UNGDOMARS SYN PÅ POLITIK, INFLYTANDE, SKOLA, HÄLSA OCH FRAMTID

1 UNG I BOLLNÄS UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2006 UNGDOMARS SYN PÅ POLITIK, INFLYTANDE, SKOLA, HÄLSA OCH FRAMTID Kommunkansliet Juni 2007

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Metoden i politiken 3 Svarsfrekvens 4 Sammanfattning 5-7 ENKÄTREDOVISNING Födelsebakgrund 8 Föräldrars sysselsättning 8 Boende 8 Vem bor du tillsammans med? 8-9 Hur bor du? 9-10 Hur nöjd är du med ditt boende? 10 Varför är du missnöjd? 10 Fritid 11 Var träffas de unga 11 Motionsvanor 11 Hur mycket fritid har du? 12 Hur mycket finns att göra? 13 Medlemskap i förening 14-15 Hur ofta gör du saker på din fritid? 16-18 Skola 19 Hur tycker du att det är i din skola? 19-22 Vad tycker du om de här sakerna i din skola? 22-23 Informationen om programval till gymnasiet? 23 Informationen om fortsatta studier? 24 Hur mycket får du vara med och bestämma? 24-25 Politik och inflytande 26 Hur intresserad är du av politik? 26 Möjlighet att föra fram åsikter? 26 Beslutfattare träffar grupper av ungdomar? 27 Träffa beslutsfattare? 27 Vem vänder du dig till? 27 Trygghet 28 Har något hänt dig? 28 Känner du dig trygg? 29 Hälsa 30 Psykosociala besvär? 30 Hur ofta rökt snusat druckit? 31 Hur ofta narkotika? 32 Framtid 33 Helst göra direkt efter grundskolan? 33 Helst göra direkt efter gymnasiet? 33 Helst göra nu? 34-35 Flytta eller inte? 35 Varför kan du tänka dig flytta? 35 Bo om tio år? 35-36 Högsta utbildning du planerar? 36-37 Hur ser du allmänt på framtiden? 37-38 Bilaga 1: Öppna frågor grundskolan årskurs 8 39-49 Bilaga 2: Öppna frågor gymnasiet årskurs 2 50-60 Bilaga 3: Öppna frågor åldersgruppen 19 25 år 61-66

3 Bakgrund Ungdomsstyrelsen började 2001 arbeta med Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Mellan 2001 och 2006 har fler än sjuttio, eller en fjärdedel, av Sveriges kommuner deltagit. Kommunernas arbete är direkt avgörande för hur väl Sverige lever upp till de nationella ungdomspolitiska målen. Därför fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken 1998. Tillsammans med kommunerna har Ungdomsstyrelsen utvecklat en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. Luppenkäten är hjärtat i arbetet. I de två första omgångarna valde Ungdomsstyrelsen att samarbeta med ett begränsat antal kommuner men från och med 2005 har alla kommuner årligen blivit inbjudna till att delta i Lupp. Tanken är att kommuner ska utses en gång per år och då är det både nya kommuner och några som tidigare har gjort enkäten som utses. När enkätundersökningen är klar fortsätter kommunerna att utveckla ungdomspolitiken på egen hand. Kriterier som har varit viktiga vid valet av kommuner har varit: att kommunen vill utveckla ungdomspolitiken att det finns resurser att satsa på projektet främst i form av tid att det finns en bred politisk förankring för att genomföra ungdomsundersökningen Kommunstyrelsen arbetsutskott beslöt 2006-04-20, 69 att ställa sig positiv till att enkäten genomförs, att uppdra till kommunkansliet att göra en ansökan om att deltaga i Ungdomsstyrelsens enkät LUPP under förutsättning att resursbehovet kan tillgodoses, att ett ev. deltagande sker i nära samverkan med i första hand socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen Metoden och insamling Ett första steg i arbetet med att utveckla den kommunala ungdomspolitiken är att skaffa sig kunskap om hur ungdomarna har det och vad de tycker är viktigt. Med hjälp av kunskaperna från enkätundersökningen är det möjligt för politiker och tjänstemän att sätta upp mätbara mål för den kommunala verksamheten. För att bedöma effekterna av den lokala ungdomspolitiken kan undersökningen upprepas efter några år. Lupp har utvecklats av Ungdomsstyrelsen i samråd med kommunrepresentanter och forskare. Merparten av frågorna kommer från etablerade undersökningar och är testade i flera omgångar. 27 kommuner deltar i Lupp 2006 och enkätundersökningen genomförs under hösten. 48 kommuner har tidigare genomfört Lupp.

4 Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: skolår 7 9, gymnasiet och unga vuxna 19 25 år. Några få frågor skiljer versionerna åt. Enkäten är uppdelad i olika moduler: Fritid Skola Politik & inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid En viktig utgångspunkt för ungdomspolitiken är att den är sektorsövergripande. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv på ungdomars levnadsförhållanden och göra val utifrån målgruppens behov, inte utifrån en enskild sektors. Därför är enkäten utformad för att kunna användas både inom en enskild sektors verksamhet och övergripande. Bollnäs kommun valde att genomföra enkäten i följande urval: årskurs 8 på samtliga skolor gymnasiet årskurs 2 på samtliga program slumpmässigt urval på 300 personer i åldersgruppen 19-25 år Enkäten genomfördes på skoltid för grundskolan och gymnasiet på hemmaplan i elektronisk form, där alla svar hamnade i en databas på Ungdomsstyrelsen. Enkäten för åldersgruppen 19-25 år genomfördes som pappersenkät som skickas per post med svarskuvert. Svarsfrekvens Antal Antal Svarselever svar frekvens % Årskurs 8 grundskolan Arbråskolan 52 Granbergsskolan 100 Gärdesskolan 126 Kiafors skola 61 339 207 61 Årskurs 2 gymnasiet Torsbergsgymnasiet 272 158 58 (272-75= 197) (158) (72) Åldersgruppen 19-25 år 300 (utskick) 102 34 För åldersgruppen 19-25 år skickades som ovan nämnts enkäten ut till 300 slumpvis utvalda. Av dessa utskick återsände posten 3 enkäter då adressaten var okänd. Därutöver har 5 anhöriga meddelat olika anledningar till att enkäten ej kunde besvarar, främst utlandsvistelse. 80 svar inkom varav följde att 220 påminnelser skickades varefter ytterligare 15 svar inkom. 7 av påminnelserna återsändes av posten då adressaten var okänd.

