Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Relevanta dokument
Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Sverige behöver sitt inflationsmål

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Inledning om penningpolitiken

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Penningpolitisk rapport December 2016

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport. April 2015

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Ekonomiska bedömningar

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitisk rapport februari 2017

Inledning om penningpolitiken

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Penningpolitisk rapport April 2016

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Penningpolitisk rapport juli 2015

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2017

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Penningpolitiskt beslut

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport juli 2017

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Min penningpolitiska bedömning

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Penningpolitisk rapport februari 2018

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Penningpolitisk rapport februari 2019

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Planeringsförutsättningar. Utblick

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Transkript:

Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13

Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi Löneökningar och inflation Framtida (real)räntor - centralbankspolitik: korta räntor - sparande och investeringar: långa räntor

BNP-gap och arbetsmarknadsgap i Sverige Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 -6-8 2 4 6 8 BNP-gap Arbetsmarknadsgap 1 12 14 16 18 2-8 Källa: Konjunkturinstitutet.

Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 15 74 år 7 7 68 68 66 66 64 64 62 62 6 6 58 58 56 56 54 5 7 Totalt Inrikes födda Utrikes födda 9 11 13 15 17 54 Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.

Brist på arbetskraft Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 7 9 11 13 Näringslivet Näringslivet, medelvärde 27-217 Offentlig sektor Offentlig sektor, medelvärde 27-217 15 17 1 Källa: Arbetsförmedlingen.

Brist på arbetskraft i olika delar av näringslivet 8 Andel ja-svar 8 6 6 4 4 2 2 1 3 5 7 9 11 13 Tillverkningsindustri, yrkesarbetare Tillverkningsindustri, tekniska tjänstemän Bygg- och anläggningsverksamhet Handel Privata tjänstenäringar 15 17 Källa: Konjunkturinstitutet.

BNP-gap och arbetsmarknadsgap i Sverige Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 -6-8 2 4 6 8 BNP-gap Arbetsmarknadsgap 1 12 14 16 18 2-8 Källa: Konjunkturinstitutet.

BNP-gap 4 Procent av potentiell BNP 4 2 2-2 -2-4 -4-6 2 4 6 OECD USA Euroområdet 8 1 12 14 16 18 2-6 Källor: IMF, OECD, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

Finansiellt sparande i offentlig sektor 6 4 2-2 -4-6 Procent av BNP 6 4 2-2 -4-6 -8 2 4 6 Nederländerna Frankrike Euroområdet Källa: Eurostat. 8 Tyskland Finland 1 12 14 16-8

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Procent av BNP, kvartalsvärden 14 12 1 8 6 4 2 14 12 1 8 6 4 2 2 4 6 Frankrike Italien Euroområdet Finland 8 1 Tyskland Spanien Irland 12 14 16 Källa: Eurostat.

BNP i världen, svensk exportmarknad och export 6 5 4 3 2 1 Procentuell förändring 15 1 5-5 -1-15 -1 2 4 6 8 1 12 BNP i världen Svensk exportmarknad (höger) Export (höger) 14 16 18 2-2 Källor: OECD, SCB, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

Näringslivets investeringar

Bostadspriser

2 Reala bostadspriser Index 25=1, kvartalsvärden 2 15 15 1 1 5 5 95 97 99 Sverige Kanada USA Irland 1 3 5 7 Norge Nederländerna Danmark Spanien 9 11 13 15 17 Källor: Federal Reserve Bank of Dallas.

Bostadsinvesteringar Procent av BNP 14 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 95 97 99 Sverige Kanada USA Irland 1 3 5 Norge Nederländerna Danmark Spanien 7 9 11 13 15 Källor: Eurostat, OECD och Bureau of Economic Ana

Källa: Riksbanken. Hushållens skulder

Disponibel inkomst, huspriser och skulder Källa: SCB och Riksbanken.

Kommunsektorns resultat och finansiella sparande Källa: Ekonomiska vårpropositionen 217.

Resultat som andel av skatteintäkter och statsbidrag Källa: Ekonomiska vårpropositionen 217.

