Föredragningslista regionstyrelsen den 30 maj 2017

Kallelse/föredragningslista 2017-05-19 Föredragningslista regionstyrelsen den 30 maj 2017 Nr Ärenden Dnr 113/17 Val av justerare LS2017-0186 114/17 Fastställelse av föredragningslista LS2017-0110 115/17 Regiondirektörens rapport LS2017-0003 Planer, regelverk, styrning m.m. 116/17 Regionplan och budget 2018-2020 LS2017-0252 117/17 Tertialrapport januari april 2017 Region Uppsala LS 2017-0001 118/17 Miljöredovisning 2016 Landstinget i Uppsala län LS2017-0235 119/17 Årsredovisning 2016 Regionförbundet Uppsala län LS2016-0119 120/17 Ombildning av Gemensam ambulansdirigeringsnämnd LS2016-0623 121/17 Årsredovisning 2016 Samordningsförbundet Uppsala län LS2017-0270 122/17 Årsredovisning 2016 och samverkansavtal för Kommunalförbundet Svensk luftambulans LS2016-0258 123/17 Årsredovisningar 2016 för stiftelser förvaltade av regionstyrelsen LS2017-0289 Ekonomi 124/17 Förnyat borgensåtagande för AB Transitio avseende refinansiering av högvärdeskompontenter till tåg 125/17 Lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg samt antagande av reviderad förbundsordning LS2017-0258 LS2017-0277 126/17 Initiering av upphandling av exporttjänster för R7e-arkiv LS2017-0251 Hälso- och sjukvård 127/17 Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 LS2017-0293 128/17 Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård 2017-2019 LS2017-0207

Kallelse/föredragningslista 2017-05-19 129/17 Revidering av strategi och handlingsplan för patientsäkerhet vid Landstinget i Uppsala län 2016-2018 130/17 Revidering av strategi och handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom Region Uppsala LS2016-0046 LS2016-0153 131/17 Region Uppsalas forskningspris 2016 LS2017-0257 Yttranden 132/17 Remissyttrande avseende Regional utvecklingsstrategi för Örebro län LS2017-0246 133/17 Remissyttrande avseende Trafikanalys rapport Ny målstyrning för transportpolitiken LS2017-0208 134/17 Remissyttrande avseende översiktsplan för Enköpings stad LS2017-0218 135/17 Remissyttrande avseende Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop 136/17 Revisionssvar avseende Granskning av risken för driftstopp i regionens informationssystem 137/17 Revisionssvar avseende Granskning av samverkan kring barn och ungdomspsykiatrin LS2017-0196 LS2017-0150 LS2017-0147 138/17 Ärenden till regionfullmäktiges sammanträde den 19-20 juni 2017 LS2017-0015 139/17 Valärenden LS2017-0005 140/17 Anmälan av beslut enligt delegation LS2017-0007 141/17 Skrivelser för kännedom LS2017-0016

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-23 Dnr LS2017-0186 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 27 17 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Stefan Olsson (M) utses att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: den xx juni 2017 Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-23 Dnr LS2017-0110 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 27 17 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-28 Dnr LS2017-0003 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regiondirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regiondirektören lämnar en skriftlig och muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala. Bilagor Regiondirektörens rapport Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2017-05-15 Dnr LS 2017-0003 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport maj 2017 Ledningsfrågor Löneöversyn 2017 Alla centrala löneavtal är tecknade och är utan angiven nivå för alla förutom Kommunal och Läkarförbundet. Årets löneöversyn vid Region Uppsala sker vid två tidpunkter. I juni utbetalas ny lön för medarbetare som tillhör de fackliga förbundens avtalsområde, undantaget medarbetare tillhörande avtalsområde Läkarförbundet, Sveriges Tandläkarförbund och Akademikerförbundet SSR som istället får sin nya lön utbetald i oktober. Retroaktivitet gäller från 1 april för alla förutom för Kommunal där 1 maj gäller. Dialogmodellen, där lönen sätts av chef i dialog med medarbetare, dominerar i årets löneöversyn. Traditionell förhandling genomförs efter önskemål från Upplands allmänna läkarförening (UAL), Uppsvenska tjänstetandläkarföreningen (UTTF) samt för Förbundet Folkhögskolelärarna (FFHL) och Lärarnas Riksförbund (LR). Ledarskap Den 9 maj startade ett nytt Strategiskt toppledarprogram i Region Uppsala med utgångspunkt i kriterierna för vår chefspolicy. Målgruppen är chefer som sitter i en ledningsgrupp inom ett verksamhetsområde, vårdcentral/klinik eller motsv. Årets kandidater är 16 st. och representerar sju förvaltningar Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården, Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingsservice. Programmet löper under ett år och består av fem steg inom totalt 12 dagar. Nytt i årets program är en 360-test som ger deltagarna ökad självkännedom, för att få större förståelse för att kunna leda och utveckla personal och verksamhet mot uppsatta mål. Namnbyte för Landstingets resurscentrum Den 1 januari 2017 ändrade Landstinget i Uppsala län namn till Region Uppsala. I och med detta föreslås att Landstingets resurscentrum byter namn till Resurscentrum Region Uppsala. Förvaltningen har i och med namnändringen oförändrat uppdrag och verksamhet. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (6) Regional utveckling Regionalt forum den 12 maj Den 12 maj träffades länets ledande politiker i Regionalt forum för tredje gången. Gruppen fick möjlighet att gå igenom förslag till uppdrag i RPB. Kommunerna efterlyser ökad samverkan med Region Uppsala generellt, men lyfter särskilt fram elevhälsa och socialtjänst, tidiga insatser mot psykisk ohälsa och missbruksproblem hos barn och unga. Även närvård och samverkan kring ny målbild för primärvården lyftes fram, liksom insatser inom digitalisering, kompetensförsörjning och näringslivsutveckling. Uppdragen i RPB kommer nu att ses över en sista gång inför kommande politiska beslut. Regionalt forum fick också en genomgång av den statliga utredningen om kommunal planering av bostäder. Konstaterades då att vårt län kommit långt även i samverkan kring bostadsbyggande. Vår regionala utvecklingsstrategi innehåller redan planeringstal för kommande bostadsbehov. Fram till 2050 beräknas behovet till ca 90 000 fler bostäder. En viktig insats för att realisera detta är att järnvägen byggs ut med fyra spår mellan Uppsala och Arlanda. I arbetet kring Fyra spår för Sverige betonas fyra vinster: Ett förenat Sverige, Fler bostäder, Grönare resor och Stärkt konkurrenskraft. Samråd kultur den 26 april Den 26 april ägde det första samrådet kultur rum. Vid mötet diskuterades uppdrag, prioriteringar och arbetsformer. Även strukturen för samverkan och kommande års fokusområden diskuterades. Nästa samråd äger rum den 12 juni då diskussionerna från mötet den 26 april fortsätter. Region Uppsalas cykelstrategi Nu går den regionala cykelstrategin ut på remiss till bland annat länets kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och diverse intresseorganisationer. Cykelstrategin gäller för gångoch cykelvägar längs med det statliga vägnätet, och används bland annat för att slå fast vilka nya cykelvägar som ska prioriteras. Cykelstrategin bygger på tre tydliga mål. År 2030 ska andelen kombinationsresor cykelkollektivtrafik fördubblas jämfört med 2016. År 2030 ska cykeltrafikens färdmedelsandel öka med tio procentenheter jämfört med 2016. Samt: år 2030 ska antalet omkomna och svårt skadade cyklister halveras jämfört med 2017. Till dessa mål kopplas så strategier och insatsområden. Återrapport av handlingsplanen Från flyktingförläggning till fikarum Regionstyrelsen beslutade 2016-05-02, 136, att anta en handlingsplan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden inom ramen för KISA-projektet. Även andra insatser genomförs för att påskynda legitimationsprocessen för utlandsutbildade. En utförligare rapport ges i personalutskottet den 29 maj.

3 (6) KISA-projektet och SFA-medicin SFA-medicin, svenska för akademiker, är en särskild utbildning för nyanlända inom legitimationsyrket, Utbildningen kombinerar svenska, vårdsvenska och språkpraktik. SFAmedicin startade november 2016 med 12 deltagare, läkare, sjuksköterskor, dietist, apotekare, tandläkare och BMA. Från och med april 2017 är deltagarna ute i språkpraktik i Region Uppsalas hälso-sjukvårdsförvaltningar. Satsningen syftar till att förbereda inför den kommande legitimationsprocessen. Andra insatser Prov- eller praktisk tjänstgöring krävs för validering av lämplighet inför legitimation. Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har bidragit med sådana platser under året. Ett kursutbud bestående av bland annat försäkringsmedicin, vårdhygien, förskrivningsrätt och juridik har erbjudits alla utlandsutbildade läkare i Region Uppsala som är i behov av att fördjupa sig. Vård och hälsa Nytt team ska stärka nutritionsbehandlingen av svårt sjuka patienter Ett nytt nutritionsteam kommer att bildas på Akademiska sjukhuset för att stärka nutritionsbehandlingen av svårt sjuka vuxna patienter. Enligt nationella studier förekommer malnutrition hos cirka 40 procent av alla patienter som vårdas inneliggande på sjukhus. Kraftigt förbättrad tillgänglighet till allmänpsykiatrin Väntetiden till första läkarbesök inom allmänpsykiatrin vid Akademiska sjukhuset har kortats avsevärt det senaste året. Idag får nio av tio patienter besökstid inom tre månader jämfört med 67 procent för cirka ett år sedan. Förutom att man lyckats rekrytera personal anses arbetsmiljöförbättringar och satsningar på vidareutbildning ha bidragit till den positiva utvecklingen. Ny mottagning ska ge cancerdrabbade barn bättre uppföljning Tack vare medicinska framsteg överlever numera cirka 8 av tio barn sin cancersjukdom. Men utvecklingen innebär också att fler drabbas av sena komplikationer som trötthet, koncentrationssvårigheter och påverkan på vissa organ, till exempel hjärta, njurar och bröstkörtlar. För att erbjuda överlevarna bättre uppföljning och behandling har Akademiska sjukhuset startat en ny mottagning. Odontologiskt hälsobokslut Folktandvården har för första gången tagit fram ett hälsobokslut. Bokslutet visar hälsoutvecklingen för alla åldrar och hur behandlingspanoramat förändrats de senaste tio åren. Vi ser en klar förbättring av tandhälsan för vuxna mellan 20 och 70 år andelen som inte har karies har ökat med nästan 10 procent på sex år. En förklaring kan vara att antalet förebyggande åtgärder som tandvården utför har fördubblats under samma tid och de allra äldsta har fått sex gånger fler förebyggande insatser. En annan förklaring kan vara att patienterna har förbättrat egenvården som de utför dagligen. I patientenkäten som genomfördes 2016 beskrev 91 % av patienterna att de fått veta vad de själva kan göra för att

4 (6) hålla tänderna friska. Även för skolbarn fortsätter minskningen av kariesförekomst, men för förskolebarn ser vi en liten ökning. Utvecklingen hos förskolebarn är oroande och försämringen är nationell. Tillgänglighet primärvård och specialistvård Primärvården Enligt regelverket kring vårdgaranti ska en patient som önskar få kontakt med sin vårdcentral få det via telefon samma dag som den söker kontakt. Vidare ska en patient som av vårdpersonal bedöms behöva läkarbesök, erbjudas det inom sju dagar. Inom primärvård i regiondriven regi har 81 procent av patienterna fått besök inom 7 dagar vilket är en procent bättre än mars månad. För privat primärvård har 88 procent av patienterna fått besök hos läkare inom sju dagar vilket är en försämring med fyra procent från mars månad. Primärvården beskriver en fortsatt problematik med att rekrytera specialistläkare i allmänmedicin, vilket till viss del kompenseras av hyrläkare. Sammantaget utgör bristen på allmänspecialister en förklaring till svårigheterna att uppnå målet för läkarbesök. Gällande telefontillgänglighet har Region Uppsala en samlad tillgänglighet på 88 procent för april månad, vilket är en försämring med fyra procent från mars månad där tillgängligheten på telefoni var 92 procent. Samtidigt har mängden telefonsamtal ökat med 13 procent jämfört med samma period förra året vilket är en delförklaring till att telefontillgängligheten kan vara svår att uppfylla. Sedan finns ett samband med lägre läkartillgänglighet och mängden samtal då patienter som inte får en tid till läkare försöker ringa på nytt, antalet samtal ökar varpå vissa verksamheter får svårighet att klara telefontillgängligheten. Ett arbete pågår löpande med att se över Primärvårdens produktionsplanering genom att arbeta med tidböckernas planering och triangering till rätt vårdgivarkategori inom vårdcentralerna i enlighet med principen för bästa effektiva omhändertagandenivå BEON Specialistvård För specialistvården mäts två parametrar kring väntetider, 90 dagar till första besök hos specialist och 90 dagar till operation/behandling. Akademiska sjukhuset har under kvartal ett 2017 förbättrat sin tillgänglighet till både nybesök och operation/behandling för samtliga månader, se tabell nedan och även jämfört med samma period förra året. I nationell jämförelse ligger Uppsala kring snittet i landet för nybesök och över snittet för operation/behandling.

5 (6) Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 78% 52% 77% 9101 1 701 Operation** 81% 61% 80% 3411 594 Psykiatri första besök*** 95% 65% 93% 349 15 *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar Både utlokaliseringar, beläggningsgrad och överbeläggningar ligger på en högre nivå än samma period förra året, vilket främst kan förklaras av en fortsatt brist på främst sjuksköterskor vilket leder till färre öppna vårdplatser inom sjukhuset. För att underlätta det akuta flödet av patienter stärker Akademiska sjukhuset den centrala väntetidskoordineringen. Vidare startar under maj månad ett pilotprojekt med Uppsala kommun för att snabbare komma till beslut kring utskrivningsklara patienter. Lasarettet i Enköping har en fortsatt god tillgänglighet även om vårdgarantin är försämrad både sett till föregående månad och samma period förra året, se tabell nedan. Enköping beskriver en utmaning med vakanta tjänster där flera rekryteringar pågår men som på kort sikt både påverkar tillgängligheten negativt och medför ökade utlokaliseringar och överbeläggningar. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 91% 69% 93% 1 349 112 Operation** 94% 62% 95% 863 43 Akademiska sjukhuset beskriver att ett förbättrat samarbete med vårdgarantienheten också fått positiva effekter för tillgängligheten. I grafer nedan ses till höger att antalet slussade patienter via vårdgarantienheten från sjukhusen är signifikant högre 2017 än tidigare år. Patienterna som slussas till andra vårdgivare är de där de medicinska verksamheterna identifierat att patienteten skulle få vänta längre än vårdgarantins 90 dagar.

6 (6) Kollektivtrafik Under sträckan Uppsala Gävle råder det kapacitetsbrist ombord på Upptågen under rusningstrafik med följd att resandeutvecklingen hämmas. Prognoser som utförts visar på en fortsatt hög efterfrågan på resmöjligheter i Ostkustbanestråket. Kollektivtrafikförvaltningen genomförde under våren 2016 en förstudie med syftet att utreda hur transportkapaciteten inom Upptågstrafiken långsiktigt kan säkerställas. Förstudien belyste den framtida resandeutvecklingen och presenterade förslag på hur fordonsflottan lämpligen kan anpassas för att möta den. Kollektivtrafiknämnden godkände förstudierapporten vid möte 2016-10-12 och gav förvaltningen ett nytt uppdrag att utarbeta ett underlag för genomförandebeslut i regionfullmäktige baserat på förstudierapportens rekommendation. Ett förslag till genomförandebeslut föreligger vid regionfullmäktiges sammanträde den 27 september.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-19 Dnr LS2017-0252 Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Karin Lindblom Tfn 018-6116125 E-post karin.m.lindblom@regionuppsala.se Regionstyrelsen Regionplan och budget 2018-2020 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Regionplan och budget 2018-2020 fastställs enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för verksamheten, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljeinriktningen, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och länet samt lagstiftningen inom berörda områden. Region Uppsala strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov. Regionplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Bilagor Regionplan och budget 2018-2020 Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

REGIONPLAN OCH BUDGET 2018-2020 Beslutad av regionfullmäktige 2017-xx-xx

INNEHÅLL REGIONPLAN OCH BUDGET 2018-2020...3 REGION UPPSALAS VISION...3 REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN...3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...4 POLITISK HUVUDINRIKTNING...5 REGIONAL UTVECKLING SOM FRÄMJAR JOBB OCH EKONOMISK UTVECKLING...5 ÖKAD SAMVERKAN GER UTVECKLING I HELA LÄNET...5 FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KOMMER NÄRMARE MEDBORGARNA...5 TEKNISK UTVECKLING EFFEKTIVISERAR OCH FÖRBÄTTRAR SJUKVÅRDEN...5 EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR VARDAGEN ATT FUNGERA...6 KULTUR BERIKAR...6 KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE...6 EKONOMI I BALANS GENOM HÅLLBARA EFFEKTIVISERINGAR...6 REGION UPPSALAS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING...7 TJÄNSTEMANNAORGANISATION...8 STYRMODELL...9 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI...9 INTERN KONTROLL...9 UTMANINGAR OCH STRATEGIER FÖR PLANPERIODEN...10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...11 LÅNGSIKTIG EKONOMI I BALANS...11 Huvudområden för en långsiktig ekonomi i balans....11 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...14 HÄLSOUTVECKLING...14 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...15 STRATEGISK IT OCH DIGITALISERING...15 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...16 Skatteintäkter...17 Statsbidrag...17 Patientavgifter...17 Riks- och regionvårdsintäkter...18 Kostnader generellt...18 Effektiviseringskrav...18 Personalkostnader...18 Pensionskostnader...18 Läkemedelskostnader...18 Ökade fastighetskostnader...19 Nettokostnad och finansieringen...19 Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken...19 Likviditet...19 Investeringar...20 FASTIGHETS- OCH SERVICE- FUNKTIONER...20 ARBETSGIVARPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...20 Strategiska mål...20 Kompetensförsörjning...21 Medveten lönebildning...21 Trygga och säkra anställningsförhållanden...22 En hälsofrämjande arbetsplats...22 Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap...22 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN...23 Strategiska mål...23 HÅLLBAR UTVECKLING...25 Regional utvecklingsstrategi anger riktning...25 Region Uppsala tar sig an strategins åtaganden...25 1

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...27 STRATEGISKA MÅL...27 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...27 KVALITET GENOM GOD VÅRD...27 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...27 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...28 Säker hälso- och sjukvård...29 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...29 Effektiv hälso- och sjukvård...30 Jämlik hälso- och sjukvård...31 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...32 NÄRVÅRD...33 Närvård äldre...33 Närvård - Barn och unga...33 Närvård - vuxna...33 AVTALSUPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING...34 E-HÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...34 SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET...35 FORSKNING, UTVECKLING, UTBILDNING OCH INNOVATION...38 STRATEGISKA MÅL...38 REGIONAL UTVECKLING...39 STRATEGISKA MÅL...39 EN VÄXANDE REGION...39 EN NYSKAPANDE REGION...40 Life science...41 Energisektorn...41 Gröna näringar...41 Hållbar besöksnäring...41 EN REGION FÖR ALLA...42 KOLLEKTIVTRAFIK...44 STRATEGISKA MÅL...44 TÅGTRAFIKEN...44 REGIONBUSSTRAFIKEN...44 Anropsstyrd trafik...45 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK...45 STADSTRAFIKEN I UPPSALA...45 FOSSILFRI KOLLEKTIVTRAFIK...45 KULTUR OCH BILDNING...46 STRATEGISKA MÅL...46 EN STARK KULTURREGION...46 ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER...46 LIVSLÅNGT LÄRANDE...46 INDIKATORER...48 EN REGION FÖR ALLA...48 EN NYSKAPANDE REGION...53 EN VÄXANDE REGION...55 BUDGET 2018 OCH PLAN 2019-2020...58 RESULTATRÄKNING...58 INVESTERINGSPLANER 2018 2020...60 Investeringsplan fastigheter...60 Investeringsplan utrustning och immateriellt...60 Investeringsplan konst...61 BESLUT...62 2

Regionplan och budget 2018-2020 Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är regionfullmäktige som beslutar om innehållet i regionplan och budget. Planen fungerar sedan som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och för utvecklingsarbetet. Region Uppsala strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Regionplanens primära målgrupper är Region Uppsalas förtroendevalda men även de tjänstemän som ska genomföra besluten. Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper. Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Vårt syfte är att skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla oss som lever och verkar här. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Region Uppsala är inkluderande och skapar goda möjligheter för en god hälsa och en trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö. Region Uppsala erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala. Region Uppsala bidrar till utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster genom arbete med e-hälsa och digitalisering. Vi bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Region Uppsala skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Vi utvecklar kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas vardag. 3

Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. En Region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande Region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven näringslivsutveckling, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar. En växande Region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har fullmäktige tidigare beslutat om finansiella mål för Region Uppsala. För år 2018 kommer Region Uppsala att revidera dessa. Anledningen är att stora fastighetsinvesteringar tas i bruk under planperioden med ökade kostnader kopplat till detta samt även drastiskt ökade kostnader för pensionerna. De reviderade målen är: Årets resultat ska uppgå till minst en procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnadsökningen 2018 ska maximalt uppgå till 5 procent jämfört med 2017. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. 4

Politisk huvudinriktning Region Uppsala ska finnas till för människorna i Uppsala län. Vårt uppdrag är att arbeta för och stärka en hälso- och sjukvård i världsklass, främja hälsa och miljö och regional utveckling samt skapa en långsiktigt hållbar tillväxt. Vi ska erbjuda en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik och kulturella upplevelser som berikar länsinvånarna och skapar förståelse och samband. Allt detta arbete ska genomsyras av ett aktivt hållbarhetsarbete som säkerställer framtida generationers resurser och förutsättningar. Regional utveckling som främjar jobb och ekonomisk utveckling Vårt län har unika förutsättningar för att erbjuda alla som bor här ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Vi har bland landets lägsta arbetslöshet, två universitet i absolut världsklass och ett dynamiskt och inspirerande innovations- och näringslivsklimat. Under året ska vi med den uppbyggda regionala samverkansstrukturen som bas arbeta vidare med att stärka förutsättningarna för ekonomisk utveckling i hela landet. För att länet ska hänga ihop har ett antal prioriterade infrastrukturprojekt utpekats som direkt avgörande. Framförallt handlar det om att intensifiera arbetet för att säkra en finansiering av fyrspårsförbindelsen mellan Uppsala och Stockholm. Sambandet mellan prioriterade infrastrukturprojekt och utvecklingen av nya bostäder ska tydliggöras. Ökad samverkan ger utveckling i hela länet Region Uppsala har genom sin roll som regionalt utvecklingsansvarig aktör en nyckelroll i att samla, stödja och driva arbetet för länets utveckling. Vi ska utgöra en nod för samverkan mellan olika aktörer inom och utanför länets gränser. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala län och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Ett särskilt prioriterat område är att inom ramen för Regionalt forum och dess samverkansstrukturer stärka samarbetet med länets kommuner. Framtidens hälso- och sjukvård kommer närmare medborgarna Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet och kvalitet. Alla invånare ska känna trygghet, förtroende och tillit till att vården bedrivs jämlikt och är tillgänglig för alla. Region Uppsala ska särskilt prioritera arbetet med att öka tillgängligheten och säkerställa vårdgarantins krav. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Patientens ställning ska stärkas och den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet ska främjas. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Resursfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en mer lättillgänglig vård med patienten i fokus. Region Uppsala ska vara ledande i en utveckling där hälso- och sjukvård i allt högre utsträckning kommer kunna utföras i patientens eget hem. Region Uppsala ska främja innovationer och ny teknik som effektiviserar och utvecklar vården för såväl patienter som medarbetare. Region Uppsala ska fortsätta det gedigna arbetet med kunskapsbaserad vård. Hälso- och sjukvården måste vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Teknisk utveckling effektiviserar och förbättrar sjukvården Region Uppsala ska vara ledande och drivande i utvecklingen av framtidens moderna tekniska 5

lösningar inom hälso- och sjukvården där vi strävar efter att det digitala ska vara standard. Våra arbetssätt måstes ses över och moderniseras i grunden. Vi befinner oss fortfarande bara i början av den digitala revolution som förutspås inom hälso- och sjukvård, vilken kommer att innebära stora möjligheter till effektiviseringar men också till kvalitetsvinster. Den inriktning och ambitionsnivå som slagits fast i, den under våren 2017 antagna, e-hälso-och digitaliseringsstrategin kommer under 2018 att konkretiseras och få full effekt inom samtliga verksamheter. En kollektivtrafik som får vardagen att fungera Syftet med kollektivtrafiken är att förenkla vardagen för länets invånare. Kollektivtrafiken ska därför utformas och utvecklas i nära dialog med länsinvånarna och svara upp mot behov och önskemål. Kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för alla resor till och från arbetet såväl som resor på fritiden. För att resandeutvecklingen ska kunna fortsätta i samma takt behövs nya kapacitetsstarka tåg. Under 2018 fortsätter arbetet med målet att under 2020 sätta nya tåg i trafik. Under 2018 kommer kollektivtrafik att erbjudas på fler platser i länet, exempelvis genom samordning av regionbusstrafik och särskild persontrafik samt genom utveckling av anropsstyrd trafik. En regionbussstrategi kommer att tas fram där resultatet kommer vara styrande för trafiken från 2019 och framåt. Kultur berikar Region Uppsalas kulturverksamhet ska förebygga och motverka ohälsa, skapa trivsel och glädje samt vara en byggsten för gemenskap och utveckling. Kulturen ska stödja både regional och lokalsamhällets utveckling. Länets och kommunernas framtida attraktionskraft handlar om möjligheten till återhämtning, bra uppväxtmiljö för barnen och rik tillgång till upplevelser. Under 2018 kommer Region Uppsala att stödja initiativ som ökar de internationella kontaktytorna för länets kulturarbetare och öka tillgängligheten och möjligheten till konstupplevelser i länets kommuner. Kompetenta och motiverade medarbetare Region Uppsala ska föra en aktiv arbetsgivarpolitik. Vi ska arbeta aktivt för att vara en god och attraktiv arbetsgivare. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i Region Uppsala som önskar detta och huvudinriktningen ska alltid vara tillsvidareanställning. En bra kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att långsiktigt erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Vi behöver vidta åtgärder som påverkar vår förmåga att behålla och utveckla medarbetare samt att attrahera och rekrytera nya medarbetare. För att uppnå målen krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. För att förbättra introduktion i arbetet ska den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklas och stärkas med nya inslag. Region Uppsala ska medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar. Ekonomi i balans genom hållbara effektiviseringar Region Uppsala står inför stora ekonomiska utmaningar under de kommande åren. Detta beror huvudsakligen på att regionen trots en god ekonomi 2016 och sannolikt även de närmaste två åren, kommer att få stora tillkommande kostnader för nya fastigheter och för ökade pensionsåtaganden. Region Uppsala är väl positionerad för att hantera den ekonomiska utmaningen. Huvudstrategin är att frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter, kompletterat med fortsatta löpande effektiviseringar. Verksamheterna inom Region Uppsala har ett långsiktigt uppdrag att effektivisera och minska sina kostnader med en procent. Detta arbete behöver fortgå och möjliggörs bland annat av att vid naturlig personalomsättning fortlöpande identifiera möjligheter att slå samman tjänster och rationalisera och omfördela arbetsuppgifter. 6

Region Uppsalas politiska organisation och styrning De förtroendevaldas roll är att besluta om Region Uppsalas övergripande mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. De specifika verksamhetsområden och uppgifter regionstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala har framgår av Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala. Regionfullmäktige är Region Uppsalas högsta beslutande organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för Region Uppsala, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt kring styrelsernas och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Regionstyrelsen ska styra och samordna förvaltningen av Region Uppsalas angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers och nämnders verksamheter. Ansvaret avser såväl verksamhet som långsiktigt hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattas i sin tur av social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Styrelsen ansvarar för att det sker en årlig uppföljning av hur Region Uppsala utvecklas utifrån angivna åtaganden och indikatorer i den regionala utvecklingsstrategin. Regionstyrelsen ansvarar även för mellanregionala frågor för Region Uppsala såsom samverkansfrågor inom sjukvårdsregionen/samverkansnämnden, med Stockholmsområdet eller andra landsting/regioner, samt nationella nätverk. Andra ansvarsområden är långsiktiga strategiska insatser såsom infrastruktur samt forskning och utveckling. Ansvaret för hälso-och sjukvårdsområdet är uppdelat på två styrelser, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. För vissa frågor ansvarar styrelserna gemensamt och för vissa frågor ligger ansvaret på en enskild styrelse. I det fall oenighet uppkommer i en gränsöverskridande fråga ska frågan lyftas till regionstyrelsen. Sjukhusstyrelsen ska styra och samordna sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vidare är sjukhusstyrelsen ansvarig för upphandling av specialistvård från andra aktörer. 7

Vårdstyrelsen ska styra och samordna den verksamhet som bedrivs inom primärvården, Folktandvården samt Hälsa- och habilitering. Vidare är vårdstyrelsen ansvarig för upphandling av vård, främst primärvård, från andra aktörer. Regional utvecklingsnämnds uppdrag är att samordna insatser för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Nämnden ansvarar också för framtagandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur. Fastighets- och servicenämndens uppdrag är att handha frågor som rör Region Uppsalas ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområden. Resurscentrum och Fastighet och service lyder under denna nämnd. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen och UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden styr Region Uppsalas verksamhet inom kulturområdet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och Wiks slott och konferens. Kulturnämnden styr även arbetet inom förvaltningen Kultur och bildning. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har Region Uppsala en patientnämnd. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. Regionalt forum är en del av en samverkansstruktur för Region Uppsala och länets åtta kommuner. Uppgiften är att finna lösningar på gemensamma frågor och utmaningar utifrån en tydlig plattform för samverkan. Regionalt forum är även samråd för kollektivtrafik och regional utveckling. Särskilda samråd finns för kulturområdet samt för området hälsa, stöd, vård och omsorg. Tillsammans med kommunerna har Region Uppsala även en gemensam nämnd för kunskapsstyrning. Nämnden ska skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Samverkan mellan Region Uppsala och Länsstyrelsen i Uppsala län grundas på en överenskommelse som tydliggör ansvar, uppdrag och roller. Tjänstemannaorganisation Regiondirektören är Region Uppsala högsta chef. Tillsammans med sin förvaltning, Regionkontoret, ska hen arbeta för att besluten som fattas av politikerna i Region Uppsalas styrelser och i regionfullmäktige verkställs. Besluten rör framför allt vård, tandvård, kollektivtrafik och kultur. Tjänstemännen på Regionkontoret ger också stöd till verksamheterna i övriga delar av Region Uppsala. Region Uppsalas koncernledning ska stödja regiondirektören och ansvariga chefer i arbetet med att genomföra Regionplan och budget samt Regional utvecklingsstrategi. Koncernledningen leds av regiondirektören och i grupperingen ingår alla förvaltningschefer, hälsooch sjukvårdsdirektör, direktör för ekonomi och hållbar utveckling, HR-direktör, forsknings- och innovationsdirektör samt Gamla Uppsala Buss AB:s verkställande direktör. Region Uppsala är indelat i tolv förvaltningar varav en förvaltning är Regionkontoret. Totalt finns det fem förvaltningar inom området hälso- och sjukvård och tandvård, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa- och habilitering och Folktandvården. Kultur och bildning är den del av Region Uppsala som arbetar med kultur och folkbildning och Kollektivtrafikförvaltningen ansvarar för den operativa administrationen av kollektivtrafiken i Uppsala län. Fastighet och service ansvarar för Region Uppsalas byggnader och ger också service till de olika verksamheterna. Resurscentrum ger ledningsstöd och administrativt stöd till Region Uppsalas verksamheter. Varuförsörjningen som är ett samarbete mellan fem landsting och regioner och hanterar upphandling och inköp av förbrukningsmaterial till vården. Patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på erhållen vård eller behandling. 8

Gamla Uppsala buss AB (GUB) är ett kommunalt bolag som ägs av Region Uppsala. GUB:s trafikverksamhet omfattas exempelvis av stadsbusstrafik, färdtjänsttrafik och skol- och särskoleskjutsar. Styrmodell Fullmäktige antar regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål, indikatorer samt de uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under 2018. Styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen, i form av de av regionfullmäktige beslutade indikatorerna, redovisas i samband med tertialrapport ett, delårsrapport och årsredovisning till styrelser, nämnder och fullmäktige. Indikatorerna ska, i den mån det är möjligt, redovisas könsuppdelat. Styrelsers och nämnders genomförande av, de av regionfullmäktige beslutade uppdragen, redovisas i samband med respektive styrelse och nämnds delårsrapport och årsredovisning. Ansvar och befogenheter, ekonomi Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt Anslagsram för Region Uppsalas övergripande verksamheter går till regionstyrelsen som beslutar om fördelningen av anslagsramar inom Region Uppsalas övergripande verksamheter. Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive nämnd. Intern kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen. Det är regionfullmäktige som beslutar om regelverket och regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse har ansvar för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden och ska varje år anta en plan för den interna kontrollen. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. Varje år genomförs en riskanalys över de processer och rutiner som finns inom respektive enhet. De identifierade riskerna väsentlighetsbedöms. Resultatet av den genomförda risk- och väsentlighetsanalysen enhet ligger sedan till grund för framtagandet av internkontrollplanen. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter samt återrapportera indikatorerna till regionfullmäktige, i enlighet med ovanstående skrivningar. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och ska följa upp att de genomför av fullmäktige beslutade åtaganden. 9

Utmaningar och strategier för planperioden Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet är det snabbast växande i landet vid sidan om Stockholm. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv, företag i världsledande miljö, för innovation, kreativitet och kompetens samt att ha en god ekonomisk bärkraft och samtidigt vara en nyskapande och tillgänglig region för alla, innebär utmaningar i ett län som växer i snabb takt. Den globala utvecklingen är osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget. En välutbildad befolkning ställer allt högre krav på service, samtidigt som pengarna inte kommer att kunna räcka till allt. För att bibehålla kvaliteten kommer tydligare prioriteringar att behöva ske. Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Befolkningsökningen förklaras till 75-80 procent av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Misslyckas detta, skapas dock en grogrund för social oro och splittring av samhället. Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som Region Uppsala kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för länets invånare. Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälsooch sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs med hög kvalitet, på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitetsoch resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. För att öka innovationskraften och effektivisera verksamheten inom Region Uppsala behöver fler processer och verksamheter stödjas med ny teknik. Detta kräver investeringar och förutsättningar för personalen att kunna förändra sitt arbetssätt. I och med det regionala utvecklingsansvaret är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet som kommunerna, Länsstyrelsen i Uppsala län, universiteten, STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) men även storregionalt med bland annat Mälardalsrådet. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, etablering av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i Uppsala- Stockholmsregionen, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. 10

Planeringsförutsättningar Långsiktig ekonomi i balans Region Uppsala har en stor ekonomisk utmaning i perspektivet 2020. Prognosen för åren fram till 2020 visar på ett stort potentiellt underskott mot slutet av perioden. Detta beror huvudsakligen på att Region Uppsala kommer att få stora tillkommande kostnader för nya fastigheter och för ökade pensionsåtaganden mot slutet av planperioden. Till det kommer nödvändiga satsningar för att fortsätta att utveckla Region Uppsalas verksamheter. Sammantaget är bedömningen att Region Uppsala står inför nödvändiga ekonomiska förbättringar i form av både intäktsförstärkningar och effektiviseringar om minst 600 miljoner kronor som behöver realiseras fram till 2020. Region Uppsala har klarat av att hantera ekonomiska utmaningar tidigare och de samhällssektorer som verksamheten ansvarar för har genomgått stora produktivitetsförbättringar genom införande av ny teknologi, sett över lång tid. Vidare är organisationen bara i början av den digitala revolution som förutspås inom hälso och sjukvård, vilken borde innebära stora effektivitets- och kvalitetsvinster redan på medellång sikt. Uppsala län är också en av landets snabbast växande regioner med de möjligheter som detta ger i form av ekonomisk tillväxt. Planeringen av åtgärder för långsiktig ekonomi i balans pågår och organiseras inom ramen för ett projekt, Ekonomi 2020. Bedömningen är att även de åtgärder som tar tid att genomföra kommer att kunna realiseras med full effekt senast 2020. Huvudstrategin är att frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter, kompletterat med fortsatta löpande effektiviseringar. Regiondirektören leder och samordnar arbetet genom koncernledningen med löpande avstämningar med den politiska ledningen. Handlingsplanen för arbetet presenterades under 2017 men planen för Ekonomi 2020 ska vara ett levande dokument. Planen kommer därför att uppdateras löpande utifrån vunna erfarenheter och i takt med de närmaste årens ekonomiska utveckling och utifrån effekterna av olika åtgärder. Flertalet åtgärder som exemplifieras i texten nedan är verksamhetsutvecklingsåtgärder med förväntade positiva resultat i form av kvalitetsvinster och i andra hand, ekonomiska vinster. Det är viktigt att kommunicera och skapa engagemang kring dessa åtgärder i termer av verksamhetsförbättringar snarare än som "sparprogram". Men det är ändå nödvändigt att ha fokus, från politisk - och tjänstemannaledning, på att ta hem stora delar av de ekonomiska vinsterna från verksamhetsförbättringar men med möjlighet att återinvestera delar i nya satsningar. I kommunikationen från politik och tjänstemannaledning är det också viktigt att konsekvent betona att huvudprincipen för finansiering av kostnadsökningar, som inte balanseras av ökning i intäkter, är varje verksamhets eget huvudansvar att hantera genom effektiviseringar inom den egna verksamheten. Huvudområden för en långsiktig ekonomi i balans. Ledningsutveckling Den enskilt viktigaste förutsättningen för att bedriva ett långsiktigt effektiviseringsarbete är att säkerställa att samtliga Region Uppsalas chefer är engagerade och har erfarenhet och förutsättningar för uppgiften. Erfarenheten är att det finns en stark korrelation och ett orsakssamband mellan goda ledare och goda ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat. Region Uppsala behöver därför identifiera, stödja och i sista hand avveckla chefer som inte uppfyller resultatmässiga krav. Löpande effektiviseringar Verksamheterna inom Region Uppsala har under flera år haft i uppdrag att minska sina kostnader med 0,75 till 1 procent årligen. Detta arbete behöver fortgå och möjliggörs bland annat av att vid naturlig personalomsättning fortlöpande identifiera möjligheter att slå samman tjänster, rationalisera och omfördela arbetsuppgifter. Personal Personalen är Region Uppsalas viktigaste resurs och utgör cirka två tredjedelar av verksamhetens kostnader. En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter en god arbetsmiljö och att personalens kompetens används på rätt sätt. 11