5 Sammanfattning Födelsebakgrund Igenomsnitt för alla tre ålderskategorierna är 96 % av ungdomarna födda i Sverige och 94 % av föräldrarna. 3 % av föräldrarna till årskurs 8 och gruppen 19 25 år är födda utom Europa. Föräldrars sysselsättning De allra flesta har föräldrar som är yrkesverksamma. Strax under 10 % av ungdomarna i grundskolan och gymnasiet har angett att föräldrarna är sjukskrivna. Fler mammor än pappor är studerande. Boende Över 2/3 av ungdomarna i årskurs 8 bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 1/3 bor växelvis med pappa och mamma. Endast 2 % bor inte med någon av sina föräldrar. Över hälften av gymnasieungdomarna bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 40 % bor antingen växelvis med mamma eller pappa eller med enbart en av sina föräldrar. Ett fåtal bor antingen själv, med pojkvän/flickvän eller med kompisar De flesta i åldersgruppen 19 25 år har flyttat hemifrån, men över hälften av männen bor fortfarande hemma med sina föräldrar. Drygt en femtedel av kvinnorna har barn. Av männen är det ungefär en tiondel som har barn. Den vanligaste formen av boende för män är ensamboende. För kvinnor är det vanligaste att vara sammanboende Överhälften av den äldre åldersgruppen bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. Över 70 % är mycket nöjd/ganska nöjd med sitt boende. Nästen en femtedel är ganska missnöjd/mycket missnöjd med sitt boende. Orsaken till detta är att man vill flytta hemifrån eller vill ha ett större boende. Fritid Det absolut vanligaste stället för ungdomarna att umgås är hemma hos varandra, men också i samband med idrottsutövning. Föreningsidrotten har ett starkt fäste bland grundskolans och gymnasiets elever. Ungefär hälften av ungdomarna upplever att de har lagom med fritid och hinner med att göra det man vill. De flesta av grundskolans och gymnasiets elever tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden En tiondel tycker dock att det finns väldigt lite eller ingenting att göra av det man är intresserad av. Föreningstillhörigheten generellt sett är tämligen hög i alla åldersgrupperna, med idrottsföreningarna i topp.

6 Den idrottsliga aktiviteten både i grundskolan och på gymnasiet är tämligen hög, men det skall samtidigt noteras att många aldrig utövar idrott. Det kulturella utbudet har ett mycket lågt deltagarantal. Fritidsgårdarna engagerar många i grundskolan, men mycket få på gymnasiet. Datorspel/tv-spel samt Internetsurfning har många utövare i alla åldersgrupper, men ett fåtal spelar om pengar på Internet. De flesta skolungdomar hjälper till hemma med olika sysslor. Skola Överlag tycker eleverna både i grundskolan och på gymnasiet att stämningen i skolan är bra. Det förekommer mobbing i skolan och många av eleverna har en kluven uppfattning om skolans agerande. Nästa en fjärdedel av eleverna anser att rasism är ett problem i skolan som man måste åtgärdas. Hälften av eleverna tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt men lika många är tveksamma eller har en annan uppfattning. De flesta elever tycker att skolmiljön är mycket eller ganska bra, men skolmaten däremot får hård kritik från grundskolan och ganska bra kritik från gymnasiets elever. Majoriteten av eleverna tycker att möjligheterna att få stöd och hjälp är goda. När det gäller medbestämmandet i skolan kan man konstatera att det är förhållandevis lite som eleverna på såväl grundskolan som i gymnasiet får vara med och bestämma om. Politik och inflytande Bland våra ungdomar är det politiska intresset synnerligen lågt, även om man törs säga att det ökar med stigande ålder. Många uttalar en stor osäkerhet i kontakten med de lokala politikerna och anser att de har små möjligheter att föra fram åsikter till dem som bestämmer i kommunen. En övervägande del av ungdomarna tycker det är mycket viktigt eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar, men samma ungdomar svarar att man inte vill träffa beslutsfattarna. De allra flesta av ungdomarna vet inte till vem eller vart man skall vända sig för att påverka något i kommunen.

7 Trygghet De allra flesta upplever trygghet i livet och har inte varit utsatta för våld, hot, övergrepp eller kränkning men en tiondel uppger att de blivet bestulna och utsatts för hot av såväl pojkar som flickor. Det har också förekommit både misshandel och sexuellt våld bland eleverna i grundskolan och i gymnasiet. Platser som upplevs mindre trygga är på diskotek, allmänna transportmedel, eller ute på stan samt i bostadsområdet där man bor på kvällarna. För grundskolans elever finns även en viss otrygghet på fritidsgården. Hälsa I alla åldersgrupperna upplever alla stressrelaterade besvär med anmärkningsvärt höga siffror, flickor i högre grad än pojkar. Mindre än 20 % av grundskolans elever säger sig ha rökt cigarretter, snusat eller druckit folköl det senaste halvåret. För gymnasiet är siffran dubbelt så stor. En fjärdedel av grundskolans elever säger sig ha druckit annan alkohol. För gymnasiets del ligger siffran på över 80 %. I åldersgruppen 19 25 år säger över 90 % att man druckit annan alkohol under det senaste halvåret. En mycket marginell andel av ungdomarna har använt hasch/marijuana eller annan narkotika. I grundskolans årskurs 8 har 8 % av killarna svarat att de använt hasch/marijuana mer än 20 gånger. 6 % av killarna i åttan säger också att de använt annan narkotika mer än 20 gånger. I gymnasiets årskurs 2 har tjejerna i enstaka fall provat narkotika. I äldre åldersgruppen har både män och kvinnor, 7 resp. 8 %, använt hasch/marijuana en gång. Nästan 10 % av männen har använt hasch/marijuana 2-10 gånger. Framtid En tredjedel av eleverna i årskurs 8 vill helst av allt fortsätta sina studier på gymnasienivå. Ungefär 15 % av eleverna skulle helst vilja börja arbete och lika många vet inte vad de helst vill göra. För årskurs 2 på gymnasiet säger 30 % av eleverna att man helst av allt skulle fortsätta att studera på högskola eller universitet antingen i Sverige eller utomlands. Över 40 % av gymnasieeleverna skulle helst vilja börja jobba direkt efter gymnasiet och då i första hand utomlands. En övervägande del av alla tre åldersgrupperna tror att de kommer att flytta från kommunen, men över 30 % säger att man inte vet och över 15 % tror att man inte kommer att flytta. Det är i första hand arbete och studier som anges som orsak till en eventuell flytt från kommunen. Rent generellt ser alla tre kategorierna mycket positivt på framtiden och där kvinnorna synes mer optimistiska än de unga männen.

8 Födelsebakgrund ENKÄTREDOVISNING Var är du och dina föräldrar födda? i % Grundskolan Gymnasiet 19 25 år Mamma Pappa Ungd. Mamma Pappa Ungd. Mamma Pappa Ungd. Sverige 94 92 97 96 94 97 92 95 95 Norden 1 3 1 0 2 0 3 1 0 Europa 2 2 1 3 3 2 2 1 2 Utom Europa 3 3 1 1 1 1 3 3 3 Föräldrars sysselsättning Förälders huvudsakliga sysselsättning är arbete Grundskolan Gymnasiet 19-25 år 90 85 80 75 70 65 Mamma % Pappa % De allra flesta har föräldrar som är yrkesverksamma. Strax under 10 % av ungdomarna i grundskolan och gymnasiet har angett att föräldrarna är sjukskrivna. Fler mammor än pappor är studerande. Boende Vem bor du tillsammans med? Grundskolan år 8 i % Bor med båda mina föräldrar 61 Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 28 Bor enbart med en av mina föräldrar 9 Bor inte med någon av mina föräldrar 2 Över 2/3 av ungdomarna i årskurs 8 bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 1/3 bor växelvis med pappa och mamma. Endast 2 % bor inte med någon av sina föräldrar.

