Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Plan för samtliga introduktionsprogram(im) Huvudmannens plan för utbildningen Introduktionsprogrammen har ingen nationell fastställd struktur och längd. Informationen i gymnasieförordningen om vad utbildningarna ska och får innehålla är kortfattad och översiktlig. Det är i stället huvudmannen som både har ansvaret och stora möjligheter att utforma utbildningarna utifrån lokala förutsättningar och efter analys av elevernas behov. Det är huvudmannen som ansvarar för att besluta om en plan för utbildning på introduktionsprogrammen. I planen beskriver huvudmannen den eller de utbildningar inom de olika introduktionsprogrammen som man erbjuder. Med hjälp av planen kan huvudmannen tydliggöra målsättningen och viljeinriktningen för utbildningen på de olika introduktionsprogrammen genom att bland annat ange syfte, huvudsakligt innehåll och längd. En tydlig plan ger goda förutsättningar för uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. På så vis kan introduktionsprogrammen ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. För skolorna är planen för utbildningen en viktig förutsättning, och den blir en utgångspunkt när skolan tillsammans med eleven ska upprätta en individuell studieplan. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan för utbildningen som gällde när utbildningen inleddes. Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Vid behov ska elevens individuella studieplan revideras, så att den alltid är aktuell. När eleven sedan lämnar ett introduktionsprogram är det lätt att med utgångspunkt från den aktuella individuella studieplanen utfärda ett gymnasieintyg för eleven. Utbildningens omfattning Utbildningen på introduktionsprogrammen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier, 23 timmar per vecka. Omfattningen kan minskas om en elev begär det och huvudmannen tycker att det är förenligt med syftet med elevens utbildning. Gymnasieintyg Elever på introduktionsprogrammen får inte en gymnasieexamen. Däremot får de ett gymnasieintyg på genomförd utbildning. 1

Preparandutbildning (IMPRE): Behörighet Preparandutbildning är öppet för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program. Syftet Syftet med preparandutbildning är att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska uppnå sådan behörighet. Före utbildningsstart Skolan har en etablerad organisation för att ta emot elever som kan vara aktuella för preparandutbildning. Vid överlämning från grundskolan/annat introduktionsprogram görs en bedömning av elevens förutsättning att klara den önskade utbildningen. Innan påbörjat utbildning skall blivande mentor ta emot tillgänglig information från överlämnade enhet för att säkerställa vilka delar av kunskapskraven eleven saknar från grundskolebetyget. Struktur och upplägg En elev som går preparandutbildning läser integrerat med elever som går ett nationellt program och läser samma kurser som dessa elever. Grundskoleämnen läser eleven integrerat med eleverna på det nationella programmet om kunskapskraven bedöms vara nära kunskapskraven i årskurs 9. Om kunskaperna bedöms vara långt ifrån kunskapskraven för åk 9 läser eleven ämnet i egen grupp inom ramen för introduktionsprogram. Alternativt bildas en egen klass för eleverna och de läser grundskoleämnen tillsammans. Innehåll Eleven läser de grundskoleämnen som hen saknar godkänt betyg i och som krävs för att bli behörig till nationella program. Vidare läser eleven samma gymnasiekurser som de elever som går det nationella program som eleven har som mål att bli behörig till. Elev som läser i egen grupp har ett studieinnehåll som huvudsakligen innehåller grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i. Utbildningen kan även innehålla kurser från nationella program och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Längd Preparandutbildning ska pågå högst ett år. Syftet med tidsbegränsningen är att avgränsa programmets målgrupp till de elever som kan antas ha förutsättningar att nå utbildningens mål, 2

