Bilaga 115/17. Regiondirektörens rapport maj Dnr LS Regionstyrelsen. Ledningsfrågor

Transkript

1 Bilaga 115/ Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport maj 2017 Ledningsfrågor Löneöversyn 2017 Alla centrala löneavtal är tecknade och är utan angiven nivå för alla förutom Kommunal och Läkarförbundet. Årets löneöversyn vid Region Uppsala sker vid två tidpunkter. I juni utbetalas ny lön för medarbetare som tillhör de fackliga förbundens avtalsområde, undantaget medarbetare tillhörande avtalsområde Läkarförbundet, Sveriges Tandläkarförbund och Akademikerförbundet SSR som istället får sin nya lön utbetald i oktober. Retroaktivitet gäller från 1 april för alla förutom för Kommunal där 1 maj gäller. Dialogmodellen, där lönen sätts av chef i dialog med medarbetare, dominerar i årets löneöversyn. Traditionell förhandling genomförs efter önskemål från Upplands allmänna läkarförening (UAL), Uppsvenska tjänstetandläkarföreningen (UTTF) samt för Förbundet Folkhögskolelärarna (FFHL) och Lärarnas Riksförbund (LR). Ledarskap Den 9 maj startade ett nytt Strategiskt toppledarprogram i Region Uppsala med utgångspunkt i kriterierna för vår chefspolicy. Målgruppen är chefer som sitter i en ledningsgrupp inom ett verksamhetsområde, vårdcentral/klinik eller motsv. Årets kandidater är 16 st. och representerar sju förvaltningar Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården, Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingsservice. Programmet löper under ett år och består av fem steg inom totalt 12 dagar. Nytt i årets program är en 360-test som ger deltagarna ökad självkännedom, för att få större förståelse för att kunna leda och utveckla personal och verksamhet mot uppsatta mål. Namnbyte för Landstingets resurscentrum Den 1 januari 2017 ändrade Landstinget i Uppsala län namn till Region Uppsala. I och med detta föreslås att Landstingets resurscentrum byter namn till Resurscentrum Region Uppsala. Förvaltningen har i och med namnändringen oförändrat uppdrag och verksamhet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga 115/17 2 (6) Regional utveckling Regionalt forum den 12 maj Den 12 maj träffades länets ledande politiker i Regionalt forum för tredje gången. Gruppen fick möjlighet att gå igenom förslag till uppdrag i RPB. Kommunerna efterlyser ökad samverkan med Region Uppsala generellt, men lyfter särskilt fram elevhälsa och socialtjänst, tidiga insatser mot psykisk ohälsa och missbruksproblem hos barn och unga. Även närvård och samverkan kring ny målbild för primärvården lyftes fram, liksom insatser inom digitalisering, kompetensförsörjning och näringslivsutveckling. Uppdragen i RPB kommer nu att ses över en sista gång inför kommande politiska beslut. Regionalt forum fick också en genomgång av den statliga utredningen om kommunal planering av bostäder. Konstaterades då att vårt län kommit långt även i samverkan kring bostadsbyggande. Vår regionala utvecklingsstrategi innehåller redan planeringstal för kommande bostadsbehov. Fram till 2050 beräknas behovet till ca fler bostäder. En viktig insats för att realisera detta är att järnvägen byggs ut med fyra spår mellan Uppsala och Arlanda. I arbetet kring Fyra spår för Sverige betonas fyra vinster: Ett förenat Sverige, Fler bostäder, Grönare resor och Stärkt konkurrenskraft. Samråd kultur den 26 april Den 26 april ägde det första samrådet kultur rum. Vid mötet diskuterades uppdrag, prioriteringar och arbetsformer. Även strukturen för samverkan och kommande års fokusområden diskuterades. Nästa samråd äger rum den 12 juni då diskussionerna från mötet den 26 april fortsätter. Region Uppsalas cykelstrategi Nu går den regionala cykelstrategin ut på remiss till bland annat länets kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och diverse intresseorganisationer. Cykelstrategin gäller för gångoch cykelvägar längs med det statliga vägnätet, och används bland annat för att slå fast vilka nya cykelvägar som ska prioriteras. Cykelstrategin bygger på tre tydliga mål. År 2030 ska andelen kombinationsresor cykelkollektivtrafik fördubblas jämfört med År 2030 ska cykeltrafikens färdmedelsandel öka med tio procentenheter jämfört med Samt: år 2030 ska antalet omkomna och svårt skadade cyklister halveras jämfört med Till dessa mål kopplas så strategier och insatsområden. Återrapport av handlingsplanen Från flyktingförläggning till fikarum Regionstyrelsen beslutade , 136, att anta en handlingsplan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden inom ramen för KISA-projektet. Även andra insatser genomförs för att påskynda legitimationsprocessen för utlandsutbildade. En utförligare rapport ges i personalutskottet den 29 maj.

3 Bilaga 115/17 3 (6) KISA-projektet och SFA-medicin SFA-medicin, svenska för akademiker, är en särskild utbildning för nyanlända inom legitimationsyrket, Utbildningen kombinerar svenska, vårdsvenska och språkpraktik. SFAmedicin startade november 2016 med 12 deltagare, läkare, sjuksköterskor, dietist, apotekare, tandläkare och BMA. Från och med april 2017 är deltagarna ute i språkpraktik i Region Uppsalas hälso-sjukvårdsförvaltningar. Satsningen syftar till att förbereda inför den kommande legitimationsprocessen. Andra insatser Prov- eller praktisk tjänstgöring krävs för validering av lämplighet inför legitimation. Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har bidragit med sådana platser under året. Ett kursutbud bestående av bland annat försäkringsmedicin, vårdhygien, förskrivningsrätt och juridik har erbjudits alla utlandsutbildade läkare i Region Uppsala som är i behov av att fördjupa sig. Vård och hälsa Nytt team ska stärka nutritionsbehandlingen av svårt sjuka patienter Ett nytt nutritionsteam kommer att bildas på Akademiska sjukhuset för att stärka nutritionsbehandlingen av svårt sjuka vuxna patienter. Enligt nationella studier förekommer malnutrition hos cirka 40 procent av alla patienter som vårdas inneliggande på sjukhus. Kraftigt förbättrad tillgänglighet till allmänpsykiatrin Väntetiden till första läkarbesök inom allmänpsykiatrin vid Akademiska sjukhuset har kortats avsevärt det senaste året. Idag får nio av tio patienter besökstid inom tre månader jämfört med 67 procent för cirka ett år sedan. Förutom att man lyckats rekrytera personal anses arbetsmiljöförbättringar och satsningar på vidareutbildning ha bidragit till den positiva utvecklingen. Ny mottagning ska ge cancerdrabbade barn bättre uppföljning Tack vare medicinska framsteg överlever numera cirka 8 av tio barn sin cancersjukdom. Men utvecklingen innebär också att fler drabbas av sena komplikationer som trötthet, koncentrationssvårigheter och påverkan på vissa organ, till exempel hjärta, njurar och bröstkörtlar. För att erbjuda överlevarna bättre uppföljning och behandling har Akademiska sjukhuset startat en ny mottagning. Odontologiskt hälsobokslut Folktandvården har för första gången tagit fram ett hälsobokslut. Bokslutet visar hälsoutvecklingen för alla åldrar och hur behandlingspanoramat förändrats de senaste tio åren. Vi ser en klar förbättring av tandhälsan för vuxna mellan 20 och 70 år andelen som inte har karies har ökat med nästan 10 procent på sex år. En förklaring kan vara att antalet förebyggande åtgärder som tandvården utför har fördubblats under samma tid och de allra äldsta har fått sex gånger fler förebyggande insatser. En annan förklaring kan vara att patienterna har förbättrat egenvården som de utför dagligen. I patientenkäten som genomfördes 2016 beskrev 91 % av patienterna att de fått veta vad de själva kan göra för att

4 Bilaga 115/17 4 (6) hålla tänderna friska. Även för skolbarn fortsätter minskningen av kariesförekomst, men för förskolebarn ser vi en liten ökning. Utvecklingen hos förskolebarn är oroande och försämringen är nationell. Tillgänglighet primärvård och specialistvård Primärvården Enligt regelverket kring vårdgaranti ska en patient som önskar få kontakt med sin vårdcentral få det via telefon samma dag som den söker kontakt. Vidare ska en patient som av vårdpersonal bedöms behöva läkarbesök, erbjudas det inom sju dagar. Inom primärvård i regiondriven regi har 81 procent av patienterna fått besök inom 7 dagar vilket är en procent bättre än mars månad. För privat primärvård har 88 procent av patienterna fått besök hos läkare inom sju dagar vilket är en försämring med fyra procent från mars månad. Primärvården beskriver en fortsatt problematik med att rekrytera specialistläkare i allmänmedicin, vilket till viss del kompenseras av hyrläkare. Sammantaget utgör bristen på allmänspecialister en förklaring till svårigheterna att uppnå målet för läkarbesök. Gällande telefontillgänglighet har Region Uppsala en samlad tillgänglighet på 88 procent för april månad, vilket är en försämring med fyra procent från mars månad där tillgängligheten på telefoni var 92 procent. Samtidigt har mängden telefonsamtal ökat med 13 procent jämfört med samma period förra året vilket är en delförklaring till att telefontillgängligheten kan vara svår att uppfylla. Sedan finns ett samband med lägre läkartillgänglighet och mängden samtal då patienter som inte får en tid till läkare försöker ringa på nytt, antalet samtal ökar varpå vissa verksamheter får svårighet att klara telefontillgängligheten. Ett arbete pågår löpande med att se över Primärvårdens produktionsplanering genom att arbeta med tidböckernas planering och triangering till rätt vårdgivarkategori inom vårdcentralerna i enlighet med principen för bästa effektiva omhändertagandenivå BEON Specialistvård För specialistvården mäts två parametrar kring väntetider, 90 dagar till första besök hos specialist och 90 dagar till operation/behandling. Akademiska sjukhuset har under kvartal ett 2017 förbättrat sin tillgänglighet till både nybesök och operation/behandling för samtliga månader, se tabell nedan och även jämfört med samma period förra året. I nationell jämförelse ligger Uppsala kring snittet i landet för nybesök och över snittet för operation/behandling.

5 Bilaga 115/17 5 (6) Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 78% 52% 77% Operation** 81% 61% 80% Psykiatri första besök*** 95% 65% 93% *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar Både utlokaliseringar, beläggningsgrad och överbeläggningar ligger på en högre nivå än samma period förra året, vilket främst kan förklaras av en fortsatt brist på främst sjuksköterskor vilket leder till färre öppna vårdplatser inom sjukhuset. För att underlätta det akuta flödet av patienter stärker Akademiska sjukhuset den centrala väntetidskoordineringen. Vidare startar under maj månad ett pilotprojekt med Uppsala kommun för att snabbare komma till beslut kring utskrivningsklara patienter. Lasarettet i Enköping har en fortsatt god tillgänglighet även om vårdgarantin är försämrad både sett till föregående månad och samma period förra året, se tabell nedan. Enköping beskriver en utmaning med vakanta tjänster där flera rekryteringar pågår men som på kort sikt både påverkar tillgängligheten negativt och medför ökade utlokaliseringar och överbeläggningar. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 91% 69% 93% Operation** 94% 62% 95% Akademiska sjukhuset beskriver att ett förbättrat samarbete med vårdgarantienheten också fått positiva effekter för tillgängligheten. I grafer nedan ses till höger att antalet slussade patienter via vårdgarantienheten från sjukhusen är signifikant högre 2017 än tidigare år. Patienterna som slussas till andra vårdgivare är de där de medicinska verksamheterna identifierat att patienteten skulle få vänta längre än vårdgarantins 90 dagar.

6 Bilaga 115/17 6 (6) Kollektivtrafik Under sträckan Uppsala Gävle råder det kapacitetsbrist ombord på Upptågen under rusningstrafik med följd att resandeutvecklingen hämmas. Prognoser som utförts visar på en fortsatt hög efterfrågan på resmöjligheter i Ostkustbanestråket. Kollektivtrafikförvaltningen genomförde under våren 2016 en förstudie med syftet att utreda hur transportkapaciteten inom Upptågstrafiken långsiktigt kan säkerställas. Förstudien belyste den framtida resandeutvecklingen och presenterade förslag på hur fordonsflottan lämpligen kan anpassas för att möta den. Kollektivtrafiknämnden godkände förstudierapporten vid möte och gav förvaltningen ett nytt uppdrag att utarbeta ett underlag för genomförandebeslut i regionfullmäktige baserat på förstudierapportens rekommendation. Ett förslag till genomförandebeslut föreligger vid regionfullmäktiges sammanträde den 27 september.

7 Bilaga 116/17 a REGIONPLAN OCH BUDGET Beslutad av regionfullmäktige 2017-xx-xx

8 Bilaga 116/17 a INNEHÅLL REGIONPLAN OCH BUDGET REGION UPPSALAS VISION...3 REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN...3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...4 POLITISK HUVUDINRIKTNING...5 REGIONAL UTVECKLING SOM FRÄMJAR JOBB OCH EKONOMISK UTVECKLING...5 ÖKAD SAMVERKAN GER UTVECKLING I HELA LÄNET...5 FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KOMMER NÄRMARE MEDBORGARNA...5 TEKNISK UTVECKLING EFFEKTIVISERAR OCH FÖRBÄTTRAR SJUKVÅRDEN...5 EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR VARDAGEN ATT FUNGERA...6 KULTUR BERIKAR...6 KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE...6 EKONOMI I BALANS GENOM HÅLLBARA EFFEKTIVISERINGAR...6 REGION UPPSALAS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING...7 TJÄNSTEMANNAORGANISATION...8 STYRMODELL...9 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI...9 INTERN KONTROLL...9 UTMANINGAR OCH STRATEGIER FÖR PLANPERIODEN...10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...11 LÅNGSIKTIG EKONOMI I BALANS...11 Huvudområden för en långsiktig ekonomi i balans DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...14 HÄLSOUTVECKLING...14 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...15 STRATEGISK IT OCH DIGITALISERING...15 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...16 Skatteintäkter...17 Statsbidrag...17 Patientavgifter...17 Riks- och regionvårdsintäkter...18 Kostnader generellt...18 Effektiviseringskrav...18 Personalkostnader...18 Pensionskostnader...18 Läkemedelskostnader...18 Ökade fastighetskostnader...19 Nettokostnad och finansieringen...19 Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken...19 Likviditet...19 Investeringar...20 FASTIGHETS- OCH SERVICE- FUNKTIONER...20 ARBETSGIVARPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...20 Strategiska mål...20 Kompetensförsörjning...21 Medveten lönebildning...21 Trygga och säkra anställningsförhållanden...22 En hälsofrämjande arbetsplats...22 Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap...22 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN...23 Strategiska mål...23 HÅLLBAR UTVECKLING...25 Regional utvecklingsstrategi anger riktning...25 Region Uppsala tar sig an strategins åtaganden

9 Bilaga 116/17 a HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...27 STRATEGISKA MÅL...27 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...27 KVALITET GENOM GOD VÅRD...27 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...27 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...28 Säker hälso- och sjukvård...29 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...29 Effektiv hälso- och sjukvård...30 Jämlik hälso- och sjukvård...31 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...32 NÄRVÅRD...33 Närvård äldre...33 Närvård - Barn och unga...33 Närvård - vuxna...33 AVTALSUPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING...34 E-HÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...34 SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET...35 FORSKNING, UTVECKLING, UTBILDNING OCH INNOVATION...38 STRATEGISKA MÅL...38 REGIONAL UTVECKLING...39 STRATEGISKA MÅL...39 EN VÄXANDE REGION...39 EN NYSKAPANDE REGION...40 Life science...41 Energisektorn...41 Gröna näringar...41 Hållbar besöksnäring...41 EN REGION FÖR ALLA...42 KOLLEKTIVTRAFIK...44 STRATEGISKA MÅL...44 TÅGTRAFIKEN...44 REGIONBUSSTRAFIKEN...44 Anropsstyrd trafik...45 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK...45 STADSTRAFIKEN I UPPSALA...45 FOSSILFRI KOLLEKTIVTRAFIK...45 KULTUR OCH BILDNING...46 STRATEGISKA MÅL...46 EN STARK KULTURREGION...46 ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER...46 LIVSLÅNGT LÄRANDE...46 INDIKATORER...48 EN REGION FÖR ALLA...48 EN NYSKAPANDE REGION...53 EN VÄXANDE REGION...55 BUDGET 2018 OCH PLAN RESULTATRÄKNING...58 INVESTERINGSPLANER Investeringsplan fastigheter...60 Investeringsplan utrustning och immateriellt...60 Investeringsplan konst...61 BESLUT

10 Bilaga 116/17 a Regionplan och budget Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är regionfullmäktige som beslutar om innehållet i regionplan och budget. Planen fungerar sedan som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och för utvecklingsarbetet. Region Uppsala strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Regionplanens primära målgrupper är Region Uppsalas förtroendevalda men även de tjänstemän som ska genomföra besluten. Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper. Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Vårt syfte är att skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla oss som lever och verkar här. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Region Uppsala är inkluderande och skapar goda möjligheter för en god hälsa och en trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö. Region Uppsala erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala. Region Uppsala bidrar till utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster genom arbete med e-hälsa och digitalisering. Vi bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Region Uppsala skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Vi utvecklar kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas vardag. 3

11 Bilaga 116/17 a Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. En Region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande Region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven näringslivsutveckling, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar. En växande Region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har fullmäktige tidigare beslutat om finansiella mål för Region Uppsala. För år 2018 kommer Region Uppsala att revidera dessa. Anledningen är att stora fastighetsinvesteringar tas i bruk under planperioden med ökade kostnader kopplat till detta samt även drastiskt ökade kostnader för pensionerna. De reviderade målen är: Årets resultat ska uppgå till minst en procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnadsökningen 2018 ska maximalt uppgå till 5 procent jämfört med Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. 4

12 Bilaga 116/17 a Politisk huvudinriktning Region Uppsala ska finnas till för människorna i Uppsala län. Vårt uppdrag är att arbeta för och stärka en hälso- och sjukvård i världsklass, främja hälsa och miljö och regional utveckling samt skapa en långsiktigt hållbar tillväxt. Vi ska erbjuda en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik och kulturella upplevelser som berikar länsinvånarna och skapar förståelse och samband. Allt detta arbete ska genomsyras av ett aktivt hållbarhetsarbete som säkerställer framtida generationers resurser och förutsättningar. Regional utveckling som främjar jobb och ekonomisk utveckling Vårt län har unika förutsättningar för att erbjuda alla som bor här ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Vi har bland landets lägsta arbetslöshet, två universitet i absolut världsklass och ett dynamiskt och inspirerande innovations- och näringslivsklimat. Under året ska vi med den uppbyggda regionala samverkansstrukturen som bas arbeta vidare med att stärka förutsättningarna för ekonomisk utveckling i hela landet. För att länet ska hänga ihop har ett antal prioriterade infrastrukturprojekt utpekats som direkt avgörande. Framförallt handlar det om att intensifiera arbetet för att säkra en finansiering av fyrspårsförbindelsen mellan Uppsala och Stockholm. Sambandet mellan prioriterade infrastrukturprojekt och utvecklingen av nya bostäder ska tydliggöras. Ökad samverkan ger utveckling i hela länet Region Uppsala har genom sin roll som regionalt utvecklingsansvarig aktör en nyckelroll i att samla, stödja och driva arbetet för länets utveckling. Vi ska utgöra en nod för samverkan mellan olika aktörer inom och utanför länets gränser. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala län och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Ett särskilt prioriterat område är att inom ramen för Regionalt forum och dess samverkansstrukturer stärka samarbetet med länets kommuner. Framtidens hälso- och sjukvård kommer närmare medborgarna Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet och kvalitet. Alla invånare ska känna trygghet, förtroende och tillit till att vården bedrivs jämlikt och är tillgänglig för alla. Region Uppsala ska särskilt prioritera arbetet med att öka tillgängligheten och säkerställa vårdgarantins krav. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Patientens ställning ska stärkas och den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet ska främjas. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Resursfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en mer lättillgänglig vård med patienten i fokus. Region Uppsala ska vara ledande i en utveckling där hälso- och sjukvård i allt högre utsträckning kommer kunna utföras i patientens eget hem. Region Uppsala ska främja innovationer och ny teknik som effektiviserar och utvecklar vården för såväl patienter som medarbetare. Region Uppsala ska fortsätta det gedigna arbetet med kunskapsbaserad vård. Hälso- och sjukvården måste vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Teknisk utveckling effektiviserar och förbättrar sjukvården Region Uppsala ska vara ledande och drivande i utvecklingen av framtidens moderna tekniska 5

13 Bilaga 116/17 a lösningar inom hälso- och sjukvården där vi strävar efter att det digitala ska vara standard. Våra arbetssätt måstes ses över och moderniseras i grunden. Vi befinner oss fortfarande bara i början av den digitala revolution som förutspås inom hälso- och sjukvård, vilken kommer att innebära stora möjligheter till effektiviseringar men också till kvalitetsvinster. Den inriktning och ambitionsnivå som slagits fast i, den under våren 2017 antagna, e-hälso-och digitaliseringsstrategin kommer under 2018 att konkretiseras och få full effekt inom samtliga verksamheter. En kollektivtrafik som får vardagen att fungera Syftet med kollektivtrafiken är att förenkla vardagen för länets invånare. Kollektivtrafiken ska därför utformas och utvecklas i nära dialog med länsinvånarna och svara upp mot behov och önskemål. Kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för alla resor till och från arbetet såväl som resor på fritiden. För att resandeutvecklingen ska kunna fortsätta i samma takt behövs nya kapacitetsstarka tåg. Under 2018 fortsätter arbetet med målet att under 2020 sätta nya tåg i trafik. Under 2018 kommer kollektivtrafik att erbjudas på fler platser i länet, exempelvis genom samordning av regionbusstrafik och särskild persontrafik samt genom utveckling av anropsstyrd trafik. En regionbussstrategi kommer att tas fram där resultatet kommer vara styrande för trafiken från 2019 och framåt. Kultur berikar Region Uppsalas kulturverksamhet ska förebygga och motverka ohälsa, skapa trivsel och glädje samt vara en byggsten för gemenskap och utveckling. Kulturen ska stödja både regional och lokalsamhällets utveckling. Länets och kommunernas framtida attraktionskraft handlar om möjligheten till återhämtning, bra uppväxtmiljö för barnen och rik tillgång till upplevelser. Under 2018 kommer Region Uppsala att stödja initiativ som ökar de internationella kontaktytorna för länets kulturarbetare och öka tillgängligheten och möjligheten till konstupplevelser i länets kommuner. Kompetenta och motiverade medarbetare Region Uppsala ska föra en aktiv arbetsgivarpolitik. Vi ska arbeta aktivt för att vara en god och attraktiv arbetsgivare. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i Region Uppsala som önskar detta och huvudinriktningen ska alltid vara tillsvidareanställning. En bra kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att långsiktigt erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Vi behöver vidta åtgärder som påverkar vår förmåga att behålla och utveckla medarbetare samt att attrahera och rekrytera nya medarbetare. För att uppnå målen krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. För att förbättra introduktion i arbetet ska den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklas och stärkas med nya inslag. Region Uppsala ska medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar. Ekonomi i balans genom hållbara effektiviseringar Region Uppsala står inför stora ekonomiska utmaningar under de kommande åren. Detta beror huvudsakligen på att regionen trots en god ekonomi 2016 och sannolikt även de närmaste två åren, kommer att få stora tillkommande kostnader för nya fastigheter och för ökade pensionsåtaganden. Region Uppsala är väl positionerad för att hantera den ekonomiska utmaningen. Huvudstrategin är att frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter, kompletterat med fortsatta löpande effektiviseringar. Verksamheterna inom Region Uppsala har ett långsiktigt uppdrag att effektivisera och minska sina kostnader med en procent. Detta arbete behöver fortgå och möjliggörs bland annat av att vid naturlig personalomsättning fortlöpande identifiera möjligheter att slå samman tjänster och rationalisera och omfördela arbetsuppgifter. 6

14 Bilaga 116/17 a Region Uppsalas politiska organisation och styrning De förtroendevaldas roll är att besluta om Region Uppsalas övergripande mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. De specifika verksamhetsområden och uppgifter regionstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala har framgår av Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala. Regionfullmäktige är Region Uppsalas högsta beslutande organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för Region Uppsala, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt kring styrelsernas och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Regionstyrelsen ska styra och samordna förvaltningen av Region Uppsalas angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers och nämnders verksamheter. Ansvaret avser såväl verksamhet som långsiktigt hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattas i sin tur av social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Styrelsen ansvarar för att det sker en årlig uppföljning av hur Region Uppsala utvecklas utifrån angivna åtaganden och indikatorer i den regionala utvecklingsstrategin. Regionstyrelsen ansvarar även för mellanregionala frågor för Region Uppsala såsom samverkansfrågor inom sjukvårdsregionen/samverkansnämnden, med Stockholmsområdet eller andra landsting/regioner, samt nationella nätverk. Andra ansvarsområden är långsiktiga strategiska insatser såsom infrastruktur samt forskning och utveckling. Ansvaret för hälso-och sjukvårdsområdet är uppdelat på två styrelser, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. För vissa frågor ansvarar styrelserna gemensamt och för vissa frågor ligger ansvaret på en enskild styrelse. I det fall oenighet uppkommer i en gränsöverskridande fråga ska frågan lyftas till regionstyrelsen. Sjukhusstyrelsen ska styra och samordna sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vidare är sjukhusstyrelsen ansvarig för upphandling av specialistvård från andra aktörer. 7

15 Bilaga 116/17 a Vårdstyrelsen ska styra och samordna den verksamhet som bedrivs inom primärvården, Folktandvården samt Hälsa- och habilitering. Vidare är vårdstyrelsen ansvarig för upphandling av vård, främst primärvård, från andra aktörer. Regional utvecklingsnämnds uppdrag är att samordna insatser för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Nämnden ansvarar också för framtagandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur. Fastighets- och servicenämndens uppdrag är att handha frågor som rör Region Uppsalas ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområden. Resurscentrum och Fastighet och service lyder under denna nämnd. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen och UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden styr Region Uppsalas verksamhet inom kulturområdet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och Wiks slott och konferens. Kulturnämnden styr även arbetet inom förvaltningen Kultur och bildning. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har Region Uppsala en patientnämnd. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. Regionalt forum är en del av en samverkansstruktur för Region Uppsala och länets åtta kommuner. Uppgiften är att finna lösningar på gemensamma frågor och utmaningar utifrån en tydlig plattform för samverkan. Regionalt forum är även samråd för kollektivtrafik och regional utveckling. Särskilda samråd finns för kulturområdet samt för området hälsa, stöd, vård och omsorg. Tillsammans med kommunerna har Region Uppsala även en gemensam nämnd för kunskapsstyrning. Nämnden ska skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Samverkan mellan Region Uppsala och Länsstyrelsen i Uppsala län grundas på en överenskommelse som tydliggör ansvar, uppdrag och roller. Tjänstemannaorganisation Regiondirektören är Region Uppsala högsta chef. Tillsammans med sin förvaltning, Regionkontoret, ska hen arbeta för att besluten som fattas av politikerna i Region Uppsalas styrelser och i regionfullmäktige verkställs. Besluten rör framför allt vård, tandvård, kollektivtrafik och kultur. Tjänstemännen på Regionkontoret ger också stöd till verksamheterna i övriga delar av Region Uppsala. Region Uppsalas koncernledning ska stödja regiondirektören och ansvariga chefer i arbetet med att genomföra Regionplan och budget samt Regional utvecklingsstrategi. Koncernledningen leds av regiondirektören och i grupperingen ingår alla förvaltningschefer, hälsooch sjukvårdsdirektör, direktör för ekonomi och hållbar utveckling, HR-direktör, forsknings- och innovationsdirektör samt Gamla Uppsala Buss AB:s verkställande direktör. Region Uppsala är indelat i tolv förvaltningar varav en förvaltning är Regionkontoret. Totalt finns det fem förvaltningar inom området hälso- och sjukvård och tandvård, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa- och habilitering och Folktandvården. Kultur och bildning är den del av Region Uppsala som arbetar med kultur och folkbildning och Kollektivtrafikförvaltningen ansvarar för den operativa administrationen av kollektivtrafiken i Uppsala län. Fastighet och service ansvarar för Region Uppsalas byggnader och ger också service till de olika verksamheterna. Resurscentrum ger ledningsstöd och administrativt stöd till Region Uppsalas verksamheter. Varuförsörjningen som är ett samarbete mellan fem landsting och regioner och hanterar upphandling och inköp av förbrukningsmaterial till vården. Patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på erhållen vård eller behandling. 8

16 Bilaga 116/17 a Gamla Uppsala buss AB (GUB) är ett kommunalt bolag som ägs av Region Uppsala. GUB:s trafikverksamhet omfattas exempelvis av stadsbusstrafik, färdtjänsttrafik och skol- och särskoleskjutsar. Styrmodell Fullmäktige antar regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål, indikatorer samt de uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under Styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen, i form av de av regionfullmäktige beslutade indikatorerna, redovisas i samband med tertialrapport ett, delårsrapport och årsredovisning till styrelser, nämnder och fullmäktige. Indikatorerna ska, i den mån det är möjligt, redovisas könsuppdelat. Styrelsers och nämnders genomförande av, de av regionfullmäktige beslutade uppdragen, redovisas i samband med respektive styrelse och nämnds delårsrapport och årsredovisning. Ansvar och befogenheter, ekonomi Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt Anslagsram för Region Uppsalas övergripande verksamheter går till regionstyrelsen som beslutar om fördelningen av anslagsramar inom Region Uppsalas övergripande verksamheter. Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive nämnd. Intern kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen. Det är regionfullmäktige som beslutar om regelverket och regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse har ansvar för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden och ska varje år anta en plan för den interna kontrollen. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. Varje år genomförs en riskanalys över de processer och rutiner som finns inom respektive enhet. De identifierade riskerna väsentlighetsbedöms. Resultatet av den genomförda risk- och väsentlighetsanalysen enhet ligger sedan till grund för framtagandet av internkontrollplanen. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter samt återrapportera indikatorerna till regionfullmäktige, i enlighet med ovanstående skrivningar. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och ska följa upp att de genomför av fullmäktige beslutade åtaganden. 9

17 Bilaga 116/17 a Utmaningar och strategier för planperioden Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet är det snabbast växande i landet vid sidan om Stockholm. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv, företag i världsledande miljö, för innovation, kreativitet och kompetens samt att ha en god ekonomisk bärkraft och samtidigt vara en nyskapande och tillgänglig region för alla, innebär utmaningar i ett län som växer i snabb takt. Den globala utvecklingen är osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget. En välutbildad befolkning ställer allt högre krav på service, samtidigt som pengarna inte kommer att kunna räcka till allt. För att bibehålla kvaliteten kommer tydligare prioriteringar att behöva ske. Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Befolkningsökningen förklaras till procent av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Misslyckas detta, skapas dock en grogrund för social oro och splittring av samhället. Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som Region Uppsala kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för länets invånare. Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälsooch sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs med hög kvalitet, på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitetsoch resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. För att öka innovationskraften och effektivisera verksamheten inom Region Uppsala behöver fler processer och verksamheter stödjas med ny teknik. Detta kräver investeringar och förutsättningar för personalen att kunna förändra sitt arbetssätt. I och med det regionala utvecklingsansvaret är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet som kommunerna, Länsstyrelsen i Uppsala län, universiteten, STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) men även storregionalt med bland annat Mälardalsrådet. Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, etablering av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i Uppsala- Stockholmsregionen, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. 10

18 Bilaga 116/17 a Planeringsförutsättningar Långsiktig ekonomi i balans Region Uppsala har en stor ekonomisk utmaning i perspektivet Prognosen för åren fram till 2020 visar på ett stort potentiellt underskott mot slutet av perioden. Detta beror huvudsakligen på att Region Uppsala kommer att få stora tillkommande kostnader för nya fastigheter och för ökade pensionsåtaganden mot slutet av planperioden. Till det kommer nödvändiga satsningar för att fortsätta att utveckla Region Uppsalas verksamheter. Sammantaget är bedömningen att Region Uppsala står inför nödvändiga ekonomiska förbättringar i form av både intäktsförstärkningar och effektiviseringar om minst 600 miljoner kronor som behöver realiseras fram till Region Uppsala har klarat av att hantera ekonomiska utmaningar tidigare och de samhällssektorer som verksamheten ansvarar för har genomgått stora produktivitetsförbättringar genom införande av ny teknologi, sett över lång tid. Vidare är organisationen bara i början av den digitala revolution som förutspås inom hälso och sjukvård, vilken borde innebära stora effektivitets- och kvalitetsvinster redan på medellång sikt. Uppsala län är också en av landets snabbast växande regioner med de möjligheter som detta ger i form av ekonomisk tillväxt. Planeringen av åtgärder för långsiktig ekonomi i balans pågår och organiseras inom ramen för ett projekt, Ekonomi Bedömningen är att även de åtgärder som tar tid att genomföra kommer att kunna realiseras med full effekt senast Huvudstrategin är att frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter, kompletterat med fortsatta löpande effektiviseringar. Regiondirektören leder och samordnar arbetet genom koncernledningen med löpande avstämningar med den politiska ledningen. Handlingsplanen för arbetet presenterades under 2017 men planen för Ekonomi 2020 ska vara ett levande dokument. Planen kommer därför att uppdateras löpande utifrån vunna erfarenheter och i takt med de närmaste årens ekonomiska utveckling och utifrån effekterna av olika åtgärder. Flertalet åtgärder som exemplifieras i texten nedan är verksamhetsutvecklingsåtgärder med förväntade positiva resultat i form av kvalitetsvinster och i andra hand, ekonomiska vinster. Det är viktigt att kommunicera och skapa engagemang kring dessa åtgärder i termer av verksamhetsförbättringar snarare än som "sparprogram". Men det är ändå nödvändigt att ha fokus, från politisk - och tjänstemannaledning, på att ta hem stora delar av de ekonomiska vinsterna från verksamhetsförbättringar men med möjlighet att återinvestera delar i nya satsningar. I kommunikationen från politik och tjänstemannaledning är det också viktigt att konsekvent betona att huvudprincipen för finansiering av kostnadsökningar, som inte balanseras av ökning i intäkter, är varje verksamhets eget huvudansvar att hantera genom effektiviseringar inom den egna verksamheten. Huvudområden för en långsiktig ekonomi i balans. Ledningsutveckling Den enskilt viktigaste förutsättningen för att bedriva ett långsiktigt effektiviseringsarbete är att säkerställa att samtliga Region Uppsalas chefer är engagerade och har erfarenhet och förutsättningar för uppgiften. Erfarenheten är att det finns en stark korrelation och ett orsakssamband mellan goda ledare och goda ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat. Region Uppsala behöver därför identifiera, stödja och i sista hand avveckla chefer som inte uppfyller resultatmässiga krav. Löpande effektiviseringar Verksamheterna inom Region Uppsala har under flera år haft i uppdrag att minska sina kostnader med 0,75 till 1 procent årligen. Detta arbete behöver fortgå och möjliggörs bland annat av att vid naturlig personalomsättning fortlöpande identifiera möjligheter att slå samman tjänster, rationalisera och omfördela arbetsuppgifter. Personal Personalen är Region Uppsalas viktigaste resurs och utgör cirka två tredjedelar av verksamhetens kostnader. En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter en god arbetsmiljö och att personalens kompetens används på rätt sätt. 11

19 Bilaga 116/17 a En på sina håll oönskat hög personalomsättning innebär kostnader för rekrytering och inskolning. Resultatet blir ofta en negativ spiral där arbetsmiljön försämras och personalomsättningen ökar ännu mer. Vidare har det konstaterats att bemanningsmixen och bemanningstalen inom vården är alltför statiska. Vad gäller bemanningsmix finns det exempelvis möjligheter att systematiskt omfördela arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor och från sjuksköterskor till undersköterskor. Antalet läkare per invånare är betydligt högre i Sverige än i andra länder. Frågan är komplex och behöver utredas vidare. Region Uppsalas kompetensförsörjningsstrategi lägger en god grund för att utveckla strategier i syfte att uppnå ekonomiska förbättringar inom personalområdet. Vårdens prioriteringar Hälso- och sjukvårdens möjligheter att lindra och bota sjukdomar har under en lång period utvecklats i en snabb takt med stora hälsovinster som resultat. Samtidigt har efterfrågan på vård ökat och systemet får svårare och svårare att tillgodose alla behov. Situationen är inte ny och det har gjorts försök att inrätta systematiska metoder för att prioritera vårdens insatser mellan olika patientgrupper för att få resurserna att räcka till, bland annat i Östergötland på 1990-talet. Region Uppsala bör utvärdera om det finns metoder som kan anpassas och tillämpas för att hantera dagens prioriteringar. Kvalitet Den generella erfarenheten från olika branscher och sektorer är att kvalitetsutveckling genererar resursmässiga vinster. Vidare är den enskilt viktigaste orsaken till ojämlik vård att patienter med samma diagnos får olika vård beroende på var i vården man behandlas. Olika behandling är i sin tur ett uttryck för att riktlinjer, exempelvis vårdprogram, inte tillämpas på ett konsekvent sätt. Detta gäller generellt för sjukvården. Variationen i vårdresultat syns bland annat i Öppna jämförelser där Region Uppsalas resultat inte ligger i toppskiktet. Icke standardiserade processer innebär högre kostnader i form av variationer i ledtider och kostnader för att åtgärda kvalitetsbrister. Region Uppsala har initierat olika åtgärder för att förbättra kvaliteten i vården vilket lägger en god grund för att även ta hem resursmässiga vinster. Sjukvårdens struktur Flera regioner i Sverige genomgår strukturförändringar i syfte att förbättra både ekonomi och kvalitet i vården. I Region Uppsala utreds vårdens framtida struktur bland annat med utgångspunkt i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård (SOU 2016:2). En särskilt viktig inriktning är att förstärka primär- och nära vård, vilket är en målsättning för Region Uppsala under Vidare kommer digitaliseringens möjligheter att inarbetas i framtida strukturlösningar, till exempel förstärkta möjligheter till egenvård för kroniskt sjuka och vård och konsultation på distans. Hälso- och sjukvårdskostnaderna per capita i Region Uppsala ligger över riksgenomsnittet (justerat för socioekonomi) samtidigt som primärvårdens andel av totalkostnaden är lägre än riksgenomsnittet. Detta indikerar dels en generell potential för effektiviseringar, dels möjligheter att omfördela resurser från sjukhusvård till andra delar av vårdsystemet och till kommunerna. Nivåstrukturering och arbetsfördelning mellan Region Uppsala och andra regioner/län Flera utredningar, bland annat Måns Roséns utredning Träning ger färdighet (SOU 2015:98), har påvisat att högspecialiserad och specialiserad vård utförs på för många platser i Sverige, utifrån ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Det finns förväntningar från staten på att regioner ska åstadkomma en nivåstrukturering på frivillig basis. Detta har hittills visat sig svårt men det är fullt möjligt att sjukvårdens alltmer ansträngda ekonomi skapar nya förutsättningar för förändring. Ett systematiskt arbete tillsammans med Stockholm och med Uppsala - Örebro sjukvårdsregion bör genomföras för att identifiera konkreta möjligheter att omfördela ansvaret mellan och inom regionerna. En annan viktig utmaning är samarbetet med kommunerna. En nivåstrukturering har potential att ge ekonomiska vinster dels genom lägre kostnader för utförd vård, dels genom möjligheter till ökade utomlänsintäkter. Region Uppsala behöver i detta sammanhang vara beredd att både lämna ifrån sig och ta emot vård. Investeringar Region Uppsala har mycket omfattande investeringsplaner för de närmaste åren men även i det längre perspektivet. Ett arbete pågår med 12

20 Bilaga 116/17 a att kartlägga behoven och att skapa en fastighetsutvecklingsplan. Innan denna plan beslutas behöver planen granskas och utmanas på olika sätt: behoven som sådana, när i tiden investeringarna planeras, kravspecifikationer och upphandlingsförfarande. Dessutom behöver investeringsplaner granskas jämsides med sjukvårdsregionens och Stockholms planer för att identifiera möjligheter att köpa vård från andra regioner/landsting istället för att investera i egen kapacitet. Inköp och upphandling Inköpsområdet är för närvarande fragmenterat i sin ansvarsstruktur och sina processer. En utredning som nyligen genomförts har beräknat att det finns besparingar på ca 200 miljoner kronor att hämta om inköp och upphandlingar bedrivs på ett mer systematiskt sätt. Läkemedel Läkemedelskostnaderna i region Uppsala ökar snabbare än de totala anslagen för verksamheterna, bland annat på grund av införandet av nya läkemedel. Samtidigt sker en revolution inom diagnostikens område vilket bland annat ger möjlighet att i förväg identifiera vilka patienter som svarar på behandling av läkemedel. Studier har visat att det finns en överbehandling med läkemedel för vissa patientgrupper. En systematisk genomgång av läkemedelsområdet bör göras utifrån dessa perspektiv. Digitalisering Sjukvården ligger efter andra samhällssektorer vad gäller att förändra "verksamhetsmodellen" med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Flera andra branscher har ökat kvalitet och tillgänglighet och sänkt sina kostnader genom att låta konsumenten utföra en del i servicekedjan själva, exempelvis banker och resebyråer. Medvetenheten om digitaliseringens möjligheter ökar snabbt bland sjukvårdens medarbetare och hos patienterna. Än så länge är dock framstegen som görs inom området främst i form av pilotprojekt med begränsat volymmässigt genomslag. Det finns vinster i de enskilda projekten och en potential att skala upp framgångsrika lösningar. Vidare har möjligheterna till effektiviseringar som digitaliseringen medger inte realiserats. Attityden till möjligheten att ta hem vinster i form av en minskad personalstyrka vid införande av digitala lösningar är än så länge "problematiserande". Det är vanligare att bejaka kvalitetsvinster och tidsvinster för patienter än att konstatera effektiviseringsmöjligheter i den egna verksamheten. Samtidigt har studier genomförts på samhällsnivå som indikerar att effektiviseringspotentialen är stor. För Region Uppsalas del borde det finnas effektiviseringsmöjligheter på kort till medellång sikt. Det är viktigt att koppla effektiviseringsmöjligheter till de aktiviteter som initierats inom ramen för den nyss beslutade digitaliseringsstrategin. Några exempel på möjliga effektiviseringar är ordnat införande av appar, mätinstrument och egenvårdslösningar för stora patientgrupper som drar stora resurser för sjukvården. Ett annat exempel är att ersätta viss primärvårdskapacitet med digitala lösningar i extern regi, ett utbud som växer fram i snabb fart. Administrativa rutiner Verksamheten i Region Uppsala har utvecklat administrativa lösningar till stöd för personalen och för invånare i en takt som ligger före andra delar av landet. Till exempel har Resurscentrum utvecklat administrativa processer, automatisering och självbetjäning av vardagliga rutiner och invånartjänster på nätet. Mycket återstår dock att göra på området, till exempel genom att samla fler administrativa tjänster på Resurscentrum och att göra en översyn av de administrativa processerna inom Regionkontoret och inom administrationen på de olika förvaltningarna. En särskild översyn av tidsödande interna processer borde också genomföras, till exempel av internhandeln. Benchmarking Region Uppsalas verksamheter är föremål för en stor mängd statistikinhämtning. Samtidigt kan det konstateras att statistiken inte används till sin fulla potential. Resultaten i Öppna jämförelser används till exempel inte regelmässigt i ledningens uppföljning av verksamheten. Studier som genomförs av externa parter, exempelvis Dagens Medicins jämförelse av sjukhus, McKinseys benchmarking av universitetssjukhus och olika SKL-studier används inte heller på ett systematiskt sätt i ledningsarbetet. Med hjälp av benchmarking finns en stor möjlighet att identifiera förbättringsområden i vården och även i Region Uppsalas övriga verksamheter. 13

21 Bilaga 116/17 a Intäktsförstärkning Vårdens externa intäkter utgörs framförallt av utomlänsintäkter samt till mindre del av patientavgifter inom tandvård och sjukvård. Utomlänsintäkter diskuteras delvis i det ovanstående avsnittet om nivåstrukturering. En preliminär bedömning är att effekten för Region Uppsalas del av en omfattande nivåstrukturering borde kunna bli en nettoökning av verksamhetens intäkter från andra län. En analys av Region Uppsalas intäkter inom området avgifter bör genomföras under planperioden. Kollektivtrafikens intäkter har en potential att öka i linje med de mål som är uppsatta för ökat resande. Om denna ökning kan ske utan motsvarande kostnadsökning finns en möjlighet till förbättrad ekonomi. Länets ekonomiska tillväxttakt är avgörande för möjligheterna att ha en hållbar utveckling. Region Uppsala har genom sitt regionala samordningsuppdrag en stor möjlighet att påverka faktorer som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt, inom ramen för hållbar utveckling. I samverkan med universiteten, näringslivet och kommuner ska Region Uppsala arbeta för att utveckla den innovationskraft som finns i länet. I arbetet med att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin bör det läggas särskilt fokus på tillväxtfrämjande åtgärder och på uppföljningen av indikatorer för hållbar tillväxt. I samarbetet med kommunerna bör särskilt beaktas de möjligheter till effektiviseringar som ligger i gemensamma vårdkedjor för patientgrupper såsom "sköra äldre" samt i det hälsopreventiva arbetet. Finansiering och placeringar En långsiktig finansiell planering innebär en möjlighet att optimera finansieringen av kommande investeringar. Region Uppsalas finansiella placeringar kommer också att ses över. Enligt externa bedömningar är det möjligt att öka avkastningen med oförändrad risknivå. Demografiska förutsättningar Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med ca en och en halv procent per år, vilket är en större ökningstakt än tidigare år. Vid slutet av planperioden bedöms antalet länsinvånare uppgå till drygt De ca 2600 asylsökande som i februari 2017 finns i länet ingår inte i beräkningarna. Migrationsverket bedömer att färre personer kommer att söka asyl i Sverige under 2017 än under Tabell 1: Befolkningsprognos Ålder Förändring 0-34 år ,8 % år ,0 % år ,1 % 81 år ,7 % Totalt ,6 % Befolkningsökningen ställer ökade krav på samtliga verksamheter som Region Uppsala bedriver. De äldsta åldersgrupperna ökar mest. Gruppen 65 år och äldre visar på en ökning med drygt 4000 personer under perioden Stora skillnader förekommer mellan länets olika delar. Ett flertal sjukdomar är starkt åldersrelaterade och drygt 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år. Detta ger att behovet av och kostnaderna för hälso- och sjukvård kommer att öka. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara god. Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2016 visar att tre av fyra länsinvånare upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns emellertid skillnader mellan länets kommuner och generellt varierar även hälsan utifrån exempelvis utbildningsnivå, kön och ålder. Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all sjukfrånvaro och den fortsätter att öka i hela landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får en psykisk diagnos. Den vanligaste diagnosen för kvinnor inom psykiska besvär är reaktion på svår stress. För män är den vanligaste diagnosen depressiv episod. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en 14

22 Bilaga 116/17 a fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 85 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder under perioden , och 75 procent av 19-åringarna hade ingen ny karies eller fyllningar under samma period. Andelen dagligrökare ligger kvar på samma nivå som av 10 invånare röker dagligen. Ungdomsenkäten Liv och hälsa ung visar att cirka fyra av tio av länets gymnasieelever aldrig har rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta skillnader mellan könen förekommer. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen i länet som i Hälsa på lika villkor uppgav att de druckit så mycket alkohol att de räknas som riskkonsumenter, uppgick 2016 till 21 procent bland männen och 12 procent bland kvinnorna i länet. Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar kontinuerligt den hälso- och sjukvård som bedrivs. I begreppet utveckling innefattas och samspelar många områden såsom förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder och organisatoriska förändringar. Den medicinska utvecklingen ger grund till förändrade behandlingsformer. Utredningar och behandlingar kan överföras från sluten till öppen vård. Hälso- och sjukvård kommer i allt högre utsträckning kunna utföras i patientens egna hem. Utvecklingen ger också ökade möjligheter att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd. Läkemedel för avancerad terapi som framställs ur celler och vävnader kommer sannolikt att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. Health Technology Assessment (HTA) innebär systematisk granskning av det vetenskapliga underlaget för en viss teknik eller metod i hälsooch sjukvården, för att bedöma om den kan införas i vården. Granskningen sker med avseende på effektivitet och risker, etiska och på effektivitet och risker, etiska och organisatoriska aspekter samt kostnader. Cancervården är ett exempel på ett av flera områden som är i ständig utveckling och där systematik och kunskap behövs vid prioriteringar. En ökad grad av regional och nationell samverkan krävs. Här kommer Region Uppsala spela en betydande roll, både som utvecklare och utförare. Med ökade möjligheter till behandling kommer ökade kostnader. Stora kostnadsökningar genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny medicin och teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som kan motivera de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår med god hälsa. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Det är svårt att förutsäga vilka framsteg den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården behöver vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Även lagstiftning behöver anpassas till forskning och utveckling av nya metoder och läkemedel med koppling till vävnad, exempelvis användning av nya typer av stamceller. Strategisk IT och digitalisering Region Uppsalas vision och strategiska inriktning är att vara ledande inom e-hälsa i Sverige och att det digitala ska vara standard. Visionen skapar unika möjligheter men också utmaningar. Behov och krav behöver omsättas till lättanvända och säkra lösningar. Stöd behövs för att stimulera nya och förändrade arbetssätt och för ökad kunskap om digitaliseringens 15

23 Bilaga 116/17 a möjligheter. En omställningsfråga är hur Region Upsala, inom IT-området, ska kunna kombinera det långsiktiga arbetet med att snabbt kunna svara upp med nya lösningar för brådskande behov. Region Uppsala behöver ta del av innovation och utvärdera nya tekniker för att sedan omsätta det till nya lösningar och tjänster som skapar nytta för invånare, patienter, brukare, personal och beslutsfattare. Exempel på områden där ny teknik behöver utvärderas är tekniker för nya digitala vårdformer samt hantering och analys av mycket stora datamängder. Genom att verka för enhetliga standarder för informationen i våra IT-system så kan kommunikationen mellan såväl interna som externa IT-system förenklas. Standarder för informationsutbyte är en förutsättning för exempelvis olika former av automation, så som automatiska överföringar till nationella kvalitetsregister. Region Uppsala behöver ta en aktiv roll i regionala och nationella initiativ inom området och medverka till lokalt, regionalt och nationellt samarbete. Region Uppsalas olika driftlösningar för ITsystem ska optimeras. Nivå på driftlösning ska väljas utifrån informationsinnehåll och i enlighet med verksamhetens behov. Genom att välja rätt nivå på service, säkerhet, support och teknik kan resurserna koncentreras på de verksamhetskritiska IT-systemen. Informationssäkerhet och IT-säkerhet är områden som kommer att kräva ökat fokus, digitala arbetssätt ställer höga krav på säkerhet och säkra lösningar. Ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter träder i kraft i maj EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) ersätter den nuvarande personuppgiftslagen. Lagstiftningens ökade krav vid hantering av personuppgifter kommer att påverka Region Uppsalas IT-system. Den ökade digitaliseringen medför en ökad sårbarhet från digitala attacker i olika former. Region Uppsala ska skärpa sin förmåga att hantera den hotbild som är en del av det digitala samhället. En generell trend är att IT-miljöer blir allt mer komplexa med fler IT-system och många beroenden mellan dessa. Till detta kommer en allt snabbare förändringstakt med kortare uppdateringsintervall. Detta ställer höga och föränderliga krav på den testverksamhet som görs i samband med uppdateringar. Ekonomiska förutsättningar Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt. Även 2017 års BNP beräknas, kalenderkorrigerat, öka med 2,8 procent. Drivande bakom tillväxten är exempelvis att exporten hushållens konsumtionsutgifter ökar. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, det vill säga strax innan finanskrisens utbrott. Löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal, utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under två procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas inte längre öka. För regioner, landsting och kommuner innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Situationen blir då problematisk eftersom befolkningen och därmed behoven av exempelvis vård växer snabbt. Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig de kommande åren. Pågående fastighetsinvesteringar med ökade hyror som följd och ökade pensionskostnader bidrar till en stor belastning på resultatet. Därtill kvarstår tidigare års utmaningar gällande kostnadsökningstakten för exempelvis läkemedel, medicinskt material och kollektivtrafik. För att möta de ekonomiska utmaningarna har Region Uppsala en handlingsplan, Ekonomi I denna kommer exempelvis möjligheterna inom 16

24 Bilaga 116/17 a digitalisering att tas till vara och Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp utvecklas. Det osäkra globala läget innebär därtill att makroekonomiska störningar inte kan uteslutas under planperioden, vilket skulle påverka efterfrågan och därmed sysselsättning och skatteunderlag. Skatteintäkter År 2015 var tillväxten av skatteunderlaget stark i Sverige. En liten minskning av tillväxten skedde 2016 och tillväxten förväntas minska ytterligare något Från och med 2018 växlar skatteunderlagets ökning ner till en nivå under den genomsnittliga sedan millennieskiftet. Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras och att en högre andel pensionärer leder till lägre beskattningsbara inkomster. För Region Uppsala beräknas den genomsnittliga skatteutvecklingen under planperioden bli 4,0 procent. Diagram 1: Skatteutveckling Procent 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Statsbidrag 10,6% 5,3% 4,9% 4,1% 4,0% 4,0% Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016 Statens bidrag till Region Uppsala består i huvudsak av generella statsbidrag (utjämning och läkemedelsförmån) och specialdestinerade statsbidrag. Utjämning Region Uppsala kommer att erhålla miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt om 668 miljoner kronor årligen. Pengar till välfärden I höstpropositionen 2016 gör regeringen en välfärdssatsning till regioner, landsting och kommuner. Fördelningen inom regioner och landsting sker dels utifrån befolkning och dels utifrån en fördelningsmodell kopplad till flyktingmottagandet i respektive län. Region Uppsala kommer att erhålla 234 miljoner kronor under planperioden, av dessa ingår 163 miljoner kronor i utjämningsbidraget. Läkemedelsförmånen Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten och SKL. Istället sker en årlig förhandling kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget. I och med att kostnaderna inom förmånen har ökat har regeringen i budgeten 2016 aviserat en höjning av läkemedelsbidraget. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för åren Budgeten för utgår från årsbudgeten Under planperioden görs en årlig uppräkning på 2 procent. Total intäkt för planperioden uppskattas till miljoner kronor. Specialdestinerade statsbidrag Det råder osäkerhet kring vilka statsbidrag som kommer vara kvar under planperioden och om det tillkommer några nya statsbidrag. I regeringens budgetproposition 2016 saknas information om en fortsättning för ett flertal statsbidrag. För En kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och Jämlik cancervård finns bara överenskommelser till och med För Professionsmiljarden och Kvinnors hälsa och förlossningsvård finns överenskommelse till och med För kvinnors hälsa och förlossningsvård samt psykisk hälsa har regeringen aviserat i vårbudgeten att ytterligare medel kommer att tillföras, vilka eventuellt kommer att kunna användas Patientavgifter I landstingsplan och budget beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de senaste fyra åren. I linje med detta beslut höjdes patientavgifterna senast Ett undantag gjordes dock inför 2017 då en enhetstaxa infördes i primärvården samt att en ambulansavgift infördes. Ingen justering av avgifterna görs

25 Bilaga 116/17 a Riks- och regionvårdsintäkter Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder bedöms vara stabil under den kommande treårsperioden. Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull samverkan och ett partnerskap inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och med andra avtalsparter. Akademiska sjukhuset är beroende av en viss långsiktighet och stabilitet i planeringsförutsättningar och patientunderlag för att kunna säkerställa den framtida högspecialiserade vården. Att vårda avtal och samverkan är central inom såväl sjukvårdsregionen som i relation till andra viktiga kunder som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och Åland. Totalt beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla vård till part utanför Region Uppsala till ett värde motsvarande drygt 2,2 miljarder kronor. Kostnader generellt Landstingsprisindex exklusive läkemedel (LPIK) är utgångspunkten för uppräkning av regionens verksamheter. Bedömning görs dock utifrån behov och prioritering vid uppräkning. LPIK (exklusive läkemedel) är 3,3 procent för Verksamheten räknas generellt upp med 3,0 procent. De resterande 0,3 procenten budgeteras på central nivå för att senare användas till lönestrukturjusteringar. För hälso- och sjukvårdsverksamheternas rörliga kostnader sker även en demografisk uppräkning för Övriga resursförändringar som görs sker utifrån särskilda krav eller behov som finns i verksamheten och i politiska satsningar. I budgeten har satsningar som ännu inte är färdigberedda budgeterats under regionstyrelsen (finansiell verksamhet). När områden för satsningar har beretts färdigt kommer medel (totalt 56 miljoner kronor) att omfördelas från regionstyrelsen till berörda styrelser/nämnder. Främst kommer primärvård att ta en stor del av utrymmet för satsningar då det är ett högprioriterat område. Regional utveckling är ett annat område som ska beaktas. Effektiviseringskrav Under 2018 kommer alla verksamheter att ha ett effektiviseringskrav på 1 procent. Målsättningen är att effektiviseringskravet ska nås genom nya arbetssätt. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till 7,2 miljarder kronor 2016 och storleksmässigt motsvarar det 50 procent av Region Uppsalas kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter drygt 6 miljarder kronor. Ökningstakten av antalet årsarbetare har under de senaste åren varit hög. Under 2016 har den planat ut. Behovet av inhyrd personal har ökat de senaste åren. När det gäller inhyrda läkare har det varit stabilt de senaste åren, medan inhyrda sjuksköterskor har ökat. I förhållande till Region Uppsalas lönekostnader inklusive sociala avgifter utgör kostnaderna för inhyrd personal knappt 1,9 procent. Pensionskostnader Under planperioden kommer pensionskostnaderna att öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är miljoner kronor. Ökningen av pensionskostnaderna beror främst på att förmånsbestämda pensioner och den finansiella kostnaden ökar. Att förmånsbestämda pensioner ökar beror på ett lågt inkomstbasbelopp och att fler anställda inom Region Uppsala tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. Det lägre inkomstbasbeloppet tillsammans med ökade inflationsförväntningar medför att den finansiella delen i pensionskostnaden ökar. Diagram 2: Pensionskostnader och utveckling i % % % 2% Läkemedelskostnader 8% Pensionskostnad Utveckling pensionskostnad i % Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel kommer att vara fortsatt hög under planperioden. Under perioden förutses fortsatt hög kostnad avseende läkemedel mot hepatit C. 20% 13% 10% 0% 18

26 Bilaga 116/17 a Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel att lanseras och/eller öka i användning under de närmaste åren. Det enskilt största terapiområdet vad gäller dessa ökningar kommer att vara onkologi och hematologi. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka då regionen i möjligaste mån bör erbjuda sina patienter en god och evidensbaserad behandling. Kostnadsökningen för Akademiska sjukhuset uppskattas till 4-8 procent för Inom primärvården syns ökade kostnader under 2017 och kostnaderna väntas även att öka under planperioden. För 2018 väntas kostnaderna att öka med cirka 8 procent och 6 procent i snitt per år 2019 och Ökningen är kopplad till nya diabetesläkemedel och nya blodförtunnande läkemedel. Ökade fastighetskostnader Från 2018 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna beror främst på byggnationer på Akademiska sjukhuset samt att en ny stadsbussdepå tas i bruk. Diagram 3: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr Ack hyreskostnadsökning Ack kostnadsökning LSU Total ack kostnadsökning Nettokostnad och finansieringen För 2018 förväntas utvecklingen av skatter och statsbidrag bli 4,4 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på 4,9 procent jämfört med prognostiserad nettokostnad Både för 2018 och 2019 ligger nettokostnadsutvecklingen över utvecklingen av skatter och statsbidrag. Anledningen till detta är höga pensionskostnader och höga kostnader kopplat till fastighetsinvesteringar. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling Procent 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,8% Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Under de senaste åren har resandet ökat i Region Uppsalas samtliga trafikslag. Det totala antalet påstigande var under ,2 miljoner. Inom tågtrafiken ökar resandet mest och då kapacitetstaket snart är nått har Region Uppsala startat ett arbete med att beställa nya tåg. Även stadsbusstrafiken i Uppsala har en stark resandeutveckling och det nya linjenätet som infördes 2017 är ett steg för att kollektivtrafiken ska klara de behov som ett växande Uppsala innebär. Regionbusstrafiken har en svagare resandeutveckling och därför genomförs aktiviteter som ska locka fler bilister att prova och sedan välja att resa med buss. Förstärkningar i både stadsbusslinjenätet och tågtrafiken samt utveckling av regionbusstrafiken kräver ökade resurser. Kollektivtrafikens intäkter har en potential att öka i linje med de mål som är uppsatta för ökat resande (fördubbling till 2020). Om denna ökning kan ske utan motsvarande kostnadsökning finns en möjlighet till förbättrad ekonomi. Därför föreslås en del prisjusteringar, där priset på ett månadskort höjs från 795 kronor till 840 kronor, priset på förköpta enkelbiljetter höjs från 28 kronor till 30 kronor och enkelbiljetter betalda via reskassa från 22 kronor till 23 kronor. Likviditet 5,8% 5,1% 5,1% 4,4% 4,1% 4,2% 3,6% 3,6% 3,2% Utveckling nettokostnad Utveckling skatter och statsbidrag exkl skattehöjn 2016 De stora investeringar som regionen planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Region Uppsala kommer vid vissa tillfällen be- 19