9 Vem bor du tillsammans med? Gymnasiet år 2 i % Bor med båda mina föräldrar 54 Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 19 Bor enbart med en av mina föräldrar 18 Bor själv 3 Bor med pojkvän/flickvän 2 Bor med kompisar 1 Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende 3 Över hälften av gymnasieungdomarna bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 40 % bor antingen växelvis med mamma eller pappa eller med enbart en av sina föräldrar. Ett fåtal bor antingen själv, med pojkvän/flickvän eller med kompisar. Vem bor du tillsammans med? Åldersgruppen 19 25 år i % Man Kvinna Totalt Bor med föräldrar/förälder 54 20 37 Bor själv utan barn 24 20 22 Bor själv med barn 5 7 6 Bor med pojkvän/flickvän, make/maka utan 10 36 23 barn Bor med pojkvän/flickvän, make/maka med 5 12 8,5 barn Bor med kompisar 2 2 2 Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende 0 5 2,5 De flesta i åldersgruppen 19 25 år har flyttat hemifrån, men över hälften av männen bor fortfarande hemma med sina föräldrar. Drygt en femtedel av kvinnorna har barn. Av männen är det ungefär en tiondel som har barn. Den vanligaste formen av boende för män är ensamboende. För kvinnor är det vanligaste att vara sammanboende. Hur bor du? Gymnasiet och högstadiet i % Årskurs 8 Årskurs 2 Villa, gård eller radhus 70 70 Lägenhet med förstahandskontrakt 29 25 Lägenhet i andra hand 2 Studentrum/studentlägenhet 1 Inneboende/inackorderad Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende 1 2

10 Merparten av ungdomarna bor med sina föräldrar i fristående hus. Över en fjärdedel bor i hyresrätt. Hur bor du? Åldersgruppen 19 25 år i % Man Kvinna Totalt Villa, gård eller radhus 13 15 14 Lägenhet med förstahandskontrakt 48 56 52 Bostadsrätt 14 11 12,5 Lägenhet i andra hand 3 3 3 Studentrum/studentlägenhet 20 13 16,5 Inneboende/inackorderad 1 1 1 Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende 1 1 1 Hur nöjd är du med ditt boende? Åldersgruppen 19 25 år i % Man Kvinna Totalt Mycket nöjd 32 41 36,5 Ganska nöjd 38 33 35,5 Varken nöjd eller missnöjd 14 5 9,5 Ganska missnöjd 12 19 15,5 Mycket missnöjd 4 2 3 Varför är du missnöjd? Åldersgruppen 19 25 år i % Man Kvinna Totalt Jag vill flytta hemifrån men har inte råd 10 0 5 Jag vill flytta hemifrån men hittar ingen ledig lägenhet 16 8 12 Jag vill ha ett större boende 36 46 41 Jag vill bo tillsammans med någon som jag inte bor med idag 12 10 11 Annan anledning 26 36 31 Överhälften av den äldre åldersgruppen bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. Över 70 % är mycket nöjd/ganska nöjd med sitt boende. Nästen en femtedel är ganska missnöjd/mycket missnöjd med sitt boende. Orsaken till detta är att man vill flytta hemifrån eller vill ha ett större boende.

11 Fritid Var träffar de unga sina kompisar? Årskurs 8 i % Årskurs 2 i % Hemma hos varandra 84 85 På fritidsgård eller liknande 23 0 På restaurang, pub, bar eller liknande 1 9 I en idrottshall/sporthall 20 25 Utomhus 27 13 I en föreningslokal 1 0 Det absolut vanligaste stället för ungdomarna att umgås är hemma hos varandra, 84 resp. 85 %. Nästan en fjärdedel av årskurs 8 träffar sina kompisar på fritidsgården något som gymnasieungdomarna tydligen vuxit ifrån. Det är också mycket vanligt att träffas i samband med idrottsutövning, 20 resp. 25 %. Förvånansvärt många 27 resp. 13 % träffas ospecificerat utomhus. Vad gör de unga på sin fritid?. Motionsvanor inom och utom föreningsverksamhet Varje dag/varje vecka Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb ellerförening % 80 60 40 20 0 Grundskolan Gymnasiet 19-25 år Över 55 % av ungdomarna i årskurs 8 har svarat att de varje dag eller vecka tränar dels individuellt och dels i klubbregi. Motsvarande siffror för gymnasiet är 71 % respektive 50 %. För den äldre åldersgruppen tränar 56 % individuellt och 32 % i klubbverksamhet. Föreningsidrotten har således ett starkt fäste i synnerhet bland grundskolans och gymnasiets elever. Att idrotta är populärt bland unga. I årskurs 8 är det lika vanligt att idrotta inom klubb eller förening än utanför föreningsverksamhet. När det gäller gymnasieelever och den äldre åldersgruppen är det vanligare utanför föreningsidrotten. Inga större skillnader går att skönja mellan könen

12 Hur mycket fritid har du? Grundskolan år 8 i % Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Kille Tjej Totalt 15 9 12 59 45 52 26 46 36 59 % av killarna och 45 % av tjejerna upplever att de har lagom med fritid. Däremot upplever 26 % av killarna och 46 % av tjejerna att de har för lite fritid för att hinna med allt de vill. 15 respektive 9 % tycker att de har för mycket fritid. Hur mycket fritid har du? Gymnasiet år 2 i % Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Kille Tjej Totalt 14 9 11,5 53 37 45 32 54 43 53 % av killarna och 37 % av tjejerna upplever att de har lagom med fritid. Däremot upplever 32 % av killarna och 54 % av tjejerna att de har för lite fritid för att hinna med allt de vill. 14 respektive 9 % tycker att de har för mycket fritid. Hur mycket fritid har du? Åldersgruppen 19 25 år i % Man Kvinna Totalt Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet 12 25 18,5 vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner 59 43 51 med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill 29 33 31 I åldersgruppen 19-25 år upplever 59 % av männen och 43 % av kvinnorna att de har lagom med fritid. Däremot upplever 29 % av killarna och 33 % av tjejerna att de har för lite fritid för att hinna med allt de vill. 12 respektive 25 % tycker att de har för mycket fritid.

