Attityder till övervikt

Attityder till övervikt En jämförelse av attityder bland hälsovetenskaps- och ingenjörsstudenter Shannen Foley Psykologi, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Attityder till övervikt En jämförelse av attityder bland hälsovetenskaps och ingenjörsstudenter Shannen Foley Filosofie kandidat Psykologi Luleå tekniska universitet Institution för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi

Sammanfattning Övervikt blir ett allt större problem världen över, där antalet personer med övervikt eller fetma ständigt ökar. Samtidigt har det visats att negativa attityder och fördomar mot överviktiga personer finns i alla delar av samhället, inklusive inom vården. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av Fat Phobia Scale undersöka om dessa attityder till övervikt finns även hos sjuksköterskestudenter och civilingenjörsstudenter vid Luleå tekniska universitet. Enkäter skickades per e post till 200 studenter av vilka 90 svarade. Resultaten analyserades med en faktoriell ANOVA, där utbildningsprogram, deltagarens BMI (Body Mass Index) och kön var faktorer, och poäng på Fat Phobia Scale var beroendevariabeln. Ingen effekt erhölls för någon faktor. Nivåerna hos fördomsfullhet låg på en måttlig nivå. Resultaten tolkas som att negativ attityd till överviktiga inte är ett problem bland studenter vid Luleå tekniska universitet. Nyckelord: Övervikt, attityder, omvårdnad, Fat Phobia Scale, Luleå tekniska universitet, sjuksköterskestudent, ingenjörsstudent

Abstract Obesity is a growing problem around the world, where the number of people who are overweight or obese is constantly increasing. At the same time, it has been shown that negative attitudes and prejudices against people who are overweight are found in all parts of society, including in health care. The aim of this thesis is to, with the help of Fat Phobia Scale, examine whether these attitudes toward overweight people also are present in nursing students and engineering students at Luleå University of Technology. Surveys were sent via e mail to 200 students of which 90 responded. The results were analyzed using a factorial ANOVA, where education, the participant's BMI (Body Mass Index) and gender were factors and points on the Fat Phobia Scale was the dependent variable. No effect was obtained for any of the factors. Levels of prejudice were moderate. The results imply that negative attitude to overweight is not a problem among students at Luleå University of Technology. Keywords: Obesity, attitudes, health care, Fat Phobia Scale, Luleå University of Technology, nursing student, engineering student

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Attityder... 1 Attityder till övervikt... 1 Attityder till övervikt inom vården... 2 Fat Phobia Scale... 3 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Hypoteser... 4 Metod... 4 Försökspersoner... 4 Material... 4 Procedur... 4 Databehandling... 4 Resultat... 5 Diskussion... 6 Metoddiskussion... 6 Reliabilitet... 6 Validitet... 6 Etiska överväganden... 7 Vidare forskning... 7 Referenser... 8 Bilaga 1... Bilaga 2... Del 1: Bakgrundsinformation... Del 2: Fat Phobia Scale...