En på sina håll oönskat hög personalomsättning innebär kostnader för rekrytering och inskolning. Resultatet blir ofta en negativ spiral där arbetsmiljön försämras och personalomsättningen ökar ännu mer. Vidare har det konstaterats att bemanningsmixen och bemanningstalen inom vården är alltför statiska. Vad gäller bemanningsmix finns det exempelvis möjligheter att systematiskt omfördela arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor och från sjuksköterskor till undersköterskor. Antalet läkare per invånare är betydligt högre i Sverige än i andra länder. Frågan är komplex och behöver utredas vidare. Region Uppsalas kompetensförsörjningsstrategi lägger en god grund för att utveckla strategier i syfte att uppnå ekonomiska förbättringar inom personalområdet. Vårdens prioriteringar Hälso- och sjukvårdens möjligheter att lindra och bota sjukdomar har under en lång period utvecklats i en snabb takt med stora hälsovinster som resultat. Samtidigt har efterfrågan på vård ökat och systemet får svårare och svårare att tillgodose alla behov. Situationen är inte ny och det har gjorts försök att inrätta systematiska metoder för att prioritera vårdens insatser mellan olika patientgrupper för att få resurserna att räcka till, bland annat i Östergötland på 1990-talet. Region Uppsala bör utvärdera om det finns metoder som kan anpassas och tillämpas för att hantera dagens prioriteringar. Kvalitet Den generella erfarenheten från olika branscher och sektorer är att kvalitetsutveckling genererar resursmässiga vinster. Vidare är den enskilt viktigaste orsaken till ojämlik vård att patienter med samma diagnos får olika vård beroende på var i vården man behandlas. Olika behandling är i sin tur ett uttryck för att riktlinjer, exempelvis vårdprogram, inte tillämpas på ett konsekvent sätt. Detta gäller generellt för sjukvården. Variationen i vårdresultat syns bland annat i Öppna jämförelser där Region Uppsalas resultat inte ligger i toppskiktet. Icke standardiserade processer innebär högre kostnader i form av variationer i ledtider och kostnader för att åtgärda kvalitetsbrister. Region Uppsala har initierat olika åtgärder för att förbättra kvaliteten i vården vilket lägger en god grund för att även ta hem resursmässiga vinster. Sjukvårdens struktur Flera regioner i Sverige genomgår strukturförändringar i syfte att förbättra både ekonomi och kvalitet i vården. I Region Uppsala utreds vårdens framtida struktur bland annat med utgångspunkt i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård (SOU 2016:2). En särskilt viktig inriktning är att förstärka primär- och nära vård, vilket är en målsättning för Region Uppsala under 2018. Vidare kommer digitaliseringens möjligheter att inarbetas i framtida strukturlösningar, till exempel förstärkta möjligheter till egenvård för kroniskt sjuka och vård och konsultation på distans. Hälso- och sjukvårdskostnaderna per capita i Region Uppsala ligger över riksgenomsnittet (justerat för socioekonomi) samtidigt som primärvårdens andel av totalkostnaden är lägre än riksgenomsnittet. Detta indikerar dels en generell potential för effektiviseringar, dels möjligheter att omfördela resurser från sjukhusvård till andra delar av vårdsystemet och till kommunerna. Nivåstrukturering och arbetsfördelning mellan Region Uppsala och andra regioner/län Flera utredningar, bland annat Måns Roséns utredning Träning ger färdighet (SOU 2015:98), har påvisat att högspecialiserad och specialiserad vård utförs på för många platser i Sverige, utifrån ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Det finns förväntningar från staten på att regioner ska åstadkomma en nivåstrukturering på frivillig basis. Detta har hittills visat sig svårt men det är fullt möjligt att sjukvårdens alltmer ansträngda ekonomi skapar nya förutsättningar för förändring. Ett systematiskt arbete tillsammans med Stockholm och med Uppsala - Örebro sjukvårdsregion bör genomföras för att identifiera konkreta möjligheter att omfördela ansvaret mellan och inom regionerna. En annan viktig utmaning är samarbetet med kommunerna. En nivåstrukturering har potential att ge ekonomiska vinster dels genom lägre kostnader för utförd vård, dels genom möjligheter till ökade utomlänsintäkter. Region Uppsala behöver i detta sammanhang vara beredd att både lämna ifrån sig och ta emot vård. Investeringar Region Uppsala har mycket omfattande investeringsplaner för de närmaste åren men även i det längre perspektivet. Ett arbete pågår med 12

att kartlägga behoven och att skapa en fastighetsutvecklingsplan. Innan denna plan beslutas behöver planen granskas och utmanas på olika sätt: behoven som sådana, när i tiden investeringarna planeras, kravspecifikationer och upphandlingsförfarande. Dessutom behöver investeringsplaner granskas jämsides med sjukvårdsregionens och Stockholms planer för att identifiera möjligheter att köpa vård från andra regioner/landsting istället för att investera i egen kapacitet. Inköp och upphandling Inköpsområdet är för närvarande fragmenterat i sin ansvarsstruktur och sina processer. En utredning som nyligen genomförts har beräknat att det finns besparingar på ca 200 miljoner kronor att hämta om inköp och upphandlingar bedrivs på ett mer systematiskt sätt. Läkemedel Läkemedelskostnaderna i region Uppsala ökar snabbare än de totala anslagen för verksamheterna, bland annat på grund av införandet av nya läkemedel. Samtidigt sker en revolution inom diagnostikens område vilket bland annat ger möjlighet att i förväg identifiera vilka patienter som svarar på behandling av läkemedel. Studier har visat att det finns en överbehandling med läkemedel för vissa patientgrupper. En systematisk genomgång av läkemedelsområdet bör göras utifrån dessa perspektiv. Digitalisering Sjukvården ligger efter andra samhällssektorer vad gäller att förändra "verksamhetsmodellen" med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Flera andra branscher har ökat kvalitet och tillgänglighet och sänkt sina kostnader genom att låta konsumenten utföra en del i servicekedjan själva, exempelvis banker och resebyråer. Medvetenheten om digitaliseringens möjligheter ökar snabbt bland sjukvårdens medarbetare och hos patienterna. Än så länge är dock framstegen som görs inom området främst i form av pilotprojekt med begränsat volymmässigt genomslag. Det finns vinster i de enskilda projekten och en potential att skala upp framgångsrika lösningar. Vidare har möjligheterna till effektiviseringar som digitaliseringen medger inte realiserats. Attityden till möjligheten att ta hem vinster i form av en minskad personalstyrka vid införande av digitala lösningar är än så länge "problematiserande". Det är vanligare att bejaka kvalitetsvinster och tidsvinster för patienter än att konstatera effektiviseringsmöjligheter i den egna verksamheten. Samtidigt har studier genomförts på samhällsnivå som indikerar att effektiviseringspotentialen är stor. För Region Uppsalas del borde det finnas effektiviseringsmöjligheter på kort till medellång sikt. Det är viktigt att koppla effektiviseringsmöjligheter till de aktiviteter som initierats inom ramen för den nyss beslutade digitaliseringsstrategin. Några exempel på möjliga effektiviseringar är ordnat införande av appar, mätinstrument och egenvårdslösningar för stora patientgrupper som drar stora resurser för sjukvården. Ett annat exempel är att ersätta viss primärvårdskapacitet med digitala lösningar i extern regi, ett utbud som växer fram i snabb fart. Administrativa rutiner Verksamheten i Region Uppsala har utvecklat administrativa lösningar till stöd för personalen och för invånare i en takt som ligger före andra delar av landet. Till exempel har Resurscentrum utvecklat administrativa processer, automatisering och självbetjäning av vardagliga rutiner och invånartjänster på nätet. Mycket återstår dock att göra på området, till exempel genom att samla fler administrativa tjänster på Resurscentrum och att göra en översyn av de administrativa processerna inom Regionkontoret och inom administrationen på de olika förvaltningarna. En särskild översyn av tidsödande interna processer borde också genomföras, till exempel av internhandeln. Benchmarking Region Uppsalas verksamheter är föremål för en stor mängd statistikinhämtning. Samtidigt kan det konstateras att statistiken inte används till sin fulla potential. Resultaten i Öppna jämförelser används till exempel inte regelmässigt i ledningens uppföljning av verksamheten. Studier som genomförs av externa parter, exempelvis Dagens Medicins jämförelse av sjukhus, McKinseys benchmarking av universitetssjukhus och olika SKL-studier används inte heller på ett systematiskt sätt i ledningsarbetet. Med hjälp av benchmarking finns en stor möjlighet att identifiera förbättringsområden i vården och även i Region Uppsalas övriga verksamheter. 13

Intäktsförstärkning Vårdens externa intäkter utgörs framförallt av utomlänsintäkter samt till mindre del av patientavgifter inom tandvård och sjukvård. Utomlänsintäkter diskuteras delvis i det ovanstående avsnittet om nivåstrukturering. En preliminär bedömning är att effekten för Region Uppsalas del av en omfattande nivåstrukturering borde kunna bli en nettoökning av verksamhetens intäkter från andra län. En analys av Region Uppsalas intäkter inom området avgifter bör genomföras under planperioden. Kollektivtrafikens intäkter har en potential att öka i linje med de mål som är uppsatta för ökat resande. Om denna ökning kan ske utan motsvarande kostnadsökning finns en möjlighet till förbättrad ekonomi. Länets ekonomiska tillväxttakt är avgörande för möjligheterna att ha en hållbar utveckling. Region Uppsala har genom sitt regionala samordningsuppdrag en stor möjlighet att påverka faktorer som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt, inom ramen för hållbar utveckling. I samverkan med universiteten, näringslivet och kommuner ska Region Uppsala arbeta för att utveckla den innovationskraft som finns i länet. I arbetet med att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin bör det läggas särskilt fokus på tillväxtfrämjande åtgärder och på uppföljningen av indikatorer för hållbar tillväxt. I samarbetet med kommunerna bör särskilt beaktas de möjligheter till effektiviseringar som ligger i gemensamma vårdkedjor för patientgrupper såsom "sköra äldre" samt i det hälsopreventiva arbetet. Finansiering och placeringar En långsiktig finansiell planering innebär en möjlighet att optimera finansieringen av kommande investeringar. Region Uppsalas finansiella placeringar kommer också att ses över. Enligt externa bedömningar är det möjligt att öka avkastningen med oförändrad risknivå. Demografiska förutsättningar Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med ca en och en halv procent per år, vilket är en större ökningstakt än tidigare år. Vid slutet av planperioden bedöms antalet länsinvånare uppgå till drygt 379 000. De ca 2600 asylsökande som i februari 2017 finns i länet ingår inte i beräkningarna. Migrationsverket bedömer att färre personer kommer att söka asyl i Sverige under 2017 än under 2016. Tabell 1: Befolkningsprognos 2017-2020 Ålder 2017 2020 Förändring 0-34 år 166 100 170 800 2,8 % 35-64 år 131 600 135 500 3,0 % 65-80 år 54 100 57 400 6,1 % 81 år - 14 200 15 300 7,7 % Totalt 366 000 379 000 3,6 % Befolkningsökningen ställer ökade krav på samtliga verksamheter som Region Uppsala bedriver. De äldsta åldersgrupperna ökar mest. Gruppen 65 år och äldre visar på en ökning med drygt 4000 personer under perioden 2017-2020. Stora skillnader förekommer mellan länets olika delar. Ett flertal sjukdomar är starkt åldersrelaterade och drygt 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år. Detta ger att behovet av och kostnaderna för hälso- och sjukvård kommer att öka. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara god. Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2016 visar att tre av fyra länsinvånare upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns emellertid skillnader mellan länets kommuner och generellt varierar även hälsan utifrån exempelvis utbildningsnivå, kön och ålder. Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all sjukfrånvaro och den fortsätter att öka i hela landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får en psykisk diagnos. Den vanligaste diagnosen för kvinnor inom psykiska besvär är reaktion på svår stress. För män är den vanligaste diagnosen depressiv episod. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en 14

fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 85 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder under perioden 2015-2016, och 75 procent av 19-åringarna hade ingen ny karies eller fyllningar under samma period. Andelen dagligrökare ligger kvar på samma nivå som 2008. 1 av 10 invånare röker dagligen. Ungdomsenkäten Liv och hälsa ung visar att cirka fyra av tio av länets gymnasieelever aldrig har rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta skillnader mellan könen förekommer. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen i länet som i Hälsa på lika villkor uppgav att de druckit så mycket alkohol att de räknas som riskkonsumenter, uppgick 2016 till 21 procent bland männen och 12 procent bland kvinnorna i länet. Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar kontinuerligt den hälso- och sjukvård som bedrivs. I begreppet utveckling innefattas och samspelar många områden såsom förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder och organisatoriska förändringar. Den medicinska utvecklingen ger grund till förändrade behandlingsformer. Utredningar och behandlingar kan överföras från sluten till öppen vård. Hälso- och sjukvård kommer i allt högre utsträckning kunna utföras i patientens egna hem. Utvecklingen ger också ökade möjligheter att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd. Läkemedel för avancerad terapi som framställs ur celler och vävnader kommer sannolikt att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. Health Technology Assessment (HTA) innebär systematisk granskning av det vetenskapliga underlaget för en viss teknik eller metod i hälsooch sjukvården, för att bedöma om den kan införas i vården. Granskningen sker med avseende på effektivitet och risker, etiska och på effektivitet och risker, etiska och organisatoriska aspekter samt kostnader. Cancervården är ett exempel på ett av flera områden som är i ständig utveckling och där systematik och kunskap behövs vid prioriteringar. En ökad grad av regional och nationell samverkan krävs. Här kommer Region Uppsala spela en betydande roll, både som utvecklare och utförare. Med ökade möjligheter till behandling kommer ökade kostnader. Stora kostnadsökningar genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny medicin och teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som kan motivera de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår med god hälsa. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Det är svårt att förutsäga vilka framsteg den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården behöver vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Även lagstiftning behöver anpassas till forskning och utveckling av nya metoder och läkemedel med koppling till vävnad, exempelvis användning av nya typer av stamceller. Strategisk IT och digitalisering Region Uppsalas vision och strategiska inriktning är att vara ledande inom e-hälsa i Sverige och att det digitala ska vara standard. Visionen skapar unika möjligheter men också utmaningar. Behov och krav behöver omsättas till lättanvända och säkra lösningar. Stöd behövs för att stimulera nya och förändrade arbetssätt och för ökad kunskap om digitaliseringens 15

möjligheter. En omställningsfråga är hur Region Upsala, inom IT-området, ska kunna kombinera det långsiktiga arbetet med att snabbt kunna svara upp med nya lösningar för brådskande behov. Region Uppsala behöver ta del av innovation och utvärdera nya tekniker för att sedan omsätta det till nya lösningar och tjänster som skapar nytta för invånare, patienter, brukare, personal och beslutsfattare. Exempel på områden där ny teknik behöver utvärderas är tekniker för nya digitala vårdformer samt hantering och analys av mycket stora datamängder. Genom att verka för enhetliga standarder för informationen i våra IT-system så kan kommunikationen mellan såväl interna som externa IT-system förenklas. Standarder för informationsutbyte är en förutsättning för exempelvis olika former av automation, så som automatiska överföringar till nationella kvalitetsregister. Region Uppsala behöver ta en aktiv roll i regionala och nationella initiativ inom området och medverka till lokalt, regionalt och nationellt samarbete. Region Uppsalas olika driftlösningar för ITsystem ska optimeras. Nivå på driftlösning ska väljas utifrån informationsinnehåll och i enlighet med verksamhetens behov. Genom att välja rätt nivå på service, säkerhet, support och teknik kan resurserna koncentreras på de verksamhetskritiska IT-systemen. Informationssäkerhet och IT-säkerhet är områden som kommer att kräva ökat fokus, digitala arbetssätt ställer höga krav på säkerhet och säkra lösningar. Ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter träder i kraft i maj 2018. EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) ersätter den nuvarande personuppgiftslagen. Lagstiftningens ökade krav vid hantering av personuppgifter kommer att påverka Region Uppsalas IT-system. Den ökade digitaliseringen medför en ökad sårbarhet från digitala attacker i olika former. Region Uppsala ska skärpa sin förmåga att hantera den hotbild som är en del av det digitala samhället. En generell trend är att IT-miljöer blir allt mer komplexa med fler IT-system och många beroenden mellan dessa. Till detta kommer en allt snabbare förändringstakt med kortare uppdateringsintervall. Detta ställer höga och föränderliga krav på den testverksamhet som görs i samband med uppdateringar. Ekonomiska förutsättningar Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt. Även 2017 års BNP beräknas, kalenderkorrigerat, öka med 2,8 procent. Drivande bakom tillväxten är exempelvis att exporten hushållens konsumtionsutgifter ökar. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, det vill säga strax innan finanskrisens utbrott. Löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal, utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under två procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2018. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå 2018. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas inte längre öka. För regioner, landsting och kommuner innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Situationen blir då problematisk eftersom befolkningen och därmed behoven av exempelvis vård växer snabbt. Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig de kommande åren. Pågående fastighetsinvesteringar med ökade hyror som följd och ökade pensionskostnader bidrar till en stor belastning på resultatet. Därtill kvarstår tidigare års utmaningar gällande kostnadsökningstakten för exempelvis läkemedel, medicinskt material och kollektivtrafik. För att möta de ekonomiska utmaningarna har Region Uppsala en handlingsplan, Ekonomi 2020. I denna kommer exempelvis möjligheterna inom 16

digitalisering att tas till vara och Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp utvecklas. Det osäkra globala läget innebär därtill att makroekonomiska störningar inte kan uteslutas under planperioden, vilket skulle påverka efterfrågan och därmed sysselsättning och skatteunderlag. Skatteintäkter År 2015 var tillväxten av skatteunderlaget stark i Sverige. En liten minskning av tillväxten skedde 2016 och tillväxten förväntas minska ytterligare något 2017. Från och med 2018 växlar skatteunderlagets ökning ner till en nivå under den genomsnittliga sedan millennieskiftet. Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras och att en högre andel pensionärer leder till lägre beskattningsbara inkomster. För Region Uppsala beräknas den genomsnittliga skatteutvecklingen under planperioden bli 4,0 procent. Diagram 1: Skatteutveckling 2016 2020 Procent 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Statsbidrag 10,6% 5,3% 4,9% 4,1% 4,0% 4,0% 2016 2017 2018 2019 2020 Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016 Statens bidrag till Region Uppsala består i huvudsak av generella statsbidrag (utjämning och läkemedelsförmån) och specialdestinerade statsbidrag. Utjämning Region Uppsala kommer att erhålla 2 003 miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt om 668 miljoner kronor årligen. Pengar till välfärden I höstpropositionen 2016 gör regeringen en välfärdssatsning till regioner, landsting och kommuner. Fördelningen inom regioner och landsting sker dels utifrån befolkning och dels utifrån en fördelningsmodell kopplad till flyktingmottagandet i respektive län. Region Uppsala kommer att erhålla 234 miljoner kronor under planperioden, av dessa ingår 163 miljoner kronor i utjämningsbidraget. Läkemedelsförmånen Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten och SKL. Istället sker en årlig förhandling kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget. I och med att kostnaderna inom förmånen har ökat har regeringen i budgeten 2016 aviserat en höjning av läkemedelsbidraget. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för åren 2018-2020. Budgeten för 2018-2020 utgår från årsbudgeten 2017. Under planperioden görs en årlig uppräkning på 2 procent. Total intäkt för planperioden uppskattas till 2 494 miljoner kronor. Specialdestinerade statsbidrag Det råder osäkerhet kring vilka statsbidrag som kommer vara kvar under planperioden och om det tillkommer några nya statsbidrag. I regeringens budgetproposition 2016 saknas information om en fortsättning för ett flertal statsbidrag. För En kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och Jämlik cancervård finns bara överenskommelser till och med 2018. För Professionsmiljarden och Kvinnors hälsa och förlossningsvård finns överenskommelse till och med 2019. För kvinnors hälsa och förlossningsvård samt psykisk hälsa har regeringen aviserat i vårbudgeten att ytterligare medel kommer att tillföras, vilka eventuellt kommer att kunna användas 2018. Patientavgifter I landstingsplan och budget 2012-2014 beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de senaste fyra åren. I linje med detta beslut höjdes patientavgifterna senast 2016. Ett undantag gjordes dock inför 2017 då en enhetstaxa infördes i primärvården samt att en ambulansavgift infördes. Ingen justering av avgifterna görs 2018. 17

Riks- och regionvårdsintäkter Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder bedöms vara stabil under den kommande treårsperioden. Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull samverkan och ett partnerskap inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och med andra avtalsparter. Akademiska sjukhuset är beroende av en viss långsiktighet och stabilitet i planeringsförutsättningar och patientunderlag för att kunna säkerställa den framtida högspecialiserade vården. Att vårda avtal och samverkan är central inom såväl sjukvårdsregionen som i relation till andra viktiga kunder som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och Åland. Totalt beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla vård till part utanför Region Uppsala till ett värde motsvarande drygt 2,2 miljarder kronor. Kostnader generellt Landstingsprisindex exklusive läkemedel (LPIK) är utgångspunkten för uppräkning av regionens verksamheter. Bedömning görs dock utifrån behov och prioritering vid uppräkning. LPIK (exklusive läkemedel) är 3,3 procent för 2018. Verksamheten räknas generellt upp med 3,0 procent. De resterande 0,3 procenten budgeteras på central nivå för att senare användas till lönestrukturjusteringar. För hälso- och sjukvårdsverksamheternas rörliga kostnader sker även en demografisk uppräkning för 2018. Övriga resursförändringar som görs sker utifrån särskilda krav eller behov som finns i verksamheten och i politiska satsningar. I budgeten har satsningar som ännu inte är färdigberedda budgeterats under regionstyrelsen (finansiell verksamhet). När områden för satsningar har beretts färdigt kommer medel (totalt 56 miljoner kronor) att omfördelas från regionstyrelsen till berörda styrelser/nämnder. Främst kommer primärvård att ta en stor del av utrymmet för satsningar då det är ett högprioriterat område. Regional utveckling är ett annat område som ska beaktas. Effektiviseringskrav Under 2018 kommer alla verksamheter att ha ett effektiviseringskrav på 1 procent. Målsättningen är att effektiviseringskravet ska nås genom nya arbetssätt. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till 7,2 miljarder kronor 2016 och storleksmässigt motsvarar det 50 procent av Region Uppsalas kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter drygt 6 miljarder kronor. Ökningstakten av antalet årsarbetare har under de senaste åren varit hög. Under 2016 har den planat ut. Behovet av inhyrd personal har ökat de senaste åren. När det gäller inhyrda läkare har det varit stabilt de senaste åren, medan inhyrda sjuksköterskor har ökat. I förhållande till Region Uppsalas lönekostnader inklusive sociala avgifter utgör kostnaderna för inhyrd personal knappt 1,9 procent. Pensionskostnader Under planperioden kommer pensionskostnaderna att öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är 1 333 miljoner kronor. Ökningen av pensionskostnaderna beror främst på att förmånsbestämda pensioner och den finansiella kostnaden ökar. Att förmånsbestämda pensioner ökar beror på ett lågt inkomstbasbelopp och att fler anställda inom Region Uppsala tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. Det lägre inkomstbasbeloppet tillsammans med ökade inflationsförväntningar medför att den finansiella delen i pensionskostnaden ökar. Diagram 2: Pensionskostnader och utveckling i % 2000 1000 0 1034 1054 17% 1230 1332 8% 4% 2% Läkemedelskostnader 1502 2016 2017 2018 2019 2020 Pensionskostnad Utveckling pensionskostnad i % Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel kommer att vara fortsatt hög under planperioden. Under perioden förutses fortsatt hög kostnad avseende läkemedel mot hepatit C. 20% 13% 10% 0% 18

Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel att lanseras och/eller öka i användning under de närmaste åren. Det enskilt största terapiområdet vad gäller dessa ökningar kommer att vara onkologi och hematologi. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka då regionen i möjligaste mån bör erbjuda sina patienter en god och evidensbaserad behandling. Kostnadsökningen för Akademiska sjukhuset uppskattas till 4-8 procent för 2018. Inom primärvården syns ökade kostnader under 2017 och kostnaderna väntas även att öka under planperioden. För 2018 väntas kostnaderna att öka med cirka 8 procent och 6 procent i snitt per år 2019 och 2020. Ökningen är kopplad till nya diabetesläkemedel och nya blodförtunnande läkemedel. Ökade fastighetskostnader Från 2018 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna beror främst på byggnationer på Akademiska sjukhuset samt att en ny stadsbussdepå tas i bruk. Diagram 3: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr 500 454 400 353 300 187 230 286 200 168 61 117 123 100 33 0 28 70 2017 2018 2019 2020 Ack hyreskostnadsökning Ack kostnadsökning LSU Total ack kostnadsökning Nettokostnad och finansieringen För 2018 förväntas utvecklingen av skatter och statsbidrag bli 4,4 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på 4,9 procent jämfört med prognostiserad nettokostnad 2017. Både för 2018 och 2019 ligger nettokostnadsutvecklingen över utvecklingen av skatter och statsbidrag. Anledningen till detta är höga pensionskostnader och höga kostnader kopplat till fastighetsinvesteringar. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling Procent 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,8% Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Under de senaste åren har resandet ökat i Region Uppsalas samtliga trafikslag. Det totala antalet påstigande var under 2016 45,2 miljoner. Inom tågtrafiken ökar resandet mest och då kapacitetstaket snart är nått har Region Uppsala startat ett arbete med att beställa nya tåg. Även stadsbusstrafiken i Uppsala har en stark resandeutveckling och det nya linjenätet som infördes 2017 är ett steg för att kollektivtrafiken ska klara de behov som ett växande Uppsala innebär. Regionbusstrafiken har en svagare resandeutveckling och därför genomförs aktiviteter som ska locka fler bilister att prova och sedan välja att resa med buss. Förstärkningar i både stadsbusslinjenätet och tågtrafiken samt utveckling av regionbusstrafiken kräver ökade resurser. Kollektivtrafikens intäkter har en potential att öka i linje med de mål som är uppsatta för ökat resande (fördubbling till 2020). Om denna ökning kan ske utan motsvarande kostnadsökning finns en möjlighet till förbättrad ekonomi. Därför föreslås en del prisjusteringar, där priset på ett månadskort höjs från 795 kronor till 840 kronor, priset på förköpta enkelbiljetter höjs från 28 kronor till 30 kronor och enkelbiljetter betalda via reskassa från 22 kronor till 23 kronor. Likviditet 5,8% 5,1% 5,1% 4,4% 4,1% 4,2% 3,6% 3,6% 3,2% 2016 2017 2018 2019 2020 Utveckling nettokostnad Utveckling skatter och statsbidrag exkl skattehöjn 2016 De stora investeringar som regionen planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Region Uppsala kommer vid vissa tillfällen be- 19

höva utnyttja den beviljade checkräkningskrediten om 600 miljoner kronor. Ett eventuellt utnyttjande av checkräkningskrediten är en medveten strategi för att undvika inlåningsränta. Det kan ändå bli aktuellt med låneupptagning under planperioden för att finansiera fastighetsinvesteringar. Investeringar Fastighetsinvesteringar Regionens behov av fastighetsinvesteringar är stort under planperioden. Region Uppsala har inte råd att genomföra alla investeringar som äskats av styrelser/nämnder, varken likviditetsmässigt eller driftkostnadsmässigt. Fastighetsoch servicenämnden har därför tagit fram ett förslag på investeringsnivåer där prioriteringar mellan objekt ska ske. Förslaget bygger på att färdigställa investeringar som är i genomförandeskede, planerade investeringar inom Framtidens Akademiska (FAS) samt anslutande projekt som en följd av FAS. Respektive styrelse och nämnd ska inför tilläggsbudgeten hösten 2017 redovisa vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel samt redovisa alternativa lösningar för verksamheter som inte erhåller fastighetsinvesteringar under perioden 2018-2023. Respektive styrelse och nämnds redovisning ligger till grund för att eventuella förändringar i investeringsplanen kan inkluderas i tillläggsbudgeten i november. Processen med att ta fram fastighetsinvesteringsplanen för kommande 10-års period (2019-2028) tar sin början under hösten 2018. Processen kommer att fånga upp fastighetsinvesteringsbehov inom ramen för tillgängliga investeringsmedel som Region Uppsala har för fastighetsinvesteringar för perioden 2018-2020. Föreslagen investeringsram under planperioden uppgår till 3 352 miljoner kronor. Utrustnings- och immateriella investeringar Önskemålen kring utrustnings- och immateriella investeringar uppgår för planperioden till 1 670 miljoner kronor. De stora volymerna beror främst på att Akademiska sjukhuset planerar för både ny- och ersättningsinvesteringar som en följd av fastighetsinvesteringarna. Fastighets- och servicefunktioner För att Region Uppsalas kärnverksamheter ska kunna bedrivas på ett professionellt och effektivt sätt krävs utöver verksamhetskompetens, resurser och tjänster i form av olika processer som stödjer kärnverksamheterna, så kallad facility management. Facility management avser strategisk ledning och styrning av resurser och tjänster som krävs för att exempelvis en byggnad eller fastighet ska fungera på mest effektiva sätt för den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Vad gäller de fastighetsanknutna tjänsterna är det av största vikt att budget för beslutade investeringar hålls. Vid utformningen av byggnadsinvesteringarna ska målet vara att finna så ändamålsenliga och kostnadseffektiva lösningar som möjligt. Medborgarnas tillgänglighet och energieffektivisering är två viktiga aspekter att beakta i det arbetet. Arbetet med att energioptimera Region Uppsalas fastighetsbestånd genom energisparprogram 2015-2018 fortgår och är en viktig del i att uppnå Region Uppsalas miljömål. Inventerade tillgänglighetsåtgärder ska slutföras samtidigt som att nya inventeringar bör genomföras så att Region Uppsala lever upp till ökade tillgänglighetskrav. Konceptet måltidsvärdar ska integreras fullt ut och vara en del i den vårdnära servicen. Arbetet med att implementera vårdnära service på Akademiska sjukhuset ska fortgå under perioden. Inom området Shared service ska fokus vara på att utveckla och förädla tjänsteutbudet utifrån de behov och förväntningar som kärnverksamheterna har. Arbetsgivarpolitiska förutsättningar Strategiska mål Region Uppsala Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. 20

Kompetensförsörjning Region Uppsala arbetar aktivt för att vara och uppfattas som en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. För att nå detta har Region Uppsala en regionövergripande kompetensförsörjningsprocess. Syftet med kompetensförsörjningsprocessen är att utifrån verksamhetens mål och behov säkerställa kompetensförsörjningsarbetet på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsplanen inbegriper de samlade åtgärder som påverkar Region Uppsalas förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla samt avveckla medarbetare för att driva verksamheten i enlighet med de fastställda målen. Planen är också en förutsättning för Region Uppsalas arbete med att uppnå ett oberoende av inhyrd personal, ett projekt som samtliga landsting och regioner, med stöd av SKL, nu arbetar gemensamt med. Mot bakgrund av en allt mer föränderlig arbetsmarknad med hårdnande konkurrens om arbetskraften, är det av stor betydelse att arbeta strategiskt och bedriva ett effektivt kompetensförsörjningsarbete. Ett exempel på detta är Region Uppsalas satsning på utbildning av fler specialistsjuksköterskor. För att uppnå målen med en effektiv kompetensförsörjningsprocess krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. Region Uppsala ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för Region Uppsala i egenskap av attraktiv arbetsgivare. För att minska risken för diskriminering tillämpas kompetensbaserad rekrytering. Viktiga faktorer för att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens är möjligheter till intern rörlighet och utveckling. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens behov. Möjligheter till finansieringen av insatser av kompetensutveckling behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Arbetet med att öka kännedomen om Region Uppsala som arbetsgivare fortsätter, tillsammans med arbetet att öka intresset för samtliga yrken inom Region Uppsala. Skillnader i hälsa och utbildning kan minskas genom att tidigt stödja ungdomars utveckling. Arbetet med att bereda sommarjobbsplatser för gymnasieungdomar är en aktivitet för detta, i synnerhet de specifika platserna för ungdomar med funktionsnedsättning. Region Uppsala ska ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Region Uppsala ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning och en god introduktion i arbetet. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, där kliniska utbildningsavdelningar är viktiga komplement när studenter praktiskt övar teamarbete med olika yrkesgrupper. För uppnå en god introduktion i yrket har Region Uppsala ett kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor, en systematiserad introduktion för undersköterskor, en klinisk introduktionstjänst för EU-utbildade läkare samt andra aktiviteter som kompletterar verksamhetens ordinarie introduktion. Det kommer att vara av avgörande betydelse att Region Uppsala skapar praktikplatser i verksamheterna för att utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara. Region Uppsala ska erbjuda utlandsutbildade med legitimationsyrken hjälp och stöd i processen mot en svensk legitimation i form av att språkpraktik och platser för praktisk tjänstgöring. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas. Region Uppsala ska vara representerade och medverka i planering av utbildning, i huvudsak inom hälso- och sjukvård men även inom teknik. Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Medveten lönebildning Region Uppsala ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. 21

Region Uppsala arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen är en del av budget- och kompetensförsörjningsprocessen. Region Uppsala tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av justeringar av lönebilden analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens önskade lönebild minskas. Lönerna inom Region Uppsala ses över en gång per år varvid alla eventuella behov av justeringar tas i beaktande i syfte att undvika löneglidning. För att skapa en mer transparent lönebildningsprocess ska Region Uppsala förbättra kommunikationen av önskad lönebild. Lönekartläggningar ska genomföras årligen och osakliga löneskillnader åtgärdas. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella mål och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta i syfte att skapa förståelse för lönesättningen där utgångspunkten är hela lönen. Trygga och säkra anställningsförhållanden Region Uppsala ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Region Uppsala ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal aktivt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. En hälsofrämjande arbetsplats För att Region Uppsala ska nå goda resultat är det av stor betydelse att medarbetarna trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Region Uppsala genomför årligen en medarbetarenkät. Resultaten från enkäten fångas upp och resulterar i handlingsplaner med aktiviteter i syfte att skapa en bra arbetsmiljö. För att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och en framtida kompetensförsörjning är det viktigt att värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Arbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Förbättrings- och utvecklingsarbetet är en ständigt pågående process som ska utgå från arbetsplatsernas behov och bygga på nära samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga organisationer. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att sprida kunskap och medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa och trivsel på arbetsplatsen såväl som kvaliteten i utförda tjänster och patientsäkerheten. Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för medarbetarna, vilket bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i chefspolicyn. I den långsiktiga chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag med personliga egenskaper som främjar dialog, delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande. Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras av jämställdhet och mångfald och vid tillsättning av nya chefer och ledare ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. 22