13 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Grundskolan år 8 Kille Tjej % 70 60 50 40 30 20 10 0 Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting 76 % av killarna och 67 % av tjejerna har svarat att väldigt mycket eller ganska mycket finns att göra på fritiden, av det man är intresserad av. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Gymnasiet år 2 Kille Tjej % 70 60 50 40 30 20 10 0 Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting På gymnasiet säger 65 % av killarna och 36 % av tjejerna att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden, av det man är intresserad av. 36 % av killarna och hela 64 % av tjejerna anser att det finns ganska lite eller ingenting att göra, av det man är intresserad av. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Åldersgruppen 19 25 år Man Kvinna % 70 60 50 40 30 20 10 0 Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

14 I denna åldersgrupp svarar 66 % av männen att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra samt 34 % att det finns ganska lite eller ingenting att göra. För kvinnorna är siffrorna 53 % respektive 47 %. Medlemskap i förening Grundskolan år 8 i % Kille Tjej Totalt Idrottsförening 56 56 56 Skolförening 19 23 21 Friluftsförening 19 12 15,5 Religiös förening 19 25 22 Kulturförening 25 23 24 Hobbyförening (motor, häst, hund m m) 17 27 22 Politiskt parti/ungdomsförbund 9 9 9 Organisation för samhällsfrågor 10 4 7 Datorförening/spelförening 21 4 12,5 Supporterklubb 23 7 15 Föreningstillhörigheten för grundskolans ungdomar får väl anses vara tämligen hög. Idrottsföreningarna ligger i topp med över hälften som medlemmar just nu. Av dessa säger 10 % att man är passiv medlem. 4 % har förtroendeuppdrag i någon idrottsförening. Av de som är medlem i skolförening är 11 % aktiva och 8 % har förtroendeuppdrag. Bland de 9 % som är medlem i en politisk förening anger 3% att man innehar förtroendeuppdrag. Medlemskap i förening Gymnasiet år 2 i % Man Kvinna Totalt Idrottsförening 60 49 54,5 Skolförening 6 10 8 Friluftsförening 6 3 4,5 Religiös förening 14 12 13 Kulturförening 8 9 8,5 Hobbyförening (motor, häst, hund m m) 9 16 12,5 Politiskt parti/ungdomsförbund 7 2 4,5 Organisation för samhällsfrågor 2 2 2 Datorförening/spelförening 13 0 6,5 Supporterklubb 33 5 19 Föreningstillhörigheten bland gymnasieungdomarna är betydligt lägre än bland grundskolans elever. Även här toppar idrottsföreningarna med över 50 % medlemmar. Där är nästan 40 % aktiva medlemmar och 5 % har förtroendeuppdrag. Medlemskapet i någon form av supporterklubb är tämligen populärt bland gymnasiets killar där över en tredjedel av de svarande är medlemmar.

15 Medlemskap i förening Åldersgruppen 19 25 år i % Man Kvinna Totalt Idrottsförening 34 36 35 Skolförening 0 2 1 Friluftsförening 7 0 3,5 Religiös förening 7 8 7,5 Kulturförening 10 3 6,5 Hobbyförening (motor, häst, hund m m) 5 13 9 Politiskt parti/ungdomsförbund 2 8 5 Organisation för samhällsfrågor 2 5 3,5 Datorförening/spelförening 2 2 2 Supporterklubb 15 2 8,5 I åldersgruppen 19 25 år sjunker antal medlemmar i föreningslivet ytterligare jämfört med de yngre årgångarna. Populärast är även här idrottsrörelsen

16 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Grundskolan år 8 i % Varje Varje Varje Varje Aldrig dag vecka månad år Idrottar/motionerar i klubb eller förening 9 46 2 3 40 Idrottar/motionerar men inte i klubb eller 18 38 16 9 19 förening Går på sportevenemang utan att delta själv 1 11 23 28 37 Umgås med kompisar 51 38 6 2 3 Deltar i föreningsverksamhet 7 22 8 10 53 Går på café 2 9 44 27 18 Går på restaurang/pub/bar 2 9 42 32 15 Går på fritidsgård 7 25 18 15 35 Går på konsert 0 0 6 41 53 Går på teater/musikal/dansuppvisning 0 0 6 43 51 Går på museum/utställning 0 0 2 33 65 Går runt på stan med kompisar 4 31 39 18 8 Går på fest 2 13 31 33 21 Är ute i naturen 16 26 25 21 12 Fiskar/jagar 2 9 9 45 35 Sjunger/spelar instrument/skapar musik 22 16 7 13 42 Tränar dans/spelar teater 5 12 5 8 70 Målar/syr eller annan skapande verksamhet 8 15 13 16 48 Spelar datorspel/tv-spel 36 26 18 10 10 Surfar/chattar på Internet 62 24 7 3 4 Spelar om pengar på Internet 1 2 4 1 92 Besöker bibliotek (inte skoltid) 1 5 19 31 44 Åker skateboard/snowboard (under 8 15 10 13 54 säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar 4 9 17 12 58 /andra tekniska saker Spelar rollspel/levande rollspel 8 3 6 9 74 Läser 31 28 19 13 9 Skriver 44 23 9 10 14 Släktforskar 1 1 2 7 89 Hjälper till hemma med mat/städning /trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m. 36 45 11 4 4 Den idrottsliga aktiviteten i grundskolan har ett tämligen stort antal utövare regelbundet, men man skall samtidigt notera att många aldrig utövar idrott. Ett flertal av det kulturella utbudet engagerar inte ungdomarna regelbundet, ett mycket lågt deltagarantal. Datorspel/tv-spel samt internetsurfning har många utövare såväl varje dag som varje vecka och det skall noteras att 92 % svarat att man aldrig har spelat om pengar på Internet. De allra flesta ungdomar hjälper till hemma med olika sysslor. Fritidsgårdsbesöken engagerar tämligen många.

17 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Gymnasiet år 2 i % Varje Varje Varje Varje Aldrig dag vecka månad år Idrottar/motionerar i klubb eller förening 19 31 1 4 45 Idrottar/motionerar men inte i klubb eller 14 57 10 7 12 förening Går på sportevenemang utan att delta själv 1 15 25 38 21 Umgås med kompisar 41 52 5 1 1 Deltar i föreningsverksamhet 8 18 10 13 51 Går på café 0 11 42 35 12 Går på restaurang/pub/bar 0 15 61 20 4 Går på fritidsgård 0 3 6 15 76 Går på konsert 0 0 3 51 46 Går på teater/musikal/dansuppvisning 0 0 0 38 62 Går på museum/utställning 0 0 1 34 65 Går runt på stan med kompisar 5 44 38 11 2 Går på fest 0 17 64 15 4 Är ute i naturen 12 20 38 23 7 Fiskar/jagar 0 6 11 43 40 Sjunger/spelar instrument/skapar musik 9 8 6 10 67 Tränar dans/spelar teater 1 3 1 8 87 Målar/syr eller annan skapande verksamhet 1 8 10 15 66 Spelar datorspel/tv-spel 24 26 19 17 14 Surfar/chattar på Internet 65 27 4 3 1 Spelar om pengar på Internet 2 3 7 4 84 Besöker bibliotek (inte skoltid) 0 2 15 34 49 Åker skateboard/snowboard (under 3 10 11 12 64 säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar 8 6 10 15 61 /andra tekniska saker Spelar rollspel/levande rollspel 1 4 4 6 85 Läser 17 24 28 17 14 Skriver 25 20 14 17 24 Släktforskar 0 0 1 8 91 Hjälper till hemma med mat/städning /trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m. 34 50 12 3 1 Även gymnasieungdomarnas idrottsliga aktiviteter har regelbundet många utövare och även här är det många som aldrig utövar idrott. Kulturverksamheten har inte så många utövare. Datorspel/tv-spel samt internetsurfning har många utövare såväl varje dag som varje vecka. 84% har svarat att man aldrig har spelat om pengar på Internet Fritidsgårdsbesöken är få. Även gymnasieungdomarna hjälper till hemma.