27 Bilaga 116/17 a höva utnyttja den beviljade checkräkningskrediten om 600 miljoner kronor. Ett eventuellt utnyttjande av checkräkningskrediten är en medveten strategi för att undvika inlåningsränta. Det kan ändå bli aktuellt med låneupptagning under planperioden för att finansiera fastighetsinvesteringar. Investeringar Fastighetsinvesteringar Regionens behov av fastighetsinvesteringar är stort under planperioden. Region Uppsala har inte råd att genomföra alla investeringar som äskats av styrelser/nämnder, varken likviditetsmässigt eller driftkostnadsmässigt. Fastighetsoch servicenämnden har därför tagit fram ett förslag på investeringsnivåer där prioriteringar mellan objekt ska ske. Förslaget bygger på att färdigställa investeringar som är i genomförandeskede, planerade investeringar inom Framtidens Akademiska (FAS) samt anslutande projekt som en följd av FAS. Respektive styrelse och nämnd ska inför tilläggsbudgeten hösten 2017 redovisa vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel samt redovisa alternativa lösningar för verksamheter som inte erhåller fastighetsinvesteringar under perioden Respektive styrelse och nämnds redovisning ligger till grund för att eventuella förändringar i investeringsplanen kan inkluderas i tillläggsbudgeten i november. Processen med att ta fram fastighetsinvesteringsplanen för kommande 10-års period ( ) tar sin början under hösten Processen kommer att fånga upp fastighetsinvesteringsbehov inom ramen för tillgängliga investeringsmedel som Region Uppsala har för fastighetsinvesteringar för perioden Föreslagen investeringsram under planperioden uppgår till miljoner kronor. Utrustnings- och immateriella investeringar Önskemålen kring utrustnings- och immateriella investeringar uppgår för planperioden till miljoner kronor. De stora volymerna beror främst på att Akademiska sjukhuset planerar för både ny- och ersättningsinvesteringar som en följd av fastighetsinvesteringarna. Fastighets- och servicefunktioner För att Region Uppsalas kärnverksamheter ska kunna bedrivas på ett professionellt och effektivt sätt krävs utöver verksamhetskompetens, resurser och tjänster i form av olika processer som stödjer kärnverksamheterna, så kallad facility management. Facility management avser strategisk ledning och styrning av resurser och tjänster som krävs för att exempelvis en byggnad eller fastighet ska fungera på mest effektiva sätt för den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Vad gäller de fastighetsanknutna tjänsterna är det av största vikt att budget för beslutade investeringar hålls. Vid utformningen av byggnadsinvesteringarna ska målet vara att finna så ändamålsenliga och kostnadseffektiva lösningar som möjligt. Medborgarnas tillgänglighet och energieffektivisering är två viktiga aspekter att beakta i det arbetet. Arbetet med att energioptimera Region Uppsalas fastighetsbestånd genom energisparprogram fortgår och är en viktig del i att uppnå Region Uppsalas miljömål. Inventerade tillgänglighetsåtgärder ska slutföras samtidigt som att nya inventeringar bör genomföras så att Region Uppsala lever upp till ökade tillgänglighetskrav. Konceptet måltidsvärdar ska integreras fullt ut och vara en del i den vårdnära servicen. Arbetet med att implementera vårdnära service på Akademiska sjukhuset ska fortgå under perioden. Inom området Shared service ska fokus vara på att utveckla och förädla tjänsteutbudet utifrån de behov och förväntningar som kärnverksamheterna har. Arbetsgivarpolitiska förutsättningar Strategiska mål Region Uppsala Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. 20

28 Bilaga 116/17 a Kompetensförsörjning Region Uppsala arbetar aktivt för att vara och uppfattas som en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. För att nå detta har Region Uppsala en regionövergripande kompetensförsörjningsprocess. Syftet med kompetensförsörjningsprocessen är att utifrån verksamhetens mål och behov säkerställa kompetensförsörjningsarbetet på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsplanen inbegriper de samlade åtgärder som påverkar Region Uppsalas förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla samt avveckla medarbetare för att driva verksamheten i enlighet med de fastställda målen. Planen är också en förutsättning för Region Uppsalas arbete med att uppnå ett oberoende av inhyrd personal, ett projekt som samtliga landsting och regioner, med stöd av SKL, nu arbetar gemensamt med. Mot bakgrund av en allt mer föränderlig arbetsmarknad med hårdnande konkurrens om arbetskraften, är det av stor betydelse att arbeta strategiskt och bedriva ett effektivt kompetensförsörjningsarbete. Ett exempel på detta är Region Uppsalas satsning på utbildning av fler specialistsjuksköterskor. För att uppnå målen med en effektiv kompetensförsörjningsprocess krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. Region Uppsala ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för Region Uppsala i egenskap av attraktiv arbetsgivare. För att minska risken för diskriminering tillämpas kompetensbaserad rekrytering. Viktiga faktorer för att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens är möjligheter till intern rörlighet och utveckling. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens behov. Möjligheter till finansieringen av insatser av kompetensutveckling behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Arbetet med att öka kännedomen om Region Uppsala som arbetsgivare fortsätter, tillsammans med arbetet att öka intresset för samtliga yrken inom Region Uppsala. Skillnader i hälsa och utbildning kan minskas genom att tidigt stödja ungdomars utveckling. Arbetet med att bereda sommarjobbsplatser för gymnasieungdomar är en aktivitet för detta, i synnerhet de specifika platserna för ungdomar med funktionsnedsättning. Region Uppsala ska ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Region Uppsala ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning och en god introduktion i arbetet. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, där kliniska utbildningsavdelningar är viktiga komplement när studenter praktiskt övar teamarbete med olika yrkesgrupper. För uppnå en god introduktion i yrket har Region Uppsala ett kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor, en systematiserad introduktion för undersköterskor, en klinisk introduktionstjänst för EU-utbildade läkare samt andra aktiviteter som kompletterar verksamhetens ordinarie introduktion. Det kommer att vara av avgörande betydelse att Region Uppsala skapar praktikplatser i verksamheterna för att utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara. Region Uppsala ska erbjuda utlandsutbildade med legitimationsyrken hjälp och stöd i processen mot en svensk legitimation i form av att språkpraktik och platser för praktisk tjänstgöring. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas. Region Uppsala ska vara representerade och medverka i planering av utbildning, i huvudsak inom hälso- och sjukvård men även inom teknik. Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Medveten lönebildning Region Uppsala ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. 21

29 Bilaga 116/17 a Region Uppsala arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen är en del av budget- och kompetensförsörjningsprocessen. Region Uppsala tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av justeringar av lönebilden analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens önskade lönebild minskas. Lönerna inom Region Uppsala ses över en gång per år varvid alla eventuella behov av justeringar tas i beaktande i syfte att undvika löneglidning. För att skapa en mer transparent lönebildningsprocess ska Region Uppsala förbättra kommunikationen av önskad lönebild. Lönekartläggningar ska genomföras årligen och osakliga löneskillnader åtgärdas. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella mål och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta i syfte att skapa förståelse för lönesättningen där utgångspunkten är hela lönen. Trygga och säkra anställningsförhållanden Region Uppsala ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. Region Uppsala ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal aktivt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. En hälsofrämjande arbetsplats För att Region Uppsala ska nå goda resultat är det av stor betydelse att medarbetarna trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Region Uppsala genomför årligen en medarbetarenkät. Resultaten från enkäten fångas upp och resulterar i handlingsplaner med aktiviteter i syfte att skapa en bra arbetsmiljö. För att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och en framtida kompetensförsörjning är det viktigt att värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Arbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Förbättrings- och utvecklingsarbetet är en ständigt pågående process som ska utgå från arbetsplatsernas behov och bygga på nära samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga organisationer. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att sprida kunskap och medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa och trivsel på arbetsplatsen såväl som kvaliteten i utförda tjänster och patientsäkerheten. Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för medarbetarna, vilket bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i chefspolicyn. I den långsiktiga chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag med personliga egenskaper som främjar dialog, delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande. Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras av jämställdhet och mångfald och vid tillsättning av nya chefer och ledare ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. 22

30 Bilaga 116/17 a I syfte att tydliggöra arbetsgivaransvaret för chefsfrågorna har Region Uppsala en processorienterad ledningsplattform. Den ska användas vid såväl introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Alla chefer ska ha ett chefsuppdrag med tydliga ansvarsområden och mandat samt goda organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet, god kvalitet och främjande av ett gott bemötande. Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma utbildningssatsningar ska en mer flexibel lärandemiljö skapas, med en kombination av fysiska och digitala webbaserade lösningar i undervisningen. Samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Minskad miljöpåverkan Strategiska mål Region Uppsala: Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår under år 2018 med åtgärder inom miljöprogrammets tre övergripande ekologiska målområden: en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Under året kommer målområdet hållbar och effektiv resursanvändning att uppmärksammas särskilt. Då nu gällande miljöprogram löper ut under 2018 kommer ett arbete påbörjas under året med att ta fram ett nytt program som ska gälla från och med Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet planeringsförutsättningar: Uppdrag till samtliga styrelser: Region Uppsala ska under 2018 implementera handlingsplanen för en fortsatt ekonomi i balans med tidsperspektivet Region Uppsala ska under 2018, där det är relevant, samverka med kommuner och andra regioner i arbetet med inköp och upphandlingar samt i arbetet med att skapa nya digitala lösningar och tjänster. Region Uppsala ska år 2018 säkra ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata medarbetares synpunkter under sin tid som anställd. Region Uppsala ska under 2018 tydliggöra lönekriterierna och arbetsgivarens önskade lönebild. Region Uppsala ska under 2018 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Den processorienterade ledningsplattformen ska under 2018 användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Uppdrag till regionstyrelsen, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen: Region Uppsala anordnar kliniskt introduktionstjänst i syfte att tillvarata utlandsutbildad vårdpersonals kompetens. Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring inför legitimation ska under 2018 beredas i sjukvårdsförvaltningarna. Uppdrag till regionstyrelsen: För att säkra en aktiv arbetsgivarpolitik ska fler yrkeskategorier omfattas av systematiserad kompetensutveckling under Region Uppsala ska år 2018 medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar där behov finns. Under år 2018 ska miljökraven i strategiskt utvalda upphandlingar följas upp. 23

31 Bilaga 116/17 a Under 2018 ska det påbörjas ett arbete med omfördelning av resurser till förmån för nära vård och primärvård. Uppdrag till fastighet och servicenämnden: Under 2018 ska det upprättas ett förslag på en energistrategi för fastighetsbeståndet, med sikte på hållbarhet, klimateffektivitet och långsiktighe 24

32 Bilaga 116/17 a Hållbar utveckling Region Uppsala ska vara en kraft i förflyttningen mot ett hållbart samhälle. Genom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer behöver Region Uppsala säkerställa en hållbar utveckling i Uppsala län. stödjande för kommunal och lokal nivå, inspirerande för näringsliv och ideell sektor. I strategin prioriteras långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är ömsesidigt beroende av varandra. Den regionala planeringen ska beakta konsekvenserna av olika beslut, inte bara för oss som lever i dag utan även för kommande generationer. Detta synsätt och perspektiv löper som en röd tråd genom strategin. Region Uppsala tar sig an strategins åtaganden Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala i uppdrag att samordna insatser för strategins genomförande. Region Uppsala ska genom att samla, stödja och driva, vara en kraft i länets utveckling. Region Uppsalas verksamhet ska planeras och bedömas utifrån hur den bidrar till livskvalitet och till en god och jämlik hälsa för alla länets invånare. För att driva och utveckla vår verksamhet krävs medel och resurser. Region Uppsalas främsta resurs är dess medarbetare, vilkas kompetens och engagemang behöver tas tillvara och utvecklas. De ekonomiska medlen ska användas effektivt och ansvarsfullt och ska stödja långsiktiga investeringar och nyskapande satsningar. Fungerande ekosystem är en förutsättning för vår överlevnad och för vår välfärd. Tillgång till rekreation och naturområden ska stärkas. Region Uppsalas verksamhet ska bedrivas med lägsta möjliga negativa miljöpåverkan. Hållbara levnadsvanor ska främjas. Regional utvecklingsstrategi anger riktning I februari 2017 fastställdes Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Strategin ingår i en styr- och policystruktur i flera nivåer, från internationell nivå till lokal. FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030, EU:s utvecklingsstrategi EU2020, samt den nationella strategin ger ett sammanhang för länets utvecklingsstrategi. Strategin är vägledande för aktörer på nationell och regional nivå, Under planperioden ska Region Uppsalas verksamheter ytterligare konkretisera och fördjupa arbetet för en hållbar regional utveckling. En genomförande- och uppföljningsplan för åren redogör för processen. Inledande steg är att identifiera hållbarhetsaspekter och synergier. Med fördjupat hållbarhetsarbete förbättras verksamhet och planering genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. En region för alla Genom att inom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer främja förebyggande och tidiga insatser bidrar Region Uppsala till arbetet med att ta sig an den regionala utvecklingsstrategins åtagande att Ge alla barn och unga en bra start i livet och att Främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor. Region Uppsala har ett framträdande ansvar inom strategins åtagande Säkerställ en kvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet. Region Uppsala är länets näst största arbetsgivare. Genom fortsatta satsningar för att ta tillvara utlandsutbildades kompetens kommer Region Uppsala vara en viktig aktör i åtagandet Påskynda integreringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv, med särskilt fokus på socialt hänsynstagande, bidrar Region Uppsala till att Möjliggöra egen försörjning på en jämlik och växande 25

33 Bilaga 116/17 a arbetsmarknad. Genom internt arbete och genom stöd till folkbildningens aktörer, bidrar Region Uppsala till att Skapa goda möjligheter till ett livslångt lärande. Genom att främja civilsamhället och kulturoch konstlivet i länet bidrar Region Uppsala också till att Ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser. Genom exempelvis studiecirklar eller kulturella upplevelser kan människor med olika bakgrund mötas och utvecklas. Upplandsstiftelsen verkar för att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning En växande region Kollektivtrafiken har en central roll i utvecklandet av en resurseffektiv och jämlik mobilitet. Region Uppsala har målet att all kollektivtrafik ska vara fossilfri år Genom detta arbete kan Region Uppsala vara en kraft i länets åtagande att Utveckla infrastruktur för hållbara drivmedel. Region Uppsala arbetar i samverkan med länets kommuner för en integrerad infrastruktur- kollektivtrafik- och bebyggelseplanering. Genom att stärka och vidareutveckla en gemensam regional planering bidrar Region Uppsala till att åtaganden om att Stärka sambanden mellan bebyggelseutveckling och kollektivtrafik samt gång och cykel och Planera för och bygg fler bostäder samt utveckla befintligt bostadsbestånd. Den bebyggda miljön ska utgå från och stödja människors behov, ge skönhetsupplevelser och välbefinnande. Närhet ska finnas till service, kultur och natur. Inom åtagandet Möjliggör en god bebyggd miljö ryms arbete för att integrera konst och rum för kulturella upplevelser i stadsmiljön. En god spridning av verksamheter såsom vårdcentraler och folktandvårdskliniker i länet är del i åtagandet. Upplandsstiftelsen verksamhet bidrar genom att tillgängliggöra naturen och främja naturvård och friluftsliv. Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. I länsplanen konkretiseras hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet. I genomförandet av planen ingår arbete med att Utveckla prioriterade storregionala, regionala och delregionala stråk och Utveckla hållbara godstransporter. Genom att stödja utbyggnaden av bredband i hela länet, samt insatser för att höja den digitala kompetensen hos länets invånare, bidrar Region Uppsala till att Utveckla den digitala infrastrukturen. En nyskapande region I samverkan med andra aktörer fördelar Region Uppsala medel inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Därtill fördelar Region Uppsala statliga medel för regionalt utvecklingsarbete där innovation och företagsklimat ska främjas. Genom ekonomiskt stöd och genom att främja samverkan och mobilisering arbetar Region Uppsala inom strategins åtaganden för innovationsområden för smart tillväxt och för fler och växande företag. Region Uppsala ansvarar för samordningen av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring och har därför en viktig roll i att Utveckla destinationer för stärkt och hållbar besöksnäring. Region Uppsala arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor genom egen verksamhet, bidrag och stipendier och bidrar därmed till att Utveckla en kulturregion med internationell lyskraft. Genom Region Uppsalas arbete och satsningar på våra hälso- och sjukvårdsverksamheter och på forskning och utveckling kan vi Stärka hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som en regional utvecklingskraft 26

34 Bilaga 116/17 a Hälso- och sjukvård Strategiska mål Region Uppsala: Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Hälso- och sjukvårdens inriktning Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Det finns ett behov av att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Region Uppsala ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Vården behöver hänga samman och uppfattas som meningsfull ur ett befolknings- och patientperspektiv. Vården ska även ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Det leder till en bättre kvalitet för patienten och högre effektivitet i vårdsystemet. Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Resursfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON i fokus. Under 2017 har det tagits fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Förändringen ger primärvården möjlighet att ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även en satsning på utvecklad e-hälsa och en satsning för att säkra kompetensförsörjningen inom primärvården. Kvalitet genom god vård Samtliga verksamheter inom Region Uppsala ska bedriva ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Följande områden vill Region Uppsala lyfta fram som viktiga förutsättningar för god vård. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård Region Uppsala erbjuder, och för 27

35 Bilaga 116/17 a att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande, är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort mått av delaktighet i den egna vårdens utformande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast efter diagnos, få besked om fortsatt behandling och besök, tidplan för fortsatt vård samt råd kring vad hen själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få information om vart hen kan vända sig vid eventuella frågor. Att arbeta personcentrerat innebär att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna. Personcentrerad vård hjälper människor att identifiera förmågor, utveckla kunskap, kompetens och det självförtroende som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Patienter som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. För att ytterligare öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. Anhöriga är patientens nätverk eller de relationer patienten väljer och behöver inte innebära juridiskt släktskap. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Syftet är att dessa grupper ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hon eller han har behov av. God tillgänglighet och kontinuitet är viktiga faktorer för förtroendet för vården. Region Uppsala ska utmärkas av hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och korta väntetider både inom primärvård -och inom specialistvård. För att Region Uppsala ska leva upp till vårdgarantins krav krävs fortsatt systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete med att korta väntetider genom samverkan såväl inom Region Uppsala samt mellan sjukvårdsregionerna. Primärvården, första linjens vård, är ofta patientens väg in i till vården. Vårdgarantin styr patienters rätt att få kontakt med sin vårdcentral samma dag. För att förstå primärvårdens varierande resultat vad gäller att uppfylla vårdgarantin och minska väntetiderna för primärvårdens patienter behöver ytterligare analysarbeten genomföras. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där Region Uppsala behöver säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. Återbesök följs upp och rapporteras dels genom att mäta antalet patienter som väntar på återbesök inom medicinskt måldatum dels genom att mäta hur många patienter som väntar där måldatumet överskridits. Det är även av vikt att utveckla indikatorer för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan. För denna grupp patienter är personcentrerad vård, patientutbildning och delaktighet särskilt viktigt. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att nyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att tillgängligheten förbättras. I samarbetet med Regionalt cancercentrum ska Region Uppsala fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Vårdförloppen beskriver patientens vårdprocess avseende utredningar och behandlingar som görs från primärvård, specialiserad vård och akutsjukvård. Det standardiserade vårdförloppet ska individuellt planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Insatserna ska minska regionala skillnader, skapa en mer jämlik cancervård och korta väntetiderna. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. 28

36 Bilaga 116/17 a Region Uppsala har en gemensam modell för produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett riskförebyggande arbete. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det är ett ambitiöst mål som visar att Region Uppsala tar frågan på allvar och arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten. Ansvar och engagemang för utveckling av patientsäkerhetsarbetet ligger på alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet bör integreras. Traditionellt har dessa områden hanterats var för sig, men forskning pekar på att patientsäkerhet är kopplad till arbetsmiljön. Patientsäkerheten påverkas av den rådande kulturen (gemensamma värderingar, attityder och beteenden). Det är viktigt att målmedvetet arbeta för att skapa en gynnsam patientsäkerhetskultur som bidrar till hög patientsäkerhet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och uppföljning samt analys av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. I strategi och handlingsplan framgår vårdgivarens ansvar att bedriva ett systematiskt förebyggande arbete. Det innebär att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador, utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Ökat fokus behövs på redovisning av utlokaliserade patienter, samt åtgärder, eftersom risken för vårdskador ökar betydligt när en patient vårdas på annan enhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Ett annat styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom Region Uppsala, Viktiga delar i infektionsbekämpningen är följsamhet till Stramas 10- punktsprogram som syftar till att minska utvecklingen av antibiotikaresistens, ett effektivt vårdhygienarbete och användning av Infektionsverktyget (IV) i slutenvården. Användning av IV innebär att berörda enheter tar ut egna rapporter, analyserar resultat, validerar egen data, sätter mål och vidtar åtgärder samt följer upp resultatet. För att säkerställa en läkemedelsanvändning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Vår framgång räknas i liv och hälsa. Hälsooch sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö vilket har stor betydelse inte minst för ledning och styrning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. 29

37 Bilaga 116/17 a Region Uppsala ska vara bland de ledande i utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap finns tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det är i mötet mellan vårdpersonal och patient som värdet skapas. Även mellan dessa möten behöver kunskap finnas lätt tillgänglig för patienten. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Resultat behöver följas upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå. Ny kunskap behöver snabbt omsättas och ny kunskap behöver genereras och systematiseras. Förbättringsområden behöver identifieras. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat. Region Uppsala är en aktiv part i arbetet som görs nationellt och sjukvårdsregionalt gemensamt inom kunskapsstyrningsområdet. Samverkan sker i första hand kring kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. Stöd för utveckling och stöd för ledarskapet ges framförallt lokalt. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård kräver att strategiska regionövergripande frågor hålls samman. Arbetet för att utveckla resultaten inom Region Uppsala genom kunskapsstyrning ska utvecklas under planperioden. Aktuell statistik från lokala beslutsstöd, kvalitetsregister inklusive resultat från Primärvårdskvalitet, Vården i siffror och Öppna jämförelser ska användas som strategiska verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Uppföljningen av indikatorer är en viktig del i förbättringsarbetet. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten, utifrån sina resultat, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Det övergripande arbetet behöver kompletteras med lokalt förbättringsarbete där primärvårdens processarbete och Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård är viktiga komponenter. En del i detta arbete är att göra kvalitetsfrågor till en punkt på agendan i hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas ledningsgrupper. Det är viktigt att i samverkan med övriga regioner och landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Det görs bland annat genom att sjukvårdsregionen tar ansvar för delar av det nationellt gemensamma arbetet. Samarbetet med nivåstrukturering inom sjukvårdsregionen ska fortsätta. Under 2018 behöver en anpassning av programrådsarbetet ske utifrån strukturen för landstingens och regionernas nationella samverkan inom kunskapsstyrningsområdet. Även anpassning utifrån det nationellt gemensamma kunskapsstödet för primärvård förutsätter lokal och sjukvårdsregional anpassning. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Region Uppsala deltar även i den nationellt gemensamma utvecklingen av samordnat införande av medicintekniska produkter. Detta förutsätter ett utvecklat arbete lokalt. För att Region Uppsala ska nå målen inom ramen för den nationella satsningen En kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess krävs tydlig ledning och styrning av sjukskrivningsarbetet som en naturlig del i vård och behandling, fortsatt arbete med rehabiliteringskoordinatorer, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, analyser ur olika aspekter såsom jämställdhet, utveckling av vårdens digitala intyg samt att Region Uppsala tillgodoser evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. I detta arbete är ett samarbete med kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedling och arbetsgivare en viktig förutsättning. Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan 30

38 Bilaga 116/17 a vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. I den svenska hälso- och sjukvården bedrivs en större andel vård på sjukhus jämfört med många andra länder. Samtidigt har primärvården svårt att klara uppdraget som första linjens vård. För de patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska omhändertagandet främst ske inom primärvården. För att möta framtidens utmaningar och ta tillvara möjligheter är det angeläget att stärka primärvården så att den kan bli patientens kontinuerliga kontakt med vården för de allra flesta vårdbehov som inte kräver vård på sjukhus. Primärvården bör även ges möjlighet att koordinera och integrerat, tillsammans med patienten, se patientens samlade förutsättningar och behov. Nationellt pågår flera utvecklingsprojekt för att ge bättre förutsättningar för ledare och medarbetare i primärvården, exempelvis nationella behandlingsrekommendationer, nationella programråd för de stora sjukdomsgrupperna, primärvård och levnadsvanor, uppföljningsstöd genom Primärvårdskvalitet och utvecklad uppföljning av tillgänglighet. Under 2017 har det tagits fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Frågor som ställdes i samband med framtagandet av målbilden var exempelvis, hur kan ett mer patientcentrerat och hälsofrämjande arbetssätt utvecklas med fokus på personer med kroniska sjukdomar och äldre, hur kan arbetet med omhändertagande av psykisk ohälsa utvecklas, hur kan användning av e-hälsa och digitala verktyg utvecklas och vilka kunskapsuppföljnings- och utvecklingsstöd behövs inom primärvården? Primärvården behöver även inkludera nya arbetssätt och använda kompetenser på ett effektivare sätt för att möta utmaningar avseende läkarbemanning. Åtgärder ska genomföras i syfte att minska antalet återinskrivningar. Förstärkning av mobil hemsjukvård framförallt för patienter som är 65 år och äldre ska fortsätta under planperioden. Även utbyggnad av mobila sjukvårdsteam på specialistvårdsnivå ska utvecklas under planperioden. Tillgänglig, kvalitativ och sammanhållen rehabilitering är avgörande för att patienterna ska ges förutsättningar till ett gott liv efter sjukdom och behandling. Ett prioriterat område är att patienter med behov av detta ska få en rehabiliteringsplan. Vid Akademiska sjukhuset fortsätter det påbörjade arbetet med en samlad rehabilitering och samarbetet mellan flera aktörer. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvaliteten på vården och bemötandet som patienterna erhåller. Hälso- och sjukvården ska också präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av var i länet patienten bor. Hälsoläget i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Dock skiljer sig utvecklingen påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Region Uppsala ska därför arbeta för att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas. Under 2017 har en handlingsplan tagits fram för en förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen. För en jämlik hälsa är jämlik vård en grundsten. Region Uppsala ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i samtliga verksamheter. Region Uppsala ska i och med detta arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Jämställdhetsintegreringen ska också, där så är möjligt, inbegripa andra faktorer, som etnisk tillhörighet, könsidentitet och könsuttryck och funktionsnedsättning. 31

39 Bilaga 116/17 a Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård. Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att öka de närmaste åren och därmed också ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som påverkar om patienterna söker och får bästa möjliga sjukvård är exempelvis bemötande och huruvida patienten är en kvinna eller en man. Genom Region Uppsalas likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnkonventionen antas träda ikraft som lag under 2018 och Region Uppsala har förberetts för det genom att, sedan 2013, systematiskt arbeta för att stärka barnets rätt. Handlingsplanen för barnets rättigheter har uppdaterats och reviderats under Fortsatt arbete kommer ske enligt den nya handlingsplanen där hela Region Uppsala har inkluderats. Med den internationella oron ökar antalet asylsökande och nyanlända. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården och tandvården. Hälsoundersökning av asylsökande respektive nyanlända är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom dessa grupper. En hälsoundersökning ska göras så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige, dock senast två månader efter ankomst. Asyl- och integrationshälsan Cosmos ansvarar för hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända, och även för utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Centrum för hälsa- och integration ansvarar bland annat för utbildning/information, handledning och metodutveckling, i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och tandvården för asylsökande och nyanlända. Det är också viktigt att Region Uppsalas samordnande funktion på området utvecklar samarbetet med externa aktörer, för att därigenom kunna samla och optimera resurserna för insatser mot ohälsa. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är en del i den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Det innebär både ett hälsofrämjande bemötande och arbetssätt samt sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Genom medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) vill Region Uppsala förstärka hälso- och sjukvårdens och tandvårdens roll i länets hälsoinriktade arbete. Det innebär att hälso- och sjukvården och tandvården arbetar strukturerat ur både ett styrnings- och ledningsperspektiv, patient-, befolknings- och medarbetarperspektiv. Det krävs en samordning av dessa perspektiv och till exempel en utveckling av kompetens i hälsoinriktat arbete. Personalens eget förhållningssätt och kompetens är avgörande för ett hälsofrämjande bemötande. Hälsan är inte jämnt fördelad och en av flera förklaringar är olika levnadsvanor. För att de hälsoinriktade insatserna ska nå grupper i behov krävs ett systematiskt jämlikhetsfokus. Hälso- och sjukvården och tandvården har ett ansvar för att levnadsvanearbetet når och bidrar till ändrade levnadsvanor hos olika grupper i lika stor utsträckning. Vilka som nås av vårdens insatser och hur insatserna kan anpassas för att motsvara olika gruppers förutsättningar är ett stort utvecklingsområde. Det är programrådet för sjukdomsförebyggande metoder som har uppdraget att integrera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvårdens kliniska processer. Liksom de övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar är Folktandvården representerat i programrådet. I uppdraget ligger att samverka med övriga 32

40 Bilaga 116/17 a programråd för ett systematiskt arbetssätt i vilket levnadsvanearbetet är integrerat i implementering av diagnosspecifika kliniska processer. I arbetet ingår att säkerställa en sammanhållen vårdkedja samt ta fram kvalitetsindikatorer för ett systematiskt utvecklingsarbete. Kunskapsunderlaget som beskriver hur levnadsarbetet ska utföras, strukturerat och enhetligt i vår hälso- och sjukvård integreras systematiskt i övriga kliniska processers vårdöversikter. Det är en beskrivning av helheten från screening till effekter av åtgärder och dokumentation av levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Närvård Närvården syftar till att invånarna ska få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård, social omsorg och elevhälsa i sin närhet genom tillgängliga, jämlika och trygga insatser. Närvården är den plattform, bestående av flera arenor, där Region Uppsala och kommunerna i länet möts för att utveckla samarbetet mellan huvudmännen. Utvecklingsarbetet kan leda till att skapa rutiner för samarbetet. Det kan även resultera i att huvudmännen samorganiserar sig för att bättre möta upp de lokala vårdbehoven. Under 2017 genomfördes ett arbete med att ta fram en ny närvårdsstrategi där Region Uppsala och kommunerna gemensamt la grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden samt tog fram årsvisa prioriterade aktiviteter. Under år 2017 genomfördes utredningsarbete kring framtidens vård i länet. Underlag och förslag togs fram som belyser vilken vård som ska finnas var och hur samverkan mellan olika vårdaktörer ska gå till. Den 1 januari 2018 kommer sannolikt en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att införas. Lagen föreslås ersätta lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård sker förändringarna först den 31 december Den nya lagen innebär omfattande förändringar för både regioner, landsting och kommuner. Region Uppsala behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. Närvård äldre Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer ca 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Region Uppsala behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar för att förhindra onödiga akutbesök och sjukhusinläggningar. I länet finns redan idag mobila närvårdsteam, palliativa team och annan sjukhusansluten hemsjukvård. Det pågår en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas som vård i hemmet och vård på distans. Förstärkning av mobil sjukvård för patienter med komplexa behov, som är 65 år och äldre, ska fortsätta under planperioden. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser samt barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser. Som grund till arbetet i länet ligger de utvecklingsområden som identifierades vid framtagandet av de länsgemensamma riktlinjerna, BUS- Uppsala och utifrån handlingsplanen till den nationella satsningen Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa När det gäller psykisk hälsa, missbruk och beroende är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Region Uppsala ska bli bättre på att ta hand om barn och ungdomar med psykisk hälsa och missbruksproblem. Det görs bäst genom ett gott samarbete med socialtjänst, elevhälsa och familjer. Närvård - vuxna Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och motsvarar ca 40 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Samhällets kostnad för den psykiska ohälsan överstiger 70 miljarder kronor årligen i form av förlorad produktivitet och utgifter för vård och omsorg. Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god 33

41 Bilaga 116/17 a kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Den nationella överenskommelsen Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa 2017, syftar framför allt till att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. I länet kommer arbetet att fortsätta med överenskommelsens fokusområden; förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Öppen- och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten ska de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. En del av den psykiska ohälsan beror på riskbruk och missbruk i olika former. Samordning och utveckling av missbruks- och beroendevård sker i samarbete med länets kommuner, polisen och länsstyrelsen. Avtalsuppföljning och fördjupad uppföljning Som ett led i regionfullmäktiges program för uppföljning av privata vårdgivare kommer vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen att årligen från och med 2017 återrapportera till fullmäktige om resultaten av uppföljningen av privata vårdgivare. Vidare kommer vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen att planera uppföljnings- och utvärderingsarbetet för planperioden utifrån en politiskt beslutad strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering. Utifrån strategin fastställs därefter årliga arbetsplaner. Utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp och utvärdera offentliga och privata vårdgivare i syfte att säkerställa att vårdgivarna levererar en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och med hög patientsäkerhet behöver ska fortsätta. Arbetet syftar även till att granska om utbetald ersättning stämmer överens med utförda åtgärder. Den löpande avtalsuppföljningen kommer under planperioden att stärkas och formaliseras ytterligare med stöd av framarbetad uppföljningsmodell och Region Uppsalas beslutsstödsystem. Formaliseringen innebär en anpassning av metoder och intervaller för det löpande uppföljningsarbetet. E-hälsa - en del av hälso- och sjukvården Digitalisering är den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och utvecklingen av e-hälsa är en självklar del av den. Att ta till vara på digitaliseringens möjligheter, är en förutsättning för att klara de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Begränsade resurser ska räcka till allt mer. Framtidsscenariet är en ökande befolkning som blir allt äldre och där de kroniska sjukdomarna ökar och med detta också behovet av vård och behandling. Att arbeta mer förebyggande, där individen tar ett större ansvar för sin egen hälsa och där hen blir mer delaktig i sin egen vård är en möjlighet Region Uppsala ska främja. Genom att erbjuda säkra och lättanvända digitala lösningar och e-tjänster kan tillgänglighet förbättras, kontakten med vården underlättas, individens förmåga till egenvård ökas och inflytande och delaktighet förstärkas. Digitalisering och e-hälsa ska möjliggöra och stimulera nya arbetssätt. Med hjälp av smarta digitala lösningar och e-tjänster som underlättar informations- och kommunikationsutbyte i hälso- och sjukvården och omsorgen, kan verksamheter och arbetsprocesser effektiviseras och mervärde genereras för både professionen och individen men också för uppdragsgivare och beslutsfattare. Region Uppsala har som mål att bli ledande inom e- hälsa i landet. Region Uppsala var först i Sverige med att göra det möjligt för patienten att ta del av sin journal via nätet. Ambitionen och målsättningen är att vi ska fortsätta ligga i framkant. I februari 2017 antog Region Uppsala en strategi för digital utveckling och e-hälsa och ett arbete med att börja omsätta strategi till verklighet tog fart genom att bland annat övergripande uppdrag för digital utveckling och e-hälsa definierades och beslutades. Under ska utvecklingsarbetet intensifieras och strategin ska vara vägledande för det arbetet. Infrastrukturella förutsätt- 34

42 Bilaga 116/17 a ningar för ett patientsäkert och effektiv kommunikations- och informationsutbyte, före, under och efter vård och behandling, där patientens behov står i centrum, ska utvecklas och säkerställas. Digitala alternativ till fysiska vårdbesök ska vara en standard för vården, vilket innebär att där det är möjligt, så som ett komplement till den vård som sker i det fysiska mötet. Digitala alternativ ger en möjlighet för individen/patienten att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och att vara mer delaktig i sin egen vård. Ett stort fokus ska läggas på kompetensutveckling, införande och ökad användning av befintliga och nya e-tjänster och digitala lösningar, exempelvis standardiserad informationshantering, mobila lösningar för närvård, självservicetjänster, digitala behandlingsformer och digitala och virtuella vårdmöten. Vad som också behöver prioriteras i utveckling av digital teknik och e-hälsa, är samverkan och samarbetet med länets kommuner. Informations- och kommunikationsutbytet kan underlättas där vår strävan är att få ett fullt utvecklat integrerat journalsystem som främjar patienten/brukarens resa genom vården och omsorgen och som innefattar primärvården, specialistsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan inom sjukvårdsområdet För att Region Uppsala ska vara ledande inom olika hälso- och sjukvårdsområden krävs samverkan på både internationell, nationell och sjukvårdsregional nivå. Akademiska sjukhuset är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Under 2017 redovisade Socialstyrelsen uppdraget att ta fram att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården i syfte att fasa ut det tidigare systemet för rikssjukvård. I uppdraget ingick även att inventera vilka delar i strukturerna för kunskapsstyrning som kan användas i nivåstruktureringen. För att Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas, främst med Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska sjukhuset. Region Uppsala har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt för undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Region Uppsala ska därför eftersträva en förtroendefull samverkan mellan parterna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet för sjukhuset. För att utveckla samverkan och finna lösningar för att stärka samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro finns en särskild samrådsgrupp med utsedda företrädare för den politiska ledningen i Region Uppsala respektive Region Örebro län. Arbetet ska bedrivas utifrån antagen avsiktsförklaring om samverkan kring universitetssjukvården mellan Region Uppsala och Region Örebro län. Arbetet med ett nytt samverkansavtal för sjukvårdsregionen inleds under Region Uppsala ska arbeta för att samarbetet inom sjukvårdsregionen under kommande mandatperiod fördjupas och utvecklas. Tillsammans med landstingen i Dalarna och Sörmland, Region Västmanland och Region Örebro län ingår Region Uppsala i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Region Uppsala ska verka för att fler gemensamma upphandlingar genomförs inom sjukvårdsregionen. I det så kallade mellanlänsavtalet mellan Region Uppsala och Stockholms läns landsting regleras hur boende och pendlare i respektive län kan söka vård i grannlandstinget. Avtalet medför ökade möjligheter till vård i grannlandstinget utöver vad som anges i riksavtalet och patientlagen. 35

43 Bilaga 116/17 a Ett samarbete pågår mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten utgår från universiteten och är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Region Uppsala har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. Samverkan med Arbets- och miljömedicin inom Region Örebro län ska förstärkas under planperioden. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting och regioner med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Region Uppsala deltar i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som från 2020 ska sköta all ambulansflygverksamhet i landet. En viktig del i samarbetet är att landstingen och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras, främst genom det gemensamma kommunalförbundet med Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Västra Götalandsregionen. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat uppdrag och förstärkt administrativt stöd för specialitetsråden inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Genom etableringen av RCC har det skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet hälso- och sjukvård: Uppdrag till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen: Under 2018 ska alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar utveckla sitt personcentrerade arbetssätt i dialog med patient- och brukarorganisationer. Under 2018 ska berörda förvaltningar genomföra åtgärder utifrån resultaten kring bemötande i Nationella patientenkäten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska under 2018 identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna nyttja vårdgarantienhetens tjänster i större utsträckning för att på så sätt korta väntetiden för patienterna. Under 2018 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska koordinera patienternas rehabiliteringsprocess såväl internt som externt genom överrapportering av rehabiliteringsplaner. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomföra åtgärder, i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, så att patientens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv stöds i varje enskilt fall. 36

44 Bilaga 116/17 a Under 2018 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Hemsjukvårdsverksamheten, i form av mobila närvårdsteam, ska under 2018 utökas i omfattning samt få en större geografisk spridning över länet. Under 2018 ska nya rutiner utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård användas i verksamheterna. Under 2018 ska ett arbete genomföras som resulterar i att digitala vårdmöten erbjuds som ett alternativ på alla vårdcentraler. Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster. Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, är tillgängliga för digital webbtidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. Uppdrag till sjukhusstyrelsen: Under 2018 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner bland annat genom att öka den systematiska användningen av Infektionsverktyget. Under 2018 ska Region Uppsala utveckla samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem. Uppdrag till vårdstyrelsen: Under 2018 ska Region Uppsala stärka primärvården utifrån den framtagna målbilden för primärvård. Uppdrag till regionstyrelsen: Under 2018 ska Region Uppsala i nationell och sjukvårdsregional samverkan utveckla en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i syfte att nå förbättrade kvalitetsresultat. Under 2018 ska varje programråd, använda kvalitetsindikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Under 2018 ska det genomföras en behovsanalys, utifrån resultaten i befolkningsenkäterna, i syfte att skapa underlag för genomförandet av riktade åtgärder. Under 2018 ska patientens möjlighet till egenvård i hemmet, med hjälp av digitala hjälpmedel, erbjudas till fler patienter med kronisk sjukdom. Region Uppsala ska under 2018 i arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal för Uppsala- Örebro sjukvårdsregion aktivt verka för att samarbetet inom sjukvårdsregionen både fördjupas och utvecklas. 37

45 Bilaga 116/17 a Forskning, utveckling, utbildning och innovation Strategiska mål Region Uppsala: Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Region Uppsala står bakom det positionspapper SKL antagit gällande klinisk forskning. I dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande från landsting och regioner inom patientnära forskning och utveckling. Denna höjning av ambitionsnivån när det gäller klinisk forskning stämmer väl överens med Region Uppsalas forskningsstrategi. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Det centrum för medicinteknik, UPPTEK, som bildades 2017 ska fortsätta att utvecklas. Genom forskning inom fyra områden av stor betydelse för den högspecialiserade vården ska detta centrum bli navet för den medicintekniska forskning där Region Uppsala är aktivt involverade. Avsikten är att via detta centrum även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. Region Uppsala tillfrågas ofta i egenskap av vårdgivare om intresse för deltagande i EUprojekt. Dessutom alstras inom Region Uppsala flera uppslag som lämpligen skulle kunna utvecklas inom ramen för denna typ av projekt. Avsikten är att från 2018 bygga upp EU-kompetens inom Region Uppsala som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Ett betydande problem med ordnat införande är att nuvarande system för utvärderingar ofta tar alltför lång tid. Eftersom avsaknad av väl genomförda utvärderingar som beslutsunderlag ersätts av förhoppningar från både patienter och vårdpersonal vilket i sin tur kan leda till oordnat införande. Ett mer organiserat samarbete kommer under de närmaste åren att byggas upp med Camtö samt andra HTA enheter för att bland annat bidra till snabbare processer för utvärdering. Innovation Akademiska ingår sedan 2017 som en anslagsfinansierad enhet inom Region Uppsala. I och med permanentningen har uppdraget breddats till att gälla alla förvaltningar inom Region Uppsala som arbetar med hälso- och sjukvård. Innovation Akademiska ska vara navet inom Region Uppsala när det gäller innovationsarbete inom hälsooch sjukvårdsområdet. Utbildning utgör en central del av Region Uppsalas uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för klinisk utbildning för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser ska hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet och andra utbildande organisationer. Under senare år har den kliniska utbildningen av studenter speciellt inom sjuksköterskeprogrammen haft många utmaningar. Reduktion av antalet vårdplatser och brist på medarbetare med längre erfarenhet har inneburit försämrade förutsättningar för den kliniska utbildningen inom Akademiska sjukhuset men även inom andra förvaltningar. Ökat antal studenter har dessutom skapat en efterfrågan som varit svår att möta. Nya pedagogiska former samt öppnande av Kliniska utbildningsavdelning (KUA) i både Uppsala och Tierp ska ge bättre förutsättningar för att kunna erbjuda klinisk utbildning av hög kvalitet till samtliga berörda studenter För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för AT-läkare samt därefter ST-läkare för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. För att motsvara framtida behov ska Region Uppsala från 2018 öka antalet AT-läkare. Region Uppsala tillsatte under 2017 en ny tjänst inom området forskning och innovation. Tillsättningen är bland annat en satsning i syfte att förmedla och förstärka kopplingen 38

46 Bilaga 116/17 a mellan näringsliv och akademi. Detta innebär att, förutom inom medicinsk forskning, hitta vägar för att omsätta den innovation som sker i akademin till konkreta möjligheter för näringslivet. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet forskning, utveckling, utbildning och innovation inom Region Uppsala: Uppdrag till regionstyrelsen: Från och med 2018 ska antalet ATblock inom Region Uppsala utökas från 30 till 40 per år. Under 2018 ska det genomföras en särskild satsning inom Region Uppsala med ökat antal ST-tjänster inom Regional utveckling Strategiska mål Region Uppsala: hälso- och sjukvårdens bristspecialiteter. Uppdrag till sjukhusstyrelsen: Under 2018 ska Innovation Akademiska genomföra minst två referensprojekt inom primärvården i samarbete med företag som utvecklar tjänster och produkter för hälso- och sjukvård. Uppdrag till vårdstyrelsen: Under 2018 ska ett akademiskt primärvårdscenter för forskning, utveckling, utbildning och innovation med inriktning mot primärvård utvecklas. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven näringslivsutveckling, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Region Uppsala lyder under lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). I lagen finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Det handlar om att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin, besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete och följa upp, utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultatet av tillväxtarbetet. I ansvaret ingår även att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Allt utvecklingsarbete ska ske i samverkan och samråd med länets kommuner, länsstyrelsen, berörda statliga myndigheter samt företrädare för berörda organisationer och näringslivet. Region Uppsala är beroende av samverkan med andra parter i arbetet med att nå målen. En växande region Behovet av en integrerad infrastruktur- kollektivtrafik- och bebyggelseplanering är i starkt fokus. En förutsättning för att integrering ska ske är samarbete och samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner, som har ansvaret för den fysiska planeringen. Gemensamma planeringsförutsättningar och planeringsunderlag bidrar till att få en starkare koppling mellan planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelse. Befolkningen ökar i länets kommuner och läget på bostadsmarknaden är totalt sett mycket ansträngt. För att öka rörligheten på 39

47 Bilaga 116/17 a bostadsmarknaden, och tillgodose olika gruppers behov i livets alla skeden, behöver det byggas i olika storlekar och med blandade upplåtelseformer. En stor och viktig utmaning i närtid är att öka utbudet av hyresrätter. Detta är särskilt viktigt för att unga vuxna, nyanlända och låg-och medelinkomsttagare ska komma in på bostadsmarknaden. Tillgången till bostäder har även betydelse för att klara rekryteringen av internationell kompetens till företag och forskning. Fyra spår på Ostkustbanan längs hela sträckan Stockholm-Uppsala är en viktig förutsättning för utvecklingen i Uppsala län. Med fyra spår på plats finns kapacitet för att utveckla trafiken och integrera Stockholm- Uppsalaregionerna med varandra. Utbyggnaden från två till fyra spår skapar också möjligheter för bostadsbyggande invid såväl befintliga som möjliga nya stationer i exempelvis Bergsbrunna/Uppsala södra. Arosstråket, järnväg för sträckan Enköping- Uppsala, utgör den saknade länken i det regionala, storregionala och nationella järnvägssystemet. En utbyggnad av järnvägen bidrar till att utveckla en flerkärnig Stockholm-Mälarregion och ökar tillgängligheten mellan viktiga städer och till Arlanda flygplats. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planering för bostadsbeståndet och bostadsförsörjningen är viktiga delar i kommunens strategiska arbete. Samtidigt är utvecklingen av goda boendemiljöer också beroende av en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik. En väl utvecklad samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala har en viktig roll i detta arbete. Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanen görs på uppdrag av regeringen. Den konkretiserar hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet för att nå vision och mål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Under våren 2018 fattar regionfullmäktige beslut om länsplan för regional transportinfrastruktur Under 2018 kommer Region Uppsala att börja implementeringen av en regional cykelstrategi för Uppsala län. I strategin synliggörs vilka strategiska satsningar och insatser som krävs för att stärka Uppsala län som en cykelregion. Insatserna syftar till att främja cykelkulturen och ska leda till att Region Uppsala bli en plats där cykeln är det naturliga färdmedlet för såväl kortare resor som för resor där cykel och kollektivtrafik kombineras. I Region Uppsalas uppdrag ingår även att stödja utbyggnaden av bredband för att möta människors behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster av hög kvalitet. Det behöver skapas förutsättningar för att utbyggnaden ska kunna nå allt fler människor. Styrande är människors behov av bredband och digitala tjänster oavsett var i länet de bor eller verkar. Region Uppsala ska verka för att en marknadsdriven utbyggnad sker i samklang med ansvar som det offentliga har, såsom tillgänglighet till samhällsservice samt för att tillväxt och företagande ska vara långsiktigt hållbara. För att nå dessa mål behöver Region Uppsala samverka med marknadsaktörerna, staten, kommunerna, och lokalt med utvecklingsgrupper, byalag och liknande. Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår under år 2018 med åtgärder inom miljöprogrammets tre övergripande ekologiska målområden: en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Under året kommer målområdet hållbar och effektiv resursanvändning att uppmärksammas särskilt. Ett arbete kommer att ske för uppdatering av gällande miljöprogram, då slutåret för att uppnå målen i miljöprogrammet är satt till år Region Uppsala bedriver även hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 och de 17 globala målen, där kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin är tydlig. En nyskapande region Region Uppsala har ett strategiskt ansvar att utveckla och stödja det regionala tillväxtarbetet till nytta för länets attraktionskraft och företagens konkurrenskraft. Region Uppsala ska säkra och stödja strategiska etableringar, regionala samverkansinsatser och attrahera regionala, nationella och internationella projekt, samarbetspartners, företagsetableringar 40

48 Bilaga 116/17 a och investerare. För att främja länets utveckling i en hållbar riktning ses det internationella arbetet, omvärldsbevakning, kontakter och möjlighet till transnationella utbyten som viktigt. Region Uppsala deltar i ett flertal europeiska och internationella nätverk och forum. Region Uppsala ska förstärka och strategiskt samla internationellt arbete och arbetet inom EU för påverkan, projekt och kunskapsinhämtning i syfte att säkerställa att dess mervärden knyts närmare Region Uppsalas verksamhet. Region Uppsala ska mobilisera, främja samverkan och stödja utveckling av projekt inom ramen för EU:s strukturfondsprogram tillsammans med representerar i länet och Östra Mellansverige gällande både socialfond (ESF) och regionalfond (ERUF). Uppgiften är att säkra utlysningar och ansökningar i linje med Region Uppsalas intentioner i RUS och understödja en god implementering av projektmervärden i verksamheterna. Region Uppsala ska årligen fördela, följa upp och återrapportera statliga medel för regionalt tillväxtarbete där innovation och företagsklimat ska främjas. Målet är att skapa förutsättningar för fler och växande hållbara företag genom ekonomiskt stöd och samverkan. Life science Välfärdsområdet hälsa och sjukvård står inför stora utmaningar och detta uppmärksammas internationellt och nationellt på olika sätt. Life Science är tvärvetenskaplig verksamhet där det finns möjligheter till lösningar som kan minska ovanstående utmaningar. Life Science omfattar flera vetenskapsgrenar, som till exempel biologi och medicin och verksamheten ska leda till kunskap som ger förutsättningar att förbättra liv och hälsa. Life science som bransch är stark i Uppsala och Stockholm och Stockholm-Uppsala ska vara en naturlig nod inom life science. Uppsala har ett starkt näringsliv och gynnsamma stödstrukturer för att ta sig an de stora utmaningarna inom området. Det finns en mångfald av pågående processer, exempelvis offentliga testbäddar, testbädd för produktion av biologiska läkemedel, E-hälsa/E-tjänster, kliniska studier och Innovation Akademiska. Implementering av nya lösningar i verksamhetens vardag är inte enkel och kräver olika typer av stöd och incitament för att vara framgångsrik. Region Uppsala tar en proaktiv roll inom life science i syfte att öka implementeringen av olika verktyg, processer och arbetssätt för att klara av framtida ökade behov och kostnader. Region Uppsalas ska även stödja branschen life science och de kluster som driver och utvecklar strukturer som exempelvis testbäddar. Energisektorn Länets står inför en stor utmaning i att nå uppsatta nationella och regionala mål för en ren miljö och minskade utsläpp av växthusgaser. Ökad rörlighet, innovativa nya drivmedel, behovet av kretsloppsanpassade effektiva energisystem, ökade konsumtionstal, allt gör morgondagens miljöutmaning till en komplex fråga. Mycket görs redan i länet men för att nå de uppsatta målen krävs ett förstärkt regionalt koordineringsarbete och ett ökat gemensamt lärande. Länets näringsliv behöver ställa om till en energi- och resurseffektiv drift för att säkerställa sin konkurrenskraft på sikt. Energisektorn och green tech-branschen behöver stödjas i utvecklingen av nya system och lösningar för att möta upp efterfrågan på gröna produkter och tjänster. Gröna näringar Den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelskedjan har goda möjligheter att bidra till samhället genom sysselsättning, hållbar tillväxt och kollektiva nyttigheter. Det finns en samlad och långsiktig nationell strategi för livsmedelskedjan och strategin anger förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja mot slutåret Region Uppsala, Länsstyrelsen i Uppsala län, Sveriges lantbruksuniversitet och LRF Mälardalen ska gemensamt mobilisera aktörer i länet och genomföra en regional handlingsplan i syfte att bidra till en positiv utveckling inom området. Hållbar besöksnäring För att utveckla en stark och hållbar besöksnäring krävs konkreta insatser inom produkt-, affärs- och kompetensutveckling. En framgångsfaktor är samverkan både inom länet och strategiska samarbeten utanför länets gränser. I och med närheten till Stockholm 41

49 Bilaga 116/17 a och Arlanda, finns potential att locka internationella besökare, där Uppsala stad bör ses som en viktig dragkraft för övriga länet. Region Uppsala ska bidra till att skapa förutsättningar för en växande besöksnäring, som ska stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft, samt främja produkt- och affärsutveckling på ett hållbart sätt. Hållbarhetsperspektivet är en framgångsfaktor där vi, utifrån befintlig kunskap ska integrera ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer i all produkt- och destinationsutveckling. Region Uppsala ansvarar för samordning av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring, samt för att vara drivande i utvecklingsfrågor. En region för alla För att ge alla barn och unga en bra start i livet, är inkluderande mötesplatser, en skola av hög kvalité och möjligheter till livslångt lärande, avgörande inför framtiden och förutsättningar till egen försörjning. Region Uppsala ska verka för att säkra arbetsmarknadens framtida kompetensförsörjning genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv, där kompetensplattformen Kompetensforum är navet för aktörernas dialog och arbete. Region Uppsala arbetar via flera branschforum, däribland Vård- och omsorgscollege Uppland och Teknikcollege Uppland. Oavsett ålder, kön eller etnicitet ska Region Uppsala verka för en jämlik hälsa och jämlik vård av hög kvalité på lika villkor. Region Uppsalas arbete utgår från indikatorer och data om hälsoskillnader hämtade dels från nationell statistik och dels från Region Uppsalas befolkningsundersökningar; Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa Ung. Arbetet med indikatorer och data ska under 2018 kopplas samman med RUS en region för alla, samt handlingsplan för jämlik hälsa, som också ska ta avstamp i erfarenheter och rekommendationer från den nationella kommissionen för jämlik hälsa. För att nå resultat är bred samverkan med såväl kommuner, näringsliv och det civila samhället en förutsättning. För att arbeta effektivt krävs tydliga prioriteringar och ett långsiktigt arbete. En god och jämlik hälsa är viktig i processen för att skapa en hållbar utveckling och tillväxt och Region Uppsala ska verka för ett gott liv i livets alla skeenden och främja hälsosamma och hållbara levnadsvanor. Viktiga insatser som; ökad fysisk aktivitet på lika villkor, tillgång till föräldrastöd och tobaksfria skolgårdar, är exempel på Region Uppsalas samverkansinsatser tillsammans med kommuner, länsstyrelse och organisationer för att ge alla barn och unga möjligheteter till en bra start i livet. Region Uppsala ställer sig bakom länsstyrelsens strategi och åtgärdsprogram för ANDT-L (alkohol, narkotika, dopning, tobak och läkemedel). Strategin är en konkretisering av den nationella strategin och belyser länets behov av samverkan, samordning och utveckling. En hög sysselsättning är avgörande för länets utveckling och för individen. Utbildning och arbete ökar delaktigheten och stärker ekonomin, samtidigt som det finns tydlig koppling mellan hälsa och arbete. Den starka arbetsmarknaden i länet och framväxten av nya jobb behöver komma alla till del. De traditionella könsmönstren kring utbildningsval och rekrytering ska brytas. Genom en inkluderande och växande arbetsmarknad, med goda arbetsmiljöer och trygga anställningar, ges utrymme för fler att bidra med sin kompetens efter egen förmåga och förutsättningar. I det sjukvårdsregionala samarbetet har en cancerpreventionsplan tagits fram. Planen visar hur och varför det cancerpreventiva arbetet är en viktig del i utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet i sjukvårdsregionen. Syftet med planen är att, utifrån regionala förutsättningar och behov konkretisera de preventiva intentionerna i den nationella cancerstrategin för Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. Region Uppsala ska genomföra slutfasen av Handlingsplan för jämställd regional utveckling i Region Uppsala , vilket är en handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Region Uppsalas regionkontor. Jämställdhetsintegreringen ska även ha ett intersektionellt perspektiv vilket innebär att synliggöra hur olika maktordningar, så som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning m.m. samspelar. Arbetet startades under 2016, och finansieras av Tillväxtverket. Arbetet utifrån handlingsplanen ska integreras med Region Uppsala övergripande likabehandlingsarbete, exempelvis kring funktionhindersfrågor och 42

50 Bilaga 116/17 a jämställdhetsfrågor, i syfte att skapa extra kraft. Under 2018 startar arbetet med att se över hur delar av processerna kan implementeras i hela Region Uppsalas organisation och hur det fortsatta arbetet genomförs som ett systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering. Naturen bidrar på ett positivt sätt till människors psykiska och fysiska hälsa, trivsel och välbefinnande. Tillgång till rekreation och naturområden är en viktig förutsättning för att kunna vistas i naturen. Upplandsstiftelsen har ett regionalt ansvar att främja naturvård och friluftsliv och att verka för att naturen ska vara tillgänglig för alla, fungera som mötesplats och arena för fysisk aktivitet och social gemenskap. Upplandsstiftelsen har ett utvidgat folkhälsouppdrag att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning Folkhälsa i natur för alla (FINA). Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet regional utveckling: Uppdrag till regionala utvecklingsnämnden: Region Uppsala ska under 2018 fastställa en länstransportplan gällande åren Under 2018 ska Region Uppsala verka för att utbyggnad av fyra spår Uppsala-Arlanda-Stockholm kan påbörjas före Region Uppsala ska under 2018 fortsätta att verka för en utbyggnad av järnväg längs Arosstråket (Uppsala- Enköping). Region Uppsala ska under 2018 fortsatt stödja utbyggnaden av bredband i hela länet. Region Uppsala ska under 2018 samordna insatser i syfte att stärka länets näringslivsutveckling samt skapa goda förutsättningar för nya företagsetableringar. Region Uppsala ska verka för att minst en ny internationell samverkansinsats etableras under 2018, i samverkan med offentliga aktörer, näringslivet och universiteten. Region Uppsala ska under 2018 stödja länsstyrelsen i arbetet med att ta fram en agenda för att leda och koordinera länets omställning mot en koldioxidsnål ekonomi och uppsatta mål. Region Uppsala ska under 2018 etablera en regional plattform för bred samverkan där tydliga prioriteringar med ett långsiktigt fokus skapar förutsättningar för att nå en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Region Uppsala ska under 2018 vidareutveckla arbetet inom området kompetensförsörjning och rekrytering, bland länets arbetsgivare, med särskilt fokus på ökat socialt hänsynstagande. Region Uppsala ska under 2018, genom Upplandsstiftelsens utvidgade folkhälsouppdrag, ge förslag till vidare arbete med folkhälsa i natur samt ge möjlighet att omsätta projektet till en länsövergripande modell. Uppdrag till regionala utvecklingsnämnden och regionstyrelsen: Region Uppsala ska under 2018 vidareutveckla och stärka regional fysisk planering där infrastruktur, bostadsförsörjning, kollektivtrafik och övrig planering samverkar. Uppdrag till regionstyrelsen: Region Uppsala ska under 2018 ta fram en handlingsplan för internationell lyskraft i syfte att konkretisera den regionala visionen. 43

51 Bilaga 116/17 a Kollektivtrafik Strategiska mål Region Uppsala: Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Tågtrafiken Trafiken med Upptåget utökas så långt det är möjligt med nuvarande fordonsflotta inklusive de tre tåg som hyrs för trafiken på sträckan Uppsala - Sala. För att resandeutvecklingen för Upptåget ska kunna fortsätta i samma takt som de senaste åren behövs nya tåg med plats för fler resenärer än vad dagens tåg kan erbjuda. En förstudie genomfördes under 2016 med syfte att studera resandeutvecklingen fram till Under 2017 fortsatte arbetet med målet att under 2020 sätta nya tåg i trafik. I Mälab-samarbetet arbetar länen runt Mälaren med gemensamma lösningar för tågtrafiken i området. Det handlar dels om att ta fram en gemensam trafikplan för hela den storregionala tågtrafiken i Mälardalen för perioden efter 2022 men också för att under perioden fram till dess utforma och säkerställa trafiken mellan Uppsala Knivsta Märsta - Stockholm samt mellan Enköping - Bålsta - Stockholm. Under 2017 inriktades arbetet på att tillsammans med Mälab och Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting ta fram och fastställa trafikeringsprinciper som kan utgöra grunden i detaljplaneringsarbetet för tågtrafiken efter Det finns en osäkerhet om hur den kommersiella tågtrafiken kan komma att se ut på sträckorna från 2018 och framåt. För Region Uppsala är det viktigt att skapa förutsättningar för kommersiella aktörer på järnvägssträckor i länet. Samtidigt behöver det också finnas en beredskap för en situation med begränsad kommersiell trafik. Därför ska en plan finnas för kompletterande trafik liksom planering för de ekonomiska konsekvenser som detta kan innebära. Regionbusstrafiken Inom regionbusstrafiken finns potential att nå nya resenärer i vissa starka stråk där trafiken idag inte helt möter de behov som finns. Därför behöver trafiken utvecklas för att nå ökad attraktivitet och därmed få fler bilister att välja kollektivtrafiken. En strategi för regionbusstrafikens utveckling fastställs under Den bygger på två delstrategier, dels för hur regionbusstrafiken ska användas, dels vilken kollektivtrafik som ska kunna förväntas på landsbygden. I den senare ingår hur kollektivtrafik ska realiseras där busstrafik inte kan motiveras. Med grund i de nya strategierna ska en effektivisering och omprioritering ske när det gäller omfattningen och utbudet av regionbusstrafik. Resultatet av regionbusstrategin är styrande för trafiken från 2019 och framåt. Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast Lokaliseringen av en ny reglerplats är avgörande för vilken kostnad och miljöbelastning som uppstår på grund av tomkörning. Kollektivtrafikförvaltningen har därför en dialog med Uppsala kommun med syfte att minimera konsekvenserna av att flytta reglerplatsen. Kollektivtrafiknämnden kommer att fortsätta med att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Tidigare försök har visat sig mycket lyckosamma och har fått fler att välja kollektivtrafiken framför bilen. 44