Procentuell förändring för olika åldersgrupper

Befolkning 2-64 år och demografiskt betingade behov

Beräknade demografiska behov

Investeringar i kommuner och kommunala bolag

Låneskuld kommunkoncernen

Kommunernas investeringar och avskrivningar

Nyckeltal för kommunerna

Vad kommer att hända med räntorna framöver? Korta räntor Riksbankens politik och inflationen - valet av styrränta Långa räntor = Förväntade framtida korta räntor Långa räntor Sparande och investeringar i världsekonomin - utbud och efterfrågan på kapitalmarknaden

Riksbankens penningpolitik Taylorregeln Styrräntan = Jämviktsrealräntan + Inflationen +,5 x (Inflationen Inflationsmålet) +,5 x BNP-gapet Jämviktsrealräntan är den realränta som ger BNP-gapet =, dvs BNP= Potentiell BNP När Inflationen = Inflationsmålet och BNP-gapet =, så ska gälla att: Styrräntan = Jämviktsrealräntan + Inflationen Den reala styrräntan = Styrräntan Inflationen = Jämviktsrealräntan Då förblir BNP-gapet =

Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring 4 5.5 3 5. 2 4.5 1 4. 3.5-1 3. -2 2.5-3 2. -4 1 3 5 7 Arbetsmarknadsgap Timlön (höger) 9 11 13 15 17 1.5 Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.

Centralt avtalade löner i hela ekonomin Procentuell förändring 4. 4. 3. 3. 2. 2. 1. 1.. 97 99 1 3 5 Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet. 7 9 11 13 15 17.

Timlön och enhetsarbetskostnad i näringslivet 8 6 4 2-2 -4 Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 8 6 4 2-2 -4-6 2 4 6 8 Timlön Enhetsarbetskostnad 1 12 14 16 18 2-6 Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet.

Konsumentpriser Årlig procentuell förändring, månadsvärden 3. 3. 2.5 2.5 2. 2. 1.5 1.5 1. 1..5.5.. -.5 14 15 KPIF KPIF exkl. energi 16 17 18 -.5 Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Underliggande inflation i omvärlden Källa: Riksbanken.

6 5 4 3 2 1 Styrräntor Procent, dags- respektive månadsvärden 6 5 4 3 2 1-1 7 9 11 13 15 17 Sverige KIX6-vägd USA Euroområdet, Eonia, månadsgenomsnitt 19 21-1

Långräntor, tioåriga statsobligationer 7 6 5 4 3 2 1 Procent, månadsvärden 7 6 5 4 3 2 1-1 2 4 Sverige USA Tyskland 6 8 1 12 14 16 18 2-1

4 Reala korta räntor Procent, kvartalsvärden 4 2 2-2 -2-4 -4-6 2 4 Sverige Euroområdet USA 6 8 1 12 14 16-6

Konjunkturinstitutets uppskattning av jämviktsrealräntan

Reala och nominella styrräntor 226 enligt Konjunkturinstitutet

Reala långa räntor i utvecklade länder

Den långa realräntan i världsekonomin

Långa obligationsräntor Utbud på kapitalmarknaden = Efterfrågan på kapitalmarknaden Sparande = Investeringar Med fri internationell kapitalrörlighet bestäms en riskfri ränta på en världsmarknad som styr de långa räntorna i enskilda länder - korrigering för nationella riskpremier Därför är det relevanta att analysera sparande och investeringar i världsekonomin som helhet Rachel och Smith Bank of England (215)

Förändringar av önskat sparande och önskade investeringar

Faktorer bakom den minskade riskfria realräntan: -4,5 procentenheter 198-215 Sparande Demografi :,9 Inkomstsskillnader:,45 Försiktighetssparande Asien:,25 Investeringar Fallande relativpris kapital:,5 Offentliga investeringar:,2 Spread mot marknadsränta:,7 Förväntad tillväxt: 1,

Konsumtion, sparande och inkomst under livscykeln

Global försörjningskvot

Toppdecilens inkomstandel

Sparkvoter för olika inkomstkvintiler i USA

Relativpris för kapitalvaror

Orsaker till förändringar i den långa jämviktsrealräntan

Framtida realräntor tio år till 23 De faktorer som drivit ner realräntorna förväntas i stort sett bestå Endast mindre uppgång? - Demografin? Fortsatt minskande effekt av?: - lägre tillväxt? - ojämnare inkomstfördelning? - fallande relativpris för kapitalvaror? Studie Bank of England - realräntan hamnar runt 1 procent Ska vi tro på det? - nationalekonomer är bättre på att förklara vad som hänt än vad som kommer att hända