det vill säga uppnå behörighet till ett visst nationellt program, inom ett år. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år. Uppföljning av elevens utbildning Elevens utbildning följs fortlöpande upp i samverkan med elev och vårdnadshavare. En elev som efter ett år inte har uppnått utbildningens mål ska få vägledning och stöd för att övergå till ett annat introduktionsprogram: programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt val, eller, om synnerliga skäl föreligger, erbjudas högst ytterligare ett år i preparandutbildning. Ett exempel på synnerligt skäl i Oskarshamns kommun kan vara sjukdom som under en mycket lång tid helt har förhindrat eleven från att kunna studera. Antagningssekreteraren följer upp och dokumenterar genomströmningen varje läsår och redovisar detta på antagningsrådet i augusti. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till Oscarsgymnasiet och den skolenhet där respektive nationella program tillhör alternativt till den skolenhet där övriga introduktionsprogram finns. PROGRAMINRIKTAT INDIVIDUELLT VAL (IMPRO) Behörighet Programinriktat individuellt val är öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för att bli behörig till ett yrkesprogram, och som har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Syftet Syftet med programinriktat individuellt val är att eleverna ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Utbildningens inriktning På Oscarsgymnasiet erbjuds programinriktat individuellt val mot följande nationella program: El- och energiprogrammet, inriktning energiteknik Fordons- och transportprogrammet, inriktning transport Industritekniska programmet, inriktning svetsteknik Restaurang- och livsmedelsprogrammet, inriktning kök och servering VVS- och fastighetsprogrammet, inriktning VVS Vård- och omsorgsprogrammet 3

Före utbildningsstart Skolan har en etablerad organisation för att ta emot elever som kan vara aktuella för programinriktat val. Vid överlämning från grundskolan/annat introduktionsprogram görs en bedömning av elevens förutsättning att klara den önskade utbildningen. Innan påbörjat utbildning skall blivande mentor ta emot tillgänglig information från överlämnade enhet för att säkerställa vilka delar av kunskapskraven eleven saknar från grundskolebetyget. Struktur och upplägg Eleverna läser sin utbildning integrerat med eleverna på motsvarande nationellt program. De grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram schemaläggs och organiseras på ett sådant sätt att eleven senast vid läsårets slut når behörighet till nationellt yrkesprogram. De elever som har godkänt betyg i engelska eller matematik från grundskolan läser detta ämne integrerat tillsammans med de elever som går det nationella program som utbildningen är inriktad mot. Elever på El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet som inte har godkänt betyg i engelska eller matematik från grundskolan deltar i undervisningen i detta ämne tillsammans med andra elever på motsvarande nationellt program om kunskaperna bedöms vara nära kunskapskraven i åk 9. Om kunskaperna bedöms vara långt ifrån kunskapskraven för åk 9 läser eleven ämnet på introduktionsprogrammet. Elever på El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet läser de grundskoleämnen som hen saknar betyg i, och som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram. Utformningen av kurserna sker individuellt utifrån varje elevs förutsättningar. Elever på Industritekniska programmet läser alltid sina ämnen integrerade med eleverna på det nationella programmet. När eleven har nått behörighet till ett nationellt yrkesprogram beslutar rektor, i samband med att den individuella studieplanen revideras, hur undervisningen i detta ämne ska organiseras. Det ska ske utifrån elevens förutsättningar. Utbildningen på programinriktat individuellt val ska också innehålla arbetsplatsförlagt lärande i samma omfattning som motsvarande nationellt program gör. Innehåll De grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram schemaläggs och organiseras på ett sådant sätt att eleven senast vid läsårets slut blir behörig till ett nationellt yrkesprogram. 4