52 Bilaga 116/17 a Anropsstyrd trafik Anropsstyrd trafik möjliggör att erbjuda kollektivtrafik med mindre fordon för att köra på tider och sträckor där det är ett för lågt resande för att motivera fast tidtabell med busstrafik. Särskild kollektivtrafik Sjukreseenheten är en del av kollektivtrafikförvaltningen medan beställningscentralen för sjukresor drivs av Prebus, ett dotterbolag till Gamla Uppsala Buss. För den ordinarie UL-trafiken finns en särskild kundtjänst med telefonupplysning. Det finns många liknande arbetsuppgifter inom dessa verksamheter. Dessutom finns ett behov av att utöka öppettiderna för UL Kundtjänst. En samordning av dessa verksamheter behöver utredas för att belysa vilka samordningsvinster som är möjliga. Sjukresor och färdtjänst sker till stor del med taxi och en samordning av dessa resor har diskuterats under lång tid. I dag är Region Uppsala ansvarig för sjukresor medan respektive kommun har ansvar för kommuninvånarnas färdtjänst. För att belysa förutsättningarna för en samordning behöver Region Uppsala tillsammans med länets kommuner gemensamt utreda frågan. Stadstrafiken i Uppsala Uppsala stad växer och för att möta en förändrad efterfrågan på kollektivtrafik infördes ett nytt linjenät för stadsbusstrafiken under Alla förberedelser med ombyggda hållplatser, tillgänglighetsanpassning och åtgärder med förbättrad framkomlighet kommer inte att vara klara till starten av det nya linjenätet. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt med årligen reviderad handlingsplan. Trafikutbudet utökas något i det nya linjenätet vilket påverkar kostnaderna för stadsbusstrafiken. Utredningsarbetet har fortsatt för ett framtida kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala kommun. Utifrån det är bedömningen att ett system med Bus Rapid Transit (BRT) kan klara kapacitetsbehovet fram till 2030 men att det under perioden kommer nå sitt kapacitetstak och ett spårvagnssystem behövs därefter. Under 2018 fortsätter Uppsala kommun och Region Uppsala att fortsätta samverka för framtidens kollektivtrafik i Uppsala. Ett fortsatt nära samarbete med Uppsala kommun krävs för att aktivt arbeta för en bättre framkomlighet för kollektivtrafiken inom Uppsala stad. Det är viktigt för att kollektivtrafiken ska bli både rationell att driva och attraktiv att resa med. Förbättrad framkomlighet i Uppsala ger positiva effekter för både stadstrafik och regiontrafik. Fossilfri kollektivtrafik Region Uppsalas största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. En strategi är beslutad för hur fossilfrihet ska uppnås år Strategin bygger på att i huvudsak ha biogas, biodiesel och el som drivmedel. Denna strategi ska under perioden omsättas i praktiskt genomförande på alla delar av trafiken vars avtal löper till och förbi år Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet kollektivtrafik: Uppdrag till kollektivtrafiknämnden: Under 2018 ska Region Uppsala, i samverkan med Mälab, medverka i framtagandet av nästa plan för utveckling av den regionala tågtrafiken. Under 2018 ska Region Uppsala fortsätta att erbjuda bilister att delta i ett testresenärsprojekt, där testresenären kostnadsfritt får åka med kollektivtrafiken i en månad. Region Uppsala ska under 2018, inom ramen för regionbusstrategin, erbjuda kollektivtrafik på flera ställen i länet genom bättre samordning med särskilda persontransporter eller med anropsstyrd trafik på tider och sträckor med lågt resande. Under 2018 ska Region Uppsala ta fram ett förslag kring samordning av UL:s kundtjänst, Sjukreseenheten 45

53 Bilaga 116/17 a och Beställningscentralen för sjukresor. Under 2018 ska Region Uppsala utreda förutsättningarna för en samordning av alla särskilda persontransporter med kollektivtrafiken inklusive en gemensam beställningscentral. Under 2018 ska Region Uppsala och Uppsala kommun tillsammans genomföra åtgärder som förbättrar framkomligheten för kollektivtrafiken. Under 2018 ska Region Uppsala i samverkan med Uppsala kommun planera för genomförandet av Kunskapsspåret. Under 2018 ska arbetet med att genomföra åtgärder enligt strategin för fossilfri kollektivtrafik fortsätta i syfte att nå målet för 2018 att 80 procent av trafikproduktionen med buss ska vara fossilfri. Kultur och bildning Strategiska mål Region Uppsala: Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. En stark kulturregion Region Uppsala har som målsättning att vara en stark kulturregion med internationell prägel. Det internationella perspektivet är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nations- och konstartsgränser bidrar till ett konstliv med mångfald och hög konstnärlig kvalitet. En viktig uppgift för Region Uppsala är därför att stödja initiativ som ökar de internationella kontaktytorna. En lämplig form är residensverksamhet av olika slag. Residens kan betyda att tillhandahålla en plats för en konstnär under en viss tid, en form av vistelsestipendium, för möjliggörande av konstnärligt skapande. Konstnärerna kan komma från andra regioner och länder. Region Uppsala prioriterar under perioden arbetet med att öka tillgängligheten och möjligheten till konstupplevelser i länets kommuner. Ett koncept för en regional mobil utställningsyta som utgår från platsen och som ger regionala konstnärer utställningsmöjligheter kommer att tas fram. Genom samverkan med lokala aktörer kan den mobila utställningsytan lyfta aktuella ämnen med lokal förankring. Attraktiva livsmiljöer När samhällen växer fram är det viktigt att tillvarata kulturens kraft i arbetet med att skapa hållbara livsmiljöer. Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en resurs i ett hållbart samhällsbyggande, kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Ett rikt konstliv har ett egenvärde, men kan också ha betydelse för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Livslångt lärande Alla ska ges möjlighet till ett livslångt lärande. Folkbildningens aktörer spelar här en central roll. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör viktiga platser, där människor med olika förutsättningar och bakgrunder får möjlighet att mötas och utvecklas. Ett färskt exempel är folkbildningens arbete med att välkomna och introducera nyanlända till länet, så att dessa snabbt kan etableras i samhälle och arbetsliv. Region Uppsala vill under perioden öka stödet till folkbildningens aktörer, för deras arbete med att skapa nya mötesplatser i länet och för deras arbete med integration. 46

54 Bilaga 116/17 a Dagens alltmer digitaliserade samhälle skapar nya möjligheter men också utmaningar. Alla har inte förutsättningar att kunna vara en del av eller ta del av det digitala samhället. Region Uppsala vill under perioden därför särskilt stödja folkbildningens aktörer i deras arbete med höja den digitala kompetensen hos länets invånare. Region Uppsala är en stor arbetsgivare inom vården, och behoven av kompetent vårdpersonal är stort. Det är därför viktigt att underlätta för personer med utländsk utbildningsbakgrund inom vårdområdet, att snabbt kunna uppnå de krav som ställs för arbete inom den svenska vården. Som ett led i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet, kommer Region Uppsala ge personal med utländsk vårdutbildnings- och/eller språkbakgrund möjlighet att ta del av en särskilt framtagen språkutbildning för vårdanställda. Syftet är att underlätta för personer med utländsk utbildning och språkbakgrund, att kunna arbeta inom Region Uppsala. Uppdrag för 2018 utifrån innehållet i kapitlet kultur och bildning: Uppdrag till kulturnämnden: Under 2018 ska det utvecklas residensverksamhet inom flera konstområden, bland annat på Wik. Under 2018 ska det utvecklas en regional mobil utställningsyta för konst som utgår från platsen, dess unika förutsättningar och behov. Från och med höstterminen 2018 ska Uppsala Folkhögskola arbeta mot ett förändrat arbetssätt där traditionell folkhögskolepedagogik kombineras med dagens teknik, ett flexibelt lärande med fördjupat IT-stöd och utarbetandet av en digital lärplattform. 47

55 Bilaga 116/17 a Indikatorer I tilläggsbudgeten som tas i regionfullmäktige i november 2017 kompletteras indikatorbilagan med siffror för tertial samt med målvärden för Resultaten för helåret 2017 redovisas i samband med den första tertialrapporten En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet Kvalitetsindikatorer för primärvård Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom primärvården. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom sjukhusvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 93,1% 93,1 % Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig bedömning. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering 78 Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Respekt och bemötande* 85 Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som 30,9% tillfrågats om levnadsvanor* Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. 48

56 Bilaga 116/17 a Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med 92 % 89 % vårdcentralen samma dag Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 87,5% 85,5 % 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* 76% 71% Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 82% 78% Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader 93,9 % Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* 43 min 48 min Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i mediantid i minuter Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk 3,94% 3,58% slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 49

57 Bilaga 116/17 a Andelen vårdrelaterade infektioner* 12,1% 9,5% Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,4% 81,8% Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 96,8% 95,8% Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården och mäts per 1000 invånare. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 5,3% 6,3% Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 0,73 % 65 år och äldre.* Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. 50

58 Bilaga 116/17 a Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 7,52 % 65 år och äldre.* Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre. * 0,40 % resp. 5,87 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. *Indikatorerna gällande undvikbar slutenvård beräknas på totalt antal listade patienter med angiven diagnos. Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser. Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. 7,20 1,65% 2,18% Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre 16,9% Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 87% 74% Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. 19,7% 51

59 Bilaga 116/17 a Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral ,59% 2,68% Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 97% 95% Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Det går snabbt att resa med UL trafiken Allmänhetens uppfattning Resenärens uppfattning Andel regionbussar i tid % 49 % 57 % 56 % 82 % 82 % Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att Region Uppsala ska upplevas som tillgänglig. För de flesta resor vet resenären att det går att 64 % 63% åka med UL * *Denna indikator mäts med frågan, för de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med UL, i undersökningen kollektivtrafikbarometern och besvaras av allmänheten. Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att Region Uppsala ska upplevas som tillgänglig. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Antal publik museiverksamhet i Uppsala län Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal publik vid musikkonserter 0 18 år i Uppsala län Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal vuxna per 1000 invånare som deltar i kurser inom folkbildning Motivering: Folkbildningens aktörer, folkhögskolor och studieförbund, utgör en plattform för det demokratiska samhället och det livslånga lärandet

60 Bilaga 116/17 a Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index 76 Ledarskap 77 Styrning Motivation Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT ranking _ 13 och och 66 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT tjänstgöring. Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e tjänster* _ Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller alla hälso och sjukvårdsförvaltningar och innebär att en enhet har minst en publicerad e tjänst mot invånarna. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)* Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 7 15

61 Bilaga 116/17 a Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e tjänster Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå att använda. Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms 59,6 % 67 % Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* _ 2 Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler _ 3 Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning _ 30% Motivering: Detta index omfattas av 10 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* *Antal företag som har fått stöd från företags och innovationsstödjande aktörer som Region Uppsala finansierar med verksamhetsstöd. Antal nystartade företag per invånare 11,5 % 11,8 %

62 Bilaga 116/17 a Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Resande Totalt antal resor Antal resor/invånare miljoner 43 miljoner Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 27 % 24 % Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Kundnöjdhet Nöjdhet bland allmänheten Nöjdhet bland resenärer Nöjdhet med senaste resan % 54 % 68 % 65 % 83 % 82 % Upplevd trygghet Allmänheten Resenären 76 % 76 % 84 % 84 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken. 55

63 Bilaga 116/17 a Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha) resp resp Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner 6 6 Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikator Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 21,47 % 32,80 % Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,73 3,70 Energianvändning per kvadratmeter* 249,1 218,6 *Fastigheter som ägs av Region Uppsala Andel ekologiska livsmedel 45 % 51 % Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till ,4 % 58,9 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso och miljöeffekter i olika utsträckning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 2014 har utgångsvärdet 100 % och antalet ska minska med 20 % till år Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan 56 Diklofenak* 3,96 Kinoloner** 0,64 Diklofenak 3,18 Kinoloner 0,63

64 Bilaga 116/17 a *Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID preparat (Non Steroide Anti Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt Andel material återvunnet avfall 31,9 % 30,7 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Tillgängliga fordon Tillgängliga hållplatser 90 % 94,7 % % % Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur % 118 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till Trafikverkets ram MSEK Ett tal över hundra innebär att investeringar i infrastruktur under aktuellt år ligger över den långsiktiga budgetramen. 57

65 Bilaga 116/17 a Budget 2018 och plan Resultaträkning Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar ) Kostnadsökningen för regionstyrelsen mellan 2017 och 2018 är cirka 15 procent. Anledningen till ökningen beror huvudsakligen på att reserverade medel för satsningar har budgeterats på regionstyrelsens finansiella verksamhet. Dessa medel kommer efter behov att fördelas ut i verksamheten. Övrig ökning är kopplad till negativa förändringar för regionstyrelsens finansiella verksamhet. Regionstyrelsens finansiella verksamhet Budget Budget Plan Plan Pensionskostnader Till förv schablondeb pensioner Internränta Specialdestinerade statsbidrag Oförutsett Övrig finansiell verksamhet Summa regionstyrelsens finansiella verksamhet

66 Bilaga 116/17 a Generella statsbidrag och kommunal utjämning Budget Budget Plan Plan Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) Välfärdsmedel Läkemedel Summa utjämning och statsbidrag Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 98,0% 97,6% 98,2% 97,8% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregåen 3,8% 5,0% 4,2% 3,2% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 78% 100% 100% 100% Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Ökning/minskning av kortfristiga fordringar och skulde Utnyttjad checkräkningskredit Kassaflöde från löpande verksam Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets slut*

67 Bilaga 116/17 a Investeringsplaner Investeringar Budget Budget Budget Plan Investeringar i fastigheter Investeringar i utrustning och immateriellt Investeringar i konst Summa investeringar i anläggningstillgångar Investeringsplan fastigheter Förutsättningar för investeringsplanen Föreslagen investeringsram för fastigheter under planperioden uppgår till miljoner kronor. Sammanställning av investeringar under planperioden Fastighetsinvesteringsram, tkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Investeringsplan utrustning och immateriellt Totalt planperiod Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Fastighets- och servicenämnden Oförutsett summa Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Sjukhusstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsens övergripande verksamhet Summa totala investeringar

68 Bilaga 116/17 a Investeringsplan konst Investeringsplanen för konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel. Utifrån denna gäller följande investeringsram. Investeringsram konst, tkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Totalt planperiod Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kultur och bildning Övrigt Summa konstinvesteringar

69 Bilaga 116/17 a Beslut Regionfullmäktige föreslås besluta att: 1. fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen samt styrmodellen 2. fastställa indikatorerna 3. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet planeringsförutsättningar 4. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet hälso- och sjukvård 5. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet samverkan inom sjukvårdsområdet 6. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet forskning, utveckling, utbildning och innovation. 7. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet regional utveckling 8. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kollektivtrafik 9. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kultur och bildning 10. fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter 11. fastställa uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder 12. anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen 13. anslå tusen kronor till vårdstyrelsen 14. anslå tusen kronor till kollektivtrafiknämnden 15. anslå tusen kronor till kulturnämnden 17. anslå tusen kronor till patientnämnden 18. anslå tusen kronor till den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning 19. anslå tusen kronor till regionala utvecklingsnämnden 20. anslå tusen kronor för regionövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till regionstyrelsen 21. fastställa föreslagna investeringsramar för byggnader och mark planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella tillgångar planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret fastställa internräntan till 1,75 procent för fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,69 procent för fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2,0 procent fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2018 för Folktandvården 28. fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Intäkter och kostnader i kollektivtrafiken, 29. fastställa skattesatsen för 2018 till 11,71 kronor per skattekrona samt 30. fastställa budget 2018 och plan anslå tusen kronor till fastighetsoch servicenämnden 63

70 Bilaga 116/17 b Regionstyrelsen Vänsterpartiets förslag till budget 2018 och plan Vårdbehoven i fokus! Befolkningen ökar, andelen äldre blir allt större, vårdköerna är långa och växer och tillflödet i form av nya remisser fortsätter att stiga. Samtidigt står regioner och landsting inför en besvärlig ekonomisk situation med en kostnadsökning som ligger över ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Pensionskostnaderna ökar dramatiskt om ett par år, samtidigt som investeringar i nya och förbättrade lokaler också ger kraftigt ökade hyreskostnader. Det är brist på personal, vilket leder till inställda operationer och stängda vårdplatser, och arbetsbelastningen är hög vilket i sin tur leder till ökade sjukskrivningstal. Vårdgarantin och antal köande till specialistvård Procent januari 2011 jan 12 jan 13 jan 14 jan 15 jan 16 jan Antal Antal köande till specialistvård. Andel i procent som fick träffa en specialistläkare inom 90 dagar. 1. Antalet köande till specialistvård har ökat de senaste åren och andelen som fått vård inom vårdgarantins 90 dagar har sjunkit. (Källa: Väntetider i vården). 1

71 Bilaga 116/17 b Antal köande och andel som opererades inom 90 dagar Procent januari 2011 jan 12 jan 13 jan 14 jan 15 jan 16 jan Antal Antal köande till operation. Andel i procent blev opererade inom 90 dagar. 2. Antalet som köar till operation/åtgärd inom specialistvården och andelen i procent som fick vård inom vårdgarantins 90 dagar.(källa: Väntetider i vården) Samtidigt har befolkningen i Uppsala län ökat med 7,6 procent från invånare 31 december 2010, till vid samma tid (Källa: SCB) Andelen äldre än 81 år har ökat kraftigt och förväntas öka ytterligare. Länsinvånarna har rätt att kräva att vården ges i rätt tid och på rätt nivå enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det måste vara utgångspunkten för både planering och ekonomi. Det är helt klart att framför allt Akademiska sjukhuset behöver förstärkningar för att leverera mer vård som täcker behoven. Personalsituationen är ansträngd med brist på personal inom framför allt vissa specialiteter, men även en generell brist som medför hög arbetsbelastning. Sommarbemanningen är ett ständigt problem liksom det stora uttaget av övertid och mertid. Personalbristen gör att kostnaden för inhyrd personal fortsätter ligga högt samtidigt som vårdplatser stängs ner och operationer ställs in. Regionen måste ta personalsituationen på högsta allvar och påbörja ett förbättringsarbete, i samarbete med de fackliga organisationerna men framför allt med en hög delaktighet för de anställda. Trots det bekymmersamma ekonomiska läget för hälso- och sjukvården måste även satsningar göras för en förbättrad kollektivtrafik som fokuserar mer på bästa möjliga miljöeffekt. Kransorterna runt Uppsala stad är en viktig målgrupp för insatser som minskar bilåkandet. En utökad stadszon, zon 1, kombinerat med en lägre kostnad för periodkortet, är en sådan insats. Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen lyckats få igenom satsningar på kommuner och landsting men också finansierat ett antal särskilda satsningar för barn och unga samt på kvinnors hälsa. Tyvärr räcker inte det för att balansera regionernas/landstingens ekonomier och då återstår antingen stora sparpaket eller höjningar av landstingsskatten. Ett tredje alternativ skulle vara att begränsa utbudet av hälso- och sjukvård, vilket knappast är förenligt med regionernas/landstingens allmänna vårduppdrag enligt Hälso- och sjukvårdslagen. På sikt är en förändring av vårdens struktur nödvändig med mer närvård och fler mobila team, en 2

72 Bilaga 116/17 b vårdstruktur som tar hand om patienterna tidigare och närmare. Kostnaden för att bygga upp den nya strukturen kan inte tas rakt av från den specialiserade vården eftersom det under lång tid kommer att finnas vårdköer att beta av. Det innebär att en strukturomvandling initialt innebär merkostnader. Vänsterpartiet utgår i sitt budgetförslag från vårdbehoven och föreslår satsningar som leder till mer vård och en förbättrad personalsituation. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget riskerar öka vårdköerna Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag redovisar inte resursförändringar och därmed syns inte vare sig eventuella satsningar eller, vilket kanske är avsikten, inte heller avsaknaden av satsningar. De har avsatt 56 mkr för kommande satsningar utan att precisera till vad. Risken är uppenbar att förslag till satsningar kommer sent eller inte alls och att pengarna därmed inte används. Så har skett tidigare år. Det saknas satsningar för att klara vårdköerna som idag fortfarande är mycket långa och vårdgarantin klaras inte. Akademiska sjukhusets bekymmersamma situation omnämns inte och målet att klara vårdgarantin finns inte kvar. Vänsterpartiet kan bara konstatera att för Socialdemokraterna och Miljöpartiet står inte vårdbehovet i centrum utan det viktigaste är att Akademiska och regionen håller budgeten. En budget som inte är anpassad för att ge vård i rimlig tid. Det saknas också satsningar på kollektivtrafiken som på allvar bidrar till ett ökat resande för att klara miljö- och klimatmålen. Till skillnad mot Vänsterpartiet ser Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte till största möjliga miljöeffekt utan fortsätter att höja biljettpriserna och låter resenärerna stå för kostnaderna för en förändrad stadstrafik i Uppsala. Effektiviseringar för att använda pengarna rätt Regionens verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva hög effektivitet. Det handlar om att göra rätt saker i rätt tid på rätt nivå och med rätt kompetens. Under förutsättning att uppdraget och den ekonomiska ersättningen för uppdraget är i balans, kan det vara bra att tydliggöra ett realistiskt effektiviseringskrav. För hälso- och sjukvården ska effektiviseringar bidra till en ökad vårdproduktion för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna, inte till att i första hand klara regionens totala ekonomi. I Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag handlar det om rena sparkrav. Vänsterpartiet anser att de föreslagna effektiviseringsmålen under planperioden inom hälso- och sjukvården ska hanteras av ansvarig styrelse så att frigjorda resurser används till ökad vårdproduktion på rätt vårdnivå och för att klara personalförsörjningen. Vänsterpartiet säger nej till effektiviseringskrav på primärvården. Regionens egen primärvård har tidigare haft stora avkastningskrav och genomfört tuffa åtstramningar. Vänsterpartiet bedömer att fortsatta effektiviseringskrav bara kan ske genom ytterligare personalneddragningar eller begränsningar i vården. Det behövs mer primärvård inte mindre. Även för kulturnämnden säger Vänsterpartiet nej till effektiviseringskravet. Kultur är svårt att genomföra effektivare. En miljon är mycket pengar och risken är att effektiviseringskravet leder till minskat stöd till konstnärer och studieförbund eller att viktiga verksamheter läggs ner. 3

73 Bilaga 116/17 b Hälso- och sjukvården mer vård och på rätt nivå Utifrån de förutsättningar de fått har Akademiska sjukhuset genomfört effektiviseringar och besparingar på ett mer systematiskt sätt utan att vården ska ha påverkas negativt. Ändå är många vårdplatser stängda och överbeläggningarna fortsätter. Sjukhuset har under många år tvingats hämta in tidigare underskott och genomföra effektiviseringskrav samtidigt som uppräkningar inte motsvarar kostnadsökningar och befolkningsutveckling. Nu verkar sjukhuset nå en ekonomi i balans, men samtidigt klaras inte uppdraget vad gäller vårdköer eller personalförsörjning. Fokus måste nu läggas på personalsituationen. Bemanningen behöver både öka och ses över för en robustare organisation och minskad arbetsbelastning. Det behövs ett långsiktigt arbete, inklusive en långsiktig finansiering, som syftar till att bemanna och öppna upp stängda vårdplatser så att fler kan få nödvändig vård i tid. Vänsterpartiet föreslår därför att de resurser som frigörs av effektiviseringar ska användas aktivt för detta, istället för att inkasseras av regionen centralt för att förbättra det ekonomiska resultatet. Lasarettet i Enköping är innovativt och bedriver en effektiv verksamhet. Lasarettets kapacitet skulle kunna användas ännu bättre för att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Det finns kanske fler områden där lasarettet kan ta ett större ansvar för att t ex avlasta Akademiska sjukhuset. En del av de resurser som frigörs genom effektiviseringskraven kan finansiera en ökad verksamhet vid lasarettet.. För övrig hälso- och sjukvård instämmer Vänsterpartiet i många av de inriktningar som finns i föreslagen plan och budget men saknar konkreta förslag till genomförande och nödvändiga resursförstärkningar. Det har startats flera större utredningar som syftar till strukturella förändringar för bättre vård på rätt nivå. Närvårdskonceptet bör genom samarbete med länets kommuner, innebära att mer görs nära patienterna och att patientströmmen in till specialistvården kan begränsas. Det innebär i sin tur att andra patienter får ökad tillgång till specialistvården och köerna kan kortas, det vill säga att för samma pengar kan ett större vårdbehov tillgodoses. Arbetet har dragit ut på tiden och det är svårbedömt hur långt det framskridit. Det handlar förutom närvård också om rehabiliteringen i länet, handlingsplan mot psykisk ohälsa och förändrat uppdrag och ersättningssystem för primärvården. Vänsterpartiet vill satsa på distriktssköterskemottagningarna och eventuellt utöka antalet platser med mottagningar. Ett sätt att genomföra det kan vara med mobila verksamheter och/eller ökat samarbete och samlokalisering med kommunerna. Det är bara sjukhusstyrelsens och vårdstyrelsens budgetar som får en uppräkning för demografiska förändringar. Med en ökad befolkning och fler som får vård kommer även kostnaden för sjukresor att öka. Vänsterpartiet föreslår därför att även sjukreseverksamheten ska erhålla demografisk uppräkning på 0,9 procent. Den psykiska ohälsan har blivit den nya folksjukdomen, inte minst bland unga kvinnor. Det behövs insatser på flera områden för att motverka psykisk ohälsa men också för att ta hand om de som drabbas. Vänsterpartiet vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa och detta kan inte enbart hanteras genom omdisponeringar av befintliga resurser. Vad detta och andra satsningar kommer att kosta är i dagsläget svårt att bedöma men med Vänsterpartiets budgetförslag kan de finansieras av effektiviseringspengar. Vänsterpartiet avsätter 15 mkr extra för att stärka arbetet med psykisk ohälsa i både primärvården och i 4

74 Bilaga 116/17 b psykiatrin samt för närvårdsteam eller sjukhusanknutna mobila team. Tillsammans med slopat krav på effektiviseringar ger Vänsterpartiets budgetförslag ett tillskott för första linjens vård på 28 mkr. Jämställd och jämlik vård Vi vet att vård inte alltid ges på lika villkor. Kvinnor och män kan få olika behandlingar till synes utan medicinska skäl. Vi vet att socioekonomiskt svaga grupper har en sämre hälsa och inte alltid får den vård som andra får ta del av. Det är viktigt att regionen ständigt strävar efter att synliggöra och analysera skillnader i vård. Det är lättast när det gäller kvinnor och män eftersom vi i olika register kan se kön. Dock är inte all statistik könsuppdelad och Vänsterpartiet vill ha mer av könsuppdelad statistik. Socioekonomiska skillnader är svårare att följa men kan göras bland annat genom Liv och Hälsa. I båda fallen krävs att det finns ett aktivt analysarbete för att förstå varför skillnader uppstår och vilka åtgärder som kan vidtas. Patientavgifter i vilket syfte? Vänsterpartiet föreslår att distriktssköterskebesök åter blir avgiftsfria. Distriktssköterskemottagningarna är av väsentlig betydelse för äldre och kroniskt sjuka. Effekterna av den kraftiga höjningen av egenavgiften för sjukresor måste följas upp och eventuellt korrigeras samtidigt som arbetet med att skicka med biljett till kollektivtrafiken i kallelser måste skyndas på. Det samordnade högkostnadsskyddet som införts i landstinget var fel konstruerat. Endast enstaka personer, vad Vänsterpartiet erfarit, har uppnått det samordnade högkostnadsskyddet. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av taket för det samordnade högkostnadsskyddet med 400 kr till 2200 kr. Det gör det möjligt för fler att faktiskt uppnå taket och därmed minska kostnaderna för de med störst vårdbehov, vilket var syftet. Vänsterpartiet vill se en översyn av syftet och strukturen av samtliga patientavgifter. En sådan översyn bör göras inför nästa mandatperiod. Personalen viktigt att satsa på Kvaliteten på vården hänger tätt samman med hur personalens situation ser ut. I dag är stora delar av vården sårbara på grund av personalbrist och en låg grundbemanning. En bidragande orsak till vårdköerna är att brist på framför allt specialistsköterskor håller vårdplatser stängda. Sårbarheten märks också i hur personalen mår. Sjuktalen ökar. Många slutar eller går ner i tid. Det blir svårt att hålla livsviktiga mottagningar och andra verksamheter i gång, särskilt utanför Uppsala tätort, stängningen av BUP mottagningarna i länet är ett exempel på detta. Vänsterpartiet vill att regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. För det krävs att den politiska ledningen tar kraftfulla initiativ till förändringar. Det gäller ökade personalresurser, men också ett mer systematiskt arbete för en god arbetsmiljö och ett förbättrat ledarskap. Det som gjorts i den riktningen har inte varit tillräckligt och inte heller finns tillräckliga satsningar i budgetförslaget. Anställningar ska i första hand vara tillsvidareanställningar på heltid. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Rätt till heltid innebär också att det ska vara praktiskt möjligt att arbeta heltid med en rimlig arbetsbelastning och tid för återhämtning. Anställda i kvinnodominerade yrken, som sjuksköterskor och undersköterskor, ska inte behöva betala för 5

75 Bilaga 116/17 b en underfinansierad vård genom sämre privatekonomi och lägre pension, som deltidsarbete leder till. Vänsterpartiet vill ge sjuksköterskor som vidareutbildar sig full studielön under tiden, gärna enligt den modell som Vårdförbundet förespråkar. Dessutom ska den nya kompetensen ge ett tydligt avtryck i lönekuvertet från dag ett. Utöver det ska all personal ha rätt till regelbundna utbildningsinsatser för att bibehålla och utveckla sin yrkeskompetens. Det kan också vara på sin plats att påpeka att de relativt goda ekonomiska siffrorna som regionens verksamheter visar upp bygger till viss del på att anställningar står vakanta. Som exempel saknas i dag runt hundra sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. Om dessa skulle tillsättas, vilket kommer bli nödvändigt för att kapa vårdköerna, innebär det ökade lönekostnader på drygt 50 miljoner kronor. Därför är det viktigt att göra större satsningar på personalsidan, både för att kunna erbjuda en bättre vård som uppfyller vårdgarantin och för att anställda ska ha en rimlig arbetssituation. Kollektivtrafiken enkelt och billigt för miljön och klimatets skull Vänsterpartiet ser inget av de nödvändiga och stora satsningar som måste göras inom kollektivtrafiken för att klara fördubblingsmålen. Förändringen med ett enhetligt länskort som genomfördes 1 april 2014 innebar en kraftig sänkning av priset för de dyraste periodkorten, från 1580 resp 1260 kr till 790 kr, en sänkning som helt bekostades av en höjning för de uppsalabor som tidigare använt stadskortet, från 525 kr till 790. Nu föreslås en ytterligare höjning av periodkortet från dagens 795 till 840 kr, en höjning med 5,6 procent. Även priset för enkelbiljetter föreslås höjas. Vänsterpartiet konstaterar att biljettpriserna för kollektivtrafiken har ökat långt mer än konsumentprisindex. Tittar man bara på Uppsalas del är det en ökning motsvarande 51 procent mellan 2013 och Se diagrammet Kostnad för månadskort i Uppsala tätort apr (prognos) Om kostnaden följt konsumentprisindex. Faktisk prisutveckling. 3 Diagrammet visar kostnadsutvecklingen för att dagspendla med månadskort inom Uppsala kommun, samt hur den skulle ha sett ut om kostnaden för månadskortet följt konsumentprisindex. 6

76 Bilaga 116/17 b En översyn som tidigare presenterats i Kollektivtrafiknämnden visar att det kollektiva resandet 2015 minskat med 10 procent till och från Storvreta vilket visar att de nya zonerna och priserna har haft en negativ effekt. Det behövs en uppföljning för att se om trenden fortsätter och att även titta på de andra kransorterna. Med detta i åtanke håller Vänsterpartiet fast vid sitt tidigare förslag att återinföra ett stadskort eller snarare ett periodkort för en utökad zon 1 som omfattar kransorterna runt Uppsala. Skälen för förslaget är i huvudsak två; sociala och miljömässiga. En stad i Uppsalas storlek har ett inre liv och utbyte av aktiviteter som många har svårt att delta i eftersom det ändå kräver flera resor med kollektivtrafiken. Skola, arbete, vänner, fritidsaktiviteter, med mera, finns inte bara i närområdet. Avstånden i Uppsala är trots allt betydande och det är viktigt att alla känner att de har tillgång till hela staden på rimliga villkor. Staden växer och många söker boende i stadens närhet, i kringliggande orter, på grund av bostadsbrist. Dessa orter har idag två zoners taxa för enkelresor vilket gör att många tycker det är mer prisvärt att ta bilen in till centrum både för dagliga resor men också för handel och nöjen. Vänsterpartiet anser att det är i en utökad zon 1 med närliggande tätorter som de största miljövinsterna finns att hämta genom att fler övergår till kollektivresande istället för bil. Genom att halvera priset för enkelresor, samt genom att införa ett periodkort för zon 1 för 550 kr kommer fler att kunna ha det kollektiva resande som förstahandsalternativ. Förslaget på ett periodkort för zon 1 för 550 kr innebär ca 25 mkr i intäktsbortfall som kompenseras i Vänsterpartiets budget. Dock kommer även biljettintäkterna att öka om resandet ökar. Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsätter att höja avgifterna inom kollektivtrafiken och vägrar inse biljettprisets betydelse i konkurrensen med bilen. För miljön och klimatets skull måste det vara enkelt och billigt att åka kollektivt. Vänsterpartiet säger nej till höjda biljettpriser! Den nödvändiga vården måste finansieras Det finns kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning men det finns också hälsooch sjukvårdslagens krav på en god hälso- och sjukvård till länets invånare och krav på vård i rimlig tid, vårdgarantin. För Vänsterpartiet är hälso- och sjukvårdslagens krav viktigast och ska vara utgångspunkten för planering och finansiering av vården. Det räcker inte med att upprätthålla dagens vårdnivå för att klara vårdbehoven inom vårdgarantins gränser. Samtidigt är det nödvändigt att förnya vårdlokaler för den moderna vården och de ökande pensionskostnaderna är en realitet. Totalt behöver hälso- och sjukvården i landet få en större andel av statens kaka genom ett större statligt stöd. Hälso- och sjukvården behöver omstruktureras för rätt vård på rätt nivå, vilket initialt är en merkostnad, som på sikt kan avlasta den specialiserade vården. Vårdköerna finns dock där och måste kortas dramatiskt. Vänsterpartiet ser de stora fastighetsinvesteringarna som nödvändiga för en modern vård. De kraftigt ökade hyreskostnaderna som tidigt varit kända ska inte drabba verksamheterna genom ökade sparkrav. Vår tidigare bedömning om 20 öre skattehöjning för 2018 kvarstår vilket därmed ger möjlighet för nödvändiga satsningar för mer vård, bättre personalpolitik och konkreta miljösatsningar. 7

77 Bilaga 116/17 b Vänsterpartiets budgetförslag i sammanfattning Nej till effektiviseringskrav på primärvården ger 13 mkr mer för vård. Nej till effektiviseringskrav på kulturen ger 1 mkr mer för kultursatsningar. Frigjorda resurser genom effektiviseringar inom övrig hälso- och sjukvården på 77 mkr ska återföras för att klara vårdbehoven och klara vårdgarantin och för att förbättra för personalen. Tillsammans ger de i budget avsatta 56 mkr, effektiviseringspengar 90 mkr och 15 mkr för första linjens vård totalt 161 mkr för satsningar i hälso- och sjukvård. Akademiska sjukhuset behöver en rimlig andel av effektiviseringspengarna för ökad personalbemanning och fler öppna vårdplatser. 15 mkr avsätts för satsningar på psykisk ohälsa inom primärvården och psykiatrin och för utveckling av närvård och mobila team. En utökad stadszon med kransorterna och ett eget periodkort för 550 kr. För det tillskjuter Vänsterpartiet ca 25 mkr till kollektivtrafiknämnden. Nej till höjda taxor inom kollektivtrafiken. En skattehöjning med 20 öre ger möjlighet till Vänsterpartiets satsningar utan att äventyra ekonomin. Ekonomisk tabell relativt S o MP-budget, mkr Resultat enligt S- o MP-budget Effektivisering 1% HoS/år Satsning psykisk ohälsa och PV Demografisk uppräkning sjukresor Nej till taxehöjning UL Utökad zon 1 o periodkort 550kr Nej till effektivisering kulturen Skattehöjning 20 öre Resultat V-budget Troliga läkemedelspengar + ca

78 Bilaga 116/17 b Budget 2018 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar 5,6% 6,6% Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

79 Bilaga 116/17 c Moderaternas alternativ Regionplan och budget

80 Bilaga 116/17 c Innehållsförteckning Inledning... 2 Ekonomi... 3 Regionens fastigheter... 4 Hälso och sjukvård... 5 Primärvård och närvård... 6 Lasarettet i Enköping... 8 Akademiska sjukhuset... 8 Valfrihet och olika utförare inom vården Folktandvård Medarbetare och kompetensförsörjning Forskning och innovation Kultur Kollektivtrafik Regional utveckling Miljö Ekonomiska ramar... 21

81 Bilaga 116/17 c Den moderata politiken utgår ifrån att vi lever tillsammans i ett fritt land där den offentliga servicen är till för att stödja individen, att ge henne stöd och trygghet, men aldrig frånta henne makten över sitt liv. Region Uppsalas uppgift är i detta perspektiv att tillse att länets invånare har tillgång till god sjukvård och en välfungerande kollektivtrafik. Därtill ska regionen också understödja kulturlivet i länet samt arbeta för att främja näringslivets möjligheter att utvecklas. Det offentliga åtagandet ska alltid vara av högsta kvalitet, men samtidigt vara återhållsamt för att inte tränga undan de initiativ som det civila samhället och näringslivet står för. Ytterligare en grundförutsättning för all moderat politik är att regionens ekonomi är i balans och att all verksamhet präglas av effektivitet och medvetenhet om kostnader. Regionens nuvarande utveckling lever tyvärr inte upp till dessa krav. Det ska erkännas att den styrande minoriteten har haft ett stort fokus på återhållsamhet med utgifter och har hållit regionens ekonomi i balans, men det har skett till priset av en skattehöjning, växande vårdköer och en svår personalbrist. Allt intresse för att engagera företag som samarbetspartners till regionen har avstannat, eller till och med försämrats. Välfungerande upphandlingar har avslutats och vårdval har dragits in. Nya idéer på hur företag involveras saknas fullständigt. Moderaterna vill verka för att öppna upp för mer samverkan för verksamhetsutveckling med näringslivet och av andra offentliga organisationer. Moderaterna menar att regionen behöver en ny politisk inriktning som fokuserar på reformer som möjliggör att vi kan fortsätta att ge god sjukvård men samtidigt hålla ned kostnadsökningarna. Sjukvården, som är vår enskilt största utgiftspost, måste moderniseras kraftigt om vi ska klara av uppdraget att hålla samma höga vårdkvalitet som nu även framöver. För att kunna göra detta krävs en vilja att förändra ett förstelnat system där organisationen har blivit en börda istället för att vara ett stöd både för dem som arbetar i den och för patienterna. Det krävs också mod att våga prioritera. Resurserna är begränsade och det får inte vara tal om nya skattehöjningar innan varje annan reform för att förbättra verksamheterna har prövats. Därtill krävs även att regionen har en långsiktig idé om hur vi vill att den ska utvecklas. De nyinvesteringar som regionen kommer att göra är mycket stora och kostsamma. Under förra mandatperioden tog dåvarande landstinget fram en strategisk plan som skulle vara vägledande för dessa frågor. Den nya ledningen avskaffade planen men ersatte den inte med något annat. Nu driver därför regionen som ett skepp på havet utan destination. Det är orimligt och riskerar att försätta Region Uppsala i ett ekonomiskt haveri. 2

82 Bilaga 116/17 c Ekonomi Inför de närmast kommande åren står Region Uppsala inför en mycket stor utmaning avseende ökade kostnader. Den åldrande befolkningen gör att ännu mer vård kommer att efterfrågas samtidigt som pensionskostnaderna växer. Till detta kommer kraftigt ökade driftskostnader för de investeringar i fastigheter för Akademiska sjukhuset som har gjorts. Utöver detta stiger kostnaderna för nya behandlingsmetoder och nya läkemedel. Regionens ekonomi är idag i balans, men till följd av en skattehöjning som dessutom av allt att döma kommer att vara förbrukad redan till Trots detta är det av vikt att regionen under planperioden håller fast vid principen att resultatet ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Tillsammans gör detta att det ekonomiska läget måste anses vara mycket ansträngt och att det inte finns utrymme för vidlyftiga löften om extra satsningar på särskilda områden. Tvärtom måste regionen göra sig beredd på att omfattande strukturförändringar kommer att behöva göras. För att få ekonomiskt utrymme att göra de förändringar som är nödvändiga krävs att alla verksamheter fortsätter sina effektiviseringar. Den politiska ledningen har ensidigt styrt genom att fokusera på att alla förvaltningar ska hålla sig inom sina budgetramar. Detta har hos de anställda skapat en känsla av att de alltid är tvungna att spara. Detta sätt att styra en organisation är demoraliserande och måste upphöra. Vi menar istället att Region Uppsala ska lära sig av företag och organisationer i samhället som lyckats med att skapa en anda av ständiga förbättringar. Det finns en vilja att förändra verksamheten till det bättre hos de flesta, men den tas inte tillvara. Regionen måste därför bli en organisation där det är en naturlig del av jobbet att komma med förslag på nya och bättre sätt att utföra verksamheten. Andra organisationer har lyckats med detta och det bör därför kunna lyckas hos oss också. För länsinvånarnas skull är det även viktigt att det finns en tydlig redovisning av hur mycket skatt regionen tar ut och vad skattebetalarna får för pengarna. Regionen måste kunna redovisa tydliga mått där invånarna kan se vad vården kostar och på vilket sätt förbättringar sker. Idag saknar regionen redovisning av produktivitetsmått, vilket gör att invånarna inte har någon som helst möjlighet att avgöra om deras skattepengar använts på ett effektivt sätt. Regionen måste snarast skapa ett en tydlig redovisning av hur skattepengarna används på sin hemsida. Den politiska organisationen i sig måste också dra sitt strå till stacken för att hushålla med pengarna. Under innevarande mandatperiod har mängden politiska organ utökats markant. Några av de nya politiska organen har ingen seriös funktion och arbetet i dem fungerar dåligt. Den politiska organisationen ska därför bantas. Regionen bör även se över de pengar som betalas ut till patientföreningar. Endast föreningar som verkligen företräder patienter med specifika sjukdomar ska komma ifråga för bidrag. Vi menar även att ytterligare reformer kan göras avseende administrationen av patientavgifter samt att patientavgiften för ambulanssjukvård ska gälla för alla ambulanstransporter. 3

83 Bilaga 116/17 c Moderaterna föreslår: Att regionen blir en organisation för ständiga förbättringar. Att regionen publicerar tydlig och lättbegriplig information om regionens ekonomi på sin hemsida. Att den politiska organisationen minskas. Att regionens ekonomiska bidrag till patientorganisationerna ses över. Att regionen inför månadsvis fakturabetalning som huvudsakligt betalningssätt. Att patientavgiften för ambulanssjukvård ska gälla för alla ambulanstransporter. Regionens fastigheter Region Uppsala både äger fastigheter själv och är hyresgäst. De fastigheter regionen äger är i första hand Akademiska sjukhuset. Utöver detta finns stora fastigheter som Lasarettet i Enköping, Tierps och Östhammars vårdcentrum, Kungsgärdet och Wiks slott med tillhörande byggnader, samt bussdepåerna. Utöver detta äger regionen ett antal mindre byggnader där vård bedrivs. Stora delar av regionens fastighetsbestånd är i behov av att renoveras eller utnyttjas idag på ett oklart sätt. Samtidigt som husen har åldrats har vården förändrats och kommer att förändras än mer, vilket gör att regionen har ett stort behov av att se över hela sitt fastighetsbestånd. Moderaterna anser att regionen inte ska äga mer fastigheter än nödvändigt. Regionen ska äga de byggnader där den mest avancerade sjukvården bedrivs och på de platser där det inte finns någon annan tänkbar hyresvärd. I alla andra fall ska huvudprincipen vara att regionen ska hyra fastigheter. Verksamheterna måste kunna ändra inriktning snabbt utan att vara bundna vid de lokaler som regionen äger. Moderaterna menar därför att regionen ska avyttra fastigheter som inte är nödvändiga att äga för verksamheternas skull. Det är verksamheternas behov som ska vara styrande för vilka fastigheter regionen ska äga. Ytterligare en viktig fråga att se över är investeringsprocessen för fastigheter. De försök som har gjorts för att skapa tydlighet i processen har inte varit tillräckliga. Ett stort problem är behovsanalyserna där den preliminära kostnaden för större investeringar har varit svår att bedöma. De initiala bedömningarna ingår dock som beslutsunderlag när regionen fastställer sin totala budget. När kvaliteten i beräkningarna inte är god nog får det konsekvenser för all annan verksamhet i regionen, eftersom investeringarna som görs är mycket stora. Moderaterna föreslår: Att fastighetsinvesteringsprocessen förbättras avseende beräkningar för nya projekt. Att behovet av nödvändigt kapital reserveras i budgeten som tillgodoser de förändrade kostnadena som uppstår i samband med om- och tillbyggnationer. Att samtliga investeringar ska ha en konsekvensbeskrivning av hur investeringen främjar innovation 4

84 Bilaga 116/17 c och verksamhetsutveckling. Att Bålsta vårdcentrum avyttras. Att de fysiska förutsättningarna för att bygga ut Lasarettet i Enköping ska utredas. Att Kungsgärdet ska exploateras ytterligare i samråd med Uppsala kommun. Att Tierps vårdcentrum ska säljas och ersättas med nya lokaler i ett mer centralt läge. Att förutsättningarna för att utöka vårdutbudet i Östhammars vårdcentrum bör undersökas. Att främja en god dialog med relevanta branscher inför upphandling av investeringar i fastigheter och utrustning. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Uppsala län har ett stort behov av att reformeras. Region Uppsala befinner sig i den situation som statens utredare Göran Stiernstedt har skrivit om i sin utredning Effektiv vård (SOU 2016:2). Vården domineras av sjukhusvård med följden att primärvården har fått ett för litet utrymme. Samtidigt växer den grupp som i första hand är beroende av vård på primärvårdsnivå, äldre multisjuka. Denna grupp kallas även för vårdens storkonsumenter eftersom de allra största resurserna går till just denna grupp. Det finns därför en obalans mellan hur vi har organiserat vården och vilket behov patienterna har. Därtill är Region Uppsala ägare av Akademiska sjukhuset som är ett universitetssjukhus som tar emot patienter från hela landet, och där det bedrivs forskning och undervisning. På så vis har regionen ett ansvar som sträcker sig utöver att endast förse sina invånare med vård. Akademiska sjukhuset har en central ställning för life science-sektorn inom näringslivet i Uppsala län. Inom sjukvårdsregionen har dessutom efterfrågan på vård hos Akademiska ökat, vilket är en följd av en den tilltagande specialiseringen inom sjukvården. Typiskt för sjukhusvården inom Region Uppsala är att det vid sidan av Akademiska sjukhuset endast finns Lasarettet i Enköping som i jämförelse är en mycket liten förvaltning. Detta har gjort att nästan all sjukhusvård i vårt län är koncentrerat till Akademiska som har fått en mycket dominerande ställning. Moderaterna menar att denna struktur nu är i behov av förändring. Vården måste utgå ifrån patienternas behov i första hand och därför måste primärvården förstärkas. Gruppen multisjuka äldre är i behov av en förbättrad vård både på kommunal nivå och på primärvårdsnivå. En förstärkt primärvård kommer att bli en avlastning för sjukhusen och främst Akademiska. Samverkan med länets kommuner är en viktig del för att tillgodose de äldre och multisjukas behov. Samtidigt menar vi att Akademiskas utveckling mot ett högspecialiserat forsknings- och undervisningssjukhus inte får bromsas. Vi är övertygade om att det går att utveckla primärvården och Akademiska samtidigt, om vi tillåter oss att fatta djärva beslut om en förändrad struktur. 5

85 Bilaga 116/17 c Primärvård och närvård Det råder idag konsensus om att den vård som bedrivs utanför sjukhusen håller högre kvalitet och är mer kostnadseffektiv. I utredningen Effektiv vård myntas därför begreppen allmän och riktad primärvård, där den riktade delen är primärvård utformad för särskilda patientgrupper med stort vårdbehov. Enligt Moderaternas mening bör denna logik vara styrande för all vård på primärvårdsnivå. Begreppet närvård bör enligt vår mening reserveras för de närvårdsavdelningar som regionen har för avsikt att inrätta. Den begreppsliga förvirringen om vad närvård är har skapat organisatorisk oklarhet. Den riktade primärvården handlar om att i första hand ta hand om gruppen äldre multisjuka. Denna grupp är beroende av både kommunen och regionen för sin sjukvård, men dagens organisation är inte anpassad för dem. Nya vårdformer som är anpassade efter deras behov måste därför tas fram. Redan idag har Region Uppsala ett mycket väl fungerande samarbete med Östhammars kommun. Motsvarande närvårdsavdelningar bör finnas i alla kommuner i länet, inklusive Uppsala. Regionen bör även utreda om helt egna närvårdsavdelningar bör byggas upp. I detta sammanhang bör regionen och överväga om verksamheten kan upphandlas av privata utförare. Gruppen äldre multisjuka är även i behov av vård i hemmet och inom den kommunala omsorgen. Regionen bör därför säkerställa att de mobila teamen byggs ut snarast. Den kommunala hemsjukvården är den första linjens primärvård och därför är det centralt att regionen ser till att den kommunala sjukvårdpersonalen har god kännedom om regionens verksamhet och att det finns tillgång till läkarresurser utanför kontorstid för den kommunala omsorgen. En förstärkt primärvård i allmänhet betyder även att primärvården förstärks med avseende på specialistläkare och annan kompetens som tidigare endast funnits på sjukhusnivå. Idag är organisationen i vårt län utformad så att allt som är specialiserad sjukvård antingen tillhör Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Detta måste förändras så att primärvården anställer de specialister den menar att den är i behov av. Ett område som särskilt bör uppmärksammas är psykiatri. Idag ses psykiatri som en exklusiv sjukhusanknuten specialitet. Behovet av psykiatri har dock ökat och mycket av den vård som idag ges på Akademiska sjukhuset skulle kunna hanteras inom primärvården. Det bör därför kunna finnas psykiatrisk kompetens inom primärvården, även för barn och ungdomar. Skolhälsovården spelar en viktig förebyggande roll och regionen bör därför utveckla samarbetet med kommunerna för denna patientgrupp. Det har varit svårt att upprätthålla mottagningar för barn- och ungdomspsykiatrin i Enköping och Norduppland. Skälet är svårigheter att rekrytera personal. Situationen är inte tillfredsställande och Moderaterna menar därför att barn- och ungdomspsykiatrin i dessa delar bör kunna upphandlas i likhet med vad som redan finns för vuxenpsykiatri i Norduppland. I en reform av primärvården ska det också ingå att utnyttja modern teknik. Primärvården ska utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder när det gäller patientadministration. Tidsbokning via nätet ska 6

86 Bilaga 116/17 c vara en självklarhet. Även vård ska kunna ges på digital väg. All information om den egna hälsan och kontakterna med olika vårdgivare ska gå att ta del av i den digitala journalen. Region Uppsala ska bejaka och ta till vara digitaliseringens möjligheter inom sjukhusvården löpande. Ett särskilt problem som primärvården har är bristen på allmänläkare vilket gör att bemanningen på vissa vårdcentraler är otillräcklig. Följden har blivit att flera vårdcentraler blivit beroende av hyrläkare. Att rekrytera nya allmänläkare har visat sig vara svårt. Därför är det nödvändigt att se över den nuvarande geografiska och organisatoriska strukturen i primärvården. Vårdens kvalitet och patienternas behov måste vara styrande. Moderaterna menar därför att regionen bör omorganisera primävården. Ett reformprogram bör tas fram som ger primärvården ett nytt uppdrag både avseende innehåll och geografisk struktur. I synnerhet bör regionen utreda vilken roll vårdcentrumen i Östhammar, Tierp och Enköping bör ha. I samband med detta bör också vårdvalet reformeras. Vårdvalet är konstruerat efter de problem och behov som fanns för cirka tio år sedan. Det är därför hög tid att se över hur systemet fungerar. Att se över regelverket är viktigt inte minst för att se hur vi kan göra det mer flexibelt för att få fler privata aktörer att vilja etablera sig i länet, särskilt på landsbygden. Därtill blir det nödvändigt att se över vårdvalet på grund av att primärvården i stort bör får ett större uppdrag, vilket även gäller alla privata utförare. Vi menar att det bör kunna förekomma att privata utförare öppnar mindre praktiker med begränsat vårdutbud, exempelvis disktriktssköterskemottagningar. I detta sammanhang bör också regionen utreda hur ersättningssystemen kan anpassas så att det passar gruppen multisjuka äldre. Dessa patienter omhändertas av olika förvaltningar och verksamhetsområden och därtill även två olika huvudmän. Om pengarna följer patienten, det vill säga får betalt efter hur väl de klarar av att hjälpa patienten hela vägen genom systemet, ökar möjligheterna att ge patienterna en vård som ser till deras hela behov. Vi menar även att regionen måste bli bättre på att följa upp och granska kvaliteten på länets samtliga vårdcentraler för att säkerställa att patienterna får en likvärdig vård oavsett vårdcentral eller huvudman. Moderaterna föreslår: Att regionen tar fram ett reformprogram som stärker och utvecklar primärvården i hela länet. Att läkarjouren för kommunala hemsjukvården förstärks. Att verksamheten med mobila team byggs ut för hela länet. Att ambulanssjukvårdens roll avseende vård i hemmen utreds. Att närvårdsavdelningar liknande Östhammarsmodellen ska finnas i alla kommuner i länet, inklusive Uppsala med tätort. Att regionen utreder om helt egna närvårdsavdelningar bör byggas upp. Att regionen utreder hur närvårdsavdelningar ska kunna upphandlas av privata utförare. Att regionen särskilt utreder förutsättningarna för att skapa regionala vårdcentrum i Östhammar, Tierp och Enköping. Att primärvårdens uppdrag ska inkludera läkare och andra yrkesgrupper med specialistkompetens. 7

87 Bilaga 116/17 c Att vårdvalssystemet reformeras för att möjliggöra en större flexibilitet för nyetableringar, öppettider, tidsbokningssystem, digital vård och ett utökat uppdrag avseende specialistvård. Att regionen utreder hur ersättningsmodellen för gruppen multisjuka äldre kan anpassas för just denna patientgrupps behov. Lasarettet i Enköping Lasarettet har med sitt nuvarande uppdrag och lilla storlek visat sig vara en effektiv enhet. Det har genom sitt utvecklingsarbete med förbättrad produktionsplanering visat att det är möjligt att leva upp till vårdgarantins krav. Samtidigt är inte lasarettets fulla kapacitet utnyttjat när det gäller operationsverksamhet och vårdlokaler. Lasarettet har också på eget initiativ utvecklat sin metod med lasarettansluten hemsjukvård. Projektet ser mycket lovande ut och bör fortsätta. Moderaterna i region Uppsala menar att mer sjukvård bör utföras utanför Akademiska sjukhuset. Lasarettet i Enköping har ledig kapacitet och har dessutom visat prov på att kunna införa nya effektiva former för vård. Vi moderater vill därför se över hur lasarettets uppdrag kan utökas. Idag utför personal från Akademiska operationer på lasarettet i ett sätt att öka operationsverksamheten på Akademiska. Det finns därför förslag på att operationsverksamheten på lasarettet och Akademiska ska slås samman till samma organisation. Vi ställer oss tveksamma till detta eftersom viljan att reformera och utveckla lasarettet sannolikt är ett resultat av självständigheten. Moderaterna föreslår: Att en utredning tillsätts med syfte att utöka lasarettets uppdrag. Att lasarettets operationsverksamhet inte blir en del av Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset fungerar i många avseenden mycket bra. Den vård som ges håller hög kvalitet och patienterna är nöjda. Efterfrågan av vård ökar från sjukvårdsregionen och landet i övrigt. Under det senaste året har sjukhuset dessutom visat att det med noggrann ekonomistyrning kan budgetera korrekt. Därtill har sjukhuset trots höga krav på budgetdisciplin kunnat öka sin produktion, vilket visar att det också har höjt sin produktivitet. Allt detta vittnar om att Akademiska har potential att behålla sin ställning som ett av Sveriges ledande universitetssjukhus. Men detta går bara att göra om sjukhuset fortsätter att arbeta med de stora problem som alltjämt finns kvar. 8

88 Bilaga 116/17 c Ett av dessa är Akademiska sjukhusets breda och omfattande uppdrag. Sjukhuset är både länssjukhus och ett högspecialiserat sjukhus som tar emot svåra patientfall från hela landet. Därmed har Akademiska fått ett tudelat uppdrag där de två uppdragen inte nödvändigtvis drar åt samma håll. Det faktum att Akademiska är ett universitetssjukhus som ska kunna ta emot patienter från hela landet har gjort att Region Uppsala gjort mycket stora investeringar i nya fastigheter, och kommer att göra ännu fler. Det är Region Uppsala och dess skattebetalare som finansierar investeringarna och tanken är att dessa i nästa steg ska betala sig genom att Akademiska säljer vård till främst sjukvårdsregionen i Mellansverige men även till övriga landet. Dessvärre sker inte denna försäljning av vård på en fri marknad utan försäljningen är beroende av avtal som har förhandlats fram på politisk väg. Det har alltid varit och är fortfarande oklart om Region Uppsalas försäljning av vård går ihop ekonomiskt. Däremot är det tydligt vilka det är som får stå för den finansiella risken. Det är skattebetalarna i Uppsala län. Denna obalans mellan Region Uppsala och de så kallade köparlandstingen/regionerna måste på sikt upphöra. Moderaterna menar därför att en dialog med övriga landsting/regioner i sjukvårdsregionen bör inledas för att utreda hur ett breddat ägande för Akademiska sjukhuset kan komma till stånd. Mellansverige bör ha tillgång till högspecialiserad vård vid ett universitetssjukhus, men ansvaret för hur detta ska ägas och finansieras måste vara en fråga som berör hela sjukvårdsregionen och inte endast Region Uppsala. Moderaterna menar att denna dialog även bör omfatta en diskussion om var i sjukvårdsregionen viss vård och forskning bör bedrivas. Vidare menar Moderaterna att Akademiska sjukhuset måste intensifiera sitt arbete med att reformera sig självt till ett mer modernt sjukhus. Sjukhuset har ett antal problem som det har levt med länge och som ännu inte har lösts. I första hand gäller detta väntetiderna. Andelen patienter som får vård inom de lagstadgade tre månaderna har länge varit svår för Akademiska att nå, men under innevarande mandatperiod har andelen sjunkit än mer. I maj 2014 var andelen patienter som fick ett första besök inom den lagstadgade tiden 90 procent. I februari 2017 var den siffran nere på 74 procent. Ett annat svårt problem är stängda vårdplatser, överbeläggningar och utlokaliseringar (patienter som läggs in på fel avdelning på grund av platsbrist). Akademiska hade i februari 2017 en beläggningsgrad på 106 procent. En följd av detta har blivit att sjukhuset även har många utlokaliserade patienter, betydligt fler än andra sjukhus i landet. Idealt ska ett akutsjukhus ha omkring procents beläggning (se SOU 2016:2, s. 530). En orsak till den pressade situationen som också är en följd av densamma är den svåra bristen på sjuksköterskor. I början av mars 2017 när en punktmätning gjordes av sjukhusstyrelsen saknade Akademiska cirka 120 sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor har gjort att vårdplatser har behövts stängas. Men detta har i sin tur gjort att arbetsmiljön försämrats och gjort att ännu flera sjuksköterskor slutat sina jobb. Därtill har sjukhuset haft svårt att rekrytera sjuksköterskor med specialistutbildning som exempelvis operationsjuksköterskor. Detta har gjort att operationsverksamheten inte har kunnat bedrivas fullt ut, med följden att kötiderna har växt och att regionen har förlorat intäkter från andra landsting/regioner. 9