I syfte att tydliggöra arbetsgivaransvaret för chefsfrågorna har Region Uppsala en processorienterad ledningsplattform. Den ska användas vid såväl introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Alla chefer ska ha ett chefsuppdrag med tydliga ansvarsområden och mandat samt goda organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet, god kvalitet och främjande av ett gott bemötande. Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma utbildningssatsningar ska en mer flexibel lärandemiljö skapas, med en kombination av fysiska och digitala webbaserade lösningar i undervisningen. Samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Minskad miljöpåverkan Strategiska mål Region Uppsala: Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår under år 2018 med åtgärder inom miljöprogrammets tre övergripande ekologiska målområden: en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Under året kommer målområdet hållbar och effektiv resursanvändning att uppmärksammas särskilt. Då nu gällande miljöprogram löper ut under 2018 kommer ett arbete påbörjas under året med att ta fram ett nytt program som ska gälla från och med 2019. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet planeringsförutsättningar: Uppdrag till samtliga styrelser: Region Uppsala ska under 2018 implementera handlingsplanen för en fortsatt ekonomi i balans med tidsperspektivet 2020. Region Uppsala ska under 2018, där det är relevant, samverka med kommuner och andra regioner i arbetet med inköp och upphandlingar samt i arbetet med att skapa nya digitala lösningar och tjänster. Region Uppsala ska år 2018 säkra ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata medarbetares synpunkter under sin tid som anställd. Region Uppsala ska under 2018 tydliggöra lönekriterierna och arbetsgivarens önskade lönebild. Region Uppsala ska under 2018 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Den processorienterade ledningsplattformen ska under 2018 användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Uppdrag till regionstyrelsen, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen: Region Uppsala anordnar kliniskt introduktionstjänst i syfte att tillvarata utlandsutbildad vårdpersonals kompetens. Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring inför legitimation ska under 2018 beredas i sjukvårdsförvaltningarna. Uppdrag till regionstyrelsen: För att säkra en aktiv arbetsgivarpolitik ska fler yrkeskategorier omfattas av systematiserad kompetensutveckling under 2018. Region Uppsala ska år 2018 medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar där behov finns. Under år 2018 ska miljökraven i strategiskt utvalda upphandlingar följas upp. 23

Under 2018 ska det påbörjas ett arbete med omfördelning av resurser till förmån för nära vård och primärvård. Uppdrag till fastighet och servicenämnden: Under 2018 ska det upprättas ett förslag på en energistrategi för fastighetsbeståndet, med sikte på hållbarhet, klimateffektivitet och långsiktighe 24

Hållbar utveckling Region Uppsala ska vara en kraft i förflyttningen mot ett hållbart samhälle. Genom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer behöver Region Uppsala säkerställa en hållbar utveckling i Uppsala län. stödjande för kommunal och lokal nivå, inspirerande för näringsliv och ideell sektor. I strategin prioriteras långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är ömsesidigt beroende av varandra. Den regionala planeringen ska beakta konsekvenserna av olika beslut, inte bara för oss som lever i dag utan även för kommande generationer. Detta synsätt och perspektiv löper som en röd tråd genom strategin. Region Uppsala tar sig an strategins åtaganden Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala i uppdrag att samordna insatser för strategins genomförande. Region Uppsala ska genom att samla, stödja och driva, vara en kraft i länets utveckling. Region Uppsalas verksamhet ska planeras och bedömas utifrån hur den bidrar till livskvalitet och till en god och jämlik hälsa för alla länets invånare. För att driva och utveckla vår verksamhet krävs medel och resurser. Region Uppsalas främsta resurs är dess medarbetare, vilkas kompetens och engagemang behöver tas tillvara och utvecklas. De ekonomiska medlen ska användas effektivt och ansvarsfullt och ska stödja långsiktiga investeringar och nyskapande satsningar. Fungerande ekosystem är en förutsättning för vår överlevnad och för vår välfärd. Tillgång till rekreation och naturområden ska stärkas. Region Uppsalas verksamhet ska bedrivas med lägsta möjliga negativa miljöpåverkan. Hållbara levnadsvanor ska främjas. Regional utvecklingsstrategi anger riktning I februari 2017 fastställdes Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Strategin ingår i en styr- och policystruktur i flera nivåer, från internationell nivå till lokal. FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030, EU:s utvecklingsstrategi EU2020, samt den nationella strategin ger ett sammanhang för länets utvecklingsstrategi. Strategin är vägledande för aktörer på nationell och regional nivå, Under planperioden ska Region Uppsalas verksamheter ytterligare konkretisera och fördjupa arbetet för en hållbar regional utveckling. En genomförande- och uppföljningsplan för åren 2017-2018 redogör för processen. Inledande steg är att identifiera hållbarhetsaspekter och synergier. Med fördjupat hållbarhetsarbete förbättras verksamhet och planering genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. En region för alla Genom att inom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer främja förebyggande och tidiga insatser bidrar Region Uppsala till arbetet med att ta sig an den regionala utvecklingsstrategins åtagande att Ge alla barn och unga en bra start i livet och att Främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor. Region Uppsala har ett framträdande ansvar inom strategins åtagande Säkerställ en kvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet. Region Uppsala är länets näst största arbetsgivare. Genom fortsatta satsningar för att ta tillvara utlandsutbildades kompetens kommer Region Uppsala vara en viktig aktör i åtagandet Påskynda integreringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv, med särskilt fokus på socialt hänsynstagande, bidrar Region Uppsala till att Möjliggöra egen försörjning på en jämlik och växande 25

arbetsmarknad. Genom internt arbete och genom stöd till folkbildningens aktörer, bidrar Region Uppsala till att Skapa goda möjligheter till ett livslångt lärande. Genom att främja civilsamhället och kulturoch konstlivet i länet bidrar Region Uppsala också till att Ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser. Genom exempelvis studiecirklar eller kulturella upplevelser kan människor med olika bakgrund mötas och utvecklas. Upplandsstiftelsen verkar för att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning En växande region Kollektivtrafiken har en central roll i utvecklandet av en resurseffektiv och jämlik mobilitet. Region Uppsala har målet att all kollektivtrafik ska vara fossilfri år 2020. Genom detta arbete kan Region Uppsala vara en kraft i länets åtagande att Utveckla infrastruktur för hållbara drivmedel. Region Uppsala arbetar i samverkan med länets kommuner för en integrerad infrastruktur- kollektivtrafik- och bebyggelseplanering. Genom att stärka och vidareutveckla en gemensam regional planering bidrar Region Uppsala till att åtaganden om att Stärka sambanden mellan bebyggelseutveckling och kollektivtrafik samt gång och cykel och Planera för och bygg fler bostäder samt utveckla befintligt bostadsbestånd. Den bebyggda miljön ska utgå från och stödja människors behov, ge skönhetsupplevelser och välbefinnande. Närhet ska finnas till service, kultur och natur. Inom åtagandet Möjliggör en god bebyggd miljö ryms arbete för att integrera konst och rum för kulturella upplevelser i stadsmiljön. En god spridning av verksamheter såsom vårdcentraler och folktandvårdskliniker i länet är del i åtagandet. Upplandsstiftelsen verksamhet bidrar genom att tillgängliggöra naturen och främja naturvård och friluftsliv. Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. I länsplanen konkretiseras hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet. I genomförandet av planen ingår arbete med att Utveckla prioriterade storregionala, regionala och delregionala stråk och Utveckla hållbara godstransporter. Genom att stödja utbyggnaden av bredband i hela länet, samt insatser för att höja den digitala kompetensen hos länets invånare, bidrar Region Uppsala till att Utveckla den digitala infrastrukturen. En nyskapande region I samverkan med andra aktörer fördelar Region Uppsala medel inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Därtill fördelar Region Uppsala statliga medel för regionalt utvecklingsarbete där innovation och företagsklimat ska främjas. Genom ekonomiskt stöd och genom att främja samverkan och mobilisering arbetar Region Uppsala inom strategins åtaganden för innovationsområden för smart tillväxt och för fler och växande företag. Region Uppsala ansvarar för samordningen av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring och har därför en viktig roll i att Utveckla destinationer för stärkt och hållbar besöksnäring. Region Uppsala arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor genom egen verksamhet, bidrag och stipendier och bidrar därmed till att Utveckla en kulturregion med internationell lyskraft. Genom Region Uppsalas arbete och satsningar på våra hälso- och sjukvårdsverksamheter och på forskning och utveckling kan vi Stärka hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som en regional utvecklingskraft 26

Hälso- och sjukvård Strategiska mål Region Uppsala: Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Hälso- och sjukvårdens inriktning Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Det finns ett behov av att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Region Uppsala ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Vården behöver hänga samman och uppfattas som meningsfull ur ett befolknings- och patientperspektiv. Vården ska även ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Det leder till en bättre kvalitet för patienten och högre effektivitet i vårdsystemet. Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Resursfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON i fokus. Under 2017 har det tagits fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Förändringen ger primärvården möjlighet att ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även en satsning på utvecklad e-hälsa och en satsning för att säkra kompetensförsörjningen inom primärvården. Kvalitet genom god vård Samtliga verksamheter inom Region Uppsala ska bedriva ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Följande områden vill Region Uppsala lyfta fram som viktiga förutsättningar för god vård. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård Region Uppsala erbjuder, och för 27

att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande, är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort mått av delaktighet i den egna vårdens utformande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast efter diagnos, få besked om fortsatt behandling och besök, tidplan för fortsatt vård samt råd kring vad hen själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få information om vart hen kan vända sig vid eventuella frågor. Att arbeta personcentrerat innebär att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna. Personcentrerad vård hjälper människor att identifiera förmågor, utveckla kunskap, kompetens och det självförtroende som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Patienter som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. För att ytterligare öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. Anhöriga är patientens nätverk eller de relationer patienten väljer och behöver inte innebära juridiskt släktskap. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Syftet är att dessa grupper ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hon eller han har behov av. God tillgänglighet och kontinuitet är viktiga faktorer för förtroendet för vården. Region Uppsala ska utmärkas av hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och korta väntetider både inom primärvård -och inom specialistvård. För att Region Uppsala ska leva upp till vårdgarantins krav krävs fortsatt systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete med att korta väntetider genom samverkan såväl inom Region Uppsala samt mellan sjukvårdsregionerna. Primärvården, första linjens vård, är ofta patientens väg in i till vården. Vårdgarantin styr patienters rätt att få kontakt med sin vårdcentral samma dag. För att förstå primärvårdens varierande resultat vad gäller att uppfylla vårdgarantin och minska väntetiderna för primärvårdens patienter behöver ytterligare analysarbeten genomföras. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där Region Uppsala behöver säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. Återbesök följs upp och rapporteras dels genom att mäta antalet patienter som väntar på återbesök inom medicinskt måldatum dels genom att mäta hur många patienter som väntar där måldatumet överskridits. Det är även av vikt att utveckla indikatorer för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan. För denna grupp patienter är personcentrerad vård, patientutbildning och delaktighet särskilt viktigt. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att nyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att tillgängligheten förbättras. I samarbetet med Regionalt cancercentrum ska Region Uppsala fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Vårdförloppen beskriver patientens vårdprocess avseende utredningar och behandlingar som görs från primärvård, specialiserad vård och akutsjukvård. Det standardiserade vårdförloppet ska individuellt planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Insatserna ska minska regionala skillnader, skapa en mer jämlik cancervård och korta väntetiderna. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. 28

Region Uppsala har en gemensam modell för produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett riskförebyggande arbete. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det är ett ambitiöst mål som visar att Region Uppsala tar frågan på allvar och arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten. Ansvar och engagemang för utveckling av patientsäkerhetsarbetet ligger på alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet bör integreras. Traditionellt har dessa områden hanterats var för sig, men forskning pekar på att patientsäkerhet är kopplad till arbetsmiljön. Patientsäkerheten påverkas av den rådande kulturen (gemensamma värderingar, attityder och beteenden). Det är viktigt att målmedvetet arbeta för att skapa en gynnsam patientsäkerhetskultur som bidrar till hög patientsäkerhet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och uppföljning samt analys av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. I strategi och handlingsplan framgår vårdgivarens ansvar att bedriva ett systematiskt förebyggande arbete. Det innebär att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador, utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Ökat fokus behövs på redovisning av utlokaliserade patienter, samt åtgärder, eftersom risken för vårdskador ökar betydligt när en patient vårdas på annan enhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Ett annat styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom Region Uppsala, 2017-2020. Viktiga delar i infektionsbekämpningen är följsamhet till Stramas 10- punktsprogram som syftar till att minska utvecklingen av antibiotikaresistens, ett effektivt vårdhygienarbete och användning av Infektionsverktyget (IV) i slutenvården. Användning av IV innebär att berörda enheter tar ut egna rapporter, analyserar resultat, validerar egen data, sätter mål och vidtar åtgärder samt följer upp resultatet. För att säkerställa en läkemedelsanvändning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Vår framgång räknas i liv och hälsa. Hälsooch sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö vilket har stor betydelse inte minst för ledning och styrning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. 29

Region Uppsala ska vara bland de ledande i utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap finns tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det är i mötet mellan vårdpersonal och patient som värdet skapas. Även mellan dessa möten behöver kunskap finnas lätt tillgänglig för patienten. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Resultat behöver följas upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå. Ny kunskap behöver snabbt omsättas och ny kunskap behöver genereras och systematiseras. Förbättringsområden behöver identifieras. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat. Region Uppsala är en aktiv part i arbetet som görs nationellt och sjukvårdsregionalt gemensamt inom kunskapsstyrningsområdet. Samverkan sker i första hand kring kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. Stöd för utveckling och stöd för ledarskapet ges framförallt lokalt. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård kräver att strategiska regionövergripande frågor hålls samman. Arbetet för att utveckla resultaten inom Region Uppsala genom kunskapsstyrning ska utvecklas under planperioden. Aktuell statistik från lokala beslutsstöd, kvalitetsregister inklusive resultat från Primärvårdskvalitet, Vården i siffror och Öppna jämförelser ska användas som strategiska verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Uppföljningen av indikatorer är en viktig del i förbättringsarbetet. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten, utifrån sina resultat, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Det övergripande arbetet behöver kompletteras med lokalt förbättringsarbete där primärvårdens processarbete och Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård är viktiga komponenter. En del i detta arbete är att göra kvalitetsfrågor till en punkt på agendan i hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas ledningsgrupper. Det är viktigt att i samverkan med övriga regioner och landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Det görs bland annat genom att sjukvårdsregionen tar ansvar för delar av det nationellt gemensamma arbetet. Samarbetet med nivåstrukturering inom sjukvårdsregionen ska fortsätta. Under 2018 behöver en anpassning av programrådsarbetet ske utifrån strukturen för landstingens och regionernas nationella samverkan inom kunskapsstyrningsområdet. Även anpassning utifrån det nationellt gemensamma kunskapsstödet för primärvård förutsätter lokal och sjukvårdsregional anpassning. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Region Uppsala deltar även i den nationellt gemensamma utvecklingen av samordnat införande av medicintekniska produkter. Detta förutsätter ett utvecklat arbete lokalt. För att Region Uppsala ska nå målen inom ramen för den nationella satsningen En kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess krävs tydlig ledning och styrning av sjukskrivningsarbetet som en naturlig del i vård och behandling, fortsatt arbete med rehabiliteringskoordinatorer, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, analyser ur olika aspekter såsom jämställdhet, utveckling av vårdens digitala intyg samt att Region Uppsala tillgodoser evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. I detta arbete är ett samarbete med kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedling och arbetsgivare en viktig förutsättning. Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan 30

vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. I den svenska hälso- och sjukvården bedrivs en större andel vård på sjukhus jämfört med många andra länder. Samtidigt har primärvården svårt att klara uppdraget som första linjens vård. För de patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska omhändertagandet främst ske inom primärvården. För att möta framtidens utmaningar och ta tillvara möjligheter är det angeläget att stärka primärvården så att den kan bli patientens kontinuerliga kontakt med vården för de allra flesta vårdbehov som inte kräver vård på sjukhus. Primärvården bör även ges möjlighet att koordinera och integrerat, tillsammans med patienten, se patientens samlade förutsättningar och behov. Nationellt pågår flera utvecklingsprojekt för att ge bättre förutsättningar för ledare och medarbetare i primärvården, exempelvis nationella behandlingsrekommendationer, nationella programråd för de stora sjukdomsgrupperna, primärvård och levnadsvanor, uppföljningsstöd genom Primärvårdskvalitet och utvecklad uppföljning av tillgänglighet. Under 2017 har det tagits fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Frågor som ställdes i samband med framtagandet av målbilden var exempelvis, hur kan ett mer patientcentrerat och hälsofrämjande arbetssätt utvecklas med fokus på personer med kroniska sjukdomar och äldre, hur kan arbetet med omhändertagande av psykisk ohälsa utvecklas, hur kan användning av e-hälsa och digitala verktyg utvecklas och vilka kunskapsuppföljnings- och utvecklingsstöd behövs inom primärvården? Primärvården behöver även inkludera nya arbetssätt och använda kompetenser på ett effektivare sätt för att möta utmaningar avseende läkarbemanning. Åtgärder ska genomföras i syfte att minska antalet återinskrivningar. Förstärkning av mobil hemsjukvård framförallt för patienter som är 65 år och äldre ska fortsätta under planperioden. Även utbyggnad av mobila sjukvårdsteam på specialistvårdsnivå ska utvecklas under planperioden. Tillgänglig, kvalitativ och sammanhållen rehabilitering är avgörande för att patienterna ska ges förutsättningar till ett gott liv efter sjukdom och behandling. Ett prioriterat område är att patienter med behov av detta ska få en rehabiliteringsplan. Vid Akademiska sjukhuset fortsätter det påbörjade arbetet med en samlad rehabilitering och samarbetet mellan flera aktörer. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvaliteten på vården och bemötandet som patienterna erhåller. Hälso- och sjukvården ska också präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av var i länet patienten bor. Hälsoläget i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Dock skiljer sig utvecklingen påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Region Uppsala ska därför arbeta för att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas. Under 2017 har en handlingsplan tagits fram för en förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen. För en jämlik hälsa är jämlik vård en grundsten. Region Uppsala ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i samtliga verksamheter. Region Uppsala ska i och med detta arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Jämställdhetsintegreringen ska också, där så är möjligt, inbegripa andra faktorer, som etnisk tillhörighet, könsidentitet och könsuttryck och funktionsnedsättning. 31

Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård. Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att öka de närmaste åren och därmed också ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som påverkar om patienterna söker och får bästa möjliga sjukvård är exempelvis bemötande och huruvida patienten är en kvinna eller en man. Genom Region Uppsalas likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnkonventionen antas träda ikraft som lag under 2018 och Region Uppsala har förberetts för det genom att, sedan 2013, systematiskt arbeta för att stärka barnets rätt. Handlingsplanen för barnets rättigheter har uppdaterats och reviderats under 2017. Fortsatt arbete kommer ske enligt den nya handlingsplanen där hela Region Uppsala har inkluderats. Med den internationella oron ökar antalet asylsökande och nyanlända. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården och tandvården. Hälsoundersökning av asylsökande respektive nyanlända är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom dessa grupper. En hälsoundersökning ska göras så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige, dock senast två månader efter ankomst. Asyl- och integrationshälsan Cosmos ansvarar för hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända, och även för utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Centrum för hälsa- och integration ansvarar bland annat för utbildning/information, handledning och metodutveckling, i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och tandvården för asylsökande och nyanlända. Det är också viktigt att Region Uppsalas samordnande funktion på området utvecklar samarbetet med externa aktörer, för att därigenom kunna samla och optimera resurserna för insatser mot ohälsa. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är en del i den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Det innebär både ett hälsofrämjande bemötande och arbetssätt samt sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Genom medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) vill Region Uppsala förstärka hälso- och sjukvårdens och tandvårdens roll i länets hälsoinriktade arbete. Det innebär att hälso- och sjukvården och tandvården arbetar strukturerat ur både ett styrnings- och ledningsperspektiv, patient-, befolknings- och medarbetarperspektiv. Det krävs en samordning av dessa perspektiv och till exempel en utveckling av kompetens i hälsoinriktat arbete. Personalens eget förhållningssätt och kompetens är avgörande för ett hälsofrämjande bemötande. Hälsan är inte jämnt fördelad och en av flera förklaringar är olika levnadsvanor. För att de hälsoinriktade insatserna ska nå grupper i behov krävs ett systematiskt jämlikhetsfokus. Hälso- och sjukvården och tandvården har ett ansvar för att levnadsvanearbetet når och bidrar till ändrade levnadsvanor hos olika grupper i lika stor utsträckning. Vilka som nås av vårdens insatser och hur insatserna kan anpassas för att motsvara olika gruppers förutsättningar är ett stort utvecklingsområde. Det är programrådet för sjukdomsförebyggande metoder som har uppdraget att integrera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvårdens kliniska processer. Liksom de övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar är Folktandvården representerat i programrådet. I uppdraget ligger att samverka med övriga 32

programråd för ett systematiskt arbetssätt i vilket levnadsvanearbetet är integrerat i implementering av diagnosspecifika kliniska processer. I arbetet ingår att säkerställa en sammanhållen vårdkedja samt ta fram kvalitetsindikatorer för ett systematiskt utvecklingsarbete. Kunskapsunderlaget som beskriver hur levnadsarbetet ska utföras, strukturerat och enhetligt i vår hälso- och sjukvård integreras systematiskt i övriga kliniska processers vårdöversikter. Det är en beskrivning av helheten från screening till effekter av åtgärder och dokumentation av levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Närvård Närvården syftar till att invånarna ska få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård, social omsorg och elevhälsa i sin närhet genom tillgängliga, jämlika och trygga insatser. Närvården är den plattform, bestående av flera arenor, där Region Uppsala och kommunerna i länet möts för att utveckla samarbetet mellan huvudmännen. Utvecklingsarbetet kan leda till att skapa rutiner för samarbetet. Det kan även resultera i att huvudmännen samorganiserar sig för att bättre möta upp de lokala vårdbehoven. Under 2017 genomfördes ett arbete med att ta fram en ny närvårdsstrategi där Region Uppsala och kommunerna gemensamt la grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden samt tog fram årsvisa prioriterade aktiviteter. Under år 2017 genomfördes utredningsarbete kring framtidens vård i länet. Underlag och förslag togs fram som belyser vilken vård som ska finnas var och hur samverkan mellan olika vårdaktörer ska gå till. Den 1 januari 2018 kommer sannolikt en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att införas. Lagen föreslås ersätta lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård sker förändringarna först den 31 december 2018. Den nya lagen innebär omfattande förändringar för både regioner, landsting och kommuner. Region Uppsala behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. Närvård äldre Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer ca 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Region Uppsala behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar för att förhindra onödiga akutbesök och sjukhusinläggningar. I länet finns redan idag mobila närvårdsteam, palliativa team och annan sjukhusansluten hemsjukvård. Det pågår en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas som vård i hemmet och vård på distans. Förstärkning av mobil sjukvård för patienter med komplexa behov, som är 65 år och äldre, ska fortsätta under planperioden. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser samt barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser. Som grund till arbetet i länet ligger de utvecklingsområden som identifierades vid framtagandet av de länsgemensamma riktlinjerna, BUS- Uppsala och utifrån handlingsplanen till den nationella satsningen Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa 2017. När det gäller psykisk hälsa, missbruk och beroende är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Region Uppsala ska bli bättre på att ta hand om barn och ungdomar med psykisk hälsa och missbruksproblem. Det görs bäst genom ett gott samarbete med socialtjänst, elevhälsa och familjer. Närvård - vuxna Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och motsvarar ca 40 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Samhällets kostnad för den psykiska ohälsan överstiger 70 miljarder kronor årligen i form av förlorad produktivitet och utgifter för vård och omsorg. Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god 33

kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Den nationella överenskommelsen Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa 2017, syftar framför allt till att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. I länet kommer arbetet att fortsätta med överenskommelsens fokusområden; förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Öppen- och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten ska de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. En del av den psykiska ohälsan beror på riskbruk och missbruk i olika former. Samordning och utveckling av missbruks- och beroendevård sker i samarbete med länets kommuner, polisen och länsstyrelsen. Avtalsuppföljning och fördjupad uppföljning Som ett led i regionfullmäktiges program för uppföljning av privata vårdgivare kommer vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen att årligen från och med 2017 återrapportera till fullmäktige om resultaten av uppföljningen av privata vårdgivare. Vidare kommer vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen att planera uppföljnings- och utvärderingsarbetet för planperioden utifrån en politiskt beslutad strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering. Utifrån strategin fastställs därefter årliga arbetsplaner. Utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp och utvärdera offentliga och privata vårdgivare i syfte att säkerställa att vårdgivarna levererar en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och med hög patientsäkerhet behöver ska fortsätta. Arbetet syftar även till att granska om utbetald ersättning stämmer överens med utförda åtgärder. Den löpande avtalsuppföljningen kommer under planperioden att stärkas och formaliseras ytterligare med stöd av framarbetad uppföljningsmodell och Region Uppsalas beslutsstödsystem. Formaliseringen innebär en anpassning av metoder och intervaller för det löpande uppföljningsarbetet. E-hälsa - en del av hälso- och sjukvården Digitalisering är den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och utvecklingen av e-hälsa är en självklar del av den. Att ta till vara på digitaliseringens möjligheter, är en förutsättning för att klara de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Begränsade resurser ska räcka till allt mer. Framtidsscenariet är en ökande befolkning som blir allt äldre och där de kroniska sjukdomarna ökar och med detta också behovet av vård och behandling. Att arbeta mer förebyggande, där individen tar ett större ansvar för sin egen hälsa och där hen blir mer delaktig i sin egen vård är en möjlighet Region Uppsala ska främja. Genom att erbjuda säkra och lättanvända digitala lösningar och e-tjänster kan tillgänglighet förbättras, kontakten med vården underlättas, individens förmåga till egenvård ökas och inflytande och delaktighet förstärkas. Digitalisering och e-hälsa ska möjliggöra och stimulera nya arbetssätt. Med hjälp av smarta digitala lösningar och e-tjänster som underlättar informations- och kommunikationsutbyte i hälso- och sjukvården och omsorgen, kan verksamheter och arbetsprocesser effektiviseras och mervärde genereras för både professionen och individen men också för uppdragsgivare och beslutsfattare. Region Uppsala har som mål att bli ledande inom e- hälsa i landet. Region Uppsala var först i Sverige med att göra det möjligt för patienten att ta del av sin journal via nätet. Ambitionen och målsättningen är att vi ska fortsätta ligga i framkant. I februari 2017 antog Region Uppsala en strategi för digital utveckling och e-hälsa och ett arbete med att börja omsätta strategi till verklighet tog fart genom att bland annat övergripande uppdrag för digital utveckling och e-hälsa definierades och beslutades. Under 2018-2020 ska utvecklingsarbetet intensifieras och strategin ska vara vägledande för det arbetet. Infrastrukturella förutsätt- 34

ningar för ett patientsäkert och effektiv kommunikations- och informationsutbyte, före, under och efter vård och behandling, där patientens behov står i centrum, ska utvecklas och säkerställas. Digitala alternativ till fysiska vårdbesök ska vara en standard för vården, vilket innebär att där det är möjligt, så som ett komplement till den vård som sker i det fysiska mötet. Digitala alternativ ger en möjlighet för individen/patienten att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och att vara mer delaktig i sin egen vård. Ett stort fokus ska läggas på kompetensutveckling, införande och ökad användning av befintliga och nya e-tjänster och digitala lösningar, exempelvis standardiserad informationshantering, mobila lösningar för närvård, självservicetjänster, digitala behandlingsformer och digitala och virtuella vårdmöten. Vad som också behöver prioriteras i utveckling av digital teknik och e-hälsa, är samverkan och samarbetet med länets kommuner. Informations- och kommunikationsutbytet kan underlättas där vår strävan är att få ett fullt utvecklat integrerat journalsystem som främjar patienten/brukarens resa genom vården och omsorgen och som innefattar primärvården, specialistsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan inom sjukvårdsområdet För att Region Uppsala ska vara ledande inom olika hälso- och sjukvårdsområden krävs samverkan på både internationell, nationell och sjukvårdsregional nivå. Akademiska sjukhuset är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Under 2017 redovisade Socialstyrelsen uppdraget att ta fram att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården i syfte att fasa ut det tidigare systemet för rikssjukvård. I uppdraget ingick även att inventera vilka delar i strukturerna för kunskapsstyrning som kan användas i nivåstruktureringen. För att Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas, främst med Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska sjukhuset. Region Uppsala har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt för undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Region Uppsala ska därför eftersträva en förtroendefull samverkan mellan parterna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet för sjukhuset. För att utveckla samverkan och finna lösningar för att stärka samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro finns en särskild samrådsgrupp med utsedda företrädare för den politiska ledningen i Region Uppsala respektive Region Örebro län. Arbetet ska bedrivas utifrån antagen avsiktsförklaring om samverkan kring universitetssjukvården mellan Region Uppsala och Region Örebro län. Arbetet med ett nytt samverkansavtal för sjukvårdsregionen inleds under 2018. Region Uppsala ska arbeta för att samarbetet inom sjukvårdsregionen under kommande mandatperiod fördjupas och utvecklas. Tillsammans med landstingen i Dalarna och Sörmland, Region Västmanland och Region Örebro län ingår Region Uppsala i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Region Uppsala ska verka för att fler gemensamma upphandlingar genomförs inom sjukvårdsregionen. I det så kallade mellanlänsavtalet mellan Region Uppsala och Stockholms läns landsting regleras hur boende och pendlare i respektive län kan söka vård i grannlandstinget. Avtalet medför ökade möjligheter till vård i grannlandstinget utöver vad som anges i riksavtalet och patientlagen. 35

Ett samarbete pågår mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten utgår från universiteten och är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Region Uppsala har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. Samverkan med Arbets- och miljömedicin inom Region Örebro län ska förstärkas under planperioden. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting och regioner med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Region Uppsala deltar i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som från 2020 ska sköta all ambulansflygverksamhet i landet. En viktig del i samarbetet är att landstingen och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras, främst genom det gemensamma kommunalförbundet med Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Västra Götalandsregionen. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat uppdrag och förstärkt administrativt stöd för specialitetsråden inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Genom etableringen av RCC har det skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet hälso- och sjukvård: Uppdrag till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen: Under 2018 ska alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar utveckla sitt personcentrerade arbetssätt i dialog med patient- och brukarorganisationer. Under 2018 ska berörda förvaltningar genomföra åtgärder utifrån resultaten kring bemötande i Nationella patientenkäten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska under 2018 identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna nyttja vårdgarantienhetens tjänster i större utsträckning för att på så sätt korta väntetiden för patienterna. Under 2018 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska koordinera patienternas rehabiliteringsprocess såväl internt som externt genom överrapportering av rehabiliteringsplaner. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomföra åtgärder, i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, så att patientens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv stöds i varje enskilt fall. 36

Under 2018 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Hemsjukvårdsverksamheten, i form av mobila närvårdsteam, ska under 2018 utökas i omfattning samt få en större geografisk spridning över länet. Under 2018 ska nya rutiner utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård användas i verksamheterna. Under 2018 ska ett arbete genomföras som resulterar i att digitala vårdmöten erbjuds som ett alternativ på alla vårdcentraler. Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster. Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, är tillgängliga för digital webbtidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. Uppdrag till sjukhusstyrelsen: Under 2018 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner bland annat genom att öka den systematiska användningen av Infektionsverktyget. Under 2018 ska Region Uppsala utveckla samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem. Uppdrag till vårdstyrelsen: Under 2018 ska Region Uppsala stärka primärvården utifrån den framtagna målbilden för primärvård. Uppdrag till regionstyrelsen: Under 2018 ska Region Uppsala i nationell och sjukvårdsregional samverkan utveckla en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i syfte att nå förbättrade kvalitetsresultat. Under 2018 ska varje programråd, använda kvalitetsindikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Under 2018 ska det genomföras en behovsanalys, utifrån resultaten i befolkningsenkäterna, i syfte att skapa underlag för genomförandet av riktade åtgärder. Under 2018 ska patientens möjlighet till egenvård i hemmet, med hjälp av digitala hjälpmedel, erbjudas till fler patienter med kronisk sjukdom. Region Uppsala ska under 2018 i arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal för Uppsala- Örebro sjukvårdsregion aktivt verka för att samarbetet inom sjukvårdsregionen både fördjupas och utvecklas. 37