1 Inledning Bakgrund Övervikt är ett problem som fortsätter att växa i västvärlden och har fördubblats sedan 1980 talet. År 2014 var ungefär 38% av alla vuxna över 18 år överviktiga och 13% av dessa led av fetma (World Health Organization, 2015). I Sverige har andelen personer med fetma ökat från 11% till 14% mellan 2004 och 2013 (Kallings, 2014). Med fetma följer även andra sjukdomar, som kostar samhället mycket och bidrar till att extra kompetens behövs inom vården. En vanlig sjukdom som uppstår är diabetes typ 2 och det uppskattas att 70% av de som utvecklar det vid vuxen ålder har fetma (Kallings, 2014). Denna typ av diabetes kan också leda till hjärt och kärlsjukdomar, vilket är kopplat till fetma. Den direkta kostnaden för fetma i Sverige uppskattas till cirka 2% av den totala kostnaden i vården, vilken uppgår till cirka tre miljarder kronor per år. Det tillkommer även indirekta kostnader såsom sjukskrivningar och tidig pension som uppskattas kosta lika mycket som vården, men svårigheten att mäta kostnaderna gör att de totala samhällskostnaderna för övervikt inte är kända (Kallings, 2014). Attityder En vanlig definition av attityd är att tankemässigt och känslomässigt placera människor, händelser och föremål någonstans på en värderingsskala (Karlsson, 2004, s. 496). Värderingsskala är en skala som har bra eller dålig som sina extremvärden. För att underlätta snabba bedömningar kategoriserar individen den stora mängden sinnesintryck som tas in. Kategoriserandet medför förenklingar, som bland annat kan ta sig uttryck i fördomar. Fördom definieras som en intolerant, orättvis eller ofördelaktig attityd gentemot en annan grupp människor (Karlsson, 2004, s. 496). En attityd består av tre delar: kunskap, känsla och handling (Karlsson, 2004). Kunskap innebär de tankar och föreställningar som individen har om någonting, exempelvis om personer med övervikt. Känsla innebär reaktionen mot objektet. Dessa känslor beror på objektet i frågan och när det gäller övervikt kan det röra sig om äckel eller irritation. Komponenten beteende rör hur individen beter sig mot objektet i frågan. Det kan innebära att undvika objektet, att gråta eller att vara oartig. Komponenterna är delvis beroende av varandra, men eftersom våra handlingar inte alltid följer förnuftet följer inte handlingar alltid känslan som uppstår om ett objekt. Ibland kan negativa tankar beröra någonting som inte påverkar beteendet. Ett exempel kommer från en studie av LaPiere (1934, refererad i Karlsson, 2004) som reste runt i USA på 1930 talet med ett kinesiskt par under den tiden då fördomar mot asiater var vanliga. De besökte hotell och restauranger med förväntan att bli nekade service, men blev bara nekade på en restaurang. Efter en kort tid skickades brev till samtliga hotell och restauranger med bokningsförfrågan åt det kinesiska paret. Över 90% vägrade att göra bokningen. Detta visar att det kan finnas skillnader mellan attityd och beteende (Karlsson, 2004). Attityder till övervikt Samtidigt som antalet personer som är överviktiga ökar, ökar även olika fördomar och stereotypa uppfattningar om dessa personer. Dessa fördomar skapar många problem för de som är överviktiga. Barn som är överviktiga blir ofta retade och har svårt att skaffa vänner. I studier där barn har fått välja vänner var de mindre benägna att välja överviktiga barn. I en undersökning fick barn välja mellan sex olika bilder på barn med olika egenskaper; ett barn som var frisk, ett barn som hade kryckor, ett med rullstol,