89 Bilaga 116/17 c Arbetssituationen på Akademiska präglas därför av att den på många delar av sjukhuset är mycket pressad. Samtidigt genomförs ständigt olika förbättringsprojekt för att lösa dessa problem. Tyvärr måste det sägas att även om dessa projekt är lovvärda vart och ett för sig har resultaten i stort låtit vänta på sig. Moderaterna menar därför att reformarbetet måste förstärkas. Viljan att göra vården mer modern och effektiv finns, men det saknas en större övergripande plan för vart sjukhuset som helhet ska gå. Akademiska sjukhuset har lika litet som Region Uppsala en strategisk plan, vilket gör att det är oklart vilka reformer som måste göras och varför. En strategisk plan är också en förutsättning för att regionen långsiktigt ska veta vilka större investeringar i nya fastigheter och utrustning som ska göras. Sjukhuset måste också lära sig mer om moderna organisationsformer avseende logistik, arbetsfördelning och ekonomistyrning. Fokus bör ligga på att skapa effektiva patientflöden. Många andra organisationer i samhället, såväl myndigheter som företag, har genomgått framgångsrika förbättringsprojekt. Akademiska sjukhuset bör ta del av dessa erfarenheter. Kompetensförsörjning och rekrytering av medarbetare är också ett centralt område för Akademiska att förbättra. Mycket görs redan men mer kan göras. Bristen på sjuksköterskor handlar i första hand om deras arbetsmiljö. Följaktligen är det främst detta som sjukhuset måste arbeta med. Ett annat problem är att sjuksköterskor inte vill vidareutbilda sig om det inte ger resultat i en löneökning, men fortfarande har regionen en för dålig lönespridning. Regionen bör även förbättra sina AT- och ST-utbildningar. AT-platserna bör bli fler och regionen bör ligga i täten när Sveriges yngre läkares förening gör sin årliga rankning. Region Uppsala har tidigare prövat att ha vårdlotsar. Den nuvarande ledningen har emellertid inte visat något intresse att ta vara på de erfarenheter som detta projekt gav. Vi menar därför att vårdlotsarna bör återkomma. Region Uppsala har under många år haft svårt att styra Akademiska sjukhuset ekonomiskt. I det förflutna har budgeteringsmodeller inte fungerat, vilket har lett till att sjukhuset närmast regelmässigt har dragit över sitt anslag. Budgetstyrningen har förbättrats under det senaste året, vilket vi ser med stor tillfredsställelse på. Vi menar att det mödosamma arbete som har pågått för att skapa en balans i ekonomin ska fortsätta. Samtidigt får detta inte göra att intresset för vårdkvalitet och medarbetarnas arbetsmiljö försvinner. Tyvärr talar de ökande överbeläggningarna och utlokaliseringarna, de ökade sjukskrivningstalen hos medarbetarna och de ökade kostnaderna för inhyrd personal, för att detta är vad som händer. Utmaningen ligger i att ha en budget i balans utan att tumma på kvalitet och medarbetarnas arbetsmiljö, men vi ser tyvärr inte att den nuvarande politiska ledningen klarar av den uppgiften. Moderaterna föreslår: Att regionen inleder en dialog med övriga regioner/landsting i Mellansverige om att bredda ägarskapet för Akademiska sjukhuset. Dialogen bör även omfatta ansvar för forskning och undervisning. Att regionen tar fram en strategisk plan för Akademiska sjukhuset. Att Akademiska sjukhuset tar fram en övergripande plan för hur samtliga arbetsmetoder på sjukhset 10

90 Bilaga 116/17 c kan förbättras. Att Akademiska sjukhuset ska fortsätta och utöka sitt arbete med produktionsplanering, schmaläggning, värdebaserad vård och andra projekt som grundar sig i modern logistik. Att Akademiska sjukhuset erbjuder de anställda utbildning i modern logistik. Att regionen antar en nollvision om antalet överbeläggningar och utlokaliseringar. Att Akademiska sjukhuset arbetar vidare med att reformera arbetet på vårdavdelningarna med fördelning av arbetsuppgifter och vårdnära service. Att Akademiska sjukhuset utvecklar sin variant av lasarettansluten hemsjukvård. Att regionen reviderar de existerande vårdvalen inom specialistvården för att se hur de kan utvecklas och utökas. Att vårdlotsar införs. Valfrihet och olika utförare inom vården För Moderaterna är det självklart att kvalitet alltid måste sättas före driftsform. Att företag och andra aktörer vill vara aktiva inom sjukvården är positivt. Oavsett driftsform ska all verksamhet följas upp och kvaliteten säkerställas. Samma höga kvalitetskrav ska gälla alla aktörer. De privata företag som regionen idag samarbetar med håller som regel hög kvalitet. Ibland högre än den verksamhet som regionen tillhandahåller inom den egna regin. Mångfald bland utförare och olika typer av samarbeten tillför sjukvården nya idéer på hur den kan organiseras och utvecklas, och ger på så vis regionens egna verksamheter något att jämföra sig med. Därtill förbättrar en mångfald av utförare arbetsmarknaden för vårdens medarbetare som får mer än en arbetsgivare att välja mellan. Förekomsten av privata företag och andra driftsformer är även en förutsättning för att patienternas valfrihet. Den nuvarande politiska ledningen har inte visat något intresse för att utveckla samarbetet med de privata företagen utan har tvärtom avslutat vårdval och upphandlingar, trots att leverantörerna har uppvisat god kvalitet och inga klagomål från patienter har inkommit. Detta totala ointresse måste upphöra. Vi menar att Region Uppsala aktivt bör arbeta för att hitta möjligheter där verksamheter kan upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling eller enligt lagen om valfrihetssystem. Erfarenheter från vår egen region och från andra regioner/landsting har visat att samarbeten med privata företag har varit framgångsrika, men att det krävs av regionen/landstinget självt att hitta lämpliga verksamheter att upphandla. När det gäller våra egna system för vårdval är vårdvalet i primärvården i behov av att reformeras, vilket bör göras även om inga förändringar i primärvården i övrigt kommer till stånd. Vårdvalen inom specialistvården har inte utvecklats så som regionen hade hoppats. Det är inte ett skäl att avveckla dem. Istället bör regionen utreda varför de inte lyckats och revidera dem. Vi menar att regionen aktivt ska arbeta för att involvera företag i sin verksamhetsutveckling. När regionen ska reformera sin verksamhet ska det vara en självklarhet att företag involveras där det är lämpligt. 11

91 Bilaga 116/17 c Moderaterna föreslår: Att existerande vårdvalssystem revideras och utvecklas. Att regionen utarbetar en strategi för hur fler verksamheter ska kunna upphandlas av privata företag. Att regionen motsätter sig det vinsttak som den så kallade Reepalu-utredningen föreskriver. Fokus måste flyttas från vinst till kvalitet. Folktandvård Tandvården i Sverige har länge finansierats i huvudsak av den enskilde, åtminstone för vuxna, och det är inte ifrågasatt. Lika lite ifrågasätts valfriheten på detta område. Bibehållen struktur för vår region är något vi bejakar, vi ska inte riva upp strukturer som fungerar. Vår folktandvård har länge legat i framkant i landet vad gäller arbetssätt, värt att nämna är att friskvårdsavtalet har blivit en succé. Jämlik tandhälsa sträcker sig långt bortom människors tänder. Dålig tandstatus kan leda till undernäring och ökad risk för sjukdom. Den uppsökande tandvården för äldre och funktionsnedsatta ska därför värnas och det är inte en självklarhet att vi ska driva den i egen regi. Valfrihet och mångfald är något positivt även inom detta område. Vi kan och ska inte göra allt i egen regi, vi ska värna det som ger bäst kvalitet för patienterna. Ett problem som uppmärksammas för lite är den andel av företrädelsevis medelålders personer som av olika skäl slutar gå regelbundet till tandvården. Om vi hittar sätt att få dessa människor att fortsätta gå till tandvården skulle mycket lidande längre upp i åldrarna kunna undvikas. Vi har relativt god tillgänglighet inom folktandvården. Dessvärre är det för långa väntetider inom vissa delar av specialisttandvården. Nyckeln inom detta område, som flera andra inom regionens verksamheter, är att kunna rekrytera specialister samt att säkerställa att rätt patienter blir remitterade till specialisttandvården. Ett annat problem är taxorna. Med dagens taxenivåer är inte folktandvårdens verksamheter självbärande på alla nivåer. Våra taxor i specialisttandvården ligger bland de lägre i landet, och därför bör en översyn göras med avsikt att höja taxorna. Moderaterna föreslår att: Att taxorna inom Folktandvården ses över. Att uppsökande tandvård ska vara möjlig även för privata aktörer. Att regionen utarbetar en plan med syfte att få fler medelålders människor att regelbundet besöka tandvården. 12

92 Bilaga 116/17 c Medarbetare och kompetensförsörjning Samtidigt som Uppsala län är en attraktiv och välmående del av Sverige, samt har landets lägsta arbetslöshet, är bristen på vissa kategorier av medarbetare stor. Bristen på nyckelkompetenser så som allmänläkare, operationssjuksköterskor och tandhygienister får redan idag stora konsekvenser och kommer inom snar framtid att innebära ett ännu större problem för regionens verksamheter och medborgare. Förutom redan nämnda medarbetarkategorier är det också svårt att rekrytera sjuksköterskor, busschaufförer och psykologer. Idag saknas 30 distriktsläkare, endast 9 av 26 vårdcentraler i egen regi har bemanning enligt planering och ett stort antal vårdplatser är stängda per dag på Akademiska sjukhuset på grund av medarbetarsituationen. Bristen på nyckelkompetenser som vill vara anställda i vår region är påtaglig. Konsekvenserna är sämre tillgänglighet för patienterna och en högre arbetsbelastning för anställda medarbetare, med sämre arbetsmiljö som följd. Sjukskrivningarna har ökat påtagligt och allt mer pengar går till att hyra in personal var det totala sjukskrivningstalet 4,7 procent var siffran 5,6 procent var kostnaden för inhyrd personal 67 miljoner kr var den siffran 115 miljoner kr. Regionens egen revision har granskat verksamhetens övergripande personal- och kompetensförsörjning och konstaterat att styrning och uppföljning på området behöver vidareutvecklas. Idag saknas systematisk uppföljning och utvärdering. Region Uppsala säkerställer alltså inte att genomförda insatser gällande rekrytering och kompetensförsörjning har avsedda effekter. Moderaterna ser att spridda skurar av tillfälliga panikåtgärder vidtas, men att den långsiktiga visionen och strategin saknas. Steg ett bör vara att ta reda på varför medarbetare som slutar väljer andra arbetsgivare. Idag finns ingen övergripande information eller statistik som svarar på detta. Det finns inte heller något övergripande mål gällande sjukfrånvaron. Moderaterna anser att mål behövs för att situationen ska kunna förbättras. Inte heller personalomsättningen mäts och utvärderas på ett tillfredsställande sätt. Vi hör ofta att det aldrig varit fler anställa sjuksköterskor och läkare i vården, ändå har vi stora kompetensförsörjningsbehov. Varför tycks inte personalen räcka till, trots att vi anställer fler och fler? Detta måste regionen finna svar på. Regionen bör undersöka hur sjuksköterskornas administrativa arbetsbörda kan minskas och hur fler medicinska sekreterare kan rekryteras. Region Uppsalas kompetensförsörjningsproblematik är omfattande och allvarlig. I ett redan ansträngt läge kommer en fjärdedel av våra anställda allmänläkare gå i pension innan år De stängda vårdplatserna på Akademiska sjukhuset skapar flaskhalsar som leder till sämre vård och till att anställd personal måste jaga vårdplatser istället för att vårda patienter. Samtidigt växer antalet invånare snabbt, vilket leder till att efterfrågan på vård och service ökar. Köerna växer och de insatser som vidtas för att komma till rätta med problematiken är otillräckliga. Moderaterna i Region Uppsala vill att förhållandena för medarbetare som arbetar i välfärdens kärna förbättras. Vi tror inte att högre löner som enskild åtgärd kan lösa utmaningarna utan vill se bredare och mer långsiktiga insatser för att regionen ska bli en bättre arbetsgivare som fler väljer att arbeta för. Vi menar att allt från arbetsförhållanden till anställningsvillkor måste förbättras, men tror inte att medarbetarna kräver 13

93 Bilaga 116/17 c några orimligheter. Vi tror bara att de efterfrågar bättre möjligheter att kunna utföra de arbetsuppgifter som de är anställda och utbildade för att göra. Vi anser också att Region Uppsala i grunden måste förändra sin syn på självt som en institution för utbildning. Idag har regionen ansvar för vidareutbildning av läkare, men övriga yrkeskategorier förväntas ta ansvar för sin egen fortsatta utbildning trots att regionen har en skriande brist på vidareutbildad personal. Utvärderingarna av AT-utbildningen har inte heller visat att regionen tar sin uppgift på allvar. Regionen utbildar dessutom ovanligt få AT-läkare i förhållande till vad som sker i landet i övrigt. Denna situation måste förändras. Moderaterna menar att Region Uppsalas vidareutbildningar ska vara de främsta i landet. Sjuksköterskornas vidareutbildning sker i samarbete med universitetet, men regionen ansvarar för deras anställning under utbildningstiden. Sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig i tjänsten. Moderaterna föreslår: Att regionen genomför en större undersökning för att ta reda på orsaken till varför medarbetare lämnar organisationen. Att reformen med rätt till heltid genomförs fullt ut. Att regionen tillsammans med lämplig utbildningsinstitution säkerställer att det finns utbildning till tandhygienist. Att regionen tar fram övergripande mål för sjukfrånvaro som ska återrapporteras till regionfullmäktige. Att regionen säkerställer att medicinskt utbildad personal från andra länder tillvaratas och introduceras i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer och med hjälp av aktivt mentorskap. Att en pool bestående av de mest erfarna sjuksköterskorna inrättas för att färre operationer och åtgärder ska ställas in med kort varsel. Att regionen utreder möjligheterna att införa nya yrkeskategorier som exempelvis vårdbiträden. Att regionens projekt med att införa vårdnäraservice fullföljs. Att regionen ska erbjuda sjuksköterskor specialistutbildning i tjänsten. Att regionens AT- och ST-utbildningar ska vara de mest attraktiva i landet. Att regionen fördubblar antalet AT-platser. Forskning och innovation Regionen står inför ett flertal utmaningar där nya lösningar kan bidra till att förnya och förbättra verksamheten. Innovationsvänlig upphandling är ett verktyg för problemlösning. Tanken är att offentlig upphandling inte ska begränsas till befintliga lösningar. Efterfrågan av innovationer kan medverka till utveckling av nya varor och tjänster. All forskning inom regionfinansierad vård ska kännetecknas av ett kliniskt och patientnära fokus för bättre hälsa och livskvalitet. Utgångspunkten är befolkningens behov av välfärd. Ett evidensbaserat arbetssätt och ökad användning av ekonomiska metoder bidrar starkt till att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. 14

94 Bilaga 116/17 c En regionövergripande forskningsstrategi, med tydligt angivna mål, prioriteringar och styrande uppföljningar/utvärderingar har tagits fram. Utifrån strategin ska arbetet med forskning lyftas fram och tydliggöras såväl inom regionen som gentemot andra forskningsaktörer. Ledstjärnan för regionens forskning är att den ska generera patientnytta, vilket bland annat innebär att den kliniska forskningen i första hand ska fokusera på de stora folksjukdomarna. De forskningsprojekt som regionen deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom rimlig tid efter avslutat projekt. Verksamheten ska vara jämställd och det är därför av vikt att lika möjligheter ges för kvinnliga och manliga forskare. En kraftfull forsknings- och utvecklingsverksamhet har stor betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla personal med hög kompetens. Innovation Akademiska är en verksamhet som har gått från att vara på försök till att bli en permanent enhet inom sjukhuset. Moderaterna ser mycket positivt på detta och menar att även andra förvaltningar bör tara tillvara på sina medarbetares kreativitet på samma sätt. Moderaterna föreslår: Att de forskningsprojekt som regionen deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom rimlig tid efter avslutat projekt. Att de satsningar som regionen gör på forskning och innovation ska särredovisas i budget från Kultur Regionens arbete inom hälsa och kultur innefattar konst, folkbildning och kultur bidrar till att utveckla individer och samhällen. Det är viktigt att inkludera besöksnäringen för god samverkan kring regionens kultur och besöksmål. Samtidigt är det viktigt att nämna att regionens åtagande när det gäller att understödja kulturlivet måste vara begränsat och inrikta sig mot att stödja verksamheter som inte det civila samhället eller näringslivet självt klarar av att sköta, men som ändå bör finnas. I grunden är kulturen i samhället ingenting som politiken ska försöka styra utan bör vara något som lever sitt eget liv. För regionens del betyder detta att verksamheterna inom kulturområdet ska vara inriktade på att nå ut i hela länet. Det främsta exemplet är kultur i vården. Kultur i vården finns numera i de flesta av länets kommuner och kulturnämnden arbetar för att alla kommuner inom de närmaste åren ska ingå i nätverket, inom vilket kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte ska ske. Programverksamheten når till stor del äldre, då de är överrepresenterade i vården. Syftet är att främja äldres delaktighet i kulturlivet. De två länsinstitutioner, tillika stiftelser där landstinget är huvudman, Upplandsmuseet och Musik i Uppland, har också betydelse för länet i stort. De spelar tillsammans en nyckelroll för att erbjuda professionell 15

95 Bilaga 116/17 c konst, kultur och sakkompetens till alla kulturaktörer och medborgare i länet. Uppsala kommun och stad har de flesta och största kulturinstitutionerna, vilka ofta fungerar som draglok för övriga länet, men även i andra delar av länet finns olika evenemang och institutioner värda att lyftas fram. Regionen bör även på olika sätt främja människors välbefinnande i sina egna verksamheter. Ett sätt att göra det är genom att skapa miljöer som är rofyllda och tilltalande. På Akademiska sjukhuset finns i dag en så kallad Läkpark, ett bra exempel på en park där barn kan få stöd att förbättra deras läkprocess. Kulturen måste komma patienterna till del, framförallt de som vistas längre tid på sjukhus. Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade inslag av kulturaktivitet på våra sjukhus. Det ska finnas möjlighet att erbjuda musikterapi och annan kreativ verksamhet till patienter. Patienter som vistas länge inom slutenpsykriatrin och annan långvarig sjukvård bör få ett stärkt kulturutbud. Enprocentsmålet, där en procent av investeringskostnaderna vid byggprojekt avsätts för konstinvesteringar, bör ses över. Det är en lovvärd ambition att förse alla regionens byggnader med konst, men Region Uppsala genomför mycket stora investeringar vilket har gjort att budgeten för konstinvesteringar har blivit stor. Vid tillfälliga toppar i investeringsvolymer bör därför ett tak sättas för hur mycket regionen ska investera. Regionen behöver arbeta mer strategiskt med vårt kulturarv. Riksantikvarieämbetet önskar att det finns kulturarvsplaner i alla regioner. Vi i Uppsala län saknar detta trots att vi har stora kulturarv t.ex. Wik slott, Biskops Arnö, Gamla Uppsala samt våra Vallonbruk. En verksamhet med oklart syfte är regionens ekonomiska stöd till studieförbunden. Detta stöd bör därför ses över. Moderaterna föreslår: Att regionen tar fram en specifik kulturarvsplan som ska kartlägga hur vi arbetar långsiktighet med såväl vårt kulturarv som vår kulturmiljö. Att enprocentsmålet begränsas med ett tak för hur stora konstinvesteringarna ska kunna bli under ett år. Att bidragen till studieförbunden ses över. Att crowdfunding ( gräsrotsfinansiering ) nyttjas som ett komplement till regionens kulturfinansiering. Att länets kulturinstitutioner möjliggör för besökarna att enkelt betala för den kulturella upplevelsen. Vi tror att de flesta vill och kan betala vid ex. besök på museer. Att Region Uppsala inleder ett arbete för att i samverkan med andra aktörer stärka besöksnäringen och möjliggöra ett övertagande av Gamla Uppsala museum. Kollektivtrafik Att regionen växer och att samhällsutvecklingen gör att arbetsmarknadsregionerna blir större ställer mer krav på en tillgänglig och miljöanpassad pendling. Det ska vara praktiskt att välja bort bilen för åtminstone 16

96 Bilaga 116/17 c en del av sina resor. Regionen bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och tidseffektiv för pendlarna. En nyckel i detta sammanhang är att vi kan utöka tågtrafiken mot Stockholm. Dock måste vi prioritera även inom kollektivtrafiksektorn och säkerställa att de mest lämpade trafikslagen används. Ett enkelt biljettsystem är en förutsättning för att det ska var smidigt att resa och att fler väljer att ställa bilen till förmån för att åka kollektivt. För att kunna leva upp till alla de krav, inte minst miljömässiga, som ställs på kollektivtrafiken blir det viktigare att fokusera på komfort, tillgänglighet och kvalitet framför att pressa priserna. Att hitta nya former för kollektivt åkande är nödvändigt, vi måste använda teknik som bejakar framtiden och inte fastna i gårdagens lösningar såsom t.ex. spårvagnar. Nya typer av bussar, digitalisering av tjänster och smarta tåg är nödvändiga för att kunna öka andelen som åker kollektivt. Nya stationslägen för tågen är en nyckel till att fler ska kunna åka tåg. Utmaningen i detta är att vi behöver ha kollektivtrafik i hela regionen och inte bara i Uppsala centrum även om flest människor bor där. De som har rätt till färdtjänst eller sjukresor har fysiska svårigheter eller andra hinder som gör det svårt för dem att använda kollektivtrafik. Detta samtidigt som många människor med en funktionsnedsättning också drivs av en stark vilja och kraft att kunna välja ett kollektivt alternativ då det är möjligt. För att underlätta detta är det väsentligt att i planeringen av kollektivtrafiken låta resenärers behov vara styrande och undvika onödiga byten genom att busslinjer knyts ihop. Moderaterna föreslår: Att priset på 30-dagarskortet höjs till 860 kr, att enkelbiljettpriset höjs till 30 kr och biljett med re kassa ligger kvar på 22 kr. Att Region Uppsala arbetar vidare med att övertyga riksdag om att fler tågspår behövs mellan Uppsala och Myrbacken. Att nya tågstationer etableras i Vänge, Järlåsa, Vittinge, Alsike, Grillby och Uppsala södra. Att de digitala tjänsterna inom kollektivtrafikområdet ökar. Att regionen arbetar för att bygga ut Aroslänken. Regional utveckling Uppsala län är en del av Europas snabbast växande regioner. Region Uppsala har stora möjligheter, men även en skyldighet, att bidra till denna positiva utveckling. Att främja näringslivets möjlighet till utveckling och inse varifrån tillväxten och skatteintäkterna kommer är vi moderater tydliga med. Näringslivet ska ses som en partner i utvecklingen av Region Uppsalas verksamhet. Förutsättningarna för näringslivet måste förbättras. Regionala Utvecklingsnämnden (RUN) har ansvar för att fördela bidrag till de företagsfrämjande organisationerna som finns i länet. Flera av dessa bedriver sina verksamheter på ett effektivt sätt, men det är viktigt att ställa tydliga krav på organisationerna och mäta dessa verksamheter. Samverkan mellan organisationerna och med kommunerna behöver utvecklas och förbättras. 17

97 Bilaga 116/17 c Den huvudsakliga samhällsplaneringen sker i kommunerna men Region Uppsala har uppdrag att fördela statliga medel till olika inom-regionala projekt. Samverkan med länets kommuner är viktiga frågor för nämndens arbete. Länets infrastruktur är eftersatt och tilldelade statliga medel är små jämfört med tilldelningen till andra län. En fungerande infrastruktur är avgörande för regionens fortsatta tillväxtförmåga. Beslut om ytterligare spårkapacitet mellan Uppsala och Myrbacken i Sigtuna kommun är av avgörande betydelse för regionens utveckling men är också prioriterat av såväl övriga Mälardalen, länen i norra Sverige och av Arlanda flygplats. Den tre mil långa getingmidjan påverkar tillväxtförmågan i stora delar av Sverige. Beslut om spårutbyggnad ligger inte på regional utan på statlig nivå men Region Uppsala har stora intressen att bevaka i det sammanhanget och behöver ha en beredskap för eventuell medfinansiering. Länets kommuner bidrar genom att öka takten i bostadsbyggandet. Väg 288 är Östhammars enda förbindelse till Uppsala eftersom det inte finns järnväg. Utbyggnaden behöver prioriteras och en etappvis utbyggnad har pågått i flera år. Moderaterna menar att är det viktigt att vägens kapacitet blir tillräcklig. Att bygga en smal väg som inte klarar framtida flöden innebär kapitalförstöring eftersom vägen kommer att behöva breddas i ett senare skede. Moderaterna anser att resurser ska prioriteras till projekt där flödet av människor på väg till jobben är som störst. Moderaterna föreslår: Att en tillväxtstrategi tas fram för Region Uppsala. Att en översyn görs av stöden till de företagsfrämjande organisationerna. Att regionen säkerställer god samverkan mellan de organisationer som får stöd och samtliga kommuner. Att regionen säkerställer god samverkan med fokus på näringslivsutveckling i hela länet. Att regionen ska ha beredskap för att avsätta pengar för eventuell framtida medfinansiering av spårutbyggnad mellan Uppsala och Myrbacken. Att regionen prioriterar infrastrukturprojekt på vägnätet där flödet av människor är störst. Att regionen prioriterar god samordning med planeringen i länets kommuner. Att regionen främjar innovationsvänlig upphandling och ökad dialog med näringslivet kring up handlingar för att bidra till utveckling. Att regionen ska ha beredskap för att avsätta pengar för eventuell framtida medfinansiering av ombyggnaden av väg 288. Att väg 288 bör gå utanför Gimo samhälle. 18

98 Bilaga 116/17 c Miljö Region Uppsala har i många år arbetat systematiskt för att minska sin miljöpåverkan. Regionfullmäktige antar ett miljöprogram inför varje mandatperiod där miljöarbetet för perioden konkretiseras. Miljöprogrammet innehåller regionens miljöpolicy och miljömål, samt en beskrivning av hur vi arbetar för att uppnå dem. För att miljöfrågorna ska komma högre upp på agendan i regionen borde miljöprogrammet integreras i regionplan- och budget. Läkemedel innehåller verksamma ämnen som är avsedda att vara biologiskt aktiva, vilket leder till en hög risk för miljöpåverkan. För att kunna klara en längre förvaring är läkemedel ofta väldigt stabila substanser. De passerar kroppen utan att helt brytas ner och hamnar i stor utsträckning i avloppsvattnet. Reningsverken klarar bara av att rena en del av läkemedelsresterna. Moderaterna ser mycket positivt på det utvecklingsarbete som sker på Akademiska sjukhuset med att rena avloppsvattnet redan i toaletterna. Den ökande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten mot folkhälsan och kan komma att förändra sjukvården. En utbredd antibiotikaresistens försvårar avancerad kirurgi, cancerbehandlingar, vård av för tidigt födda och immunförsvagade. En annan viktig fråga vad gäller läkemedel är förpackningsstorlekarna och det rör Akademiska barnsjukhuset i allra högsta grad. Förpackningarna är avsedda för vuxna vilket innebär att på barnsjukhuset måste stora mängder läkemedel kasseras. Som läkemedelsanvändare kan vi göra en stor insats för miljön om vi påverkar läkemedelsindustrin att göra mindre förpackningar. Regionen minskar sin klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnybara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer kommer att fortsätta under hela planperioden. Moderaterna ser positivt på det ambitiösa energisparprogram som regionen har genomfört och som har gett goda resultat. Programmet bör fortsätta även om de största vinsterna i sparad energi redan är uppnådda. Moderaterna föreslår: Att miljöprogrammet ska vara en del av regionplan- och budget som antas och följs upp av regionfullmäktige årligen. Att regionen arbetar aktivt med läkemedelsindustrin för att förpackningsstorlekarna ska bli mindre. Att användningen av antibiotika minskas. Att regionens energisparprogram fortsätter. 19

99 Bilaga 116/17 c Ekonomiska ramar Vi moderater föreslår för budgeten för 2018 att 28 miljoner som i den styrande minoritetens förslag lagts under regionstyrelsen men som tillhör vårdstyrelsens område förs över till den styrelsen direkt. Det rör mobila team, sistahandsansvar för primärvården och omställning för primärvården avseende den nya betalansvarslagen. Vidare föreslår vi att de pengar som avsatts för insulinpumpar som också lagts direkt under regionsstyrelsen överförs till sjukhusstyrelsen och används för att finansiera ytterligare AT-platser. Behovet av ytterligare insulinpumpar menar vi kan finaniseras inom sjukhusstyrelsens ram. Därtill menar vi att regionen bör överföra pengar från sjukhusstyrelsens område till vårdstyrelsen för att påbörja omställningen från sjukhusvård till primärvård. Vi föreslår att detta görs genom att uppräkningen för demografiska förändringar för Akademiska sjukhusets räkning överförs till vårdstyrelsen. Det rör sig om ca 50 miljoner kr per år. Slutligen föreslår vi även att regionen förstärker kravet på att verksamheterna effektiviseras. Kravet bör ligga på 2 % per år. Kostnadsökningarna måste minska. Det är inte acceptabelt att regionen planerar att ha ett budgeterat resultat på noll kronor från 2019 och framåt. Att inte ta tag i de ekonomiska problemen idag leder endast till att vi tvingas ta till dramatiska besparingar längre fram, vilket vi vill undvika. 20

100 Bilaga 116/17 c 21

101 Bilaga 116/17 c

102 Bilaga 116/17 d

103 Bilaga 116/17 d Politisk inriktning Vi är inte där än - men det är dit vi ska Kristdemokraterna arbetar ständigt för att vara med att bidra till ett samhälle där människor känner sig trygga, där familjer får växa tillsammans och där varje människa får jobba utifrån sin förmåga och där vården är i världsklass. Hälso-och sjukvården ska utgå från att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Trygghet, tillit och självbestämmande är, utöver grundläggande värde som liv och hälsa, viktiga värden i hälso-och sjukvården. Det innebär att man inom vården ska ha en helhetssyn på människan som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga och andliga behov. Hälso-och sjukvården ställs inför stora utmaningar när livslängden ökar. Tekniska och medicinska landvinningar skapar möjligheter till fler och bättre insatser samtidigt som befolkningens förväntningar på hälso-och sjukvården förändras och stegras. Det är positivt att människors hälsa förbättras och livskvaliteten ges förutsättningar att öka genom förebyggande arbete och effektiva behandlingar. En framgångsrik vård bygger på professionalism och kvalitet och på vikten av att ta tillvara på patientens engagemang och val. Enligt patientlagen har patienten rätt att få information om det förväntade vård- och behandlingsförloppet samt rätt att vara med och välja behandlingsalternativ och vårdgivare. Där patienten ses som en partner snarare än bara en passiv mottagare av en bedömning eller behandling ökar hälsan. Detta kan tyckas självklart men samtidigt visar mätningar från jämförbara länder att svenskar känner sig mycket mindre delaktiga i sin vård och att den upplevs mindre patientcentrerad. Vi kristdemokrater betonar därför vikten av valfrihet. För oss är det du som patient som ska stå i fokus och när du går till vården ska du därför inte bara behöva vara utelämnad åt en aktör. Valfrihet skapar bättre vård, mer självbestämmande för dig som patient och ett gott näringsliv. Poängen med valfrihet inom sjukvården är att det är patienten som ska äga makten över sin vårdsituation. Det är därför viktigt för oss Kristdemokrater med patientinflytande för att du ska känna dig trygg. När människor känner att de har makt att påverka sin egen situation så ökar också välbefinnandet, tryggheten och tilliten. Det är viktigt att vi i ett land med väl utbyggd välfärd litar på våra medborgare och deras förmåga att fatta kloka och riktiga beslut. Det är i slutändan inte politiker som känner dina behov bäst -utan du själv. Vården kan inte organiseras i stuprör utan måste organiseras efter patienter och processer. Multidisciplinära samarbeten och förebyggande vård gör att patienters sjukvård och framförallt deras hälsa och sjukdomsbild kan förbättras. Genom att ha en helhetssyn och hälsofrämjande inriktning kan både människoliv och pengar räddas. Genom att ha öppet i hela länet och ha god tillgänglighet till vård oavsett var du bor skapas trygghet, självbestämmande och makten flyttas återigen närmare patienterna.

104 Bilaga 116/17 d Människors inflytande över sin situation Under de åtta år då vi Kristdemokrater tillsammans med Alliansen styrde Region Uppsala (dåvarande Landstinget Uppsala län) ökade vi människors inflytande över sin egen vårdsituation genom att inför LOV, Lagen om valfrihetssystem, samt öppnade upp för att du som patient ska kunna ta del av din journal på nätet. Rätten att välja och välja bort ska värnas inte bara när vi är friska eller mitt i livet, utan också när vi blir äldre och sjuka. Vi kan aldrig acceptera att patientens inflytande över sin egen vårdsituation hotas till förmån för mer politiska ovanifrånlösningar. Därför är det beklämmande att se att de rödgröna successivt monterar ner de vårdval vi var med och införde och istället centraliserar allt mer av vården. Satsa på primärvården Vi blir fler och vi lever allt längre därför måste vården i länet byggas ut. Det måste göras på ett sätt som ger oss mer vård för pengarna. Att stänga jourerna i Tierp och Östhammar och vårdcentralen i Rasbo är helt fel väg att gå. Det är inte att värna människors rätt till god vård och trygghet att tvingas åka flera mil för att komma till närmsta vårdcentral. Även den som bor på landsbygden kan bli sjuk på obekväma tider och vederbörande ska inte behöva chansa mellan att stanna hemma eller sätta sig i bilen och köra långa sträckor med sitt sjuka barn, en äldre släkting eller med grannen som skurit sig i handen och behöver sys. Vi Kristdemokrater vill att läkare från andra specialiteter än allmänmedicin ska fungera som konsulter mot länets vårdcentraler, mot kommunala äldreboenden och elevhälsan. En prioriterad specialitet är psykiatri. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i den egna länsdelen. Såväl ögonmottagningen som öronmottagningen i Tierp ska återöppnas. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Inom beroendemedicin finns idag sjuksköterskor som åker ut i länet för att möta patienter i primärvården och arbetar konsultativt vid oro och misstanke om missbruk. Detta ska fungera väl i länets alla kommuner. Uppsala ska införa särskild ersättning för att vårdcentraler ska kunna bedriva äldremottagningar för personer över 75. Äldremottagningarna ska vara lätta att få kontakt med, det ska finnas möjlighet att ställa frågor om det friska åldrandet, få hjälp med genomgång av medicin och kunna bli erbjuden en fast vårdkontakt. Vässa Akademiska sjukhuset i rollen som ledande universitetssjukhus Uppsala läns befolkning växer och det gör även behovet av vård. Vi menar att det inte är realistiskt eller önskvärt att all den ökade specialistvården ska utföras på Akademiska sjukhuset. En sådan utveckling skulle leda till tre saker; längre vårdköer, att Akademiskas uppdrag som högspecialiserat sjukhus försvagas och att vården blir dyr. Tilltagande specialisering av vården gör att sjukhuset snarare behöver renodla sin verksamhet och att enklare specialistvård utförs av andra vårdgivare eller utanför

105 Bilaga 116/17 d sjukhusets väggar. För patienterna ger färre inläggningar dessutom en säkrare vård. Därför behöver regionen en strategi för att utveckla såväl sjukvård i hemmet, närvård i hela länet, virtuella mottagningar, mobila team, hemtester samt vårdval. Vi vill också att lasarettet i Enköping kan få ett breddat uppdrag, både inom medicin samt kirurgi då de levererar en god vård till länets patienter samt har god tillgänglighet. Inriktningen är att mer vård utanför Akademiska ger möjlighet att vässa sjukhuset i rollen som ledande universitetssjukhus och att få bättre kontroll över ekonomin. Den medicintekniska utvecklingen ger vården en fantastisk möjlighet att behandla sjukdomar allt högre upp i åldrarna med en ständigt utvecklad kvalitet. Effektivare cancerbehandlingar, nya läkemedel och robotkirurgi är bara några exempel. När en patient vårdas i livets slutskede är det viktigt att det sker på ett värdigt sätt för alla inblandade särskilt när det gäller barn. Det finns idag beslut på att barn i hela länet ska kunna vårdas palliativt i hemmet men i praktiken är det inte genomfört. Därför ska arbetet med att erbjuda palliativ vård till barn i hela länet påskyndas. Ökad statlig styrning En av de viktigaste principerna för svensk hälso-och sjukvård är vård på lika villkor. Trots detta finns det oacceptabla skillnader i medicinska resultat och kvalitet inom den svenska hälso-och sjukvården. Dessa skillnader har funnits i årtionde och är ett problem som vi delar med alla jämförbara länder i världen. Våra kunskaper om dessa skillnader har blivit allt bättre genom bland annat satsningen på öppna jämförelser av vårdens resultat. Data från öppna jämförelser visar alltjämt på stora och oförsvarliga skillnader mellan olika landsting när det gäller medicinska resultat, tillgänglighet, följsamhet till nationella riktlinjer, läkemedelsanvändning, bemötande med mera. Olikheter mellan landstingen kan vara positivt och driva på utvecklingen men att medicinsk kvalitet och medicinska resultat inom bland annat de stora folksjukdomarna kan skilja så som de gör idag är inte acceptabelt. Även om vi i vårt län på många sätt är framgångsrika så finns det fortfarande stora skillnader mellan länen vad gäller vård. Trots att alla medborgare ska garanteras en jämlik och säker vård, kan chanserna att överleva cancer variera mellan landsting. Detta är oacceptabelt men inte så konstigt. Vi är ett avlångt land med gles befolkning på många platser, därför kan du som patient ibland få möta en sjukvård som kanske inte behandlat den sjukdom du drabbats av mer än ett fåtal gånger de senaste åren. Det säger sig själv att ju oftare man utför en operation eller behandlar en åkomma desto bättre blir man. Därför anser vi att staten bör ta över styrningen av en del av den avancerade sjukhusvården för att vi ska kunna försäkra att alla får rätt till en jämlik och säker vård. Detta kan innebära att fler operationer, där vårt sjukhus är framstående, kan komma att ske här medan annan vård som vi idag gör kanske planeras någon annanstans.

106 Bilaga 116/17 d Det ska vara patienten och dennes behov som ska vara i centrum. Genom att staten tar över styrningen för den avancerade sjukhusvården kan vi nyttja våra gemensamma resurser på ett bättre sätt och patienten får möta erfaren personal. Folkhälsa Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer. Alla ska kunna förlita sig på att den vård och omsorg man en dag kommer att behöva då står till förfogande. Tillgång till hälso- och sjukvård vid behov är i vid mening en rättighet för alla invånare. Att få tillgång till information, kunna påverka vård och behandling, ha en hög tillgänglighet och stor öppenhet i det goda mötet mellan invånaren och vårdpersonalen ger förutsättningar för ömsesidig respekt och tillit. För att främja god folkhälsa ska vikten av goda mat- och motionsvanor inte underskattas. En sund livsstil ger många goda hälsoeffekter. Det finns idag möjlighet till kost- och motionsrådgivning via regionen, men vägen dit är onödigt lång. Uppsala är den region i Sverige som är sämst på att skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR). Värk är ett stort hälsoproblem för många människor och om inget görs kan smärtan leda till både psykisk ohälsa och utanförskap. Därför behöver ett helhetsgrepp tas kring förebyggandet av smärta, där olika aspekter såsom motion, kost och medicinering vägas in. Uppsala län behöver en reformagenda för en bättre, mer tillgänglig och trygg vård. Vi Kristdemokrater är redo att återuppta det arbetet och vi har en politik för det. Men då krävs ett nytt styre av regionen. Hur skapar vi bättre tillgänglighet? Skärp vårdgarantin och inför en lokal kömiljard Den nationella vårdgarantin har varit starkt bidragande till att korta väntetiderna de senaste åren. Dagens nationella vårdgaranti ingår i patientlagen och innebär att du ska kunna få kontakt med primärvården samma dag som du söker (per telefon eller besök), tid hos allmänläkare inom sju dagar, tid hos specialist inom 90 dagar och efter konstaterat behov av behandling ska detta ske inom ytterligare 90 dagar. Kristdemokraterna anser att vårdgarantin bör fortsätta att utvecklas. Vi anser att vårdgarantins nuvarande tidsgränser i ett första steg ska ersättas av en yttre tidsgräns på 120 dagar som omfattar hela vårdkedjan, d.v.s. tiden från första kontakt, specialistbedömning, diagnos, provtagning, röntgen etc. till genomförd åtgärd. Om den individuella vårdplanen innefattar återbesök vill vi att det ska finnas en återbesöksgaranti i form av ett skriftligt åtagande i vårdplanen, där tidpunkten och formen för återbesöket anges. Kristdemokraterna och Alliansen hade en tillgänglighet som låg på ungefär samma nivå efter 60 dagar som idag uppnås först vid 90 dagar. Det är tydligt att väntetiderna

107 Bilaga 116/17 d ökar. Den trenden måste vändas och därför höjer vi ambitionsnivån och vill att vårdgarantin ska uppnås efter 60 dagar. För att öka incitamenten bör vi ha en målrelaterad ersättning till de mottagningar där vårdgarantin uppnås efter 60 dagar. Målet blir då med en yttre tidsgräns på 120 dagar. I första hand är det förstås patienterna som drabbas negativt och lider i onödan av de långa väntetiderna. Lidandet är i många fall både fysiskt och psykiskt. Sammantaget leder detta till försämrad livskvalitet under väntetiden. Dessutom finns en risk att patienter är mindre produktiva medan de väntar på behandling och kanske inte kan utföra sitt jobb på ett tillfredsställande sätt, vilket också leder till ökad sjukskrivning och höga samhällskostnader. Vi behöver återta fokus på att korta köerna och minska lidandet för patienten genom att införa en lokal kömiljard. Målen i den målrelaterade ersättningen till såväl sjukhusen som primärvården ska ge tydliga incitament för att öka tillgängligheten. Tillgänglighet OPERATION/ÅTGÄRD 90 DAGAR 84% 90% FÖRSTA BESÖK I SPECIALISTVÅRDEN 90 DAGAR 82% 90% LÄKARBESÖK PRIMÄRVÅRDEN 7 DAGAR 85% 90% TELEFONTILLGÄNGLIGHET 0 DAGAR 92% 92% 76% 78% 80% 82% 84% 86% 88% 90% 92% 94% våren 2017 våren 2014 Vårdnära service För att vården ska vara patientsäker behöver den inte bara hålla god kvalitet den ska även ges i tid och enligt behov. Därför är det oacceptabelt att det finns patienter i vårt län som tvingas vänta länge på vård. Lösningen på problemet ligger inte i att personalen ska springa fortare utan på att rätt uppgift ligger på rätt person. Ett inrättande av vårdnära service ska avlasta läkarna och sjuksköterskorna så att de kan ägna sin tid åt att göra det de är utbildade för och låta annan personal ta hand om kringuppgifterna. Om den Kristdemokratiska statsbudgeten vinner i Riksdagen så kommer landstinget få stimulansmedel för att underlätta övergången. Det ska bli lättare att komma i kontakt med vården, oavsett om det handlar om att boka läkartid via nätet eller få rådgivning av en sjuksköterska inför operation. På så

108 Bilaga 116/17 d sätt kan vi skapa förutsättningar för smidighet och trygghet i vården. I vårt län väntar nu istället allt fler på operation och det blir allt svårare att komma fram på telefon och boka besök i primärvården. Det ska finnas ett direktnummer in till Akademiska sjukhuset dit patienten kan vända sig om man behöver boka eller ändra tid eller har mer allmänna frågor inför en behandling. Idag har verksamheterna olika telefontider, vilket skapar otrygghet och otillgänglighet. Genom att ha en gemensam linje in med generösa öppettider tror vi att många patienter kan få snabbare hjälp. Det ska även finnas möjlighet att få kontakt med vården via sin journal på nätet och att tydligt kunna se sina bokade tider. Utöka antalet AT-tjänster Det utbildas idag fler läkare än det finns AT-tjänster. Vårt län är dessutom näst sämst i landet på att erbjuda AT. Därför bör staten ta över ansvaret för att tillhanda ATtjänster så att en ordentlig genomgång av antalet kan komma till stånd så att vi får fler runtom i landet och inte behöver riskera att några blir utan plats och därför sällar sig till bemanningsföretagen. I väntan på att staten tar över ansvaret är det rimligt att region Uppsala utökar antalet AT-tjänster från dagens 30 till 60 platser. Hur vi skapar en bättre vård Förlossningsskador många kvinnor drabbas i onödan Regeringen har i sin budget avsatt 500 miljoner för att förbättra förlossningsvården runtom i landet. För region Uppsalas del innebär det ett tillskott på runt 18 miljoner kronor och år. En del av dessa pengar bör regionen avsätta för att förstärka BB på väg så att de tydligare kan följa upp både barnet men också mamman efter förlossningen. Många kvinnor drabbas av förlossningsskador i samband med förlossningen och lider i det tysta. Därför bör pengarna satsas på att tydligare förebygga men också följa upp så att dessa skador inte blir permanenta utan upptäcks i tid och kan åtgärdas. Alla skador upptäcks inte på sjukhus utan symptomen kan komma efter ett tag. Nollvision för vårdrelaterade skador/infektioner En patient som vårdas under en längre tid på sjukhus kan riskera att utsättas för vårdrelaterade skador och infektioner. För att undvika dessa är det viktigt att jobba med rutiner. Att tvätta och sprita händerna ska inte tas förgivet utan är en viktig del i det förebyggande arbetet. Den patient som blir sedd och lyssnad till kan också själv vara med att bidra till att vårdrelaterade skador upptäcks i tid och följs upp. För det krävs ett tydligt patientfokus. Digitalisering för att möta framtiden Redan idag finns virtuella mottagningar, telemedicin och hemdiagnostik men det saknas en strategi för hur det ska bli en del av vårdens ryggrad. Detta är extra viktigt för patienter med täta vårdkontakter och kroniskt sjuka. Det bidrar till enklare kontakt med vården och det på ett sätt som passar patienten. Ersättningssystemen måste utvecklas så att mottagningar och sjukhus får betalt för

109 Bilaga 116/17 d den vård de faktiskt utför oberoende av hur det sker. För att inte fastna i gamla strukturer måste tekniken utnyttjas mer i framtidens vård. Det är inte de tekniska möjligheterna eller evidensbaserade metoderna som saknas utan en plan för hur de ska styras så det blir basutbud i morgon. Vårdlots När man är sjuk kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Som patient kan det ibland upplevas som att man behöver vara frisk för att orka vara sjuk. Så ska det inte behöva kännas och därför bör vi fortsätta utveckla vårdlotsar. En vårdlots är en sjuksköterska som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa vårdbehov. De är också till för att hjälpa de som upplever att de får olika besked och att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdgivare. Vårdlotsen är viktigt för att patienterna ska uppleva stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Det minskar även behovet av akuta besök. För de patienter som har fått vårdlots har resultaten varit positiva. Man har kunnat se en kraftig minskning av inläggning på slutenvård och även kostnaderna för vården har minskat avsevärt. Beroendevård för barn och unga Den psykiska ohälsan och psykisk funktionsnedsättning bör få samma höga prioritet som kroppsliga sjukdomar inom vården. Stor medicinsk och psykologisk kompetens ska finnas i primärvården, elevhälsovården och i äldreomsorgen, samtidigt som Öppen-och slutenvården måste hållas ihop. Ångest, stress och psykiska besvär leder i många fall till att unga testar droger och hamnar i missbruk. I andra fall är det drogerna som är orsaken till att de senare utvecklar psykisk ohälsa. Oavsett hur ett barn börjar missbruka är det allvarligt, och barnet har rätt till snabb hjälp. Region Uppsala måste ta sin del av ansvaret för beroendevården för barn och unga. Användandet av droger kryper längre ner i åldrarna och med internet så kommer svårare och tyngre blandningar. För att ingen ska riskera att hamna i ett långvarigt missbruk är det viktigt med insatser som snabbt sätts in när problemen upptäcks. Därför kan och bör inte kommunerna ta hela ansvaret för barnens beroende utan beroendevården måste byggas ut i samarbete med sjukvården. Ett aktivt arbete för att bygga upp kompentens bör också riktas mot Barn-och ungdomspsykiatrin så att de kan fånga upp dessa barn och unga i sitt arbete beslutade Landstingsfullmäktige att bygga upp beroendevård i samverkan med länets kommuner med Maria Ungdom som förebild. Dock har arbetet ännu inte påbörjats och inga medel avsattes för densamma. Vi ser med oro på den utveckling bland våra ensamkommande ungdomar där polisen kartlagt att omkring 100 av dessa fastnat i heroinmissbruk. För att råda bot på den allvarliga situation vi nu står inför och som med all sannolikhet kommer förvärras om inget görs kräver vi Kristdemokrater att beslutet om att bygga upp beroendevård för barn och unga startas omgående. Beroendemedicinska mottagningen behöver få mer resurser för att kunna utöka sin verksamhet.

110 Bilaga 116/17 d Rehabilitering Rehabilitering är allas ansvar men blir lätt ingens. Patienter i vårt län ska ha rätt till en plan som visar hur och när rehabiliteringen ska genomföras. För detta krävs ett utökat samarbete mellan kommuner och landsting. Våren 2014 presenterades en utredning kring brister i rehabiliteringskedjan. Den föreslog en rad åtgärder för att komma till bukt med problemen. Där nämndes bl.a. skapa lotsar för stroke, skapa kvalitetsindikatorer för stroke, skapa rutiner för avvikelserutiner när rehabiliteringskedjan inte fungerar och skapa behandlingsriktlinjer för rehabilitering som klargör vem som är ansvarig för olika delar i vårdkedjan. SMS-livräddare Snabba insatser är helt avgörande för att överleva ett hjärtstopp. För att förebygga att färre dör av ett hjärtstopp har man i Stockholm därför infört så kallade SMSlivräddare. Det är frivilliga personer med kunskap om Hjärt-och lungräddning (HLR) som får ett SMS när någon i närheten drabbats av ett hjärtstopp. Region Uppsala bör ta efter Stockholm och på så vis kan vi hinna fram till patienten snabbare och förhoppningsvis rädda liv. Rätten till liv ska värnas Moraliska dilemman och omöjligheten att välja rätt när alla handlingsalternativ i någon mening är fel får inte tas till intäkt för att hävda att de grundläggande medicinsk-etiska principerna inte är giltiga. Snarare visar moraliska dilemman att tillvaron inte är enkel och målad i svart eller vitt. Förmågan till omtanke och kärlek är en del av den mänskliga identiteten. Fosterdiagnostisk ska användas för att diagnostisera sjukdomar i avsikt att bota, förebygga sjukdom eller skydda barnet. Ökade möjligheter till tidig upptäckt av sjukdomsanlag med utsorterande syfte kan leda till att människor värderas olika. Det gäller inte bara det anlagsbärande mänskliga embryot eller fostret utan även dem som lever i samhället med just dessa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Fosterdiagnostik ska vara i livets tjänst. Människovärdet är lika absolut och okränkbart även när döden närmar sig. En värdig död med en god vård i livets slutskede är i överenskommelse med människovärdesprincipen och människans djupaste önskan. Sjukvården ska stå i livets tjänst. Aktiv dödshjälp avvisas därför och istället krävs en helhetssyn som syftar till en avancerad omvårdnad och smärtlindring vid livets slut. Personalen ska erhålla utbildning och fortbildning som leder till medvetenhet om existentiella frågor. Det är dessutom angeläget att arbeta för en positiv attityd till organdonation. Vårdgarantin ska skärpas från dagens 90 dagar till 60 dagar Inför en lokal Kömiljard med målrelaterad ersättning till de som lyckas leva upp till tillgänglighetskraven Inför vårdnära tjänster på hela Akademiska sjukhuset senast 2018 Det ska finnas ett telefonnummer till Akademiska sjukhuset för tidsbokning. Det bör även finnas möjlighet för webbaserad bokning via journalen. Det ska finnas tillgängliga kvälls-och helgöppna jourer i hela länet

111 Bilaga 116/17 d Skapa förutsättningar för fler entreprenörer i vården Inför äldremottagningar inom primärvården Återinför vårdvalet för öron-näsa-hals Bevara Uppsala hemläkarjour Införa fler Mobila team i hela länet Möjligheten till hembesök ska utökas Utveckla webbtjänsten Mina vårdkontakter så att patienterna ska kunna få kontakt med behandlande läkare via journalen Utveckla vårdcentrum i Tierp så att mer vård ges ute i länet Utöka uppdraget för lasarettet i Enköping Erbjud palliativ vård för barn i hela länet Jourmottagningarna Östhammar/Tierp ska hållas öppna Återinför och utveckla vårdlotsarna Arbeta för att patienten får den bästa möjliga måltidssituationen med både bra mat och trevligt bemötande Region Uppsala ska utbilda fler sjukvårdstolkar Närakuten bevaras Att åtgärderna som presenterades i "Utredning om brister i vårdkedjan avseende rehabilitering" genomförs Förbättra friskvårdsarbetet och utskrivningen av fysisk aktivitet på recept, FaR Utveckla anhörigstödet så att vi blir bättre på att möta och hjälpa anhöriga, även de anhöriga som är barn Se till att den digitala vården blir en del av morgondagens basutbud Starta beroendevård för barn och unga med Maria Ungdom för förebild Att region Uppsala tar över ansvaret för elevhälsan som ett projekt för att sedan utvärdera om regionen bör ta över kommunernas ansvar Medarbetare En grundförutsättning för att vår region ska kunna ha en verksamhet med hög kvalitet är att vi är en bra arbetsgivare så att vi kan attrahera och behålla rätt

112 Bilaga 116/17 d kompetens. Det är svårt att konkurrera genom att vara löneledande och därför är det extra viktigt att vår personal får arbeta med det de är utbildade för. Regionen måste utveckla karriärvägar för fler kompetensgrupper. En individuell lönesättning är nyckeln till en förbättrad löneutveckling. Även om det är bra med rörlighet inom organisationen så ska våra medarbetare inte behöva byta arbetsplats för att ha en rimlig löneutveckling. Det är även viktigt att vi som arbetsgivare lyssnar på medarbetarna när det gäller arbetsmiljö, goda vårdrutiner samt schemaläggning. Regionens kompetensförsörjningsstrategi ska utvecklas och samordnas inom sjukvårdsregionen. Vår region ska också medverka till en bättre behovsanalys och samordning av de behov som finns av exempelvis specialistsjuksköterskor och läkare. Idag ligger det ansvaret till stor del på enskilda verksamheter när behoven istället borde kartläggas och utbildningarna samordnas på nationell nivå. Kristdemokraterna vill se en ökad nationell samordning av vården och på sikt förstatliga sjukhusvården. Samordning av kompetensförsörjning skulle vara ett område som har mycket att vinna på det. I väntan på detta måste vi som region bidra till en ökad samordning mellan landsting och regioner i hela landet. Regionen måste också öka sin förmåga att ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Ett bra exempel på detta är kliniskt utvecklingsår på Akademiska sjukhuset. Motsvarande bör även finnas inom övriga sjukvårdsförvaltningar. En annan nyckel till att behålla och rekrytera personal för att göra vården mer effektiv är att utveckla och bredd införa vårdnära service för att lätta vårdpersonalens administrativa börda. Utvecklingen har de senaste åren närmast stått still. Inom ITområdet bör utveckling som minskar dubbelregistrering av exempelvis kvalitetsregister prioriteras. En förutsättning för att primärvården ska fungera är läkare med fastanställning. Genom att tillsätta fler ST-läkartjänster inom allmänmedicin bidrar vi till att lösa problemen på lång sikt. Fler ST-läkare bidrar också till fler läkare på vårdcentralerna redan på några års sikt. Därför bör antalet ST- block succesivt öka. Regionens sjukvårdsverksamheter måste fungera dygnet runt, årets alla dagar. För att underlätta det krävs det att vi tillhandahåller parkeringsplatser till en rimlig kostnad för våra medarbetare. I vårt län värnar vi våra medarbetare och därför är det självklart för oss att om det finns utrymme i schemaläggningen att de medarbetare som av etiska skäl åberopar samvetsfrihet, i enlighet med Europakonventionen, ska ha rätt till det. Inför vårdnäratjänster i verksamheten Sänk avgifterna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset Medverka till en nationell behovsanalys av utbildningsbehovet av specialistsjuksköterskor och läkare.

113 Bilaga 116/17 d Utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen Inför kliniskt utvecklingsår för sjuksköterskor i alla sjukvårdande förvaltningar Öka insatserna för att ta till vara yrkesgrupper med utländska legitimationsutbildningar Prioritera IT-utveckling som minskar dubbelregistrering och minskar vårdpersonalens administrativa börda. Rätten att åberopa samvetsfrihet, i enlighet med Europakonventionen, ska värnas om utrymme finns i schemaläggningen Flytta delar av sjukvårdspersonalens administration till andra yrkesgrupper Utöka antalet AT-tjänster från dagens 30 till 60 Full studielön för specialistsjuksköterskor Personer med funktionshinder Personer med funktionshinder tillhör samhällets allra mest utsatta. Men mycket av utsattheten beror på hur vi har byggt samhället. Exempelvis ger tillgänglig kollektivtrafik ett minskat beroende av färdtjänst. Det är viktigt att politiken tar hänsyn till denna grupp och utformar ett program för att se till att deras rättigheter tas tillvara och att det förs upp på dagordningen. Trots allt handlar det om att skapa ett samhälle där alla kan delta. Det tjänar vi alla på. Ett särskilt viktigt område är kollektivtrafiken. Att kunna använda kollektivtrafik ökar den individuella friheten och är dessutom billigare för både individ, region och kommun. Regionen är en stor arbetsgivare och ska därför kunna erbjuda arbete till personer med funktionshinder. Regionen tog redan 2011 ett inriktningsbeslut om att förbättra möjligheterna till detta inom sina verksamheter. Arbetet har inte varit framgångsrikt och därför behövs ett omtag. Uppsala resecentrum ska göras mer tillgänglig för synskadade Bytesservice erbjuds på orter där UL har personal Hållplatsutrop på bussarna alltid ska fungera Bussutrop på stadsbusshållplatser ska införas med SL som förebild Regionen ska erbjuda arbeten för personer med funktionshinder Regionen behöver en långsiktig funktionshinderpolitik. Därför ska likabehandlingsplanen följas upp och vidareutvecklas. Tillgänglighetsgaranti med Stockholm som förebild Kultur och bildning

114 Bilaga 116/17 d Kulturen berikar Mänskligheten har i alla tider kännetecknats av en obändig skaparlust. Utan kulturellt skapande av exempelvis musiker, författare, konstnärer och skådespelare skulle världen vara mycket fattig. Människans kulturella verksamhet genom historien visar att hon inte kan reduceras till enbart en biologisk varelse med uteslutande materiella behov. I den människosyn som kristdemokratin bygger på betonas istället vikten av att anlägga ett helhetsperspektiv på människan, där hennes andliga och själsliga dimensioner tas på djupaste allvar. Genom kulturen får vi rötter till vår historia, mening i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli hela som människor, och som en del i det har den ett unikt egenvärde och får inte begränsas till en avgränsad sfär utan måste få genomsyra samhällets alla delar. Samarbete med civilsamhället Vägledande för vårt förhållningssätt till den kulturella verksamheten ska vara subsidiaritetsprincipen. Den innebär att kulturverksamhet som bedrivs av det civila samhället ska stödjas av det offentliga, men inte styras, och att de offentliga besluten i kulturfrågor ska fattas på en ändamålsenlig nivå. En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv som tidigare generationer har lämnat efter sig. Förvaltarskapstanken är en viktigt när det gäller att tillgängliggöra kulturlandskapet runt om området vid Wiks slott. Med en växande befolkning kommer Wikområdet spela en större roll i framtiden. Temat är en kultur och natur där familjer och barn kan ta del av vår historia oavsett plånbokens storlek. Landstinget äger och förvaltar området för framtiden. Folkhögskolan har under årens lopp varit en resurs i samhällsutvecklingen, landstinget har ett ansvar att anta de nya utmaningar som vår omvärld ställer på oss. Folkhögskolor kommer spela en alltid viktigare roll för integrationen med bland annat yrkesutbildning. Men också för att möta behovet av korta kurser för personer med funktionshinder för att ge dem möjlighet till arbete och en egen försörjning. Därför behöver landstingets folkhögskola ställa om sitt linjeutbud för att mer motsvara samhällets behov och för att möta det behov som finns idag. Vårt arv och vår samtids kultur berikas ständigt av människor med annan kulturell bakgrund än den svenska. En framgångsrik kulturpolitik ökar förutsättningarna för människor och olika gemenskaper i samhället att uppfatta sig som jämlikar, vilket kan öka människors vilja till samverkan för att vidmakthålla och vidareutveckla vårt demokratiska samhälle. Ett rikt kulturliv vitaliserar även demokratin. I detta sammanhang spelar folkbildningen en omistlig roll. Genom ökad kunskap skaffar sig medborgarna verktyg som underlättar deltagandet i samhällslivet. Upplandstiftelsen arbetar idag med naturvård, friluftsliv och naturskola och är en gemensam angelägenhet för länets kommuner och landstinget. Den ska även i fortsättningen finansieras gemensamt.