Forskning, utveckling, utbildning och innovation Strategiska mål Region Uppsala: Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Region Uppsala står bakom det positionspapper SKL antagit gällande klinisk forskning. I dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande från landsting och regioner inom patientnära forskning och utveckling. Denna höjning av ambitionsnivån när det gäller klinisk forskning stämmer väl överens med Region Uppsalas forskningsstrategi. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Det centrum för medicinteknik, UPPTEK, som bildades 2017 ska fortsätta att utvecklas. Genom forskning inom fyra områden av stor betydelse för den högspecialiserade vården ska detta centrum bli navet för den medicintekniska forskning där Region Uppsala är aktivt involverade. Avsikten är att via detta centrum även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. Region Uppsala tillfrågas ofta i egenskap av vårdgivare om intresse för deltagande i EUprojekt. Dessutom alstras inom Region Uppsala flera uppslag som lämpligen skulle kunna utvecklas inom ramen för denna typ av projekt. Avsikten är att från 2018 bygga upp EU-kompetens inom Region Uppsala som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Ett betydande problem med ordnat införande är att nuvarande system för utvärderingar ofta tar alltför lång tid. Eftersom avsaknad av väl genomförda utvärderingar som beslutsunderlag ersätts av förhoppningar från både patienter och vårdpersonal vilket i sin tur kan leda till oordnat införande. Ett mer organiserat samarbete kommer under de närmaste åren att byggas upp med Camtö samt andra HTA enheter för att bland annat bidra till snabbare processer för utvärdering. Innovation Akademiska ingår sedan 2017 som en anslagsfinansierad enhet inom Region Uppsala. I och med permanentningen har uppdraget breddats till att gälla alla förvaltningar inom Region Uppsala som arbetar med hälso- och sjukvård. Innovation Akademiska ska vara navet inom Region Uppsala när det gäller innovationsarbete inom hälsooch sjukvårdsområdet. Utbildning utgör en central del av Region Uppsalas uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för klinisk utbildning för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser ska hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet och andra utbildande organisationer. Under senare år har den kliniska utbildningen av studenter speciellt inom sjuksköterskeprogrammen haft många utmaningar. Reduktion av antalet vårdplatser och brist på medarbetare med längre erfarenhet har inneburit försämrade förutsättningar för den kliniska utbildningen inom Akademiska sjukhuset men även inom andra förvaltningar. Ökat antal studenter har dessutom skapat en efterfrågan som varit svår att möta. Nya pedagogiska former samt öppnande av Kliniska utbildningsavdelning (KUA) i både Uppsala och Tierp ska ge bättre förutsättningar för att kunna erbjuda klinisk utbildning av hög kvalitet till samtliga berörda studenter För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för AT-läkare samt därefter ST-läkare för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. För att motsvara framtida behov ska Region Uppsala från 2018 öka antalet AT-läkare. Region Uppsala tillsatte under 2017 en ny tjänst inom området forskning och innovation. Tillsättningen är bland annat en satsning i syfte att förmedla och förstärka kopplingen 38

mellan näringsliv och akademi. Detta innebär att, förutom inom medicinsk forskning, hitta vägar för att omsätta den innovation som sker i akademin till konkreta möjligheter för näringslivet. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet forskning, utveckling, utbildning och innovation inom Region Uppsala: Uppdrag till regionstyrelsen: Från och med 2018 ska antalet ATblock inom Region Uppsala utökas från 30 till 40 per år. Under 2018 ska det genomföras en särskild satsning inom Region Uppsala med ökat antal ST-tjänster inom Regional utveckling Strategiska mål Region Uppsala: hälso- och sjukvårdens bristspecialiteter. Uppdrag till sjukhusstyrelsen: Under 2018 ska Innovation Akademiska genomföra minst två referensprojekt inom primärvården i samarbete med företag som utvecklar tjänster och produkter för hälso- och sjukvård. Uppdrag till vårdstyrelsen: Under 2018 ska ett akademiskt primärvårdscenter för forskning, utveckling, utbildning och innovation med inriktning mot primärvård utvecklas. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven näringslivsutveckling, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Region Uppsala lyder under lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). I lagen finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Det handlar om att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin, besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete och följa upp, utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultatet av tillväxtarbetet. I ansvaret ingår även att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Allt utvecklingsarbete ska ske i samverkan och samråd med länets kommuner, länsstyrelsen, berörda statliga myndigheter samt företrädare för berörda organisationer och näringslivet. Region Uppsala är beroende av samverkan med andra parter i arbetet med att nå målen. En växande region Behovet av en integrerad infrastruktur- kollektivtrafik- och bebyggelseplanering är i starkt fokus. En förutsättning för att integrering ska ske är samarbete och samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner, som har ansvaret för den fysiska planeringen. Gemensamma planeringsförutsättningar och planeringsunderlag bidrar till att få en starkare koppling mellan planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelse. Befolkningen ökar i länets kommuner och läget på bostadsmarknaden är totalt sett mycket ansträngt. För att öka rörligheten på 39

bostadsmarknaden, och tillgodose olika gruppers behov i livets alla skeden, behöver det byggas i olika storlekar och med blandade upplåtelseformer. En stor och viktig utmaning i närtid är att öka utbudet av hyresrätter. Detta är särskilt viktigt för att unga vuxna, nyanlända och låg-och medelinkomsttagare ska komma in på bostadsmarknaden. Tillgången till bostäder har även betydelse för att klara rekryteringen av internationell kompetens till företag och forskning. Fyra spår på Ostkustbanan längs hela sträckan Stockholm-Uppsala är en viktig förutsättning för utvecklingen i Uppsala län. Med fyra spår på plats finns kapacitet för att utveckla trafiken och integrera Stockholm- Uppsalaregionerna med varandra. Utbyggnaden från två till fyra spår skapar också möjligheter för bostadsbyggande invid såväl befintliga som möjliga nya stationer i exempelvis Bergsbrunna/Uppsala södra. Arosstråket, järnväg för sträckan Enköping- Uppsala, utgör den saknade länken i det regionala, storregionala och nationella järnvägssystemet. En utbyggnad av järnvägen bidrar till att utveckla en flerkärnig Stockholm-Mälarregion och ökar tillgängligheten mellan viktiga städer och till Arlanda flygplats. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planering för bostadsbeståndet och bostadsförsörjningen är viktiga delar i kommunens strategiska arbete. Samtidigt är utvecklingen av goda boendemiljöer också beroende av en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik. En väl utvecklad samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala har en viktig roll i detta arbete. Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanen görs på uppdrag av regeringen. Den konkretiserar hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet för att nå vision och mål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Under våren 2018 fattar regionfullmäktige beslut om länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029. Under 2018 kommer Region Uppsala att börja implementeringen av en regional cykelstrategi för Uppsala län. I strategin synliggörs vilka strategiska satsningar och insatser som krävs för att stärka Uppsala län som en cykelregion. Insatserna syftar till att främja cykelkulturen och ska leda till att Region Uppsala bli en plats där cykeln är det naturliga färdmedlet för såväl kortare resor som för resor där cykel och kollektivtrafik kombineras. I Region Uppsalas uppdrag ingår även att stödja utbyggnaden av bredband för att möta människors behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster av hög kvalitet. Det behöver skapas förutsättningar för att utbyggnaden ska kunna nå allt fler människor. Styrande är människors behov av bredband och digitala tjänster oavsett var i länet de bor eller verkar. Region Uppsala ska verka för att en marknadsdriven utbyggnad sker i samklang med ansvar som det offentliga har, såsom tillgänglighet till samhällsservice samt för att tillväxt och företagande ska vara långsiktigt hållbara. För att nå dessa mål behöver Region Uppsala samverka med marknadsaktörerna, staten, kommunerna, och lokalt med utvecklingsgrupper, byalag och liknande. Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår under år 2018 med åtgärder inom miljöprogrammets tre övergripande ekologiska målområden: en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Under året kommer målområdet hållbar och effektiv resursanvändning att uppmärksammas särskilt. Ett arbete kommer att ske för uppdatering av gällande miljöprogram, då slutåret för att uppnå målen i miljöprogrammet är satt till år 2018. Region Uppsala bedriver även hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 och de 17 globala målen, där kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin är tydlig. En nyskapande region Region Uppsala har ett strategiskt ansvar att utveckla och stödja det regionala tillväxtarbetet till nytta för länets attraktionskraft och företagens konkurrenskraft. Region Uppsala ska säkra och stödja strategiska etableringar, regionala samverkansinsatser och attrahera regionala, nationella och internationella projekt, samarbetspartners, företagsetableringar 40

och investerare. För att främja länets utveckling i en hållbar riktning ses det internationella arbetet, omvärldsbevakning, kontakter och möjlighet till transnationella utbyten som viktigt. Region Uppsala deltar i ett flertal europeiska och internationella nätverk och forum. Region Uppsala ska förstärka och strategiskt samla internationellt arbete och arbetet inom EU för påverkan, projekt och kunskapsinhämtning i syfte att säkerställa att dess mervärden knyts närmare Region Uppsalas verksamhet. Region Uppsala ska mobilisera, främja samverkan och stödja utveckling av projekt inom ramen för EU:s strukturfondsprogram tillsammans med representerar i länet och Östra Mellansverige gällande både socialfond (ESF) och regionalfond (ERUF). Uppgiften är att säkra utlysningar och ansökningar i linje med Region Uppsalas intentioner i RUS och understödja en god implementering av projektmervärden i verksamheterna. Region Uppsala ska årligen fördela, följa upp och återrapportera statliga medel för regionalt tillväxtarbete där innovation och företagsklimat ska främjas. Målet är att skapa förutsättningar för fler och växande hållbara företag genom ekonomiskt stöd och samverkan. Life science Välfärdsområdet hälsa och sjukvård står inför stora utmaningar och detta uppmärksammas internationellt och nationellt på olika sätt. Life Science är tvärvetenskaplig verksamhet där det finns möjligheter till lösningar som kan minska ovanstående utmaningar. Life Science omfattar flera vetenskapsgrenar, som till exempel biologi och medicin och verksamheten ska leda till kunskap som ger förutsättningar att förbättra liv och hälsa. Life science som bransch är stark i Uppsala och Stockholm och Stockholm-Uppsala ska vara en naturlig nod inom life science. Uppsala har ett starkt näringsliv och gynnsamma stödstrukturer för att ta sig an de stora utmaningarna inom området. Det finns en mångfald av pågående processer, exempelvis offentliga testbäddar, testbädd för produktion av biologiska läkemedel, E-hälsa/E-tjänster, kliniska studier och Innovation Akademiska. Implementering av nya lösningar i verksamhetens vardag är inte enkel och kräver olika typer av stöd och incitament för att vara framgångsrik. Region Uppsala tar en proaktiv roll inom life science i syfte att öka implementeringen av olika verktyg, processer och arbetssätt för att klara av framtida ökade behov och kostnader. Region Uppsalas ska även stödja branschen life science och de kluster som driver och utvecklar strukturer som exempelvis testbäddar. Energisektorn Länets står inför en stor utmaning i att nå uppsatta nationella och regionala mål för en ren miljö och minskade utsläpp av växthusgaser. Ökad rörlighet, innovativa nya drivmedel, behovet av kretsloppsanpassade effektiva energisystem, ökade konsumtionstal, allt gör morgondagens miljöutmaning till en komplex fråga. Mycket görs redan i länet men för att nå de uppsatta målen krävs ett förstärkt regionalt koordineringsarbete och ett ökat gemensamt lärande. Länets näringsliv behöver ställa om till en energi- och resurseffektiv drift för att säkerställa sin konkurrenskraft på sikt. Energisektorn och green tech-branschen behöver stödjas i utvecklingen av nya system och lösningar för att möta upp efterfrågan på gröna produkter och tjänster. Gröna näringar Den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelskedjan har goda möjligheter att bidra till samhället genom sysselsättning, hållbar tillväxt och kollektiva nyttigheter. Det finns en samlad och långsiktig nationell strategi för livsmedelskedjan och strategin anger förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja mot slutåret 2030. Region Uppsala, Länsstyrelsen i Uppsala län, Sveriges lantbruksuniversitet och LRF Mälardalen ska gemensamt mobilisera aktörer i länet och genomföra en regional handlingsplan i syfte att bidra till en positiv utveckling inom området. Hållbar besöksnäring För att utveckla en stark och hållbar besöksnäring krävs konkreta insatser inom produkt-, affärs- och kompetensutveckling. En framgångsfaktor är samverkan både inom länet och strategiska samarbeten utanför länets gränser. I och med närheten till Stockholm 41

och Arlanda, finns potential att locka internationella besökare, där Uppsala stad bör ses som en viktig dragkraft för övriga länet. Region Uppsala ska bidra till att skapa förutsättningar för en växande besöksnäring, som ska stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft, samt främja produkt- och affärsutveckling på ett hållbart sätt. Hållbarhetsperspektivet är en framgångsfaktor där vi, utifrån befintlig kunskap ska integrera ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer i all produkt- och destinationsutveckling. Region Uppsala ansvarar för samordning av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring, samt för att vara drivande i utvecklingsfrågor. En region för alla För att ge alla barn och unga en bra start i livet, är inkluderande mötesplatser, en skola av hög kvalité och möjligheter till livslångt lärande, avgörande inför framtiden och förutsättningar till egen försörjning. Region Uppsala ska verka för att säkra arbetsmarknadens framtida kompetensförsörjning genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv, där kompetensplattformen Kompetensforum är navet för aktörernas dialog och arbete. Region Uppsala arbetar via flera branschforum, däribland Vård- och omsorgscollege Uppland och Teknikcollege Uppland. Oavsett ålder, kön eller etnicitet ska Region Uppsala verka för en jämlik hälsa och jämlik vård av hög kvalité på lika villkor. Region Uppsalas arbete utgår från indikatorer och data om hälsoskillnader hämtade dels från nationell statistik och dels från Region Uppsalas befolkningsundersökningar; Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa Ung. Arbetet med indikatorer och data ska under 2018 kopplas samman med RUS en region för alla, samt handlingsplan för jämlik hälsa, som också ska ta avstamp i erfarenheter och rekommendationer från den nationella kommissionen för jämlik hälsa. För att nå resultat är bred samverkan med såväl kommuner, näringsliv och det civila samhället en förutsättning. För att arbeta effektivt krävs tydliga prioriteringar och ett långsiktigt arbete. En god och jämlik hälsa är viktig i processen för att skapa en hållbar utveckling och tillväxt och Region Uppsala ska verka för ett gott liv i livets alla skeenden och främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor. Viktiga insatser som; ökad fysisk aktivitet på lika villkor, tillgång till föräldrastöd och tobaksfria skolgårdar, är exempel på Region Uppsalas samverkansinsatser tillsammans med kommuner, länsstyrelse och organisationer för att ge alla barn och unga möjligheteter till en bra start i livet. Region Uppsala ställer sig bakom länsstyrelsens strategi och åtgärdsprogram för ANDT-L (alkohol, narkotika, dopning, tobak och läkemedel). Strategin är en konkretisering av den nationella strategin och belyser länets behov av samverkan, samordning och utveckling. En hög sysselsättning är avgörande för länets utveckling och för individen. Utbildning och arbete ökar delaktigheten och stärker ekonomin, samtidigt som det finns tydlig koppling mellan hälsa och arbete. Den starka arbetsmarknaden i länet och framväxten av nya jobb behöver komma alla till del. De traditionella könsmönstren kring utbildningsval och rekrytering ska brytas. Genom en inkluderande och växande arbetsmarknad, med goda arbetsmiljöer och trygga anställningar, ges utrymme för fler att bidra med sin kompetens efter egen förmåga och förutsättningar. I det sjukvårdsregionala samarbetet har en cancerpreventionsplan tagits fram. Planen visar hur och varför det cancerpreventiva arbetet är en viktig del i utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet i sjukvårdsregionen. Syftet med planen är att, utifrån regionala förutsättningar och behov konkretisera de preventiva intentionerna i den nationella cancerstrategin för Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. Region Uppsala ska genomföra slutfasen av Handlingsplan för jämställd regional utveckling i Region Uppsala 2016-2018, vilket är en handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Region Uppsalas regionkontor. Jämställdhetsintegreringen ska även ha ett intersektionellt perspektiv vilket innebär att synliggöra hur olika maktordningar, så som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning m.m. samspelar. Arbetet startades under 2016, och finansieras av Tillväxtverket. Arbetet utifrån handlingsplanen ska integreras med Region Uppsala övergripande likabehandlingsarbete, exempelvis kring funktionhindersfrågor och 42

jämställdhetsfrågor, i syfte att skapa extra kraft. Under 2018 startar arbetet med att se över hur delar av processerna kan implementeras i hela Region Uppsalas organisation och hur det fortsatta arbetet genomförs som ett systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering. Naturen bidrar på ett positivt sätt till människors psykiska och fysiska hälsa, trivsel och välbefinnande. Tillgång till rekreation och naturområden är en viktig förutsättning för att kunna vistas i naturen. Upplandsstiftelsen har ett regionalt ansvar att främja naturvård och friluftsliv och att verka för att naturen ska vara tillgänglig för alla, fungera som mötesplats och arena för fysisk aktivitet och social gemenskap. Upplandsstiftelsen har ett utvidgat folkhälsouppdrag att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning Folkhälsa i natur för alla (FINA). Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet regional utveckling: Uppdrag till regionala utvecklingsnämnden: Region Uppsala ska under 2018 fastställa en länstransportplan gällande åren 2018-2029. Under 2018 ska Region Uppsala verka för att utbyggnad av fyra spår Uppsala-Arlanda-Stockholm kan påbörjas före 2029. Region Uppsala ska under 2018 fortsätta att verka för en utbyggnad av järnväg längs Arosstråket (Uppsala- Enköping). Region Uppsala ska under 2018 fortsatt stödja utbyggnaden av bredband i hela länet. Region Uppsala ska under 2018 samordna insatser i syfte att stärka länets näringslivsutveckling samt skapa goda förutsättningar för nya företagsetableringar. Region Uppsala ska verka för att minst en ny internationell samverkansinsats etableras under 2018, i samverkan med offentliga aktörer, näringslivet och universiteten. Region Uppsala ska under 2018 stödja länsstyrelsen i arbetet med att ta fram en agenda för att leda och koordinera länets omställning mot en koldioxidsnål ekonomi och uppsatta mål. Region Uppsala ska under 2018 etablera en regional plattform för bred samverkan där tydliga prioriteringar med ett långsiktigt fokus skapar förutsättningar för att nå en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Region Uppsala ska under 2018 vidareutveckla arbetet inom området kompetensförsörjning och rekrytering, bland länets arbetsgivare, med särskilt fokus på ökat socialt hänsynstagande. Region Uppsala ska under 2018, genom Upplandsstiftelsens utvidgade folkhälsouppdrag, ge förslag till vidare arbete med folkhälsa i natur samt ge möjlighet att omsätta projektet till en länsövergripande modell. Uppdrag till regionala utvecklingsnämnden och regionstyrelsen: Region Uppsala ska under 2018 vidareutveckla och stärka regional fysisk planering där infrastruktur, bostadsförsörjning, kollektivtrafik och övrig planering samverkar. Uppdrag till regionstyrelsen: Region Uppsala ska under 2018 ta fram en handlingsplan för internationell lyskraft i syfte att konkretisera den regionala visionen. 43

Kollektivtrafik Strategiska mål Region Uppsala: Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Tågtrafiken Trafiken med Upptåget utökas så långt det är möjligt med nuvarande fordonsflotta inklusive de tre tåg som hyrs för trafiken på sträckan Uppsala - Sala. För att resandeutvecklingen för Upptåget ska kunna fortsätta i samma takt som de senaste åren behövs nya tåg med plats för fler resenärer än vad dagens tåg kan erbjuda. En förstudie genomfördes under 2016 med syfte att studera resandeutvecklingen fram till 2030. Under 2017 fortsatte arbetet med målet att under 2020 sätta nya tåg i trafik. I Mälab-samarbetet arbetar länen runt Mälaren med gemensamma lösningar för tågtrafiken i området. Det handlar dels om att ta fram en gemensam trafikplan för hela den storregionala tågtrafiken i Mälardalen för perioden efter 2022 men också för att under perioden fram till dess utforma och säkerställa trafiken mellan Uppsala Knivsta Märsta - Stockholm samt mellan Enköping - Bålsta - Stockholm. Under 2017 inriktades arbetet på att tillsammans med Mälab och Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting ta fram och fastställa trafikeringsprinciper som kan utgöra grunden i detaljplaneringsarbetet för tågtrafiken efter 2018. Det finns en osäkerhet om hur den kommersiella tågtrafiken kan komma att se ut på sträckorna från 2018 och framåt. För Region Uppsala är det viktigt att skapa förutsättningar för kommersiella aktörer på järnvägssträckor i länet. Samtidigt behöver det också finnas en beredskap för en situation med begränsad kommersiell trafik. Därför ska en plan finnas för kompletterande trafik liksom planering för de ekonomiska konsekvenser som detta kan innebära. Regionbusstrafiken Inom regionbusstrafiken finns potential att nå nya resenärer i vissa starka stråk där trafiken idag inte helt möter de behov som finns. Därför behöver trafiken utvecklas för att nå ökad attraktivitet och därmed få fler bilister att välja kollektivtrafiken. En strategi för regionbusstrafikens utveckling fastställs under 2017. Den bygger på två delstrategier, dels för hur regionbusstrafiken ska användas, dels vilken kollektivtrafik som ska kunna förväntas på landsbygden. I den senare ingår hur kollektivtrafik ska realiseras där busstrafik inte kan motiveras. Med grund i de nya strategierna ska en effektivisering och omprioritering ske när det gäller omfattningen och utbudet av regionbusstrafik. Resultatet av regionbusstrategin är styrande för trafiken från 2019 och framåt. Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast 2018. Lokaliseringen av en ny reglerplats är avgörande för vilken kostnad och miljöbelastning som uppstår på grund av tomkörning. Kollektivtrafikförvaltningen har därför en dialog med Uppsala kommun med syfte att minimera konsekvenserna av att flytta reglerplatsen. Kollektivtrafiknämnden kommer att fortsätta med att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Tidigare försök har visat sig mycket lyckosamma och har fått fler att välja kollektivtrafiken framför bilen. 44

Anropsstyrd trafik Anropsstyrd trafik möjliggör att erbjuda kollektivtrafik med mindre fordon för att köra på tider och sträckor där det är ett för lågt resande för att motivera fast tidtabell med busstrafik. Särskild kollektivtrafik Sjukreseenheten är en del av kollektivtrafikförvaltningen medan beställningscentralen för sjukresor drivs av Prebus, ett dotterbolag till Gamla Uppsala Buss. För den ordinarie UL-trafiken finns en särskild kundtjänst med telefonupplysning. Det finns många liknande arbetsuppgifter inom dessa verksamheter. Dessutom finns ett behov av att utöka öppettiderna för UL Kundtjänst. En samordning av dessa verksamheter behöver utredas för att belysa vilka samordningsvinster som är möjliga. Sjukresor och färdtjänst sker till stor del med taxi och en samordning av dessa resor har diskuterats under lång tid. I dag är Region Uppsala ansvarig för sjukresor medan respektive kommun har ansvar för kommuninvånarnas färdtjänst. För att belysa förutsättningarna för en samordning behöver Region Uppsala tillsammans med länets kommuner gemensamt utreda frågan. Stadstrafiken i Uppsala Uppsala stad växer och för att möta en förändrad efterfrågan på kollektivtrafik infördes ett nytt linjenät för stadsbusstrafiken under 2017. Alla förberedelser med ombyggda hållplatser, tillgänglighetsanpassning och åtgärder med förbättrad framkomlighet kommer inte att vara klara till starten av det nya linjenätet. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt med årligen reviderad handlingsplan. Trafikutbudet utökas något i det nya linjenätet vilket påverkar kostnaderna för stadsbusstrafiken. Utredningsarbetet har fortsatt för ett framtida kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala kommun. Utifrån det är bedömningen att ett system med Bus Rapid Transit (BRT) kan klara kapacitetsbehovet fram till 2030 men att det under perioden 2030-2050 kommer nå sitt kapacitetstak och ett spårvagnssystem behövs därefter. Under 2018 fortsätter Uppsala kommun och Region Uppsala att fortsätta samverka för framtidens kollektivtrafik i Uppsala. Ett fortsatt nära samarbete med Uppsala kommun krävs för att aktivt arbeta för en bättre framkomlighet för kollektivtrafiken inom Uppsala stad. Det är viktigt för att kollektivtrafiken ska bli både rationell att driva och attraktiv att resa med. Förbättrad framkomlighet i Uppsala ger positiva effekter för både stadstrafik och regiontrafik. Fossilfri kollektivtrafik Region Uppsalas största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. En strategi är beslutad för hur fossilfrihet ska uppnås år 2020. Strategin bygger på att i huvudsak ha biogas, biodiesel och el som drivmedel. Denna strategi ska under perioden omsättas i praktiskt genomförande på alla delar av trafiken vars avtal löper till och förbi år 2020. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet kollektivtrafik: Uppdrag till kollektivtrafiknämnden: Under 2018 ska Region Uppsala, i samverkan med Mälab, medverka i framtagandet av nästa plan för utveckling av den regionala tågtrafiken. Under 2018 ska Region Uppsala fortsätta att erbjuda bilister att delta i ett testresenärsprojekt, där testresenären kostnadsfritt får åka med kollektivtrafiken i en månad. Region Uppsala ska under 2018, inom ramen för regionbusstrategin, erbjuda kollektivtrafik på flera ställen i länet genom bättre samordning med särskilda persontransporter eller med anropsstyrd trafik på tider och sträckor med lågt resande. Under 2018 ska Region Uppsala ta fram ett förslag kring samordning av UL:s kundtjänst, Sjukreseenheten 45

och Beställningscentralen för sjukresor. Under 2018 ska Region Uppsala utreda förutsättningarna för en samordning av alla särskilda persontransporter med kollektivtrafiken inklusive en gemensam beställningscentral. Under 2018 ska Region Uppsala och Uppsala kommun tillsammans genomföra åtgärder som förbättrar framkomligheten för kollektivtrafiken. Under 2018 ska Region Uppsala i samverkan med Uppsala kommun planera för genomförandet av Kunskapsspåret. Under 2018 ska arbetet med att genomföra åtgärder enligt strategin för fossilfri kollektivtrafik fortsätta i syfte att nå målet för 2018 att 80 procent av trafikproduktionen med buss ska vara fossilfri. Kultur och bildning Strategiska mål Region Uppsala: Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. En stark kulturregion Region Uppsala har som målsättning att vara en stark kulturregion med internationell prägel. Det internationella perspektivet är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nations- och konstartsgränser bidrar till ett konstliv med mångfald och hög konstnärlig kvalitet. En viktig uppgift för Region Uppsala är därför att stödja initiativ som ökar de internationella kontaktytorna. En lämplig form är residensverksamhet av olika slag. Residens kan betyda att tillhandahålla en plats för en konstnär under en viss tid, en form av vistelsestipendium, för möjliggörande av konstnärligt skapande. Konstnärerna kan komma från andra regioner och länder. Region Uppsala prioriterar under perioden arbetet med att öka tillgängligheten och möjligheten till konstupplevelser i länets kommuner. Ett koncept för en regional mobil utställningsyta som utgår från platsen och som ger regionala konstnärer utställningsmöjligheter kommer att tas fram. Genom samverkan med lokala aktörer kan den mobila utställningsytan lyfta aktuella ämnen med lokal förankring. Attraktiva livsmiljöer När samhällen växer fram är det viktigt att tillvarata kulturens kraft i arbetet med att skapa hållbara livsmiljöer. Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en resurs i ett hållbart samhällsbyggande, kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Ett rikt konstliv har ett egenvärde, men kan också ha betydelse för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Livslångt lärande Alla ska ges möjlighet till ett livslångt lärande. Folkbildningens aktörer spelar här en central roll. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör viktiga platser, där människor med olika förutsättningar och bakgrunder får möjlighet att mötas och utvecklas. Ett färskt exempel är folkbildningens arbete med att välkomna och introducera nyanlända till länet, så att dessa snabbt kan etableras i samhälle och arbetsliv. Region Uppsala vill under perioden öka stödet till folkbildningens aktörer, för deras arbete med att skapa nya mötesplatser i länet och för deras arbete med integration. 46

Dagens alltmer digitaliserade samhälle skapar nya möjligheter men också utmaningar. Alla har inte förutsättningar att kunna vara en del av eller ta del av det digitala samhället. Region Uppsala vill under perioden därför särskilt stödja folkbildningens aktörer i deras arbete med höja den digitala kompetensen hos länets invånare. Region Uppsala är en stor arbetsgivare inom vården, och behoven av kompetent vårdpersonal är stort. Det är därför viktigt att underlätta för personer med utländsk utbildningsbakgrund inom vårdområdet, att snabbt kunna uppnå de krav som ställs för arbete inom den svenska vården. Som ett led i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet, kommer Region Uppsala ge personal med utländsk vårdutbildnings- och/eller språkbakgrund möjlighet att ta del av en särskilt framtagen språkutbildning för vårdanställda. Syftet är att underlätta för personer med utländsk utbildning och språkbakgrund, att kunna arbeta inom Region Uppsala. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet kultur och bildning: Uppdrag till kulturnämnden: Under 2018 ska det utvecklas residensverksamhet inom flera konstområden, bland annat på Wik. Under 2018 ska det utvecklas en regional mobil utställningsyta för konst som utgår från platsen, dess unika förutsättningar och behov. Från och med höstterminen 2018 ska Uppsala Folkhögskola arbeta mot ett förändrat arbetssätt där traditionell folkhögskolepedagogik kombineras med dagens teknik, ett flexibelt lärande med fördjupat IT-stöd och utarbetandet av en digital lärplattform. 47

Indikatorer I tilläggsbudgeten som tas i regionfullmäktige i november 2017 kompletteras indikatorbilagan med siffror för tertial 2 2017 samt med målvärden för 2018. Resultaten för helåret 2017 redovisas i samband med den första tertialrapporten 2018. En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. 2015 2016 2018 Kvalitetsindikatorer för primärvård Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom primärvården. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom sjukhusvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 93,1% 93,1 % Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig bedömning. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus 2015 2016 2018 Delaktighet och involvering 78 Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Respekt och bemötande* 85 Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* 30,9% Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. 48

Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 2015 2016 2018 92 % 89 % Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 87,5% 85,5 % Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* 76% 71% Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 82% 78% Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader 93,9 % Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* 43 min 48 min Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i mediantid i minuter Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* 49 2015 2016 2018 3,94% 3,58% Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget.

2015 2016 2018 Andelen vårdrelaterade infektioner* 12,1% 9,5% Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,4% 81,8% Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 96,8% 95,8% Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika 50 58 55 Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården och mäts per 1000 invånare. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre 564482 541717 Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 5,3% 6,3% Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) 2015 2016 2018 Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 0,73 % 65 år och äldre.* Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård.

2015 2016 2018 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 7,52 % 65 år och äldre.* Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre. * 0,40 % resp. 5,87 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. *Indikatorerna gällande undvikbar slutenvård beräknas på totalt antal listade patienter med angiven diagnos. Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus 2 181 Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser. Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. 7,20 1,65% 2,18% Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre 16,9% Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 2015 2016 2018 87% 74% Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. 19,7% 51

Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 2015 2016 2018 2,59% 2,68% Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 97% 95% Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Det går snabbt att resa med UL trafiken Allmänhetens uppfattning Resenärens uppfattning Andel regionbussar i tid 2015 2016 2018 50 % 49 % 57 % 56 % 82 % 82 % Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att Region Uppsala ska upplevas som tillgänglig. För de flesta resor vet resenären att det går att 64 % 63% åka med UL * *Denna indikator mäts med frågan, för de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med UL, i undersökningen kollektivtrafikbarometern och besvaras av allmänheten. Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att Region Uppsala ska upplevas som tillgänglig. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet 2015 2016 2018 Antal publik museiverksamhet i Uppsala län 98 268 87 426 Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal publik vid musikkonserter 0 18 år i Uppsala län 23 095 22 595 Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal vuxna per 1000 invånare som deltar i kurser inom folkbildning 133 Motivering: Folkbildningens aktörer, folkhögskolor och studieförbund, utgör en plattform för det demokratiska samhället och det livslånga lärandet. 52

Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 53 2015 2016 2018 Hållbart medarbetarengagemang, index 76 Ledarskap Styrning Motivation 77 73 78 Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* 2015 2016 2018 74 77 Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT ranking _ 13 och 63 51 och 66 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT tjänstgöring. Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e tjänster* Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. _ 2015 2016 2018 234 195 *Denna indikator gäller alla hälso och sjukvårdsförvaltningar och innebär att en enhet har minst en publicerad e tjänst mot invånarna. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)* Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 7 15

Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e tjänster 2015 2016 2018 121 784 162 748 Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå att använda. Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms 59,6 % 67 % Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* 2015 2016 2018 _ 2 Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler _ 3 Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning _ 30% Motivering: Detta index omfattas av 10 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* 54 2015 2016 2018 1 000 1 588 *Antal företag som har fått stöd från företags och innovationsstödjande aktörer som Region Uppsala finansierar med verksamhetsstöd. Antal nystartade företag per 1 000 invånare 11,5 % 11,8 %

Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala 2015 2016 2018 122 164 Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Resande Totalt antal resor Antal resor/invånare 2015 2016 2018 40 miljoner 43 miljoner 113 120 Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 27 % 24 % Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Kundnöjdhet Nöjdhet bland allmänheten Nöjdhet bland resenärer Nöjdhet med senaste resan 2015 2015 2017 54 % 54 % 68 % 65 % 83 % 82 % Upplevd trygghet Allmänheten Resenären 76 % 76 % 84 % 84 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken. 55

Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha). 2015 2016 2018 42 resp. 8 137 43 resp. 8 138 Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km 500 524 Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal 2015 2016 2018 6 7 Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner 6 6 Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikator 2015 2016 2018 Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 21,47 % 32,80 % Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,73 3,70 Energianvändning per kvadratmeter* 249,1 218,6 *Fastigheter som ägs av Region Uppsala Andel ekologiska livsmedel 45 % 51 % Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till 2014 99,4 % 58,9 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso och miljöeffekter i olika utsträckning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 2014 har utgångsvärdet 100 % och antalet ska minska med 20 % till år 2018. Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan 56 Diklofenak* 3,96 Kinoloner** 0,64 Diklofenak 3,18 Kinoloner 0,63

*Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID preparat (Non Steroide Anti Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. 2015 2016 2018 Andel material återvunnet avfall 31,9 % 30,7 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Tillgängliga fordon Tillgängliga hållplatser 90 % 94,7 % % % Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur 2015 2016 2018 105 % 118 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till Trafikverkets ram 1 580 MSEK 2014 2025. Ett tal över hundra innebär att investeringar i infrastruktur under aktuellt år ligger över den långsiktiga budgetramen. 57

Budget 2018 och plan 2019-2020 Resultaträkning Resultatbudget Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens nettokostnad -10 370-10 893-11 351-11 712 Skatteintäkter 9 247 9 650 10 038 10 439 Inkomstutjämning och generella statsbidrag 1 446 1 509 1 519 1 540 Finansnetto -122-155 -206-266 ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet 200 112 0 0 Avsättning till eget kapital -200-112 0 0 ÅRETS RESULTAT 0 0 0 0 Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Sjukhusstyrelsen -6 447-6 754-7 122-7 306 Vårdstyrelsen -2 087-2 191-2 257-2 305 Kollektivtrafiknämnden -1 003-1 026-1 047-1 099 Kulturnämnden -106-111 -115-116 Fastighets-, teknik- och servicenämnden -70-71 -73-74 Varuförsörjningsnämnden 0 0 0 0 Patientnämnden -5-5 -5-5 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning -8-6 -6-6 Regionala utvecklingsnämnden -34-34 -35-35 Regionstyrelsen 1-609 -693-691 -766 Verksamhetens anslagsramar -10 370-10 893-11 351-11 712 1) Kostnadsökningen för regionstyrelsen mellan 2017 och 2018 är cirka 15 procent. Anledningen till ökningen beror huvudsakligen på att reserverade medel för satsningar har budgeterats på regionstyrelsens finansiella verksamhet. Dessa medel kommer efter behov att fördelas ut i verksamheten. Övrig ökning är kopplad till negativa förändringar för regionstyrelsens finansiella verksamhet. Regionstyrelsens finansiella verksamhet Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Pensionskostnader -1 004-1 062-1 113-1 223 Till förv schablondeb pensioner 672 737 760 782 Internränta 344 301 361 378 Specialdestinerade statsbidrag 131 127 127 127 Oförutsett -17-56 -56-56 Övrig finansiell verksamhet -24 4-9 -3 Summa regionstyrelsens finansiella verksamhet 102 51 70 6 58

Generella statsbidrag och kommunal utjämning Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag 1 120 1 209 1 248 1 300 - Kostnadsutjämning -364-373 -399-414 Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) -140-175 -186-208 - Välfärdsmedel 33 33 24 14 - Läkemedel 798 815 832 848 Summa utjämning och statsbidrag 1 446 1 509 1 519 1 540 Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 98,0% 97,6% 98,2% 97,8% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregåen 3,8% 5,0% 4,2% 3,2% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 78% 100% 100% 100% Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Den löpande verksamheten Årets resultat 200 112 0 0 Justering för av - och nedskrivningar 600 600 700 800 Justering för ej likviditetspåverkande poster 691 647 732 860 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar och skulde -93 0 0 Utnyttjad checkräkningskredit 77 288 0 0 Kassaflöde från löpande verksam. 1 475 1 647 1 432 1 660 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -1 886-1 799-1 246-1 046 Försäljning av anläggningstillgångar 82 0 0 0 Kassaflöde från investeringar -1 804-1 799-1 246-1 046 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder 0 0 0 0 Nyupptagna lån 0 0 0 0 Amorteringar av lån 0-9 -9-9 Kassaflöde från finansieringsverks. 0-9 -9-9 Periodens kassaflöde -329-162 177 605 Likvida medel vid årets slut* 0 0 177 783 59

Investeringsplaner 2018 2020 Investeringar Budget Budget Budget Plan 2017 2018 2019 2020 Investeringar i fastigheter -1 635 000-1 499 000-1 035 000-818 000 Investeringar i utrustning och immateriellt -541 800-681 000-542 000-408 000 Investeringar i konst -11 000-19 000-15 000-5 000 Summa investeringar i anläggningstillgångar -2 187 800-2 199 000-1 592 000-1 231 000 Investeringsplan fastigheter Förutsättningar för investeringsplanen Föreslagen investeringsram för fastigheter under planperioden uppgår till 3 352 miljoner kronor. Sammanställning av investeringar under planperioden Fastighetsinvesteringsram, tkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Investeringsplan utrustning och immateriellt Totalt planperiod Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Sjukhusstyrelsen 811 000 336 000 483 000 1 630 000 522 000 307 000 196 000 Vårdstyrelsen 46 000 37 000 15 000 98 000 0 0 0 Kollektivtrafiknämnden 277 000 358 000 50 000 685 000 0 0 0 Fastighets- och servicenämnden 245 000 184 000 150 000 579 000 148 000 160 000 163 000 Oförutsett 120 000 120 000 120 000 360 000 120 000 120 000 120 000 summa 1 499 000 1 035 000 818 000 3 352 000 790 000 587 000 479 000 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen 12 000 0 0 12 000 Akademiska sjukhuset 513 232 442 787 342 550 1 298 569 Lasarettet i Enköping 14 858 11 255 7 884 33 997 Sjukhusstyrelsen 540 090 454 042 350 434 1 344 566 0 Primärvården 5 000 15 000 17 000 37 000 Hälsa och habilitering 6 950 5 000 5 000 16 950 Folktandvården 1 500 1 500 1 500 4 500 Vårdstyrelsen 13 450 21 500 23 500 58 450 0 Kollektivtrafiknämnden 67 500 24 000 19 500 111 000 0 Kulturnämnden 1 000 500 500 2 000 0 Landstingsservice 6 060 4 000 4 000 14 060 Landstingets resurscentrum 12 400 18 000 10 000 40 400 Fastighets- och servicenämnden 18 460 22 000 14 000 54 460 0 Regionstyrelsens övergripande verksamhet 40 600 20 000 0 60 600 0 Summa totala investeringar 681 100 542 042 407 934 1 631 076 60

Investeringsplan konst Investeringsplanen för konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel. Utifrån denna gäller följande investeringsram. Investeringsram konst, tkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Totalt planperiod Sjukhusstyrelsen 13 859 8 578 2 516 24 953 Vårdstyrelsen 1 261 1 709 100 3 070 Kollektivtrafiknämnden 2 650 3 700 1 366 7 716 Kultur och bildning 400 0 0 400 Övrigt 700 700 700 2 100 Summa konstinvesteringar 18 870 14 687 4 682 38 239 61

Beslut Regionfullmäktige föreslås besluta att: 1. fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen samt styrmodellen 2. fastställa indikatorerna 3. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet planeringsförutsättningar 4. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet hälso- och sjukvård 5. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet samverkan inom sjukvårdsområdet 6. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet forskning, utveckling, utbildning och innovation. 7. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet regional utveckling 8. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kollektivtrafik 9. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kultur och bildning 10. fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter 11. fastställa uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder 12. anslå 6 754 282 tusen kronor till sjukhusstyrelsen 13. anslå 2 191 155 tusen kronor till vårdstyrelsen 14. anslå 1 026 076 tusen kronor till kollektivtrafiknämnden 15. anslå 111 171 tusen kronor till kulturnämnden 17. anslå 5 283 tusen kronor till patientnämnden 18. anslå 5 750 tusen kronor till den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning 19. anslå 34 323 tusen kronor till regionala utvecklingsnämnden 20. anslå 693 376 tusen kronor för regionövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till regionstyrelsen 21. fastställa föreslagna investeringsramar för byggnader och mark planperioden 2018 2020 22. fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella tillgångar planperioden 2018 2020 23. fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2018 24. fastställa internräntan till 1,75 procent för 2018 25. fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,69 procent för 2018 26. fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2,0 procent 2018 27. fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2018 för Folktandvården 28. fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Intäkter och kostnader i kollektivtrafiken, 29. fastställa skattesatsen för 2018 till 11,71 kronor per skattekrona samt 30. fastställa budget 2018 och plan 2019 2020. 16. anslå 71 422 tusen kronor till fastighetsoch servicenämnden 63