Eleven läser alla gymnasiekurser i karaktärsämnen tillsammans med elever som går motsvarande nationellt program. Det innebär att eleven har arbetsplatsförlagt lärande under samma perioder som dessa elever. Längd Längden på utbildningen på programinriktat individuellt val är inte reglerad i några bestämmelser. Utgångspunkten är dock att det ska vara möjligt för eleven att bli behörig inom högst ett år med de givna förkunskapskraven och med hjälp av det särskilda stödet varje elev har rätt att få. En betydande andel av eleverna förväntas också kunna bli behöriga till ett yrkesprogram och klara av sin gymnasieutbildning inom tre år. Vissa elever kan emellertid behöva läsa under en längre tid än ett år. Uppföljning av elevens utbildning Så snart som eleven blir godkänd i de grundskoleämnen som hon eller han behöver för att antas till ett yrkesprogram ska eleven gå över till det programmet. Eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till yrkesprogram senast då andra läsåret börjar. Om eleven efter den planerade tiden inte har uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare om möjliga orsaker. Samtalet syftar till att komma fram till om eleven ska föreslås annat introduktionsprogram eller vara kvar på samma program. Antagningssekreteraren följer upp och dokumenterar genomströmningen varje läsår och redovisar detta på antagningsrådet i augusti. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till Oscarsgymnasiet och den skolenhet där respektive nationella program tillhör alternativt till den skolenhet där övriga introduktionsprogram finns. YRKESINTRODUKTION (IMYRK) Behörighet Yrkesintroduktion står öppen för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Om det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot på yrkesintroduktion. Elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion. Däremot erbjuds inte en sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. Syftet Syftet med yrkesintroduktion är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Det är 5

viktigt att den enskilda elevens syfte med utbildningen klart framgår av den individuella studieplanen. Före utbildningsstart Skolan har en etablerad organisation för att ta emot elever som kan vara aktuella för preparandutbildning. Vid överlämning från grundskolan/annat introduktionsprogram görs en bedömning av elevens förutsättning att klara den önskade utbildningen. Innan påbörjat utbildning skall blivande mentor ta emot tillgänglig information från överlämnade enhet för att säkerställa vilka delar av utbildningen eleven skall läsa samt vilka ämnen som ska ingå i utbildningen för den enskilde eleven. Arbetslivets behov Skolan har aktiva lokala programråd på samtliga yrkesprogram. De lokala programråden redovisar årligen det lokala arbetslivets behov av kompetens. Det redovisade kompetensbehovet är ett viktigt underlag vid skolans utvecklingssamtal med eleven då den individuella studieplanen fastställs. Utbildningens inriktning På Oscarsgymnasiet kan yrkesintroduktion mot följande nationella program: El- och energiprogrammet, inriktning energiteknik Fordons- och transportprogrammet, lager och terminal Industritekniska programmet, inriktning svetsteknik Restaurang- och livsmedelsprogrammet, inriktning kök och servering Vård- och omsorgsprogrammet Beslutet om vilka program som erbjuder yrkesintroduktion beslutas av antagningsrådet i augusti. Struktur och upplägg Yrkesintroduktion utformas för varje enskild elev. I början på utbildningen har eleven tillsammans med vårdnadshavare ett utvecklingssamtal. På samtalet medverkar mentor och studie- och yrkesvägledare samt personal från elevhälsan. Då fastställs elevens individuella studieplan samt kort- och långsiktiga mål för eleven. Den beskriver bland annat elevens mål med sin utbildning. Efter en månad äger ett uppföljande utvecklingssamtal rum. Vid detta samtal revideras elevens individuella studieplan vid behov. Varje påföljande månad därefter har eleven ett möte med sin mentor för att följa upp studieplanen samt uppdatera sina kort- och långsiktiga mål vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Grundat på elevens inriktning och mål med sin utbildning bestäms därefter hur utbildningen ska läggas upp. Den grundläggande strukturen är ämnesstudier i karaktärsämnen med inriktning mot El- och energiprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, Industritekniska programmet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. I dessa ämnesstudier 6