115 Bilaga 116/17 d Kultur i vården främjar hälsan Regionen bör på olika sätt främja hälsan. Ett sätt att göra det är genom att skapa miljöer i den landstingsdrivna verksamheten som är rofyllda och tilltalande. På Akademiska sjukhuset finns i dag en så kallad Läkpark för barn, vilket är ett bra exempel. Det är viktigt att ta hänsyn till barns behov när vårdmiljöer utformas. Därför bör konst inom vården också riktas till barn, både för utformning och placering. Se över vilka linjer som bedrivs på Wiks folkhögskola. Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade inslag av kulturaktiviteter på sjukhus Skapa fler läkande miljöer i regionens vårdinrättningar Avsätt pengar från 1 % målet till en fond så att resurserna för konstnärlig utsmyckning kan bli kulturupplevelser för barn som vistas länge på sjukhus Regional utveckling Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik. En väl utbyggd infrastruktur är ett av de viktigaste medlen för att skapa goda förutsättningar för hela vårt läns utveckling. De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och människors kompetens och kreativitet ska stödjas och främjas. Regionalpolitiken ska medverka till att en god grund för näringslivet i sysselsättningssvaga områden skapas i första hand genom generella stimulansåtgärder. Dessa insatser kan sedan kompletteras med riktade åtgärder. Med hjälp av snabba och effektiva kommunikationer och ett utvecklat utbildningssystem kan arbetsmarknaden i vår region vidgas. Arbetspendling, distansarbete och mänsklig kontakt som främjar ekonomisk utveckling kan då skapas. Ny teknik som skapar stora möjligheter till decentralisering av produktion och beslutsfattande ska tas tillvara. En demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik förverkligas bäst genom att de folkvalda på regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen av den egna regionen. Samtidigt har staten ansvar för att den statliga servicen är tillgänglig i hela Sverige. Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande samhälle, där människor kan få sina grundläggande behov av arbete och service tillgodosedda. Arbetslösheten är generellt sett låg i Uppsala län. Eftersom länet ingår i en region med en tredjedel av landets arbetstillfällen är det många som pendlar, både inom vårt län men också till och från närliggande län. Samtidigt är Uppsala en universitetsstad med många unga studerande, som är i behov av fungerande kollektivtrafik samt cykel- och gångstråk. Människors rörlighet ställer krav på god infrastruktur och fungerande kollektivtrafik i hela länet.

116 Bilaga 116/17 d En av Region Uppsalas största utmaningar rör bostadsbyggande. Boverket pekar i sin prognos på att det i Sverige saknas bostäder fram till En stor del av dessa bostäder behöver byggas i vår region. För oss Kristdemokrater är stöd till kommunernas bostadsförsörjningsansvar centralt för att nå regional utveckling i hela vår region. Vi sidan av de stora infrastrukturella satsningarna som fyrspår mellan Arlanda och Uppsala så är det ofta förhållandevis små åtgärder som behövs för att underlätta för kommunernas bostadsförsörjning. Det kan handla om att region och stat behöver gemonföra förhållandevis små trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att detaljplaner ska kunna beviljas. Här krävs större lyhördhet, flexibilitet och förståelse från regionen för att kunna få till en bra samverkan med kommunerna. Samverkan är inte alltid enkelt. Det är dock nödvändigt om vi ska lyckas bra med utvecklingen av vår region. Stöd utbyggnad och tillväxt i de stråk där grundinvesteringar i infrastruktur redan är gjorda. Goda vägförbindelser krymper länet De vägar som binder samman orterna i länet är i många fall smala vägar som på flera ställen både saknar mittlinje och vägrenar. Bra vägar är en förutsättning för en bra kollektivtrafik och tillväxt i länet. I framtagandet av regionala utvecklingsplaner bör följande prioriteras: Uppgradera hela Väg 288 till Östhammar Heby kommun får uppgraderade vägförbindelser med Uppsala, Enköping och Tierp Vägen mellan RV55 och trafikplats Grillby vid E18 förbättras Vägförbindelse mellan E18-E4 mellan Håbo-Märsta-Arlanda ska byggas En påfart till E4:an byggs i Moralund (Knivsta) Fyrspår Uppsala-Stockholm Kollektivtrafik Uppsala län växer Uppsala län växer och samtidigt sker en samhällsutveckling där arbetsmarknadsregionerna blir större. Det ställer krav på en mer tillgänglig och miljöanpassad pendling. Kollektivtrafiken ska vara så bra och attraktivt att det ska vara ett praktiskt alternativ att välja bort bilen på åtminstone en del av sina resor. Regionen bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och att den är tidseffektiv för pendlarna. Vi ska ha en kollektivtrafik som är pålitlig med fler avgångar och att resenären kommer fram i tid. För att kunna leva upp till alla de krav

117 Bilaga 116/17 d som ställs på kollektivtrafiken blir det därför viktigare att fokusera på kvalitén snarare än på att pressa priserna. Vårt mål är att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ska öka. Kollektivtrafiken skall vara lättillgänglig för invånarna och den ska vara tidseffektiv för pendlarna och för regionen kostnadseffektiv. För den som åker buss mer sällan ska det bli enklare att åka enstaka resor. Om det blir för krångligt är det lätt att i stället välja bilen. Information till den som reser mer sällan är ofta svårbegriplig och skapar oro. Därför är pålitlig information basen för en trovärdig kollektivtrafik. Enkelbiljettspriserna får inte heller vara så höga att de skrämmer bort nya resande. Att slippa byten och behöva vänta i en kall busskur är ofta ett argument för att ta bilen i stället. Tiden då resenären sitter på bussen eller tåget kan användas till att göra sådant som inte går att göra i bilen, som exempel läsning eller arbete, medan bytestiden ofta upplevs som bortkastad tid. Studier visar också att bytestiden dessutom upplevs som betydligt länge än vad den är. Hur smidigt det är att byta är alltså helt avgörande för om man väljer att resa kollektivt eller inte. Bytespunkter och hållplatser måste också vara trafiksäkra och trygga. Barn och andra som inte kan använda bilen ska kunna åka kollektivt på egen hand och byten skall kunna göras på ett tryggt och enkelt sätt. Det gemensamma biljettsystemet för region- och stadstrafik var ett stort steg framåt. Men det finns mycket kvar att göra för att det ska fungera optimalt. Biljettsystemen kan ibland krångla och det kan vara svårt att veta vilken biljett som behövs. Oron över att utpekas som fuskare ökar inte viljan för iblandresenärer att resa kollektivt utanför sitt invanda mönster. I förhållande till periodkorten är det dyrt att köpa enstaka resor särskilt för kortare resor över zongräns. Därför ska inte priset på enkelbiljetterna med reskassa höjas ytterligare utan istället bör periodkortet få en uppräkning. På Resecentrum ska det finnas samlad information för tåg- och bussförbindelser, realtidsinformation om förseningar, information om olika målpunkter och olika sätt att ta sig dit (gärna i form av både skyltar och pekskärm) samt orienteringskartor över Uppsala och närområdet. Kollektivtrafiken ska möjliggöra för barn och andra som inte kan använda bil att resa på egen hand. UL-appen ska utvecklas så att resenären kan följa sin buss, veta var den är och därmed kunna planera sin tid. Byten mellan länsbussar i länshuvudorter ska ha bytesgarantier Priset för enkelbiljetter med reskassa ska vara oförändrat. Periodkortet höjs till 860 kr/30 dagar. Antalet byten minimeras och busslinjer knyts ihop t.ex. i Tärnsjö Upptåget får ytterligare två stopp på linjen Sala-Uppsala i Vänge och Järlåsa. Tillgänglighetsgaranti ska införas

118 Bilaga 116/17 d Tydligare information på engelska Det ska gå att köpa billigare biljetter för kortare sträckor över zongräns UL-biljett ska ge rabatt på SJ och annan trafik UL subventionerar resor som sker med UL:s egen trafik, men inte trafik utförd av andra. För våra invånare är detta inte logiskt. Om fler utförare än UL kan ta del av skattesubvention för resan kommer servicen till resenärerna att snabbare och flexiblare byggas ut. Resenären ska känna att olika utförare inte är ett hinder, utan tvärtom underlättar och ger bättre service. Vi vill därför att: Utreda möjligheten att med sig sina regionsubventioner till andra utförare Busslinjer behöver dras längre Långsiktiga lösningar Vårt län har idag goda möjligheter till längre pendling med tåg. Men alla delar av länet nås inte med järnväg. För att underlätta arbetspendling i hela länet vill vi att ett antal långdistansbusslinjer införas. Dessa busslinjer skulle kunna halvera restiden på sträckorna jämfört med idag. Bussarna ska vara av högsta långfärdskomfort med möjlighet att arbeta ombord utan byten. För dessa busslinjer vill vi att det på sikt byggs en byggs en ny bussknutpunkt i Uppsala vid E4. Tierp-Forsmark-Östhammar-Stockholm Tierp-Uppsala-Danderyd Tierp-Uppsala-Järfälla-Jakobsberg-Enköping Västerås-Enköping-Håbo-Tierp-Gävle Vi tror även att det spårbundna resandet måste fortsätta byggas ut både på kort och lång sikt. Även om alla satsningarna inte kan genomföras i den här planperioden vill vi att: Tågstopp i Vänge och Järlåsa Arosbanan Uppsala-Enköping byggs Pendeltåget till Bålsta förlängs via Enköping till Västerås Upptåget förlängs norrut via Gävle sjukhus till Sandviken Fyrspår mellan Uppsala och Stockholm byggs Utöka turtätheten till 20-minuterstrafik på SL-pendeln Uppsala-Stockholm med två avgångar i timmen via Arlanda, en i timmen via Märsta

119 Bilaga 116/17 d Ekonomi De ekonomiska kalkylerna för 2018 är ansträngda. Trots den tidigare skattehöjning som gjorts går regionen enbart med ett försiktigt överskott. Det gör att satsningarna för 2018 blir relativt små. Trots de ökade intäkterna har regionen inte lyckats kapa köerna i vården, se till att bromsa utvecklingen med hyrläkare och göra de satsningar på primärvården som behövs för att vi ska klara den framtida demografiutmaningen och se till att alla i länet tillförsäkras en god vård. Det är alldeles nödvändigt att omfördela resurser för att stärka upp primärvården i detta ansträngda läge och se till att vårdcentraler, mobila team och hemsjukvården stärks. Dessa åtgärder behövs delvis för att avlasta Akademiska sjukhuset och vässa det i rollen som ledande universitetssjukhus men också för att se till att lindra, bota och fånga upp patienter i ett tidigare stadie så att de slipper onödiga inläggningar på sjukhusen. Regionen gör stora investeringar i fastigheter och står inför fortsatt stora investeringsbehov. Det är tydligt att behoven är större än regionen förmår att genomföra. Under de närmsta åren måste en svår avvägning göras mellan att inte dra på sig allt för höga driftskostnader men samtidigt inte avstå från investeringar på ett sätt så att kostnaderna stiger ännu mer. Slopa 1%-målet för konstnärlig utsmyckning i framtida fastighetsinvesteringar Inrätta fond en fond för att stimulera behovet av kultur framförallt för barn som vistas lång tid på sjukhus

120 Bilaga 116/17 d Budget 2018 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar 4,0% 5,0% Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

121 Bilaga 116/17 e BUDGET Prioritera sjukvård framför bussar, kultur, politik och stödverksamheter.. Inför en Uppsalamodell - ett blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser.. Betald specialistsjuksköterskeutbildning inom bristspecialiteter, 10 Mkr.. Fler läkare: 10 Mkr mer till fler AT-platser, 15 Mkr mer till fler ST-platser.. Oberoende expertgranskning av sjukvårdens arbetsgivarepolitik.. Personalen till patienterna: IT-stöd, utmanarrätt på regler, mer stöd.. Geriatriskt Centrum med vård dygnet runt, äldreakut & närvårdsplatser.. Mobil röntgen för att undvika onödiga sjukhustransporter.. Blåljuspsykiatri för akut psykiskt sjuka.. Mer ambulans i Tierp och Knivsta nattetid.. Rustat kvinnosjukhus, större barnsjukhus.. Rullande vårdmottagning och stöd till vårdcentraler på mindre orter.. Buss och pendel utan kostnad för färdtjänstresenärer.. Maxtaxa på reskassa så att ingen betalar mer än för månadskort SJUKVÅRD FRAMFÖR ALLT

122 Bilaga 116/17 e Innehåll Liberal hälso- och sjukvård... 3 Förebyggande vård sparar lidande och resurser... 3 Tillgänglig vård med valmöjligheter... 4 Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan... 5 Fortsatt utvecklade e-tjänster... 6 Trygg vård för utsatta och svårt sjuka... 6 Den första tiden en god start på resten av livet... 8 Den sista tiden - nära vård i samarbete... 9 Sjuk i kropp eller i själ samma rätt till god vård i tid Äldre: bästa tänkbara liv, bästa tänkbara vård Rehabilitering, en investering i människor Patientsäker vård minska vårdskadorna Patient och anhörig Funktionsnedsättning ska inte begränsa Tandhälsa för alla, hela livet Jämlik vård är rättvis vård Forskning, utbildning och utveckling för morgondagen En god samarbetspartner Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka Vägar och kollektivtrafik i en liberal region Fler ska vilja åka kollektivt Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla Ett liberalt kulturprogram En attraktiv arbetsplats Satsa på i övermorgon. Liberal miljöpolitik Huvudyrkanden Ekonomiska prioriteringar (Mkr)... 26

123 Bilaga 116/17 e Liberal hälso- och sjukvård Liberal hälso- och sjukvård sätter människan i centrum - som patient, som medarbetare och som anhörig. Medicinska framsteg och folkhälsa har lett till längre liv och fler friska år för de flesta. Vi tror att morgondagens sjukvård kan ges på nya sätt, på patientens villkor. Patienter stärks av makt och kunskap att välja, möjlighet att vara delaktiga och av ett bemötande som gör vården personlig och ser enskilda behov. Anställda stärks av att kunna välja arbetsgivare, styra sina arbetsuppgifter och få goda chanser att utvecklas. En liberal region prioriterar arbetsmiljö och kompetensutveckling. Löner sätts efter kompetens och ledarskapet prioriteras. Liberalerna vill att anhöriga synliggörs för att orka hjälpa både patienten och sig själva. Eftersom sjukvårdens långsiktiga verksamhet inte kan förlita sig på att räddas av tillfälliga statsbidrag är denna budget hårt hållen. Vi vill sätta sjukvården allra främst, vilket kräver högre effektiviseringskrav på kollektivtrafik, kultur och stödfunktioner. Vi ser även möjligheter att slimma den politiska organisationen utan att göra avkall på det förtroende varje förtroendevald har att förvalta från invånarna. Förslagen innebär bättre vård och hälsa för regionens invånare, klok resursanvändning och ekonomiska besparingar. Förebyggande vård sparar lidande och resurser Förebyggande vård är humant och resurssmart. Kunskap och engagemang kring levnadsvanor och egenvård gör långsiktig skillnad. Liberalerna vill öka informationen om livsstil och hälsa till utsatta grupper och stärka det hälsofrämjande arbetet. Kunskap om äldres behov kan förhindra sjukhusinläggningar. Okunskap är kostsam och belastar de äldre. Det vore sannolikt en besparing och en kontaktyta att låta regionen utbilda personal i äldreboenden och elevhälsa. 3

124 Bilaga 116/17 e Vi vill satsa på elevhälsan genom ökad samverkan med regionens kommuner. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård, och därför måste psykologer och kuratorer bli en integrerad del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård såsom vaccinationsprogram ska nå alla ensamkommande flyktingbarn och ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Liberalerna i Region Uppsala vill stärka läkare och distriktssköterskors hälsofrämjande uppdrag förbättra tillgången till dietister, specialistsjuksköterskor, arbetsterapeuter, logopeder, fotterapeuter och sjukgymnaster göra riktade satsningar på skolelevers hälsa utbilda personal i kommunala äldreboenden säkra tillgången till psykolog och kurator via elevhälsan öka samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård Tillgänglig vård med valmöjligheter God tillgång till vård och omvårdnad är en förutsättning för hälsa. En egen husläkare ger kontinuitet och trygg vård. Liberalerna vill inrätta hembesöksteam över hela regionen och införa mobil röntgen för att sköra patienter ska slippa onödiga sjukhusresor efter fall och andra olyckor. I områden med låg tillgång till vård ska mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet. Vi vill underlätta för små vårdcentraler utanför tätort. I en liberal region finns fler psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, logopeder och läkarspecialiteter på vårdcentralerna. Små barn ska kunna få en barnspecialist som husläkare och äldre patienter en geriatriker. Vi vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Genomtänkta vårdval inom väl avvägda sjukvårdsområden ger kortare väntan, ökat patientinflytande och fler arbetsgivare. All verksamhet ska hålla hög kvalitet. Även den som inte väljer har rätt till vård i världsklass. 4

125 Bilaga 116/17 e Sjukvården blir alltmer specialiserad, vilket kräver stärkt samarbete med vårdgivare i och utanför Sverige. Patientens insyn i vård- och behandlingsprocessen ska öka. Vårdgarantin ska omfatta hela vårdprocessen, alltifrån diagnostik, undersökningar och provtagningar till återbesök och rehabilitering. Liberalerna i Region Uppsala vill öka patientens inflytande genom vårdval möjliggöra fler hembesök och införa mobil röntgen låta en mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet underlätta för små vårdcentraler ge möjlighet att få annan specialist än allmänläkaren som husläkare inrätta ett geriatriskt centrum med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser underlätta för patienter att få kontakt med psykolog samarbeta med andra vårdgivare i Sverige och utomlands Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan Vardagssjukvård nära patienten kostar inte mer, men blir bättre. Vi vill inrätta fler närvårdsplatser, införa mobil röntgen och mer sjukhusansluten hemsjukvård och låta fler få hembesök av husläkare och distriktssköterska. Färre ska behöva vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar hälsan och låter fler återgå till eget boende. Vi vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Regionen ska utbilda personal i äldreboenden om äldres hälsa och behov. Liberalerna vill se fler familjecentraler där mödra- och barnhälsovård, SFI, öppen förskola och socialtjänst samlas för att stödja och ge kunskap och information. Vi vill satsa på ungas hälsa och göra psykisk hälsa till en del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård som vaccinationer ska nå alla ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Funktionshindrade barn kan behöva omfattande kontakt med sjukvården. Samarbete med kommunerna hjälper familjerna. Familjer 5

126 med sjuka och funktionshindrade barn ska erbjudas en samordnare. Fler ska få tillgång till habiliteringens husläkarmottagning. Barn med specialiserad husläkare ska kunna behålla sin läkare som vuxna. Liberalerna i Region Uppsala vill ge mer vård hemma starta fler familjecentraler underlätta för familjer med funktionsnedsatta barn låta barn med specialiserad husläkare behålla denna som vuxna. satsa på skolelevers hälsa öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård låta regionen utbilda personal i kommunala boenden öka satsningen på snabbspår förbi akuten Bilaga 116/17 e Fortsatt utvecklade e-tjänster Liberalerna var drivande i att låta patienten ta del av sin journal via nätet. Vi vill att regionens journalsystem slås samman med de i kommunal hemsjukvård för att öka patientsäkerheten. Fax har ingen plats i modern sjukvård. Vi vill fortsätta utvecklingen av smarta, lättanvända e-tjänster som underlättar patienters vardag och ger säkrare vård. Patienter som vill ska kunna lämna hälsoinformation, ta hemtester, få behandling, boka tider, lämna återbud och följa remisser på nätet. Även information om vårdgivares behandlingsresultat och väntetider ska finnas på nätet. Patientupplevd kvalitet kan hjälpa andra patienter välja vård. Liberalerna i Region Uppsala vill fortsätta utvecklingen av smarta och lättanvända e-tjänster slå samman regionens journalsystem med den kommunala hemsjukvårdens för att öka patientsäkerheten låta fler få del av hemtester och sjukvård på distans Trygg vård för utsatta och svårt sjuka Liberalerna vill stärka husläkarmottagningarna för hemlösa med psykiatri, hudläkare, tand- och fotvård och prioritera uppsökande 6

127 verksamhet. Gömda och papperslösa ska ges god tillgång till brådskande hälso- och sjukvård. Akutsjukvården måste prioriteras och avlastas. Vi vill inrätta en dygnet-runt-öppen vårdcentral som en del i ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med närvårdsplatser intill. Vi vill även se nattöppen infektionsmottagning och anställa fler akutläkare och andra specialister med fast hemvist på akutmottagningarna. Idag har en ambulans en restid på uppemot åtta minuter från Akademiska sjukhuset till Gränby. En ambulansstation behöver därför byggas i Gränby som kortar utryckningstiderna. I Tierp och Knivsta vill vi införa ambulans dygnet runt. Många äldre med klar diagnos kan skrivas in på vårdavdelning utan att vänta på akutmottagningen. Sådana snabbspår ger kortare vårdtid och bättre kvalitet. Dessutom kan betydligt fler patienter återgå till ordinärt boende. Liberalerna vill inrätta specialiserade hälsomottagningar för patienter med komplicerade behov. Patienter ska kunna få vård av en specialist på deras sjukdom redan på vårdcentralen. Ingen ska vänta på missbruksvård. Primärvården måste kunna fånga upp missbrukare innan sjukdomen ökar deras sociala utsatthet. Tillnyktringsenheten kan ge både patienter och närstående råd och stöd. Sprutbytesprogram minskar smittspridning, öppnar kontaktytor mellan missbrukare och sjukvård och ger unika möjligheter till rådgivning, testning och information. Dessutom ökar möjligheten till rehabilitering. Barnahus ska förstärkas. Barnahus är en samverkan mellan region, polis, socialtjänst, åklagarkammare och rättsmedicinsk kompetens. Här görs utredningar när barn kan ha utsatts för vålds- och sexualbrott, och hit kommer alla som behöver träffa barnen och höra dem berätta. Inga barn ska i onödan utsättas för upprepade förhör och intervjuer. Liberalerna i Region Uppsala vill prioritera akutsjukvården genom akutläkare, nattöppen infektionsmottagning, dygnet-runt-öppet geriatriskt centrum och fler snabbspår till vård korta utryckningstiderna med ambulansstation i Gränby och ambulans dygnet runt i Tierp och Knivsta förstärka husläkarmottagningarna för hemlösa Bilaga 116/17 e 7

128 garantera att ingen behöver stå i kö för att få vård för sitt missbruk stärka kompetensen kring missbruk i primärvården säkra gömda och papperslösa flyktingars tillgång till sjukvård låta fler specialiteter vara rådgivande mot regionens vårdcentraler stärka satsningen på Barnahus Bilaga 116/17 e Den första tiden en god start på resten av livet Liberalerna vill bygga Sveriges bästa kvinnoklinik och förlossningsavdelning på Akademiska sjukhuset - för god arbetsmiljö, högklassig kvinnosjukvård och trygga förlossningar. Blivande föräldrar ska uppleva lugnet i ett hem och säkerheten på ett akutsjukhus. Investeringar i barns hälsa ger utdelning hela deras fortsatta liv. Vi vill rusta barnsjukhuset och bygga ett komplett Barnens Hus på Akademiska sjukhuset. Utöver barnakut, barnsjukhus och barn- och ungdomspsykiatri vill vi inrymma lekterapi, förskola, skola och forskning om barns hälsa och sjukvård. Jämlik vård börjar på MVC. Otillräcklig mödravård ökar riskerna vid förlossning, men sjukvården når idag inte familjer med föräldrar födda utanför Sverige, inte heller unga, ekonomiskt utsatta och ensamstående blivande föräldrar. Vi vill nå dessa familjer genom samarbete med ideella föreningar och mammagrupper på olika språk, införa ung-mvc och mödravård på drop-in. Föräldrar ska kunna träffa samma barnmorskor under graviditeten som under sin förlossning. Familjer med svårt sjuka barn och mycket tidigt födda ska ha rätt till en vårdsamordnare. Vi vill även stärka barn och föräldrar genom fler familjecentraler som samlar mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, SFI och socialtjänst under samma tak. Förutom barnmorskor, sjuksköterska, förskollärare och socialsekreterare kan en familjecentral vara ett kunskaps- och informationscentrum med familjerådgivare, fritidsledare, psykolog och läkare. Vi vill även utöka samarbetet med elevhälsan och mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Tillsammans med kommuner vill vi säkra att vaccinationsprogram och annan förebyggande hälsovård når utsatta och ensamkommande barn i Hem för vård eller boende (HVB). 8

129 Sjukvården måste fånga upp minderåriga anhöriga och barn i sorg. Barnen ska få stödsamtal och all hjälp de behöver. Liberalerna i Region Uppsala vill bygga Barnens Hus och Sveriges bästa kvinnoklinik erbjuda samma barnmorskor under graviditet som vid förlossning nå ut till alla kvinnor och barn med mödra- och barnhälsovård ge svårt sjuka barn och mycket tidigt födda barn en vårdsamordnare inrätta fler familjecentraler göra riktade satsningar på skolelevers psykiska och fysiska hälsa öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård stötta barn som anhöriga Bilaga 116/17 e Den sista tiden - nära vård i samarbete Palliativ medicin ska prioriteras. Ingen ska behöva dö ensam. Rätten till ett värdigt slut, till symtomlindring och att ha någon bredvid sig när man dör ska vara självklar. Alla döende, oavsett ålder och oavsett bostadsort, ska garanteras tillgång till kvalificerad palliativ vård. Patienter ska kunna välja att vårdas hemma likväl som på hospice. Hemmet kan vara en tryggare plats för svårt sjuka som behöver lugn, avskildhet och stöd från anhöriga. Avancerad hemsjukvård är en uppskattad vårdform som vi vill erbjuda alla som önskar den. Vi vill inte att patienter i onödan flyttas mellan kommun och region eller mellan sjukhusens olika avdelningar. Samarbetet mellan kommuner och region närvård - ska därför förstärkas. För att öka kontinuiteten för äldre och multisjuka till vill Liberalerna öka antalet närvårdsplatser, mer hemvård och fler hembesöksteam. För bästa vård ska samarbetet värnas med pensionärs- och brukarorganisationer. Liberalerna i Region Uppsala vill att ingen ska behöva dö ensam garantera alla döende kvalificerad palliativ vård erbjuda patienter vård så nära hemmet som möjligt värna avancerad hemvård och mobila hembesöksteam 9

130 Sjuk i kropp eller i själ samma rätt till god vård i tid Vård för psykiska besvär ska vara lika tillgänglig som annan vård. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom bland de mest sårbara i sjukvården. Tidiga insatser och förebyggande arbete är därmed oerhört viktigt. Psykologer, kuratorer och psykiatrisk kompetens måste vara enkelt tillgänglig i primärvården. Det måste bli enklare att få tid hos psykolog och kurator både inom primär- och specialistvården. Liberalerna vill införa blåljuspsykiatri för att akut psykiskt sjuka ska slippa hämtas av polis. Patienter med ett konstaterat behov ska även kunna skriva in sig själva på psykiatrisk klinik när de så behöver. Psykologer och kuratorer ska vara en integrerad del av all elevhälsa, och vi vill öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler och socialtjänst. Regionen måste anställa och ordna praktik för fler personer med psykisk funktionsnedsättning. Liberalerna i Region Uppsala vill införa blåljuspsykiatri göra det enklare för patienter att träffa en psykolog eller kurator göra psykolog och kurator lättare att uppsöka via elevhälsan stärka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst att regionen anställer fler med psykisk funktionsnedsättning Bilaga 116/17 e Äldre: bästa tänkbara liv, bästa tänkbara vård Kunskapen om äldre behöver öka i sjukvården. Varje vårdcentral ska på sikt bli en äldrevårdcentral. Äldre patienter ska ha möjlighet till hembesök av husläkare och distriktssköterska och kunna välja en geriatriker som husläkare. Vi vill se fler specialistsjuksköterskor i geriatrik, äldrehälsa och demens på vårdcentralerna. Stillasittande ödelägger äldres aptit och hälsa, vilket gör arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster till ovärderliga. Liberalerna vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. För att ge äldre och multisjuka trygghet och kontinuitet vill vi inrätta fler närvårdsplatser i hela regionen och utöka 10

131 samarbetet med kommunerna. Patienter ska säkert kunna röra sig mellan vårdformer. Sjukhusansluten hemsjukvård ska erbjudas fler. Färre borde vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar hälsan och låter fler återvända till sitt tidigare hem. Många sjukhusinläggningar skulle helt kunna förhindras om kommunal personal hade större kunskap om äldres behov. Regionen bör utbilda personal i äldreboenden. Studier visar att vårdpersonal inte upptäcker undernärda äldre patienter. Det krävs därför ett regionövergripande samarbete mot äldres undernäring. Vi vill öka antalet dietister i äldrevården och satsa på äldres tandhälsa. Sorg och ensamhet kan tära på en människas aptit. Fler äldre ska få möjlighet att äta med sällskap. Patienter i riskzonen bör uppmuntras och hjälpas att utnyttja dagrum och patientmatsalar. Det sparar vårddygn, minskar läkemedelsanvändning och gör skillnad för människors livskvalitet. Liberalerna i Region Uppsala vill varje vårdcentral ska bli en äldrevårdcentral prioritera kunskap om äldrevård och -hälsa för säker vård av äldre öka kunskapen om demens, den vanligaste dödsorsaken inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnetrunt-öppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser införa ett regionövergripande program mot äldres undernäring ge vård hemma eller så nära hemmet som möjligt införa fler snabbspår förbi akutmottagningen till vårdavdelning utbilda personal i äldreboenden prioritera äldres tänder och följa näringsstatus på vårdcentralen anställa fler dietister, arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster se till att ingen sjukhuspatient tvingas äta ensam värna samarbetet med pensionärs- och brukarorganisationer Bilaga 116/17 e Rehabilitering, en investering i människor Rehabilitering kan vara helt grundläggande för att kunna leva ett gott liv. För sjukvård och patienter är det ett långsiktigt åtagande där individens förutsättningar och motivation spelar stor roll. Liberalerna vill skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering på 11

132 Kungsgärdet där verksamheter lär av varandra. Det tror vi bäst tar tillvara varje patients fulla potential. Patienterna har dessutom allt att vinna på mer forskning och utveckling av nya rehabiliteringsmetoder, och vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en professur i rehabiliteringsmedicin. Patienter och brukare måste få större inflytande över sin egen behandling. Därför vill vi införa vårdval för även specialiserad rehabilitering. Det tror vi ger friskare patienter. Kronisk sjukdom eller skada medför ett nytt liv för hela familjen, och försummade anhöriga är morgondagens patienter. Därför behöver vi ta god hand om anhöriga. Liberalerna vill avlasta patienter och anhöriga genom att låta patienter med stort vårdbehov få en vårdsamordnare. Liberalerna i Region Uppsala vill skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering låta patienter själva välja sin specialistrehabilitering stärka stödet till både barn och vuxna anhöriga erbjuda patienter med stort vårdbehov en vårdsamordnare arbeta för en professur i rehabiliteringsmedicin Bilaga 116/17 e Patientsäker vård minska vårdskadorna Över vårdskador inträffar varje år i Sverige. Skadorna skapar ca extra vårddygn och kostar nära fem miljarder skador bidrar till dödsfall. Målet måste vara nolltolerans, inte minst genom attitydförändringar och arbete mot antibiotikaresistens. Ett effektivt sätt att minska resistensspridning är att ge alla patienter möjlighet till eget rum. Infektionsmottagningen ska vara öppen nattetid för att minimera smittrisk på akutmottagningen. God läkemedelshantering och -användning är central för säker vård. Multisjuka patienter skadas oftare i vården. Övermedicinering ökar sjuklighet. Fler läkemedelsgenomgångar sparar vårddygn. Varje misstag i sjukvården är ett för mycket. Alla händelser ska följas upp. Lex Maria-anmälningar ska följas upp i samtliga verksamheter, inte bara där händelsen inträffade. Patientnämndens ärenden ska regelbundet följas upp och förbättringar genomföras. Möjligheterna för patienten att se vem han eller hon pratar med behöver öka. 12

133 Vi vill öka kunskaperna i geriatrik, äldrehälsa och om demens, vår vanligaste dödsorsak. Rutiner ska garantera information och god planering när patienter rör sig mellan vårdformer eller mellan region och kommun. E-hälsa ger säkerhet. Fax har ingen plats i sjukvården. Liberalerna i Region Uppsala vill ge alla patienter som vårdas på sjukhus möjlighet till eget rum öppna infektionsmottagningen nattetid ge fler regelbundna läkmedelsgenomgångar införa en nollvision mot vårdskador i sjukvården prioritera geriatrisk kompetens för säker vård av äldre ge Patientnämnden en större roll i regionen utveckla samverkan mellan region och kommuner Bilaga 116/17 e Patient och anhörig Bristande socialt nätverk och dåliga svenskkunskaper kan göra långa sjukhusvistelser mycket ensamma. En fikastund eller ett sällskapsspel kan göra skillnad för en ensam patient. Vi vill därför att ideella föreningar ska kunna erbjuda sällskap av volontärer. Mat och måltider är delar av vården. Längre vårdtider ökar risken för undernäring, infektion och följdsjukdom. Patienter ska få näringsrik, god och varierad mat som serveras när de än är hungriga och kan delas med anhöriga. Minst en förälder ska kunna sova kvar med ett sjukt barn, och på sikt även hos vuxna patienter. Rörligheten i sjukvården måste öka, så att den som bor i ett annat län kan behandlas där de anhöriga bor. Nationell rörlighet är särskilt viktig i palliativ vård. Var fjärde anhörig blir själv sjuk. Anhörigstödjare kan fånga upp och synliggöra anhöriga, så att de orkar hjälpa sig själva. Kontaktvägarna behöver utvecklas mellan anhöriga och personal och goda erfarenheter spridas. Anhöriga måste också enkelt få kontakt med andra i liknande situation. Barn i sorg och anhöriga barn i familjer med kronisk eller obotlig sjukdom ska synliggöras och stöttas. Liberalerna i Region Uppsala vill samarbeta med ideella föreningar som kan ge patienter sällskap låta patienter äta när de vill från en varierad meny 13

134 ge anhöriga goda möjligheter att stödja låta svårt sjuka vårdas nära anhöriga, oavsett var i landet de bor stödja anhöriga och anhörigvårdare genom anhörigstödjare upprätta rutiner kring stöd till minderåriga anhöriga Bilaga 116/17 e Funktionsnedsättning ska inte begränsa Politik för människor med funktionsnedsättning handlar om frihet. Offentlig miljö, inklusive kollektivtrafik, ska vara till för alla. Funktionshindrade som betalar resor till och från Daglig verksamhet betalar idag fullpris för "vanlig" kollektivtrafik. Färdtjänstresenärer får ingen rabatt då de tar buss eller pendeltåg för vissa sträckor eller vid gott väglag. Detta är ojämlikt. Kostnader för färdtjänst eller resor till Daglig verksamhet ska ge fria resor med buss och pendel. Det gör livet lite friare och mycket mer jämlikt. Regionen ska bli en bättre arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Vi vill skapa ett ledande centrum för behandling, stöd och forskning inom rehabilitering och habilitering. Vi vill även utöka habiliteringens specialiserade husläkarmottagning. Barn som har en specialiserad husläkare ska kunna behålla samma läkare i vuxen ålder. Patienter och brukare måste få större inflytande. Familjer vet var barn med funktionsnedsättning bör få sin habilitering. Brukare känner sina egna habiliteringsbehov. Därför vill vi införa vårdval för habilitering. Familjer med barn med funktionsnedsättning kan behöva omfattande kontakt med regionen. Vid skolstart övergår delar av habiliteringsansvaret från regionen till kommunen, när barnet blir vuxet övergår även kvarvarande hjälpmedel. Vi vill erbjuda samordnare och utveckla samarbetet med kommunerna för att underlätta för barnen och deras föräldrar. Sjukvårdsinformation ska anpassas och finnas tillgänglig för alla. Tolkhjälp ska finnas lätt tillgänglig. Personal ska ha god kunskap om dolda funktionsnedsättningar. Vi vill öka kunskapen om ADHD och autism i hela vårdkedjan. Patienterna och forskningen behöver en professur i rehabiliteringsmedicin. Vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en sådan professur. 14

135 Bilaga 116/17 e Liberalerna i Region Uppsala vill göra all offentlig miljö tillgänglig för alla, inklusive kollektivtrafiken införa fria resor med buss och pendeltåg för färdtjänstresenärer låta kallelser och kvitton gälla som biljett på buss och pendeltåg bli en bättre arbetsgivare för människor med funktionsnedsättning skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering göra regionens information tillgänglig för alla vidareutveckla habiliteringssamarbetet med kommunerna erbjuda familjer med funktionshindrade barn en samordnare låta barn med specialiserad husläkare behålla denna i vuxen ålder. öka kunskapen i vården om dolda funktionsnedsättningar Tandhälsa för alla, hela livet Funktionsnedsättning, sjukdom eller läkemedel kan ge försämrad tandhälsa. Det finns ett samband mellan antal egna tänder och övrig hälsa, och studier visar att patienter som fått tandhälsovård behöver mindre sjukvård och färre vårddygn. Det krävs en strategi där tandvård och hälso- och sjukvård samverkar. Personal på äldreboenden, vårdcentraler och mödravårdscentraler bör utbildas i vikten av god munhälsa. Tandvård och vårdcentraler kan samverka för att fånga upp riskgrupper och förebygga sjukdom. Tandvårdspersonal kan även ge patienter råd i samband med sjukhusinläggning. Riskpatienter får sedan januari 2013 tandvård inom ramen för högkostnadsskyddet, men kan behöva ytterligare rabatter och särskild abonnemangstandvård. Liberalerna i Region Uppsala vill särskilt skydda riskgruppers tandhälsa förebygga undernäring och sjukdom genom fokus på äldres tänder ta fram en strategi för tandhälsa och minskat sjukvårdsbehov Jämlik vård är rättvis vård Den med störst behov ska ges företräde till vård. Sjukvård ska i huvudsak betalas via skattsedeln och alltid ges efter individens behov. Bostadsort ska aldrig påverka möjligheten till god vård. Sjukvården behöver därför i högre grad samordnas nationellt. 15

136 Bilaga 116/17 e Ingen ska fara illa därför att de har svårt att orientera sig och ta sig fram i komplicerade vårdprocesser. Liberalerna vill att alla som behöver det får erbjudande om en egen vårdsamordnare. Hörselnedsättning eller språksvårigheter ska aldrig begränsa en människas kunskap om sin egen kropp och hälsa. Vi vill därför öka patienters tillgång till tolkhjälp. Liberalerna vill att all vårdrelaterad statistik analyseras könsuppdelad. Rekryteringsgrupper och ledning ska ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Vi vill också att handledare gör läkar- och sjuksköterskestudenter medvetna om vad jämställd och jämlik vård innebär. HBT- och genuskompetensen inom vården ska fortsatt stärkas. Liberalerna i Region Uppsala vill erbjuda en egen vårdsamordnare till alla som behöver det öka patienters tillgång till tolkhjälp redovisa och analysera sjukvårdsstatistik könsuppdelad säkra ett jämställdhetsperspektiv hos rekryteringsgrupper, ledning och handledare stärka HBT- och genuskompetensen i vården Forskning, utbildning och utveckling för morgondagen Forskning skapar morgondagens sjukvård, men bortprioriteras av sjukvården (SOU 2009:43). Vår region ska lägga mer resurser på forskning än de flesta andra, ha separat forskningsbudget och -strategi. Alla yrkesgrupper behöver vara delaktiga i sjukvårdens utveckling. Vi vill gynna kliniska prövningar av nya läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, bland annat genom en länsövergripande patientstudiekoordinator. Patienter ska kunna anmäla intresse till framtida prövningar på nätet. Vi har även fått bifall till en motion om en innovationsfond för att utveckla vården och finansiera prövningar av olönsamma behandlingar, t.ex. för sällsynta sjukdomar. Kunnig personal är grundläggande i god sjukvård. Relationen mellan sjukvården och Uppsala universitet är därför en grundpelare: utbildningsfrågorna måste prioriteras för sjukvårdens långsiktiga 16

137 utveckling. Kliniska forskare ska ha god forskningstid. All vård, oavsett driftsform, ska delta i utbildning, vidareutbildning och forskning. Akademiska sjukhuset måste utbilda fler AT-läkare. Regionen ska även garantera god finansiering och utbildning av fler ST-läkare. Sjuksköterskors specialisering ska ske på betald arbetstid inom bristspecialiteter. Kliniska utvecklingsår ska införas för fler yrkesgrupper för en trygg start i arbetslivet. Liberalerna vill öka den nationella samordningen. Vi vill ge patientorganisationerna en tydligare roll i forskningen och tror på utveckling genom kollegial granskning (peer reviews, audits) där sakkunniga ger kloka råd om hur vården kan utvecklas och förbättras. Liberalerna i Region Uppsala vill stärka samverkan med universitet och läkemedels- och medicintekniska företag för att underlätta för klinisk forskning säkra att alla yrkesgrupper blir delaktiga i sjukvårdens utveckling. främja kliniska prövningar ställa höga krav på medverkan i utbildning, vidareutbildning och forskning i avtal med alla vårdgivare prioritera utbildning av framtida medarbetare utveckla vården genom kollegial granskning Bilaga 116/17 e En god samarbetspartner Mångfald har ett egenvärde och ger utrymme för innovationer och kvalitet. Välfärdsföretag med höga kvalitetskrav och långsiktigt ansvarstagande ger patienten valmöjligheter och breddar arbetsmarknaden för personalen. Det förbättrar löneutvecklingen och underlättar framtida kompetensförsörjning. Alla skattefinansierade verksamheter ska kvalitetsgranskas, både privata och offentliga. Välfärdsföretag ska främjas så länge kvalitetskraven uppfylls. Utförare som håller otillräcklig kvalitet ska inte kunna fortsätta sin verksamhet. Idéburna organisationer som bedriver vård och omsorg utan vinstsyfte är viktiga aktörer på vårdområdet. Liberalerna vill att regelverk, avtal och upphandlingar utformas så att de får goda möjligheter att verka. Inom specialiserade områden såsom behandling av ensamkommande flyktingbarn med svåra trauman, av tortyrskadade, missbruk, 17

138 hedersvåld, könsstympning eller våld i nära relationer, är regionen beroende av kompetensen hos eldsjälar i ideella organisationer. Dessa verksamheter ska värnas genom nära, långsiktigt idéburet partnerskap. Liberalerna i Region Uppsala vill låta privata och offentliga utförare verka på lika villkor förbättra villkoren för ideella organisationer som bedriver sjukvård värna viktiga samarbetspartners genom idéburet partnerskap Bilaga 116/17 e Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka Hälso- och sjukvård ska vara jämlik och i huvudsak finansieras via skattsedeln. Ökat samarbete mellan lärosäten, regioner, kommuner och andra vårdgivare får resurserna att räcka längre. Samarbetet inom sjukvården måste stärkas, både i och utanför Sverige. Då räcker våra gemensamma medel längre, samtidigt som hälsan i regionen ökar. Förebyggande vård sparar resurser och lidande. Inget är så dyrt som en patient som inte fått rätt vård i rätt tid. Omhändertagande av rätt person på rätt vårdnivå och smarta effektiviseringar som direktinläggningar underlättar för patienten. Att över tid få träffa samma personer i sjukvården ger bättre vård och sparar dyrbar tid. Sjukvården får inte styras mot tillgänglighet för sällansjuka på bekostnad av multisjuka och patienter med kroniska sjukdomar. Våra gemensamma resurser måste fördelas efter behov. Det är ett slöseri att sjukvårdspersonal har så lite tid för sina patienter. Vi vill slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga, bl.a. genom att anställa fler medicinska sekreterare. Liberalerna i Region Uppsala vill öka samarbetet med andra aktörer prioritera förebyggande vård använda resurser väl genom att ge rätt vård i tid och lagom länge styra vårdens resurser efter behov slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga öka nationell styrning och samarbete om sjukvården mellan kommuner och region 18

139 Vägar och kollektivtrafik i en liberal region Bilaga 116/17 e En hållbar, attraktiv region kräver välfungerande infrastruktur där vi kan bo på en ort och arbeta på en annan. Människor och varor ska förflytta sig snabbt, enkelt och till rimlig kostnad. God kollektivtrafik får regionen att hänga samman och människor att mötas. Vägnät ska vara trygga och väl avpassade för busstrafik. Även privatbilismen måste få plats: bilen ger frihet och möjligheter. Resan till BB underlättas och det blir lättare att göra större inköp. Den frihet bilen ger är viktig. Alltför många bilar stör dock både annan trafik och varandra. Lockande andra alternativ ger renare luft och bättre livsmiljö. Inte minst ger de bättre framkomlighet för gods- och kollektivtrafik, som då blir pålitligare, tillgängligare och snabbare. Liberalerna i Region Uppsala vill Arbeta för en Aroslänk: tågtrafik Enköping- Uppsala Se fler breda, trygga vägar för säkrare trafik Öka antalet bussfiler i stadsmiljö Fler ska vilja åka kollektivt Kollektivtrafikens andel av resandet behöver öka kraftigt. Vi ställer oss bakom fördubblingsmålet. Alla ska kunna nå sitt resmål till ett rimligt pris, på en och samma biljett. Anslutningar måste vara smidiga och tillgängliga. Tidtabeller ska samordnas och pendlartäta stationer ska ha uppvärmda lokaler för resenärer med toalett och tillgång till enklare inköp. Vi vill utveckla anropsstyrd trafik i glesbygd med en fastlagd tidtabell, men där bussen bara går om någon ringer och vill åka. Goda vanor grundläggs tidigt. Barn- och ungdomar ska få större möjlighet att åka kollektivt till fritidsaktiviteter. Det ger jämlikhet, självständighet och gynnar miljön när föräldraskjutsande minskar. 19

140 Det ska vara möjligt att cykla till jobb och på fritid i hela regionen, mellan kommuner. Cykel eller bil ska lätt kombineras med buss och tåg: vi vill satsa på cykel- och bilparkering och cykel på tåg och buss. Liberalerna i Region Uppsala vill införa 100-lappen - ett kvällskort för skolungdomar kl locka fler att resa kollektivt med lågpris för alla kl Ge flexibel vardag med maxtaxa på reskassa så att resenärer aldrig betalar mer än för ett månadskort öka samordning mellan buss och spårbunden trafik och in/ut ur regionen bygga pendlarcentra vid knutpunkter och utanför stadskärnor utveckla anropsstyrd trafik för boende i glesbygd göra det lättare att ta med sig cykeln på tåg och buss Bilaga 116/17 e Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla Buss och pendel ska vara tillgängliga för alla. Resenärer ska kunna sitta ned eller parkera sin bil på en väl belyst pendlarparkering. Färgkodad kollektivtrafik ger ett mer begripligt system. Kallelse till vårdbesök ska gälla som biljett på buss och pendel. Hållplatser ska vara väl belysta. Vid farliga sträckor ska hållplatsen skiljas från vägen eller flyttas och en ljussignal visa chauffören när någon vill stiga på. Nattstopp i glesbygd gör att passagerare kan släppas av mellan hållplatserna, närmare hemmet, under kväll och natt. Buss- och pendeltrafiken tar idag ingen hänsyn till utgifter människor har för färdtjänst eller resor till Daglig verksamhet. Kostnadsfria resor för den som bekostar resor med färdtjänst eller till och från Daglig verksamhet gör livet enklare, friare och betydligt mer jämlikt. Liberalerna i Region Uppsala vill färgkodade stomlinjer för ett mer lättbegripligt system belysa busshållplatser och installera bänkar el räcken där så behövs införa nattstopp, som släpper av nära hemmet under mörka timmar införa signalsystem längs lågtrafikerade sträckor för en säkrare resa införa fria resor för personer med funktionsnedsättning att kallelse eller kvitto från vårdbesök ska gälla som biljett 20

141 Bilaga 116/17 e Ett liberalt kulturprogram Liberal kulturpolitik fokuserar på mångfald, frihet, tillgänglighet och hög kvalitet. Om tio år ska vår region vara ett kreativt centrum med internationell lyskraft. Kulturen ska ha en självklar plats i sjukvården. Kultur kan göra sjukdomstid värdig och förbättra hälsa. Patienter ska kunna låna läsplattor med böcker, musik och konst. Konst ska vara av hög kvalitet och finnas för invånare, personal och besökare, men främst för patienterna. Regionens konstnärer ska finnas representerade bland inköpen. Lokala kulturmiljöer ska utvecklas, liksom samarbetet mellan kultur, kreativ sektor och universiteten. Vi vill främja deltagande och skapande, liksom kulturens del i livskvalitet och regional utveckling med barn och unga i fokus. Liberalerna i region Uppsala har antagit följande kulturprogram: Kulturliv för alla skapa ett digitalt Artotek med regionens konst prioritera barn- och ungas skapande genom Skapande skola - projekt och kulturbuss för elever i hela regionen arbeta med uppsökande verksamhet fokus på mångfald och nationella minoriteters kulturella identitet stödja biografers införande av digital teknik Kultur och hälsa låna ut läsplattor till patienter med lång vårdtid för läsning av böcker, spelande av musik och visningar av digitaliserad konst prioritera kroniskt sjuka patienter i kulturverksamheten stödja studieförbundsverksamhet för människor med funktionsnedsättning och/eller psykisk ohälsa stötta forskning om Kultur i vården Litteraturen stödja ungas skapande, t.ex. genom ett berättarministerium 21

142 minska pojkars underläge i läsandet skapa en antologi lik succén Lyckad nedfrysning av Herr Moro lyfta fram regionens litterära arv och uppländsk litteratur främja mötesplatser för författare och litteraturverksamhet låta regionen bli fristad för förföljda författare Scenkonsten öka Musik i Upplands samarbete med Uppsala Konsert och Kongress inrätta en scenkonstkarusell för teater-, musik- och dans ta fram föreställningar av, med och för barn och unga i alla kommuner Bild- och formkonsten bygga upp ett museicenter för konst och kunskapssökande med Uppsala kommun och Uppsala universitet låna ut konst till patienter med lång vårdtid ta fram en konstpolicy för regionen som betonar kvalitet och att regionens konst finns till främst för patienterna. Konst i det offentliga rummet sprida den offentliga konsten i hela regionen visa samtida konst på offentliga platser anordna videkonstfestivaler Kulturmiljön i regionen utveckla Wik till ett natur- och kulturcentrum inrätta ett Besökscentrum för Vallonbruken i Uppland låta Upplandsmuseet ta över Gamla Uppsala museum från Riksantikvarieämbetet & sammanföra med Disagården kulturcentrum se ett nytt Upplandsmuseum, gärna med ett konstmuseum Kultur, kreativa sektorn och samhällsutvecklingen fördjupa samarbetet mellan regionens kultur och universiteten stödja studieförbund, folkhögskolor, bibliotek, Film i Uppland och Hemslöjden, särskilt för barn och unga stärka internationella festivaler Bilaga 116/17 e 22

143 Bilaga 116/17 e En attraktiv arbetsplats Löneutveckling, arbetsmiljö, karriärmöjligheter och forskningstid är grundläggande. Därför vill Liberalerna införa regelbunden sakkunniggranskning av arbetsgivarfrågor där vår egen sjukvård får råd från de bästa. Vi måste även bättre ta tillvara medarbetarnas förbättringsförslag och idéer. Alla yrkesgrupper behövs för att utveckla sjukvården. Människor med utländsk vårdutbildning ska snabbt kunna tas tillvara. Vi behöver också bli en bättre arbetsgivare för människor med funktionsnedsättning. Gott ledarskap ger en god arbetsplats. Chefer ska ha stort inflytande och gott administrativt stöd, kunskap om arbetsmiljö och kompetensutveckling. Omvårdnadskunskap ska finnas på alla nivåer. Onödig administration ska slopas och nödvändig omfördelas, bl.a. genom fler medicinska sekreterare. Vi vill låta medarbetare utmana dåliga regler och administrativa bördor. Personal ska ha hälsosam arbetstid och kunna arbeta enbart natt, kväll eller dag. Ingripande schemaförändringar ska göras i samråd med företagshälsovården. Ingen ska känna sig tvungen att jobba övertid. Fler ska kunna specialisera sig i sitt yrke. Bristspecialiteter ska utbildas på betald arbetstid. Vi vill införa första sjuksköterska och första barnmorska. Liberalerna i Region Uppsala vill vara del av ett blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser ta tillvara kompetens och öka fokus på lön, arbetsmiljö, karriär och forskningstid förbättra arbetsgivarpolitiken genom oberoende granskning sätta fokus på ledarskapet i sjukvården underlätta vidareutbildning och ta tillvara medarbetares idéer ge sjukhuspersonal möjlighet till hälsosam schemaläggning minska administrationsbördan 23

144 Satsa på i övermorgon. Liberal miljöpolitik Bilaga 116/17 e Miljön är en av vår tids viktigaste frågor. Regionen har ett särskilt ansvar för varor som bara används inom hälso- och sjukvård. Vi vill fasa ut ftalater och se till hela livscykeln för engångsvaror. Gods- och varutransporter ska ge minsta möjliga miljöpåverkan. Bygg- och renoveringsprojekt ska genomföras miljövänligt och energieffektivt. Regionens lokaler ska vara energieffektiva. Telemöten bör uppmuntras och tjänsteresor vara miljövänliga. Antibiotikaresistens kan innebära en tidsresa till tiden före penicillinet. Minimal antibiotikaanvändning, mer forskning, enkelrum på sjukhus och ozonrening från läkemedel och kemikalier är viktiga åtgärder för att motverka spridning. Vi vill upphandla ekologiskt och närproducerat där det ger störst miljövinster. Alla livsmedel ska vara ekologiskt producerade där det ger en miljövinst. Matsvinn som inte kan undvikas ska omvandlas till biogas. Liberalerna värnar Sveriges höga krav inom djurhållning. Läs gärna mer om vår miljöpolitik i andra avsnitt, tex det om kollektivtrafik Liberalerna i Region Uppsala vill säkerställa miljövänliga transporter minska miljöpåverkan från läkemedel och kemikalier motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier minimera matsvinnet och omvandla det till biogas upphandla ekologiskt där det ger miljövinster ställa höga krav inom djurhållning miljösäkra bygg- och renoveringsprojekt och sjukvårdsmaterial använda energieffektiva lokaler 24

145 Bilaga 116/17 e Huvudyrkanden Med hänvisning till detta dokument yrkar Liberalerna att Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att besluta att.. prioritera sjukvården ekonomiskt framför kollektivtrafik, kultur, politik och stödverksamheter enligt bifogade sifferbudget..införa en Uppsalamodell - ett blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser.. betald utbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga bristspecialiteter.. fler AT- och ST-platser.. oberoende expertgranskning av sjukvårdens arbetsgivarepolitik.. lämna tillbaka personalen till patienterna. Bättre IT, utmanarrätt på onödiga regler, minskade administrativa bördor.. Geriatriskt Centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral, äldreakut & närvårdsplatser.. mobil röntgen för att undvika onödiga sjukhustransporter.. blåljuspsykiatri för akut psykiskt sjuka.. mer ambulans i Tierp och Knivsta nattetid.. rustat kvinnosjukhus, större barnsjukhus.. kvällsöppen mobil mottagning utanför stadscentra för snabbare vård närmare hemmet..fler vårdcentraler på mindre orter.. låta färdtjänstresenärer åka med buss och pendel utan kostnad.. lågprisresor för ungdomar kvällar och helger.. maxtaxa på reskassa så att ingen betalar mer än för månadskort.. sprida offentlig konst i hela regionen.. bifalla övriga bifogade liberala förslag 25

146 Ekonomiska prioriteringar (Mkr) Bilaga 116/17 e Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad -10,370-10,893-11,331-11,692 Skatteintäkter 9,247 9,650 10,038 10,439 Inkomstutjämning och generella statsbidrag 1,446 1,509 1,519 1,540 Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen -6,447-6,775-7,131-7,315 Vårdstyrelsen -2,087-2,228-2,318-2,366 Kollektivtrafiknämnden -1,003-1,006-1,015-1,066 Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar -10,370-10,893-11,331-11,692 Investeringar Budget Budget Budget Plan Investeringar i fastigheter -1,635,000-1,507,500-1,042, ,500 Investeringar i utrustning och immateriellt -541, , , ,000 Investeringar i konst -11,000-9,500-7,500-2,500 Summa investeringar i anläggningstillgångar -2,187,800-2,198,000-1,591,500-1,231,000 26

147 1 Bilaga 116/17 f

148 Bilaga 116/17 f Centerpartiet vet att Uppsala län är större än Uppsala tätort. Vi ser att länet sträcker sig från Älvkarleby i norr till Enköping i söder och att regionen måste verka för att hela länet skall leva. Ambulansen ska komma fram i tid till både Enköping och Knutby, man ska kunna lita på att kollektivtrafiken går i tid i Lejsta, Skyttorp och Skutskär. Regionen måste ta ett ansvar för att bidra till en positiv utveckling av hela länet. Både tätorter och landsbygd. Idag ser vi tyvärr att den styrande koalitionen lägger förslag som centraliserar och försämrar servicen för boende på de mindre och medelstora orterna. En del av dessa ha Centerpartiet genom aktivt oppositionsarbetet förhindrat. Regionen står inför många stora utmaningar både vad gäller verksamhet och ekonomi. Kraven på bättre tillgänglighet och kvalitet ökar, samtidigt som ekonomin blir allt mer ansträngd. Det ekonomiska läget gör att det inte finns utrymme för stora resursförstärkningar eller stora onödiga utgifter och tuffa prioriteringar måste göras. Därför måste vi våga tänka i nya banor och våga möta morgondagens utmaningar med mod och tillförsikt på ett sätt som är långsiktigt hållbart för hela länet. Med detta förslag presenterar vi Centerpartiets politiska prioriteringar och budget för Detta är våra prioriteringar. 1. Stärk primärvården i hela länet Vi gör en stor satsning på primärvården. Vi flyttar vården från det stora sjukhuset och närmare patienterna. Primärvården ska få ett tydligt uppdrag att vara första linjens sjukvård och möta patienterna så nära det är möjligt. Medborgare måste känna sig trygga med att vården går att lita på när man behöver den. Vården måste komma närmare patienterna. Centerpartiet tycker därför det är viktigt med en mångfald av flera olika enheter i primärvården. Vi ska bejaka valfrihet och entreprenörskap och underlätta för flera aktörer att verka inom primärvården. Det måste vara möjligt att driva små personägda vårdcentraler, även ute på landsbygden. Idag är tillgängligheten till primärvården sämre i Uppsala än i landet i genomsnitt. Detta är oacceptabelt. Vi måste säkerställa att det finns god tillgång till tider för att träffa läkare och att patienter får träffa samma läkare i större utsträckning. Från Centerpartiet avsätter vi 143 miljoner ytterligare till vårdstyrelsen för 2018, jämfört med budget En del av detta är vår primärvårdssatsning, där en del handlar resursförstärkningar för att i första hand stärka de mindre vårdcentralerna och utveckla mobila team. En annan viktig del handlar om att överföra uppgifter från sjukhusvården till primärvården. 2

149 Bilaga 116/17 f 2. Förbättra det förebyggande folkhälsoarbetet Idag läggs det alldeles för lite fokus på att jobba förebyggande för att förbättra folkhälsan hos barn och unga. I detta område är det av yttersta vikt av tidiga insatser för att minska risken för exempelvis alkohol och drogmissbruk. Idag driver regionen verksamheten hälsoäventyret som jobbar väldigt väl med att jobba med ungdomar om dessa frågor. De bedriver en högkvalitativ verksamhet med många skolklasser i kö runt om i hela länet men saknar nu lokaler i centrala Uppsala, men behöver självklart ha lokaler. Vi vill också ge Hälsoäventyret ett uppdrag utveckla ett arbete för att främja barn och ungas psykiska hälsa. Region Uppsala kommer under hösten 2017 besluta om en ny cykelstrategi. Cykling är inte bara det mest miljövänliga transportmedlet, utan också ett transportmedel som bidrar till förbättrad hälsa. Stora delar av arbetet med att förverkliga strategin kommer att ske i form av investeringar med pengar från kommuner och länstransportplan och genom kommunernas cykelfrämjande arbetet. Även Region Uppsala behöver dock genomföra insatser för att förverkliga strategin. I Centerpartiets budget finns bland annat avsatt två miljoner kronor för utveckling av hälsoäventyret och en miljon kronor för insatser för att förverkliga cykelstrategin. 3. Personal- och kompetensförsörjningspaket Ett av Region Uppsalas största problem är att rekrytera och behålla personal, framför allt inom hälso- och sjukvårdsområdet. Personalbrist är en viktig orsak till de problem som finns med kontinuitet och bemanning inom såväl primärvård som sjukhusvård. Från Alliansen i Region Uppsala lägger vi därför fram ett gemensamt personal- och kompetensförsörjningspaket. Det innehåller en fördubbling av antalet AT-block från dagens 30 till 60, en utarbetat strategi för betalt specialisering för sjuksköterskor, en satsning på vårdnära service som avlastar legitimerad sjukvårdspersonal från arbetsuppgifter som bättre utförs av anställda med kompetens inom till exempel städ och måltider. Vi vill också inför ett kontinuerligt arbete för att utifrån granska Region Uppsala som arbetsgivare och komma med förslag på hur vi kan bli bättre. Satsningen bedöms kosta ca 15 miljoner kronor. 4. En närmare och tryggare kollektivtrafik Uppsala län har ett bra utbud av kollektivtrafik längs vägarna mellan de större tätorterna. Men när det handlar om mer ren landsbygdstrafik är utbudet oftast begränsat till skoltrafik. Dessa delar av länet saknar kollektivtrafik under helger och lov. Därför vill Centerpartiet ge alla möjlighet att resa med dessa linjer också utanför skolåret genom anropsstyrd trafik. Vidare vill vi underlätta samåkning, till exempel genom att stödja framtagandet 3