2 ett som saknade hand, ett med ansiktsmissbildning och ett som hade fetma. Barnen på bilderna hade samma längd och hade ungefär samma utseende. Det fanns starka fördomar mot barnen med fetma, då de oftast var den personen barnen tyckte sämst om (Latner & Stunkard, 2003). Studien är en replikering av en äldre studie (Richardson, Goodman, Hastorf, & Dornbusch, 1961) och de nya resultaten visar att fördomarna är starkare idag än de var 1961 då den första studien utfördes. Fördomar mot överviktiga märks även bland vuxna. Män vill oftast inte träffa överviktiga kvinnor och överviktiga tjejer som studerar vid universitetet får oftast mindre ekonomiskt stöd från sina föräldrar oberoende av faktorer som ras, socioekonomisk situation, barn i familjen som ska studera på universitet eller föräldrarnas utbildning (Crandall, 1995). Män föredrar ett förhållande med en kvinna som har missbruksproblem eller ett funktionshinder framför ett förhållande med en kvinna med övervikt, vilket innebär att kvinnor som är överviktiga har färre romantiska upplevelser (Hebel & Mannix, 2003). I en amerikansk studie visar det sig att om en person som har normalvikt sitter bredvid någon med övervikt på en arbetsintervju finns det stor risk att den normalviktiga också kommer att bli diskriminerad (Hebel & Mannix, 2003). Det är välkänt att vi lever i ett samhälle där skönhet innebär att vara smal och vältränad och dessa ideal skapar troligen olika attityder, både implicita och explicita. Detta ideal misstänks formas i tidig ålder och består genom hela livet. Enligt en studie av Rand och Wright (2000) har individer i alla åldrar, oavsett utbildning och egen kroppsvikt, samma inställning till överviktiga så att normalviktiga accepteras mer än både under och överviktiga personer. Negativa attityder förekommer så tidigt som i treårsåldern, där barn tolkar bilder på överviktiga barn som elaka (Cramer & Steinwert, 1998). Enligt Lieberman, Tybur och Latner (2012) har män starkare negativa attityder mot överviktiga än vad kvinnor har, medan kvinnor är mer rädda för att själva bli överviktiga. Överviktiga kvinnor värderas mer negativt än överviktiga män men kvinnor med högt BMI är dock mindre benägna att vara fördomsfulla mot andra, som också har övervikt (Lieberman, Tybur, & Latner, 2012). Negativa attityder kring övervikt har diskuterats i många olika studier och har fått varierande utfall. Olika faktorer har studerats i olika studier med fokus på kön, ras, utbildning och arbete. Kön är en av de faktorer som påverkar attityd till övervikt och vanligtvis dras slutsatsen att kvinnor har flera negativa attityder mot överviktiga än vad män har (Robertson & Vohora, 2008). Även i media visas mera negativa attityder mot överviktiga än positiva (Heuer, McClure, & Puhl, 2011). Personer med övervikt visas ofta från sidan eller med ansiktet bortklippt, vilket skapar mer fokus på magen och de mindre positiva sidorna av en överviktig kropp. Överviktiga personer föreställs ofta som fula eller lata och visas sällan i lika fina kläder som normalviktiga. Media skapar alltså negativa attityder mot överviktiga (Heuer et al., 2011). Attityder till övervikt inom vården Campbell, Engel, Timperio, Cooper och Crawford (2000) undersökte vilka faktorer som påverkar läkares attityder till överviktiga. En av de viktigaste faktorerna var att patienten inte upplevdes vara motiverad att gå ner i vikt tillräckligt mycket. Överviktiga kvinnor rapporterade att de upplevde mest negativ attityd hos läkare och därefter hos sin familj, medan överviktiga män rapporterade motsatsen. Det blev allt vanligare med negativa kommentarer ju större BMI personen hade (Puhl & Brownell, 2006).

3 En studie utfördes för att undersöka sjuksköterskors kunskaper om övervikt (Miller, Alpert, & Cross, 2008). Av sjuksköterskorna hade 54% övervikt eller fetma. Det visade sig att många sjuksköterskor, i sitt arbete, inte använde BMI för att avgöra om en person var överviktig, utan använde olika viktgränser. Sjuksköterskorna fick svara på en enkät med frågor om deras vikt och om deras arbete med personer med övervikt. Sjuksköterskorna nämnde inte många av de vanligaste sjukdomar som uppstår på grund av övervikt som till exempel diabetes. Fyra procent av sjuksköterskorna kunde inte uppge någon sjukdom alls. Många sjuksköterskor rapporterade att de inte diskuterade problem om övervikt med en patient trots att de vet att det behövs. Fördomar om överviktiga förekommer bland många olika yrkesgrupper inom vården, som till exempel dietister, läkare och sjuksköterskor (Bacon, Scheltema, & Robinson, 2001). Det är viktigt att undersöka dessa fördomar för att säkerställa att de inte påverkar någons upplevelse av vården eller kvalitén på behandling på ett negativt sätt. Fördomar kan leda till att informationen eller behandlingen som ges till patienter blir bristande eller att personen inte längre vill söka den hjälpen han eller hon behöver. Det har visats att personer med fetma har en tendens att överskatta hur mycket deras läkare respekterar dem (Gudzune, Huizinga, Beach, & Cooper, 2012). I studien undersöktes både läkares attityder mot personer med övervikt samt hur personer med övervikt upplever hur mycket deras läkare respekterar dem. Resultaten visar att läkare har en negativ attityd mot överviktiga, men att patienter upplever att de respekteras mer av läkare ju högre BMI de har. Detta förklarar att personer som är överviktiga har svårt att egentligen bedöma de attityder som någon har mot dem (Gudzune et al., 2012). Dessa studier från USA visar att negativa attityder mot överviktiga är vanliga hos vårdanställda. En tysk studie gjordes för att kontrollera dessa resultat. Tyska läkarstudenter hade mindre fördomar än deltagarna i amerikanska studierna. Resultaten visar att försökspersonerna hade en större förståelse för faktorerna som påverkar övervikt och därför hade större tro på att personer med övervikt kunde förändras (Pantenburg et al., 2012). Fat Phobia Scale Fettfobi definieras som en patologisk rädsla för fett (Robinson, Bacon, & Reilly, 1993) och används också som ett begrepp för negativa attityder och stereotypiska uppfattningar mot överviktiga. Fat Phobia Scale är ett mätinstrument som används för att mäta och sedan försöka minska fördomar mot personer med övervikt (Bacon, et al., 2001). Testet bestod först av 50 frågor med formatet semantisk differential med motsatta adjektiv, som kan användas för att beskriva en person med övervikt. Testet kritiserades för dess omfattning och kortades sedan ner till 14 frågor som bedöms ge lika bra mått som den gamla skalan. Den förkortade versionen har prövats vid två tillfällen för att testa dess reliabilitet jämfört med originalversionen och Cronbachs α uppgick till α = 0.87 och α = 0.91 vilket innebär god reliabilitet. Frågorna består av adjektivpar på var ände av en 5 gradig skala. Adjektiven är ord som kan användas för att beskriva en person som är överviktig. Exempel på adjektivpar är lat--flitig, eller attraktiv--oattraktiv. Personen som svarar ska markera i den rutan som bäst beskriver någon som är överviktig. Medelvärdet av svaren beräknas för att bedöma graden av fettfobi, och ett högt värde innebär en stark fettfobi.

