En modell för säker cykling Henriette Wallén Warner, Anna Niska, Sonja Forward, Gunilla Björklund, Jenny Eriksson, Katja Kircher, Christopher Patten, Susanne Gustafsson, Sara Nygårds Cykelkonferensen i Östersund, 23 maj 2018
Hjulburna oskyddade trafikanter 3-årigt forskningsprogram Cirka 30 VTI:are Tvärvetenskapligt 9 projekt + programaktiviteter Syfte och mål Att öka kunskapen om hjulburna oskyddade trafikanter och deras förutsättningar i trafikmiljön Främst fokus på cyklister Bidra till färre dödade och allvarligt skadade i trafiken
Ingående projekt 1. Cykelldäcktester 2. Säker användning av extrautrustning: Trafikanters uppmärksamhet och behov 3. Samspel i trafiken: Formella och informella regler bland cyklister 4. Synen på alkohol i samband med cykling 5. Hur anpassar hjulburna oskyddade trafikanter hastigheten? 6. Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg 7. Kartläggning av cyklister i den nya trafikmiljön 8. Krocktester av cyklar 9. En modell för säker cykling
Modell för säker cykling Cyklisten Cykeln Trafikmiljön
Cyklisten: Sammanfattning Trafikreglerna måste bli tydligare och bättre anpassade till cyklister för att åstadkomma säker cykling. Cyklisten måste ges möjlighet att kunna framföra cykeln på ett säkert sätt och använda lämplig utrustning för sig själv och sin cykel. Detta kan ske med hjälp av informationsinsatser, kampanjer och/eller utbildning/träning. Alla aktörer måste samverka för att initiera och implementera åtgärdsförslagen.
Cykeln: Sammanfattning Cykeln måste anpassas till cyklistens behov för att åstadkomma säker cykling. Cyklister är en heterogen grupp med vitt skilda behov med avseende på cykelns utformning, bromsar, cykeldäck och cykelbelysning. Alla aktörer, möjligtvis med undantag för skolan, måste samverkar för att initiera och implementera åtgärdsförslagen.
Trafikmiljön: Sammanfattning Trafikmiljön måste anpassas till cyklistens, och inte enbart motorfordonens, behov. På systemnivå åstadkomma en säker trafikmiljö med tillräckligt med utrymme för säker interaktion mellan olika trafikantgrupper, säker utformning av korsningar och sträckor samt väl fungerande drift och underhåll. Statliga/regionala myndigheter och kommuner bör i första hand initiera och implementera åtgärdsförslagen.
Rekommendationer Se på transportsystemet i sin helhet för att göra det säkert för cyklister och andra trafikanter. Öka samverkan mellan olika aktörer. Ta fram effektsamband för val av åtgärder. Det kräver bl.a. förbättrad olycks- och exponeringsdata.
Publikationer från forskningsprogrammet VTI Rapport 931: Cykelfaktorer som påverkar huvudskador. Simulerade omkullkörningar med cykel i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium. Niska, A. & Wenäll, J. VTI Rapport 940: Cyklisters interaktion med extrautrustning, infrastrukturen och andra trafikanter: En semikontrollerad fältstudie. Kircher, K., Nygårdhs, S., Ihlström, J. & Ahlstrom, C. VTI Rapport 943: Cyklisters hastigheter: Kartläggning, mätningar och observation. Eriksson, J., Niska, A., Sörensen, G., Gustafsson, S. & Forsman, Å. VTI Rapport 945: Alkohol och cykling: En multidisciplinär studie. Wallén Warner, H., Forsman, Å., Gustafsson, S., Ihlström, J. & Nyberg, J. VTI rapport 946: Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg. Patten, C., Wallén Warner, H. & Sörensen, G. VTI Rapport 947: Samspel i trafiken. Formella och informella regler bland cyklister. Björklund, G., Forward, S., Janhäll, S. & Stave, C. VTI Rapport 951: Säkerhetseffekten av ökat cyklande kartläggning av nuläget för att planera för framtiden. Eriksson, J., Liu, C., Forward, S., Forsman, Å., Niska, A., Tapani, A., & Wallén Warner, H. VTI Rapport 952: Mätning av cykeldäcks friktionsegenskaper som underlag för simuleringsstudier. Hjort, M. & Niska, A. VTI Rapport XXX: En modell för säker cykling. Henriette Wallén Warner, Anna Niska, Sonja Forward, Gunilla Björklund, Jenny Eriksson, Katja Kircher, Christopher Patten, Susanne Gustafsson och Sara Nygårdhs
TACK! jenny.eriksson@vti.se http://cykelcentrum.vti.se/