150 Bilaga 116/17 f av en app för samåkning och kombination av samåkning och kollektivtrafik. Idag är det flera busshållplatser slitna och omoderna. Det är svårt att synas och man riskerar att bli missad när bussen passerar. Vi måste göra det tryggare att vänta på bussen på landsbygden och i tätorter och vi vill därför satsa för att rusta upp och modernisera väderskydd och busshållplatser. Säkerheten inom kollektivtrafiken behöver utvecklas. Det gäller både trafiksäkerhet och individens trygghet och säkerhet vid promenad till och väntan vid hållplats, trygghet och säkerhet för chaufför och passagerare ombord och passagerarens avslutning på resan. Det handlar om allt från arbetet med att få passagerare i regionbussar att använda säkerhetsbälten till att samverka kring insatser för att öka tryggheten på större bytespunkter och särskilt Resecentrum i Uppsala. 5. Elektrifiera stadsbusstrafiken i Uppsala och tätortstrafiken i Enköping och Bålsta Regionen har en mycket viktig uppgift att säkerställa att målet om en fossilfri kollektivtrafik 2020 nås och att aktivt bidra till den gröna omställningen. Idag går den planerade elektrifieringen av stadsbusstrafiken i Uppsala för långsamt och Socialdemokraterna och Miljöpartiet duckar bakom utredningar som tar för lång tid. Centerpartiet tar ansvar. Vi vill se två helt eldrivna stadbusslinjer 2019, för att nå målet att hälften av stadsbusstrafiken är elektrifierad 2025 och att stadsbusstrafiken är helt elektrifierad När det gäller tätortstrafiken i Enköping och Bålsta vill vi nå målet att den är helt elektrifierad

151 Bilaga 116/17 f Budget 2018 Resultatbudget Budget Budget Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT 0 0 Styrelsers och nämnders anslagsramar 4,0% Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden 0 0 Patientnämnden -5-5 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning -8-6 Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

152 Bilaga 116/17 f Strategiska mål Region Uppsala: Har en vård som planeras och ges så nära alla medborgare som möjligt Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet, hög patientsäkerhet, delaktighet och valfrihet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå. Fungerande vård- och rehabiliteringskedjor i hela regionen. Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Stärker patientens ställning inom vården Bejaka digitaliseringen inom vården En hälsofrämjande region Vården i Uppsala län ska hålla en hög kvalitet och finnas tillgänglig för alla i hela länet. Oavsett bostadsort, sexuell läggning, kön eller storlek på plånboken ska alla medborgare kunna lita på att vården finns nära när man behöver den. Patienten ska stå i centrum, känna sig delaktig och välinformerad om sin vård och behandling. En vård och omsorg som tar sin utgångspunkt i den enskilda människans behov behöver också lägga stor vikt vid valfrihet. Centerpartiet värnar rätten att alla medborgare själva ska kunna välja vård från en mångfald av utövare. Såväl aktiebolag som icke-vinstdrivande organisationer och det offentliga har viktiga roller att spela inom vården i Uppsala län. Regionen ska därför fortsätta arbetet med att utveckla ersättningssystemen så att dessa är likvärdiga oavsett var eller hur vården bedrivs. Ma ngfalden a r en no dva ndighet fo r att va rden ska kunna utvecklas, fo r att medarbetarna ska fa fler karria rva gar och fo r att regionen ska kunna erbjuda mer va lfa rd av ho gre kvalitet till fler. Men framfo rallt a r ma ngfalden och valfriheten en fo rutsa ttning fo r att patienter ska kunna besta mma mer sja lva. Uppdrag Säkerställ att samtliga aktörer som verkar inom vården behandlas likvärdigt Bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete Primärvård Primärvården är en av de viktigaste vårdinstanserna. Den finns nära medborgare och är oftast första vägen in i sjukvården. Därför ska primärvården präglas av hög kvalitet och tillgänglighet. Idag får medborgare vänta alldeles för lång tid för att få tid hos läkaren och får ofta en ny läkare vid varje besök. Det leder till att symptom och sjukdomsbilder ibland missas och tryggheten för patienterna ökar. Centerpartiet vill bryta denna 6

153 Bilaga 116/17 f utveckling och se till att flera patienter får en snabbare tid i primärvården och en fast läkarkontakt i större utsträckning. Vi vill bejaka entreprenörskap och mångfald och se till att vi får flera olika typer av primärvårdsenheter i hela länet, även i de mindre tätorterna. En stor del av de patienter som söker sig till akutmottagningarna vid sjukhusen kan få sitt vårdbehov tillgodosett inom primärvården, det kräver att primärvården kan ta emot patienter även utanför kontorstid. Resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) i fokus. Primärvårdsuppdraget behöver utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Slutenvårdens specialister behövs också i större utsträckning än idag inom primärvården. Uppdrag Öka tillgängligheten inom primärvården Aktivt arbeta för att säkerställa att länets alla invånare känner sig trygga och har förtroende för att primärvården finns nära vid behov Bejaka entreprenörskap och valfrihet och uppmuntra en mångfald av aktörer och driftsformer inom primärvården Öka andelen patienter som har en fast läkarkontakt Omfördela resurser och uppdrag från sjukhusvården till primärvården i större utsträckning Ge primärvården ett tydligare dygnet-runt uppdrag Närvård Alla kommuner runt om i länet behöver samverka med regionen för en välutvecklad närvård. Hälso- och sjukvård som inte kräver sjukhusresurser ska finnas tillgänglig i alla kommuner. All närvårdsverksamhet kan inte se likadan ut i alla kommuner men det är av yttersta vikt att regionen och kommunerna samarbetar mer för att bryta de administrativa gränserna mellan regionen och kommunerna. Centerpartiet vill ha en fortsatt utveckling av mobila team och närvårdsavdelningar runt om i hela länet. Det gäller från det att man är inskriven på sjukhuset till att få en fungerande vardag i sin hemmiljö. De länsgemensamma riktlinjerna som anger ansvarsfördelningen och samverkan mellan regionen och kommunerna, för rehabilitering och habilitering behöver implementeras och kommuniceras till medborgarna bättre. Uppdrag Utveckla närvården samt öka antalet närvårdsplatser i samarbete med kommunerna. Mobila team i hela länet. 7

154 Bilaga 116/17 f Sjukhusvård Region Uppsala driver ett av landets främsta universitetssjukhus. Det har stor betydelse för länets invånare och bidrar till utvecklingen av region Uppsala. Patienter från hela världen kommer till Akademiska sjukhuset för högspecialiserad sjukvård. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas. Akademiska sjukhuset betydelse kan inte nog betonas och det kräver investeringar i form av lokaler och personal, men allt kan inte göras på Akademiska sjukhuset. Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett med regionens patienter med höft- och knäledsartros är väl etablerat, Akademiska står inför stora utmaningar vad gäller tillgänglighet. Köerna ökar, framförallt till Barn och ungdomspsykiatrin. Därför är det viktigt att i den mån det är möjligt flytta vården från Akademiska sjukhusets lokaler i Uppsala ut till länets olika delar. Detta skulle leda till att den specialiserade vård som finns kommer fler till del. Vidare står framförallt Akademiska sjukhuset inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen. Arbetsbelastningen och personalomsättningen upplevs som mycket hög. Det måste till bättre dialoger inom sjukhusorganisationen för att göra det lättare att identifiera förbättringspotentialen vad gäller exempelvis arbetsmiljö. Länets sjukhus ska vara Sveriges bästa arbetsplatser inom sjukvården. Uppsala län är ett växande län. Det är därför viktigt att det finns tillgång till dygnet-runt-öppen akut vård i alla länsdelar, det är inte rimligt att behöva åka över hela länet för att nå en akutmottagning. Uppdrag Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska utvecklas under året. Aktivt arbeta med att korta väntetiderna och minska vårdköerna. Upprätthålla tillgång till dygnet-runt öppen akutvård i alla länsdelar. Fortsätt leverera en vård i världsklass och arbeta aktivt för att öka försäljningen av vård till andra landsting och länder Tandvård Centerpartiet vill se ett ökat fokus på tandvård för de grupper som har stora tandvårdsbehov så som äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder, det ger en unik möjlighet att komma i nära kontakt med 8

155 Bilaga 116/17 f alla barn och tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Idag kan det även vara långa väntetider för att få en tid hos tandläkaren, därför måste tillgängligheten även på detta område förbättras. Tidiga insatser krävs för att förbättra tandhälsan. Uppdrag Tillgänglig och likvärdig tillgång till tandvård i hela länet. Fortsätt utveckla folktandvårdens mobila verksamhet Rehabilitering Alla med rehabiliteringsbehov behöver goda rehabiliteringskedjor där alla tar sitt ansvar och sinsemellan har en fungerande kommunikation. Därför måste regionen och länets kommuner utveckla bättre samarbeten. Det gäller från det att man är inskriven på sjukhuset, med dess ansvar för den specifika rehabiliteringen, till att få en fungerande vardag i sin hemmiljö, där kommunerna har ett stort ansvar. Målet måste vara en smidig rehabilitering där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna och där den enskilde ges inflytande över rehabiliteringsprocessen. Ingen ska behöva bli sämre på grund av utebliven rehabilitering och av den anledningen behöva bli återinskriven på sjukhus. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning ställer krav på att de som arbetar stannar kvar i arbetslivet längre, men lika viktigt är en effektiv arbetsrehabilitering för sjukskrivna. Det krävs goda samarbeten med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Rehabilitering ska kunna ges utan remiss hos exempelvis sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Även inom detta område är det viktigt med valfrihet för patienterna. Känner man sig inte nöjd med sin rehabilitering måste det vara möjligt att byta utförare. Uppdrag Utveckla samarbetet och dialogen med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen så att patienternas behov av en sammanhållen rehabilitering fungerar. Patienternas behov av rehabiliterande behandlingar ska kunna erbjudas genom avtal med privata hälso- och sjukvårdsgivare inom rehabiliteringsområdet. Folkhälsa Både individ och samhälle tjänar på att förebygga ohälsa framförallt hos barn och unga. Ungdomsmottagningar och familjecentraler, i samverkan med kommunernas elevhälsa, är grundläggande för möjligheten att förbättra barn och ungas hälsa. Ett gott exempel på förebyggande arbete som bedrivs bland barn och unga är regionens Hälsoäventyr som ger kunskap och lägger grunden för en god hälsa. I dagsläget saknar dock Hälsoäventyret i Uppsala lokaler vilket leder till att de till hösten inte kommer kunna ta emot skolklasser i samma utsträckning. Vi vill 9

156 Bilaga 116/17 f satsa extra på denna viktiga verksamhet och se till att korta köerna så att fler klasser får ta del av verksamheten. Barn och ungas psykiska ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Där är det viktigt att bryta stigmat om psykisk ohälsa och att sätta in tidiga insatser. För att komma till bukt med problemet vill Centerpartiet ge Hälsoäventyret ett särskilt uppdrag för att just arbeta med att främja barn och ungas psykiska hälsa. Drogförebyggande arbete är en viktig del för folkhälsan. För den som är fast i ett missbruk ska det vara möjligt att snabbt få hjälp och behandling. Det sprutbytesprogram som idag finns i regionens regi är en viktig del i detta arbete. Hälsoundersökningar, screeningundersökningar och provtagningar av olika slag för att upptäcka sjukdomar på tidigt stadium är viktiga, allt för att eventuella behandlingar kan sättas in i ett tidigt skede. Dessa typer av undersökningar ska vara lättillgängliga för patienter i alla åldrar och ska erbjudas på så många vårdenheter som möjligt runt om i länet, med ökade öppettider och drop-in verksamhet. Allt för att ytterligare öka tillgängligheten för denna typ av verksamhet som ofta riktar sig mot friska människor. Uppdrag Har utvecklade samarbeten med kommunerna mot drogmissbruket och den psykiska ohälsan främst hos barn och unga. Har god samverkan mellan elevhälsan och sjukvården. Tillgänglig och likvärdig tillgång till förebyggande hälsoundersökningar i hela länet. Utveckla förbättra skolklassers tillgänglighet till Hälsoäventyret Ge Hälsoäventyret ett tydligare uppdrag att motarbeta barn och ungas psykiska ohälsa Digitalisering och E-hälsa Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten och tillgängligheten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Begreppet ehälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal. Regionen måste fortsätta att utveckla de e-tjänster som patienter idag har tillgång till. Det måste bli lättare att använda dessa och även utbudet av vad man kan göra på nätet måste bli större. Man borde exempelvis kunna boka tider till samtliga vårdcentraler via nätet. En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Tele-medicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Regionen ska fortsätta utveckla och bredda användandet av telemedicin under planperioden. Det kräver att det finns en infrastruktur som gör det möjligt med säker och snabb informationsförsörjning. Än vet vi inte hur den digitala vården kommer se ut om 10

157 Bilaga 116/17 f fem eller tio år. Därför är det viktigt att vara flexibla och underlätta omställningen. Uppdrag Regionen ska vara ledande inom ehälsoutvecklingen. Underlätta för alla länets invånare att nyttja regionens digitala tjänster såsom journaler och tidsbokning Forskning och utveckling Akademiska sjukhuset är det äldsta och dessutom ett av de största universitetssjukhusen i Sverige. Rollen som forsknings- och utbildningssjukhus är oerhört viktig, och något vi ska vara stolta över. Där bedrivs spetsforskning av hög internationell klass. Samarbetet med Uppsala Universitet ger stora möjligheter att förse studenter och medarbetare under vidareutbildning med värdefull kunskap och erfarenhet för att region Uppsala ska kunna ge vård av allra högsta klass. Uppsala har även ett life science kluster i världsklass och även denna Det före detta regionförbundets stöd till länets forsknings- och utvecklingsarbete kring välfärdsfrågor genom att vara brobyggare mellan forskning och praktik ska fortsätta. En del av det ska vara att förse socialtjänsten och berörda delar inom hälso- och sjukvården med kunskaps- och metodstöd i utvecklings-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Här ingår att vidareutveckla samverkansformerna med universitet och högskolor och att synliggöra och tillvarata kunskap från professionerna och brukarna. Länets egna forskningsmedel bör också inriktas på att finansiera forskning om de stora folksjukdomarna och inte minst äldres sjukdomar. En viktig del i arbetet är att skapa mötesplatser och utbyte mellan till exempel universitet och vårdgivare. Uppdrag Leverera vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet i allmänhet och life science företagen i synnerhet. Satsa på forskning om äldres sjukdomar. 11

158 Bilaga 116/17 f Patientsäkerhet Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Strategier och handlingsplaner för att uppnå detta behöver därför vara väl kända och implementerade inom all vårdverksamhet inom region Uppsala. Det gäller att vara innovativ inom detta område, många lösningar på exempelvis fallolyckor finns ännu inte på marknaden, därför vill vi jobba mer med till exempel innovationsupphandlingar tillsammans med näringsliv för att hitta de nya, framtida innovativa lösningarna Uppdrag Förbättra läkemedelsgenomgångarna för länets alla patienter Minska antalet vårdskador exempelvis genom ett utvecklat användande av exempelvis innovationsupphandlingar för att förebygga vårdskador 12

159 Bilaga 116/17 f Strategiska mål Region Uppsala: Bidrar till en levande landsbygd, växande småorter och hållbara städer Medverkar till att Uppsala län ska bli fritt från beroendet av fossil energi som ska ersättas med grön energi från jord- och skogsbruket och förnybar energi. Medverkar till att alla invånare i Uppsala län ska ha tillgång till bredband med hög hastighet. Bidrar till att Uppsala län har ett företagsklimat i världsklass och stöttar i den mån det är möjligt länets alla små och medelstora företag och även ungas entreprenörskap Regional utveckling för ett hållbart län Centerpartiet vill se en grön omställning inom energiområdet samt ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Vi vill att hela landet ska vara fossilfritt fram till 2040 och det är viktigt att region Uppsala gör sin del för att göra detta mål verklighet. Med vår politik får vi en stark tillväxt inom de gröna näringarna. Följdeffekten av att detta blir att arbetstillfällena på landsbygden blir fler, det skapar i sin tur ett större underlag för en utvecklad service i våra mindre orter i Uppsala län. Så når vi levande landsbygder och en hållbar tillväxt i länet. Den offentliga sektorn är en stor aktör när det gäller inköp av varor och tjänster. Bara i Uppsala läns kommuner och landsting, upphandlas det för flera miljarder varje år. Den köpkraften ska vi använda på ett smart sätt för att driva på utveckling och innovation för att få fram miljömässigt hållbara varor och tjänster. En stor varugrupp för det offentliga Sverige är livsmedel. Vi har i Sverige en rigorös djurskydds-lagstiftning, den ska vi vara stolta över. Inköpen i kommuner och landsting styr vi i politiken i våra respektive riktlinjer för upphandling, där ska vi kräva att produktionsvillkor motsvarar svensk miljö- och djurskyddslagstiftning. Detta skapar en tillförlitlig marknad i Uppsala län och ger arbetstillfällen på landsbygden. Det svenska jord- och skogsbruket är viktigt för att vidareutveckla den gröna omställningen i Sverige, inte minst i framställningen av olika förnybara bränslen för bussar och andra fordon. Att alla invånare i Uppsala län har tillgång till bredband är för Centerpartiet en väldigt viktig fråga. Bredband är en grundförutsättning för företagande särskilt på landsbygden då långa avstånd gör det svårt att nå den fysiska samhällsservicen. Tillgång till snabbt bredband är inte bara en viktig del för företagande på landsbygden. Den är också av stor betydelse för många människors myndighetskontakter, kulturkonsumtion och sociala liv. 13

160 Bilaga 116/17 f Centerpartiet i Uppsala län kommer fortsätta arbeta för att landsbygden och de mindre orterna ska ha de bästa utvecklingsmöjligheter. Ska landsbygden leva behöver också de som vill bo där få chansen att bygga. Inställningen till byggande på landsbygden måste därför vara generös, inte bara från länets kommuner utan också från statliga myndigheter. Ett ökat byggande på landsbygden gör också att befintliga investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik och servicefunktioner får ett bättre underlag. Inriktningen bör i första hand vara att stimulera till utveckling av samlad bebyggelse på landsbygden i där det redan finns kollektivtrafik. Uppdrag Stimulera ökad biogasproduktion samt anläggning av fler biogastankställen runt om i länet. Regionen ska aktivt arbeta tillsammans med länsstyrelsen för att genomföra handlingsplan som främjar länets lantbruk. Bidra till utbyggnaden av bredband i hela länet All regionens verksamhet ska i sina beslut bidra till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Förbättrad kollektivtrafik på landsbygden Kollektivtrafiken är viktig för den fortsatta gröna omställningen. Därför är det bra att det finns ett brett utbud av kollektivtrafik i länets alla delar redan idag. Kollektivtrafiken mellan kommunernas huvudorter är god, både när det gäller turtäthet och hur länge trafiken går. Centerpartiet vill att det ska vara möjligt att i större utsträckning använda skolskjutstrafiken även om man inte är skolelev och utanför skolans läsår. Därför vill vi införa anropsstyrd trafik på dessa linjer under skolloven. Tidtabellen skulle fortsätta att gälla, men bussen skulle inte gå annat än om någon behövde resa just den turen. Vidare är det många som idag inte känner sig trygga att vänta på bussen på landsbygden. Ofta är väderskydden slitna och undermåliga och bussen missa ibland de som sitter och väntar. Det måste kännas tryggt och enkelt att ta bussen även på landsbygden därför vill vi satsa på att rusta upp hållplatsernas väderskydd framförallt på landsbygden så att fler känner sig trygga och att det går att lita på att bussen kommer fram i tid. Stadstrafiken i Uppsala behöver ställas om i snabbare takt till fossilfritt. Centerpartiet ser eldrivna bussar som helt nödvändiga för att kunna ställa om kollektivtrafiken till helt fossilfri. Vi ser potentialen och tekniken och vill därför redan nu introducera tekniken. Den styrande koalitionen ser problemen där vi ser möjligheterna. Vi vill att två stadsbusslinjer ska vara helt eldrivna under 2019 och att hela stadsbusstrafiken ska vara helt eldriven I Enköping och Bålsta finns redan helt elektrifierade busslinjer. Där vill vi nå målet att all tätortstrafik är helt elektrifierad Vi sätter tuffa mål och står redo att kavla upp armarna och jobba för att nå dessa. 14

161 Bilaga 116/17 f Uppdrag Samordna biljettsystem med omgivande län. Utveckla mötespunkter med pendlarparkeringar och cykelställ med vindskydd för att underlätta för byte från bil och cykel till buss. Tillsammans med Uppsala kommun och Gamla Uppsala buss få på plats två helt eldrivna busslinjer till år 2019 Snabba på utvecklingen för att ha en helt eldriven stadsbussflotta Genomföra ett stadstrafiksystem i Uppsala som växer med staden. Skapa en kollektivtrafik som når alla tätorter i länet. Infrastruktur för ett växande län Den viktigaste delen i länets infrastruktur är vägnätet. Det är många som bor utan att ha direkt anslutning till spårtrafik. Centerpartiet vill se till så att det finns trafiksäkra vägar av bra standard. Därför behövs fortsatta offentliga satsningar också på det enskilda vägnätet. Oavsett om man går, cyklar, kör bil eller åker buss så är ett säkert vägnät en nödvändighet. Upptåget har stor betydelse för attraktiviteten för många mindre orter i norra och västra Uppsala län. Det är därför viktigt att tågen fortsätter att stanna på alla stationer och att ytterligare stationer byggs ut För att detta ska vara en möjlighet behöver Dalabanan också rustas för att åstadkomma högre kapacitet utan att sänka den tillåtna hastigheten. Ostkustbanan är en annan oerhört viktig infrastruktur för Uppsala län. Genom en utbyggd Ostkustbana mellan Uppsala och Stockholm kommer stora delar av länet få en mer tillförlitlig möjlighet att på ett miljövänligt sätt ta sig till och från Stockholm. Där driver vi på starkt för att få till fyrspår mellan Uppsala och Stockholm. Idag saknas tillräckligt bra förbindelse mellan Uppsala och Västerås. För att göra det lättare för fler att vara miljövänliga och åka kollektivt är det viktigt att bygga ut en järnväg mellan städerna som går genom Enköping, den så kallade Arosbanan. På så sätt kan vi även sänka resetiden till 45 minuter och placera ut fler stationer längs sträckan för att möjliggöra för flera att pendla kollektivt med korta restider. Tyvärr har alldeles för lite hänt när det gäller att förvekliga denna viktiga infrastrukturinvestering. Uppdrag Tar initiativ för att förverkliga en järnväg Uppsala Enköping Västerås. Bidrar till att Ostkustbanan ska byggas ut för att ge ökad kapacitet mellan Gävle Uppsala Stockholm. Färdigställer och implementerar en cykelstrategi som underlättar användandet av cykel i hela länet. Färdigställer upprustningen av 288:an hela vägen till Östhammar Sjukresor Då är det viktigt att lätt ta sig till vården. Att alla delar av länets har tillgång till gratis sjukresebussar är en central fråga för Centerpartiet. Sjukresorna ska vara 15

162 Bilaga 116/17 f av god kvalitet och att bussarna avgår från vårdenheterna runtom i regionen. Sjukresebussar är en del av att förbättra servicen på mindre samt att stimulera kollektivt resande vilket leder till att vi också minskar miljöbelastningen. Därför är det självklart för oss i Centerpartiet att den som är får en kallelse till vården samtidigt får en biljett i kollektivtrafiken och att det finns enkel och tydlig information om hur man reser kollektivt till regionens vårdinrättningar. Uppdrag Ge möjlighet för dem som har rätt till sjukresa att utan krångel resa med ordinarie kollektivtrafik. Säkrare kollektivtrafik Säkerheten inom kollektivtrafiken behöver utvecklas. Det gäller både trafiksäkerhet och individens trygghet och säkerhet vid promenad till och väntan vid hållplats, trygghet och säkerhet för chaufför och passagerare ombord och passagerarens avslutning på resan. Det handlar om allt från arbetet med att få passagerare i regionbussar att använda säkerhetsbälten till att samverka kring insatser för att öka tryggheten på större bytespunkter och särskilt Resecentrum i Uppsala. Avgifter i kollektivtrafiken Priserna för enkelresa med kollektivtrafiken på korta sträckor över zongräns upplevs som höga. Att även i år höja reskassepriset är olyckligt. Det riskerar att försvåra för sällanresenärerna att utveckla ett mer frekvent resande. Vi föreslår därför i år ingen justering av priserna på reskassan. När det gäller periodbiljetter finns det anledning att försöka följa Stockholms läns prissättning när det är möjligt. Det var utgångspunkten när det nya prissystemet sjösattes. Vi vill återupprätta det sambandet och föreslår därför att baspriset för ett månadskort sätt till 860 kronor. Uppdrag Inleda förhandlingar med Stockholms läns landsting om ömsesidig giltighet för respektive länskort (SL-kort och UL-kort). Genomföra insatser för att säkerställa en tryggare och säkrare kollektivtrafik. 16

163 Bilaga 116/17 f Region Uppsala: Vårdar våra kulturarv. Bidrar till att Uppsala län har ett rikt konst- och kulturliv. Ger stöd till studieförbund och annan folkbildningsverksamhet. Tillvaratar kulturens hälsobringande kraft. Kultur i hela länet Sedan 2013 ingår Uppsala län i den så kallade samverkansmodellen på kulturområdet. Det är viktigt att samverkan mellan staten, landstinget/regionen och länets kommuner kan fördjupas inom kulturområdet. Enligt Centerpartiet är det angeläget att hela länet får tillgång till kulturutbud med hög kvalitet. Under 2014 startade en scenkonstkarusell, med Musik i Upplands konsertkarusell som förebild, i tre av länets kommuner. Det är viktigt att scenkonstkarusellen byggs ut så att alla kommuner nås. Det är också angeläget att satsningen på en litteraturkarusell (fyra författarbesök per år i alla åtta kommunerna) fortsätter. Kulturen kommer därmed nära människorna på landsbygden och småorterna i länet. Uppdrag Scenkonstkarusellen byggs ut så hela länet täcks. Fortsätt utveckla samarbeten med det professionella kulturlivet Vårda våra kulturarv Det är viktigt att länets kulturminnesvård (inklusive den lokala hembygdsrörelsen) får goda förutsättningar. Kulturminnesvården lär oss känna vår historia men lär oss också förstå vår samtid. Genom verksamheten med kulturbussar (avgiftsfritt under lågtrafik på UL) ska länets skolelever få möjlighet att ta del av kultur- och kulturminnen i hela länet. Gamla Uppsala Museum bör läggas ihop med Upplandsmuseet för att få en gemensam huvudman och på så vis skapa synergieffekter. Uppdrag Fortsätta ge länets skolelever möjlighet att ta del av kultur och kulturminnen genom kulturbussarna. 17

164 Bilaga 116/17 f Folkbildning Folkhögskolan är en skolform som visat sig ha goda resultat för elever som har bristfälliga resultat i grundskolan eller gymnasieskolan. Ett livslångt lärande är något som Centerpartiet slår vakt om. Centerpartiet vill få till stånd en uppbyggnad av en filial till Wiks folkhögskola i länets norra del. Genom studieförbunden får länets alla delar möjlighet att ta del av bildning och kultur. Det är angeläget att landstinget och länets kommuner ger stöd till folkbildning som når alla. Uppdrag Skapa en filial till Wiks folkhögskola i länets norra del. Enligt gällande regelverk ska regionstyrelsen, på förslag från Fastighets- och servicenämnden, till regionfullmäktige i juni presentera förslag till investeringsbudget. Någon sådan har inte lagts fram, istället presenteras något som kallas för ramar, där det inte framgår vilka objekt som prioriterats. Att på detta sätt undvika att för fullmäktige presentera en ordentlig investeringsbudget är oansvarigt och riskerar att leda till onödiga kostnader för regionen då nödlösningar kan komma att vara nödvändiga. Vi har utgått från samma grundmaterial som den styrande koalitionen när det gäller skatteprognoser, bidragsprognoser och kalkyler för generella pris- och löneökningar och ökade läkemedelskostnader. Även vår budget bygger på ett effektiviseringsbeting på en procent, tekniskt beräknat efter generella uppräkningar för LPIK och demografi. Precis som i förra årets gemensamma Alliansbudget har vi räknat in möjliga effektiviseringar genom införande av vårdlotsar med minst 10 miljoner, en liten del av de uppskattade effektiviseringsvinsterna. Delar av dessa vinster kan användas för att finansiera förstärkta insatserna på ambulansområdet eller andra ökade vårdkostnader. Den styrande koalitionen har i sin budget satt landstingsstyrelsen anslag för oförutsett till 56 miljoner kronor. Vi anser att det är en väl hög summa för regionstyrelsen att hantera utan regionfullmäktiges godkännande. Vi budgeterar därför posten till 21 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden kompenseras för ökade kostnader för sjukresor, 4 miljoner kronor. 18

165 Bilaga 116/17 g Vården i fokus Sverigedemokraternas förslag till regionplan och budget (RPB) för Region Uppsala

166 Bilaga 116/17 g Innehåll Gruppledaren har ordet 1. Hälso- och sjukvård s. 5 Ansvarsfull hantering En akutvård utan köer Utveckla ambulansverksamheten Hembesök Friskvårdsavtal Missbrukspolitik Likabehandling en självklarhet Hyrläkare En svensk sjukvård utan könsstympningar Förebyggande behandling av prostatacancer Värna rätten till liv Säkerställ tryggheten på landsbygden Förbättra säkerheten på sjukhusen Översyn av fastighetsbeståndet Kvinno- och mansfrid Utöka antalet vårdplatser Bristen på barnmorskor Tillgängliga vårdcentraler 2. En återupprättad psykiatrivård s. 10 Läget är akut Nollvision för självmord Förebyggande arbete Fler vårdplatser 3. Kulturpolitik s. 12 Satsa på kulturarvet Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Studieförbundens roll Konst och arkitektur 4. Kollektivtrafik, miljö och mat s. 14 Klimatneutral verksamhet Hela länet ska leva Öka kollektivtrafikens attraktivitet En realistisk kollektivtrafik Höga krav på maten Energieffektivisering 5. Regional utveckling s. 16 Samverkan för turism 2

167 Bilaga 116/17 g Levandegör kulturarvet Nej till storregion Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården s. 18 Fokus på kärnverksamheten Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Upprätta ett mångkulturellt bokslut Motverka nya sjukdomar Hälsokontroller för asylsökande Kostnader för tolkverksamhet 7. En öppen, demokratisk och tillgänglig region s. 20 Flytta makten närmare folket Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Avsluta beredningarna Utveckla e-förvaltningen 8. Personal s. 21 God personalpolitik Höga språkkrav en nödvändighet Personalens säkerhet i främsta rummet Kompetens framför kvotering Förbud mot heltäckande slöja Bättre arbetsvillkor Centrala förtroendemannakostnader 9. Bilagor s. 23 Resultatbudget Verksamhetens anslagsramar Kalkylunderlag Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 3

168 Bilaga 116/17 g Gruppledaren har ordet Landstinget i Uppsala län har blivit Region Uppsala. Det har dock inte medfört några avsevärda förändringar vad gäller den långsiktiga ekonomiska trenden. Tvärtom fortsätter Region Uppsala vägen mot sämre ekonomi och fortsatt långa köer. Skatten höjdes med 30 öre under Alliansens styre inför år En höjning blev aktuell även med det rödgröna styret inför år 2016 med 55 öre. Det är omfattande höjningar på en skatt som tidigare var 10,86. I procent räknat är det ett ökat skatteuttag om 8 procent. Trots det kommer Region Uppsalas ekonomi inte att gå ihop med det rödgröna huvudförslaget. Man gör sitt bästa för att mörka detta faktum, men deras egen budget påvisar att rejäla sparkrav blir ett faktum vid budgetperiodens sista år såvida de inte höjer skatten ännu en gång. I Sverigedemokraternas förslag till budget görs en rad nödvändiga ekonomiska omprioriteringar. Resurser omfördelas från politiken, ledningskontoret, kulturen, folkhögskolorna och invandringsrelaterade poster till förmån för en sund ekonomi och krafttag mot köerna i sjukvården. Sjukvården är Region Uppsalas största och viktigaste verksamhet. Ändå missköts den år efter år oavsett blått eller rödgrönt styre. Köerna, otillgängligheten, är dess största bekymmer. Det är ett problem som hänger ihop med andra bekymmer såsom låga löner inom en del yrkesgrupper, hög arbetsbelastning, höga personalparkeringskostnader, brist på kvalificerad arbetskraft och undermålig språkkompetens hos en del personal. Sammantaget prioriteras varken patientsäkerheten eller personalens välmående. Vi behöver en kursändring i detta, bort från en oengagerad låtgå- politik och istället till en ansvarsfull politik som sätter personalens och patienternas behov i främsta rummet. Simon Alm Gruppledare för Sverigedemokraterna i Region Uppsala 4

169 Bilaga 116/17 g 1. Hälso- och sjukvård Ansvarsfull hantering Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns idag måste rättas till för att få en sjukvård av bästa kvalitet. Uppföljningen och kontrollen av Region Uppsalas ekonomi måste förbättras. I regionens ekonomiska rapporter är idag utgifter och intäkter redovisade i så pass stora konton att det är omöjligt att läsa sig till en djupare förståelse. Detta är något som måste ses över. Sverigedemokraterna föreslår att skatten till Region Uppsala för 2018 fastställes till 11,71 kronor per skattekrona att effektiviseringskravet sätts till en (1) procent årligen. att regionstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin En akutvård utan köer Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När man drabbas av sjukdom och snabbt behöver komma i kontakt med vården är det orimligt att man ska behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas. Att korta kötiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och rum. Akutvården lider av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Sverigedemokraterna föreslår att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras Utveckla ambulansverksamheten Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Regionen bör utreda möjligheterna för detta. Idag utgår ambulanser från ett fåtal orter i länet. Det leder till att skillnaden i väntetid på ambulans är stor. Medianinsatstiden är 8,25 minuter i Uppsala samt mellan 25 och 30 minuter på flera orter i länet. Medianinsatstiden i hela länet är 12,06 minuter. Ambulanser måste stationeras på fler orter i länet för att skapa jämlikare tillgång till vård. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds att utöka antalet utgångsorter för ambulans för att minska skillnaderna i insatstid Hembesök 5

170 Bilaga 116/17 g Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser behovet av läkarbesök i hemmet och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare. Sverigedemokraterna föreslår att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas Friskvårdsavtal Möjligheterna bör utredas till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det förebyggande arbetet inom vården. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds Missbrukspolitik Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Region Uppsala ska ha en absolut nolltolerans mot olagligt narkotikabruk. Därför ska inte ett sprututbytesprogram bedrivas i regionens regi framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från samhällets sida. Sverigedemokraterna föreslår att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras att avsluta regionens sprututbytesprogram Likabehandling en självklarhet Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men Region Uppsala bör inte heller särbehandla vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i regionens verksamheter idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället för att peka ut enskilda grupper som särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör Region Uppsala arbeta med bemötandefrågor på generell nivå. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med allmän likabehandling fördjupas att avbryta all hbt-certifiering av regionens verksamheter Hyrläkare Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare. Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Region Uppsala bör prioritera anställning av fler både AT- och ST-läkare. Sverigedemokraterna föreslår att intensifiera arbetet med att minska kostnaderna för hyrläkare. 6

171 Bilaga 116/17 g En svensk sjukvård utan könsstympningar Hälso- och sjukvården i regionen ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad. Region Uppsala kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas. Sverigedemokraterna föreslår att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras Förebyggande behandling av prostatacancer Region Uppsalas arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka män i Sverige beskedet att de har prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter kunna sätta in behandling. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds Värna rätten till liv Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste prioriteras. Region Uppsala bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med information och kunskapsförmedling. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar intensifieras Säkerställ tryggheten på landsbygden De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som bor på landsbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör Region Uppsala återgå till de kriterier för IVPAlarm som gällde före Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har riskerat många människors liv. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde före 2009 Förbättra säkerheten på sjukhusen De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna registreras. Samtidigt bör regionen undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med inspelning. 7

172 Bilaga 116/17 g Sverigedemokraterna föreslår att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds Översyn av fastighetsbeståndet För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna av regionen ägda lokaler bör Region Uppsala utarbeta en plan och initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn och förteckning över de fastigheter som regionen äger och förvaltar måste också ske och ständigt uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas omgående. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Polisen för att förbättra säkerheten inleds att utveckla översynen av Region Uppsalas fastighetsbestånd Kvinno- och mansfrid Region Uppsalas arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med mansfrid utökas och förbättras Utöka antalet vårdplatser Akademiska sjukhuset har idag brist på vårdplatser. Det leder till att patienter upplever att de blir hemskickade för tidigt, och i vissa fall försämras vården när tillsyn skulle behövas. Detta medför också att många patienter tvingas söka sig till andra landsting. Att tvinga människor i behov av vård till miljöer långt hemifrån är ett onödigt mänskligt lidande. Antalet vårdplatser måste bli fler. Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur fler vårdplatser inom specialistvården kan skapas Bristen på barnmorskor Ett återkommande problem sommartid är bristen på barnmorskor. Det leder till att kvinnor tvingas söka sig till andra landsting för att förlösa. Att föda barn är ett stort steg och innebär påfrestningar därefter. Dessa kvinnor behöver inte utsättas för ytterligare stress och orosmoment, som fallet blir när de tvingas leva i ovisshet kring kapaciteten hos Akademiska sjukhuset sommartid. Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur bristen på barnmorskor under vissa tider på året kan förebyggas Tillgängliga vårdcentraler Vårdcentraler saknas idag på många orter i länet. Tillgängligheten till vården är därmed sämre på flera orter jämfört med andra. En svårtillgänglig vård leder till att viljan att uppsöka vård i god tid minskar. Fler avvaktar längre innan de söker vård. Sjukdomstillståndet riskerar därför att vara mer kritiskt för de människor som väntar längre med att uppsöka vård. Detta skapar onödigt lidande samt merkostnader. En jämlik tillgång till vårdcentraler leder till minskade vårdkostnader. 8

173 Bilaga 116/17 g Sverigedemokraterna föreslår att vårdcentraler ska finnas på fler orter i länet 9

174 Bilaga 116/17 g 2. En återupprättad psykiatrivård Läget är akut Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man erbjuds vård i andra landsting. Nollvision för självmord Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting/region. Genom samverkan med socialtjänst och skola samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård i rätt tid. Region Uppsala måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala inför en nollvision vad gäller självmordsförsök att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa Förebyggande arbete Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår. Sverigedemokraterna föreslår att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning Fler vårdplatser Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga brott. Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende och statliga institutioner. Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare. 10

175 Bilaga 116/17 g Ett annat område inom psykiatrivården som är kraftigt ersatt är barn- och ungdomspsykiatrin. Många barn och ungdomar far idag psykiskt illa, och det måste även tillskapas fler BUP-platser så att man kan hjälpa barn och ungdomar i god tid. Sverigedemokraterna föreslår att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården utökas att antaler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin utökas 11

176 Bilaga 116/17 g 3. Kulturpolitik Satsa på kulturarvet Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig, medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste fler kultursatsningar inom Region Uppsala syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella kulturarvet. Sverigedemokraterna föreslår att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds Gamla Uppsala Museum Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt. Region Uppsala bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i regionen bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Region Uppsala ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma om inte regionens egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in. Sverigedemokraterna föreslår att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in Studieförbundens roll I vår region går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att bidragen till studieförbunden dras in Konst och arkitektur Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra Region Uppsalas nybyggnation och inredning i regionens lokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att uttrycka sig vid val av byggnaders fysiska utformning. Region Uppsala bör hitta lämpliga fora för detta. Vid 12

177 Bilaga 116/17 g byggnation ska en halv procent av investeringen användas till konstutsmyckning för att bidra till en trevlig och inbjudande miljö. Sverigedemokraterna föreslår att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra Region Uppsalas verksamhet att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av regionens lokaler att enprocentsregeln ersätts med en halvprocentsregel 13

178 Bilaga 116/17 g 4. Kollektivtrafik, miljö och mat Klimatneutral verksamhet Region Uppsala spelar en viktig roll i miljöarbetet. En välplanerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och val av miljövänliga alternativ är områden där regionen kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Regionens arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Region Uppsala bör införa en nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen att en handlingsplan för nollvisionen framarbetas Hela länet ska leva Region Uppsala bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att regionen ska bedriva en aktiv och inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I samband med att regionen tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte missgynnas. En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för ett antal tågförbindelser. Städerna Uppsala och Enköping har vuxit under flera decennier och förväntas fortsätta växa. Mellan dessa två orter är det naturligt att skapa en tågförbindelse. Mellan Örbyhus och Östhammar finns spår redan mellan Örbyhus och Gimo. Förutsättningarna för att förlänga tågförbindelsen fram till Östhammar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Östhammar utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Örbyhus och Östhammar utreds att skapa förutsättningar för Upptåget att börja stanna för på- och avstigning i Vänge, Järlåsa och Vittinge Öka kollektivtrafikens attraktivitet Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna. För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Region Uppsala bör även verka för att återföra stadstrafiken till området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport. Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för tillgängligheten. Sverigedemokraterna föreslår att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas 14

179 Bilaga 116/17 g En realistisk kollektivtrafik Tåg och buss utgör stommen i kollektivtrafiken i Uppsala län och ska utvecklas. Det finns alternativ till dessa som tunnelbana och spårvagn. Att bygga för tunnelbana är varken bra för miljön eller ekonomiskt för en stad med cirka 150 tusen invånare. Spårvagnstrafik har Uppsala haft tidigare under 1900-talet. Denna kollektivtrafikform byggdes bort för att bana väg för annan mer ändamålsenlig infrastruktur. Utvecklingen som följt därefter har medfört ytterligare komplikationer för att finna fysisk plats, varför Region Uppsala inte ska investera i infrastruktur för spårvagnstrafik. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala verkar för att projektering av spårvagnstrafik i Uppsala stad inte genomförs Höga krav på maten Region Uppsala ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras. Sverigedemokraterna föreslår att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller framställts på annat oetiskt vis inte används i Region Uppsalas verksamhet att patientmaten är varm, aptitlig, näringsriktig, närproducerad och ekologisk Energieffektivisering Region Uppsala bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av Region Uppsala att investera i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och regionens resurser inte ska gå till sådana investeringar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med energieffektivisering utökas att Region Uppsala inte bidrar till utbyggnad av vindkraft 15

180 Bilaga 116/17 g 5. Regional utveckling Samverkan för turism Region Uppsala bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Sverigedemokraterna föreslår att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras Levandegör kulturarvet Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna. Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har regionen en viktig roll att spela. Sverigedemokraterna föreslår att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning Nej till storregion Alla förslag på att slå samman vår region med andra landsting eller regioner till en storregion måste avvisas. Som fristående region kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska identitet urvattnas. Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i regionfullmäktige och än mindre någon större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder förslaget i regionen hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära. Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda. Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting eller region 16

181 Bilaga 116/17 g att länets medborgare tillfrågas i storregionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet Region Uppsalas medlemskap i Mälardalsrådet ska avslutas. Detta organ fyller ingen större funktion idag utan är en ytterligare byråkratisk koloss utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i Region Uppsalas verksamhet. Den regionala verksamheten behöver också effektiviseras för att fokusera på åtgärder som gör konkret nytta för skattebetalarna. Samordning med andra aktörer är ett viktigt arbete för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna. Anslagen för Samordningsförbundet har historiskt varit större än vad förbundet haft behov av. Konsekvensen har blivit att förbundet finansierat verksamheter som inte varit tilltänkta eller prioriterade. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala ansöker om utträde ur Mälardalsrådet att den regionala verksamheten effektiviseras att verka för att Samordningsförbundet rationaliserar sin verksamhet 17

182 Bilaga 116/17 g 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården Fokus på kärnverksamheten Region Uppsalas huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i regionens regi som måste ses över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggas ned. Sverigedemokraterna föreslår att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggs ned Inga gräddfiler för illegala invandrare Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som olovligen vistas i landet har rätt till fri tand- och sjukvård. Det är även orättvist att behandla utlänningar olika. De utlänningar som vistas i länet som turister erbjuds inte samma förmånliga villkor som de utlänningar som är här illegalt. Det är dock principiellt viktigt att de folkbokförda invånarna i länet erbjuds bäst villkor i sitt eget trygghetssystem och inte tvärtom. Sverigedemokraterna föreslår att regionstyrelsen tillskriver regeringen om att ta bort gräddfiler för tillståndslösa utlänningar inom vården att Region Uppsala söker tätare samverkan med Polisen för att verka för att färre tillståndslösa utlänningar ska vistas i länet att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av tillståndslösa utlänningar En stark aktör för minskad asylinvandring De lagar eller överenskommelser som medför en ökad invandring till länet ska motverkas av Region Uppsala. Detta genom dialog, opinionsbildning, skrivelser och beslut inom ramen för Region Uppsalas befogenhet. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala verkar för att en invandringspaus införs i länet och att ingen invandring sker av kategorin nyanlända med asylskäl eller asylsökande under budgetperioden Upprätta ett mångkulturellt bokslut Regionstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för regionens verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen av effekterna av det mångkulturella samhället. Sverigedemokraterna föreslår att ett mångkulturellt bokslut upprättas Motverka nya sjukdomar Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar som tidigare varit utrotade i vårt land och vår region, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat i 18

183 Bilaga 116/17 g Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras Hälsokontroller för asylsökande Region Uppsala bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra vårdplatser. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande i det fall massinvandringen mot Region Uppsalas tydliga vilja ändå fortgår Kostnader för tolkverksamhet Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av Region Uppsala om inte särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket finansiera detta. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger Asylsamordnare En asylsamordnare är inte ett ansvar för Region Uppsala. Asylsamordnaren behövs därmed inte inom regionen som dessutom är i ett ekonomiskt läge där resurserna behöver koncentreras till de verksamheter som ligger inom regionens uppdrag att utföra. Sverigedemokraterna föreslår att avveckla funktionen asylsamordnare 19

184 Bilaga 116/17 g 7. En öppen, demokratisk och tillgänglig region Flytta makten närmare folket Region Uppsala bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som regionfullmäktige endast har 71 ledamöter och sammanträder så sällan. Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vår region införa möjligheten till medborgarförslag. Regionstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon form av allmänhetens frågestund i regionfullmäktige. I synnerhet som regionfullmäktige sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att lämna medborgarförslag införs att regionfullmäktige inför allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter Avsluta beredningarna Region Uppsala har tre beredningar. De fyller ingen konkret funktion för varken politiken eller verksamheterna. Det råder samtidigt oklarhet från politikens sida vad som förväntas av dessa. Alla verksamheter behöver ständigt utsättas för rationaliseringar och avvägningar mot andra för att prioritera rätt. Sverigedemokraterna föreslår att beredningen för äldre- och funktionsnedsatta, beredningen för demokrati, jämställdhet och integration samt beredningen för barn och unga avvecklas Utveckla e-förvaltningen Region Uppsala måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. Samtidigt som regionens e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsalas e-förvaltning utvecklas 20

185 Bilaga 116/17 g 8. Personal God personalpolitik Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på föredömligt sätt. Goda karriärvägar ska finnas inom Region Uppsala. Höga språkkrav en nödvändighet Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla som arbetar inom Region Uppsalas verksamhet. Erfarenheter från andra landsting/regioner i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid komma främst. Sverigedemokraterna föreslår att all personals kunskaper i svenska säkerställs och verifieras Personalens säkerhet i främsta rummet Alla anställdas skydd i tjänsten måste säkerställas inom Region Uppsala. Att ambulanspersonal och busschaufförer utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Regionen bör kontakta andra landsting i landet som har erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att åtgärder för att öka fordonspersonalens säkerhet utreds Kompetens framför kvotering Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och anställning. Region Uppsala ska starkt ta avstånd från alla former av kvotering, oavsett om det rör sig om kön, etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand. Sverigedemokraterna föreslår att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar Förbud mot heltäckande slöja Ett förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen. Sverigedemokraterna föreslår att heltäckande klädsel förbjuds inom Region Uppsalas verksamhet om den inte är medicinskt betingad 21

186 Bilaga 116/17 g Bättre arbetsvillkor Region Uppsala har under ett antal år haft svårt att rekrytera personal. Många medarbetare arbetar hårt och har även en god utbildning. Trots arbetsbördan och utbildningsgraden hos många medarbetare är lönerna orimligt låga. För att behålla personal och underlätta för nyrekrytering bör lönerna höjas. Dessutom måste rätt till heltid och möjlighet till deltid införas på bred front i regionen. Delade turer som inte är önskvärda ska upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att lägstalönerna inom Akademiska sjukhuset ska höjas att rätten till heltid och möjlighet till deltid är centralt i Region Uppsalas personalpolitik att ofrivilliga delade turer undviks Centrala förtroendemannakostnader De politiska momenten inom regionen ska vara kostnadseffektiva. Många medborgares förtroende för politikerna är idag lågt. Det finns en bild av att politiker inte tar ansvar men gärna bra betalt för sina insatser. För att öka legitimiteten och förtroendet bör de ekonomiska förutsättningarna mellan förtroendevalda och anställda i verksamheterna minska. Den politiska organisationen inom Region Uppsala har inte något effektiviseringskrav på sig likt andra verksamheter. Detta möjliggör goda rationaliseringsmöjligheter. Det är rimligt att politiker ställer krav på effektiviseringar på hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik först när besparingarna även omfattar politiken. Sverigedemokraterna föreslår att justera det belopp i Region Uppsalas arvodesreglemente som utgår från riksdagsmannaarvodet till att utgå från prisbasbeloppet istället att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras Personalparkering vid Akademiska sjukhuset Under våren 2016 har fastighets-, teknik- och servicenämnden beslutat att höja parkeringsavgifterna vid Akademiska sjukhuset. Den största förändringen drabbar personal som använder bilen till- och från jobbet. Den månatliga kostnaden för endast parkering kommer att vara större än ett busskort för samma period. Prissättningen är orättvis, och kan endast ses som ett sätt att sänka lönerna för personalen. De med lägst löner drabbas hårdast då det är en avgiftshöjning som slår lika mot alla. Region Uppsala behöver arbeta med att förbättra arbetsvillkoren istället för tvärtom. Sverigedemokraterna föreslår att prisnivåerna för parkering på Akademiska sjukhusets område kvarstår vid dem som gällde fram till år

187 23 Bilaga 116/17 g

188 24 Bilaga 116/17 g

189 25 Bilaga 116/17 g

190 26 Bilaga 116/17 g

191 Bilaga 116/17 g Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 2018 (tkr) Kostnader Akademiska sjukhuset Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Minskade tolkkostnader Förlossningsvården Satsning för kortare köer (ettårig) Summa Primärvården Avveckling av Cosmos Satsning för kortare köer Summa Hälsa och habilitering Centrum för hälsa och integration Minskade tolkkostnader Summa Kulturnämnden Minskat ekonomiskt stöd till studieförbunden Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Halvering av enprocentsregeln Kultur för asyl -750 Summa Regional utveckling Utträde ur Mälardalsrådet 500 Regional verksamhet Summa Sjukhusstyrelsen Inget sprututbytesprogram Summa Vårdstyrelsen Minskade tolkkostnader Summa Centrala förtroendemannakostnader Sänkta arvoden i regionfullmäktige inklusive presidiet Sänkta arvoden i regionstyrelsen 330 Sänkta arvoden inom regionrådsorganisationen Sänkta bidrag till partigrupperna inklusive utbildningsstöd

192 Bilaga 116/17 g Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund 200 Minskade anslag till beredningarna 1350 Sänkta övriga förtroendemannakostnader under regionstyrelsen 500 Summa Regionstyrelsen Minskade anslag till Samordningsförbundet Summa Fastighets- och servicenämnden Återgång till parkeringsavgifter före beslut vid Akademiska sjukhuset Asyl Tillståndslösa EES-handläggare -545 Summa Regionkontoret Ingen uppräkning av kostnader, besparing Summa Totalt

193 Bilaga 116/17 g Sverigedemokraterna i Region Uppsala Box Uppsala uppland@sd.se 29

194 Bilaga 117/17 Månadsrapport regionstyrelsen april (T1) 2017 SAMMANFATTNING Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 0,3 procent jämfört med Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 efter april är och det är en ökning med 65 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt en halv procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är kvar på 5,6 procent efter april. Vid samma tidpunkt föregående år var sjukfrånvaron i stort sätt på samma nivå. Landstingets årsprognos är 328 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet. Jämfört med föregående månad har Region Uppsalas prognostiserade årsresultat förbättrats med 74 miljoner kronor. Resultat Region Uppsala, mnkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget jmf. Prog Riks- och regionintäkter Trafikintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Nettokostnad 3,4% 6,5% - 3,8% 5,1% 4,9% - MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 0,3 procent jämfört med Det är en måttlig förändring med tanke på att förändringen av timlönekostnaden i regel är högre i början på ett år då löneöversynen från året innan får en större tyngd. Det sistnämnda beror på att den genomsnittliga timlönekostnaden för föregående år innehåller ny lön för endast nio månader. En förklaring till den måttliga förändringen kan vara förändring i personalstrukturen, men det är för tidigt att dra några säkra slutsatser kring detta. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2 efter april är och det är en ökning med 65 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt en halv procent. En förklaring till ökningen är bland annat tillkommande verksamhet såsom sjukvårdsteamet som överförts från Uppsala kommun, tillfällig slutenvårdsavdelning under 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. 2 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

195 Bilaga 117/17 2 ( 29 ) influensasäsongen, ytterligare en operationssal på S amariterhemmet. Det har även skett minskningar i årsarbetare bland annat med anledning av införandet av lasarettsansluten hemsjukvård. Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse, Region Uppsala Kostnaderna för inhyrd personal är 44 miljoner kronor till och med april. I bokslutet för år 2016 var kostnaderna 115 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Region Uppsala har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom allmänmedicin, somati k och psykiatri samt sjuksköterskor och å rsprognosen för inhyrd personal uppgår nu till 114 miljoner kronor och ligger i nivå med utfallet för Ta bell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Årsbudget 2017 Bokslut 2016 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Totalt Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är kvar på 5,6 procent efter april. Vid samma tidpunkt för egående år var sjukfrånvaron på samma nivå. Utfallet för helår 2016 var 5,6 procent. Vid en jämförelse med föregående år efter april har d en korta 2-14 dagar minskat något medan den längre 60 dagar eller mer har ökat. Sjukfrånvaron uppdel ad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron för kvinnor i åldersgruppen 50 år och uppåt har ökat jämfört med föregående år. I lägre åldersgrupperelativt stabilt mellan åren. För män är sjukfrånvaron på ungefär samma nivå som föregående år. En minskning s es för män i åldersgruppen upp till 29 år. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 31 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter april och det är cirka 3,7 miljoner kronor högre jämfört med samma period föregående år.

196 Bilaga 117/17 3 (29) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 130 miljoner kronor. Intäkterna är 136 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre riks- och regionintäkter, övriga intäkter, generella statsbidrag och skatteintäkter. Största anledningen till den positiva avvikelsen för riks- och regionintäkter beror på en försiktigt satt budget av Akademiska sjukhuset. Ökningen av övriga intäkter kan främst hänföras till högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Trafikintäkterna avviker negativt mot budget vilket förklaras av en mild vinter som gjort att resandet inte kommer upp i budgeterad nivå. Kostnaderna avviker negativt med 6 miljoner kronor. De poster som har störst negativt avvikelse är lönekostnader inklusive inhyrd personal och medicinskt material som till största delen beror på obudgeterade kostnader hänförliga till Akademiska sjukhuset. Landstingets årsprognos är 328 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet på 168 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter för generella statsbidrag, specialdestinerade statsbidrag, skatteintäkter samt lägre pensionskostnader. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsalas prognostiserade resultat förbättrats med 74 miljoner kronor främst beroende på högre stadsbidragsintäkter på 95 miljoner kronor för läkemedelsförmån. Landstingsservice lämnar en negativ prognos på minus 37 miljoner kronor vilket främst beror på engångskostnader på grund av förändrad timpristaxa gällande projektredovisning för investeringsprojekt samt kostnader för evakuering och skador.

197 Bilaga 117/17 4 (29) Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2017 Budget 2017 Resultat 2016 Sjukhusstyrelsen 1) Vårdstyrelsen 2) Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden 3) Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden 4) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Regionstyrelsen 5) Summa Region Uppsala ) Lasarettet i Enköping gör ett bättre resultat som beror på vakanser 2) Lägre ersättningar inom primärvården 3) Lägre biljettintäkter på grund av en mild vinter som gjort att resande inte nått upp i budgeterade nivåer. 4) Ökade kostnader för egenbetalade patienter inom Resurscentrum, Landstingsservice belastas med engångskostnader på grund av förändrad timpristaxa gällande projektredovisning samt kostnader för risk och evakuering. 5) Finansen har högre stadsbidrag för läkemedelsförmånen och lägre kostnader för pensioner. Regionkontoret har lägre kostnader för smittskyddsläkemedel. Diagram: Ackumulerat resultat Ackumulerat resultat -200 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2017 Budget 2017 Ack utfall 2016 Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt 1,19 procent under månaden.

198 Bilaga 117/17 5 (29) Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt miljoner kronor. Prognosen för året är miljoner kronor. Det är övriga materiella investeringar som avviker mot budget och det är huvudsakligen Akademiska sjukhuset som inte når budgeterad nivå. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 Utfall R/R Budget R/R April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Diagram: Rullande 12 trafikintäkter mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Utfall Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Budget Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17

199 Bilaga 117/17 6 (29) Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Utfall Budget Diagram: Rullande 12 medicinskt material Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Utfall Budget Tabell: Rullande 12 läkemedel Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Utfall Budget

200 Bilaga 117/17 7 (29) BILAGOR EKONO M Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar I

201 Bilaga 117/17 RPB 2017 indikatorer Region Uppsala RPB- indikatorer är en ny och viktig del av Regionplan och budget och omfattar 79 indikatorer varav 40 hör till En region för alla, 15 indikatorer till En nyskapande region och 24 indikatorer hör till En växande region. En del av indikatorerna mäts endast på årsbasis och därför saknas siffror i tertialuppföljningen. En del siffror i tertialuppföljningen kan jämföras med föregående år, andra inte. Indikatorernas målvärden kan vara bestämda i förväg, eller kan peka på en önskvärd riktning. Enligt nuvarande resultat i tertial 1 kan man skönja förbättringar på vissa delar av tillgänglighet och patientsäkerhet men för de flesta av indikatorerna är det för tidigt att med säkerhet uttala sig om indikatorernas riktning. En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F1.1 Delaktighet och involvering Kommentar vid avvikelse: F1.2 Respekt och bemötande Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka Värdet ska öka

202 Bilaga 117/17 9 (29) F1.3 Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor ,9% 27,9% 28,5% 26,9 Kommentar vid avvikelse: Det är osäkert hur registreringen av diagnoser och levnadsvanor fungerar. Värdet ska öka F1.4 Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 92,1 % 93,1% 93,1 % 92,2 % - - Ökning Kommentar vid avvikelse: Förvaltning tror på en förbättring för 2017 jämfört med Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F2.1 Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 90 % 92 % 89 % 89 % Värdet ska öka F2.2Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (alla VC). 87,3% 87,5% 85,5 % 84,9% 84,5% 85,4% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Det finns fortsatta problem inom primärvården att rekrytera allmänspecialister vilket avspeglar sig i siffrorna för nybesök till läkare. F2.3 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 87% 76% 71% 78 % Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Tillgängligheten i regionen förbättras då Akademiska generellt har en bättre tillgänglighet än de senaste åren för nybesök. Enköping har fortfarande en god tillgänglighet men har försämrats i jämförelse med tidigare år. Lasarettet beskriver en problematik kring vakanta tjänster som kortsiktigt försämrar

203 Bilaga 117/17 10 (29) tillgängligheten. Akademiska sjukhuset har också utmaningar med kompetensförsörjning, främst för sjuksköterskor som orsaker stängda vårdplatser och överbeläggningar. Akademiska sjukhuset har också utmaningar med kompetensförsörjning, främst för sjuksköterskor som orsaker stängda vårdplatser och överbeläggningar. F2.4 Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar 86% 82% 78% 83 % Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Akademiska sjukhuset har en förbättring kring operationer/behandling vilket mycket beror på exempelvis en ökad produktionsplanering inom regionen, utökad operationskapacitet på Samariterhemmet och justerad schemaläggning Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F2.5 Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader ,9 % 95,9 % 95 % Kommentar vid avvikelse: F2.6 God strokesjukvård - Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* 50 min 43 min 48 min 48 min 56 min 39 min 40 min Kommentar vid avvikelse: Det finns medicinska skäl till skillnader mellan män och kvinnor.

