Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Relevanta dokument
Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Våldets konsekvenser för hälsan

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

Våldets konsekvenser för hälsan. Tredagars 2014 Anna Berglund Enhetschef, med.dr. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

Våld i nära relationer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

24 maj Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare

Att ställa frågor om våld

1 (6) YTTRANDE Dnr NCK 2014/4 Ert Dnr: 31070/2012

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Det sexualiserade våldet

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

DIVISION Närsjukvård

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Anmäl vid misstanke om barn far illa

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Psykisk ohälsa under graviditet

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Fysioterapeuters ansvar för patienter utsatta för våld i nära relation

Definition av våld och utsatthet

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Efter detta pass. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan. 26 januari Samverkan samhällets ansvar.

Välkomna! Våld i nära relationer

Barn som riskerar att fara illa

Lagstiftning kring samverkan

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014

Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs

Trauma och Prostitution

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet

Remissvar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet 4.

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Våld i nära relation. Bild fotad ur boken Liten av Stina Wirsén. Jennie Malm Georgson Projekt- och processledare Samordningsförbunden i Skaraborg

Handlingsprogram Kvinnofrid

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Definition av våld och utsatthet

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås


Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Våld i nära relationer

Rutin Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer på vård- och omsorgsförvaltningen

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Vägledning för arbetsgivare

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Transkript:

Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global hälsofara: följder som ökad dödlighet, invalidisering, könssjukdomar, depressioner, kronisk smärta, drogberoende och självmord WHO statement 1996: våld är ett folkhälsoproblem Carin Götblad, Nationell samordnare för våld i nära relationer 2014: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem

Mer än en kvinna i månaden I genomsnitt 17 kvinnor per år dödas av en man de har eller har haft en partnerrelation med. Ofta finns det uppgifter om hot eller våld. I amerikanska studier hade 44-78 % av kvinnorna sökt akutsjukvård för misshandel.

Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen Antologi 19 författare, bl a professorer i akutmedicin, äldrevård och pediatrik Rekommendationer Filmer och utbildningsmaterial

Etisk analys avseende rutinfrågor om våld till kvinnor Att ställa rutinfrågor om våldsutsatthet kan leda till att utsatta kvinnor tidigt får hjälp och en förbättrad livskvalitet vilket minskar antalet återbesök och felbehandlingar. På sikt blir detta kostnadseffektivt för hälso- och sjukvården Att fråga bara kvinnor kan motiveras av evidens, det vill säga forskning som belagt att våld i nära relationer i huvudsak utgörs av mäns våld mot kvinnor.

Kulturella skillnader? Fokusgruppsstudie bland tolkar Informera om att alla tillfrågas - även svenska patienter Använd din auktoritet som vårdgivare för att kvinnan ska kunna prata i enskildhet. Betona tystnadsplikten. Det är en mänsklig rättighet att invandrade kvinnor får samma chans till hjälp som svenska kvinnor

Våldsutsatthet och ohälsa Ohälsosymtom Mag-tarmproblem 2-4 ggr vanligare Kroniska smärtor 2-3 ggr vanligare Kroniska gynekologiska smärtor 2-3 ggr vanligare Psykisk ohälsa 4-5 ggr vanligare Andra konsekvenser Försämring av kroniska sjukdomar Terapiresistenta tillstånd Långa sjukskrivningar Missbruk

Skador vid senaste misshandeln Blåmärken/Blodutgju tningar Sår 24,5 Fraktur 4,5 Tandskada 5,4 Inre skador 2,9 Hjärnskakning 7,8 Annat 12,7 Slagen Dam % (n = 873) 82,4 (och hudskador) Sökte vård 25,8 (3,2 sjhv)