4 Syfte Eftersom negativa attityder och fördomar hos vårdpersonal har konstaterats i tidigare studier är det angeläget att undersöka om problemet fortfarande existerar. Syftet med examensarbetet är att undersöka om dessa attityder om övervikt även finns hos studenter vid Luleå tekniska universitet. Frågeställningar - Hur hög fördomsnivå uppvisar studenter i hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet mot överviktiga? - Skiljer sig fördomsnivån hos studenter i hälsovetenskap från fördomsnivån hos andra studenter? - Vilka samband har kön och BMI med fördomsnivån? Hypoteser Om resultaten från tidigare studier återkommer i föreliggande studie ska studenter i hälsovetenskap förväntas uppvisa högre fördomsnivå än andra studenter. Män med högre BMI och kvinnor med lägre BMI förväntas uppvisa högre fördomsnivå än män med lägre BMI och kvinnor med högre BMI. Metod Försökspersoner Studenter vid Luleå tekniska universitet som läste sjuksköterske- och civilingenjörs-programmen deltog via en web-enkät. Totalt deltog 90 personer, 51 kvinnor och 39 män, 50 sjuksköterskor och 40 ingenjörer. Material En enkät med bakgrundsfrågor och frågor från Fat Phobia Scale konstruerades med det elektroniska enkätverktyget EvaSys (Bilaga 2). Bakgrundsfrågor användes för att samla information om ålder, kön, vikt, längd och utbildning. Vikt och längd användes sedan för att beräkna varje individs BMI. Procedur Enkäten skickades ut med e post till två klasser på sjuksköterskeprogrammet samt till två klasser som läser till civilingenjör i maskinteknik, sammanlagd 200 personer. En påminnelse skickades ut efter fyra dagar. Enkäten stängdes efter en vecka, och då hade 98 personer besvarat enkäten. Databehandling Svaren på frågorna i Fat Phobia Scale summerades och den totala poängen beräknades som medelvärdet av svaren. BMI för alla försökspersoner beräknades varefter försökspersonerna kategoriserades som personer med fetma, överviktiga, normalviktiga eller underviktiga. Ingen underviktig person deltog dock i undersökningen och denna kategori togs bort. Alla beräkningar utfördes i SPSS 22 för Windows. Resultaten analyserades med faktoriell ANOVA. Reliabilitet hos Fat Phobia Scale beräknades med Cronbachs α.