läser eleven tillsammans med elever som går motsvarande kurs på ett nationellt program. Det innebär även arbetsplatsförlagt lärande i de fall då detta ingår i kursen. Den sökbara utbildningens upplägg liknar i huvudsak strukturen på yrkesprogrammen under år 1. Så länge utbildningen sker enligt det nationella programmets struktur för yrkesdelen så följs även det nationella programmets struktur för arbetsplatsförlagt lärande. Om studieplanen justeras till ett helt individuellt upplägg så revideras även omfattningen av praktik. Utbildningens innehåll Utbildningen innehåller hela eller delar av kurser från yrkesprogrammens karaktärsämnen som ingår i gymnasieskolans nationella El- och energiprogrammet, Industritekniska programmet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. Arbetsplatsförlagt lärande ingår i samma utsträckning som det förekommer i kursen när den genomförs av elever på ett nationellt program Beroende på elevens språkkunskaper och förutsättningar erbjuds eleven möjlighet att läsa grundskoleämnen så att eleven blir behörig till ett yrkesprogram. Längd Längden på utbildningen på yrkesintroduktion är inte reglerad i några bestämmelser. Detta gör det möjligt för huvudmännen att erbjuda utbildningen på ett flexibelt sätt för att möta elevernas behov och önskemål, och även möta det behov av utbildningar med olika längd som finns lokalt på arbetsmarknaden. Uppföljning av elevens utbildning Huvudmannen har en systematisk plan för att följa upp elevernas utbildning. Antagningssekreteraren följer upp och dokumenterar genomströmningen varje läsår och redovisar detta på antagningsrådet i augusti. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till Oscarsgymnasiet och den skolenhet där respektive nationella program tillhör. 7

Individuellt alternativ (IMIND) Behörighet Individuellt alternativ står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för att vara behöriga till ett yrkesprogram. Om det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram läsa individuellt alternativ. Elever som har gått i grundsärskolan får gå individuellt alternativ om det är vad de vill. Dock erbjuds inte en sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. Syftet Syftet med individuellt alternativ är att eleverna ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Individuellt alternativ präglas av en hög grad av individualisering och utformas utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov. Utbildningen vänder sig i första hand till elever med olika behov av särskilt stöd, elever med stora kunskapsbrister eller elever med svag motivation. Den individuella studieplanen är viktig för att kunna planera och kontinuerligt följa upp elevens kunskapsutveckling. Det är i studieplanen som utbildningens innehåll konkretiseras och tydliggörs med utgångspunkt i elevens behov och förutsättningar. Före utbildningsstart En elev som går i grundskolans årskurs 9 och är intresserad av individuellt alternativ bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med sina vårdnadshavare. Här träffar eleven den personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation till den blivande eleven och inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning. Vid detta möte spelar skolans studie- och yrkesvägledning en särskilt viktig roll. Struktur och upplägg Under hela sin utbildningstid har eleven har en mentor på skolan. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal. Utbildningens första månad är skolförlagd. Då presenterar skolan vilket innehåll som finns att välja på när det gäller grundskoleämnen, gymnasiegemensamma kurser, yrkeskurser och praktik. I slutet av första månaden äger ett utvecklingssamtal rum med eleven, dennes vårdnadshavare och elevens mentor. Då identifieras elevens styrkor och intressen. Grundat på detta samtal bestäms elevens individuella studieplan samt kort och långsiktiga mål. Den omfattar bland annat elevens mål med sin utbildning. Varje påföljande månad äger ytterligare uppföljande utvecklingssamtal rum, och elevens individuella studieplan och de kort- och långsiktiga målen vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. 8

Utbildningens innehåll Innehållet i den enskilde elevens utbildning styrs av elevens mål med sin utbildning och dennes förutsättningar. Skolan kan erbjuda individuella lösningar exempelvis: Möjlighet att läsa grundskoleämnen för att bli behöriga till nationellt program. Möjlighet att läsa en eller flera av gymnasiekurserna matematik 1a, 1b eller 1c, svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 samt engelska 5. Möjlighet till praktik inom olika branschområden. Möjlighet att läsa hela eller delar av vissa yrkeskurser Utbildningens uppföljning Vid det individuella utvecklingssamtalet följs elevens utbildning upp. Stor uppmärksamhet riktas vid varje samtal på elevens mål med sin utbildning. Beroende på hur tydligt elevens mål är, kan det då bli aktuellt att eleven går över till ett annat introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion. Antagningssekreteraren följer upp och dokumenterar genomströmningen varje läsår och redovisar detta på antagningsrådet i augusti. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till Oscarsgymnasiet skolenhet C. SPRÅKINTRODUKTION (IMSPR) Behörighet Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. Längd Utbildningens längd regleras indirekt genom gymnasieförordningens formulering Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning. Utbildningens längd beror alltså på varje elevs individuella förutsättningar och mål, vilket kan innebära att eleverna behöver olika lång tid på programmet. Gymnasieförordningen understryks vikten av att eleverna i språkintroduktion så snart som möjligt ska komma vidare i sina studier. Språkintroduktion ska alltså ses som en introduktion och något som sker under begränsad tid. 9