204 Bilaga 117/17 11 (29) Bedriver vård med hög patientsäkerhet Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F3.1 Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen 4,03% 3,94% 3,58% 3,32% 3% 3,66% Värde ska minska* Kommentar vid avvikelse: *Tidigare målvärde för 2017 (6,4) blev felaktig uppskattat pga. felaktig bearbetning av data Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F3.2 Andelen vårdrelaterade infektioner *= för hela 2017 Kommentar vid avvikelse: 11,8% 12,1% 9,5 % 9,4 %* 8,2 % 10,5 % Minskat förekomst Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner *= för hela ,9% 84,4% 81,8% 79,8%* 90 %

205 Bilaga 117/17 12 (29) Kommentar vid avvikelse: F3.4 Följsamhet till klädregler 98,7% 96,8% 95,8% - 97 % Kommentar vid avvikelse: F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per inv.). Kommentar vid avvikelse: F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde , Ska minska Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Ska minska Bedömning Bedömning F3.7 Andelen ddd av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Kommentar vid avvikelse: 6,04% 5,32% 6,3% 9,11% Ska öka

206 Bilaga 117/17 13 (29) Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F4.1 Undvikbar slutenvård vid diabetes typ 2 för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Kommentar vid avvikelse: - - 0,73 % 0,22 % 0,17% 0,27% Värdet ska minska Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F4.2 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Kommentar vid avvikelse: - - 7,52 % 2,97 % 3,07% 2,89% Värdet ska minska F4.3 Undvikbar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Kommentar vid avvikelse: - - 0,40 % 0,13 % 0,17% 0,06% Värdet ska minska

207 Bilaga 117/17 14 (29) F4.4 Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listade) ,87 % 2,08 % 2,12% 2,03% Värdet ska minska Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Kommentar vid avvikelse: Ska minska F4.6 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde ,20 8,14 8,08 8,21 Ska minska Bedömning F4.7 Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser (exkl. psyk) Kommentar vid avvikelse: 1,10% 1,65% 2,18% 3,29% Ska minska

208 Bilaga 117/17 15 (29) F4.8 Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre ,9% 12,4% 12,06 13,09 Ska minska Kommentar vid avvikelse: Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F5.1 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar inom psykiatrin 95% 87% 74% 91% Ska öka Kommentar vid avvikelse: F5.2 Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård ,7% 17,2% 17,5% 16,5% Ska minska Kommentar vid avvikelse: F5.3 Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral Kommentar vid avvikelse: 3,43% 3,54% 3,70% 4,61% 5,79% 3,01% Andelen ska öka

209 Bilaga 117/17 16 (29) F5.4 Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar 93% 97% 95% 66% Ska öka Kommentar vid avvikelse: Akademiska sjukhuset har sammantaget fått en bättre tillgänglighet till psykiatrin vid mätning av nybesök inom 90 dagar, däremot kring den förstärkta vårdgarantin inom BUP ( 30 dagar) har en större försämring skett under 2017 vilket bland annat beror på fler patienter som väntar bland annat inom neuropsykiatrin. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F6.1.1 Det går snabbt att resa med UL-trafiken allmänhetens uppfattning Kommentar vid avvikelse: 51 % 50 % 49 % % F6.1.2 Det går snabbt att resa med UL-trafiken resenärens uppfattning Kommentar vid avvikelse: 59 % 57 % 56 % % F6.1.3 Det går snabbt att resa med UL-trafiken andel regionbussar i tid 82 % 82 % 82 % %

210 Bilaga 117/17 17 (29) Kommentar vid avvikelse: F6.2 För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL (enkät) 60 % 64 % 63% 75% % Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet F7.1 Antal publik museiverksamhet i Uppsala län Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning F7.2 Antal publik vid musikkonserter 0-18 år i Uppsala län Kommentar vid avvikelse: F7.3 Antal vuxna per 1000 invånare som deltar i kurser inom folkbildning

211 Bilaga 117/17 18 (29) Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: Kommentar vid avvikelse: Öka F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Öka Kommentar vid avvikelse: F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: Öka F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Öka

212 Bilaga 117/17 19 (29) Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N1.1 Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag Kommentar vid avvikelse: N.1.2 Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier Kommentar vid avvikelse: Skapar basvärde N1.3.1 Akademiska sjukhusets placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Kommentar vid avvikelse: Förbättrad placering N1.3.2 Lasarettet i Enköpings placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Förbättrad placering

213 Bilaga 117/17 20 (29) Kommentar vid avvikelse: Är ledande inom E-hälsa Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N2.1 Antalet enheter (gäller även privata) som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster. *=tom. mars Kommentar vid avvikelse: Antalet ska öka N2.2 Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Kommentar vid avvikelse: Antalet ska öka N2.3 Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e-tjänster. Kommentar vid avvikelse: Antalet ska öka

214 Bilaga 117/17 21 (29) N2.4 Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms - 59,6 % 67 % 57,3 % % Figur 1 Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N2.5 Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare. Kommentar vid avvikelse: Värdet ska öka Är ledande inom kunskapsstyrd vård N3.1 Antal påbörjade Health Technology Asses-mentssamarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ) Kommentar vid avvikelse:

215 Bilaga 117/17 22 (29) N3.2 Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning N3.3 Kvalitetsindex inom området kunskapstyrning % 40% % Kommentar vid avvikelse: Det har blivit en förbättring sedan Det är sannolikt att nå målet. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar N4.1 Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* *Antal företag som har fått stöd från företags- och innovationsstödjande aktörer som Region Uppsala finansierar med verksamhetsstöd Kommentar vid avvikelse: N4.2 Antal nystartade företag per invånare Kommentar vid avvikelse: 11,6 11,5 11, ,2

216 Bilaga 117/17 23 (29) N4.3 Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. Kommentar vid avvikelse: En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V1.1.1 Resande: Totala antal resor Kommentar vid avvikelse: 40 miljoner 43 miljoner - - Öka V1.1.2 Resande: Totala antal resor per invånare Öka Kommentar vid avvikelse: T1 baseras på länets folkmängd V1.2 Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet. Kommentar vid avvikelse: 27 % 24 % 34 % - - Öka

217 Bilaga 117/17 24 (29) Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V2.1.1 Kundnöjdhet allmänheten - 54 % 54 % 52 % - - Öka Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. V2.1.2 Kundnöjdhet resenärer - 68 % 65 % 59 % - - Öka Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. V2.1.3 Kundnöjdhet Nöjdhet med senaste resan - 83 % 82 % 77% - - Öka Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen.

218 Bilaga 117/17 25 (29) Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V2.2.1 Upplevd trygghet bland allmänheten 74 % 76 % 76 % 70 % 77 % Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. V2.2.2 Upplevd trygghet bland resenärer 81 % 84 % 84 % 77 % 85 % Kommentar vid avvikelse: Statistik för 2017 är inte jämförbar med tidigare års statistik. Anledningen är att Kollektivtrafikbarometern har förändrat metoderna för att samla in statistik, efter att en ny leverantör vann upphandlingen. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V3.1 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal. Kommentar vid avvikelse:

219 Bilaga 117/17 26 (29) V3.2 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, areal (ha). Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning V3.3 Uppmärkta leder och naturstigar, km Kommentar vid avvikelse: V3.4 Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Kommentar vid avvikelse: V3.5 Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Kommentar vid avvikelse:

220 Bilaga 117/17 27 (29) Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning V4.1 Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 18% 21,5% 32,8% 60% Kommentar vid avvikelse: Indikatorn följs upp halv- och helårsvis, utfall T1 alltså inte tillgängligt. V4.2 Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) - 3,73 3,70 Minska Kommentar vid avvikelse: V4.3 Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) 268,3 249,1 218,6 Minska Kommentar vid avvikelse: V4.4 Andel ekologiska livsmedel 44% 45% 51% 48% Kommentar vid avvikelse: V4.5 Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar 100 % 99,4 % 58,9 % %

221 Bilaga 117/17 28 (29) Kommentar vid avvikelse: V4.6 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan - Diklofenak Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde ,11 3,96 3,18 Minska Bedömning V4.7 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan -Kinoloner Kommentar vid avvikelse: 0,74 0,64 0,63 Minska V4.8 Andel material återvunnet avfall 31,1 % 31,9 % 30, % Kommentar vid avvikelse: V4.9.1 Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga fordon Kommentar vid avvikelse: - 90 % 94,7% 95 % - - Öka

222 Bilaga 117/17 29 (29) V4.9.2 Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla tillgängliga hållplatser Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde % 0 % 0 % - - Öka Bedömning Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet V5.1 Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur 71% 105% 118% 108% Kommentar vid avvikelse:

223 Bilaga 120/17 RIKTLINJE 1 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015 Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. 1. ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länens invånare erbjuds ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Ansvaret för ambulansdirigeringen tas över successivt under maj Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 2. SJUKVÅRDENS LARMCENTRAL Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som landstingen i Sörmland, Uppsala län och Västmanland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Uppsala Läns landsting ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen första lediga sjuksköterska, utan prioritering för egna invånare. Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Monica Berglund Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

224 Bilaga 120/17 RIKTLINJE 2 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015 Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 3. NÄMNDENS UPPGIFTER 3.1 Nämndens grunduppdrag Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Ska senast i mars månad före kommande verksamhetsår till respektive landsting initiera eventuellt behov av förändrade resurser. Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. 3.2 Uppdrag i fråga om utökat samarbete Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samarbetspartner föreläggs parterna för beslut. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Monica Berglund Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

225 Bilaga 120/17 RIKTLINJE 3 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015 Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut. 4. ORGANISATION Nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Verksamheten Sjukvårdens Larmcentral bedrivs i den informella organisation som beskrivs under punkt 2 i detta avtal. Till nämnden finns en ansvarig tjänsteman knuten, benämnd ambulansdirigeringsstrateg. Landstinget Västmanland tillsätter dirigeringsstrategen efter samråd med parterna. Strategens uppgift är att stödja nämnden i dess uppdrag och att vara föredragande i nämnden. På nämndens uppdrag ska strategen leda samordningen av Sjukvårdens Larmcentral så att verksamheten utgör en helhet. Som företrädare för Sjukvårdens Larmcentral ska strategen delta i möten med verksamhetens externa samverkanspartner. I organisationen finns ett Utförarråd som består av ambulansdirigeringsstrategen, respektive parts verksamhetschef för ambulanssjukvården, respektive parts avdelningschef för Larmcentralen samt respektive parts medicinskt ansvariga läkare. Rådets uppgift är att fastställa hur nämndens mål ska uppnås och hur nämndens beslut ska verkställas. Rådet ska även fastställa handböcker för verksamheten. Utförarrådet ska bereda de ärenden som ska hanteras av nämnden. 5. LEDAMÖTER Nämnden har 4 ledamöter och 4 ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. Parterna är överens om att posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden. 6. FINANSIERING Respektive part upprättar förslag till budget för sin enhet inom Sjukvårdens Larmcentral inom ramar som angetts av Ambulansdirigeringsnämnden och av respektive landsting fastställda ramar. Ett samlat budgetförslag för hela verksamheten bereds och föreläggs nämnden för godkännande senast i oktober året före verksamhetsåret. I budget för Sjukvårdens Larmcentral ska samtliga kostnader utom lokalkostnader vid respektive enhet ingå. Respektive part ansvarar för att det finns ändamålsenliga och effektiva lokaler tillgängliga för respektive parts enhet inom Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Monica Berglund Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

226 Bilaga 120/17 RIKTLINJE 4 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015 Sjukvårdens Larmcentral. Gemensamma kostnader som ansvarig tjänsteman, administration och kostnader för teknikstöd ska ingå i budgeten. Respektive part bekostar verksamheten i lika delar. Reglering av finansieringen sker i samråd mellan parterna, i slutet av respektive verksamhetsår. Om över eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen genom överenskommelse mellan de samverkande parterna i nämnden. 7. INSYN I NÄMNDEN Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Förutsättningen för en fungerande insyn är att parterna löpande lämnar information till nämnden om respektive enhets utveckling. Nämnden ska till de samverkande parterna varje tertial lämna rapporter om ekonomi, prestationer och kvalitet för Sjukvårdens Larmcentral. 8. AMBULANSDIRIGERINGSSTRATEG OCH ADMINISTRATION Landstinget Västmanland tillsätter, efter samråd med parterna, nämndens ansvariga tjänsteman som benämns ambulansdirigeringsstrateg. Landstinget Västmanland tillhandahåller sekreterare och kanslifunktion till nämnden. Kostnaderna för ambulansdirigeringsstrateg och administration ingår i nämndens gemensamma kostnader. 9. OMFÖRHANDLING Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen skulle ändras har varje part rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 10. GILTIGHET OCH AVTALSTID SAMT UPPSÄGNING AV AVTALET Samverkansavtalet gäller under förutsättning att gemensamma Ambulansdirigeringsnämndens reglemente samt detta avtal godkänts av samtliga parters fullmäktige. Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 mars Vid ett upphörande av verksamheten i sin helhet eller om någon part vill frånträda avtalet ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Monica Berglund Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

227 Bilaga 120/17 RIKTLINJE 5 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015 Uppsägningstiden är 18 månader och avtalet kan upphöra att gälla vid årsskiftet året efter det att uppsägning har skett. 12. TVIST Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte kommer överens ska tvister avgöras i allmän domstol. 13. AVTALSEXEMPLAR Detta avtal är upprättat i 2 exemplar av vilka parterna tagit var sitt. den den Landstinget Västmanland Landstinget i Uppsala Län Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Monica Berglund Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

228 Bilaga 120/17 SAMVERKANSAVTAL 1 (5) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd 1 PARTER Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Region Västmanland är värdregion och den gemensamma nämnden ingår i Region Västmanlands organisation. Samverkan sker under ledning av gemensam nämnd enligt 3 kap 3 a kommunallagen. På tjänstemannanivå finns även ett utförarråd med representanter från parterna. 2 ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 september 2017 ansvarar för att länens invånare erbjuds en ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Landstinget Sörmland ansluter till nämnden succesivt från september till och med november Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 3 SJUKVÅRDENS LARMCENTRAL Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam teknisk plattform, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Region Uppsala ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen först det egna länet och därefter första lediga larmoperatör/sjuksköterska inom Sjukvårdens larmcentral.

229 Bilaga 120/17 SAMVERKANSAVTAL 2 (5) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 4 NÄMNDENS UPPGIFTER 4.1 Nämndens grunduppdrag Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Ska senast i mars månad före kommande verksamhetsår till respektive landsting initiera eventuellt behov av förändrade resurser. Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdregionens anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. 4.2 Uppdrag i fråga om utökat samarbete Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samarbetspartner föreläggs parterna för beslut.

230 Bilaga 120/17 SAMVERKANSAVTAL 3 (5) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut. 5 ORGANISATION Nämnden ingår i Region Västmanlands organisation. Verksamheten Sjukvårdens Larmcentral bedrivs i den informella organisation som beskrivs under punkt 2 i detta avtal. Till nämnden finns en ansvarig tjänsteman knuten, benämnd ambulansdirigeringsstrateg. Region Västmanland tillsätter dirigeringsstrategen efter samråd med parterna. Strategens uppgift är att stödja nämnden i dess uppdrag och att vara föredragande i nämnden. På nämndens uppdrag ska strategen leda samordningen av Sjukvårdens Larmcentral genom att tillse att verksamheterna samordnar sig så att de utgör en helhet. Som ambulansdirigeringsnämndens företrädare för Sjukvårdens Larmcentral ska strategen delta i möten med verksamhetens externa samverkanspartner. I organisationen finns ett utförarråd som består av ambulansdirigeringsstrategen, respektive parts verksamhetschef för ambulanssjukvården, respektive parts områdeschef, respektive parts avdelningschef för Larmcentralen samt respektive parts medicinskt ansvariga läkare. Rådets uppgift är att fastställa hur nämndens mål ska uppnås och hur nämndens beslut ska verkställas. Rådet ska också tillse samordning och utveckling av tjänsten. Rådet ska även fastställa handböcker för verksamheten. Utförarrådet ska bereda de ärenden som ska hanteras av nämnden. 6 LEDAMÖTER Nämnden har sex ledamöter och sex ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. 7 FINANSIERING Respektive part upprättar förslag till budget för sin enhet inom Sjukvårdens Larmcentral inom ramar som angetts av Ambulansdirigeringsnämnden och av respektive region/landsting fastställda ramar. Ett samlat budgetförslag för hela verksamheten bereds och föreläggs nämnden för godkännande senast i oktober året före verksamhetsåret. Gemensamma kostnader som ansvarig tjänsteman, administration och kostnader för teknikstöd ska ingå i budgeten. Kostnaderna för verksamheten fördelas lika (33,3 %) mellan de tre parterna. I budgeten ska samtliga kostnader för verksamheten ingå. Fördelningen av kostnader enligt ovan görs dock exklusive parternas lokalkostnader. Respektive part ansvarar

231 Bilaga 120/17 SAMVERKANSAVTAL 4 (5) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd för att det finns ändamålsenliga och effektiva lokaler tillgängliga för respektive parts enhet inom Sjukvårdens Larmcentral. Om över- eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen genom överenskommelse mellan de samverkande parterna i nämnden. 8 INSYN I NÄMNDEN Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Förutsättningen för en fungerande insyn är att parterna löpande lämnar information till nämnden om respektive enhets utveckling. Nämnden ska till de samverkande parterna varje tertial lämna rapporter om ekonomi, prestationer och kvalitet för Sjukvårdens Larmcentral. 9 AMBULANSDIRIGERINGSSTRATEG OCH ADMINISTRATION Region Västmanland tillsätter, efter samråd med parterna, nämndens ansvariga tjänsteman som benämns ambulansdirigeringsstrateg. Region Västmanland tillhandahåller sekreterare och kanslifunktion till nämnden. Kostnaderna för ambulansdirigeringsstrateg och administration ingår i nämndens gemensamma kostnader. 10 OMFÖRHANDLING Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen skulle ändras har varje part rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 11 GILTIGHET OCH AVTALSTID SAMT UPPSÄGNING AV AVTALET Samverkansavtalet gäller under förutsättning att gemensamma Ambulansdirigeringnämndens reglemente samt detta avtal godkänts av samtliga parters fullmäktige. Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 september Vid ett upphörande av verksamheten i sin helhet eller om någon part vill frånträda avtalet ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. Uppsägningstiden är 18 månader och avtalet kan upphöra att gälla vid årsskiftet året efter det att uppsägning har skett.

232 Bilaga 120/17 SAMVERKANSAVTAL 5 (5) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd 12 TVIST Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte kommer överens ska tvister avgöras i allmän domstol. 13 AVTALSEXEMPLAR Detta avtal är upprättat i tre likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. den den Region Västmanland Region Uppsala den Landstinget Sörmland

233 Bilaga 120/17 REGLEMENTE 1 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd 1 PARTER Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland, nedan kallat parterna, har inrättat en gemensam nämnd som benämns Ambulansdirigeringsnämnd. Region Västmanland är värdregion och den gemensamma nämnden ingår i Region Västmanlands organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 2 ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 september 2017 ansvarar för att länens invånare erbjuds en ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Landstinget Sörmland ansluter till nämnden succesivt från september till och med november Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 3 SJUKVÅRDENS LARMCENTRAL Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam teknisk plattform, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Region Uppsala ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen först det egna länet och därefter första lediga larmoperatör/sjuksköterska inom Sjukvårdens larmcentral.

234 Bilaga 120/17 REGLEMENTE 2 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 4 NÄMNDENS UPPGIFTER 4.1 Nämndens grunduppdrag Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Ska senast i mars månad före kommande verksamhetsår till respektive landsting initiera eventuellt behov av förändrade resurser. Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdregionens anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt, planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. 4.2 Uppdrag i fråga om utökat samarbete Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samverkanspartner föreläggs parterna för beslut.

235 Bilaga 120/17 REGLEMENTE 3 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut. 5 FÖRÄNDRING AV NÄMNDENS ANSVAR OCH BEFOGENHETER Om nämndens ansvar och befogenheter förändras ska detta godkännas av samtliga parters fullmäktige genom ett reviderat reglemente. 6 LEDAMÖTER Nämnden har sex ledamöter och sex ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. 7 MANDATPERIOD Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det år då valet till fullmäktige har ägt rum i landet. Valet förrättas av det under valåret, i respektive region/landsting, nyvalda region-/landstingsfullmäktige senast i december månad. För innevarande mandatperiod kvarstår ledamöter och ersättare från Region Uppsala och Region Västmanland. För Landstinget Sörmland utser landstingsfullmäktige två ledamöter och två ersättare att verka i nämnden fram till 31 december ORDFÖRANDE Ordförande och en vice ordförande utses av ledamöterna i nämnden för en mandatperiod åt gången. Posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden och ordförandena ska vara ordinarie ledamöter i nämnden. Då nämnden ombildas från och med den 1 september 2017 kvarstår sittande ordförande mandatperioden ut. Ordförande ska leda, samordna och övervaka nämndens arbete. Om varken ordförande eller vice ordförande kan närvara vid sammanträdet, utser nämnden annan ledamot att fullgöra ordförandes uppgifter vid sammanträdet. Om ordförande eller vice ordförande för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag, får nämnden utse annan ledamot att som ersättare fullgöra dennes uppgifter. 9 NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT FÖR ANNAN ÄN LEDAMOT Ersättare har rätt att närvara och yttra sig i överläggningarna.

236 Bilaga 120/17 REGLEMENTE 4 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd Ersättare från parti som inte har ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del därav ska den ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Rätt att närvara vid nämndens sammanträden och att yttra sig i överläggningarna tillkommer ansvarig tjänsteman samt regiondirektören eller annan på nämndens begäran. 10 ERSÄTTNING Ersättning utgår till ledamot och ersättare enligt respektive parts egna bestämmelser. Nämndens sekreterare anmäler till respektive part vilka som varit närvarande vid sammanträdet, varefter varje part ansvarar för ersättningen. 11 TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN Nämnden bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Nämnden bör hålla minst tre sammanträden per år. Sammanträde ska även hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. 12 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Före varje sammanträde med gemensamma Ambulansdirigeringsnämnden ska nämndens ledamöter och ersättare få en kallelse och preliminär föredragningslista, som regel en vecka före sammanträdet. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början. 13 ANMÄLAN OM FÖRHINDER En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamot som är förhindrad att delta ska själv kalla in ersättare.

237 Bilaga 120/17 REGLEMENTE 5 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd 14 FÖREDRAGNING Föredragning inom nämnden sker av ordföranden eller på dennes uppdrag av nämndens ansvariga tjänsteman eller någon av parternas tjänstemän. Nämnden kan uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av parternas tjänstemän. 15 PROTOKOLL Protokollet justeras av nämndens ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens beslut delges dem som är berörda av besluten. Fullständiga protokoll delges parterna samt regionens revisorer. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens justerade protokoll anslås på respektive parts anslagstavla. 16 ANSVARIG TJÄNSTEMAN OCH ADMINISTRATION Region Västmanland tillhandahåller till nämnden ansvarig tjänsteman, benämnd ambulansdirigeringsstrateg, samt sekreterare och kanslifunktion. Kostnaderna för dessa gemensamma stödfunktioner fördelas mellan parterna enligt samverkansavtal. 17 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne, vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 18 DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ansvarig tjänsteman eller den som i övrigt enligt särskilt beslut är behörig att motta delgivning. 19 DELEGERING Nämnden får uppdra åt ledamot eller ersättare eller åt grupp av ledamöter och/eller ersättare eller åt tjänsteman att på nämndens vägnar besluta i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden, dock inte i fall som avses i Kommunallagens 6 kap 34. Beslut som fattas på delegation ska anmälas till nämnden, som bestämmer hur det ska ske. Nämnden fastställer en delegationsordning.

238 Bilaga 120/17 REGLEMENTE 6 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd 20 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN Nämnden ska varje år i en årsberättelse redovisa sin verksamhet. Årsberättelsen ska tillställas respektive parts fullmäktige under första kvartalet efter verksamhetsåret. 21 REVISION OCH ANSVARSFRIHET Den gemensamma nämnden ska granskas av revisorer hos var och en av de samverkande parterna. Revisorerna kan samarbeta vid revisionen. Respektive part prövar frågan om ansvarsfrihet för hela nämnden. 22 ARKIV För vården av nämndens arkiv gäller det reglemente som Region Västmanlands fullmäktige fastställt. 23 INTERN REFERENS Regionfullmäktige, Region Västmanland

239 ÅRSREDOVISNING 2016 Bilaga 121/17

240 Bilaga 121/17 Samordningsförbundet Uppsala län Storgatan 27, Uppsala Grafisk form: Per Jonebrink, RÅDIS AB, februari 2017

241 Bilaga 121/17 Årsredovisning 2016 Samordningsförbundet Uppsala län lämnar årsredovisning för perioden till Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 5 Ordföranden har ordet 5 Sammanfattning av verksamhetsåret 6 Om Samordningsförbundet Uppsala län 7 Förbundets medlemmar 7 Styrelsen 8 Revisorer 8 Kansli, strategisk utvecklingsgrupp och lokus-grupper 8 Måluppfyllelse 10 Mål Långsiktig samverkan 12 Projekt 14 Övriga insatser 18 Ekonomisk redogörelse 20 Kommentar till årsredovisning Samverkansinsatser 21 Förtroendevalda och förvaltning 23 God ekonomisk hushållning och finansiella mål 23 Budget och medelstilldelning 23 Kapitalförvaltning 24 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Kassaflödesanalys 27 Noter 29 Bilaga 1 Bilaga 2 Måluppfyllnad Tilläggsresurser Måluppfyllnad Uppföljningsplan ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 3

242 Bilaga 121/17 Uppsala ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

243 Bilaga 121/17 Förvaltningsberättelse Ordföranden har ordet Långsiktig samverkan utvecklas Samordningsförbundet har under året fortsatt med ett intensivt utvecklingsarbete för att stödja medlemmarna i deras arbete kring långsiktig samverkan som nu varit igång drygt ett år. Mycket fokus har lagts på att stödja medlemmarna i detta arbete för bästa möjliga resursutnyttjande. I år har vi för andra året i rad minskat vårt överskott som vi haft kvar sedan uppstarten av förbundet. Förbundet har haft regelbundna möten med samverkanskoordinatorerna för att stödja dem i sina uppdrag kopplat till långsiktig samverkan. Ett nytt forum för dialog har inrättats, strategisk utvecklingsgrupp. Syftet är att diskutera strategiska frågor med ett länsövergripande intresse för utvecklingen av långsiktig samverkan. Ulrik Wärnsberg Ordförande Kvalitetsutveckling Ett intensivt arbete med kvalitetsutveckling har bedrivits inom förbundet. I detta arbete har även ingått att förenkla och förtydliga flöden, ansöknings- och uppföljningsmallar samt avvikelserapporter. Även fokus på att utveckla den ekonomiska uppföljningen har ingått. Internkontrollplan är utvecklad och kommer att användas under kommande år. Förbundsordningen uppdateras Under året har en genomlysning av förbundets samtliga styrdokument genomförts. Den viktigaste av dessa är förbundsordningen som kommer att antas av medlemmarna under våren Extra medel från Försäkringskassan Förbundet ansökte om extramedel som Försäkringskassan utlyste innan årsskiftet. Som en av 28 av 47 sökta insatser beviljades Samordningsförbundet extra medel om kr för att stötta parterna i deras arbete med målgruppen unga med aktivitetsersättning under våren. Europeiska socialfonden Samordningsförbundet har gett finansiellt stöd i flera ansökningsprocesser för att möjliggöra för ett framgångsrikt arbete till nytta för länets invånare. Detta har generat godkända ansökningar till länet om dryga 80 miljoner. Förbundet har varit aktiv i Forum för inkluderande arbetsmarknad (FIA) för att på länsnivå diskutera länets användning av ESF-stöd på ett hållbart sätt. Utvecklingen framåt Samverkan är en kontinuerlig och levande process där vi tillsammans bygger vägen framåt. En effektiv resursanvändning är målet med allt vi gör, vilket ska komma individer i behov av våra medlemmars insatser till godo. Vi är hoppfulla inför framtiden. Ulrik Wärnsberg Ordförande i Samordningsförbundet Uppsala län ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 5

244 Bilaga 121/17 Sammanfattning av verksamhetsåret Statistik 292 personer har registrerats som deltagare med personuppgifter i SUS. 197 deltagare har avregistrerats varav 61 (31 %) deltagare gått till arbete/studier eller eget företag. Av alla deltagare har 170 deltagare stöttats inom ramen för långsiktig samverkan. 82 deltagare har avregistrerats varav 19 deltagare (23 %) gått till arbete/studier eller eget företag. Av alla deltagare har 122 deltagare stöttats inom ramen för projekt. 115 deltagare har avregistrerats varav 42 deltagare (37 %) gått till arbete/studier eller eget företag. Långsiktig samverkan Förbundet jobbar vidare med att stödja utvecklingen av långsiktig samverkan. Tilläggsresurserna som finns inom LOKUS-grupperna har endast i några fall nått uppsatta mål. Jämställdhet I samtliga ansökningar i både projekt och inom ramen för långsiktig samverkan har konsekvensbeskrivningar av jämställdhet beaktats. Kvalitetsutvecklingsarbete Starkt fokus har legat på systematisk kvalitetsutveckling under året. Uppföljningsbara resultatmål finns nu i samtliga ansökningar. Genomlysning av samtliga styrdokument har skett under året. Det viktigaste dokumentet av dessa är förbundsordningen som kommer att antas av medlemmarna våren Arbete med att beskriva flödena samt att förenkla och systematisera ansöknings- och uppföljningsmallar samt avvikelserapporter har pågått under året. Ett förbättringsarbete för att förenkla kallelser och protokoll till AU och styrelse genom digitalisering har skett. Riskanalys och internkontrollplan har tagits fram under året. Månadsvisa nyckeltal har utarbetats och används sedan halvårsskiftet för att följa utvecklingen av insatser. Ett aktivt påverkansarbete har skett med fokus på att vidareutveckla den ekonomiska rapporteringen inom insatserna för att prognoser ska ligga närmare faktiskt utfall. Samarbete med Uppsala universitet är påbörjat med syfte att få ytterligare stöd i utvärderingen av finansierat arbete. Sociala företag Riktlinjer för hur förbundet kan stödja sociala företag har antagits. Förbundet ingår som en part nätverket Forum för inkluderande arbetsmarknad (FIA) för att diskutera hållbara strukturer och en inkluderande arbetsmarknad. Medlemmarna Under året har förbundet haft medlemsdialoger med samtliga medlemmar, samt två medlemssamråd. Utöver detta har samtliga medlemmar fått erbjudande om att förbundet kan komma och informera om verksamheten. Två parter har tackat ja till erbjudandet, Landstinget och Heby kommun. Ekonomi För år 2016 redovisas ett underskott på -775 tkr, vilket ligger i linje med önskvärd inriktning att minska ett sedan tidigare överskott. Insatserna nyttjar 81 % av sin budget vilket är högre än föregående år och även det ligger i linje med önskvärd inriktning. 6 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

245 Om Samordningsförbundet Uppsala län Bilaga 121/17 Syftet med Samordningsförbundets verksamhet är att genom finansiell samordning underlätta och förbättra möjligheterna för de individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom utveckla förutsättningarna till egen försörjning. Förbundet ska främja samverkan och underlätta en effektiv resursanvändning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting och kommun. Samordningsförbundet verkar med stöd av Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SFS 2003:1210). Sedan halvårsskiftet 2015 har verksamheten haft huvudfokus på att arbeta med långsiktig samverkan genom lokala utvecklingsgrupper. Viss projektverksamhet stöds även fortsättningsvis. Förbundets medlemmar Medlemmar i Samordningsförbundet Uppsala län är kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby samt Östhammar, Landstinget Uppsala län, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Två forum där medlemmarna kan komma med synpunkter och påverka verksamheten är medlemsdialoger och medlemssamråd. Vid medlemsdialogerna framför parterna förväntningar på verksamheten, informerar om sina behov och diskuterar verksamhetens resultat. Förbundschefen redogör för de förutsättningar som finns. Under perioden har medlemsdialoger genomförts med samtliga medlemmar. Två medlemssamråd har genomförts under perioden. ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 7

246 Bilaga 121/17 Styrelsen Förbundets styrelse består av elva ordinarie ledamöter och elva ersättare som utses av medlemmarna. Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamheten i förbundet. Under perioden har styrelsen sammanträtt vid fem tillfällen. AU har haft sex möten under perioden. Styrelsen har under år 2016 bestått av Medlemsorganisation Ordinarie ledamot Ersättare Enköpings kommun Solweig Eklund (S) Ingvar Smedlund (M) Heby kommun Karl-Arne Larsson (C) Emilie Jansson (S) Håby kommun Liselotte Grahn Elg (M) Gunilla Gustavsson (S) till 2 maj Inger Wallin (S) från 2 maj Knivsta kommun Göran Nilsson (M) Britt-Louise Gunnar (S) Tierps kommun Pia Wårdsäter (S) Catarina Deremar (C) Uppsala kommun Ulrik Wärnsberg (S) Benny Lindholm (L) till 25 april Anna Manell (L) från 25 april Älvkarleby kommun Inga-Lil Tegelberg (S) Roger Petrini (M) Östhammars kommun Kerstin Björck-Jansson (C) Lennart Owenius (M) till 1 september Pär-Olof Olsson (M) från 1 september Landstinget Uppsala län Malena Ranch (MP) Katarina Holm (M) Försäkringskassan Ann-Sofie Wallén Karolina Eriksson Arbetsförmedlingen Lars Ahlstrand Mikael Ödmann till 4 mars Erland Fischer från 4 mars Revisorer Samordningsförbundets medlemmar utser revisorer som har till uppgift att granska verksamheten. För verksamhetsåret 2016 har två revisorer för kommunernas och landstingets räkning utsetts via Regionförbundet, Anna Wiklund, ordförande samt Knut Rexed. Försäkringskassan har anlitat Deloitte att granska förbundet för statens räkning. Kansli, strategisk utvecklingsgrupp och lokus-grupper Samordningsförbundets kansli består av en förbundschef, en verksamhetsutvecklare, en ekonom och en administratör. Kansliet, under ledning av förbundschefen, bereder ärenden till styrelsen, verkställer beslut samt stödjer förbundets utvecklingsinriktade arbete. Kansliet deltar som adjungerade vid LOKUS-gruppernas möten. Under perioden har det inrättats en strategisk utvecklingsgrupp där aktuella länsövergripande utvecklingsfrågor diskuteras. Fyra möten har genomförts under perioden. Denna grupp ska både fungera som stöd för förbundschefen, och som ett stöd för medlemmarna kring utvecklingen av långsiktig samverkan. Minst en part från respektive lokusgrupp deltar och samtliga parter är representerade. Det som tidigare kallades förbundsberedningen har därmed upphävts. 8 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

247 Bilaga 121/17 Förbundet samarbetar även med andra centrala aktörer i länet, tex Forum för en inkluderande arbetsmarknad (FIA). Där samlas nyckelaktörer för att hantera länets ansökningar till Euro peiska socialfonden (ESF). Forumet har träffats en gång i månaden. Förbundet har under perioden också påbörjat ett samarbete med Uppsala universitet kring utvärdering av arbetet med långsiktig samverkan. Samordningsförbundet är medlem i Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) och förbundschefen deltar regelbundet i aktiviteter inom detta forum. Samordningsförbundet har under året deltagit i ett nätverk för samverkansforskning där forskare och praktiker möts för att diskutera samverkansfrågor. Förbundschefen träffar kontinuerligt samordnare och förbundschefer från andra samordningsförbund för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. I september har kansliet flyttat in i landstingets nya lokaler, Eldaren. ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 9

248 Måluppfyllelse Bilaga 121/17 Förbundet finansierar insatser på såväl strukturell som individuell nivå. De sammantagna resultaten visar att Samordningsförbundet har uppfyllt sitt uppdrag att stödja medlemmarnas arbete att förbättra för individer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering att närma sig eller nå egen försörjning. Mål 2016 Uppnått Ännu ej uppnått Mål: Utveckla långsiktig samverkan tillsammans med parterna Effektmått: LOKUS-grupper Resultat: LOKUS-grupperna Status: Beslutade och påbörjade lokus-grupper i slutet av året är 100 %. Enligt uppföljningsplan ska 80 % av uppföljda åtaganden vara genomförda. Tilläggsresurserna ska ha uppfyllt 80 % av uppsatta insatsmål. Lokala nulägesanalyser som också tar hänsyn till mäns respektive kvinnors behov ska vara framtagna i 100 % av LOKUS-grupperna i slutet av året. 100 % av lokusgrupperna har beslutats och påbörjats. 89 % av åtaganden i uppföljningsplanen är genomförda. Tilläggsresurserna har ej uppfyllt 80 % av uppsatta insatsmål. Alla LOKUS-grupper har lämnat in antagna nulägesanalyser. Kommentar: Resultatet för målet gällande uppföljningsplan visar att 89 % av fastställda parametrar uppfyllts i arbetet med långsiktig samverkan (se bilaga). Resultat för målet att tilläggsresurserna ska ha uppfyllt 80 % av uppsatta mål visar att Heby och Enköping/Håbo har uppfyllt sina insatsmål. Övriga kommuner har uppfyllt delar av sina insatsmål men inte alla (se bilaga). Östhammar har inga tilläggsresurser. Mål: I samband med ansökningar till styrelsen beskriva vilka konsekvenser besluten får för jämställdheten. Effektmått: Resultat: Status: Säkerställa att 100 % av ansökningar, både projekt och inom ramen för långsiktig samverkan, ska ha konsekvensbeskrivningar gällande jämställdhet. 100 % av ansökningarna har konsekvensbeskrivningar gällande jämställdhet. Kommentar: De fem ansökningar som beviljats medel av styrelsen har haft konsekvensbeskrivningar gällande jämställdhet. En ansökan som avslagits medel från styrelsen har bland annat saknat sådan konsekvensbeskrivning. Mål: I samband med projektansökningar ska resultatmål följas upp. Effektmått: Resultat: Status: 100 % av ansökningarna ska ha tydliga resultatmål formulerade i ansökan. 100 % av projekten ska återrapportera resultatmål vid redovisning i projektet. 100 % av ansökningarna har tydliga resultatmål formulerade. 100 % av avslutade projekt har återrapporterat resultatmål vid slutredovisning. Kommentar: De fem ansökningar som beviljats medel av styrelsen har haft tydliga resultatmål. En ansökan som avslagits medel från styrelsen har bland annat saknat sådana mål. Ett projekt har avslutats under perioden och har i slutrapporten återrapporterat resultatmål. 10 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

249 Bilaga 121/17 Mål: Förbundet ska vara en aktiv part i länets arbete för att skapa hållbara strukturer kring sociala företag i länet. Effektmått: Resultat: Status: Delta i 90 % av bokade partnerskapsmöten för att säkerställa förbundets delaktighet och kompetens kring frågan om sociala företag. Förbundet har deltagit på 100 % av bokade partnerskapsmöten under året. Kommentar: Partnerskapet har under året bytt namn till Forum för en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län (FIA). Mål: Genomföra kvalitetssäkring av förbundets policy och styrdokument och vid behov revidera dessa för att öka effektiviteten. Effektmått: Resultat: Status: Genomgång av 90 % av styrdokument inom Samordningsförbundet där eventuella revideringar är godkända av styrelsen. Samtliga styrdokumenten är genomlysta och beslut om revideringar har godkänts av 92% av dessa. Kommentar: Åtta av elva dokument har antagits av styrelsen under Resterande tre dokument kommer att presenteras till styrelsen i mars Detta beror på ändrad lagstiftning och krav på remissförfarande till Stadsarkivet. Mål: Göra förbundets uppdrag mera känt mot parterna i länet och nationellt. Effektmått: Resultat: Status: Minst en utåtriktad aktivitet hos respektive samarbetspart (utöver samråden och dialogerna) och i samband med nationella aktiviteter med syfte att göra samordningsförbundets uppdrag mer känt i länet och nationellt. Förbundet har erbjudit samtliga parter aktiviteter för att informera om förbundets verksamhet. Två parter har tackat ja. Kommentar: Förbundet har även deltagit på FINSAM-konferens samt bjudit in till flera kunskapsseminarier. Förbundet har deltagit på lokala konferenser hos medlemmarna, men även på nationella nätverk där syftet med förbundet kommunicerats. Förbundet har även medverkat i en skrift, utgiven av NNS, gällande framgångsrika insatser inom samordningsförbund. Verksamhetsutveckling I verksamhetsplanen för år 2016 angavs att ett årshjul för verksamheten samt en riskanalys gällande långsiktig samverkan skulle tas fram. Båda dessa underlag är framtagna under perioden. Årshjulet är publicerat på förbundets hemsida. Riskanalysen har presenterats för strategiska utvecklingsgruppen samt för förbundsstyrelsen. Under året har även en internkontrollplan och riskanalys för förbundets hela arbete tagits fram och godkänts av styrelsen. Denna kommer att användas under kommande år. Samtliga styrdokument har setts över och reviderats under året, totalt 11 stycken. Det viktigaste dokumentet är förbundsordningen där medlemmarna under våren kommer att anta denna för att en ny ska träda i kraft vid halvårsskiftet Tre ytterligare styrdokument, informationshanteringsplan, bevarande och gallringsplan samt allmän handling är reviderat, och kommer att beslutas av styrelsen i mars I syfte att öka kunskapen om övergripande lokala utmaningar inom välfärdsområdet har förbundet fått stöd med övergripande statistik från ett externt företag. Statistiken har visat på utvecklingen vad gäller olika försörjningsmått både på övergripande nivå och lokal nivå i vårt län. Statistiken ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 11

250 Bilaga 121/17 har presenterats löpande under året till styrelse, arbetsutskott, strategisk utvecklingsgrupp, lokusgrupper och i samband med ett kunskapsseminarium under året. I syfte att följa upp finansierade insatser använder förbundet ett uppföljningssystem som ägs av Försäkringskassan, SUS, vilket är ett sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Statistik deltagare inom förbundets individinsatser Under perioden har förbundets individinsatser stöttat 309 deltagare. Av dessa är 292 deltagare registrerade med personuppgifter i upp följnings systemet SUS. 17 personer har även registrerats in anonymt under perioden. Av de 292 (med personuppgifter) registrerade deltagarna är: 57 % kvinnor och 43 % män 37 % yngre än 30 år 53 % har haft offentlig försörjning i mer än tre år 38 % har grundskoleexamen eller lägre som högsta avslutade utbildningsnivå 14 % har utbildning från högskola. 197 deltagare har avregistrerats ut från någon av förbundets individinsatser under perioden. Av dessa har 31 % (61 st) gått ut i arbete, studier eller eget företag. Av dessa 61 personer är 62 % kvinnor och 38 % män. Under året har flera stora projekt avslutats varför deltagare avregistrerats vid projektets slut. Långsiktig samverkan Organisation I juni år 2015 tog styrelsen ett inriktningsbeslut mot långsiktig samverkan. Lång siktig samverkan ska även fortsättningsvis kompletteras med andra insatser som till exempel projekt. Målet med långsiktig samverkan är att skapa ett bättre organiserat stöd till individer i behov av samordnad arbets livsinriktad rehabilitering. Basen i den långsiktiga samverkan är lokala utvecklingsgrupper för samverkan (LOKUS-grupper). Genom en långsiktig struktur för sam ordning får rätt individ, rätt insats, i rätt tid och från rätt aktör. LOKUS-grupp I alla kommuner finns även samverkanskoordinatorer. Syftet med samverkanskoor dinatorns arbete är att underlätta samverkan mellan myndigheterna. Till LOKUS-gruppen kan även olika former av tilläggsresurser kopplas. Dessa resurser finansieras av förbundet och har olika uppdrag och innehåll utifrån LOKUS-gruppernas önskemål. Det gemensamma för tilläggsresurserna är att de arbetar operativt och har tydliga, till funktionen knutna resultatmål. Samverkanskoordinator Tilläggsresurs Tilläggsresurs 12 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

251 Bilaga 121/17 Antal tjänster inom ramen för långsiktig samverkan Kommun Antal Samverkanskoordinatorer % Antal tilläggsresurser % Sammanlagt % Enköping/Håby Heby Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar SAMMANLAGT Statistik om deltagare Kommun LOTS-uppdrag Aktuella ärenden hos TR under 2016 Varav av slutade ärenden hos TR under 2016 Avslutade ärenden där personen arbetar, studerar eller har eget företag Anonyma ärenden Enköping/Håby Heby Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar SAMMANLAGT (23 %) 17 Under perioden har individinsatser inom långsiktig samverkan stöttat 187 deltagare. Av dessa är 170 registrerade med personuppgifter i upp följnings systemet SUS. 17 personer har registrerats in anonymt under perioden. 82 deltagare har registrerats ut från någon individinsats inom långsiktig samverkan under perioden. Av dessa har 23 % (19 st) gått ut i arbete, studier eller eget företag. Mål och resultat I verksamhetsplanen för år 2016 har angetts specifika mål gällande långsiktig samverkan. Dessa mål gäller processen, samverkanskoordinatorernas uppdrag samt tilläggsresursernas resultat. Resultatet visar (se även mål 2016 ) att det finns LOKUS-grupper i alla länets geografiska kommuner. Uppföljningsplanen visar att de haft minst fyra möten per år, att varje huvudman varit representerade på flertalet möten samt att det finns en utsedd ordförande. De har haft diskussioner kring budget/utfall samt arbetat med nulägesanalys samt verksamhetsplan för år ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 13

252 Bilaga 121/17 Samverkanskoordinatorerna har registrerat insatser i SUS enligt överenskommelse. De har initierat möten på önskemål från berörda tjänstemän samt föreslagit åtgärder utifrån inkomna frågeställningar. Tilläggsresurserna har under perioden registrerat deltagare i SUS enligt överenskommelse. Resultatet visar att flertalet tilläggsresurser ej har nått angivna resultatmål för året. Resultat för målet att tilläggsresurserna ska ha uppfyllt 80 % av uppsatta mål visar att Heby, Enköping och Håbo har uppfyllt sina resultatmål. Övriga kommuner har endast uppfyllt delar av sina resultatmål. Östhammar har inga tilläggsresurser. Sammantaget visar utfallet att angivna mål till övervägande del kan anses uppfyllda. Resultatet för långsiktig samverkan som modell ligger i linje med styrelsens inriktning i beslutade mål. Nyckeltal har tagits fram sedan halvårsskiftet vad gäller tilläggsresursernas resultatmål och dessa har månadsvis rapporterats till LOKUS-grupperna och styrelsen. Resultatet visar att det är färre individer som når arbete/studier än genom tidigare projekt. Resultatet för långsiktig samverkan är i huvudsak inriktat på att redovisa aktiviteter. I redovisningen går ej att utläsa resultat från analysfas eller några åtgärdsbeslut. Perioden har i huvudsak inriktats mot att diskutera formerna för modellen samt hur redovisning av aktiviteter ska ske till LOKUS-grupperna. Utvärdering Utvärdering av långsiktig samverkan kommer att ske i samarbete med Uppsala Universitet. En uppföljningsplan för år har tagits fram. En slutrapport gällande utvärderingen kommer att lämnas in under våren Modellen kommer att utvärderas både utifrån process och utifrån verksamhet. Projekt Under år 2016 har Samordningsförbundet helt eller delvis finansierat projekten Enter tillägg, ISAmverkan, Integrerad behandling för personer med PTSD inom etableringen i Uppsala län (Inspira), ungdomscoach Håbo och Vägval Kunskapsstöd. Enter Tillägg Samverkansparter: Mål: Resultat: Målgrupp: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan % av deltagarna ska uppleva förbättrad hälsa, tilltro till sin egen förmåga och motivation för fortsatt planering till arbete eller studier % av deltagarna ska få en anställning, påbörja studier, starta eget företag alternativt gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen. 1. Detta mål har inte kunnat mätas då personerna redan varit inne i en process från det tidigare projektet Enter % har en planering motsvarande målen för fortsatt sysselsättning efter projektets slut. Unga personer i åldern år med aktivitetsersättning. Tidsperiod: till ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

253 Bilaga 121/17 Inspira (PTSD) Samverkansparter: Mål: Resultat: Målgrupp: Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun. Övergripande mål: att ge nyanlända förutsättning att klara av aktiviteterna inom etableringen för att de ska kunna rusta sig för att snabbare etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Delmål: - minska psykisk ohälsa för deltagarna så att de kan tillgodogöra sig och följa sin etableringsplan med sikte på arbete/sysselsättning, - förebygga långtidsarbetslöshet, - öka omsättningen till arbete/utbildning, - öka andelen som klarar av att delta i aktiviteter på heltid, - öka deltagarens egen medverkan i etableringsprocessen genom förbättrad hälsa och därigenom ökad motivation till att lösa den egna situationen. Resultaten visar inte någon större förändring i sysselsättning eller i typ av ersättningsform vid uppföljningen, jämfört med i början av insatserna, men tecken finnas att fler personer hade försörjningsstöd i kombination med etableringsersättning vid uppföljningen. En majoritet av deltagarna upplevde att projektet hjälpt dem att kunna ta del av övriga etableringsinsatser. Av 23 deltagare är 18 personer i arbete eller studier vid projektets avslut. Nyanlända som har en pågående etableringsplan hos Arbetsförmedlingen, svårt att fullfölja etableringsplanen på grund av psykisk ohälsa (eller psykisk och fysisk ohälsa i kombination) och ohälsan hänger samman med erfarenheter av krig, tortyr eller flykt. Tidsperiod: till ISAmverkan Samverkansparter: Mål: Resultat: Målgrupp: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun personer skall under projekttiden ha erhållit stöd enligt IPS-metoden i sin rehabiliteringsprocess, i samverkan med andra vård- och stödinsatser % av de som fullföljer projektet skall vid projektets avslut ha kommit ut i arbete alternativt påbörjat kompetenshöjande studier. 3. Projektdeltagarna skall ha uppnått en förbättrad egenupplevd hälsa (mäts genom hälsoenkäten GHQ12 vid inskrivning och avslut). 4. Att metoden har spridits och förankringsarbetet påbörjats i länets kommuner och samarbetsparter personer har skrivits in i projektet sedan starten (Enligt IPS får varje heltidsanställd coach ha maximalt 20 deltagare). 2. Cirka 34 procent av deltagarna i IPS-Arbetscoacher har i nuläget en reguljär anställning eller studerar. Om man räknar in de som i nuläget är ute i praktik är sammanlagt 57 procent av deltagarna på en reguljär arbetsplats alternativt i studier. 3. Rapport för hälsoutvärderingen, GHQ12 fastslår att projektet bidrar till förbättringar i psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos deltagarna. 4. Metoden sprids i länet genom bland annat information och rådgivning till kommuner som vill/skall starta upp egna IPS-verksamheter, till exempel Östhammars kommun. Därtill har kommuner i andra län också fått stöttning kring uppstart och metodanvändning, till exempel Malmö. Personer med psykisk/psykiatrisk funktionsnedsättning. Det är personer boende i Uppsala, mellan år, med betydande svårigheter att skaffa och behålla ett arbete. Tidsperiod: till ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 15

254 Bilaga 121/17 Ungdomscoach Håbo Samverkansparter: Mål: Håbo kommun och Arbetsförmedlingen Alla unga i åldern år som varken arbetar eller studerar ska erbjudas en handlingsplan. Antalet individer i målgruppen som deltar i individanpassade åtgärder ska öka. Antalet individer i målgruppen som återgår till utbildning eller arbete ska öka. Resultat: Projektet har endast pågått kort tid, varför aktuella mål ej kunnat mätas. Målgrupp: Ungdomar som varken arbetar eller studerar. Tidsperiod: till Vägval kunskapsstöd Samverkansparter: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Mål: Målet är att skapa ett forum för att förkorta sjukskrivningstiden och därigenom bidra till att sänka sjukpenningtalet till det nationella målet 9.0 dagar år Antalet långtidssjukskrivna är vid ansökningstillfället ca 1900 personer i länet, målsättningen är att 20 % av dessa är åter i arbete Resultat: Då projektet endast pågått under en kort period kan utfall ej mätas. Målgrupp: Långtidssjukskrivna. Tidsperiod: till Förbundet har även beviljat medel till en kartläggning; Återgång till arbete. Denna kartläggning avslutades i september år Statistik om deltagare Projekt Aktuella ärenden under 2016 Varav avslutade ärenden under 2016 Avslutade ärenden där personen arbetar, studerar eller har eget företag Enter Tillägg PTSD Inspira ISAmverkan Ungdomscoach Håbo SAMMANLAGT (37 %) Under perioden har individinsatser inom projekt stöttat 122 deltagare, som alla är registrerade med personuppgifter i upp följnings systemet SUS. 115 deltagare har registrerats ut från någon individinsats inom projekt under perioden. Av dessa har 37 % (42 st) gått ut i arbete, studier eller eget företag. Under året har flera stora projekt avslutats varför deltagare avregistrerats vid projektets slut. 16 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

255 Bilaga 121/17 Mål och resultat I inkomna delårs- och slutrapporter tydliggörs mål och utfall för angiven period. Inom varje projekt finns specificerade mål. Utfallet för projektet ISAmverkan visar att det är färre personer inskrivna under projekttiden än vad som angetts i målen, vilket beror på att det varit vakanser i projektet Cirka 34 procent av deltagarna i IPS-Arbetscoacher har i nuläget en reguljär anställning eller studerar. Om man räknar in de som i nuläget är ute i praktik är sammanlagt 57 procent av deltagarna på en reguljär arbetsplats alternativt i studier. Då praktik ger erfarenheter som innebär att personen närmar sig arbetsmarknaden bör även dessa personer räknas in i resultatet. Resultaten visar att projektet kan anses ligga i linje med angivna projektmål samt med av förbundet angivet syfte och inriktning. Projektet Enter Tillägg visar att 73 % av deltagarna har gått vidare till anställning, studier, eget företag eller arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Resultatet visar att projektet uppfyller angivna projektmål samt med av förbundet angivet syfte och inriktning. I projektet Inspira upplevde en majoritet av deltagarna att projektet hjälpt dem att kunna ta del av övriga etableringsinsatser. Av 23 deltagare var 18 personer i arbete eller studier vid projektets avslut. Projektets antagna mål ligger i linje med av förbundet angivet syfte och inriktning. I projektet Ungdomscoach Håbo samt projektet Vägval kunskapsstöd kan utfall ej mätas då projekten nyligen startat. Mätning av utfall kommer ske löpande och redovisas i samband med delårsrapport Förbundet har även beviljat medel till en kartläggning; Återgång till arbete. Denna kartläggning avslutades i september år Slutrapporten för kartläggningen; Återgång i arbete (se även bilaga) tydliggör omfattning av sjukskrivning och arbetsförmåga för målgruppen. Rapporten anger även grad av samverkan mellan olika huvudmän samt aktuella insatser. I rapporten föreslås framtida möjliga arbetssätt, åtgärder och metoder. Målen för kartläggningen kan anses uppfyllda genom inkommen slutrapport. Förbundets övergripande mål är att den enskilde uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Utifrån statistik över deltagare kan man se att 122 personer deltagit inom ramen för aktuella projekt. Av de deltagare som avslutat insatsen är 37 % i arbete eller studier (enligt statistik från SUS). Resultaten kan därmed anses ligga i linje med förbundets mål. Utvärderingar Inspira (PTSD) har utvärderats av Uppsala Universitet. Utvärderingen (bilaga) hade som syfte att undersöka om insatserna i projektet kunde främja hälsa, hälsobeteenden och ge nyanlända förutsättningar att klara av aktiviteterna inom etableringen. Utvärderingen visade att en majoritet av deltagarna upplevde att projektet hjälpt dem att kunna ta del av övriga etableringsinsatser. Symptom på depression var signifikant lägra vid uppföljningen jämfört med i början av projektet. Ingen signifikant förändring kunde ses av posttraumatiska symptom, hälsorelaterad livskvalitet, somatiska symptom eller self-efficacy. Resultatet ger ett visst stöd för att projektet vid tidpunkten för uppföljningen kan ha påverkat hälsan i positiv riktning hos deltagarna. ISAmverkan har utvärderats gällande känslan av välbefinnande hos deltagarna. De har besvarat två olika enkäter om psykiskt välbefinnande och upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Resultaten visar att den självskattade psykiska hälsan hos projektdeltagarna vid baslinjemätning var låg och motsvarade ca 20 procent av totalbefolkningens genomsnitt. Däremot har den självskattade psykiska hälsan och hälsorelaterade livskvaliteten förbättrats under projektets gång och även i ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 17

256 Bilaga 121/17 långsiktigt perspektiv (6-26 månader efter första möte). Förbättringarna hos kvinnorna var mer stabila över tid än för männen. Beviljade, men ännu ej utvärderade insatser Tre nya insatser har beviljats finansiering under perioden. Dessa kommer att starta under våren I projektet Ungdomssatsning Knivsta ska kommunen och Arbetsförmedlingen genom nära samverkan vara ett stöd för ungdomar som står långt från arbetsmarknaden så att de närmar sig eller träder in på arbetsmarknaden. I projektet Begreppsdefinition är syftet att alla fyra parter tar fram ett gemensamt verktyg i form av ett dokument att använda vid planering av arbetslivsinriktad rehabilitering. I projektet Processtöd för hälso- och sjukvårdens Rehabiliteringskoordinatorer kommer Region Uppsala, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utveckla stödet till rehabiliteringskoordinatorerna. Övriga insatser Europeiska socialfonden (ESF) Samordningsförbundet har beslutat att stödja medlemmarna i arbetet med ansökningar till ESF. Parterna har kunnat söka medel från förbundet för att få loss resurser för att lägga tid och resurser på genomarbetade ansökningar Detta arbete har resulterat i ett flertal godkända ESF-ansökningar vilket är medel som kommer hela länet till godo vad gäller utsatta grupper på arbetsmarknaden. En ansökan som frambringade projektet KISA (Kortare Integration Snabbare Arbete), som startades under våren 2016 med en total budget på 31 miljoner kronor påbörjades under året. Samordningsförbundet finansierade ansökningsfasen. Projektet är ett länsövergripande projekt som syftar till att få nyanlända i arbete tidigare än vad som sker idag. Som en del i projektet KISA beslutade förbundet om att ge finansiellt stöd på kronor till Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun för att genomföra en målgruppsanalys i samband med analys och planeringsfasen i projektet under perioden Denna insats blev aldrig genomförd på grund av personalförändringar inom projektet. Vidare har förbundet under året beviljat en ansökan från Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen om processtöd på kr som skulle resultera i tre ansökningar till ESF under hösten Det blev två ansökningar som lämnades in och även godkändes, med en total projektbudet om 81,5 miljoner kronor Dessa är: NISA- Nyorientering i samverkan med arbetsmarknaden, där Arbetsförmedlingen är projektägare. Projektets övergripande syfte är att skapa, utveckla och prova metoder att använda i arbetet med att minska långtidsarbetslösheten, 76 miljoner beviljandes. Vidare godkändes en ansökan om Praktiksamordning där Uppsala kommun, AMF är projektägare. Projektets övergripande syfte är att utveckla en struktur för praktiksamordning. 5,5 miljoner beviljades. Under hösten 2015 beviljade Samordningsförbundet medel till en länsprojektledare för projektet #jag med som syftar till att förhindra skolavhopp. Arbetet kommer att pågå fram till och med sista december Projektet, har en total budget på 90 miljoner kronor och innefattar fem län, En ansökan för att underlätta etablering på arbetsmarknaden för funktionsnedsatta kvinnor och män skickades in i december men fick dessvärre avslag under våren Granskning uppdrag Konceptet Granskning Uppdrag, där deltagare från Samordningsförbundets medlemmar stu derar respektive diskuterar varandras formella uppdrag inom den arbets livsinriktade rehabili teringen, har fortsatt erbjudits under året. Diskussionerna ökar förståelsen mellan parterna och bäddar för bättre samverkan dem emellan. 18 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

257 Bilaga 121/17 Under hösten 2016 har konceptet Granskning Uppdrag utvecklats, så att samverkans-koordinatorerna tillsammans löpande kan erbjuda detta till parterna, som ett verktyg inom det systematiska förbättringsarbetet. Detta verktyg kommer börja användas under Chefsdagar AF-FK Samordningsförbundet har under perioden beviljat finansiering av en dag för chefer, samordnare och samverkansansvariga som arbetar med det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Syftet är att planera och följa upp samarbetet kring personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Nätverk Projektledarna från förbundets projekt träffas i ett nätverk under ledning av verksamhetsutvecklaren. Syftet är att underlätta erfarenhets- och informationsutbyte med fokus på prak tiska frågor inom ra men för givna projekt- och styrgruppsbeslut. Även samverkanskoordinatorerna träffas i ett nätverk under ledning av verksamhetsutvecklaren. Syftet är att tydliggöra roller och ansvar samt byta information och erfarenheter inom uppdraget. Under året har tilläggsresurserna deltagit i en utbildning gällande SUS, för att kvalitetssäkra registreringen av deltagare. Även koordinatorerna har haft ett utbildningstillfälle gällande SUS. Kunskapsseminarier Under året har förbundet bjudit in medlemmarna till tre kunskapsseminarier. Vid det första berättade Samordningsförbundet Centrala Östergötland om den forskning de kopplat till sitt reguljära arbete. Förbundet berättade vid samma tillfälle om faktorer för framgångsrik samverkan. Vid det andra seminariet berättade Statisticon om länets skilda förutsättningar vad gäller arbetsmarknad och försörjning utifrån deras analyser av helårsekvivalenter. Slutligen arrangerade förbundet ett seminarium kring grunderna i hälsopsykologi. Deltagarna fick exempelvis lära sig om risk och friskfaktorer. ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 19

258 Bilaga 121/17 Ekonomisk redogörelse Kommentar till årsredovisning 2016 För 2016 redovisar Samordningsförbundet Uppsala län ett underskott på 775 tkr, att jämföra med ett underskott på 51 tkr år 2015). Ekonomisk översikt av verksamheten Utfall 2016 Utfall 2015 Intäkter Samverkansinsatser* Förtroendevalda Förvaltning* Resultat * kostnadsersättningar för EU-strateg och ekonom, från ESF och från andra samordningsförbund, ingår i utfallet Kostnaderna för samverkansinsatser är högre än föregående år. Förbundsstyrelsen avser att använda överskottskapitalet från tidigare år till samverkansinsatser som kommer målgruppen tillgodo. Överskottet har under året successivt betats av och prognosen är att detta fortsätter under nästkommande år. För att säkerställa att den årliga tilldelningen förbrukas är det viktigt med ett fortsatt inflöde av ansökningar. Förbrukning i förhållande till medlemsintäkt ÅR Samverkansinsatser i % Kostnad förtroendevalda i % Administrationskostnad i % Tilldelning i tkr Kommentar ,3 1,7 12, uppstartsfas ,8 3,9 14, uppstartsfas ,6 3,9 14, ,1 3,8 14, ,9 4,7 16, ,9 3,2 20, ,8 3,1 23, ,9 3,5 15, fler projekt än som ryms i årets tilldelning mognadsfas, fler projekt än som ryms i tilldelningen mognadsfas, förbrukning i nivå med årets tilldelning fler insatser finansieras än vad som ryms i årets tilldelning förbrukning något över årets tilldelning förbrukning över årets tilldelning 20 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