Vanligare hos våldsutsatta Långvariga smärttillstånd Mag-tarmproblem Gynekologiska smärttillstånd Sexuellt överförbara infektioner Hjärtklappning, bröstsmärta Psykosomatiska symtom: stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Uttalade graviditetsbesvär Graviditetskomplikationer Förlossningsrädsla Postpartumdepression Långa sjukskrivningar Behandlingsresistenta tillstånd och försämring av kroniska sjukdomar - förtidig död Ångest Depression Sömnstörningar Självmordstankar/försök Posttraumatiskt stressyndrom Alkoholrelaterade problem Självskadebeteende (destruktivt sex?) Riskfylld livsstil: missbruk,

Våldsutsatta kvinnor har Oftare uttalade graviditetsbesvär Oftare graviditetskomplikationer Oftare förlossningsrädsla Oftare postpartumdepression Schei et al; MoBa-studierna i Norge BIDENS; Multicenter i EU

Bland gravida Drygt var 12:e kvinna har erfarenhet av sexuella övergrepp då hon går in i sin graviditet Heltidsbarnmorskan träffar per år minst 15 gravida som under livet varit utsatta för fysiskt och/eller sexuellt våld 2-3 gravida som lever med våld under graviditeten

Fråga om våld i vården Att identifiera de kvinnor som är utsatta för våld bidrar till att de får träffsäkrare diagnos adekvat hjälp och stöd och förbättrad livskvalitet Och leder till ett bättre utnyttjande av sjukvårdsresurserna (?)

Få berättar spontant 3600 kvinnor på gynekologiska mottagningar i de 5 nordiska länderna 44 72 % uppgav våldsutsatthet (sexuellt/fysiskt/psykiskt) 0,4 1,1 % hade berättat spontant 0,6 1,1% hade blivit tillfrågade Wijma et al 2003

Hur ska man fråga? Det viktigaste är att frågan ställs i enskildhet, på ett öppet sätt som inbjuder till dialog och är neutralt Var tydlig med vad du menar med våld Använd alltid professionell tolk Rutiner för att hantera svaret ska finnas

Att fråga alla Många av dem söker här har upplevt våld i sina relationer. Vi frågar därför alla om detta.

Vad tycker kvinnorna? Två svenska studier Stensson et al 2003: 97% tyckte det var OK att frågan ställdes på barnmorskemottagningar i Uppsala Socialstyrelsen 2002: Tack för att ni frågar : 90 % var positiva till att bli tillfrågade FRA- studien 42 000 kvinnor från alla medlemsstater i EU: I Sverige tyckte 91% att det skulle vara acceptabelt att få frågor om våldsutsatthet av sin läkare, medel EU var 87 %

Hälso- och sjukvårdens ansvar Ställa frågan Lyssna, ställa följdfrågor Dokumentera Erbjuda kontakt med någon som har kompetens att erbjuda kvinnan stöd

Patientens val Patienten väljer själv hur frågan ska besvaras Några blir medvetna om sin situation och att hjälp finns att få Några få behöver ha omedelbar hjälp Några väljer att inte yppa sin situation - just nu Några få blir illa berörda

Hur ska jag hantera svaret ja? Mycket få behöver eller vill ha omedelbar hjälp Hälso- och sjukvårdens ansvar är att ta en fullständig anamnes och ge medicinsk hjälp

Vem ansvarar för vad? Samverkan för bättre omhändertagande Socialtjänsten Skydd och stöd för utsatta och barn som far illa Sol14 anmälan Hälso- och sjukvården Undersökning, behandling, spårsäkring, utlåtande, krisbearbetning Rättsväsendet Förhör, förundersökning, insamling av bevis, rättslig process, skyddsbehov Sekretessgenombrott

Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon Regeringsuppdrag Start december 2007

Samtal till Kvinnofridslinjen Under 2014 besvarades 28 999 samtal Vilket motsvarar cirka 80 samtal per dygn Samtalstoppar efter exempelvis långhelger och inför sommarlov

Vem ringer till Kvinnofridslinjen?

Orsak till kontakt Stöd och bekräftelse Frågor om barn Praktiska frågor o o o skyddsbehov sociala frågor rättsprocess

www.kvinnofridslinjen.se

www.nck.uu.se www.kvinnofridslinjen.se KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen 020-50 50 50