5 Resultat Tabell 1 visar resultaten för varje kategori på Fat Phobia Scale. Varje kategori hade ungefär en måttlig fettfobi. Det framgår inte några större skillnader mellan några kategorier när medelvärdena inspekteras. En 2 x 2 x 3 (utbildningsprogram, kön, BMI-kategori) faktoriell ANOVA gav inte några signifikanta huvudeffekter eller interaktioner. Då vissa celler hade mycket lågt antal observationer genomfördes flera analyser där en eller två faktorer utelämnats. Ingen analys påvisade, trots det, någon signifikant effekt av någon faktor. Frånvaron av effekter indikerar att

6 sjuksköterskestudenter inte avvek från civilingenjörer när det gäller attityder till överviktiga. Studentens eget BMI eller kön hade inte heller någon betydelse för personens inställning till överviktiga. En kontroll av frågornas reliabilitet med beräkning av intern konsistens med Cronbachs α visade på hög reliabilitet, α=.905. Item analys visade att alla frågor passade in i testet och att testet inte hade vunnit någon betydande reliabilitet om någon fråga hade utelämnats (Bilaga 1). Diskussion De icke signifikanta resultaten kan ha flera förklaringar. De negativa attityder som har rapporterats i tidigare studier verkar inte finnas bland de undersökta studenterna vid Luleå tekniska universitet. Det fanns inga större skillnader beroende på utbildning, kön eller BMI och alla frågor gav ungefär samma skattningar. Alla kategorier av försökspersoner verkade ha ungefär samma åsikter om varje fråga. Den enda avvikelse som märktes var överviktiga män som studerade till sjuksköterska, men med bara två svarande kan ingen slutsats dras. Resultaten från Luleå tekniska universitet visar att hälsovetenskapsstudenter inte visade mer omfattande negativa attityder än andra studenter. Kan det vara så att deltagarna hade negativa attityder mot personer med övervikt, men att det socialt önskvärda i att inte ha negativa åsikter om överviktiga påverkat så att försökspersonerna inte vågade ange sina riktiga åsikter? Metoddiskussion För studien användes en enkät för att få att så stort antal svar som möjligt. Målet var att kunna få en överblick över olika studenters attityder om personer med övervikt. Intervjuer hade kunnat ge fler åsikter och eventuellt några förklaringar bakom dessa. Fördelen med en enkät är att det ger en bättre överblick och mer data än med någon annan metod. Den kvasi experimentella metoden medgav också att de olika grupperna kunde jämföras och att hypoteser kunde prövas. Fat Phobia Scale är ett reliabelt mätverktyg och har kunnat användas för att utvärdera förbättring av attityder, men är begränsat på så sätt att det inte ger förklaringar till attityderna. Enkäterna skickades ut via e-post och det var därför inte möjligt att veta vem som svarade eller om svaren var ärliga. Påverkan av social önskvärdhet kan inte uteslutas, men förhoppningsvis har den faktorn inte haft så stor påverkan då försökspersonerna var anonyma och inte såg den som skulle bedöma svaren. Reliabilitet Eftersom analysen inte gav signifikanta effekter undersöktes reliabiliteten hos Fat Phobia Scale med Cronbachs α. Reliabiliteten bedömdes vara hög (α = 0,905). Den interna konsistensen låg på samma nivå som i andra studier (α = 0,91). Alla frågor bidrog enligt en item-analys till testets reliabilitet, vilket också innebär att varje fråga var valid i förhållandet till testet. Fat Phobia Scale översattes från engelska till svenska men detta har inte påverkat reliabiliteten hos vare sig testet eller testets frågor. Validitet Validiteten i undersökningen bedöms inte vara lika hög som reliabiliteten. Man kan inte räkna bort den sociala önskvärdheten som kan ha påverkat svaren. Personer kan ha ändrat sitt svar för