Syftet Syftet med språkintroduktion är att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket gör det möjligt för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Före utbildningsstart Skolan har en etablerad organisation för att ta emot elever som kan vara aktuella för språkintroduktion. I anslutning till skolstart genomförs en inledande kartläggning av elevens språkkunskaper och andra kunskaper om detta tidigare. Om möjligt genomförs kartläggningen på elevens starkaste språk. Vid detta samtal kartläggs elevens skolbakgrund, samtidigt som eleven får möjlighet att visa sina styrkor och förmågor. Informationen om eleven överförs från de lärare som genomför den inledande kartläggningen till de som senare ska undervisa eleven. Skolverkets kartläggningsmaterial för grundskolan används. De ger ett gott stöd för ämneslärare i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne. Det kartläggande samtalet ligger till grund för den individuella studieplanen som därefter upprättas. Struktur och upplägg Språkintroduktion utgår från de pedagogiska intentionerna i bedömningsmaterialet Bygga svenska som handlar om språkutveckling utifrån att tala, läsa, skriva och lyssna. Utbildningen på språkintroduktion bedrivs som heltidsstudier med minst 23 undervisningstimmar per vecka. Mentorn har utvecklingssamtal med varje elev två gånger per läsår och då diskuteras den individuella studieplanen samt elevens kort- och långsiktiga mål. Dessutom har mentorn ett kortare samtal med eleven varje månad. På samtalen revideras elevens kort- och långsiktiga mål utifrån den plan eleven har för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Utbildningens innehåll Utbildningen på språkintroduktion omfattar huvudsakligen grundskoleämnet svenska som andraspråk. Beroende på elevens språkkunskaper och förutsättningar erbjuds: grundskoleämnena bild, engelska, hemkunskap, idrott och hälsa, matematik och musik gymnasieämnena moderna språk, modersmål och engelska praktik Är eleven inte simkunnig är målet att hen ska delta i simundervisning. Eleven på språkintroduktion blir väl rustade inför det kommande valet av studier och yrke. Studie- och yrkesvägledning sker i ett brett perspektiv, vilket innebär att alla lärare som arbetar med elever på språkintroduktion gör tydliga kopplingar mellan lärandet i respektive ämne och ett framtida yrkesliv. För att stödja eleven i det framtida studie- och yrkesvalet görs studiebesök på gymnasieskolans nationella program och på arbetsplatser av olika slag. Studie- och yrkesvägledaren följer upp kartläggningen av eleven och dennes individuella studieplan för att vägleda eleven inför fortsatta studier. 10

Huvudmannen har en systematisk plan för att följa upp elevernas utbildning. Hur lång tid det kommer att ta eleven att bli klar på språkintroduktion bör bedömas utifrån elevens individuella studieplan och kontinuerligt följas upp. Efter utbildningen erbjuds eleven möjlighet till studier på ett nationellt program, på ett annat introduktionsprogram, kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola. Rektor följer upp eleverna, och redovisar till huvudman, på individbasis utifrån vilka ämnen/kurser eleven läst samt vilka ämnen eleven fått betyg i. Bedömning av språkkunskaper Elevens språkkunskaper bedöms med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till Oscarsgymnasiet skolenhet C 11