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-23 Dnr LS2017-0001 Ekonomi och hållbar utveckling Björn Larsson Tfn 018-611 60 87 E-post bjorn.larsson@regionuppsala.se Regionstyrelsen Tertialrapport januari-april 2017 Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Tertialrapport januari-april 2017 godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Indikatorerna i Regionplan och budget är en ny och viktig del av styrningen i Region Uppsala. För 2017 är det 79 indikatorer varav 40 hör till En region för alla, 15 indikatorer till En nyskapande region och 24 indikatorer hör till En växande region. En del av indikatorerna mäts endast på årsbasis och därför saknas siffror i tertialuppföljningen. En del siffror i tertialuppföljningen kan jämföras med föregående år, andra inte. Indikatorernas målvärden kan vara bestämda i förväg, eller kan peka på en önskvärd riktning. Enligt nuvarande resultat i tertial 1 kan man skönja förbättringar på vissa delar av tillgänglighet och patientsäkerhet men för de flesta av indikatorerna är det för tidigt att med säkerhet uttala sig om indikatorernas riktning. Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 0,3 procent jämfört med 2016. Det genomsnittliga antalet årsarbetare efter april är 9 001 och det är en ökning med 65 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt en halv procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är kvar på 5,6 procent efter april. Vid samma tidpunkt föregående år var sjukfrånvaron i stort sätt på samma nivå. Region Uppsalas årsprognos är 328 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet. Jämfört med föregående månad har Region Uppsalas prognostiserade årsresultat förbättrats med 74 miljoner kronor. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Bilagor Tertialrapport januari april 2017 Region Uppsala Kopia till Regionfullmäktige

Månadsrapport regionstyrelsen april (T1) 2017 SAMMANFATTNING Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 0,3 procent jämfört med 2016. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 efter april är 9 001 och det är en ökning med 65 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt en halv procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är kvar på 5,6 procent efter april. Vid samma tidpunkt föregående år var sjukfrånvaron i stort sätt på samma nivå. Landstingets årsprognos är 328 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet. Jämfört med föregående månad har Region Uppsalas prognostiserade årsresultat förbättrats med 74 miljoner kronor. Resultat Region Uppsala, mnkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget jmf. Prog Riks- och regionintäkter 817 748 728 2 367 2 314 2 425 111 Trafikintäkter 290 303 267 749 838 827-11 Övriga intäkter 4 303 4 224 4 043 12 195 12 648 12 776 128 Personalkostnader inkl inhyrd -2 603-2 573-2 488-7 312-7 545-7 597-52 Övriga kostnader -2 678-2 702-2 472-7 641-8 056-8 104-48 Resultat 130 0 77 357 200 328 128 Nettokostnad 3,4% 6,5% - 3,8% 5,1% 4,9% - MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 0,3 procent jämfört med 2016. Det är en måttlig förändring med tanke på att förändringen av timlönekostnaden i regel är högre i början på ett år då löneöversynen från året innan får en större tyngd. Det sistnämnda beror på att den genomsnittliga timlönekostnaden för föregående år innehåller ny lön för endast nio månader. En förklaring till den måttliga förändringen kan vara förändring i personalstrukturen, men det är för tidigt att dra några säkra slutsatser kring detta. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2 efter april är 9 001 och det är en ökning med 65 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt en halv procent. En förklaring till ökningen är bland annat tillkommande verksamhet såsom sjukvårdsteamet som överförts från Uppsala kommun, tillfällig slutenvårdsavdelning under 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. 2 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

2 ( 29 ) influensasäsongen, ytterligare en operationssal på S amariterhemmet. Det har även skett minskningar i årsarbetare bland annat med anledning av införandet av lasarettsansluten hemsjukvård. Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse, Region Uppsala Kostnaderna för inhyrd personal är 44 miljoner kronor till och med april. I bokslutet för år 2016 var kostnaderna 115 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Region Uppsala har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom allmänmedicin, somati k och psykiatri samt sjuksköterskor och å rsprognosen för inhyrd personal uppgår nu till 114 miljoner kronor och ligger i nivå med utfallet för 2016. Ta bell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Årsbudget 2017 Bokslut 2016 Inhyrd personal, läkare 18 20 32 60 Inhyrd personal, övriga 25 12 9 55 Totalt 44 32 41 115 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är kvar på 5,6 procent efter april. Vid samma tidpunkt för egående år var sjukfrånvaron på samma nivå. Utfallet för helår 2016 var 5,6 procent. Vid en jämförelse med föregående år efter april har d en korta 2-14 dagar minskat något medan den längre 60 dagar eller mer har ökat. Sjukfrånvaron uppdel ad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron för kvinnor i åldersgruppen 50 år och uppåt har ökat jämfört med föregående år. I lägre åldersgrupperelativt stabilt mellan åren. För män är sjukfrånvaron på ungefär samma nivå som föregående år. En minskning s es för män i åldersgruppen upp till 29 år. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 31 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter april och det är cirka 3,7 miljoner kronor högre jämfört med samma period föregående år.

3 (29) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 130 miljoner kronor. Intäkterna är 136 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre riks- och regionintäkter, övriga intäkter, generella statsbidrag och skatteintäkter. Största anledningen till den positiva avvikelsen för riks- och regionintäkter beror på en försiktigt satt budget av Akademiska sjukhuset. Ökningen av övriga intäkter kan främst hänföras till högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Trafikintäkterna avviker negativt mot budget vilket förklaras av en mild vinter som gjort att resandet inte kommer upp i budgeterad nivå. Kostnaderna avviker negativt med 6 miljoner kronor. De poster som har störst negativt avvikelse är lönekostnader inklusive inhyrd personal och medicinskt material som till största delen beror på obudgeterade kostnader hänförliga till Akademiska sjukhuset. Landstingets årsprognos är 328 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet på 168 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter för generella statsbidrag, specialdestinerade statsbidrag, skatteintäkter samt lägre pensionskostnader. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsalas prognostiserade resultat förbättrats med 74 miljoner kronor främst beroende på högre stadsbidragsintäkter på 95 miljoner kronor för läkemedelsförmån. Landstingsservice lämnar en negativ prognos på minus 37 miljoner kronor vilket främst beror på engångskostnader på grund av förändrad timpristaxa gällande projektredovisning för investeringsprojekt samt kostnader för evakuering och skador.

4 (29) Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2017 Budget 2017 Resultat 2016 Sjukhusstyrelsen 1) 3 0-24 Vårdstyrelsen 2) 10 6 38 Summa hälso- och sjukvård 13 6 14 Kollektivtrafiknämnden 3) -15 0-1 Kulturnämnden 0 0 0 Fastighets- och servicenämnden 4) -42 0-6 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 0 0 0 Regionala utvecklingsnämnden 0 0 0 Varuförsörjningsnämnden 0 0 0 Patientnämnden 0 0 0 Regionstyrelsen 5) 372 194 350 Summa Region Uppsala 328 200 357 1) Lasarettet i Enköping gör ett bättre resultat som beror på vakanser 2) Lägre ersättningar inom primärvården 3) Lägre biljettintäkter på grund av en mild vinter som gjort att resande inte nått upp i budgeterade nivåer. 4) Ökade kostnader för egenbetalade patienter inom Resurscentrum, Landstingsservice belastas med engångskostnader på grund av förändrad timpristaxa gällande projektredovisning samt kostnader för risk och evakuering. 5) Finansen har högre stadsbidrag för läkemedelsförmånen och lägre kostnader för pensioner. Regionkontoret har lägre kostnader för smittskyddsläkemedel. Diagram: Ackumulerat resultat 600 400 200 0 Ackumulerat resultat -200 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2017 Budget 2017 Ack utfall 2016 Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till 2 296 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 824 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 2 032 miljoner kronor samt har avkastat i snitt 1,19 procent under månaden.

April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Mnkr 5 (29) Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt 2 189 miljoner kronor. Prognosen för året är 2 048 miljoner kronor. Det är övriga materiella investeringar som avviker mot budget och det är huvudsakligen Akademiska sjukhuset som inte når budgeterad nivå. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter 2 500 2 450 2 400 2 350 2 300 2 250 2 200 2 150 2 100 Utfall R/R Budget R/R Diagram: Rullande 12 trafikintäkter 800 780 760 740 720 700 680 Utfall Budget

April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Mnkr 6 (29) Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal 6 350 6 300 6 250 6 200 6 150 6 100 Utfall Budget Diagram: Rullande 12 medicinskt material 790 780 770 760 750 740 730 720 710 700 Utfall Budget Tabell: Rullande 12 läkemedel 1 280 1 270 1 260 1 250 1 240 1 230 1 220 1 210 1 200 1 190 Utfall Budget

7 (29) BILAGOR EKONO M Årsprognos, tkr Utfall 201701-201704 Budget 201701-201704 Utfall 201601-201604 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Intäkt fast ersättning 0-723 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 0 336 700-1 45 0-45 Riks-/regionsjukvård 817 367 747 909 727 830 2 366 586 2 313 892 2 424 892 111 000 Patientavgifter sjukvård 43 872 49 086 44 401 129 310 141 575 133 956-7 619 Intäkter enligt tandvårdstaxan 91 558 98 790 87 461 257 882 286 886 281 886-5 000 Alf 98 293 98 293 95 099 285 922 288 649 288 649 0 Trafikintäkter 289 810 302 857 266 795 748 509 838 389 827 389-11 000 Övrig finansiering 0-2 220 0 0-1 197-2 846-1 649 Övriga intäkter 445 169 416 032 415 875 1 248 641 1 240 078 1 256 027 15 949 Skatteintäkter 3 108 552 3 082 200 2 954 532 8 840 351 9 246 600 9 274 190 27 590 Generella statsbidrag/utjämning 515 910 481 880 444 746 1 433 004 1 445 640 1 543 992 98 352 Summa intäkter 5 410 529 5 274 439 5 037 441 15 310 205 15 800 557 16 028 134 227 577 Lönekostnader inkl inhyrd personal -2 225 377-2 201 188-2 150 283-6 227 367-6 421 224-6 507 969-86 745 Övriga personalkostnader -377 316-371 452-338 041-1 084 435-1 123 536-1 088 536 35 000 Köpt vård -412 568-400 345-384 463-1 191 546-1 214 144-1 244 982-30 838 Läkemedel -416 134-439 444-398 937-1 251 871-1 318 151-1 310 425 7 726 Medicinsk service -26 679-32 225-26 553-92 097-100 002-98 203 1 798 Köpt tandteknik och tandvård -16 456-19 711-15 355-46 333-58 978-58 978 0 Medicinskt material -254 080-235 067-234 164-763 593-765 501-795 655-30 154 Lokal- och fastighetskostnader -124 973-117 595-111 051-407 580-381 432-390 120-8 689 Trafikkostnader -541 691-547 930-518 368-1 540 641-1 634 426-1 634 426 0 Övriga kostnader -629 306-689 053-620 877-1 787 508-1 917 327-1 892 535 24 791 Finansiell nettokostnad -78 235-40 682-17 197-50 890-122 052-137 839-15 788 Avskrivningar/nedskrivningar -178 174-179 793-145 433-509 232-543 834-540 364 3 470 Summa kostnader -5 280 988-5 274 485-4 960 720-14 953 093-15 600 606-15 700 034-99 427 RESULTAT 129 541-46 76 721 357 112 199 951 328 100 128 150 INVESTERINGSVERKSAMHET -3 416 685-3 520 500-3 305 360-9 865 353-10 369 041-10 349 396 19 645 Fastighetsinvesteringar -328 512-545 130-353 461-1 093 419-1 635 389-1 635 389 0 Immateriella investeringar -900-11 685-5 993-34 166-35 056-30 056 5 000 Övriga materiella investeringar -115 971-176 129-71 255-276 183-528 387-382 919 145 468 I

RPB 2017 indikatorer Region Uppsala RPB- indikatorer är en ny och viktig del av Regionplan och budget och omfattar 79 indikatorer varav 40 hör till En region för alla, 15 indikatorer till En nyskapande region och 24 indikatorer hör till En växande region. En del av indikatorerna mäts endast på årsbasis och därför saknas siffror i tertialuppföljningen. En del siffror i tertialuppföljningen kan jämföras med föregående år, andra inte. Indikatorernas målvärden kan vara bestämda i förväg, eller kan peka på en önskvärd riktning. Enligt nuvarande resultat i tertial 1 kan man skönja förbättringar på vissa delar av tillgänglighet och patientsäkerhet men för de flesta av indikatorerna är det för tidigt att med säkerhet uttala sig om indikatorernas riktning. En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F1.1 Delaktighet och involvering - - 78 - - - Kommentar vid avvikelse: F1.2 Respekt och bemötande - - 85 - - - Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka Värdet ska öka

9 (29) F1.3 Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor - - 30,9% 27,9% 28,5% 26,9 Kommentar vid avvikelse: Det är osäkert hur registreringen av diagnoser och levnadsvanor fungerar. Värdet ska öka F1.4 Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 92,1 % 93,1% 93,1 % 92,2 % - - Ökning Kommentar vid avvikelse: Förvaltning tror på en förbättring för 2017 jämfört med 2016. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F2.1 Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 90 % 92 % 89 % 89 % Värdet ska öka F2.2Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (alla VC). 87,3% 87,5% 85,5 % 84,9% 84,5% 85,4% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Det finns fortsatta problem inom primärvården att rekrytera allmänspecialister vilket avspeglar sig i siffrorna för nybesök till läkare. F2.3 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 87% 76% 71% 78 % Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Tillgängligheten i regionen förbättras då Akademiska generellt har en bättre tillgänglighet än de senaste åren för nybesök. Enköping har fortfarande en god tillgänglighet men har försämrats i jämförelse med tidigare år. Lasarettet beskriver en problematik kring vakanta tjänster som kortsiktigt försämrar

10 (29) tillgängligheten. Akademiska sjukhuset har också utmaningar med kompetensförsörjning, främst för sjuksköterskor som orsaker stängda vårdplatser och överbeläggningar. Akademiska sjukhuset har också utmaningar med kompetensförsörjning, främst för sjuksköterskor som orsaker stängda vårdplatser och överbeläggningar. F2.4 Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar 86% 82% 78% 83 % Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Akademiska sjukhuset har en förbättring kring operationer/behandling vilket mycket beror på exempelvis en ökad produktionsplanering inom regionen, utökad operationskapacitet på Samariterhemmet och justerad schemaläggning. 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F2.5 Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader - - 93,9 % 95,9 % 95 % Kommentar vid avvikelse: F2.6 God strokesjukvård - Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* 50 min 43 min 48 min 48 min 56 min 39 min 40 min Kommentar vid avvikelse: Det finns medicinska skäl till skillnader mellan män och kvinnor.

11 (29) Bedriver vård med hög patientsäkerhet 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F3.1 Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen 4,03% 3,94% 3,58% 3,32% 3% 3,66% Värde ska minska* Kommentar vid avvikelse: *Tidigare målvärde för 2017 (6,4) blev felaktig uppskattat pga. felaktig bearbetning av data. 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F3.2 Andelen vårdrelaterade infektioner *= för hela 2017 Kommentar vid avvikelse: 11,8% 12,1% 9,5 % 9,4 %* 8,2 % 10,5 % Minskat förekomst 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner *= för hela 2017 84,9% 84,4% 81,8% 79,8%* 90 %

12 (29) Kommentar vid avvikelse: F3.4 Följsamhet till klädregler 98,7% 96,8% 95,8% - 97 % Kommentar vid avvikelse: F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 000 inv.). Kommentar vid avvikelse: F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 182 173 165 52,7 59 45 Ska minska 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 589242 564482 541717 173638 107127 66510 Ska minska Bedömning Bedömning F3.7 Andelen ddd av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Kommentar vid avvikelse: 6,04% 5,32% 6,3% 9,11% Ska öka

13 (29) Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F4.1 Undvikbar slutenvård vid diabetes typ 2 för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Kommentar vid avvikelse: - - 0,73 % 0,22 % 0,17% 0,27% Värdet ska minska 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F4.2 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Kommentar vid avvikelse: - - 7,52 % 2,97 % 3,07% 2,89% Värdet ska minska F4.3 Undvikbar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Kommentar vid avvikelse: - - 0,40 % 0,13 % 0,17% 0,06% Värdet ska minska

14 (29) F4.4 Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listade). - - 5,87 % 2,08 % 2,12% 2,03% Värdet ska minska 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Kommentar vid avvikelse: - - 2 181 925 972 427 Ska minska F4.6 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 - - 7,20 8,14 8,08 8,21 Ska minska Bedömning F4.7 Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser (exkl. psyk) Kommentar vid avvikelse: 1,10% 1,65% 2,18% 3,29% Ska minska

15 (29) F4.8 Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. - - 16,9% 12,4% 12,06 13,09 Ska minska Kommentar vid avvikelse: Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F5.1 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar inom psykiatrin 95% 87% 74% 91% Ska öka Kommentar vid avvikelse: F5.2 Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård - - 19,7% 17,2% 17,5% 16,5% Ska minska Kommentar vid avvikelse: F5.3 Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral Kommentar vid avvikelse: 3,43% 3,54% 3,70% 4,61% 5,79% 3,01% Andelen ska öka

16 (29) F5.4 Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar 93% 97% 95% 66% Ska öka Kommentar vid avvikelse: Akademiska sjukhuset har sammantaget fått en bättre tillgänglighet till psykiatrin vid mätning av nybesök inom 90 dagar, däremot kring den förstärkta vårdgarantin inom BUP ( 30 dagar) har en större försämring skett under 2017 vilket bland annat beror på fler patienter som väntar bland annat inom neuropsykiatrin. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F6.1.1 Det går snabbt att resa med UL-trafiken allmänhetens uppfattning Kommentar vid avvikelse: 51 % 50 % 49 % - - - 51 % F6.1.2 Det går snabbt att resa med UL-trafiken resenärens uppfattning Kommentar vid avvikelse: 59 % 57 % 56 % - - - 58 % F6.1.3 Det går snabbt att resa med UL-trafiken andel regionbussar i tid 82 % 82 % 82 % - - - 85 %

17 (29) Kommentar vid avvikelse: F6.2 För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL (enkät) 60 % 64 % 63% 75% - - 65 % Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet F7.1 Antal publik museiverksamhet i Uppsala län Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 112490 98268 87426 - - - 95000 Bedömning F7.2 Antal publik vid musikkonserter 0-18 år i Uppsala län Kommentar vid avvikelse: - 23095 22595 - - - 22000 F7.3 Antal vuxna per 1000 invånare som deltar i kurser inom folkbildning - - 133 - - - 135

18 (29) Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: Kommentar vid avvikelse: - - 76 - - - Öka F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap - - 77 - - - Öka Kommentar vid avvikelse: F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: - - 73 - - - Öka F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation - - 78 - - - Öka

19 (29) Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N1.1 Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag Kommentar vid avvikelse: 72 74 77 20 - - 91 N.1.2 Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier Kommentar vid avvikelse: - - - 16 - - Skapar basvärde N1.3.1 Akademiska sjukhusets placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Kommentar vid avvikelse: 11 13 51 - - - Förbättrad placering N1.3.2 Lasarettet i Enköpings placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking 67 63 66 - - - Förbättrad placering

20 (29) Kommentar vid avvikelse: Är ledande inom E-hälsa 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N2.1 Antalet enheter (gäller även privata) som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster. *=tom. mars Kommentar vid avvikelse: - 234 195 203 - - Antalet ska öka N2.2 Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Kommentar vid avvikelse: - 7 15 15 - - Antalet ska öka N2.3 Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e-tjänster. Kommentar vid avvikelse: 81727 121784 162748 177188 - - Antalet ska öka

21 (29) N2.4 Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms - 59,6 % 67 % 57,3 % - - 70 % Figur 1 Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N2.5 Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare. Kommentar vid avvikelse: - - - 1 - - Värdet ska öka Är ledande inom kunskapsstyrd vård N3.1 Antal påbörjade Health Technology Asses-mentssamarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ) Kommentar vid avvikelse: - - 2 - - - 4

22 (29) N3.2 Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler - - 3 6 - - 6 Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N3.3 Kvalitetsindex inom området kunskapstyrning - - 30% 40% - - 50% Kommentar vid avvikelse: Det har blivit en förbättring sedan 2016. Det är sannolikt att nå målet. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar N4.1 Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* 1950 1000 1588 - - 1350 *Antal företag som har fått stöd från företags- och innovationsstödjande aktörer som Region Uppsala finansierar med verksamhetsstöd Kommentar vid avvikelse: N4.2 Antal nystartade företag per 1 000 invånare Kommentar vid avvikelse: 11,6 11,5 11,8 - - 12,2

23 (29) N4.3 Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala 103 122 164 - - 175 Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. Kommentar vid avvikelse: En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V1.1.1 Resande: Totala antal resor Kommentar vid avvikelse: 40 miljoner 43 miljoner - - Öka V1.1.2 Resande: Totala antal resor per invånare 113 120 - - Öka Kommentar vid avvikelse: T1 baseras på länets folkmängd 2016. V1.2 Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet. Kommentar vid avvikelse: 27 % 24 % 34 % - - Öka

24 (29) Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V2.1.1 Kundnöjdhet allmänheten - 54 % 54 % 52 % - - Öka Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. V2.1.2 Kundnöjdhet resenärer - 68 % 65 % 59 % - - Öka Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. V2.1.3 Kundnöjdhet Nöjdhet med senaste resan - 83 % 82 % 77% - - Öka Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen.

25 (29) 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V2.2.1 Upplevd trygghet bland allmänheten 74 % 76 % 76 % 70 % 77 % Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. V2.2.2 Upplevd trygghet bland resenärer 81 % 84 % 84 % 77 % 85 % Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V3.1 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal. Kommentar vid avvikelse: 41 42 43 45

26 (29) V3.2 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, areal (ha). Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 8118 8137 8138 9171 Bedömning V3.3 Uppmärkta leder och naturstigar, km Kommentar vid avvikelse: 496 500 524 512 V3.4 Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Kommentar vid avvikelse: 5 6 7 9 V3.5 Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Kommentar vid avvikelse: 5 6 6 6

27 (29) Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V4.1 Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 18% 21,5% 32,8% 60% Kommentar vid avvikelse: Indikatorn följs upp halv- och helårsvis, utfall T1 alltså inte tillgängligt. V4.2 Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) - 3,73 3,70 Minska Kommentar vid avvikelse: V4.3 Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) 268,3 249,1 218,6 Minska Kommentar vid avvikelse: V4.4 Andel ekologiska livsmedel 44% 45% 51% 48% Kommentar vid avvikelse: V4.5 Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar 100 % 99,4 % 58,9 % - - 86 %

28 (29) Kommentar vid avvikelse: V4.6 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan - Diklofenak Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 5,11 3,96 3,18 Minska Bedömning V4.7 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan -Kinoloner Kommentar vid avvikelse: 0,74 0,64 0,63 Minska V4.8 Andel material återvunnet avfall 31,1 % 31,9 % 30,7 - - 33 % Kommentar vid avvikelse: V4.9.1 Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga fordon Kommentar vid avvikelse: - 90 % 94,7% 95 % - - Öka

29 (29) V4.9.2 Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga hållplatser Kommentar vid avvikelse: 2014 2015 2016 Utfall T1 2017 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017-0 % 0 % 0 % - - Öka Bedömning Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet V5.1 Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur 71% 105% 118% 108% Kommentar vid avvikelse:

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-08 Dnr LS2017-0235 Avdelningen för ekonomi- och hållbar utveckling Per Karlsson Tfn 018-611 43 73 E-post per.karlsson@regionuppsala.se Regionstyrelsen Miljöredovisning 2016 Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Miljöredovisning 2016 läggs till handlingarna. 2. Åtgärder för att nå miljömålen drivs vidare inom ramen för ordinarie miljöledningsarbete. Ärendebeskrivning Miljöredovisningen följer upp miljöprogrammets mål En framgångsfaktor för att minska vår miljöpåverkan är Region Uppsalas förebyggande och systematiska miljöarbete. Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen i miljöprogrammet som gäller år 2015-2018. Programmet har tre övergripande miljömål; minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. I miljöprogrammet finns också en vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Resultat per mål Av de totalt 24 detaljerade miljömål som programmet innehåller visar 15 av dem positiva resultat. Exempelvis har kollektivtrafiken högre grad av fossilfria drivmedel, vilket minskar organisationens totala klimatpåverkan. Vissa mål har till redan uppnåtts, till exempel utfasningen av ftalatinnehållande förbrukningsvaror samt energibesparing där målen redan överträffats. Andra framgångar är att vi har certifierat två byggnader enligt Miljöbyggnad Guld och att vårt projekt för rening av läkemedelsrester har fått hållbarhetspris. Åtta mål går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Det finns förbättringsmöjligheter för personalens tjänsteresor och för patienter som reser till vården, avveckling av kemikalier blir en alltmer komplex fråga och vi behöver fortsätta se över vår användning av vissa typer av förbrukningsvaror. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Organisationens totala klimatpåverkan Utsläppen av de växthusgaser som vi kan mäta, minskade med ca 11 procent år 2016 jämfört med år 2015. Den största utsläppsminskningen under 2016 står kollektivtrafiken för. Kollektivtrafiken har totalt minskat koldioxidutsläppen med över 5 000 ton. Detta är tack vare att många trafikföretag, framför allt stadstrafiken, ökat sin andel biodrivmedel. Under 2016 utfördes jetflyg inte längre i egen regi. Dessa flygresor har fortsatt i något mindre omfattning men mätning av externa utförares utsläpp har inte kunnat göras, vilket påverkar resultatet. Dessa transporter utgör dock en relativt liten del av organisationens totala klimatutsläpp. Helikopterplattan var stängd under första halvåret 2016, vilket innebär att ambulanstransporterna till- och från Akademiska från andra landningsplatser har ökat något. Lustgasreningsanläggningen vid Akademiska sjukhuset har varit ur funktion en stor del av året vilket gjort att utsläppen från lustgas har ökat. Beredning Ärendet är berett i fastighets- och servicenämnden 2017-05-08. Bilagor Miljöredovisning 2016 Kopia till Samtliga förvaltningar Registrator, Akademiska sjukhuset

. Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016 1

Inledning Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen i miljöprogrammet som gäller år 2015-2018. Programmet har tre övergripande miljömål; minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. I miljöprogrammet finns också en vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Av de totalt 24 detaljerade miljömål som programmet innehåller visar flertalet av dem positiva resultat. Exempelvis har kollektivtrafiken högre grad av fossilfria drivmedel, vilket minskar organisationens totala klimatpåverkan. Vissa mål har till redan uppnåtts, till exempel utfasningen av ftalatinnehållande förbrukningsvaror samt energibesparing där målen redan överträffats. Andra framgångar är att vi har certifierat två byggnader enligt Miljöbyggnad Guld och att vårt projekt för rening av läkemedelsrester i avloppsvatten fått pris för Årets hållbarbara sjukvårdsinnovation. Det är glädjande och visar att strukturen med ett övergripande internt miljöprogram ger oss förutsättningar för att styra och driva arbetet i rätt riktning. Det ger oss också möjligheter att skruva på våra kommande målsättningar och höja ribban ytterligare där vi redan nått goda resultat. Resultatet visar förstås även på att vi fortfarande har vissa utmaningar för miljöarbetet. Det finns förbättringsmöjligheter för personalens tjänsteresor och för patienter som reser till vården, avveckling av kemikalier blir en alltmer komplex fråga och vi behöver fortsätta se över vår användning av vissa typer av förbrukningsvaror. En framgångsfaktor för att minska vår miljöpåverkan är Region Uppsalas förebyggande och systematiska miljöarbete. Att vi har varit miljöcertifierade i över tio år är en avgörande faktor för att få genomslag för våra målsättningar och aktiviteterna som leder oss dit. Det goda arbete vi har idag ser jag att vi verkligen bör värna om. Vi ska fortsätta ligga i framkant bland landsting och regioner och vi ska fortsätta skapa förutsättningar för ett stolt internt miljöarbete! Johan Edstav Ordförande Fastighets- och servicenämnden 2

Innehåll INLEDNING 2 INNEHÅLL 3 LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN 4 LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET 5 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS MILJÖPROGRAM 2015 2018 6 MINSKAD KLIMATPÅVERKAN 6 TRANSPORTER 8 ENERGI 13 FÖRBRUKNINGSVAROR 15 HÄLSOSAM OCH GIFTFRI MILJÖ 16 KEMIKALIER 16 LÄKEMEDEL 18 LIVSMEDEL OCH TEXTILIER 20 HÅLLBAR OCH EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 23 MILJÖANPASSADE FASTIGHETER 23 AVFALL 23 BIOLOGISK MÅNGFALD 25 EN MILJÖCERTIFIERAD ORGANISATION 28 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN GENOM HÅLLBAR UPPHANDLING 29 SOCIALT ANSVAR I SAMBAND MED UPPHANDLING 29 3

Landstingets miljöpåverkan Från och med 1 januari 2017 har Landstinget i Uppsala Län gått över till att vara Region Uppsala. Då denna redovisning avser år 2016 så benämns organisationen vid samma namn som den hade under året som avses Landstinget i Uppsala län. Landstinget med cirka 11 000 anställda år 2016 har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de drygt 350 000 människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård bedriver landstinget kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och är huvudman för kollektivtrafiken i länet. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ effekt på människors hälsa. Under delar av 2016 har tyvärr Akademiska sjukhusets anläggning för destruering av lustgas inte varit i drift på grund av tekniskt fel. Detta har inneburit att en större andel av lustgasen släppts ut i atmosfären än tidigare år. Anläggningen är nu åtgärdad. Under 2016 kom även nya riktlinjer för periodiska utsläpp av kemikalier till avloppsledningsnätet i Uppsala kommun. Efter en inventering visade det sig att utsläppen från våra verksamheter låg under gränsvärdena för alla ämnen utom formaldehyd på en verksamhet där åtgärder kommer att vidtas. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter. Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter Byggnationer El, värme och kyla Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Avfall Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Beroende på materialval, konstruktion och arkitektur kan byggnationer bland annat bidra till att tillföra farliga ämnen och påverka energiförbrukning, såväl under byggnadsskede som under resten av byggnadens livslängd Ökad växthuseffekt, försurning. Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön. Ökad växthuseffekt av anestesigaser. Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten. Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel. Ökad växthuseffekt, övergödning och försurning om avfallet inte hanteras rätt. Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion. Rätt planerat leder byggnationen till en god innemiljö. Fel planering kan bidra till negativa hälsoeffekter. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar. T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar. Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande. Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar. 4

Landstingets policy och vision för miljöarbetet Nedan redovisas landstingets policy och vision för miljöarbetet år 2015. Denna miljöpolicy började gälla 1 januari 2015 och fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2014. Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Landstinget i Uppsala län till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Landstingets verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning: Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 5

Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2015 2018 I följande kapitel redovisas resultaten för de detaljerade miljömålen som ska leda till att de övergripande miljömålen uppnås. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltningsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningsledningarnas genomgångar av miljöarbetet. Minskad klimatpåverkan Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med ca 11 procent år 2016 jämfört med år 2015. Den största utsläppsminskningen under 2016 står kollektivtrafiken för. Kollektivtrafiken har totalt minskat koldioxidutsläppen med över 5 000 ton. Detta är tack vare att många trafikföretag, framför allt stadstrafiken, ökat sin andel biodrivmedel. Under 2016 utfördes jetflyg inte längre i egen regi. Flygresorna har fortsatt i något mindre omfattning men mätning av externa utförares utsläpp har inte kunnat göras vilket påverkar resultatet. Helikopterplattan var stängd under första halvåret 2016, vilket innebär att ambulanstransporterna till- och från Akademiska från andra landningsplatser har ökat. I Figur 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2016 och i Figur 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010-2016 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 1. Figur 1: Totala utsläpp av koldioxid 2016 fördelat på olika utsläppskällor. Följande antaganden gjorts: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el och utan denna skulle koldioxidutsläppen från el istället motsvara ca 18 000 ton. Sedan år 2012 köper landstinget koldioxidneutral fjärrvärme. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen vara 16 600 ton. Ett kilo lustgas motsvarar 298 kg koldioxid. Ett kilo av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 216 och 1 790 kg koldioxid. Övriga anestesigaser; 132; 0% Lustgas; 1589; 3% Förbrukningsvaror; 7 079; 14% Betalda patientresor; 1 158; 2% Varutransporter; 253; 1% Resor till och från arbetet; 4503; 9% Tjänsteresor; 2 173; 4% El ; 485; 1% Kollektivtrafik (Tåg); 0; 0% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik); 3 268; 7% Kollektivtrafik (Regiontrafik); 20 993; 43% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala); 5 796; 12% Värme; 462; 1% Ånga; 0; 0% Fjärrkyla; 226; 0% Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta); 768; 2% 1 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 6

ton koldioxidekvivalenter Figur 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser omräknat till koldioxidekvivalenter 2010-2016 2. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Betalda patientresor Varutransporter Resor till och från arbetet Tjänsteresor El (Bra Miljöval-el) Värme Ånga Fjärrkyla Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Kollektivtrafik (Tåg) Förbrukningsvaror Lustgas Övriga anestesigaser 2 Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i Figur 2 är inte graddagskorrigerad. I figur 1 och 2 redovisas endast patientresor betalda av landstinget, vilket motsvarar cirka 11 procent. De varutransporter som redovisas är de tre största direkttransporterna till landstinget transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. Vi utgår från tidigare års beräkningar för dessa transporter. Det betyder att de faktiska utsläppen år från år inte mäts och redovisas, utan utsläppskällan tas med som schablon för att relatera den till övriga utsläppskällor. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är intensivvårdshelikoptern, flygresor och ambulanser. För kollektivtrafiken redovisas 2012 års statistik även i staplarna för år 2010 och 2011. Statistiken för förbrukningsvaror utgår från en utredning genomförd år 2013. Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc.) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. 7

Transporter Miljömål Fossilfri busstrafik År 2018 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med fossilfria bränslen. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Under år 2016 utfördes drygt 32 procent av UL:s busstrafiks kilometerproduktion med fossilfria bränslen jämfört med 22 procent år 2015, se Figur 3. Figur 3: Andel fossilfri kilometerproduktion hos UL under åren 2014-2016. 60 40 33 % 20 18 % 21 % 0 2014 2015 2016 Den huvudsakliga anledningen till att en större andel kilometerproduktion blivit fossilfri under 2016 är att biodiesel används i allt högre utsträckning. Samtliga trafikoperatörer bidrog till detta. De två första helt eldrivna bussarna togs in i ULs trafik under 2016. Under året har arbetet dessutom fortsatt för att möjliggöra komplettering av bussdepån i Fyrislund för mottagande och tankning av biogas i regiontrafikens gasbussar. Ett uppdrag för att elektrifiera en av stadsbusslinjerna i Uppsala från sommaren 2018 har också inletts. Miljömål Utsläpp av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken År 2018 ska utsläppen av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken ha minskat i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Utsläppen av kväveoxider från kollektivtrafiken har minskat under 2016 och utsläppen av partiklar är oförändrat jämfört med tidigare år. Utsläppen av kväveoxider minskade mellan åren 2015-2016 från 1,85 g/kwh till 1,66 g/kwh. Utsläppen av partiklar från kollektivtrafiken låg stadigt på 0,01 g/kwh både år 2015 och 2016. Det var framförallt en bättre prestanda hos fordonsflottans dieselbussar som bidrog till minskningen av kväveoxider. Utsläpp av partiklar och kväveoxider beror i stort sett uteslutande på motorteknik. Att byta ut fordon till nyare miljöklass (Euro 6), eller att byta ut förbränningsmotorer till elmotorer, driver denna utveckling. 8