7 att försöka svara rätt på frågorna eller insett att de markerat högt på skalan på många frågor och sedan ändrat på sina svar vid senare frågor. Det är dock omöjligt att eliminera den sociala önskvärdheten i en undersökning som denna. Det går heller inte att övervaka deltagarna för att kontrollera deras ärlighet. Sättet att rekrytera försökspersoner innebar att personer som av någon anledning valde att avstå kan ha haft särskilda skäl med koppling till studiens innehåll. Det finns risk att personer som upplever obehag inför överviktsfrågor avstod helt från att delta. Hur detta i så fall skulle ha påverkat resultaten går inte att avgöra. Bortfallet orsakade en viss osäkerhet som minskade studiens interna och externa validitet. Från de två klasser som undersökts kan man troligen generalisera resultaten till andra studenter. En större undersökning med flera program är ändå att rekommendera. Etiska överväganden Alla deltagare fick skriftlig information om undersökningen via e post som skickades med enkäten, samt upplystes om att deltagande var frivilligt. Inga personliga uppgifter samlades in som kunde röja någons identitet. E postadresserna togs bort efter att enkäten stängts och de sparade svaren var inte kopplade till någon e-postadress. Deltagarna upplystes också om att resultaten inte skulle användas för något annat syfte än föreliggande studie. Vidare forskning Med hjälp av Fat Phobia Scale har det varit möjligt att till viss grad studera de attityder som finns hos studenterna vid Luleå tekniska universitet. För en mer noggrann analys av attityderna hade intervjuer varit en bra komplettering. Implicit Association Test (IAT) som används för att mäta implicita attityder mot ett visst objekt hade kunnat bidra med en annan typ av mått på attityd. Negativa attityder till övervikt har rapporterats i studier från olika delar av världen, dock finns få studier från Europa och ingen från Sverige. De från andra studier avvikande resultaten i denna studie skapar ett intresse att undersöka ämnet mer i Sverige och då särskilt attityder hos olika kategorier av personal inom vården. Det är av intresse att personer med övervikt inte upplever sina läkare som negativa eller att läkare inte har visat sina negativa attityder (Gudzune et al., 2012). En förklaring kan vara den som visades av LaPiere (1934, refererad i Karlsson, 2004). Läkare kan ha negativa attityder mot personer med övervikt, men inte ha ett beteende som passar ihop med attityderna. Det kan vara positivt att attityderna inte påverkar vården, men det är ingen garanti för att det aldrig sker. Det är därför viktigt med fortsatt forskning om ämnet. Om attityder bland exempelvis svenska läkare visar sig vara fördomsfulla kan det bli aktuellt att ge information till läkare för att göra dem medvetna om sina attityder för att försöka motverka dem. Med hjälp av Fat Phobia Scale samt en liknande utbildning som i If only I were thin... programmet (Robinson, 1996) skulle det förhoppningsvis kunna bli en minskning av eventuella negativa attityder hos personer som arbetar inom vården.

8 Referenser Bacon, J., Scheltema., K. & Robinson, B. (2001). Fat Phobia Scale Revisited: the short form. International Journal of Obesity, 25(2), 252 257. Campbell, K., Engel, H., Timperio, A., Cooper, C., & Crawford, D. (2000). Obesity management: Australian general practitioners attitudes and practices. Obesity research, (8), 459 466. Cramer, P., & Steinwert, T. (1998). Thin is good, fat is bad: when does it begin? Journal of applied developmental psychology, 19(3), 429 451. Crandall, C. (1995). Do parents discriminate against their heavyweight daughters? Personality and Social Psychology Bulletin, 21(7), 724-735. doi: DOI: 10.1177/0146167295217007 Gudzune, K. A., Huizinga, M. M., Beach, M. C., & Cooper, L. A. (2012). Obese patients overestimate physicians attitudes of respect. Patient education and councelling, 88(1), 23 28. doi:10.1016/j.pec.2011.12.010 Hebel, M. R., & Mannix L. M. (2003). The weight of obesity in evaluating others: A mere proximity effect. Journal of personality and social psychology, 29(1), 28 38. Heuer, C. A., McClure, K. J., & Puhl, R. M. (2011). Obesity stigma in online news: A visual content analysis. Journal of health communication: International perspectives, 16(9). Kallings, L. V. (2014). Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga kost och fetma. (Rapport från Statens folkhälsoinstitut.) Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/11966/fetma_1_inlaga.pdf den 18 april 2015. Karlsson, L. (2004). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur. Latner, J. D., & Stunkard, A. J. (2003). Getting worse: The stigmatization of obese children. Obesity, 11(3), 552 456. Doi: 10.1038/oby.2003.61 Lieberman, D. L., Tybur, J. M., & Latner, J. D. (2012). Disgust sensitivity, obesity stigma, and gender: comtamination psychology predicts weight bias for women, not men. Obesity, 20(9), 1803 1814. DOI: 10.1038/oby.2011.247 Miller, S. K., Alpert, P. T., & Cross, C. L. (2008). Overweight and obesity in nurses, advanced practice nurses, and nurse educators. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, (20)5, 259 265. doi: 10.1111/j.1745-7599.2008.00319.x Pantenburg, B., Sikorski, C., Luppa, M., Schomerus, G., König, H. H., Werner, P., & Reidel- Heller, S. G. (2012). Medical students attitudes towards overweight and obesity. US National Library of Medicine, 7(11). doi: 10.1371/journal.pone.0048113