259 Bilaga 121/17 Samverkansinsatser Förbundsstyrelsen har inför verksamhetsåret 2016 fattat beslut om att fördela medel till olika former av samverkansinsatser. I budgeten finansieras insatser inom ramen för långsiktig samverkan, men även insatser riktade direkt mot individer i behov av samordnad rehabilitering. Under året har beslut fattats om nya insatser i enlighet med verksamhetsplanen. Långsiktig samverkan och övriga insatser har under 2016 förbrukat tkr, att jämföra med tkr föregående år, se tabellen på nästa sida. Utfall för 2016 visas i tabellen nedan. Förbrukad andel av budget visar hur mycket som använts inom respektive insatskategori jämfört med årsbudgeten. Förbrukade medel för samtliga samverkansinsatser uppgår under perioden till 81 procent av årets tillgängliga och budgeterade medel. Inriktning insatser budgetfördelning (belopp i tkr) Förbrukning 2016 Budget 2016 Förbrukad andel av budget i % Samordnade insatser för individer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering Sociala företag Övriga samverkansinsatser Beslutsutrymme för samverkansinsatser, ej fördelat mellan insatskategorier SUMMA I utvecklingen mot långsiktig samverkan som är beslutad av förbundsstyrelsen har medlemmarna ansökt om finansiering av samverkanskoordinatorer och tilläggsresurser. I prognosen inför kommande år tyder allt på att behoven hos medlemmarna är större än den förväntade årliga tilldelningen. Förbrukningskvoten i tabellen på nästa sida visar samverkansinsatsens förbrukade medel i jämförelse med en linjär förbrukning över tid. Målvärdet är 100 procent. Värden över 100 procent innebär att projektet har förbrukat mer än vad som är rimligt och syftar till att ge signal om extra uppmärksamhet. Tabellen visar att insatsernas faktiska förbrukning i de flesta fall är lägre än den förväntade. ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 21

260 Bilaga 121/17 Samverkansinsatser, belopp i tkr Förbrukningskvot tom , % Långsiktig samverkan Lokus Enköping-Håbo Lokus Heby (Stig) Lokus Knivsta Lokus Tierp Lokus Uppsala Lokus Älvkarleby (Impl samv) Lokus Östhammar Projektverksamhet Hikikomori ( t o m ) ( t o m ) Sara förl ( t o m ) Grön rehab förl ( t o m ) Enter ( t o m ) Impuls ( t o m ) Impuls ( t o m ) LÄS OCD kartl ( t o m ) Etablering PTSD förstudie ( t o m ) IPS/Isamverkan Inspira PTSD Återg arbete psykiatri UAS ESF-projekt #jagmed Enter Tillägg Kunskapsstöd vägval långa sjukfall Ungdomscoach Håbo Sociala företag Startbidrag till sociala företag Övriga utvecklingsinsatser KUR-projektet ( t o m ) 0 76 ESF-resurs ( t o m ) Granskning uppdrag 0 0 Ekonomi projektstöd Verksamhetsutveckling ESF processtöd Insatsutveckling finansierad verksamhet Info-kunskapshöjande ins anst medl Statistikrapporter Kompetensutveckling 39 0 Kunskapsseminarium Östhammar Utvärdering förbundet Samverkansinsatser totalt ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

261 Bilaga 121/17 Förtroendevalda och förvaltning Utgifterna för förtroendemannastyrningen uppgick till 744 tkr 2016, vilket är högre än 2015 (618 tkr) och lägre jämfört med budget (1 280 tkr). Kansliets kostnader för 2016 är lägre än budget och lägre än Förbrukning förtroendevalda och förvaltning Förbrukning 2016* Förbrukning 2015 Budget 2016 Förtroendevalda 744 tkr 618 tkr 120 % tkr 58 % Förvaltning tkr tkr 71 % tkr 84 % * Förbrukning 2016 jämfört med föregående år och budget. God ekonomisk hushållning och finansiella mål Samordningsförbundet ska ha en god ekonomisk hushållning. För att försäkra sig om det har förbundsstyrelsen fattat beslut om finansiella mål. Dessa är: att verksamheten ska bedrivas inom av styrelsen beslutad budgetram, att förbundet ska förbruka sitt överskott och därefter visa ett balanserat resultat samt att förbundet ska vara självfinansierat. Styrelsen har fattat beslut om en bunden reservfond på tkr med syfte att säkerställa en god likviditet. Finansiella risker har identifierats och för att möta dessa har åtgärder tagits fram. Eventuellt överskott av kapital ska placeras i säkra värdepapper med liten risk för värdeminskning samt därigenom ge ett skydd mot inflation. Resultatuppföljning ska göras för att ge styrelse och förbundschef möjlighet att agera om budgeten riskerar att överskridas. Överskott i verksamheten är avsett att användas i medlemmarnas samverkansarbete kring individer med samordnade rehabiliteringsbehov. Budget och medelstilldelning Samordningsförbundets budget ska enligt lag fastställas i november året innan räkenskapsåret. Budget för 2016 har fastställts av förbundsstyrelsen den 26 november Staten står för hälften av medlemsavgiften genom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Från Landstinget Uppsala län kommer 25% medan länets åtta kommuner delar på resterande 25%. Den totala tilldelningen för 2016 är tkr, en ökning med tkr jämfört med föregående år. Tillsammans med det samlade överskottet från tidigare år på tkr (bunden reservfond ej medräknad) fanns tkr att fördela helåret Prognosen för 2017 är ett underskott på 4,7 mkr på årsbasis. Ett överskott kan ge konsekvenser vid medelstilldelningen inför nästkommande år. Medlemsintäkterna har varierat under åren med en högsta nivå på tkr vid uppstarten och som lägst tkr. År 2017 blir den totala medlemsintäkten tkr. ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 23

262 Bilaga 121/17 Kapitalförvaltning Överskottet från verksamhetens uppstartsfas har placerats i Nordeas institutionella korträntefond. Värdet av fonden uppgår till tkr. I värdet ingår orealiserad värdeökning med tkr. Inga transaktioner har skett under Ovanstående placering följer den av styrelsen beslutade finanspolicyn samt styrelsens intentioner att använda det samlade överskottskapitalet till kvalitativa insatser. Kommande år planerar förbundet att fortsätta sälja av delar av fonden för att återföra medel till samverkansinsatser. 24 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

263 Bilaga 121/17 Resultaträkning - Årsbokslut Samordningsförbundet Uppsala län, Verksamhetens intäkter Budget 2016 Sidointäkter Not Rörelseintäkter Not Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för samverkansinsatser Not Kostnader för övriga utvecklingsinsatser Not Övriga driftskostnader Not Kostnader för lokaler Kostnader för personal Not Avskrivningar inventarier Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens rörelseresultat Finansiella poster Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader 0 0 Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 25

264 Bilaga 121/17 Balansräkning - Årsbokslut Samordningsförbundet Uppsala län, TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Not Interimsfordringar Summa fordringar Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bunden reservfond Överskott från tidigare år Redovisat resultat fg år Periodens resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Not Interimsskulder Not Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

265 Bilaga 121/17 Kassaflödesanalys - Årsbokslut Samordningsförbundet Uppsala län, Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning / minskning av kortfristiga fordringar Ökning / minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring i likvida medel ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 27

266 Bilaga 121/17 Redovisningsprinciper Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning (1997:614). Kända intäkter och kostnader har periodiserats och ännu ej uttagna semesterdagar har skuldförts. Avskrivning av inventarier med en förväntad livslängd över 3 år görs med 1/5-del av anskaffningsvärdet per år under 5 år från och med inköpsåret. 28 ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

267 Bilaga 121/17 Noter till resultaträkning per Not 1. Sidointäkter Kostnadsers EU-strateg, ESF via Regionförb 0 0 Fördeln kostn EU-strateg, 5 samordningsförb Kostnadsers ekonomistöd SF Södra Roslagen Hyresintäkter, Kungsgatan Övriga erhållna bidrag, FK Övriga intäkter Summa sidointäkter Not 2. Rörelseintäkter Helår 2016 Helår 2015 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Uppsala läns landsting Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen Summa medlemsavgifter Summa rörelseintäkter ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 29

268 Bilaga 121/17 Not 3. Kostnader för samverkansinsatser Lokus Enköping-Håbo Lokus Heby (Stig) Lokus Knivsta Lokus Tierp Lokus Uppsala Lokus Älvkarleby (Impl samv) Lokus Östhammar Hikikomori (t o m ) (t o m ) Sara förl (t o m ) Grön rehab förl (t o m ) Enter (t o m ) Impuls (t o m ) Impuls (t o m ) LÄS OCD kartl (t o m ) Etablering PTSD förstudie (t o m ) IPS/Isamverkan Inspira PTSD Återg arbete psykiatri UAS ESF-projekt #jagmed Enter Tillägg Kunskapsstöd vägval långa sjukfall Ungdomscoach Håbo Summa kostnader samverkansinsatser ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

269 Bilaga 121/17 Not 4. Kostnader för övriga utvecklingsinsatser Startbidrag till sociala företag ESF processtöd Insatsutveckling finansierad verksamhet Info-kunskapshöjande ins anst medl KUR-projektet Granskning uppdrag 0 0 Statistikrapporter Utvärdering förbundet Kunskapsseminarium Integration Östhammar Summa övriga utvecklingsinsatser Not 5. Övriga driftskostnader Annons, reklam, information Förbrukningsinventarier IT-tjänster, programvaror och datorhyra Konsultarvoden Inhyrd personal Övriga kostnader Öres- och kronutjämning Summa övriga driftskostnader Not 6. Kostnader för personal Arvoden till ledamöter Lön tjänstemän Pensionsförsäkringar och övr gruppförsäkr Kompetensutveckling Förändring av semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Övr personalkostn, förmåner, representation Avgångskostnader inkl arb.giv.avg Reglering förl arb.förtj inkl arb.giv.avg Summa kostnader för personal ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 31

270 Bilaga 121/17 Not 7. Materiella anläggningstillgångar Inventarier Ackumulerade avskrivningar inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Not 8. Övriga kortfristiga fordringar Skattefordringar Momsfordringar Övr kortfristiga fordr Summa övriga kortfristiga fordringar Not 9. Kortfristiga placeringar Nordea Institutionell Kortränta* *anskaffningsvärde kr per Marknadsvärde kr Orealiserad vinst kr Summa kortfristiga placeringar Not 10. Kassa och bank Plusgirokonto Sparkonto Nordea Summa kassa och bank Not 11. Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Förskott 0 0 Avräkning särskild löneskatt på pensioner Övriga kortfristiga skulder Upplupna arbetsgivaravgifter Summa övriga kortfristiga skulder ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN

271 Bilaga 121/17 Not 12. Interimsskulder Upplupna semesterlöner Beräkn upplupna sociala avg semesterskuld Förutbetalda hyresintäkter Övriga uppl kostnader / förutbet intäkter Summa interimsskulder ÅRSREDOVISNING SAMORDNINGSFÖRBUNDET UPPSALA LÄN 33

272 Bilaga 121/17 ÅRSREDOVISNING 2016 Syftet med Samordningsförbundets verksamhet är att genom finansiell samordning underlätta och förbättra möjligheterna för de individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom utveckla förutsättningarna till egen försörjning. Förbundet ska främja samverkan och underlätta en effektiv resursanvändning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting och kommun.

273 Bilaga 122/17 Svensk Luftambulans SLA/ Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. 2 Avtalets syfte Avtalet ska utgöra ett tillfälligt avsteg från gällande samverkansavtal, under en period av högst fyra år, med option på förlängning om 24 månader. 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten Enligt grundprinciperna i Svensk Luftambulans ska verksamheten bedrivas med egna eller medlemsägda helikoptrar. Verksamheten ska dessutom bedrivas i egen regi. Vidare sägs att de medlemmar som inte redan överlåtit driften av sin ambulanshelikopterverksamhet till Svensk Luftambulans, ska verka för att detta sker så snart det är praktiskt möjligt. 4 Förutsättningar Verksamheten i Västra Götalandsregionen drivs idag av Svensk Luftambulans. Den helikopter som idag är verksam i regionen behöver bytas ut. I avvaktan på att upphandlingen blir slutförd är en övergångslösning nödvändig. Västra Götalandsregionen önskar tillåtelse att teckna ett avtal med en privat entreprenör om drift av verksamheten i avvaktan på att ny helikopter kan levereras. 5 Tillfällig övergångslösning Västra Götalandsregionen kan anlita en extern leverantör för sin verksamhet under övergångsperioden fram tills ny helikopter levererats av Svensk Luftambulans, under nedan angivna ekonomiska förutsättningar Avtalen får tecknas för en period längst av längst fyra år med option på förlängning i 24 månader.

274 Bilaga 122/17 Svensk Luftambulans SLA/ Ekonomiska åtaganden Västra Götalandsregionen ska svara för samtliga kvarstående kostnader, inom Svensk Luftambulans, som är kopplade till den egna basen i Göteborg. Västra Götalandsregionen ska även svara för sin del av de förbundsgemensamma kostnaderna, så att inte Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna drabbas av merkostnader. Vid en preliminär beräkning utifrån budget 2017 bedöms Västra Götalandsregionen årliga kostnader vara knappt 10 mkr. Beräkningen förutsätter att samtliga personal- och lönekostnader för piloterna kan övertas av den externa leverantören. 7 Avtalstid och förändringar Detta avtalet gäller som längst till och med utgången av avtalet med extern operatör. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att vara medlem i kommunalförbundet. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. För Svensk Luftambulans Gunnar Barke Direktionsordförande För Landstinget i Värmland Gunilla Andersson Landstingsdirektör För Landstinget Dalarna Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör

275 Bilaga 122/17 Svensk Luftambulans SLA/ För Västra Götalandsregionen Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björk Ekonomidirektör För Uppsala Läns Landsting Staffan Isling Regiondirektör

276 Bilaga 125/17 Förbundsordning Revision 01 KOMMUNALFÖRBUNDET SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM DNR KSA

277 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Innehållsförteckning 1 Namn och säte Medlemmar Ändamål, uppgifter Organisation Förbundsfullmäktige Beslut i fullmäktige Arvodesbestämmelser Styrelse Revisorer Initiativrätt Kungörelser och tillkännagivanden Andelskapital Andel i tillgångar och skulder Kostnadstäckning Lån, borgen mm Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Budget årsredovisning Förbundskansli Uppsägning och utträde Likvidation och upplösning Tvister Bildande av förbundet Ändringar av förbundsordningen... 8 BILAGA Fördelningsmodell Prismodell fördelning av kostnader under uppbyggnad av verksamheten Prismodell fördelning av kostnader under verksamhetsdrift... 9 SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 2 (9)

278 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan. Stockholms läns landsting, Region Uppsala, Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne. 3 Ändamål, uppgifter Förbundets ändamål är att för medlemmarna tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Det ankommer därvid förbundet att bland annat: o o o o o o upphandla och samordna flygambulanstjänst, upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom tillhandahållande av beställnings- och -koordineringscentral, samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning, tillhandahålla sjukvårdspersonal, i övrigt följa därmed sammanhängande frågor för den luftburna ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige. 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan kallat fullmäktige respektive styrelsen. För styrelsen gäller det reglemente som beslutas av fullmäktige. 5 Förbundsfullmäktige Fullmäktige skall bestå av medlemmar i enlighet med 2. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige. Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 3 (9)

279 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Fullmäktige skall besluta i följande ärenden: o o o o o mål och riktlinjer för verksamheten, förbundets årliga budget, val av ledamöter och ersättare i styrelsen, val av revisorer och revisorssuppleanter, årsredovisning och ansvarsfrihet, Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från den 1 januari 2016 till den 1 april Fullmäktige skall vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden. Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten. Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden enligt kommunallagen kap Beslut i fullmäktige Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet. Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet angivna röster. 7 Arvodesbestämmelser Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt det ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har sitt säte. 8 Styrelse Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid val till styrelsen. Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktige i de ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligt ovan. Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 4 (9)

280 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsen enligt kommunallagen kap Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fullmäktige. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång. 10 Initiativrätt Ärenden i fullmäktige får väckas av: o o o ledamot i fullmäktige, styrelsen, samt Förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen 11 Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla, samt på kommunalförbundets webbplats. Västerbottens läns landsting officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för förbundet. Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida. 12 Andelskapital Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 13 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundet upplösning. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 5 (9)

281 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täckas enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 15 Lån, borgen mm Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor ( kronor) enligt 2015 års prisnivå. Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver SEK, teckna borgen, garantier eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Beloppet enligt första och andra stycket ska räknas upp med 3% årligen. 16 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige. 17 Budget årsredovisning Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 6 (9)

282 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbete och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 november före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster sker enligt bilaga 1. Faktiska kostnader som ska fördelas enligt prisberäkningsmodellen fastställs årligen i budgeten. Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida. 18 Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. f(förbundskansliet har kontor i Umeå.) 19 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ut förbundet, om inte annat avtalats mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 20 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 7 (9)

283 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 21 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande. 22 Bildande av förbundet Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 januari Ändringar av förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarna landstingsfullmäktige. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 8 (9)

284 Bilaga 125/17 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA BILAGA 1 1 Fördelningsmodell Kommunalförbundets medlemmar är överens om att solidariskt finansiera den gemensamma kostnaden av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinsk teknik, hyra för hangarer och bas-faciliteter samt administration. Kostnaderna enligt fastställd budget ska fördelas mellan medlemmarna utifrån yta (55%) och invånarantal (45%). Föregående års invånarantal enligt SCB skall användas som underlag för invånarantal. 2 Prismodell fördelning av kostnader under uppbyggnad av verksamheten Kostnaden enligt 1 debiteras som en avgift vid årets början till medlemmarna. 3 Prismodell fördelning av kostnader under verksamhetsdrift Kostnaden enligt 1 utgår som en särskild avgift per påbörjat uppdrag. Avgiften är maximerad till SEK per flygtimme. Överskjutande del av avgiften ska fördelas lika mellan övriga parter. Kostnaden debiteras som en preliminär avgift vid årets början till medlemmarna utifrån fjolårets volym flygtimmar per medlem och avräknas efter årets slut utifrån faktiskt antal flygtimmar. För första driftåret, då ingen fjolårs volym i flygtimmar finns att tillgå, används den av förbundet estimerade volymen i flygtimmar för att bestämma preliminära avgiften. Detta gäller endast från och med den månad då flygverksamheten startar. Kostnader för perioden som föregår flygverksamhetens start ska fördelas enligt 2 ovan. Kostnaden för flygtjänsten (kostnad för operativ och teknisk drift, och kapital kostnad för flygplanen) är en kostnad som fördelas utifrån antalet faktiska uppdrag och flygtimmar faktureras ifrån förbundet till beställande part. Avräkning sker efter årets slut utifrån faktiskt kostnad för flygtjänsten. Eventuella extra avgifter som tillkommer för att genomföra ett specifikt beställt uppdrag, så som öppning av flygplats och avisning av flygplan (mm.), faktureras ifrån förbundet till beställande part. Detta gäller även om uppdraget av någon anledning inte genomförs. Kostnader för särskilda vårdteam (neonatal, ECMO och IVA) faktureras ifrån den part som tillhandahåller teamet till beställande part. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 9 (9)

285 Bilaga 128/ Dnr LS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn E-post Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Mål och syfte 2 2. Inriktning 4 3. Lagstöd 4 4. Offentlighet och sekretess 5 5. Nivåer och definitioner 6 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning 7 7. Prioriteringar och avgränsningar 8 8. Metod- och utvecklingsarbete 9 9. Åtgärder efter genomförd fördjupad uppföljning Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning Kommunikation Bemanning och budget 12 Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

286 Bilaga 128/17 2 (12) 1. Mål och syfte Det övergripande målet för hälso- och sjukvården anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2, det vill säga en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att kunna säkerställa att den hälso- och sjukvård som bedrivs inom regionen lever upp till de mål och krav som ställs måste uppföljning och utvärdering ske såväl löpande som i särskild ordning. Uppföljning och utvärdering är således viktiga strategiska styrverktyg som återkopplar till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvårdens insatser. Information och kunskap om måluppfyllelsen ger således uppdragsgivaren vägledning till framtida styrning och åtgärder. De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är således att säkerställa att patienterna tillförsäkras en vård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljningen är därmed en del i den så kallade styrsnurran, som innehåller faserna planering, uppföljning och analys och åtgärder. Bild 1. Styrsnurran, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) I kommunallagen (1991:900), 6 kap., 7, anges att nämnderna/styrelserna inom ett landsting ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården har lämnats över till en juridisk person eller en enskild individ, exempelvis en privat utförare. Från och med den 1 januari 2015 har regionens ansvar för uppföljning stärkts i och med att ändringar genomfördes i kommunallagens (1991:900) 3:e och 6:e kapitel, där det framgår att fullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b ). Landstingsfullmäktige antog således i november 2015 ett program för uppföljning av privata utförare I programmet har följande mål beslutats för regionens arbete med uppföljning av privata utförare:

287 Bilaga 128/17 3 (12) Säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter Utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet Utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. Vidare anges i regionfullmäktiges program följande generella riktlinjer: Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Regionstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem. Utifrån nämndernas ansvar för uppföljning och kontroll enligt kommunallagen (1991:900), 6 kap.7, har fullmäktige även gett i uppdrag åt varje nämnd/styrelse att med utgångpunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning: 1. Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter 2. Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelse och nämnder 3. Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete 4. Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur och processperspektiv 5. Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. I regionfullmäktiges program anges också att nämnderna årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige ska återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året.

288 Bilaga 128/17 4 (12) 2. Inriktning Kontroll- och granskningsfunktionen är inte bara är till för att identifiera brister, utan ska även leda till lärande och förbättringsarbete. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas och förbättras krävs att uppdragsgivaren får tillräckligt med information och kunskap för sin styrning och ledning, så att utförarna ges förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. Därför används resultaten från genomförda granskningar och utvärderingar i det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet, av såväl uppdragsgivaren som vårdgivarna. Arbetet med uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning. Det är viktigt att framöver fortsätta arbetet med att tillse att resultaten från den löpande avtalsuppföljningen kan ligga till grund för arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering. Ett annat syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:900), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Regionen medverkar också till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Spridning av resultaten från utförda granskningar och utvärderingar ska även leda till att stimulera andra vårdgivare till att utveckla sina verksamheter genom att goda exempel lyfts fram. 3. Lagstöd Följande är de lagar som reglerar uppföljning, kontroll och utvärdering av hälso- och sjukvården: Kommunallagen (1991:900) Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Lagen (2008:962) om valfrihetssystem Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi I lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), 18 kap., 2 och 3, och lagen (2008:962) om valfrihetssystem, 10 kap., 8 och 9, anges att en myndighet vid sin tillsyn får inhämta alla nödvändiga upplysningar för sin tillsynsverksamhet från upphandlande myndigheter. Samtidigt anges att en upphandlande myndighet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som tillsynsmyndigheten begär för sin tillsyn.

289 Bilaga 128/17 5 (12) Vidare anges i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 26, och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, 25, att en läkare eller sjukgymnast som begär ersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren eller sjukgymnasten ska på begäran av regionen lämna upplysningar och visa upp patientjournaler samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient och som behövs för kontroll av begärd ersättning. Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anger i 31 att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Utöver ovanstående lagstiftning som beställaren har en skyldighet att följa, finns i normalfallet en text i uppföljningsavsnittet i respektive avtal som sluts, som möjliggör genomförandet av granskningar. 4. Offentlighet och sekretess I patientdatalagen (2008:355), kap 2, 4, punkt 4 och 5 står följande när det gäller regionens lagstöd avseende hantering av patientuppgifter: 4 Personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för 1. att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter, 2. administration som rör patienter och som syftar till att ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall, 3. att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning, 4. att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, 5. administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, eller 6. att framställa statistik om hälso- och sjukvården. För regionens personal råder automatiskt tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbestämmelserna innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Till skillnad från hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt bedriven hälso- och sjukvård omfattas inte personal i enskild bedriven hälsooch sjukvård av dessa bestämmelser. För personal verksamma hos privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659). De externa granskarna får inloggningsuppgifter i regionens journalsystem Cosmic. Om den privata utföraren har ett annat eget journalsystem får granskarna (oavsett om det är en intern eller extern granskare) be om att få tillgång till detta system på plats i samband med granskningen. För att tillse att patientsekretessen upprätthålls och efterlevs görs ett antal åtgärder. För det första skriver de externa granskarna under sekretessförbindelser avseende tystnadsplikt gentemot regionen. Därutöver skriver granskarna under en sekretessöverenskommelse på plats, som även berörd verksamhetschef skriver under. Det generella förfaringssättet när det gäller patientsekretessen är att granskarna avidentifierar journalerna på plats innan själva journalgranskningen genomförs.

290 Bilaga 128/17 6 (12) 5. Nivåer och definitioner I regionfullmäktiges program för uppföljning anges att samtliga förvaltningar inom regionen ska bedriva uppföljning och utvärdering enligt nedanstående nivåer: Nivå 1: Löpande uppföljning Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Förbättring och utveckling av en eller flera verksamheter samt kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten kring enskilda frågor, standardiserade enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse m.m. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion, kostnader och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Löpande Årligen I särskild ordning Nivå 2: Fördjupad uppföljning 1 Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Nivå 3: Utvärdering Granskning och kontroll av verksamheterna, i andra hand lärande och utveckling Granskning, antingen indikationsbaserad granskning eller screening utifrån prioriterade områden avseende verksamhet, ekonomi och kvalitet samt återkoppling av resultat till både uppdragsgivaren och utföraren Systematisk kontroll och uppföljning av verksamhet, utbetald ersättning, produktion och medicinsk kvalitet samt specifika frågor utifrån indikation eller uppmärksammade brister Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 3-4 månader) Årligen I särskild ordning 1 Definition enligt SKL:s nationella modell för fördjupad uppföljning: Riktad och systematisk kontroll av vårdgivare som genomförs utöver den löpande uppföljningen. Huvudsyftet är att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till de krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler som gäller för respektive verksamhet. Fördjupad uppföljning kan innefatta såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet i verksamheten.

291 Bilaga 128/17 7 (12) Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksamheter på verksamhets- eller vårdområdesnivå Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 6-12 månader) Årligen I särskild ordning Det finns en viktig skillnad mellan utvärdering och uppföljning. Med uppföljning avses en fortlöpande insamling av kvantitativa data och kvalitativa uppgifter från administrativa system i syfte att utveckla och kontrollera verksamheterna. Utvärdering kan även inhämta data och information från dessa källor, men skillnaden är att den insamlade informationen relateras till värdekriterier och i vissa fall klargörs orsakssamband och förklaringar ges. Uppföljningen beskriver således endast vad som genomförts, medan utvärderingen bedömer och värderar. 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning Arbetsprocessen kring fördjupad uppföljning består av tre moment, det vill säga förarbete/planering, genomförande av granskningen på plats och efterarbete (se figur 2). För varje delmoment i processen finns mallar och checklistor. I förarbetesfasen genomförs en ekonomisk seriositetskontroll av berörda vårdgivare (beställning av kredit- och affärsinformation som ett underlag för att bedöma betalningsförmågan hos privata företag). Information och indikationer om problem/brister inom olika verksamheter och vårdgivare kan inhämtas från exempelvis följande källor: Information från den löpande uppföljningen, t.ex. via standardiserade enkäter, årsredovisningar, brister/problem som uppmärksammats av avtalshandläggaren etc. Avvikelsehanteringssystem Klagomålshanteringen Indikatorer/markörer Synpunkter från allmänheten Patientnämnden Enskilda klagomål och Lex Maria-ärenden som inkommit till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Region Mitt

292 Bilaga 128/17 8 (12) Figur 2. Övergripande arbetsprocess Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering läggs upp och dokumenteras i årliga arbetsplaner. Arbetsplanerna uppdateras löpande beroende på politiska beslut och omprioriteringar under innevarande år. De årliga arbetsplanerna beslutas av hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp och förankras politiskt. De vårdområden/vårdgivare som kommer att bli föremål för uppföljning och utvärdering under de kommande åren har tagits fram inom ramen för hälso- och sjukvårdsavdelningens planerings- och prioriteringsprocess, som genomförs en gång per termin. Prioriteringsprocessen är framtagen för att resurserna för fördjupad uppföljning och utvärdering ska kunna användas så effektivt som möjligt. 7. Prioriteringar och avgränsningar De prioriteringar som gjorts hittills har utgått ifrån aspekter avseende väsentlighet och risk utifrån både ett ekonomiskt och ett patientsäkerhetsperspektiv. Under perioden valdes att prioritera primärvården och således granskades samtliga vårdcentraler, både offentliga och privata. Dessutom har en prioritering gjorts avseende verksamhet som inte tidigare följts upp, exempelvis fysioterapeuter på nationella taxan, naprapater, kiropraktorer och vaccinationsbyråer. Utöver dessa prioriterade verksamheter har även beslutats att löpande genomföra fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan. Från och med 2017 och framåt kommer nya prioriteringar att göras, exempelvis fortsatt granskning av verksamheter inom primärvården samt även utvärderingar av vårdval och specialistvården utanför sjukhusen.

293 Bilaga 128/17 9 (12) Verksamheter som bedrivs enbart i regionens regi i den mån dessa verksamheter inte ingår i vårdval eller annan upphandlande verksamhet kommer inte i första hand att vara föremål för granskningar under Dock sker fortlöpande uppföljning av dessa verksamheter av såväl den egna förvaltningen som från regionkontorets ekonomienhet. Granskning och kontroll av utbetalningar av de statliga tandvårdsersättningarna är ett ansvar för Försäkringskassan. När det gäller regionens tandvårdsstöd, tandreglering för barn och ungdomar (LOV) och allmän barn- och ungdomstandvård (valfrihet sedan 1993) kommer den löpande uppföljningen att behöva utvecklas under kommande år. 8. Metod- och utvecklingsarbete Fördjupad uppföljning har två inriktningar och delvis olika metodik. Den ena typen av granskning sker utifrån en indikation om att det finns brister/problem inom ett vårdområde eller hos enskilda vårdgivare, som kommit till hälso- och sjukvårdsavdelningens kännedom via interna eller externa källor. Den andra typen av granskning syftar till att undersöka och säkerställa att de mest grundläggande kraven i avtalen har uppfyllts. Frågeställningar kan innefatta både en verksamhets organisation och struktur, ledning/styrning, ekonomi, kvalitet och resultat/prestationer. Som underlag för arbetet med uppföljning och utvärdering finns i förväg utarbetade och gemensamma mallar och intervjuguider. Resultat i form av effekter kan behöva utvärderas i särskild ordning då det ofta kräver annan metodik och särskild utvärderingskompetens. Utvärderingar är till sin karaktär mer resurskrävande och tar längre tid att genomföra än granskningar i form av fördjupade uppföljningar. Kunskap och resultat från fördjupade uppföljningar kan leda till att utvärderingar behöver genomföras. Inför varje utvärdering ska en särskild projektplan tas fram. För att fortlöpande utveckla metodik, arbetssätt och processer för fördjupad uppföljning sker löpande kontakter med andra landsting, t.ex. med Stockholms läns landsting, och med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Verksamhetscontrollern har aktivt under deltagit i SKL:s arbete med framtagande av en nationell modell för fördjupad uppföljning i samarbete med andra landsting/regioner. Dessutom har ett nationellt nätverk för fördjupad uppföljning startat där hälso- och sjukvårdsavdelningen deltar.

294 Bilaga 128/17 10 (12) 9. Åtgärder efter genomförd fördjupad uppföljning För att kunna ta ställning till vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas i samband med en granskning förenklar det om problemet/bristen kan graderas. Regionen har valt att göra följande indelning (samma indelning som i den nationella modellen): Nivå 1: Inga brister (tillfredsställande) Nivå 2: Brister Nivå 3: Allvarliga brister De åtgärder som kan vidtas efter en granskning är: 1. Krav på rättelse av bristerna 2. Återbetalning 3. Innehållande av ersättning 4. Polisanmälan 5. Skadestånd och vite 6. Hävning och uppsägning 7. Icke förlängning av avtal 8. Förlikning göra upp i godo 9. Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Det finns ingen lagreglerad skyldighet att polisanmäla misstankar om brottslighet, utom i det fall där det är uppenbart att ett brott har begåtts. Dock är signalvärdet viktigt utifrån ett förebyggande- och förtroendeperspektiv, det vill säga att regionen polisanmäler samtliga vårdgivare där man misstänker brottslighet. Därutöver är det viktigt att beakta frågor kring patientsäkerhet, vårdgivarkontinuitet och hushållning av regionens medel. Poängteras bör att det åligger vårdgivaren att inkomma med bevis som styrker inskickat faktureringsunderlag i det fall regionen misstänker ekonomiska oegentligheter. Beroende på vilka prioriteringar som görs kan antingen en eller flera åtgärder vidtas samtidigt, t.ex. förlikning kring ett återbetalningsbelopp (och återbetalningsplan) och en polisanmälan. En viktig aspekt i regionens agerande är att handla konsekvent, det vill säga lika fall behandlas lika, samtidigt som det måste göras en bedömning från fall till fall. 10. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning Det är viktigt att det finns beslutade riktlinjer och rutiner på ledningsnivå när det gäller bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i det fall man upptäcker brister hos en eller flera utförare. Om det framkommer att en vårdgivare har allvarliga brister ska bedömning av åtgärder beslutas i bedömningsgruppen (en tjänstemannagrupp på regionkontoret som hanterar situationer i samband med konkurser eller andra oplanerade och snabba verksamhetsförändringar). 2 2 Gruppens sammansättning: hälso- och sjukvårdsdirektör, regionjurist, enhetschef för enheten för vårdavtal, enhetschef för enheten för analys och utveckling, chefsläkare, presschef, controller för vårdstyrelsen och verksamhetscontroller inom hälso- och sjukvårdsavdelningen

295 Bilaga 128/17 11 (12) Följande ansvarsfördelning har fastslagits på regionkontorsnivå i samband med att åtgärder bedöms behöva vidtas efter en genomförd granskning: Hälso- och sjukvårdsavdelningens chefsläkare bedömer om det ska göras en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i det fall allvarliga brister upptäcks avseende den medicinska kvaliteten i samband med journalgranskning (till skillnad från bedömningen inga brister eller brister ). Vad som avses med allvarliga brister bedöms från fall till fall och jämförs med liknande fall från tidigare granskningar (t.ex. avsaknad av journalföring i sin helhet eller bristande journalföring under en längre tidsperiod). 3 Regionkontorets chefsjurist bedömer om en polisanmälan ska göras (alt. Ekobrottsmyndigheten) i det fall allvarliga brister upptäcks avseende faktureringsunderlaget i samband med granskningen (till skillnad från bedömningen inga brister eller brister ). Vad som avses med allvarliga brister bedöms från fall till fall och en jämförelse görs med liknande fall från tidigare granskningar (t.ex. för större belopp, där faktureringsunderlag saknas för en längre tidsperiod och där lag- eller avtalstexten är tydlig). Regionkontoret kan, som alternativ eller tillägg till en polisanmälan, välja att göra upp i godo och fastställa ett belopp som vårdgivaren betalar utifrån en återbetalningsplan. I ett sådant fall behöver inte ett eventuellt åtal innehålla en begäran om skadestånd. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller tillser att det sker en återbetalning när det framkommer att ett felaktigt belopp har betalats ut från regionen till vårdgivaren. Tidsperioden för beräkning av beloppet ska bedömas från fall till fall, dock maximalt fem år tillbaka i tiden. 4 Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller bedömer om det ska göras stickprovskontroller som grund för fakturakontroll för att säkerställa att ett besök/en behandling verkligen ägt rum. Stickprovskontrollerna ska genomföras endast i undantagsfall och efter en noggrann prövning om att detta bör ske. Om stickprovskontroller genomförs bör t.ex. tas hänsyn till patientens hälsotillstånd och besöken bör inte ha skett för långt tillbaka i tiden. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller dokumenterar efter varje genomförd granskning vilka åtgärder som vidtagits eller ska vidtas gentemot enskilda vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller sammanställer och vidarebefordrar de synpunkter som inkommit från granskningarna och som avser den interna organisationen, det vill säga berörd förvaltning/avdelning/enhet inom regionen. 3 Observeras bör att IVO normalt inte utreder händelser som inträffat längre tillbaka än två år. 4 Normal preskriptionstid för skattebrott är fem år.

296 Bilaga 128/17 12 (12) 11. Kommunikation Uppmärksamheten externt kring hälso- och sjukvårdsavdelningens arbete med fördjupad uppföljning och utvärdering förväntas öka framöver. Därför är det viktigt att utveckla kommunikationskanalerna utåt till olika externa målgrupper, t.ex. massmedia/journalister, allmänhet/medborgare/patienter, privata och offentliga vårdgivare, patient- och brukarföreningar m.fl. Kanaler för kommunikationen är främst regionens externa webbplats. Hälso- och sjukvårdsavdelningens arbete med fördjupad uppföljning och utvärdering inklusive samtliga gransknings- och utvärderingsrapporter läggs kontinuerligt ut på webbplatsen. Kommunikationen utformas i särskild ordning i samarbete med framför allt presschefen. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma på ett tidigt stadium om en granskning kan få stor massmedial uppmärksamhet i samband med t.ex. en polisanmälan eller en hävning av ett avtal med en privat utförare, vilket ställer krav på ett väl fungerande internt samarbete kring kommunikationsplan etc. Ett viktigt utvecklingsområde är att se över hur spridningen av resultaten från uppföljningar och utvärderingar till allmänheten och patienterna successivt kan förbättras. 12. Bemanning och budget Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering på regionkontoret bedrivs inom hälso- och sjukvårdsavdelningen av ett team med olika kompetenser som avropas beroende på typ av granskning/utvärdering; verksamhetscontroller (teamledare), chefsläkare, utredare och statistiker. När det gäller att följa upp och utvärdera medicinsk kvalitet bör eftersträvas att minst en av granskarna har erforderlig läkarkompetens med motsvarande specialitet som den verksamhet som revideras. För att kunna genomföra ett arbete med en tillräcklig ambitionsnivå och för att kunna få åtkomst till behövlig specialistkompetens finns ett ramavtal för upphandling av konsulter. För verksamhetsområdet fördjupad uppföljning och utvärdering har tilldelats en årlig budget på kronor och för varje nytt avtalsområde ska budgetramen utökas med kronor. I det fall det behöver göras en kompletterande fördjupad uppföljning ska den berörda vårdgivaren faktureras med 500 kronor/timme (maxbelopp kronor) enligt hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut i oktober 2014 (beslut , 153, dnr HSS ).

297 Godkänt den: Bilaga 129/17 [Godkänt/publicerat datum] Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Strategi patientsäkerhet, Region Uppsala Vision: Mål: Strategier: Inga undvikbara vårdskador Ständigt minska antalet undvikbara vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Ansvar och engagemang för utveckling av regionens patientsäkerhetsarbete åligger alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Ledningen på alla nivåer visar engagemang och tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Ett öppet klimat som förbättrar patientsäkerhetskulturen. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Samordning av funktioner som främjar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet fokuserar på systemsyn istället för individsyn. Patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Metoder: Regionstyrelsen fastställer övergripande direktiv för patientsäkerhetsarbetet i regionplanen. Patientsäkerhetsutbildningar genomförs för berörda medarbetare och chefer. Egenkontroller genomförs för att säkra följsamhet till rutiner och riktlinjer. Riskanalyser och händelseanalyser genomförs och resultatet används i det förebyggande arbetet. Avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas samt återkopplas vid behov till personal och berörd patient. Politiska- och tjänstemannaledningen följer upp och utvärderar det systematiska patientsäkerhetsarbetet med stöd av patientsäkerhetssamordnaren vid regionkontoret. Strategi patientsäkerhet, Region Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 1 av 2

298 Bilaga 129/17 Dokumenthistorik Strategin utarbetades under 2015 av regionens patientsäkerhetsteam och chefläkaren vid regionkontoret i samarbete med chefläkare från primärvården samt Patientnämndens förvaltningschef. Strategin kommunicerades med chefläkarnätverket och deras synpunkter beaktades. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Patientlag (SFS 2014:821) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården Strategi patientsäkerhet, Region Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 2 av 2

299 Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: Bilaga 129/17 [Godkänt/publicerat datum] Åsa Himmelsköld Region Uppsala Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Uppföljning av handlingsplanen Centrala definitioner Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Bakgrund Patientsäkerhetsarbetet vid region Uppsala Vision och mål Strategier och metoder Långsiktigt patientsäkerhetsarbete Patientcentrerat patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete Organiserat patientsäkerhetsarbete... 9 Dokumenthistorik Lagar och föreskrifter Referenslista Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 1 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

300 Bilaga 129/17 1 Inledning Region Uppsala har en politiskt beslutad nollvision för undvikbara vårdskador vilket framgår av strategin för patientsäkerhet (dnr CK ). Av dåvarande landstingsfullmäktiges beslut framgår även att strategin ska ligga till grund för att upprätta en handlingsplan för patientsäkerhet vid region Uppsala, Handlingsplanen har utarbetats av patientsäkerhetsteamet och chefläkaren vid regionens ledningskontor i samarbete med chefläkare från primärvården samt Patientnämndens förvaltningschef. Handlingsplanen har kommunicerats med chefläkarnätverket och deras synpunkter har beaktats. Underlag för handlingsplanen är antagen strategi för patientsäkerhet, regionplan och budget och gällande regelverk. Rapporter och studier från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också använts vid upprättandet av handlingsplanen. 1.1 Syfte Syftet med handlingsplanen är att vara vägledande för regions- förvaltnings- och verksamhetsnivå för att genomföra ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och därmed förebygga undvikbara vårdskador. 1.2 Uppföljning av handlingsplanen Strategin och handlingsplanen är styrande dokument som finns tillgängliga i dokumenthanteringssystemet DocPlus. Systemet tillhandahåller ett elektroniskt dokumentflöde där dokumenten revideras av chefläkaren och patientsäkerhetssamordnaren vid regionkontoret och godkännadet sker av hälso- och sjukvårdsdirektören. 2 Centrala definitioner Avvikelsehantering Med avvikelsehantering menas rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna (SOSFS 2005:28). Egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem (SOSFS 2011:9). Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud (SKL, Riskanalys och händelseanalys). Markörbaserad journalgranskning (MJG) MJG innebär att dokumentationen från ett urval av avslutade vårdtillfällen granskas retrospektivt enligt en strukturerad metod med syfte att identifiera vårdskador. Granskningsresultatet utgör underlag för utvecklingsarbete som leder till ökad patientsäkerhet (SKL, Markörbaserad journalgranskning). Patientsäkerhet och vårdskada Begreppen patientsäkerhet och vårdskada definieras i patientsäkerhetslagen (2010:659). Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada och med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 2 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

301 Bilaga 129/17 I lagen anges att en allvarlig vårdskada är bestående och inte ringa eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Patientsäkerhetsarbete Del av en vårdgivares systematiska kvalitetsarbete som syftar till skydd mot vårdskada (Socialstyrelsens termbank, 2017). Risk och riskanalys En risk är möjlighet att en negativ händelse ska inträffa och riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang (Socialstyrelsens termbank, 2017). Patientsäkerhetskultur Med patientsäkerhetskultur menas förhållningssätt och attityder hos individer och grupper inom en vårdenhet, som har betydelse för patientsäkerheten (SKL, 2013). 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ledningen av hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Region Uppsala ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvården upprätthålls. Regionen ska också vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador och fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som innebär brister i verksamhetens kvalitet. Styrning och inriktning av patientsäkerhetsarbetet utgår från politiska mål enligt regionplan och budget (RPB). Regionfullmäktige beslutar om innehållet i RPB. Fullmäktige ger sedan uppdrag till regionstyrelsen. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Regiondirektören är regionens högsta tjänsteman och ansvarar för att regionens organisation säkerställer kvalitet och patientsäkerhet. Hälso-och sjukvårdsdirektören har ett funktionsansvar för frågor som rör vårdens kvalitet och patientsäkerhet. I uppdraget ligger att leda, samordna och följa upp dessa områden. Chefsläkaren vid regionkontoret är en medicinsk rådgivare i patientsäkerhetsfrågor till regionens ledning. Patientsäkerhetsteamet vid hälso- och sjukvårdsavdelningen är en stödfunktion i regionen för samordning av det regionsövergripande patientsäkerhetsarbetet. Patientnämnden är en oberoende instans med uppgift att hjälpa patienter så att de får den information som de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården samt tandvården. I uppgiften ingår också att främja kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Patientnämndens förvaltningschef ansvarar för att patientnämndens iakttagelser återförs till regionens ledning och till förvaltningsledningarna. Förvaltningschefer ansvarar för att leda och följa upp patientsäkerhetsarbetet inom förvaltningen. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 3 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

302 Bilaga 129/17 Chefsläkare vid förvaltningarna deltar i och följer det övergripande patientsäkerhetsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefläkarna är anmälningsansvariga för att anmäla ärenden enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vårdkvalitetsavdelningen vid Akademiska sjukhuset leds av chefssjuksköterska och ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från prevalensmätningar och utarbetar handlingsplaner samt följer upp förbättringsarbeten. Vid lasarettet i Enköping finns en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp där sjukhuschefen är ordförande. I styrgruppen deltar chefsläkare, centrumchefer och patientsäkerhetssamordnare. Styrgruppen anger inriktning, fastställer mål och tilldelar nödvändiga resurser för det lasarettsövergripande patientsäkerhetsarbetet. I den offentliga primärvården finns ett Patientsäkerhets- och kvalitetsråd där primärvårdsdirektören är ordförande och chefsläkare samt verksamhetschef deltar. Verksamhetscheferna ansvarar för patientsäkerheten och bedriver det systematiska arbetet i enlighet med primärvårdens värdegrund. Vid Hälsa och habilitering leds patientsäkerhetsarbetet av förvaltningsledningen med förvaltningsdirektören som ordförande. Det finns även ett patientsäkerhetsråd som består av chefsläkare, internkonsult och kvalitetsutvecklare som bistår med råd och sammanställningar till verksamhetscheferna. Folktandvården har en centralt placerad enhet, avdelningen för Hälsa, Kvalitet och Utveckling (HKUavdelningen) som planerar och följer upp patientsäkerhetsarbetet inom Folktandvården. Avdelningen leds av cheftandläkare som ingår i förvaltningschefens stab. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 4 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

303 Bilaga 129/17 4 Bakgrund Vårdskador medför mänskligt lidande och betydande kostnader för samhället samt bristande förtroende hos allmänheten för hälso- och sjukvården och tandvården. SKL:s studie Skador i vården på nationell-, region- och Regionnivå, visar att cirka patienter på svenska sjukhus får varje år undvikbara skador av varierande allvarlighetsgrad. Vårdtiden för patienter som får en vårdskada är mer än dubbelt så lång som för patienter som inte får någon skada. Kostnaden för den extra vårdtiden beräknas till ungefär 7 miljarder kronor årligen. Studien visar att det totala antalet vårdskador har minskat nationellt mellan Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI), blåsöverfyllnad och svikt i vitala funktioner minskade signifikant under denna period. Studien visade också att frekvensen vårdskador är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter. 4.1 Patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas goda insatser har i hög grad bidragit till att patientsäkerheten har förbättrats vid regionen. Av SKL:s studie (2016) framgår att antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador har minskat under vid region Uppsala. Vårdtillfällen med skador har också minskat under samma tid samt förekomsten av kirurgiska skador, blåsöverfyllnad och läkemedelsrelaterade skador. Fortsatta förbättringsområden är bland annat oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar, utlokaliserade patienter, läkemedelsområdet, palliativ vård, systematiskt hygienarbete, vårdrelaterade infektioner, användning av Infektionsverktyget, trycksår, fall och undernäring. Riskanalys och egenkontroll betonas för ett ökat proaktivt patientsäkerhetsarbete. Kostnader för undvikbara vårdskador vid Akademiska sjukhuset beräknas till cirka 244 miljoner kronor per år. Antal undvikbara vårdskador är cirka per år och antal extra vårddagar beräknas till cirka årligen. Kostnad per vårddag bedöms uppgå till 9000 kr. 5 Vision och mål Regionens samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har fastställt en nollvision för undvikbara vårdskador. Det övergripande målet är att ständigt minska antalet vårdskador och erbjuda patienten en god och säker vård genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Regionfullmäktiges mål för patientsäkerhetsarbetet under 2017 är följande: Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 5 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

304 Bilaga 129/17 6 Strategier och metoder Strategierna anger inriktningen för regionens systematiska patientsäkerhetsarbete. Ansvar och engagemang för utveckling av regionens patientsäkerhetsarbete åligger alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Ledningen på alla nivåer visar engagemang och tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Ett öppet klimat som förbättrar patientsäkerhetskulturen. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Samordning av funktioner som främjar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet fokuserar på systemsyn istället för individsyn. Patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Metoderna anger tillvägagångssättet för att genomföra strategierna. Regionstyrelsen fastställer övergripande direktiv för patientsäkerhetsarbetet i regionplanen. Patientsäkerhetsutbildningar genomförs för berörda medarbetare. Egenkontroller genomförs för att säkra följsamhet till rutiner och riktlinjer. Riskanalyser och händelseanalyser genomförs och resultatet används i det förebyggande arbetet. Avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas samt återkopplas till personal och berörd patient. Politiska- och tjänstemannaledningen följer upp och utvärderar det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Tydliga och kartlagda processer som stödjer säkra övergångar mellan vårdnivåer och vårdgivare. 7 Långsiktigt patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsarbetet ska kännetecknas av att vara patientfokuserat, kunskapsbaserat och organiserat på alla nivåer enligt SKL:s ramverk. Prioriterade förbättringsområden är oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar, utlokaliserade patienter, läkemedelsområdet, palliativ vård, systematiskt hygienarbete, vårdrelaterade infektioner, användning av Infektionsverktyget, trycksår, fall och undernäring. Förbättringsområden har tagits fram utifrån resultat från lokala och nationella mätningar samt resultat i Vården i siffror. Utifrån dessa förbättringsområden upprättar varje verksamhet egna mål och handlingsplaner. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 6 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

305 Bilaga 129/ Patientcentrerat patientsäkerhetsarbete Följande tabeller är vägledande för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete på alla nivåer. Patientens och närståendes delaktighet är en förutsättning för säker vård och finns inskrivet i patientlagen. Mötet mellan personal och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet och har direkt bäring på patientsäkerhet. Patienten och närstående kan aktivt medverka till säker vård genom att uppmärksamma och påtala risker. Regionnivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården ska tydligt framgå i verksamhetsuppdrag Utveckla handlingsplaner utifrån resultat av undersökningar med Nationell patientenkät (NPE) och Öppna jämförelser Patientnämndens statistik och analys tas tillvara i styrning och ledning Patientens och närståendes delaktighet och inflytande stärks genom att fortlöpande uppdatera relevant patientinformation via 1177.se Synpunkter och klagomål från patienter och närstående följs upp Patientinformation tas fram utifrån övergripande riktlinjer och 1177.se. Säkerställa att chefer och vårdpersonal har kännedom om patientens rättigheter enligt patientlagen Genomföra förbättringsarbeten enligt handlingsplaner Synpunkter och klagomål utreds och åtgärdas samt besvaras och återförs till berörda Information ges till patienter och närstående angående vård och behandling Involvera patienter och närstående i planeringsgenomförande- och uppföljningsfaserna Regionövergripande patientsäkerhetsberättelse tillgängliggörs för invånarna Följa upp verksamheternas insatser för att informera och göra patienten delaktig Visa öppenhet kring risker och skador i vården Patienter informeras om risker för vårdskador inför vård och behandling Aktivt uppmana patienter och närstående att fråga och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen Öppenhet gentemot patienter och närstående angående händelser Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 7 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

306 Bilaga 129/ Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Regionnivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Mål och krav på kunskapsbaserad hälso- och sjukvård framgår av verksamhetsuppdrag och avtal. Säkerställa att all personal har grundläggande kunskap inom patientsäkerhetsområdet genom introduktionsprogram och fortbildning. Fatta inriktningsbeslut gällande nationella riktlinjer och vårdprogram. Planera och införa beslutade nationella riktlinjer och vårdprogram. God introduktion av all ny och inhyrd personal samt personal som varit ledig under en längre tid. Planera patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare samt följa upp att den genomförs. Följsamhet till regionens riktlinjer. Uppmärksamma verksamheter som har ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Dokumentation i patientjournaler sker enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälsooch sjukvården (HSLF-FS 2016:40) Lära av varandra och dela goda exempel i olika arbetsnätverk och mellan förvaltningar. Säkerställa att föreskriftens krav är kända i verksamheterna. Lära av varandra och dela goda exempel i olika arbetsnätverk och mellan verksamheter. Dokumentation i patientjournaler sker i enlighet med regelverket. Verksamhetschefer följer upp att dokumentation sker i enlighet med regelverket. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 8 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

307 Bilaga 129/ Organiserat patientsäkerhetsarbete Ledningens engagemang och medarbetarnas medverkan är hörnstenar i allt förbättringsarbete. Det är ledningens ansvar att skapa goda förutsättningar för vårdpersonal att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Systematiskt patientsäkerhetsarbete är att sätta mål, planera, analysera och följa upp genomförda åtgärder. Regionnivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Sätta mål för hög patientsäkerhet i verksamhetsuppdrag och i regionens strategi för patientsäkerhet. Sätta tydliga mål för verksamheternas patientsäkerhetsarbete samt följa upp att målen nås. Upprätta handlingsplan för att uppnå målen. Följa upp resultat och mål som ligger till grund för systematiskt förbättringsarbete. Politiska- och tjänstemannaledningen efterfrågar resultat och återkopplar till förvaltningar. Tydliggöra det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet i regionen. Samordning och informationsöverföring från myndigheter och SKL. Upprätta en övergripande rutin för hantering av avvikelser och synpunkter. Uppmärksamhet och engagemang kring betydelsen av ett förebyggande arbetssätt. Följa upp och utvärdera det systematiska patientsäkerhetsarbetet med chefer och vid behov kräva åtgärder. Säkerställa att det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhet är fördelat och känt. Uppmärksamhet och engagemang kring betydelsen av att använda metoder för både proaktivt och reaktivt patientsäkerhetsarbete. Identifiera systematiska brister i verksamhetens kvalitet genom analyser av avvikelser, händelseanalyser, lex Maria, patientnämndsärenden etc. Hälso- och sjukvårdspersonal identifierar risksituationer och tar initiativ för att förebygga dessa. Återkoppla resultat till alla medarbetare och genomföra åtgärder. Engagemang och ansvarskänsla; alla ska medverka till säker vård. Egenkontroller ska göras med den frekvens och i den omfattning som behövs för att säkra följsamhet till rutiner, riktlinjer och handlingsplaner. Risk- och händelseanalyser genomförs och identifierade risker åtgärdas och återkopplas till personal och ledning. Genomföra markörbaserad journalgranskning i den omfattning som beslutats av förvaltningen. Uppmuntra medarbetare att rapportera vårdskador och risk för vårdskador. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 9 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

308 Bilaga 129/17 Avvikelser utreds, åtgärdas och följs upp samt återrapporteras till medarbetare. Sammanställa resultat från det systematiska patientsäkerhets-arbetet i årlig patientsäkerhetsberättelse. Arbetet med att minska förekomsten av vårdskador redovisas i årsberättelser, tertialrapporter och patientsäkerhetsberättelse. Återkoppling av resultat från patientsäkerhetsarbetet till alla medarbetare. Dokumenthistorik Den 5 april 2016 antog landstingsstyrelsen Handlingsplanen för patientsäkerhet vid landstinget i Uppsala län , dnr CK , 16. Handlingsplanen har utarbetats av patientsäkerhetsteamet och chefläkaren vid landstingets ledningskontor i samarbete med chefläkare från primärvården samt Patientnämndens förvaltningschef. Handlingsplanen har kommunicerats med chefläkarnätverket och deras synpunkter har beaktats. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Patientlag (SFS 2014:821) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 10 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

309 Bilaga 129/17 Referenslista Akademiska sjukhuset. (2015). Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset. Region Uppsala (år). Landstingsplan och budget Regionens revisorer i Uppsala län. (2015). Uppföljning av tidigare granskning av regionens insatser för vårdrelaterade infektioner. Utförd av KPMG AB. Region Uppsala. (2015). Nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet inom Region Uppsala, augusti Dnr PS Region Uppsala. (2015). Utredning och förslag angående Strama, Smittskydd och Vårdhygien i Uppsala län. Dnr HSS Riksrevisionen. (2015). Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RIR 2015:12). Stockholm: Riksdagen. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Riksdagen. Socialstyrelsen. (2007). God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. (Artnr: ). Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, chefer och personal. (Artnr: ). Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2015). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet Socialstyrelsens termbank. Informationen hämtades den 28 mars SOSFS 2005:28. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. HSLF-FS 2016:40. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Stockholm:Socialstyrelsen. STRAMA. Informationen hämtades den 4 september SOU 2008:127. Patientens rätt. Några förslag för att stärka patientens ställning. Stockholm: Edita. Sveriges kommuner och landsting. (2013). Att mäta patientsäkerhetskulturen. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 11 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

310 Bilaga 129/17 Sveriges kommuner och landsting. (2014). Markörbaserad journalgranskning. Sveriges kommuner och landsting. (2014). Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger. Sveriges kommuner och landsting. (2015). Nationellt ramverk för patientsäkerhet. Sveriges kommuner och landsting. (2015). Riskanalys och händelseanalys analysmetoder för att öka patientsäkerheten. Sveriges kommuner och landsting. (2016). Skador i vården på nationell- samt region- och landstingsnivå. Patientsäkerhet, handlingsplan Region Uppsala Sidan 12 av 12 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

311 Godkänt den: Bilaga 130/17 [Godkänt/publicerat datum] Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Strategi för att minska vårdrelaterade infektioner, Regionen Uppsala Vision Inga undvikbara vårdrelaterade infektioner (VRI). Mål Förekomsten av VRI ska minska under Strategier Ansvar och engagemang för utveckling av regionens patientsäkerhetsarbete åligger alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Ledningen på alla nivåer visar engagemang för arbetet med att förebygga VRI genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Hygienriktlinjer ses som självklara och städning ses som en viktig del i det förebyggande arbetet. Organisation som stödjer ett systematiskt förebyggande arbete mot VRI där ledning och Vårdhygien samverkar. Ändamålsenliga metoder och verktyg för att utvärdera och följa upp VRI-mål. Patienter och närstående är informerade och delaktiga för att undvika VRI. Utveckling av journaldatasystemen Cosmic och MetaVision så att mål för varje enskild riskfaktor kan följas över tid. Strategi för att minska vårdrelaterade infektioner, Regionen Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 1 av 2

312 Bilaga 130/17 Metoder Regionstyrelsen fastställer övergripande direktiv för patientsäkerhetsarbetet i regionplanen. Kontinuerlig och prioriterad utbildning inom området genomförs. Journalgranskningar och egenkontroller genomförs för att säkra följsamhet till rutiner och riktlinjer. Stramas 10-punktsprogram införs och följs. Infektionsverktyget används av berörda enheter för att mäta förekomst av VRI och riskfaktorer. Vårdhygien och chefläkare samverkar och upprättar en tydlig struktur för att stödja och styra förvaltningarnas VRI-arbete. Riskanalyser och händelseanalyser genomförs och resultatet används i det förebyggande VRIarbetet. Avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas samt återkopplas till personal och berörd patient. Dokumenthistorik Den ursprungliga strategin utarbetades under 2015 av regionens patientsäkerhetsteam och chefläkaren vid regionkontoret i samarbete med överläkaren vid avdelningen för Vårdhygien. Strategin kommunicerades med regionens chefläkarnätverk och deras synpunkter beaktades. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Patientlag (SFS 2014:821) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) Rapporter och studier från Sveriges kommuner och landsting Strategi för att minska vårdrelaterade infektioner, Regionen Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 2 av 2

313 Godkänt den: Bilaga 130/17 [Godkänt/publicerat datum] Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Vårdrelaterade infektioner, handlingsplan Region Uppsala Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Uppföljning Definitioner och förkortningar Organisatoriskt ansvar för det förebyggande VRI-arbetet Bakgrund Förekomst av VRI i Regionen Uppsala län Vision och mål Strategier och metoder Aktiviteter Ledning och kultur Patientdelaktighet Kompetens och utbildning Verktyg, tekniker och metoder Lokaler och städning Samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunal vård- och omsorg Referenser Dokumenthistorik Inledning I region Uppsala är förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) hög och kostnaden för vårdrelaterade infektioner bedöms uppgå till ca 70 miljoner kronor per år. Detta visar vikten av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete både för att undvika lidande för patienterna och för att bidra till balans i regionens ekonomi. Regionen i Uppsala län har en politiskt beslutad nollvision för undvikbara VRI vilket framgår av strategin för att minska VRI, (dnr CK ). Av regionstyrelsens beslut framgår även Vårdrelaterade infektioner, handlingsplan Region Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 1 av 17