Miljömål Energieffektivitet i busstrafiken År 2018 ska busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Energianvändningen i busstrafiken ökade visserligen mellan år 2016-2016, från 153 369 MWh till 156 747 MWh. Men bussarna körde också längre sträcka, antalet kwh/fordonskilometer minskade därför med en knapp procent under 2016. Energianvändningen per personkilometer busstrafik för år 2016 är 0,46 kwh. 3 Miljömål Resor till och från arbetet År 2018 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Antalet kilo koldioxidutsläpp per årsarbetare har minskat till 531 kilo år 2016, i jämförelse med 571 kilo per årsarbetare år 2014. Det motsvarar en minskning med sju procent. Hur fördelningen ser ut för olika transportslag finns i Figur 4 och 5 visas fördelningen mellan de transportslag som bidrar till respektive inte bidrar till koldioxidutsläpp. Den huvudsakliga anledningen till att målet går åt rätt håll är att antalet anställda som kör bil till arbetet har minskat och fler åker buss och tåg till arbetet. Det har blivit ca fyra procent fler som åker buss och tåg till arbetet 2016 jämfört med 2014, se Figur 4. Under 2016 är det 27 procent av de anställda som cyklar året runt till och från arbetet. För att bidra till minskade koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fortsätter arbetet med stimulansprojekt med möjlighet att testa att åka kollektivt och cykla. Stimulansprojekt för att få fler att cykla och åka kollektivt till arbetet har genomförts under både vår och höst 2016 i samarbete med Friskhuset. Under vintern genomfördes även projektet Vintercyklisten i samarbete med Uppsala kommun. Anställda inom Uppsala läns landsting erbjuds dessutom möjligheten att köpa årskort på kollektivtrafiken via nettolöneväxling. Det är ca 800 personer inom landstinget som har antagit erbjudandet under 2016. Möjligheter kring infrastrukturåtgärder som underlättar för miljöanpassat resande till och från arbetet kommer också att utredas framöver 4. Under 2016 har bland annat en slutrapport redovisats av kollektivförvaltningen, UL, med förslag på åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken till Akademiska sjukhuset. 3 Denna siffra är dock inte helt jämförbar med siffran från 2015 då en annan metod använts för uträkning under 2016. 4 Mer yteffektiva och användarvänliga cykelställ, cykelpumpar med mera. 9

Figur 4 : Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag för hela landstinget Uppsala län. % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 B IL B U S E R S A M Å K C Y K E L G Å R T Å G C Y K E L E L - IN G E T A N E G J I 2014 2015 2016 Figur 5 : Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag som bidrar till ökade koldioxidutsläpp (rött) och transportslag som inte ger koldioxidutsläpp (grönt) under år 2016. 10

ton CO2 Miljömål Patientresor År 2018 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor 5 till och från vården vara 5 procent lägre, i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2016 hade koldioxidutsläppen från patientresor minskat med 6,5 procent till 1 158 ton koldioxid, att jämföra med 1 239 ton år 2015. Den största orsaken till minskningen är att färre tar egen bil till vårdbesök. Jämfört med år 2014 har koldioxidutsläppen ökat med 18 procent år 2016. Den huvudsakliga orsaken är en ökning av antal mil taxiresor med 31 procent år 2016 jämfört med år 2014. Koldioxidutsläppen från olika typer av patientresor presenteras i Figur 6. Under år 2017 kommer kollektivförvaltningen, UL, att presentera utredning för att effektivisera, samordna de resor som sker via sjukresor och färdtjänst. För att minska utsläppen från patientresor med bil fortsätter även utredningen om möjligheter att använda kallelse via en app som bussbiljett. Lasarettet i Enköping skickar redan nu ut bussbiljetter när patienter kallas. Region Uppsala har tagit fram en strategi för digital utveckling och e-hälsa. I strategin finns ett målområde som handlar om att invånare/patienter ska kunna erbjudas digitala vårdmöten, egenmonitorering i hemmet och utveckling av teknikstöd för egenvård i hemmet. Alla dessa kommande digitala lösningar kan leda till minskade patientresor. Figur 6: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. 1 400 1 200 1 000 920937 1 239 1 158 981 800 688 600 400 200 0 191 143 170 94 108 106 5 6 6 2 0 1 Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Totalt 2014 2015 2016 Miljömål Tjänsteresor År 2018 ska koldioxidutsläppen från tjänsteresor vara minst 10 procent mindre per anställd jämfört med år 2014. 5 I målet räknas endast de patientresor som betalas av landstinget: taxi, flyg kollektivtrafik och ersättning för egen bil. 11

kg CO2/årsarbetare Resultat: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2016 hade koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskat med 6,5 procent per årsarbetare jämfört med 2015. Jämförs däremot 2016 med 2014 är det däremot en ökning av tjänsteresorna med 1,9 procent per årsarbetare, se tabell 2. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll 2016 är att utsläppen från flyget minskat med 6,6 procent jämfört med år 2015. Flygresorna har dock ökat med 13 procent per årsarbetare 2016 i jämförelse med 2014. Se Figur 7 för koldioxidutsläpp per årsarbetare för åren 2014-2016. Göteborg, Umeå, Malmö är mest frekvent trafikerade inrikes flygresor. De mobila teamen inom organisationen blir allt fler och därmed kommer även tjänsteresorna i länet med största sannolikhet att fortsätta öka. Förhoppningsvis leder ökningen av de mobila teamens verksamhet till att patientresorna till och från vården minskar. För personbilar och lätta lastbilar kunde ca 70 procent av dem köras på förnyelsebara bränslen under 2016. Under 2016 har ett arbete initierats med att se över landstingets resepolicy, med tillhörande riktlinjer. Under år 2017 kommer möjligheten till intern klimatkompensation utredas och om möjligt införas för kortare inrikes flygresor. Figur 7: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, fördelat per årsarbetare för Landstinget i Uppsala län. 120 100 80 60 40 20 0 36 34 37 4 2 21 19 13 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tabell 2: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län, fördelade på årsarbetare. per årsarbetare 2014 2015 2016 Landstinget i Uppsala län mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 2 %- förändring (CO 2), 2015-2016 %- förändring (CO 2), 2014-2016 Tjänstebilar 21 36 20 34 22 37 6,7% 3,3% Hyrbilar 3 4 2 2 2 2-6,0% -53,6% Egen bil i tjänsten 12 21 11 19 8 13-29,9% -35,0% Tåg 28 0,003 30 0,003 34 0,004 12,0% 20,4% Flyg 68 83 84 101 77 94-6,6% 13,1% Totalt 132 144 148 157 142 147-6,5% 1,9% 0 0 Tåg 0 101 94 83 Flyg 2014 2015 2016 12

Miljömål Transportfordon År 2018 ska minst 70 procent av de transportfordon 6 landstinget leasar eller köper drivas med fossilfria bränslen. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet år 2016 drevs 25 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se Figur 8. Det finns ett tiotal biogasfordon och fyra elfordon. Sedan 2016 finns det möjlighet att tanka HVO 7 100 (biodiesel) i Uppsala. Blodbussen och två lastbilar från landstingsservice tankar nu framförallt HVO 100. För de tyngre fordonen/lastbilar finns garantier från fordonstillverkare att fordonen är anpassade för HVO 100. Sådana garantier finns inte från fordonstillverkarna för personbilar eller ambulanser. Förhoppningsvis kommer sådana garantier kunna ges under 2017 för ambulanser och som då skulle kunna börja tankas med HVO 100. Figur 8: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län för åren 2014-2016. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 23,1% 22,4% 24,6% 2014 2015 2016 Andel transportfordon drivna på ickeförnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen Energi Miljömål Energianvändning År 2018 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 har den totala energiförbrukningen per kvadratmeter minskat med cirka 10 procent jämfört med år 2014. Den 6 Med transportfordon avses minibuss, ambulanser, lastbilar och skåpbilar. 7 HVO= Vätebehandlad Vegetabilisk Olja (engelska: Hydrogenated Vegetable Oil). HVO kan produceras från olika typer av oljor och fetter som genom en hydreringsprocess skapar en syntetisk diesel som har samma kemiska egenskaper som en diesel av fossilt ursprung. 13

huvudsakliga anledningen till att målet går åt rätt håll är att olika aktiviteter inom energisparprojektet har genomförts enligt plan, där främst driftoptimering har gett betydande resultat. Figur 9 visar att den totala energiförbrukningen har reducerats med preliminärt tio procent per kvadratmeter (BRA-yta) och minskat CO2-utsläppen med 3 170 ton mellan åren 2015-2016. Resultatet tyder på att de genomförda åtgärderna har gett resultat trots flertalet byggprojekt genomförts fastighetsbeståndet under målperioden. Figur 9: Energianvändning för Region Uppsalas fastigheter kwh/bra 8 Miljömål Förnybar elenergi År 2018 ska den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 hade landstinget driftsatt 400 kvadratmeter solceller, vilket motsvarar 13 villors årsförbrukning. Omkring 10 000 kvm solceller ska placeras på landstingets hus till utgången av 2018. Det är en stor utmaning att lyckas med detta då bland annat entreprenörer för uppsättning av solceller är en bristvara. Vissa tak behöver även åtgärdas innan uppsättning av solceller kan bli aktuell. Landstinget i Uppsala län har fram sista december 2016: Genomfört en kartläggning av samtliga tak och dess förutsättningar. Ansökt om bygglov samt genomfört konstruktionsberäkningar på samtliga tak. Genomfört en upphandling av ramavtalsentreprenörer för kostnadseffektivt genomförande. Påbörjat solcellsinstallationer på Enköping lasarett och Akademiska sjukhuset. 8 All energiförbrukningsstatistik utgår från inköpt energi, kompletterat med inköpt volym pellets. Med yta avses BRA/bruksarea, all area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. Byggnader som hyrs ingår inte heller i statistiken. 14

Landstinget i Uppsala län hade under 2016 ett samarbete med Uppsala universitet för att bidra med högupplöst drifts-, väder- och elnätsinformation från verkliga installationer. Detta för att främja forskning och företagande som stödjer utvecklingen av decentraliserad energiproduktion, såväl nationellt som internationellt och samarbetet fortsätter. Förbrukningsvaror Miljömål minska användningen av förbrukningsvaror År 2018 ska användningen av förbrukningsvaror på landstingets minskningslista minskat med 15 procent, i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. På minskningslistan finns tio produkter och för sex av dessa har inköpen minskat med mellan 3 och 33 procent under år 2016 jämfört med år 2014. De produkter som har minskat är engångsmuggar av plast, 30 liters soppåsar, medicinbägare av plast, britspapper, kaffeskedar och tvättlappar i skumplast. Se resultat i tabell 3. Trots att beställningen av de flesta artiklarna på minskningslistan har gått ned i antal har tyvärr koldioxidutsläppen från produkterna på minskningslistan ökat från 306 ton till 340 ton koldioxid under år 2016 jämfört med 2014. Detta beror till största delen på en ökad användning av undersökningshandskar. Undersökningshandskar står för en stor andel av koldioxidutsläppen eftersom antalet handskar som används är mycket stort. En förändring med några få procent ger därför en stor effekt. En handskdag genomfördes i slutet av 2016 för att uppmärksamma den ökade handskanvändningen. Handskdagen riktade sig till alla anställda inom landstinget och hade fokus på alla delar som berör handskanvändning; hygien, miljö, dermatologi och upphandling för att kunna ge en helhetsbild utifrån alla perspektiv kring handskar. Under 2016 har miljömålet om förbrukningsvaror varit fokus på flertalet miljöombudsträffar, miljönätverksträffar, utbildningar och informationsmaterial. Tabell 3: Förändring i inköpsstatistik av produkterna på minskningslistan mellan åren 2014 och 2016. Förändring mellan år 2014 och Produkt på minskningslistan 2016 (%) Engångsmuggar av plast -33 % Soppåsar 30 l -3 % Sopsäckar 70 l 5 % Medicinbägare av plast -4 % Kompressuppsamlare 13 % Britspapper -7 % Undersökningshandskar 6 % Kaffeskedar -25 % Matskedar 4 % Tvättlappar i skumplast -8 % 15

Hälsosam och giftfri miljö Vår hälsa är beroende av en robust och anpassningsbar miljö med bland annat frisk luft och rent vatten. Landstinget arbetar kontinuerligt vidare med att minska utsläppen genom hela livscykeln, från upphandlingsfasen genom användarfasen och när produkter ska avyttras. Miljökemister ställer krav vid prioriterade upphandlingar och det genomförs ett gediget arbete för att minska arbetsmiljö- och miljöeffekter vid hantering av läkemedel, andra kemiska ämnen och förbrukningsvaror. Kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2018 ska minst 10 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut 9. Resultat: ut. Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 har ett antal kemikalier fasats Landstingets avvecklingslista kommer att revideras då ett nytt kemikaliehanteringssystem är infört. Under 2016 har ett nytt kemikaliehanteringssystem upphandlats och detta system kommer att implementeras under 2017-2018. Parallellt fortsätter landstinget att arbeta aktivt med kemikaliefrågorna inom olika områden. Exempel på åtgärder som genomförts under 2016 är följande: reviderade landstingsövergripande riktlinjer för kemikaliehantering har tagits fram centrala riskbedömningar har genomförts för särskilt farliga kemikalier nya rutiner vid upphandling av analysutrustning har införts, med anledning av nya riktlinjer från Uppsala Vatten gällande utsläpp till avloppsnätet. Miljömål Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2018 ska användningen av ftalatinnehållande 10 förbrukningsartiklar ha minskat med 20 procent jämfört med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 41 procent jämfört med år 2014, se tabell 4 nedan. Anledningen till att målet går åt rätt håll är att Varuförsörjningen under 2016 lyckades upphandla ftalatfria alternativ vid flera upphandlingar av storvolymsprodukter, till exempel ving-kanyler och tryckplåster. 9 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 10 Ftalater är en grupp ämnen som används som mjukgörare i plaster och gummi. Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Några ftalater är bland annat misstänkt hormonstörande och kan göra det svårare att få barn. 16

För 2016 har miljöinformation om 99,6 procent av lagerlagda 11 förbrukningsartiklar kunnat hämtas ur Varuförsörjningens databaser. Det är tack vare denna, för Sverige unika, ftalat-statistik som Varuförsörjningens personal har kunnat identifiera särskilt viktiga produktgrupper att fokusera på i arbetet med att hitta fungerande ftalatfria alternativ 12. Tabell 4: Ftalater i förbrukningsartiklar, förbrukning inom Landstinget i Uppsala län per år. Statistikuppgifter förbrukning inom LUL helår 2014 2015 2016 Förändring 2014-2016 Totalt antal förbrukade artiklar 111 474 434 109 523 378 109 254 329-2 % Antal artiklar fria från ftalater 109 481 874 107 916 208 108 188 432-1 % Ftalatinnehållande artiklar 998 968 992 458 588 694-41 % Antal artiklar utan uppgifter 993 592 614 712 477 203-52 % Miljömål Byggmaterial År 2018 ska andelen A- och B-klassade byggmaterial per projekt vara minst 90 procent. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Antalet byggmaterial som är A- och B-klassade enligt Sunda hus ökar kontinuerligt. Vid utgången av år 2016 var 68 procent av byggmaterialen B- klassade och 18 procent A-klassade, se Figur 10. Summan av A och B-klassade byggmaterial är 86 procent. Jämförs siffrorna med år 2015 var även då 86 procent av materialen A och B-klassade men med en annan fördelning, 69 procent B-klassade och 17 procent A-klassade. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att målet följs upp kontinuerligt med respektive projektledare och att utbildningar och informationsinsatser genomförs för projektledare och entreprenörer. Landstingsservice arbetar med medvetna byggproduktval, vilket innebär att farliga ämnen fasas ut ur byggvaror samt att de produkter som används i bygg- och förvaltningsprocessen dokumenteras. Som verktyg för detta används Sunda Hus Miljödata. Med hjälp av detta system kan konsulter och entreprenörer säkerställa att de uppfyller våra miljökrav. Byggprodukter omfattar både tekniska komponenter, som till exempel installationer och armaturer samt byggmaterial, som till exempel väggfärger, fog, lim och golvmattor. 11 Detta gäller de förbrukningsartiklar som levereras via Mediq. För de artiklar som beställs direkt från leverantörer finns i dagsläget inga sådana uppgifter registrerade. 12 Detta sker alltid i avvägning mot andra krav som till exempel patientsäkerhet. 17

Läkemedel Miljömål Läkemedel med stor risk för miljöpåverkan År 2018 ska utsläpp av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan ha minskat jämfört med 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll för de läkemedelssubstanser/läkemedelsgrupper som finns på listan över läkemedel med stor risk för miljöpåverkan, sett till hela länets användning i relation till antal invånare 13. Vid utgången av 2016 hade antalet definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag för de målsatta substanserna minskat. I Uppsala län är förskrivningen av dessa substanser lägre än genomsnittet i riket. Se tabell 5 nedan. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att arbetet med målsatta substanser är väl inarbetat i befintliga läkemedelsrekommendationer och verksamhetsuppdrag samt att informationsinsatser har genomförts till förskrivare. Utifrån resultaten av 2015 års miljörapportering har det under 2016 genomförts punktinsatser på de enheter där det har förskrivits mer eller i ökande grad av de målsatta substanserna. Sett enbart till antal dygnsdoser på enskilda förvaltningar så har användningen i vissa fall ökat något när det gäller fluorokinoloner, se tabell 6, vilket skulle kunna förklaras av t ex ökad produktion. Andelen fluorokinoloner av den totala mängden antibiotika är dock oförändrad förutom på Lasarettet i Enköping där den ökar. Tabell 5: Förskrivning av definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag av målsatta substanser, Uppsala län och riket. Diklofenak Fluorokinoloner 2015 (DDD/TIND) 2016 (DDD/TIND) Förändring 2015 (DDD/TIND) 2016 (DDD/TIND) Förändring Uppsala län 3,96 3,18-0,78 0,64 0,63-0,01 Hela riket 4,35 3,52-0,83 0,68 0,68 0 Tabell 6: Förskrivning av definierade dygnsdoser av målsatta substanser på förvaltningsnivå. Diklofenak Fluorokinoloner 2015 2016 Förändring 2015 2016 (antal DDD) (antal DDD) (%) (antal DDD) (antal DDD) Förändring (%) Akademiska 81133 68335-16 40564 41716 3 Lasarettet i Enköping 11535 8180-29 4603 5055 10 Primärvården 200536 178602-11 15167 15645-3 13 Identifierade läkemedel där utsläpp kan minskas med hjälp av minskad förskrivning är diklofenak (smärtstillande) och fluorokinoloner (bredspektrumantibiotika). 18

Miljömål Antibiotikarecept År 2018 ska antalet uthämtade antibiotikarecept inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år 14. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Antalet uthämtade antibiotikarecept har minskat med drygt två procent under 2016 till 324 antibiotikarecept per 1000 invånare, se tabell 7. Jämfört med riket i stort ligger Uppsala läns landsting något över genomsnittet som är 318 recept per 1000 invånare, men minskningen går fortare i vårt län än i hela riket. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att det nationella arbetet för att minska antibiotikaförskrivningen samt att landstinget Uppsala län har ett mål om att minska förskrivningen av en viss typ av antibiotika kinoloner i det miljöprogram som infördes 2015. I Sverige bedrivs idag även mycket arbete med STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) för att minska antibiotikaförskrivningen och det har blivit mer uppmärksammat med resistensproblematik och läkemedels negativa effekter i miljön. Under 2015 påbörjades ett projekt på Akademiska sjukhuset för att undersöka möjligheterna till lokal rening av antibiotika och resistenta bakterier på sjukhuset. Projektet har emottagits positivt och fått mycket uppmärksamhet. Uppsala ligger som nummer fem i listan över landsting/regioner i Sverige som skriver ut flest antibiotikarecept per 1000 invånare. Närheten till specialiserad vård bidrar troligtvis till att förskrivningen ligger relativt högt. Mycket av den sjukvård som alltid kräver behandling med antibiotika bedrivs i landstinget Uppsala län. Tabell 7: Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare, Uppsala län och riket. 2015 2016 (recept/1000 invånare och år ) (recept/1000 invånare och år) Förändring (%) Uppsala Län 330,6 323,8-2,1 Riket 322,8 317,7-1,6 Miljömål Medicinska gaser År 2018 ska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser vara 50 procent lägre än 2014 15. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2016 hade utsläppen av klimatpåverkande sövningsgaser ökat med 24 procent jämfört med 2014. Se Figur 10 för jämförelse mellan åren 2014-2016. 14 Nationellt miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner. 15 Lustgas och sövningsgaserna sevofluran, isofluran och desfluran. 19

Ton koldioxidekvivalenter Sedan 2009 finns en reningsanläggning som till stor del renar lustgasen vid Akademiska sjukhusets förlossningsavdelning. Under 2016 har dock anläggningen varit ur funktion en stor del av året vilket gjort att utsläppen ökat dramatiskt och detta är den huvudsakliga anledningen till att målet har gått åt fel håll. Utrustningen är nu lagad och fungerar igen. Förbättringar i flödesmätning kommer att göras under 2017 för att förbättra statistikunderlaget, som i dagsläget bygger på inköpta mängder. En annan orsak till att vi inte närmar oss målet är att den teknik för rening av anestesigaser som förväntats komma ut på marknaden under innevarande miljöprogram dröjer, men förberedelser görs vid bygget av nya J-huset på Akademiskas sjukhusområde för att kunna koppla in anestesigasrening när möjlighet ges. De olika anestesigaserna har olika stor klimatpåverkan och resultatet har därför räknats om till koldioxidekvivalenter. Det har under 2016 kommit en ny internationell modell för att beräkna antalet koldioxidekvivalenter per kg gas, vilket har påverkat resultatet något. Figur 10: Utsläpp av koldioxidekvivalenter från medicinska gaser 2014-2016. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2014 2015 2016 Isofluran Sevofluran Desfluran Lustgas Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2018 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 50 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 var 51 procent av livsmedlen ekologiska, se Figur 11. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen ekologiska livsmedel från Västmanlands läns landsting (där den största delen patientmat kommer ifrån) har ökat med fem procent. Andelen ekologiska livsmedel vid Lasarettet i Enköping var 32 procent år 2016. Wik folkhögskola och slott/konferens hade 47 procent ekologiska livsmedel år 2016. 20

I de kostupphandlingar som är aktuella används tillämpliga delar av Upphandlingsmyndighetens kriterier för att ställa krav om god djurvälfärd. Under år 2016 har inga kostupphandlingar i egen regi (Enköping och Wik) varit aktuella. Figur 11: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. 60% 50% 40% 44 % 45 % 51 % 30% 20% 10% 18 % 20 % 22 % 0% 2014 2015 2016 ekologiskt producerade och rättvisemärkta ekologiskt producerade Miljömål Etiska/sociala krav livsmedel År 2018 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara minst 20 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 var 22 procent av livsmedlen producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara krav, se Figur 11. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen Fairtrade-kaffe från kaffeleverantör har ökat, vilket var ett krav vid upphandlingen av kaffeautomater. Miljömål Textilier År 2018 ska andelen ekologiskt producerade textilier 16 vara minst 20 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. 16 De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion (färgning med mera). 21

procent Resultat: Målet har gått åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2016 var andelen ekologiska textilier 16,6 procent av den totala textilstocken, se Figur 12. Mängden ekologiska textilier har inte minskat jämfört med år 2015 men däremot har andelen minskat något jämfört med konventionella textilier på grund av ökat inköp av personalkläder under året. Tillskott av andelen ekologiska textilier sker i takt med att uttjänta textilier kasseras och byts ut mot ett ekologiskt alternativ. Åtgärder för att öka andelen ekologiska textilier kunde starta först 2012 då ett nytt avtal för tvätteritjänster trädde i kraft. Andelen ekologiska textilier har sedan dess i stort ökat. Andelen ekologiska textilier förutspås öka kommande år. I ett nytt avtal för tvätt- och textilservice har krav ställts så att målet för ekologiska textiler kommer nås. För vissa textilslag som draglakan, handdukar och babykläder uppgår redan den ekologiska andelen till 100 procent. Det innebär att om en fortsatt ökning av andelen ekologiska textilier ska vara möjlig så behöver fler textilprodukter ersättas med ekologiska alternativ. Möjliga tillskott till det ekologiska sortimentet är påslakan, täcken och patientkläder, men tillgången på marknaden är begränsad. Figur 12: Andelen ekologiska textilier i Landstinget Uppsala län under åren 2014-2016. 17,5 17 16,5 17,2% 16,6% 16 15,5 15 14,9% 14,5 14 13,5 2014 2015 2016 22

Hållbar och effektiv resursanvändning Under åren 2015-2018 byggs en betydande del av Akademiska sjukhusområdet om och det finns stora möjligheter att göra rätt från början, så att byggnaderna och omgivningarna skapar läkande miljöer och bidrar till biologisk mångfald. Att landstinget under 2016 påbörjade arbetet med att bli en region öppnar också upp för att skapa en hållbar utveckling med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus. Miljöanpassade fastigheter Miljömål klassning enligt miljöbyggnad År 2018 ska nyproducerade och större ombyggnationer av landstingets fastigheter som sker mellan åren 2015-2018 vara klassade enligt Miljöbyggnad eller motsvarande. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 har två nybyggnationer certifierats enligt Miljöbyggnad Guld samt en större ombyggnation enligt Miljöbyggnad Silver 17. Avfall Miljömål Materialåtervinning År 2018 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2016 hade andelen materialåtervunnet avfall minskat till 30,7 procent jämfört med 31,9 procent år 2015, se Figur 13. En stor anledning till att siffrorna inte följer den positiva trenden från föregående år är att matavfallet från Akademiska sjukhuset reducerats betydligt under 2016. Eftersom matavfallet räknas som återvinningsbart innebär en procentuellt snabbare minskning av denna fraktion i förhållande till övriga fraktioner en lägre andel återvinningsbart avfall (om antalet kg matavfall hade varit oförändrat från föregående år skulle totala andelen återvunnet avfall varit 32,2 procent och därmed ökat jämfört med 2015). Det ser alltså ut som att målet går åt fel håll trots att det i grunden är positivt med minskat matsvinn. Anledningen till det kraftigt minskade matsvinnet är att köket övergått från varierande matsedel till en fast meny där patienterna beställer dagen innan och därmed underlättas inköpsplaneringen. Det bör också noteras att 2016 års statistik för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping innehåller en större andel faktiska vikter och färre schablonberäkningar jämfört med föregående år. I slutet av 2015 implementerades ett samlat ramavtal för hämtning och behandling av källsorterat avfall inom landstinget för alla arbetsplatser i länet. Detta innebar att landstinget reducerade antalet tjänsteleverantörer och kunde ställa större krav på statistik över insamlade 17 Certifierat enligt miljöbyggnad guld är Rudbeck, R3 och R4 vid Akademiska sjukhuset. Certifierad enligt miljöbyggnad silver är ingång 85-huset och B14 vid Akademiska sjukhuset. 23

avfallsfraktioner vilket ger bättre förutsättningar att följa upp och agera på trender under kommande år. Det är dock endast vid två förvaltningar som noggrann avfallsstatistik förs. Mängden brännbart avfall har ökat något jämfört med föregående år. Eventuellt kan detta bero på att trenden med ökad användning av engångsprodukter fortsätter, alternativt en ökad produktion. Akademiska sjukhusets nya miljöstation bidrar till att en mer noggrann slutsortering kan genomföras innan materialen lämnar sjukhusområdet. Vidare genomförs också plockanalyser två gånger om året på Akademiska sjukhuset för att analysera förbättringsmöjligheter i avfallssorteringen och synliggöra var det finns behov av informationsinsatser gällande källsortering. Arbetet med att planera avfallslogistiken inom FAS-projektet fortgår. Figur 13: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för åren 2014-2016. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 31,1% 31,9% 30,7% 0% 2014 2015 2016 Miljömål Avfallsminskning År 2018 ska den totala mängden avfall vara lägre än år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. På de två förvaltningar där avfallsstatistik förs har totala mängden avfall ökat med en procent jämfört med 2015. Dock ligger fortfarande totala mängden avfall under nivåerna från 2014, se Figur 14. En bidragande orsak till ökningen jämfört med 2015 är ökade avfallsmängder av den brännbara fraktionen, vilket eventuellt kan härledas till ökad användning av engångsprodukter alternativt en ökad produktion. Positiva trender att lyfta fram är en rejäl minskning av matavfallet samt en minskning av tidningar och returpapper. Minskningen av returpapper på cirka 7 ton beror troligen på ett mer digitalt arbetssätt med mindre pappersanvändning bland de anställda. 24

Bland de fraktioner som ökat i vikt jämfört med 2015 finns förpackningar av plast, papper, glas och metall. Till viss del kan detta bero på att vi har faktiska siffror 2016 jämfört med schablonberäkningar 2015. Det kan också bero på att den nya avfallsstationen ger bättre förutsättningar att sortera ut dessa fraktioner från det brännbara avfallet. Dock reflekteras detta inte i statistiken för brännbart avfall som också ökat under 2016. Åtgärder bör därför ses över för att utreda möjliga sätt att reducera dessa avfallsfraktioner. Figur 14: Total generad avfallsmängd för åren 2014-2016 vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 3 500 000 kg 3 000 000 kg 2 500 000 kg 2 000 000 kg 1 500 000 kg 1 000 000 kg 500 000 kg 3 119 925 kg 2 937 725 kg 2 972 923 kg 0 kg 2014 2015 2016 Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkade huvudmännen landstinget och uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. För mer information, se http://www.upplandsstiftelsen.se/ Miljömål Biologisk mångfald År 2018 ska Upplandsstiftelsen bidra till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. För att uppnå målet till år 2018 har åtgärdsområden fastställts och dessa samt en beskrivning av vad som uppnåtts under år 2016 finns beskrivet nedan: Ytterligare fyra naturområden med höga naturvärden och rekreationsvärden ska fredas långsiktigt. Under 2016 har ett område köpts in och därmed fått ett långsiktigt skydd; Högmokällan (Älvkarleby kommun) som är ett öppet rikkärr med omgivande sumpskog. Högmokällan är tillgänglig för besökare genom en stig och en spång. Under åren 2015-2016 har därmed tre områden med höga naturvärden långsiktigt fredats (Grönlundsbacken, Ekeby-Ånge och Högmokällan). Målet bedöms kunna uppfyllas till 2018. 25

Ytterligare 400 hektar biologiskt värdefull ängs- och hagmark ska ställas i ordning. Under 2016 har ca 130 hektar hagmarker restaurerats och ställts iordning i länet, och fått återupptaget bete. Största delen av arealen finns i kommunerna Östhammar, Tierp och Älvkarleby. Under året har även 26 hektar slåtteräng/rikkärr restaurerats vid Dalälven. Under åren 2015-2016 har därmed 274 hektar ängs- och hagmarker ställts iordning. Målet bedöms kunna uppfyllas till 2018. Miljömål Friluftsliv År 2018 ska Upplandsstiftelsen stimulera allmänhetens friluftsliv, tillgängliggöra natur och verka för ett förebyggande folkhälsoarbete. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort för alla åtgärdsområden. För att uppnå målet till år 2018 har åtgärdsområden fastställts, se dessa samt en beskrivning av vad som uppnåtts under år 2016 nedan: ytterligare fem särskilt intressanta besöksmål (så kallade Smultronställen) ska ställas i ordning eller vidareutvecklas för till exempel funktionshindrade. Under 2016 har Vällenbadet i Östhammars kommun ställts i ordning för personer med funktionsnedsättning. Under åren 2015-2016 har därmed två besöksmål ställts i ordning, Krutudden och Vällenbadet. Målet bedöms kunna uppfyllas till 2018. ytterligare 25 kilometer vandringsleder och naturstigar ska göras tillgängliga. Under 2016 har två kilometer naturstig anlagts på Söderön utanför Östhammar. Under åren 2015-2016 har därmed sex kilometer vandringsled gjorts tillgänglig. Målet kommer troligtvis kunna uppfyllas till 2018. i samarbete med länets kommuner fastställa vilka naturområden som ska prioriteras i arbetet med att skydda natur och ta fram nya stigar, information och Smultronställen. Under 2016 har planering och prioriteringar inom arbetet med Smultronställen i naturen skett i samverkan med kommunerna. Upplandsstiftelsen har även medverkat i planeringen av nya naturreservat i flertalet av länets kommuner. Genom flera olika LONA-projekt 18 har lokal information tagits fram liksom underlag för nya sträckningar av Upplandsleden. Målet bedöms kunna uppfyllas till 2018. Wiks naturpark ska utvecklas ytterligare genom samarbete mellan Upplandsstiftelsen, landstinget (Kultur och bildning) och Uppsala kommun. Området lyfts fram som ett gott exempel på ett lättillgängligt naturområde för både biologisk mångfald och folkhälsa. Under 2016 har en skötselplan för Wiks naturpark arbetats fram. Skötselplanens syfte är 18 LONA-projekt står för den lokala naturvårdssatsningen och ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. 26

främst att översiktligt beskriva de värdefulla naturmarkerna kring Wiks slott och ge förslag till skötsel och åtgärder för att bevara och utveckla områdets natur-, kulturmiljöoch friluftsvärden. Målet bedöms kunna uppfyllas till 2018. genom Upplandsstiftelsen bidra till att långsiktigt säkerställa naturskoleverksamheten i kommunerna. Under 2016 har naturskoleverksamhet funnits i sex av länets kommuner. I fem (Uppsala, Enköping, Håbo, Tierp och Knivsta) är naturskolan ordinarie verksamhet och väl integrerad i kommunens skolverksamhet. I Heby drevs verksamheten i form av ett treårigt LONA-projekt som avslutades i slutet av 2016. I Älvkarleby och Östhammar har det tidigare funnits väl fungerande naturskoleverksamhet, som nu tyvärr ligger nere på grund av ekonomiska skäl. I Älvkarleby pågår dock LONA-projektet utomhuspedagogik/fältstudier i Älvkarleby kommun, där stiftelsen aktivt bidrar till mer utomhuspedagogisk verksamhet vid skolorna. Målet har gått åt fel håll för vissa av kommunerna. genom Upplandsstiftelsen verka för att fler kommuner utvecklar naturskoleverksamhet för äldre elever, till exempel gymnasieelever. Högstadieelever i alla kommuner deltar i naturskolans ordinarie verksamhet. Gröna kunskapshuset i Heby kommun, som drev naturskoleverksamhet i form av ett LONAprojekt fram till och med 2016, har tagit emot gymnasieklasser från närliggande kommuner. Naturskolorna i Tierp och Uppsala har under åren tagit emot en del gymnasieklasser men mer som tillägg till den ordinarie verksamheten. Till Rävsten i Östhammars kommun, som har lägerskoleverksamhet, kommer ett antal gymnasieklasser varje år för att ha biologiundervisning med fältstudier och laborationer. Målet kommer delvis kunna uppfyllas till 2018. 27

E n m il jöcertifi era d organ isation Hela organisationen är sedan 2005 certifiera d enligt ISO 14001:2004 19. Ett miljöledningssystem ställer krav på att miljöarbetet hela tiden ska minska verksamhetens miljöpåverkan på ett så effektivt som möjligt. Det innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom landstingets policy, vision och miljömål. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Miljöcertifieringen innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematis kt sätt. M iljöledningssystem et gäller hela tjänstemannaorganisation en. Systemetäcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. I Figur 15 visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2016. Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur 1 5 : Landstingets or ganisation av miljöarbetet under år 2016. Miljö - och kemienheten (från 2016-10 - 01: Enheten för hållbar utveckling) Landstingsdirektör Ledningskontor ( från 20 16-10 - 01 Regionkontor ) Miljösamordnare (förvaltning) A k a d e m is k a (a v d e ln in g a r/e n h e te r) M iljö o m b u d A k a d e m is k a s ju k h u s e t F o lk ta n d v å rd e n H ä ls a o c h h a b ilite rin g L a s a re te t i E n k ö p in g L a n d s tin g s e rv ic e L a n d s tin g e ts R e s u rs c e n tru m P rim ä rv å rd e n (U L ) K o le k tiv tra fik fö rv a ltn in g e n P a tie n tn ä m n d e n s k a n s li K u ltu r o c h b ild n in g V a ru fö rs ö rjn in g e n Teckenförklaring: Tjänstemannaorganisation Miljönätve rk 19 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 28

Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Landstinget upphandlar årligen varor och tjänster för cirka fyra miljarder kronor. Alla upphandlingar bedöms utifrån miljömässiga och sociala kriterier. I många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid upphandlingar där varan eller tjänsten har en stor miljöpåverkan eller tydlig koppling till socialt ansvar ställs fördjupade krav. De fördjupade miljökrav som ställs utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln och kan exempelvis reglera att vissa kemikalier inte får ingå i produkten, att produkten ska vara ekologiskt producerad, ge upphov till lite och ofarligt avfall, en god djurhållning eller att fordon ska vara miljöklassade. De fördjupade miljökraven i upphandlingarna resulterar ofta i vinster för både miljö och ekonomi. Som stor kund kan landstinget påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i landstingets upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Under 2016 har fördjupade miljökrav ställts i upphandling av bland annat datorer, kaffe, tvätt- och textilservice, möbler och avancerad medicinteknisk utrustning. Socialt ansvar i samband med upphandling Landstinget i Uppsala län verkar även för att de produkter och tjänster som köps in är framställda under socialt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Många av de produkter som upphandlas framställs hos underleverantörer i fattiga länder där det finns risk att mänskliga rättigheter och trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Landstinget i Uppsala län samarbetar med övriga regioner och landsting för hållbar upphandling. Arbetet utgår från en gemensam uppförandekod samt kontroll av efterlevnad, där en expertgrupp och styrgrupp årligen beslutar vilka avtal/avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för uppföljningen. Under 2016 har en ny vägledning, sammanställd av det nationella kansliet, om sociala krav i upphandling lanserats som vänder sig både till leverantörer och upphandlande regioner/landsting. Vägledningen innehåller förslag på kontraktsvillkor för sociala krav som kan användas i upphandling istället för att enbart bifoga en uppförandekod samt hur avtalsuppföljning inom området ska genomföras. I de produktionsområden där störst risk identifieras för överträdelser mot sociala krav sker urvalet för avtalsuppföljning och revisioner. Eftersom många leverantörer levererar varor och tjänster till samtliga regioner och landsting blir detta arbete både effektivt och kostnadsbesparande jämfört med om varje landsting/region skulle genomföra egna uppföljningar. Uppsala tillhör grupp B som tillsammans med Region Gävleborg, Landstinget Dalarna och Landstinget Västmanland ansvarar för uppföljning av livsmedelsavtal. Under 2016 har grupp B påbörjat en revison av fyra gemensamma frukt- och grönt leverantörer. Revisionerna genomförs under år 2017. 29

Ett axplock av de punkter som genomförts i det nationella samarbetet för socialt ansvar under år 2016: Region B har tagit fram en nationell handlingsplan för uppföljning av de sociala kraven i livsmedelsupphandlingar. Region B har tillsammans med SKL Kommentus genomfört uppföljningar av två stora livsmedelsgrossister i Sverige. Uppföljning av fyra IT-leverantörer har genomförts. Åtgärder krävdes på samtliga och arbetet fortsätter under 2017. En revision hos en underleverantör för textilier gjordes på plats i Bosninen-Hercegovina. Avvikelser i form av arbetsmiljörisker med den fysiska miljön samt kemikaliehantering upptäcktes. Avvikelserna åtgärdades inom den angivna tiden. Personal från det nationella kansliet har genomfört en studieresa till Centralamerika för att besöka leverantörer och undersöka hur de jobbar med frågor kring socialt ansvar. Den utökade och mer uppdaterade hemsidan www.hållbarupphandling.se lanserades. Vill du veta mer om Region Uppsalas miljöarbete? Vi berättar på www.regionuppsala.se/miljo Hela Region Uppsala är miljöcertifierat sedan 2005. 30

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-25 Dnr LS2016-0119 Regionkontoret Tomas Stavbom Tfn 018-611 62 02 E-post tomas.stavbom@regionuppsala.se Regionstyrelsen Årsredovisning 2016 Regionförbundet Uppsala län Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Årsredovisning 2016 för Regionförbundet Uppsala län godkänns, samt att årets resultat -2 702 tkr täcks av eget kapital. 2. Förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016. Ärendebeskrivning Förbundsstyrelsen fastställde 2016-03-18 en plan för likvidationen av regionförbundet (org.nr 222000-1511). I den anges att varje medlems fullmäktige ska godkänna att förbundet formellt upplöses per 2017-01-01 för att förbundet ska kunna träda i likvidation. Regionfullmäktige beslutade 2016-09-21, 116 att godkänna att Regionförbundet Uppsala län träder i likvidation den 31 december 2016. Beslut om likvidation, samt om hur förbundets egna kapital, skulder, tillgångar och åtaganden ska hanteras, fattas därefter av förbundsfullmäktige. Alla regionförbundets medlemmar har godkänt förbundets upplösande i enlighet med förslaget. För genomförande av likvidationen har förbundsfullmäktige utsett ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsens arbetsutskott till likvidatorer. När likvidator har fullgjort sitt uppdrag ska de enligt förbundsordningen avge en slutredovisning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av i skiftet behållna tillgångar. Till berättelsen ska redovisningshandlingar för hela likvidationen fogas. När förvaltningsberättelse och redovisningshandlingar har delgivits samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. För att bokslut och förvaltningsberättelse ska kunna upprättas och granskas samt för att förbundsstyrelsen ska kunna beviljas ansvarsfrihet måste samtliga medlemmars fullmäktige fatta beslut om godkännande av bokslut samt om ansvarsfrihet för 2016 senast 2017-06-30. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) 2016 har varit ett år präglat av förändring för regionförbundet. Verksamheten har bedrivits enligt plan, samtidigt som förberedelser skett inför nedläggning av verksamheten och sammanslagning med Landstinget i Uppsala län till Region Uppsala. I förhållande till verksamhetsplan 2016 bedöms den samlade måluppfyllelsen som god. I slutet av året har avvecklingen av regionförbundet inneburit högre kostnader än beräknat, även i förhållande till bedömning i delårsbokslutet, vilket resulterat i ett underskott på ca 2,7 mkr. Underskottet förklaras av kostnader av engångskaraktär för pensionsutbetalningar, förtroendemannaersättningar, IT-tjänster, mobil och datorer samt inhyrd personal, samt lägre intäkter till följd av medfinansiering av projekt. Underskottet täcks av regionförbundets egna kapital, i enlighet med beslut av förbundsfullmäktige 10 december 2015 om att bemyndiga förbundsstyrelsen att ta i anspråk delar av det egna kapitalet för att möta eventuella omstrukturerings- eller andra oförutsedda kostnader som kan uppstå i samband med likvideringen av regionförbundet. Kostnader och finansiering Regionförbundets egna kapital uppgår till 3 729 tkr. vilket överförs till Region Uppsala efter avslutad likvidation. Beredning Ärendet har beretts av regionförbundets likvidationskommitté. Likvidationen förutsätter att motsvarande beslut fattas av kommunfullmäktige i länets kommuner. Bilagor Protokoll från likvidationskommittén 28 april 2017 Förvaltningsberättelse 2016 Revisionsberättelse för år 2016 Revisorernas redogörelse och granskning för år 2016 Kopia till Regionfullmäktige

Likvidationskommittén Protokoll för likvidationskommittén Tid: Fredag 28 april 2017 kl. 15.00 1 5.30 Plats: Regionens hus Närvarande Johan Edstav (MP), ordförande Cecilia Forss (M), 2:e vice ordförande Marlene Burwick (S) Förhindrade Bengt - Olov Eriksson (S), 1:e vice ordförande Jacob Spangenberg (C) Tjänstemän Tomas Stavbom 1 ( 5 )

Likvidationskommittén Innehåll 101 Öppnande......... 3 102 Protokollsjusterare......... 3 103 Föredragningslista......... 3 104 Å rsredovisning......... 3 105 Avslutning......... 5 2 ( 5 )

Likvidationskommittén 101 Öppnande Ordföranden öppnar mötet. 102 Protokollsjusterare Likvidationskommittén beslutar att till protokollsjusterare utse Cecilia Forss (M). 103 Föredragningslista Likvidationskommittén beslutar att fastställa föredragningslistan. 104 Årsredo visning 2016 Likvidationskommittén beslutar föreslå kommunfullmäktige i länets kommuner samt regionfullmäktige i Region Uppsala besluta att godkänna årsredovisning 2016, samt att årets resultat - 2 702 tkr täcks av eget kapital. att bevilja förbundsstyrels en ansvarsfrihet för 2016. att godkänna att likvidering av Regionförbundet Uppsala län sker. Likvidationskommittén beslutar att godkänna uppföljningen av handlingsplanerna. Ärende Förbundsstyrelsen fastställde 2016-03 - 18 en plan för likvidationen av regio nförbundet (org.nr 222000-1511). I den anges att varje medlems fullmäktige ska godkänna att förbundet formellt upplöses per 2017-01 - 01 för att förbundet ska kunna träda i likvidation. Beslut om detta, samt om hur förbundets egna kapital, skulder, tillgånga r och åtaganden ska hanteras, fattas därefter av förbundsfullmäktige. Alla regionförbundets medlemmar har godkänt förbundets upplös ande i enlighet med förslaget. För genomförande av likvidationen har förbundsfullmäktige utsett ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsens arbetsutskottill likvidatorer. När likvidator har fullgjort sitt uppdrag ska de enligt förbundsordningen avge en slutredovisning genom en förvaltningsberättelse som rör 3 ( 5 )

Likvidationskommittén likvidationen i sin helhet med redovisning av i skiftet behållna t illgångar. Till berättelsen ska redovisningshandlingar för hela likvidationen fogas. När förvaltningsberättelse och redovisningshandlingar har delgivits samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. För att bokslut och förvaltningsberättelse ska kunna upprättas och granska samt för att förbundsstyrelsen ska kunna beviljas ansvarsfrihet måste samtliga medlemmars fullmäktige fatta beslut om godkännande av bokslut samt om ansvarsfrihet för 2016 senast 2017-06 - 30. 2016 har varit ett år präglat av föränd ring för regionförbundet. Verksamheten har bedrivits enligt plan, samtidigt som förberedelser skett inför nedläggning av verksamheten och sammanslagning med Landstinget i Uppsala län till Region Uppsala. I förhållande till verksamhetsplan 2016 bedöms den s amlade måluppfyllelsen som god. I slutet av året har avvecklingen av regionförbundet inneburit högre kostnader än beräknat, även i förhållande till bedömning i delårsbokslutet, vilket resulterat i ett underskott på ca 2,7 mkr. Underskottet förklaras av k ostnader av engångskaraktär för pensionsutbetalningar, förtroendemannaersättningar, IT - tjänster, mobil och datorer samt inhyrd personal, samt lägre intäkter till följd av medfinansiering av projekt. Underskottetäcks av regionförbundets egna kapital, i enlighet med beslut av förbundsfullmäktige 10 december 2015 om att bemyndiga förbundsstyrelsen att ta i anspråk delar av det egna kapitalet för att möta eventuella omstrukturerings - eller andra oförutsedda kostnader som kan uppstå i samband med likvidering en av regionförbundet. Regionförbundets egna kapital uppgår därmed till 3 729 tkr. vilket överförs till Region Uppsala efter avslutad likvidation. Bilagor: Förvaltningsberättelse 2016 Revisionsberättelse för år 2016 Revisorernas redogörelse för år 2016 Granskning av årsredovisning 2016. Regionförbundet i Uppsala län. PwC april 2017 Uppföljning av handlingsplan för FoU - stöd Uppföljning av handlingsplan för regional utveckling. Återrapportering 2016 till Näringsdepartementet - En sammanfattning av verksam heten för utgiftsområde 19 Regional tillväxt. 2017-02 - 28 4 ( 5 )

Likvidationskommittén 105 Avslutning Ordföranden avslutar sammanträdet. ------------------------------------------ Tomas Stavbom, sekreterare Justeras 2017-04 - 28 -------------------------------- ---------- Johan Edstav (MP), ordförande -------------------------------- ---------- Cecilia Forss (M), justerare 5 ( 5 )

Dnr: RFUL 2015/206 Regionförbundet Uppsala län Förvaltningsberättelse 201 6 Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E - post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8

Förbundsstyrelsens ordförande har ordet Uppsala län är ett av de ledande länen i Sverige! Vi har hög utbildningsnivå bland invånarna, låg arbetslöshet och ett innovativt näringsliv vilket ger goda förutsättningar för en bra utveckling framöver. I och med bildandet av Region Uppsala för vi nu samman Regionförbundet och Landstingets verksamheter. Det ger ytterligare möjlighet för politiken att dra nytta av de olika kompetenserna inom de två organisationerna och skapa goda förutsättningar för utveckling. Det finns trots allt utmaningar för vårt län. Vi behöver lyckas med integrationen av de nya invånare som anlänt till vårt län som flyktingar, fortsätta arbetet med att höja utbildningsnivån, stödja nystartade och befintliga företag samt med starkare kraft arbeta för ett län fritt från fossila bränslen. Vår omvärld påverkar oss i allt högre grad i och med att globaliseringen fortsätter. Det finns oroande händelser där vi ser ett politiskt ledarskap som alltmer agerar för protektionism och totalitärt styre. Även nationellt finns en tydlig tendens till populistiska, enkla lösningar på svåra samhällsproblem. Demokratin är det samhällssystem genom vilket vi styr och utvecklar samhället och inte enbart ett verktyg för att tillskapa sig makt som tyvärr framförs allt mer samhällsdebatten. Vi bör ta dessa farhågor på största allvar om Uppsala län även framgent ska vara ett ledande län i Europa. Johan Edstav Förbundsstyrelsens ordförande 2 (35)

Regiondirektören har ordet Verksamhetsåret 2016 blev det sista för Regionförbundet Uppsala län. Årsredovisningen baserad på vad vi gjorde 2016 - visar att verksamheten fortsatte med samma engagemang och av samma omfattning trots den förestående avvecklingen av förbundet. Regionförbundet har kompetenta och engagerade medarbetare som är väl skickade att bidra till en bra start för Region Uppsala den 1 januari 2017. Uppgiften att slå samman regionförbundet och landstinget till Region Uppsala har tagit tid och kraft. Den goda politiska processen under 2016 har dock gett energi också till arbetet med verksamhetsövergång, likvidation av Regionförbundet Uppsala län och andra aktiviteter som ingår i förberedelserna inför Region Uppsala. Regionförbundet har funnits i 14 år. Vi kan med stolthet blicka tillbaka på många vunna segrar och läsa av hur förbundet har gjort skillnad och bidragit till hela länets utveckling. Förbundet har burit det regionala utvecklingsansvaret efter bästa förmåga och svarat för medlemsuppdraget kring kunskapsutveckling inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Med denna årsredovisning läggs det sista årets verksamhet inom regionförbundets ram till handlingarna. Catharina Blom Regiondirektör 3 (35)

Hur går det för Uppsala län? Uppsala län är inne i en period av stark tillväxt. Länet har haft en snabb ökning av BRP per capita under 2016, men ligger fortfarande en bit efter Stockholm. Befolkningen har under 2016 ökat med två procent, motsvarande 7000 personer, och bostadsbyggandet ligger på den högsta nivån på flera decennier. Samtidigt som tillväxten varit hög och befolkningen vuxit har utsläppen av växthusgaser i länet minskat med 26 procent mellan åren 1990-2014. Det kan sättas i relation till Sveriges nationella klimatmål att utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än år 1990. Tillsammans med Stockholmsregionen har länet den lägsta öppna arbetslösheten av storstadslänen. Arbetslösheten har legat på en jämn nivå under perioden 2010-2014 trots en stark befolkningsutveckling. Länets arbetsplatser har jämförelsevis med andra delar av landet lätt att rekrytera rätt kompetens. Nyföretagandet i länet följer utvecklingen för riket. Varje år startas omkring 2 600 företag i länet, vilket motsvarar 11,5 per 1 000 invånare 20-64 år. Ökade satsningar på jämställd tillväxt och stöd till kvinnors företagande har fått fler kvinnor att starta företag. Det är dock fortfarande få företag som är verksamma på internationella marknader. Tidigare studier visar samtidigt att Uppsalaregionens internationella företag har god konkurrenskraft även om exporten bara svarar för 17 procent av BRP. Allt fler besöker vårt län. Turismomsättningen i Uppsala län uppgår till över 2,5 miljarder kronor. Andel av BRP som satsas i FoU i Uppsala län är högst i Sverige, och utmärker sig även i ett internationellt perspektiv. I det senaste nationella innovationsindexet placerar sig Uppsala län i topp i landet. Länet har fortfarande utmaningar i att minska avhoppen från gymnasieskolan. Inom fyra år efter påbörjad gymnasieskola har endast 70 procent uppnått examen. Det råder också stora variationer mellan kommunerna., från drygt 78 procent till 61 procent. 74 procent av kvinnorna klara examen inom fyra år, medan männen ligger på 66 procent. Andelen högutbildade 30-34-åringar ökar sakta och närmar sig nu 55 procent. Utmaningar återstår i Uppsala län när det gäller tillgången till bostäder, förbättrad infrastruktur, skolresultat och skillnaderna i länet, mellan bostadsområden, mellan män och kvinnor och mellan människor som är födda i olika länder. Uppföljning av samtliga mål i RUS framgår av bilaga. 4 (35)

Årets huvudprocesser Viktiga händelser Under 2016 har regionförbundet varit involverat i fem huvudprocesser som påverkat all övrig verksamhet och som varit styrande för hur resurser och arbetstid allokerats. Medverka i bildandet av Region Uppsala Bildandet av Region Uppsala har förberetts under året och letts av en politisk styrgrupp bestående av regionförbundets arbetsutskott och landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande. Regionförbundets regiondirektör har tillsammans med landstingsdirektören varit projektledare. I början av 2016 har kommunerna yttrat sig över ett förslag till uppdrag och organisation. Ett förslag till ny tjänstemannaorganisation inom Region Uppsala har förberetts, och träder i kraft i samband med flytt av viss personal till det nya regionkontoret i kvarteret Eldaren. Slutföra framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi för den nya regionorganisationen Efter en omfattande dialog under 2015 har ett förslag till ny regional utvecklingsstrategi färdigställts och skickats på remiss under april-september. Det slutliga dokumentet beslutades av förbundsfullmäktige i december 2016 och fastställdes av det nya regionfullmäktige den 15 februari 2017. Förbereda arbetet för kommande revidering av länstransportplan 2018-2029 I avvaktan på regeringens beslut om inriktning på kommande åtgärdsplanering har regionförbundet fattat beslut om en processplan för framtagandet av en ny länstransportplan 2018-2029. Arbetet med en ny cykelstrategi har påbörjats och flera konferenser på infrastrukturtema genomförts. Planeringsprocessen sker i tät samverkan med omkringliggande län. Inom ramen för en En bättre sits har en gemensam systemanalys utarbetats för Stockholm-Mälarregionen, som ett prioriteringsunderlag till regeringen och Trafikverket. Från länets sida har fyra prioriteringar lyfts fram: fyrspår till Stockholm, järnvägsförbindelse Enköping-Uppsala genom Arosstråket, förbättringsåtgärder längs Dalabanan och ombyggnad av Hjulstabron. Leva upp till regeringens uppdrag till regionalt tillväxtansvariga att hantera EU:s social- och regionalfond (ESF och ERUF) 5 (35)

Regionförbundet har statens uppdrag att leda länets genomförande av social- och regionalfonden. I detta ingår att mobilisera aktörer, stödja utveckling av projekt som ligger i linje med programmens intentioner och vara programmens kontaktpunkt i länet. Uppdraget utförs i samverkan med tillväxtansvariga i övriga län i Östra Mellansverige, samt förvaltande myndigheter (ESF-rådet och Tillväxtverket) och strukturfondspartnerskapet. En god samverkan mellan olika aktörer inom tillväxtrådet och Forum för inkluderande arbetsmarknad har bidragit till att länet varit rustat inför utlysningar och kunnat skriva bra ansökningar. Under året har flera projekt från Uppsala län blivit beviljade. I dialog med ledningsgruppen för FoU-stöd identifiera och förtydliga socialtjänstens och angränsande hälso- och sjukvårds behov av FoU-stöd och samverkan med universitet, högskolor och brukarorganisationer Regionförbundets uppdrag är att bedriva en FoU-stödverksamhet för socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. De senaste åren har en tydlig rörelse skett mot en s.k. evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Det bygger på att verksamheten baserar sig på kunskap från forskning eller annan relevant kunskap, professionens kunskap och brukarnas/patienternas kunskap. Samlad måluppfyllelse I regionförbundets verksamhetsplan för 2016 finns nio prioriterade mål för området regional utveckling. Totalt sett bedöms den samlade måluppfyllningen för regional utveckling som god. Målet om att en regional digital plattform för e-tjänster ska vara drift och de första tjänsterna tillgängliga för medborgarna har inte uppfyllts under året. Däremot har upphandling av en e-tjänsteplattform slutförts, vilket innebär att driftsättningen kan ske under första halvan av 2017. För FoU-stöd anger verksamhetsplan 2016 totalt tio prioriterade mål. Måluppfyllelsen bedöms som god för FoU-stöds verksamhet. Två mål kommer inte att uppfyllas helt. Målet om att de långsiktiga förutsättningarna för SUF-KC ska vara klara har inte kunnat uppfyllas trots att diskussioner om möjliga lösningar förts i flera olika forum. En fortsatt dialog om olika alternativ för de långsiktiga förutsättningarna för SUF-KC kommer att ske i Region Uppsala via förvaltningen Hälsa och habilitering enligt beslut i Förbundsstyrelsen i december 2016. Målet ska verksamma uppleva en förbättrad samverkan mellan kommun och landsting inom äldreområdet har inte kunnat uppfyllas under året. Två större satsningar har genomförts, men pga. att en nyckelaktör inte medverkat har målet inte uppnåtts helt. De 6 (35)

aktiviteter som genomförts har ändå lett till en viss förbättring i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Mål i VP 2016: Innovativ region Vid 2016 års slut: ska regionförbundets verksamhetsstöd och projektstöd till företagsfrämjande organisationer ha bidragit till - att det har startats minst 700 nya företag, varav minst 40 % leds av kvinnor. (Bas 32 %) - att 600 företag har fått stöd att utveckla sin verksamhet, varav minst 40 % leds av kvinnor. - att ca 50 företag tagit del av 3,1 mkr i affärsutvecklingscheckar för internationalisering, varav 1 mkr med inriktning på miljöteknikföretag. Måluppfyllelse Målet uppfyllt. 878 företag, (ca 44 % kv), därtill 348 UF-företag (48 % kv.) 710 företag (56 % kv) har näringslivsklimatet i Uppsala län förbättrats, mätt som resultat i undersökningar av Svenskt Näringsliv, Nöjd-kund-index och Tillväxtanalys (nyföretagande). Målet uppfyllt. ska förutsättningarna att samordna regionens insatser för ett bättre regionalt företagsklimat och stärkt etableringsfrämjande ha undersökts, med utgångspunkt från Tillväxtrådet Uppsala län, Aktörssamverkan, Innovationsforum samt analyser av regionens smarta specialisering. Målet uppfyllt. Aktörssamverkan har inrättats med ett 40-tal ingående medlemmar. Projektet Regionalt innovationsområde och kluster (RIK) har slutförts och en ny portal för verksamhetsstöd, verksamt.se har skapats. ska ett socialt investeringsperspektiv vara förtydligat hos ingående aktörer Växande region ska det ha investerats minst 120 mkr i länets transportinfrastruktur, med utgångspunkt från länstransportplan 2014-2025. Målet uppfyllt. Ett erbjudande om stöd i lokala processer har antagits av flera kommuner i länet. Målet uppfyllt. 171 mkr har investerats 7 (35)

ska en regional digital plattform för e-tjänster vara i drift och de första tjänsterna tillgängliga för medborgarna. Kompetent och socialt hållbar region ska implementeringen av de länsgemensamma riktlinjerna för demensvård- och omsorg vara påbörjad ska minst två projekt med inriktning mot att öka inkludering i Uppsala län ha startats, med finansiering av europeiska socialfonden (ESF). ska minst tre konkreta aktiviteter i särskild handlingsplan för bättre folkhälsa bland barn och unga ha påbörjats har genomförandet av konkreta handlingsplaner för jämställd rekrytering inom Vård- och omsorgscollege. Teknikcollege och Fastighetsforum, med målet om 70-30 fördelning, påbörjats. har minst sju av länets kommuner utarbetat tidsatta aktivitetsplaner för att minska avhoppen från gymnasiet, inom ramen för projektet #jagmed. ska verksamma uppleva en förbättrad samverkan mellan kommun och landsting inom äldreområdet ska de långsiktiga förutsättningarna för SUF-KC vara klara ska en kunskapsbaserad verksamhetsutveckling ske vid minst två olika verksamheter inom funktionshinderområdet ska implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård ha påbörjats Målet ej uppfyllt. Upphandling har slutförts, men driftsättning sker under första halvåret 2017. Målet uppfyllt. Ett särskilt implementeringsprojekt är startat i samarbete med kommunerna och landstinget. Målet uppfyllt. Fyra beviljade projekt för 99 mkr. Nisa, Smart industri, Praktikkartläggning och KIVO-C. Målet uppfyllt. Handlingsplaner för stärkt folkhälsa bland barn och unga har beslutats av förbundsstyrelsen, varpå insatser för minskad tobaksanvändning, föräldrastöd och fritidsbank påbörjats. Målet uppfyllt. Handlingsplaner har upprättats, med stöd från Tillväxtverket. Målet uppfyllt. Projektet pågår enligt plan, med stöd från socialfonden. Målet inte uppfyllt pga. att en nyckelaktör inte deltagit Målet inte uppfyllt. Dialog fortsätter under 2017 mellan Region Uppsala och övriga aktörer. Målet är uppfyllt. Delar av arbetet sker i nära samverkan med Uppsala kommun. Målet är uppfyllt. Dialogkonferens är genomförd och en uppdaterad regional överenskommelse är antagen. Arbetet med att stödja revidering av de lokala överenskommelserna är påbörjat. 8 (35)

ska länsgemensamma indikatorer inom folkhälsoområdet ha prövats Målet är uppfyllt. Älvkarleby har utgjort pilotkommun. ska implementeringen av handlingsplan för den sociala barnavården, Stärkt skydd för barn och unga vara påbörjad ska framtagen rutin för hälsoundersökning av barn och unga som socialtjänsten utreder och ger insatser vara känd och användas ska innehållet i Program för stabilitet och kompetensutveckling vara harmonierat med SKL:s handlingsplan (Stärkt skydd för barn och unga) Målet är uppfyllt. En plan med prioriterade insatser har tagits fram i samverkan med socialtjänsterna i länet Målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt. Programmet och uppföljningen av programmet har även presenterats för SKL och Socialstyrelsen, som rekommenderar programmet i Kunskapsguiden. Regionförbundets arbetsformer En viktig del av regionbildningen är att ta tillvara på det framgångsrika arbetssätt som karaktäriserar regionförbundet och som godkänts av förbundets medlemmar i verksamhetsplaner och handlingsplaner. Kortfattat innebär detta arbetssätt följande. Regionförbundet samverkar i de allra flesta uppdragen med andra aktörer ofta i långa processer. Exempel på detta är infrastrukturplaneringen och planering och genomförande av Forskning pågår-konferenser. Förbundet äger med andra ord sällan hela frågan utan samverkan med aktörer såväl inom som utanför länet är en förutsättning för att nå de mål som sätts upp. Exempel på detta är arbetet med att genomföra EU:s strukturfondsprogram där samarbetet dels sker i en geografi med fyra andra län, dels med en mängd aktörer inom respektive projekt. Ytterligare exempel är utvecklingen av PYC (Parenting Young Children) där utbildning ges runt om i Sverige och leds gemensamt av fyra FoU-miljöer från olika delar av landet. Ett annat karaktärsdrag är att tyngdpunkten ligger på att medverka till att skapa förutsättningar för utveckling. Förbundet har således i stort sett inte någon verksamhet i egen drift. Arbetet sker ofta i projekt med extern medfinansiering. Antalet pågående projekt varierar över tiden. De projekt där regionförbundet är projektägare med egna finansieringen och medel från olika externa finansiärer - finns förtecknade i en särskild bilaga, liksom de projekt som förbundet medfinansierar med statliga medel från anslaget 1:1 Allmänna tillväxtåtgärder. En av regionförbundet viktigaste roller är att fungera som mötesplats för politiker samt lokala och regionala aktörer. Politiker möts i förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen 9 (35)

och klimat- och infrastrukturberedningen. Möten mellan utbildningsarrangörer och arbetsgivare, Tillväxtråd, Nätverket för destinationsutveckling samt FoU-cirklar är exempel på andra mötesplatser på tjänstemannanivå. Kansliet Vid årets slut arbetade 26 personer på kansliet (20 kvinnor och 6 män). Två personer har varit inhyrda - en från Uppsala kommun och en från Uppsala Universitet. En tjänst som infrastrukturstrateg har återbesatts under året. Regiondirektören har inför kommande pensionering beviljats en arbetstid på 60-80 procent fr o m den 1 september 2015 31 december 2016. Sjukfrånvaron har varit 3,99 procent. Förbundsfullmäktiges presidium Håkan Collin (S) Maria Gardfjell (MP) Björn-Owe Björk (KD) ordförande, Landstinget i Uppsala län 1:e vice ordförande, Uppsala kommun 2:e vice ordförande, Landstinget i Uppsala län, Förbundsstyrelsen Johan Edstav (MP) ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) 1:e vice ordförande Cecilia Forss (M) 2:e vice ordförande Marlene Burwick (S) Jacob Spangenberg (C) Börje Wennberg (S) Helena Proos (S) Marie Larsson (S) Ilona Szatmari-Waldau (V) Nina Lagh (M) Jenny Gavelin (L) Anna-Karin Klomp (KD) Simon Alm (SD) Ersättare Agneta Hägglund (S) Vivianne Macdisi (S) Jonas Nyberg (S) Maria Gardfjell (MP) Sören Bergqvist (V) 10 (35)

Fredrik Ahlstedt (M) Klas Bergström (M) Carina Lund (M) Marie Wilén (C) Jonas Segersam (KD) Klimat- och infrastrukturberedningen KIB Jenny Lundström (MP) Ordförande, Tierps kommun Johan Örjes (C) Vice ordförande, Landstinget i Uppsala län Margareta Widén Berggren (S) Östhammars kommun Bertil Kinnunen (S) Landstinget i Uppsala län Carina Schön (S) Heby kommun Erik Pelling (S) Uppsala kommun Claes Litsner (S) Knivsta kommun Åskar Anderson (V) Landstinget i Uppsala län, t o m 2016-09-22 Sverker Åslund (V) Landstinget i Uppsala län, fr o m 2016-09-22 Daniel Blomstedt (M) Tierps kommun Kenneth Holmström (M) Älvkarleby kommun Carl Nettelblad (L) Landstinget i Uppsala län Roger Thelander (SD) Uppsala kommun Björn-Owe Björk (KD) Landstinget i Uppsala län Valberedningen Valberedningen är identisk med förbundsstyrelsen. Samtliga är ordinarie ledamöter. Revisorer Anna Wiklund (M) ordförande, t o m 2016-12-31 Knut Rexed (S) vice ordförande Cecilia Hamenius (L) ordförande, fr o m 2017-01-01M Mats Sjöborg fr om 2017-01-01. Sammanfattning av verksamheten Innovativ region En betydande del av insatserna för utveckling av fler och växande företag i Uppsala län bedrivs inom ramen för företagsfrämjande organisationer som erhåller verksamhetsstöd från regionförbundet. Under 2016 fördelades totalt 13,5 mkr till detta ändamål, varav hälften utgör länets driftstöd till Almi. Verksamheten inom dessa organisationer har i korthet gett följande resultat: 11 (35)

Almi har fortsatt en bra mix av mindre och större lån i lånestocken. Nyutlåningen blev totalt 164 mkr (122 mkr år 2015), totalt 232 lån ackumulerat (203 lån år 2015). På rådgivningssidan når Almi 1084 kunderbjudanden. 30 innovationer har under året kommersialiserats. Andelen kvinnor i Almi Uppsalas affärsrådgivning uppgår till 36 procent vilket ger en andra plats i landet. Antalet unika rådgivningskunder har varit 663 (561 för 2015). Kundnöjdheten är fortsatt hög och 98 procent rekommenderar Almi till andra (94 % för 2015). Andelen tid av total arbetstid som läggs på kund når 75 procent (74 % för 2015). För mer information se särskild rapport från Almi. Uppsala Innovation Centre (UIC) utvärderar ca 200 projekt årligen och under 2016 har 67 projekt antagits i något av UIC:s fem olika program. UIC har som mål att öka förutsättningarna för internationella kontakter och affärer i bolagen som antas i programmen och 10 relevanta besök har genomförts under året. UIC har bidragit inom projektet Växtzon, där samtliga inkubatorer och Science Park från Östra Mellansverige som deltar i projektet, fått tagit del av UIC-modellen. Hösten 2016 initierade UIC ett samarbete med Europas högst rankande företagsinkubatorer. Fem länder med de topprankade inkubatorerna INiTS, Österrike, Yes!Delft, Nederländerna, Imec, Belgien och i3p i Italien ingår i det nya nätverket, EuroIncNet,. Nätverket blir en länk ut till en internationell marknad för UIC-bolag som vill etablera sig i Europa. Två UIC-bolag inledde samarbeten i Österrike och Nederländerna där man tittar på hur förutsättningarna för en etablering ser ut. På samma sätt ska inkubatorbolag som vill in på den svenska marknaden i sin tur kunna få stöd av UIC, som utvärderar affärsmodellen och tar fram en lanseringsplan. Under läsåret har 1204 UF-företagare tillsammans drivit 348 UF-företag i Uppsala län. (48 % flickor och 52 % Pojkar). Det är oftast flickor som tar rollen som vd och vinner flest tävlingar. UF-företag drivs på 22 olika gymnasieskolor och 7 nya UFlärare har engagerats. Under samma läsår har 52 grundskoleklasser i länet arbetat med UF:s läromedel. Under året arrangerade och medverkade Drivhuset i 128 aktiviteter som involverade studenter. Inspirationsaktiviteterna och utbildningsinsatserna nådde 1 340 deltagare. Individuellt affärsutvecklande stöd gavs till 478 individer (276 unika) på 402 vägledningsmöten. 93 företag fick stöd i start-fasen. 2 216 studenter kontaktades vid olika mässarrangemang under året. Drivhuset deltog, genom ett samarrangemang med andra aktörer, i en starta eget-butik i Gottsunda. Syftet var att stärka kännedomen om det affärsutvecklingsstöd som finns att tillgå i Uppsala, hos utomnordiska medborgare. Connect har under 2016 genomfört 17 språngbrädor för företag som söker kapital (24 % av företagen med kvinnlig ledning) och 4 investeringsmöten med totalt 22 bolag där 30 procent av bolag fått finansiering inom 6 månader (prel siffror då alla bolag ännu inte rapporterat sin finansiering). Connect driver ett investerarnätverk med 50 investerare (23 % kvinnor). Connect har också genomfört 11 aktiviteter av 12 (35)

karaktären information, inspiration och nätverk, 3 kompetensutvecklande aktiviteter riktade mot investerare och en aktivitet för att inspirera fler kvinnor att investera i tidiga bolag. Under 2016 startade pilotprojektet "Connect FöretagsAcceleratorn". Coompanion har genomfört professionell rådgivning vid 43 tillfällen till totalt 95 personer. Coompanion har utbildat 122 personer i egen regi eller tillsammans med andra. 2 kooperativa verksamheter har startat under 2016. Coompanions rådgivningar har fördelat sig på 54 % kvinnor och 46 % män och utbildningar under samma tid har fördelat sig på 55 % kvinnor och 45 % män. Under 2016 har Visit Uppland främst samordnat aktörerna i nätverk för destinationsutveckling men även andra aktörer inom besöksnäringen för att aktivt medverka i genomförandet av den regionala strategin för hållbar besöksnäring i Uppsala län. Visit Upplands viktigaste verktyg för att uppnå strategins intentioner är: samordna nätverk för destinationsutveckling, initiera framtagandet av lokala turismstrategier/handlingsplaner samt att stötta/initiera utvecklingsprojekt. Under 2016 startade Visit Uppland projektet Augmented Export, ett 3-årigt projekt med syfte att utveckla upplevelseprodukter mot en internationell marknad. Inom socialtjänst och vård och omsorg är brukarmedverkan och personcentrerad verksamhet viktiga ledord. FoU-stöd har organiserat nätverksmöten för de processledare i kommunerna som har i uppdrag att stödja implementeringen av Äldres behov i centrum (ÄBIC), en modell för behovsbedömning som nationellt stöds av Socialstyrelsen. Under 2016 har modellen av Socialstyrelsen utvecklats till Individens behov i centrum (IBIC) för att också omfatta behov hos personer med funktionsnedsättning. Forum för brukarinflytande har genomfört sitt andra av tre projektår. Brukare på plats är ett exempel på en metod som prövats med framgång under året. Studieförbundet Vuxenskolan är nu projektägare och FoU-stöds roll är att medverka i styrgruppen för projektet. Projektet Skol-BIM framskrider planenligt och har fått medel beviljade från Folkhälsomyndigheten även för 2017, som det sista projektåret. Projektet ska utveckla skolans förmåga att upptäcka barn och ungdomar som lever i familjer med missbruk, och ge stöd för att de ska klara sin skolgång. Det består av både forskning och metodutveckling. Metodstöd har erbjudits kring socialt investeringsperspektiv i form av gemensamma fördjupningsdagar och lokalt processtöd. Flera av länets kommuner har tagit del av detta stöd under året. 13 (35)