18 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Åldersgruppen 19 25 år i % Varje Varje Varje Varje Aldrig dag vecka månad år Idrottar/motionerar i klubb eller förening 1 31 2 2 64 Idrottar/motionerar men inte i klubb eller 12 44 13 10 21 förening Går på sportevenemang utan att delta själv 0 6 28 33 33 Umgås med kompisar 19 67 10 3 1 Deltar i föreningsverksamhet 0 22 11 8 59 Går på café 3 13 50 23 11 Går på restaurang/pub/bar 1 16 55 20 8 Går på fritidsgård 1 0 2 1 96 Går på konsert 0 0 3 52 45 Går på teater/musikal/dansuppvisning 0 0 0 39 61 Går på museum/utställning 0 1 2 33 64 Går runt på stan med kompisar 3 32 37 16 12 Går på fest 1 13 50 27 9 Är ute i naturen 7 36 31 21 5 Fiskar/jagar 1 6 7 41 45 Sjunger/spelar instrument/skapar musik 9 6 4 5 76 Tränar dans/spelar teater 0 1 3 7 89 Målar/syr eller annan skapande verksamhet 2 5 12 17 64 Spelar datorspel/tv-spel 8 17 16 19 40 Surfar/chattar på Internet 47 19 19 5 10 Spelar om pengar på Internet 0 5 4 4 87 Besöker bibliotek (inte skoltid) 0 5 17 31 47 Åker skateboard/snowboard (under 1 3 6 20 71 säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar 3 3 9 19 66 /andra tekniska saker Spelar rollspel/levande rollspel 0 0 0 5 95 Läser 26 20 25 20 9 Skriver 12 25 17 22 24 Släktforskar 0 0 1 5 94 Hjälper till hemma med mat/städning /trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m. 69 18 10 1 2 Många i gruppen tränar regelbundet varje vecka. Att träffas på café/restaurang/pub/bar ökar med stigande ålder. Nästan ingen går på fritidsgård. Internetsurfandet har många utövare. 87 % spelar inte om pengar på Internet. I alla åldersgrupperna sysselsätter sig många med att läsa och skriva.

19 Skola Grundskolan år 8 pojkar och flickor i % Hur tycker du att det är i din skola? Stämmer Stämmer Varken mycket ganska eller bra bra Stämmer ganska dåligt Det är bra stämning i skolan 24 40 23 6 7 Mobbning är ett problem i 13 23 33 12 19 skolan Om en elev mobbar en annan 17 27 25 18 13 elev agerar skolan Främlingsfientlighet är ett 7 17 33 18 25 problem i skolan Sexuella trakasserier är ett 10 12 24 22 32 problem i skolan Elever och lärare bemöter 16 31 23 15 15 varandra med respekt i skolan Om en lärare kränker en elev 21 17 27 12 23 agerar skolan Pojkar får bättre möjligheter än 4 9 37 10 40 flickor Flickor får bättre möjligheter än 10 11 36 9 34 pojkar Jag har fått veta vad eleverna 13 20 36 13 18 ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att 15 23 28 10 24 aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och 21 29 26 12 12 lyssnas på av personalen i skolan Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet 22 29 20 9 20 Stämmer mycket dåligt Överlag tycker eleverna att det är bra stämning i skolan. 64 % tycker påståendet stämmer mycket bra eller ganska bra. Beträffande frågan om mobbing är ett problem i skolan är ungefär en tredjedel tveksamma till påståendet, drygt en tredjedel tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra och inte fullt en tredjedel tycker att påståendet stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Mobbing tycks förekomma i grundskolan och 44 % anser att det stämmer mycket bra eller ganska bra att skolan agerar när elever mobbar varandra. En fjärdedel är tveksamma till påståendet och nästan en tredjedel har en negativ syn.

20 En fjärdedel av eleverna anser att rasism är ett problem på skolan. En tredjedel är tveksamma och 43 % tycker inte att det är ett problem. 47 % anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt i skolan. 23 % är tveksamma och 30 % är negativa till påståendet. 38 % anser att skolan agerar om en lärare kränker en elev. 35 % tycker inte att skolan agerar och 27 % är tveksamma. 50 % anser att pojkarna inte får bättre möjligheter än flickorna och 43 % anser att flickorna inte får bättre möjligheter än pojkarna. Över en tredjedel är tveksamma till dessa påståenden. På frågan om man fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan blir svaren fördelade med en tredjedel stämmer mycket bra eller ganska bra och en tredjedel stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. En tredjedel tycker varken/eller. 38 % anser att skolan uppmuntrar att aktivt medverka i klassråd och elevråd varemot 34 % tycker motsatsen. 28 % är tveksamma. Hela 50 % anser att elevrådet tas på allvar av skolans personal. Ungefär en fjärdedel är av motsatt uppfattning och 26 % tycker varken/eller. Över hälften av eleverna anser att det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet.

21 Gymnasiet år 2 pojkar och flickor i % Hur tycker du att det är i din skola? Stämmer Stämmer Varken mycket ganska eller bra bra Stämmer ganska dåligt Det är bra stämning i skolan 34 51 13 1 1 Mobbning är ett problem i 3 16 31 30 20 skolan Om en elev mobbar en annan 8 24 46 16 6 elev agerar skolan Främlingsfientlighet är ett 4 17 33 24 22 problem i skolan Sexuella trakasserier är ett 3 6 29 30 32 problem i skolan Elever och lärare bemöter 16 46 29 6 3 varandra med respekt i skolan Om en lärare kränker en elev 14 26 34 12 14 agerar skolan Pojkar får bättre möjligheter än 0 4 38 15 43 flickor Flickor får bättre möjligheter än 4 11 37 17 31 pojkar Jag har fått veta vad eleverna 11 20 43 16 10 ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att 14 22 34 17 13 aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och 16 30 33 15 6 lyssnas på av personalen i skolan Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet 16 25 25 17 17 Överlag tycker eleverna att det är bra stämning i skolan. Hela 85 % tycker påståendet stämmer mycket bra eller ganska bra. Stämmer mycket dåligt Beträffande frågan om mobbing är ett problem i skolan är ungefär en tredjedel tveksamma till påståendet. 19 % tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra och hälften tycker att påståendet stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Viss mobbing tycks förekomma på gymnasiet och 32 % anser att det stämmer mycket bra eller ganska bra att skolan agerar när elever mobbar varandra. Hela 46 % är tveksamma till påståendet och nästan en fjärdedel har en negativ syn. 21 % av eleverna anser att rasism är ett problem på skolan. En tredjedel är tveksamma och 46 % tycker inte att det är ett problem.