9 Puhl, R. M., & Brownell, K. D. (2006). Confronting and coping with weight stigma: An investigation of overweight and obese adults. Obesity, 14(10), 1802 1815. doi: 10.1038/oby.2006.208 Rand, C., & Wright, B. (2000). Continuity and change in the evaluation of ideal and acceptable body sizes across a wide age span. International journal of eating disorders, 28(1), 90 100. Richardson, S. A., Goodman, N., Hastorf, A. H., & Dornbusch, S. M. (1961). Cultural uniformity in reaction to physical abilities. American sociological review, 26(2), 241 247. Robertson, N., & Vohora, N. (2008). Fitness vs. Fatness: Implicit biases towards among fitness professionals and regular exercise. Psychology of sports and exercise, 9(4), 547 557. Robinson, B. E., Bacon, J. G., & O Reilly, J. (1993). Fat Phobia: Measuring, understanding, and changing anit-fat attitudes. International journal of eating disorders. 14(4). Robinson, B. E., & Bacon, J. G. (1996). The if only I were thin treatment program: decreasing the stigmatizing effects of fatness. Professional psychology: Research and practice, 27(2), 175 183. World Health Organization (2015). Obesity and overweight. Hämtad från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/

Tabell 2. Cronbach's Alpha Cronbach's Alpha Bilaga 1 N of Items,905 14 Scale Mean if Item Deleted Scale Variance if Item Deleted Corrected Item-Total Correlation Cronbach's Alpha if Item Deleted Lat-flitig 43,0526 86,327,760,892 Viljestark-viljesvag 43,1895 84,900,677,895 Attraktiv-Oattraktiv 43,0526 86,242,703,894 Bra självkontroll-dålig självkontroll 43,0105 84,436,753,892 Snabb-långsam 43,0211 83,574,806,889 Uthållig-orkelös 42,9368 83,017,814,889 Aktiv-inaktiv 43,0000 81,106,825,888 Svag-stark 43,5158 91,401,543,900 Njutningslysten- självuppoffrande 42,7474 99,084,136,913 Ogillar mat- gillar mat 41,9895 101,394,002,917 Formlös- välformad 43,2000 89,162,504,903 Äterförmycket- lite 42,3053 89,853,667,896 Osäker-självsäker 43,1053 91,393,542,900 Dåligt självförtroende- bra självförtr. 43,0211 90,425,586,899

Bilaga 2 Hej! Du har blivit utvald att besvara denna enkät om dina åsikter kring övervikt. Enkäten är en del av mitt examensarbete i psykologi och jag är mycket tacksam om du vill delta. Enkäten tar inte mer än ett par minuter att genomföra. Dina svar är anonyma och kommer endast att användas för denna undersökning. Svaren kan inte kopplas till en enskild person och kommer att raderas när studien är avklarad. Har du frågor kring enkäten kan du kontakta mig på mail: Enkäten svarar du på via länken nedan: Tack för din medverkan! Vänliga hälsningar, Shannen Foley Del 1: Bakgrundsinformation Kön: Man Kvinna Ålder: Längd (cm): Vikt (kg): Vilket utbildningsprogram går du?

Del 2: Fat Phobia Scale Fettfobi skala som är översatt från engelska till svenska 1.lat flitig 2.viljesvag viljestark 3.attraktiv oattraktiv 4.bra självkontroll dålig självkontroll 5.snabb långsam 6.uthållig inte uthållig 7.aktiv inaktiv 8.svag stark 9.njutningslysten självuppoffrande 10.ogillar mat gillar mat 11.formlös välformad 12.äter för lite äter för mycket 13.osäker säker 14.dåligt självförtroende bra självförtroende