Växande region Under året genomfördes åtgärder för 171 mkr inom ramen för länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Planeringsramen är 1 601 mkr för hela planperioden och innehåller satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar samt färdigställande av överenskomna och förskotterade objekt från tidigare plan. Åtgärdsvalsstudie för väg 55, sträckan Uppsala-Katrineholm, påbörjades under 2016 och slutförs under våren 2017. Åtgärdsvalsstudie för väg 282, sträckan Uppsala-Almunge, påbörjades under 2016 och slutförs hösten 2017. Åtgärdsvalsstudie för Uppsala-Uppsala Näs, brister för gång- och cykeltrafikanter, påbörjades under 2016 och slutförs till sommaren 2017. Åtgärdsvalsstudie för sträckan Knivsta-Alsike, brister för gång- och cykeltrafikanter, slutfördes under 2016. Det med länets kommuner, länsstyrelsen och kollektivtrafikmyndigheten gemensamma Forum för fysisk planering har fortsatt under året. I syfte att stödja en vård och omsorg på lika villkor för demenssjuka i länet har en länsövergripande riktlinje för demensvård- och omsorg tagits fram av regionförbundet i nära samverkan med kommunerna och landstinget. Ett projekt för implementering av riktlinjen har också startats under året med processledning från regionförbundet. År 2016 har inneburit stora utmaningar för socialtjänsten när det gäller att tillgodose ensamkommande barn och ungas behov av stöd och skydd. En del av barnen/ungdomarna är traumatiserade och i behov av kvalificerade insatser medan andra kan få tillräckligt stöd genom första linjens insatser. Därför utbildas nyckelpersoner och genomförs det manualbaserade programmet Teaching Rewcovery Techniques (TrT) i Uppsala län för ensamkommande asylsökande ungdomar, i form av en pilotstudie under hösten/vintern 2016-2017. Deltagande verksamheter är socialtjänsten i Knivsta, Tierp och Uppsala, elevhälsan i Uppsala, Cosmos samt Röda Korset. Kompetent region Den regionala kompetensplattformen Kompetensforum Uppsala län är en regional struktur och mötesplats för utbildningsanordnare och arbetslivet för samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor. Under 2016 har satsningar skett inom Kompetensforum för att underlätta individens val av utbildningar och yrken samt påskynda ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom implementering av Ung Företagsamhets tre grundskolekoncept för en bättre arbetslivsanknytning inom grundskolan 14 (35)

Kompetensforum har genomfört flera tematiska studiebesöksdagar inom olika branscher för arbetsförmedlare och studievägledare, samt arrangerat konferenser kring digitaliseringens påverkan på framtidens kompetens och regionens insatser för att förhindra skolavhopp. Det finns fortfarande brister i vårdkedjan för äldre liksom i samverkan mellan olika aktörer, såsom kommunens socialtjänst, den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården och specialistvården. Nya krav på ökad och effektivare samverkan initieras även från nationell nivå. Två satsningar har gjorts under året med regionförbundet som bas. Då delar av landstingets verksamhet inte deltagit har det önskade resultatet inte uppnåtts. Medvetenheten om behoven och viljan till ökad samverkan har dock höjts inom alla berörda organisationer. Ansträngningar för en långsiktig finansiering av SUF-KC har gjorts genom ett flertal tillfällen av dialog och information med länets kommuner om innehåll och nivå på finansiering. En dialog har även förts med den s.k. Sjuklövern inom landstingens verksamhet för att bredda finansieringsbasen, men de långsiktiga förutsättningarna är ännu inte klara. Dialogen fortsätter inom ramen för Region Uppsala. Från länets kommuner har frågan väckts om på vilket sätt personer som har stora svårigheter att uttrycka sig med talat språk på grund av ett funktionshinder ska kunna vara mer delaktiga och ha större inflytande över de insatser man tar del av. En arbetsgrupp har bildats med företrädare för profession, brukarorganisationer och forskning för ett ökat lärande inom området. Uppsala kommun deltar i projektet Innovationsguiden i samarbete med Socialdepartementet och SKL. För Uppsalas del handlar det om delaktighet och inflytande för barn med funktionsnedsättningar vid myndighetsbeslut. Vid en välbesökt konferens presenterades och spreds innehållet i de nya riktlinjerna inom missbruks/beroendeområdet. Den regionala överenskommelsen, som inkluderar de nya områdena i riktlinjen, antogs under året. Arbetet med att inkludera de nya områdena i riktlinjen i de lokala överenskommelserna pågår. En nationell handlingsplan Stärkt skydd för barn och unga handlingsplan för social barnavård har tagits fram av SKL. Planen innehåller 44 förslag till insatser. I vårt län har det övergripande arbetet för året har varit att åstadkomma en struktur med regionala och lokala prioriteringar och konkretiseringar av de prioriterade förslagen. En arbetsgrupp med deltagare från länets socialtjänster/barn och unga har under året arbetat med att ta fram mätbara regionala mål. Länets program för stabilitet och kompetensutveckling i den sociala barnavården har fortsatt under året. Fokus har legat på den reviderade versionen av BBIC och 15 (35)

introduktion men också på insatser som ger stöd för yrkesutveckling till exempel utbildning av arbetsledare, introduktörer, mentorer och specialisthandläggare. Programmodellen är integrerad i länets arbete med SKL:s handlingsplan. Den hälsorutin som togs fram och förankrades förra året har spridits och funnits tillgänglig för socialtjänsten att använda under 2016. En uppföljning av hur hälsorutinen används i länet har gjorts av FoU-stöd tillsammans med hälso- och sjukvården i slutet av året. Generellt kan konstateras att intresset för att delta i de arrangemang som FoU-stöd har inbjudit till har varit mycket stort under 2016, det gäller inom verksamhetens alla områden (äldre, barn/unga, missbruk/beroende och funktionshinder). För att kunna följa viktiga faktorer som påverkar folkhälsan har ett regionalt uppföljningssystem i form av en modell med huvudindikatorer och underindikatorer utarbetats. Arbetet har skett i samverkan med Älvkarleby kommun som pilotkommun och kommer att implementeras under 2017 och också kunna användas som en fördjupad uppföljning av RUS en region för alla. År 2016 beslutade förbundsstyrelsen uppdraget att arbeta fram handlingsplaner för ökade samverkansinstaser för bättre hälsa bland barn och unga. Tre handlingsplaner för samverkansinsatser har antagits och undertecknats med temana fysisk aktivitet, tobaksfri skoltid och ökat föräldrastöd. Regionförbundet ansvarar för framtagandet av handlingsplanerna i samverkan med länets kommuner, länsstyrelse, länsbarnombudsman, landsting och andra organisationer. Regionförbundet har under 2016 initierat och stimulerat lokala processer för sociala investeringsperspektiv i Älvkarleby, Enköping, Östhammar och Uppsala. Särskild rapport om Almi Företagspartner Uppsala AB Verksamheten har utvecklats bra under året med höga volymer inom både lån och rådgivning och med hög kundnöjdhet. Ett antal nya medarbetare har också kunnat hälsas välkomna och Almi står nu väl rustade för att vara en bra partner till länets företag på deras tillväxtresa. Almi har fortsatt en bra mix av mindre och större lån i lånestocken. Tempot i utlåningen har varit god och når, mätt i antal lån per rådgivare, upp till 4.3 (4.0 år 2015) per månad, vilket placerar Almi Uppsala på andra plats i landet. Nyutlåningen blev totalt 164 mkr (122 mkr år 2015), totalt 232 lån ackumulerat (203 lån år 2015). 16 (35)

På rådgivningssidan når Almi 1084 kunderbjudanden jämfört med 775 under 2015. Vidare når Almi 12,4 kunderbjudanden per rådgivare och månad inom affärsrådgivningen (12.2 kunderbjudanden år 2015). 30 innovationer har under året kommersialiserats jämfört med 29 innovationer under 2015. Andelen kvinnor i Almi Uppsalas affärsrådgivning uppgår till 36 procent vilket ger en andra plats i landet (36 procent under 2015 som då var tredje plats i landet). Antalet unika rådgivningskunder har varit 663 (561 för 2015). Kundnöjdheten är fortsatt hög och 98 procent rekommenderar Almi till andra (94 % för 2015). Andelen tid av total arbetstid som läggs på kund når 75 procent (74 % för 2015). Det tillväxtprogram som startades upp under 2015 (Tillväxtlyftet) och som är ett samverkansprojekt mellan Almi i Östergötland, Örebro, Västmanland, Sörmland och Uppsala har mottagets mycket väl av regionens företag. Projektet löper under tre år och gör det möjligt att erbjuda företagen i länet olika former av företagscoaching, både i grupp och individuellt. Ett nära samarbete runt tillväxtföretag sker med Almi Invest och under året har en samlokalisering planerats som genomfördes i början av 2017. Under 2016 har 20 företag (18 företag för 2015) påbörjat Tillväxtprogrammet för etablerade företag samt ytterligare 62 företag deltagit i något av de övriga programmen inom Tillväxtlyftet; Tillväxtprogrammet för unga företag, Skuggstyrelse, Företagscoach och Lönsamhetsstyrning. 41 par (52 för 2015) deltog i årets Mentorprogram som genomfördes med deltagare från sju av Regionens kommuner. Almi deltar i många forum som finns ute i regionens kommuner såsom tillväxtråd, företagsråd och frukostmöten och varje kommun har en utpekad person inom Almi att vända sig till om inte direktkontakt i specifik fråga kan tas. Almi deltar också i olika typer av aktörssamverkan med Drivhuset, Coompanion, Arbetsförmedlingen, Ung Företagsamhet, NFC, Uppfinnarföreningen och UIC. UIC och Almi har ett nära samarbete med regelbundna avstämningsmöten där Almi under 2016 bland annat förmedlat 35 (40 för 2015) idébärare/företag till UIC. Andelen företag inom UICs olika program som också är kunder till Almi är hög och som högst i de senare programmen där två av tre företag är Almikunder. 17 (35)

Ekonomisk redogörelse Regionförbundets intäkter uppgick under 2016 till 56 477 tkr varav 38 149 tkr från medlemsavgifter. Övriga intäkter var bland annat projektmedel. Årets resultat uppgår till -2 702 tkr. Kostnaderna för representation var 69 449 kr. Redovisningsprinciper Redovisningen följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614). Intäkter och kostnader har periodiserats. Inventarier som överstiger ett halvt basbelopp avskrivs på fem år. God ekonomisk hushållning Syftet med god ekonomisk hushållning är väl utförd verksamhet. Enligt Kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. En plan för ekonomin de kommande tre åren ska upprättas, varav budgetåret är det första. En treårsplan finns med i verksamhetsplan och budget 2015 som förbundsfullmäktige godkände den 15 januari 2015. Treårsplanen blir endast delvis relevant på grund av regionbildningen. Kommunallagen reglerar också vilka åtgärder som ska vidtas om kostnaderna överstiger intäkterna. Minst en delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Förbundsfullmäktige behandlade delårsbokslutet den 16 december 2016. Regionförbundet redovisar ett negativt resultat för 2016, vilket täcks av eget kapital. Återstående eget kapital överförs till Region Uppsala efter avslutad likvidation av regionförbundet. Finansiellt mål Enligt Kommunallagen ska det finnas finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundets finansiella mål är 4 000 tkr. Det egna kapitalet ska vara en buffert för att möta eventuella omstrukturerings- eller andra oförutsedda kostnader av engångskaraktär utan att man ska behöva gå till medlemmarna och begära extra bidrag. Dessa medel, eller delar av dem, har tagits i anspråk i samband med regionbildningen. Tack vare tidigare års ackumulerade överskott har en buffert av eget kapital kunnat byggas, som täcker årets underskott och uppkomna avvecklingskostnader. Det egna kapitalet uppgick vid 2016 års bokslut till 3 729 tkr. 18 (35)

Övrigt I bokslutet 2010 avsattes medel för att täcka kostnader för tidigare ordförandens pension. En överenskommelse mellan landstinget och regionförbundet gjordes vilket innebar att förbundet medfinansierar landstingets pensionskostnader för den tid som ledamoten tjänstgjort som ordförande. Förbundets del uppgick 2016 till 192 tkr vilket har räknats av från den reserverade skulden. Verksamhetens resultat totalt exkl. externfinansierade projekt Verksamhetens intäkter 2016-12-31 Budget helår Medlemsavgifter 38 148 696 38 148 690 Bidrag 1 997 004 1 961 000 Övriga intäkter -1 017 884 414 000 Summa verksamhetens intäkter 39 127 816 40 523 690 Verksamhetens kostnader Kostnader för lokaler -1 628 596-1 698 140 Övriga driftskostnader -21 718 005-18 584 257 Kostnader för personal -18 494 591-20 386 293 Avskrivningar -34 320-35 000 Summa verksamhetens kostnader -41 875 512-40 703 690 Verksamhetens nettokostnad -2 747 696-180 000 Finansnetto 45 141 180 000 Resultat 2 702 555 0 Ekonomisk uppföljning per enhet Verksamhet Intäkter jan-dec Kostnader jan-dec Tkr % Tkr % Resultat Årsbudget Regional utveckling 21 994 95% 22 457 97% -463 23 113 därav verksamhetsstöd 13 465 100% 13 385 99% 80 13 465 därav övrigt 8 529 88% 9 072 94% -543 9 648 Välfärd och FoU-stöd 7 966 101% 8 038 102% -72 7 897 19 (35)

Ledning 990 100% 778 79% 212 990 Stab 6 497 95% 8 571 125% -2 074 6 843 Politik 1 681 100% 1 986 118% -305 1 681 Resultat 39 128 97% 41 830 103% -2 702 40 524 Kommentarer till bokslutet I delårsbokslutet prognosticerades ett överskott på 400 tkr, främst förklarat av lägre personalkostnader till följd av flera vakanser. I slutet av året har emellertid avvecklingen av regionförbundet inneburit högre kostnader än beräknat, samtidigt som medfinansiering av projekt minskat intäkterna, vilket sammantaget resulterat i ett underskott på ca -2,7 mkr. Uppvisat underskott utgörs av uppkomna avvecklingskostnader av engångskaraktär och har avsett pensionsutbetalningar, förtroendemannaersättningar, IT-tjänster, mobiler och datorer samt inhyrd personal, bl a för e-samordning. Kostnaderna för e-samordning och upphandling av en e-tjänsteplattform uppgår till 400 tkr, vilket enligt beslut i förbundsfullmäktige inför verksamhetsåret 2015 skulle kunna belasta det egna kapitalet. Under 2015 behövde det egna kapitalet inte tas i anspråk för e-samordning, men däremot under 2016. De tillkommande kostnaderna till följd av avvecklingen summeras till 2,1 mkr. Därutöver har inhyrd personal och konsulter engagerats för att upprätthålla viss verksamhet i väntan på att den nya organisationen hunnit träda i kraft. Verksamheten exkl staben ger ett underskott på 600 tkr. Regionförbundets balanserade medel har inför 2016 uppgått till ca 6,5 mkr, vilket överstigit det finansiella målet med 2,5 mkr. Enligt beslut av förbundsfullmäktige 10 december 2015 har förbundsstyrelsen bemyndigats att ta i anspråk delar av det egna kapitalet för att möta eventuella omstrukturerings- eller andra oförutsedda kostnader som kan uppstå i samband med likvideringen av regionförbundet. Efter justering för 2016 års underskott uppgår det egna kapitalet till något under förbundets finansiella mål för en god ekonomisk hushållning. Externa projekt 2016 Projektnamn IB 160101 Intäkter Kostnader Resultat Välfärd och FoU-stöd: RIM (implementering) 803 115-525 393 Anhörigstöd 66 157-223 0 Kunskapscentrum FIB 0 1 200-1 200 0 Plattformsprojektet 455-366 -89 0 20 (35)

Barn i samhällsvård 469 766-386 849 Ledningsstruktur äldre 38 15-53 0 Föräldrastöd 97 0-58 39 Analysmedel 466-445 -21 0 Modellkommunsprojekt 154 0-154 0 ehälsa 374 0 0 374 Brukarinflytande LSS 683 759-883 559 RIM utbildning 65 0 0 65 Öppna jämförelser 40 0 0 40 Chatta med soc 292 0-292 0 Tillnyktring 2 337 0-2 282 55 PHASE 20 primärvård 286 0 0 286 Riktlinjer rehab 39-14 -25 0 Länsprogram demens 200 0 0 200 Skol-BIM 69 2 020-1 915 174 Uppföljning SIP 140 0-140 0 PYC 2015 513 1 352-1 865 0 Bättre liv 2015 742 100-298 544 Kompetensutvecklingsprogram 162 501-709 -46 RIP nätverk/konferens 0 43-43 0 Regional utveckling: Slutförvarsprojektet 0 485-485 0 Nya kompetensforum -321 1 028-679 28 RIK-Reg innovationsarbete 96 83-508 -329 ÖMS - Smart spec 0 659-935 -276 Unga till utbildning och arbete -75 288-613 -400 Reg bredbandskoordinator 620 857-635 842 Hälsodatabas 300 0-300 0 Startfinansiering RF Ua län 0 200-200 0 Augmented Export 0 1 938-1 829 109 Jämställd regional tillväxt 0 4-4 0 Totalt 9 110 11 745-17 349 3 506 Balanskravskommentar Balanskravet har inneburit att eventuellt underskott ska återställas med motsvarande överskott de nästföljande tre åren. Detta är det sista bokslutsåret för regionförbundet och det balanserade egna kapitalet överförs till den nya organisationen. Regionförbundet gör ett underskott för verksamhetsåret 2016, men kompenseras av ett ackumulerat överskott från regionförbundets verksamhet sedan 2003. Intern kontroll Förbundsstyrelsen har ansvaret för den interna kontrollen och fastställde senast en intern kontrollplan 2014. Revisionen gjorde 2015 en övergripande granskning av den interna kontrollen och lyfte i denna upp vissa brister. Styrelsen initierade med anledning av detta ett antal åtgärder. Stickprov har gjorts beträffande risk för missvisande resultat, kontrollmoment Att riktlinjer för projektredovisning följs. Så har även skett avseende 21 (35)

risk att beslut inte verkställs, kontrollmoment Delgivning av ärenden till berörda organisationer samt risk att fakturor betalas felaktigt, kontrollmoment Att attestreglemente följs. En skriftlig dokumentation påbörjades under 2016, men har inte slutförts till följd av avvecklingsprocessen. Regionförbundet årsbokslut 2016-12-31 Verksamhetens intäkter 2016. Budget 2015. Medlemsavgifter Not 1 38 148 696 38 148 690 36 846 012 Projektmedel Not 2 8 762 349 0 14 109 715 Ersättning från staten för tre överförda tjänster 1 997 004 1 961 000 1 961 000 Övriga intäkter Not 3 1 964 707 414 000 3 048 497 Balansering av projekt Not 14 5 604 377 0-2 657 215 Summa verksamhetens intäkter 56 477 133 40 523 690 53 308 008 27 146 973 Verksamhetens kostnader Kostn för lokaler -1 628 596-1 698 140-1 544 306 Övriga driftkostnader Not 4-35 232 503-18 584 257-30 939 634 Kostnader för personal Not 5-22 329 411-20 386 293-20 978 053 Avskrivningar Not 6-34 320-35 000-34 320 Summa verksamhetens kostnader -59 224 830-40 703 690-53 496 312 Verksamhetens nettokostnad -2 747 697-180 000-188 304 Finansiella intäkter 45 507 180 000 195 928 Finansiella kostnader -366 0-436 Resultat efter finansiella poster -2 702 555 0 7 187 22 (35)

ÅRETS RESULTAT -2 702 555 0 7 187 1134434,68 Regionförbundet årsbokslut 2016-12-31 2016 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Investeringar i annans fastighet Not 7 0 0 Inventarier Not 7 0 34 319 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Not 8 513 293 513 293 Summa anläggningstillgångar 513 293 547 612 Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar 228 040 1 858 992 Övriga kortfristiga fordringar Not 9 3 401 750 2 414 974 Interimsfordringar Not 10 1 051 118 1 374 421 Summa 4 680 908 5 648 387 Kassa och Bank 12 754 013 20 886 794 Summa omsättningstillgångar 17 434 921 26 535 181 SUMMA TILLGÅNGAR 17 948 214 27 082 793 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 23 (35)

Balanserad vinst o förlust 6 431 481 6 424 295 Periodens resultat -2 702 555 7 187 3 728 926 6 431 481 Avsättningar Avsättningar för pensioner Not 11 308 256 500 399 Kortfristiga skulder m m Leverantörsskulder 2 327 186 4 656 214 Övriga kortfristiga skulder Not 12 4 745 302 4 005 663 Interimsskulder Not 13 6 838 545 11 489 035 Summa 13 911 033 20 150 912 h bok diff SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 17 948 214 27 082 793 h bok Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse inkl. löneskatt som ej upptagits bland skulder Not 15 0 203 279 Ställda panter Inga Inga 24 (35)

Regionförbundet Årsbokslut 2016-12-31 Finansieringsanalys 2016-12-31 2015-12-31 Tillförda medel Årets resultat -2 702 555 7 187 Ej rörelsekapitalpåverkande poster: 0 0 Förändring av avsättningar -192 143-193 009 Avskrivningar 34 320 34 320 Summa tillförda medel -2 860 378-151 502 Använda medel Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0 0 Summa använda medel 0 0 Förändring av rörelsekapitalet -2 860 378-151 502 Specifikation av rörelsekapitalets förändring: +/- kortfristiga fordringar -967 479-414 473 +/- kortfristiga skulder 6 239 879-813 259 +/- likvida medel -8 132 778 1 076 231 Summa -2 860 378-151 502 Regionförbundet årsbokslut 2016 2016 12 31 2015 12 31 Not 1. Medlemsavgifter Länets kommuner 13 351 926 12 896 012 Landstinget i Uppsala län 24 796 770 23 950 000 Summa 38 148 696 36 846 012 Not 2. Projektmedel Kommuner (Kompetensstegen m fl..) 1 090 000 1 072 460 Landstinget i Uppsala län 620 000 903 000 Kammarkollegiet (SUF) 2 310 154 Kärnavfallsfonden (slutförvar) 485 000 1 350 000 Sv kommuner o landsting (Barn i samh vård, Brukarinflytande, Bättre liv 2015, Unga till utbildn o arb) 861 485 2 176 190 Sv ESF rådet (Mot en inkl arb marknad) 1 338 118 Tillväxtverket (Kompetensforum, ÖMS, RIK, Unga till arb o utb) 2 482 110 1 811 665 Folkhälsomyndigheten 2 020 000 2 300 000 Högskolan i Borås 53 128 Region Östergötland, Unga till utbildning och arbete 196 754 Länsstyrelsen Västmanlands län 150 000 25 (35)

Post o telestyrelsen (Reg bredbandskoordinator) 857 000 620 000 FoU (PYC 2015) 25 000 Visit Roslagen, Augmented Export 70 000 Håbo Marknad, Augmented Export 20 000 Upplandsstiftelsen, Augmented Export 10 000 Destination Uppsala, Augmented Export 50 000 Summa 8 762 349 14 109 715 Not 3. Övriga intäkter Kursavgifter 1 593 450 1 466 176 Ersättn från Regionförbundet Kalmar 133 247 478 669 Reglering av reservation avseende revisionen 433 565 Region Gävleborg 109 997 Landstinget och kommunerna Uppsala län 39 198 267 854 Allmänna barnhuset 10 000 Akademikerförbundet 4 000 Destination Uppsala AB 90 000 Forsa 7 500 Diverse intäkter 177 312 202 236 Summa 1 964 707 3 048 497 Not 4. Övriga driftkostnader Annons,reklam, info -195 755-606 843 Verksamhetsstöd -13 395 536-12 740 618 Fr tjänster -2 395 589-2 289 197 Inhyrd personal -2 546 629-2 827 280 Konferenskostn vid egna kurser -2 008 178-2 001 757 Konsultarvoden -4 726 853-3 083 510 Kontorsmtrl, trycksaker -288 977-287 694 Leasing inventarier -24 388-25 000 Resekostnader -493 926-606 432 Telefoni -273 011-232 922 Projektkostnader -7 858 049-5 483 506 Övr driftkostnader -1 025 615-754 874 Summa -35 232 503-30 939 634 2 573 067 6 865 936 Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader -13 877 335-12 707 160 Arvoden förtr valda -629 067-445 791 Arbetsgivaravgifter -4 175 445-3 961 587 Avsättning till pensionsstiftelsen -1 174 294-1 443 933 Löneskatt på avsättning till pensionstiftelse, pens premier -755 636-682 723 Pensionsutbetalningar -789 222-428 577 Pensionskostnader (IPV) -821 485-1 004 880 Försäkringar till anställda 128 633-16 250 Kompetensutveckling -798-91 461 26 (35)

Förändring semesterskuld, företagshälsovård, traktamenten, resersättning, löneskatt etc. -234 761-195 691 Summa -22 329 411-20 978 053 0 1 279 884 Not 6. Avskrivningar Investeringar i annans fastighet 0 0 Inventarier -34 320-34 320 Summa -34 320-34 320 Not 7. Anläggningstillgångar Investeringar i annans fastighet avskrivs på tre år enl hyreskontrakt. 2010 års nyanskaffningar avskrivs på fem år. IB anskaffningsvärde 163 044 163 044 Årets nyanskaffningar 0 0 Årets utrangeringar -163 044 0 UB anskaffningsvärde 163 044 163 044 IB ack avskrivningar -163 044-153 955 Årets avskrivningar 0-9 089 Årets utrangeringar 163 044 0 Summa 0 0 Inventarier avskrivs på fem år. Som anskaffningsvärde för övertagna inventarier används Kommunförbundets Uppsala läns anskaffningsvärden då detta bättre speglar kvarvarande ekonomisk livslängd. IB anskaffningsvärde 820 971 820 971 Årets nyanskaffningar Årets utrangeringar -820 971 UB anskaffningsvärde 0 820 971 IB ack avskrivningar -786 652-752 332 Årets utrangeringar 820 971 Årets avskrivningar -34 319-34 320 Summa 0 34 319 Not 8. Aktier Bokfört värde Bokfört värde Destination Uppsala AB (1060 st) 23 293 23 293 ALMI (4900 st) 490 000 490 000 Summa 513 293 513 293 Not 9. Övriga kortfristiga fordringar Avräkning skatter och avgifter 883 1 378 Skattefordringar F-skatt 880 044 880 044 Momsfordran 1 914 203 1 081 981 Vidarefaktureras 532 869 451 571 Övrigt 73 751 0 Summa 3 401 750 2 414 974 27 (35)

Not 10. Interimsfordringar Förutbetalda hyror 0 328 738 Förutbetalda kostnader leverantörsfakturor 0 490 854 Projektbalanseringar externa 1 051 118 396 391 Upplupen ränta 0 158 438 Summa 1 051 118 1 374 421 Not 11. Avsättningar för pensioner Pensionsåtagande inkl löneskatt för tidigare ordförande Regionförbundet. 308 256 500 399 Regionförbundet Uppsala län s samlade pensionsskuld exkl ordförande visstidspension uppgår per 161231 till 27 935 000 kr och är tryggad genom tillgångar i pensionsstiftelsen Not 12. Övr kortfristiga skulder Källskatt, personal 422 361 365 888 Löneskatt 24,26%, dekl 1 131 422 1 212 477 Övriga skulder Periodisering lev fakt, övr skuld (del av 2990) 1 396 666 377 120 Pensionsvalet (2016) t v 556 068 532 785 Pensionsvalet (2016) v t 64 524 67 778 Pensionsstiftelsen (avsättningar) t v 1 030 014 1 292 244 Pensionsstiftelsen (avsättningar) v t 144 247 151 520 Övriga kortfristiga skulder 0 5 851 Summa 4 745 302 4 005 663 Not 13. Interimsskulder Semesterlöneskuld (inkl soc avg) 1 158 900 1 373 620 Upplupna soc avg 497 335 393 640 Projektbalanseringar externa 4 556 380 9 648 438 Övriga skulder kto 2990 625 929 73 337 Summa 6 838 545 11 489 035 Not 14. Balansering av projekt Balansering 1209 Slutförvarsprojektet -142 406 Balansering 1214 RIM (Implementering) 410 352 470 097 Balansering 1218 Anhörigstöd 66 252 16 267 Balansering 1226 Plattformsprojektet 455 571 76 951 28 (35)

Balansering 1246 Barn i samällsvård -379 772 407 337 Balansering 1249 Ledningsstruktur äldre 38 235 47 617 Balansering 1250 Föräldrastöd 57 881-69 092 Balansering 1251 PYC 2 30 053 Balansering 1255 Funktionshinder plattform 27 225 Balansering 1256 Analysmedel 465 334 1 512 202 Balansering 1257 FoU-handledning IFO 67 736 Balansering 1258 Barn i missbruksmiljö 31 556 Balansering 1259 Medelkommunsprojekt 154 465 107 000 Balansering 1260 ehälsa 235 850 Balansering 1261 Brukarinflytande LSS 123 356 447 242 Balansering 1262 RIM (utbildning) 25 141 Balansering 1263 Öppna jämförelser 268 Balansering 1264 Chatta med soc 291 775 0 Balansering 1265 Omhänd berusade personer 2 282 481-1 987 504 Balansering 1267 Riktlinjer rehab 39 111 0 Balansering 1268 Länsprogram demens -500-199 759 Balansering 1269 Skol-BIM -105 257-68 660 Balansering 1270 Uppföljning SIP 140 321-140 321 Balansering 1271 PYC 2015 513 534-513 535 Balansering 1272 Bättre liv 2015 197 981-741 798 Balansering 1273 Kompetensutveckl prg 207 932-162 258 Balansering 1283 Arenor för tillväxt 0 Balansering 1285 Inkl arbetsmarknad -1 035 296 Balansering 1286 Främja kvinnors företagande 269 901 Balansering 1287 Utv kompetensforum -349 235 91 189 Balansering 1288 ÖMS förstudie ERUF -520 328 Balansering 1289 RIK-Reg innovationsarbete 425 001-94 865 Balansering 1290 ÖMS - Smart spec 276 334 Balansering 1291 Unga till utbildning och arbete 323 998 74 976 Balansering 1292 Reg bredbandskoordinator -222 180-620 000 Balansering 1293 Hälsosamtalsdatabas 300 000-300 000 Balansering 1295 Augmented export -108 593 Summa 5 604 377-2 657 215-2 657 215 982 771 2 947 162-1 674 444 Not 15. Ansvarsförbindelse Avser pensionsåtagande för tidigare anställd 0 203 279 direktör för Kommunförbundet/Regionförbundet. 29 (35)

Sammanställd resultaträkning, Regionförbundet inkl andel i Almi År 2016 År 2015 Bokslut Verksamhetens intäkter 59 830 55 675 Verksamhetens kostnader -62 696-55 375 Avskrivningar -101-100 Verksamhetens nettokostnad -2 967 200 Finansiella intäkter 65 206 Finansiella kostnader 0-1 Resultat före extraordinära poster -2 902 405 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat -2 902 405 Resultaträkningen avser sammanlagd redovisning avseende Regionförbundet samt 49 % av ALMI Företagspartner i Uppsala AB. Sammanställd balansräkning, Regionförbundet inkl andel i Almi TILLGÅNGAR År 2016 År 2015 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Investeringar i annans fastighet 0 0 Inventarier 148 249 Finansiella anläggningstillgångar 23 23 Summa anläggningstillgångar 171 272 Fordringar 30 (35)

Kortfristiga fordringar 12 291 12 844 Kassa och bank 12 754 20 887 Summa omsättningstillgångar 25 045 33 731 SUMMA TILLGÅNGAR 25 216 34 003 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (bal) 10 464 10 059 Årets resultat -2 902 405 Summa eget kapital 7 561 10 464 Avsättningar Avsättningar för pensioner 308 500 Kortfristiga skulder 17 347 23 040 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 25 216 34 004 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse och löneskatt som ej upptagits 0 203 bland skulder Ställda panter 0 0 Bankgaranti Balansräkningen avser sammanlag redovisning avseende Regionförbundet samt 49 % av ALMI Företagspartner i Uppsala AB. 31 (35)

Bilaga: Beslut om projektstöd med 1:1-medel Allmänna tillväxtåtgärder 2016 (Tillväxtverket) Beslut 2016 1:1 medel och budget för 2016 (konto 1681) Allmänt NYPS - avgift, Tillväxtverket 93 000 En attraktiv region Myggbekämpning, NeDa RFUL 2015/19 920 000 En attraktiv region verksamt.se/regionuppsala resurs 101 346 En attraktiv region KOMPIS-projektet, Havsplanering, Lst + kommuner En attraktiv region SBA - Stockholm Business Arena 130 000 En attraktiv region Augmented Export (Förstärkt Export besöksnäringen) 700 000 En attraktiv region Gitarrfestivalen 50 000 En attraktiv region Biosfärområde som identitet och varumärkesplattform 100 000 En attraktiv region App 3D-visualisering Gamla Uppsala och Valsgärde, UU 40 000 En attraktiv region Vallonbruk, Skrivet i Järn 30 000 En attraktiv region Turismstrategi Heby 75 000 En attraktiv region Turismstrategi Älvkarleby 8 151 En innovativ region Almi Invest (ERUF) 920 000 En innovativ region Almi Utökad rådgivning ISF 250 000 En innovativ region Disting 30 000 En innovativ region EuroIncNet (UIC Inkubatorer Europa) 171 425 En innovativ region Innovation Akademiska 799 000 En innovativ region Life Science Going Global (Connect styrelse för internationalisering) 100 000 En innovativ region The Uppstart pitching competition 50 000 En innovativ region Starta eget butik Gottsunda - Aktörer tillsammans En innovativ region Växtzon 1 (ERUF) UIC 1 815 000 En innovativ region Affärsänglarna UNT mediahuset 50 000 En innovativ region JCI - Business by mee En innovativ region Campus Ultuna - Green Innovation Park 400 000 En innovativ region Biogas Öst Xpose (Life+) 137 640 En innovativ region Biogas Öst Utveckling 33 000 En innovativ region Biogas Öst, Biogas tankinfrastruktur ÖMS 15 000 En innovativ region Förstudie Elstolpar LST Uppsla 50 000 En innovativ region Klimathjälpen Uppsala kommun 250 000 En innovativ region Förstudie Transportsystem En innovativ region Region Örebro, Energieffektiva företag genom energikontor i samverkan (ERUF) 355 370 En innovativ region Region Örebro, Restvärmesamverkan ÖMS 50 000 En innovativ region STUNS Energi, Energiportal inom Energiområdet (ERUF) 350 000 En innovativ region STUNS Energi, Offentlig innovation inom Energiområdet (ERUF) En innovativ region Samarbete ÖMS-projektledare (Per Holmström) 200 000 En innovativ region BioGas ÖST, Fossilfria och effektiva transporter 44 422 En innovativ region Gemensam ÖMS-satsning mot CO2-avsnittet, Laddinfrastruktur En innovativ region Connect FöretagsAcceleratorn 300 000 En innovativ region BAM - Business attraction management En innovativ region RIK - regional ledarskap TVV, inkl benchmarkresa En innovativ region ÖMS3 (ERUF-smart specialisering) En innovativ region Östhammar kommun - turismstrategi 34 357 En kompetent region Reglab medlemskap 102 000 En kompetent region #jag med (medfin. av lön) 30 000 En kompetent region Kompetensforum 50 000 En kompetent region Smart industrier ÖMS 100 000 32 (35)

En växande region Räta linjen, fortsatt samverkan kring sträckan 25 000 En växande region Swedavia AB, Connect Sweden - internationell flygtrafik 50 000 En växande region Relationsdagen 2 mars 158 652 Summa - beslut projekt 9 168 363 Anslag 2016 9 380 000 Ej utnyttjat anslag 211 637 33 (35)

Bilaga: Uppföljning av RUS-mål En innovativ region Privata och offentliga investeringar i BRP ska uppgå till minst 7 % av BRP Länet ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft Nuläge 5,8% (2013) 1:a (2015) I länet ska det årligen startas minst 13 nya företag per 1000 invånare 11,5 (2015) Antalet exporterande företag i länet ska minst ligga på snittet i landet, motsvarande 1 200 företag år 2010 898 (2014) En växande region Länet ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på 3 500 personer per år, med beredskap för ytterligare 1 000 invånare per år fram till 2020 Nuläge 2010 bostäder (2015) Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 26% (2014) År 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbit/s 67% hushåll 52% arbetsställen (2015) En kompetent region Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år ska överstiga 80 % Andelen 30-34 åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 % Nuläge* 73,8 % (2014) 53,8 (2014) 34 (35)

Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna 18-24 ska understiga 10 % 10,5 (2014) Andelen sysselsatta i åldrarna 20-64 ska överstiga 80 % 77,3 (2014) Antalet studerande inom yrkeshögskolan ska uppgå till minst 2 500 år 2020 Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro (försörjningsmått) ska minska till väl under 13 000 kr/inv 820 (2014) 16 090 (2014) En attraktiv region Nuläge* Omsättningen från turismnäringen ska fördubblas från 2010 till 2020 +13 % (2013) Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i 2:a (2015) 35 (35)

www.pwc.se Henrik Fagerlind Carl-Stefan von Engeström april 2017 Granskning av årsredovisning 2016 Regionförbundet i Uppsala län