22 62 % anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt i skolan. 29 % är tveksamma och endast 9 % är negativa till påståendet. 40 % anser att skolan agerar om en lärare kränker en elev. 26 % tycker inte att skolan agerar och 34 % är tveksamma. 58 % anser att pojkarna inte får bättre möjligheter än flickorna och 48 % anser att flickorna inte får bättre möjligheter än pojkarna. Över en tredjedel är tveksamma till dessa påståenden. På frågan om man fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan blir svaren fördelade med 31 % stämmer mycket bra eller ganska bra och 26 % stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. 43 % tycker varken/eller. 36 % anser att skolan uppmuntrar att aktivt medverka i klassråd och elevråd varemot 30 % tycker motsatsen. 34 % är tveksamma. 46 % anser att elevrådet tas på allvar av skolans personal. 21 % är av motsatt uppfattning och en tredjedel tycker varken/eller. 41 % av eleverna anser att det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet. En fjärdedel är tveksamma och 34 % svarar negativt. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Grundskolan år 8 pojkar och flickor i % Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Skolmiljön 13 39 21 13 14 Skolbiblioteket 20 44 17 9 10 Skolmaten 6 31 12 21 30 Ditt schema 12 35 20 13 20 Möjligheten att få extra stöd om du behöver det 28 37 19 7 9 52 % av eleverna anser att skolmiljön är mycket bra eller ganska bra. 27 % har en negativ syn och 21 % anser att skolmiljön är varken bra eller dålig. Hela 64 % har en positiv syn på skolbiblioteket och 19 % har motsatt uppfattning. Alltså ett ganska bra betyg. Skolmaten däremot får ganska hård kritik för över hälften av eleverna tycker att skolmaten är ganska dålig eller mycket dålig.37 % anser att skolmaten mycket bra eller ganska bra.12 % tycker varken/eller. Schemat är eleverna relativt nöjda med då 47 % anser att det är mycket bra eller ganska bra. En tredjedel anser att det är ganska dålig eller mycket dålig. 20 % tycker varken/eller. Möjligheter att få hjälp och stöd om man behöver anser en majoritet av eleverna är goda. 65 % anser möjligheterna är mycket bra eller ganska bra.

23 Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Gymnasiet år 2 pojkar och flickor i % Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Skolmiljön18 19 56 17 5 3 Skolbiblioteket 26 47 19 6 2 Skolmaten 13 38 24 13 12 Ditt schema 17 41 23 12 7 Möjligheten att få extra stöd om du behöver det 18 48 23 8 3 Hela 75 % % av eleverna anser att skolmiljön är mycket bra eller ganska bra, och endast 8 % har en negativ syn och 17 % anser att skolmiljön är varken bra eller dålig. Skolbiblioteket får också bra betyg. 73 % har en positiv syn på skolbiblioteket och 8 % har motsatt uppfattning. Skolmaten får på gymnasiet ganska bra kritik för över hälften av eleverna tycker att skolmaten är ganska bra eller mycket bra. En fjärdedel anser att skolmaten ganska dålig eller mycket dålig. 24 % tycker varken/eller. Schemat är eleverna relativt nöjda med då 58 % anser att det är mycket bra eller ganska bra. 11 % anser att det är ganska dålig eller mycket dålig. 23 % tycker varken/eller. Möjligheter att få hjälp och stöd om man behöver anser en majoritet av eleverna är goda. 64 % anser möjligheterna är mycket bra eller ganska bra. Vad tycker du om den information du fått inför valet av gymnasieprogram? % 60 40 20 0 Grundskolan år 8 Gymnasiet år 2 Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dålig Mycket dålig Inte fått någon information Det är anmärkningsvärt att hela 60 % av eleverna i årskurs 8 svarar att de inte fått någon information, men man kan anta att om frågan ställts till niondeklassare hade svaren i denna kategori varit betydligt mindre. I gymnasiet årskurs 2 anser över 50 % att informationen varit mycket bra eller ganska bra.

24 Vad tycker du om den information du fått om fortsatta studier på universitet eller yrke % 30 25 20 15 10 5 0 Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dålig Mycket dålig Inte fått någon information Gymnasiet killar Gymnasiet tjejer Ett ganska stort antal av såväl killar som tjejer, 18 respektive 19 %, har inte fått någon information alls. Av dem som fått information tycker sammantaget pojkar och flickor, 19 %, att informationen varit ganska dålig eller mycket dålig. En fjärdedel tycker att informationen varit varken bra eller dålig. Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma? Grundskolan år 8 pojkar och flickor i % Väldigt mycket Ganska Mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Vad du får lära dig 9 25 32 34 Vilka läromedel ni ska ha 6 19 38 37 Hur ni ska arbeta, t.ex. 7 29 36 28 grupparbete/projektarbete Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och 7 21 37 35 uppehållsrum Skolmiljön ute, t.ex. skolgården 7 13 38 42 Reglerna i skolan 7 18 35 40 Läxorna 6 20 34 40 Proven 6 17 33 44 Skolmaten 6 11 33 50 Schemat 7 12 29 52 För årskurs 8 kan man sammanfattningsvis påstå att det är förhållandevis lite som eleverna får vara med om att bestämma i deras skolgång. För ovanstående tio frågeställningar ligger genomsnittet av svaren på 85 % på ganska lite eller väldigt lite/ingenting.

25 Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma? Gymnasiet år 2 pojkar och flickor i % Väldigt mycket Ganska Mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Vad du får lära dig 6 30 44 20 Vilka läromedel ni ska ha 4 20 40 36 Hur ni ska arbeta, t.ex. 10 47 33 10 grupparbete/projektarbete Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och 3 21 48 28 uppehållsrum Skolmiljön ute, t.ex. skolgården 3 13 41 43 Reglerna i skolan 6 22 45 27 Läxorna 5 27 52 16 Proven 6 31 46 17 Skolmaten 3 14 42 41 Schemat 6 10 39 45 För gymnasiets del är det samma förhållande som för årskurs 8, att det är förhållandevis lite som eleverna får vara med om att bestämma i deras skolgång. För ovanstående tio frågeställningar ligger genomsnittet av svaren på 70 % på ganska lite eller väldigt lite/ingenting. Det enda som pekar åt andra hållet hur man skall arbeta med grupparbeten/projektarbeten.

26 Politik och inflytande Intresse för politik och samhällsfrågor Området inleds med en fråga om grad av intresse för politik: Hur intresserad är du av politik? Frågan kan besvaras med att man antingen är mycket eller ganska intresserad, respektive inte alls eller inte särskilt intresserad. Gränsen mellan ganska intresserad och inte särskilt intresserad kan sägas vara otydlig och därmed svåra att värdera. Hur intresserad är du av politik? Grundskolan Gymnasiet 19-25 år % 80 60 40 20 0 Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Det är få ungdomar som tycks vara är intresserade av politik. Nästan 90 % av årskurs 8 och nästan 80 % av gymnasiets årskurs 2 har svarat med en lutning av ointresse för politiska frågor. För åldersgruppen 19 25 år är ointresset över 70 %. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Grundskolan Gymnasiet 19-25 år % 50 40 30 20 10 0 Mycket stora Ganska stora Ganska små Mycket små Vet inte Det finns en övervikt mot att man inte tror att ens möjligheter är särskilt stora, även om andelen vet inte också är stort. I grundskolan och gymnasiet är det en mycket liten del som tror att de har några möjligheter att påverka de som bestämmer i kommunen. I åldersgruppen 19 25 år är det dock 15 % som tror på möjligheten. Detta innebär att de allra flesta uttalar en osäkerhet i kontakten med de lokala politikerna

27 Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Grunskolan Gymnasiet 19-25 år % 60 50 40 30 20 10 0 Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt Inte alls Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Grundskolan Gymnasiet 19-25 år % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Det politiska ointresset avspeglar sig i svaren även på denna fråga. Över 75 % av ungdomarna i årskurs 8 har svarat att man inte vill träffa beslutsfattare i kommunen. I årskurs 2 på gymnasiet ligger svaret något lägre, 73 %. I åldersgruppen 19 25 år ligger det negativa svaren på 58 %. Det är således den äldsta åldersgruppen som är mest intresserad av att träffa beslutsfattare. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i kommunen? i % Grundskolan Gymnasiet 19 25 år Personlig kontakt 11 16 20 Politiskt parti eller ungdomsförbund 9 4 9 Förening/organisation 4 5 9 Medierna 4 9 17 Tjänstemän eller politiker 5 6 12 Någon organiserad ungdomsgrupp 9 5 4 Vill inte påverka 14 11 7 Annat 9 4 6 Vet inte 52 53 48 De flesta i alla åldersgrupper vet inte vart de skall vända sig om de vill påverka något i kommunen. Några har dock svarat (flest i äldsta gruppen) att de har en personlig kontakt att vända sig till. Den äldsta gruppen har också svarat att medierna (20 %) är ett bra sätt att påverka

28 Trygghet Har något av följande hänt dig under det senaste halvåret? i % Killar Grundskolan Gymnasiet 19 25 år Inte vågat gå ut 6 4 0 Hotats 14 9 0 Bestulits 11 7 5 Misshandlats 6 3 0 Sexuellt våld 3 0 0 Tjejer Grundskolan i % Gymnasiet i % 19 25 år i % Inte vågat gå ut 11 6 12 Hotats 15 6 13 Bestulits 7 12 10 Misshandlats 5 2 5 Sexuellt våld 1 2 3 Flertalet ungdomar har inte under det senaste halvåret varit utsatt för våld, hot, övergrepp eller kränkning. Tabellen visar att kring en tiondel av såväl flickor som pojkar har blivet bestulna och utsatts för hot. Det har också förekommit både misshandel och sexuellt våld bland eleverna i grundskolan och i gymnasiet.

29 Känner du dig trygg på följande ställen? i % Killar Grundskolan Gymnasiet 19 25 år Utomhus i mitt bostadsområde på dagen 95 100 100 Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 90 99 97 På väg till eller ifrån skolan 94 100 Ingår ej I klassrummet 96 100 Ingår ej På rasterna i skolan 88 100 Ingår ej På fritidsgården 87 94 Ingår ej På diskotek eller annat nöjesställe 86 90 88 Ute på stan, på allmän plats 89 93 90 På buss, tåg eller liknande 90 96 85 I hemmet 96 99 100 Tjejer Grundskolan Gymnasiet 19 25 år Utomhus i mitt bostadsområde på dagen 100 98 98 Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 88 92 95 På väg till eller ifrån skolan 94 100 Ingår ej I klassrummet 99 100 Ingår ej På rasterna i skolan 98 100 Ingår ej På fritidsgården 95 100 Ingår ej På diskotek eller annat nöjesställe 94 97 88 Ute på stan, på allmän plats 97 95 90 På buss, tåg eller liknande 96 91 85 I hemmet 97 100 100 Platser som upplevs som mindre trygga är på diskotek eller annat nöjesställe, allmänna transportmedel, eller ute på stan samt i bostadsområdet där man bor på kvällarna. För grundskolans elever finns även en viss otrygghet på fritidsgården.

30 Hälsa Andel som haft följande besvär en gång i veckan eller oftare under det senaste halvåret? Grundskolan år 8 100 80 % 60 40 20 Killar Tjejer 0 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten Andel som haft följande besvär en gång i veckan eller oftare under det senaste halvåret? Gymnasiet år 2 100 80 % 60 40 20 Killar Tjejer 0 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten Andel som haft följande besvär en gång i veckan eller oftare under det senaste halvåret? Åldersgruppen 19 25 år 100 80 % 60 40 20 Män Kvinnor 0 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten

31 I ovanstående diagram kan man konstatera att trötthet under dagtid är mest frekvent, men även sömnsvårigheter, känsla av stress får höga siffror. Fler flickor har oftare huvudvärk och ont i magen jämfört med pojkar. Hur ofta har du det senaste halvåret? Grundskolan år 8 Pojkar Flickor % 30 25 20 15 10 5 0 26 25 22 19 16 16 17 15 Rökt cigarretter Snusat Druckit folköl Annan alkohol Hur ofta har du det senaste halvåret? Gymnasiet år 2 Pojkar Flickor 100 80 83 90 % 60 40 20 41 40 34 31 47 20 0 Rökt cigarretter Snusat Druckit folköl Annan alkohol Hur ofta har du det senaste halvåret? Åldersgruppen 19 25 år Män Kvinnor 100 92 90 % 80 60 40 20 14 43 33 60 22 23 0 Rökt cigarretter Snusat Druckit folköl Annan alkohol

32 Har du någon gång använt hasch/marijuana eller annan narkotika? Grundskolan år 8 Killar hasch /marijuana Killar annan narkotika Tjejer hasch/marijuana Tjejer annan narkotika % 100 80 60 40 20 0 Nej En gång 2-10 gånger 11-20 gånger Mer än 20 gånger Har du någon gång använt hasch/marijuana eller annan narkotika? Gymnasiet Killar hasch /marijuana Killar annan narkotika Tjejer hasch/marijuana Tjejer annan narkotika % 100 80 60 40 20 0 Nej En gång 2-10 gånger 11-20 gånger Mer än 20 gånger Har du någon gång använt hasch/marijuana eller annan narkotika? Åldersgruppen 19-25 år Män hasch /marijuana Män annan narkotika Kvinnor hasch/marijuana Kvinnor annan narkotika % 100 80 60 40 20 0 Nej En gång 2-10 gånger 11-20 gånger Mer än 20 gånger En mycket marginell andel av ungdomarna har använt hasch/marijuana eller annan narkotika. I grundskolans årskurs 8 har 8 % av killarna svarat att de använt hasch/marijuana mer än 20 gånger. 6 % av killarna i åttan säger också att de använt annan narkotika mer än 20 gånger. I gymnasiets årskurs 2 har tjejerna i enstaka fall provat narkotika. I äldre åldersgruppen har både män och kvinnor, 7 resp. 8 %, använt hasch/marijuana en gång. Nästan 10 % av männen har använt hasch/marijuana 2-10 gånger.

33 Framtid Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då HELST göra direkt efter grundskolan? Grundskolan år 8 Killar Tjejer % 60 50 40 30 20 10 0 Gymnasieutbildning i hemkommunen Gymnasieutbildning i en annan kommun Börja jobba Annat Vet ej Ovanstående diagram visar att 30 % av killarna och 35 % av tjejerna skulle välja gymnasieutbildning, antingen på hemmaplan eller på annan ort, direkt efter grundskolan. Nästa 15 % skulle välja att börja jobba direkt och lika många svarar att man inte vet. Om du hade möjligheter, vad skulle du då helst göra direkt efter gymnasiet? i % Gymnasiet år 2 Killar Tjejer Totalt Studera på högskola/universitet i Sverige 15 24 19,5 Studera utomlands 8 10 9 Jobba i kommunen eller annan kommun i närheten 18 6 12 Jobba någon annanstans i Sverige 17 8 12,5 Jobba utomlands 14 22 18 Åka ut och resa 9 17 13 Bo kvar hemma och bara ta det lugnt 8 2 5 Vet inte 5 6 5,5 Annat 5 5 5 Studera på komvux 0 0 0 Studera på folkhögskola 1 0 0,5 För årskurs 2 på gymnasiet säger 30 % att man helst skulle fortsätta att studera, antingen på högskola/universitet i Sverige eller utomlands. Över 40 % säger att det är jobb som gäller och då i första hand utomlands.

34 Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då helst göra nu? i % Åldersgruppen 19 25 år Man Kvinna Totalt Studera på högskola/universitet i Sverige 5 8 6,5 Studera utomlands 5 2 3,5 Jobba i kommunen eller annan kommun i närheten 29 21 25 Jobba någon annanstans i Sverige 3 13 8 Jobba utomlands 15 10 12,5 Åka ut och resa 23 29 26 Bo kvar hemma och bara ta det lugnt 5 3 4 Vet inte 5 3 4 Annat 10 7 8,5 Studera på komvux 0 2 1 Studera på folkhögskola 0 2 1 För åldersgruppen 19-25 år säger 12 % att studier är det man vill göra nu. Över 45 % säger att det är jobb som gäller, antingen i hemkommunen eller i närheten, någon annanstans i Sverige eller utomlands. Över en fjärdedel vill åka ut och resa. Flytta eller inte flytta Tror du att du kommer att flytta från kommunen? % 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Vet ej Grundskolan Gymnasiet 19-25 år Över 60 % av årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet tror att de kommer att flytta från kommunen. För åldersgruppen 19-25 år ligger siffran på över 50 %. Sammantaget för de tre kategorierna säger över 30 % att man inte vet om man kommer att flytta. Över 15 % tror att man inte kommer att flytta.

35 Varför kan du tänka dig att flytta från kommunen? Åldersgruppen 19-25 år 19% 13% 3% 3% 16% 3% 3% Jobb Flick/pojkvän, make/make, barn Ont om lämpliga bostäder Annat 40% Studier kompisar Vill prova något nytt Vet inte När man frågar den äldre åldersgruppen (svar med högst 2 alternativ) pekar 40 % av svaren på arbete som orsak. 19 % av svaren anger studier, 16 % vill prova något nytt och 13 av svaren anger flickvän/pojkvän, make/maka eller barn som orsak. Om du hade alla möjligheter, var skulle du helst vilja bo om tio år? Grundskolan år 8 Kille Tjej % 50 40 30 20 10 0 Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet ej Gymnasiet år 2 Kille Tjej % 30 25 20 15 10 5 0 Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet ej

36 Åldersgruppen 19 25 år Man Kvinna % 40 30 20 10 0 Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet ej Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Grundskolan år 8 Kille Tjej 50 40 30 % 20 10 0 Grundskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet/högskola Annan utbildning Vet inte I årskurs 8 säger 4 % av killarna och 1 % av tjejerna att man inte planerar att gå mer än grundskola. Omkring 20 %, i genomsnitt, svarar att de planerar att gå högre utbildning än grundskola och över en tredjedel vet inte. Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Gymnasiet år2 Kille Tjej % 70 60 50 40 30 20 10 0 Grundskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet/högskola Annan utbildning Vet inte För gymnasiet årskurs 2 planerar 43 % av killarna och 64 % av tjejerna att fortsätta sina studier på universitet eller högskola. 21 % av killarna och 3 % av tjejerna säger att det får räcka med gymnasieutbildning. 15 % planerar att gå annan yrkesutbildning efter gymnasiet.

37 Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Åldersgruppen 19 25 år Man Kvinna 60 50 40 % 30 20 10 0 Grundskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet/högskola Annan utbildning Vet inte I denna åldersgrupp planerar 6 % av killarna och 49 % av tjejerna att fortsätta sina studier på universitet eller högskola. 23 % av killarna och 10 % av tjejerna planerar att fortsätta sina studier på gymnasienivå. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Grundskolan år 8 Kille Tjej % 50 40 30 20 10 0 1 Mycket positiv 2 3 4 Varken eller 5 6 7 Mycket negativ Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Gymnasiet år 2 Kille Tjej 80 60 % 40 20 0 1 Mycket positiv 2 3 4 Varken eller 5 6 7 Mycket negativ

38 Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Åldersgruppen 19 25 år Man Kvinna % 70 60 50 40 30 20 10 0 1 Mycket positiv 2 3 4 Varken eller 5 6 7 Mycket negativ Rent generellt tycks unga kvinnor i Bollnäs se mer optimistiskt på framtiden än unga män, utom på högstadiet där det inte finns någon större skillnad mellan könen.