%e/ Skolinspektionen Dnr 43-2016:4736 Skara kommun skara.kommun@skara.se för gymnasieskola efter tillsyn i gymnasieskolan i Skara kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20
2 (8) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Skara kommun att senast den 1 december 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Skara kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att gymnasieskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgy 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenhetema erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Åtgärder - Huvudmannen ska till att det vid skolenheterna finns tillgång till personal med sådan kompetens, att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. - Huvudmannen ska se till att det vid gymnasieskolenhetema erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Skara kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen)
3 (8) Åtgärder - Huvudmannen ska, i förhållande till de nationella målen, följa upp och dokumentera kunskapsresultaten samt resultatet av arbetet med trygghet och studiero inom gymnasieskolan. - Huvudmannen ska utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om utvecklingsåtgärder och dokumentera de beslutade åtgärderna. - Huvudmannen ska planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras.
4(8) Bedömning Skolinspektionen genomför tillsyn i Skara kommun under våren 2017. Huvudmannens ansvarstagande för gymnasieskolan granskades vid besök i kommunen den 9, 21 och 22 mars samt 7 april 2017. Vid tillsynen intervjuades rektorer, studie- och yrkesvägledare, förvaltningsledning och representanter för barn- och utbildningsnämnden. Skolinspektionens tillsyn visar att det finns brister inom flera områden då det gäller hur Skara kommun tar ansvar för sin gymnasieskola. En viktig förutsättning för en ökad måluppfyllelse är att huvudmannen tar ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionens tillsyn visar att det på huvudmannanivå saknas ett tillräckligt systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete avseende kunskapsresultaten på skolenheterna och resultatet av arbetet med trygghet och studiero. Visserligen samlar huvudmannen in och sammanställer resultat från gymnasieskolan men kommunen efterfrågar inga specifika resultat från verksamheterna och genomför inte några analyser av de resultat som skolenheterna lämnar till huvudmannen. Därmed kan huvudmannen inte se hur förutsättningar och arbetsprocesser påverkar resultaten eller vilka följder tillgången till och organiseringen av exempelvis studie- och yrkesvägledningen får för elevernas lärande och utveckling. Det saknas då även viktiga verktyg för att kunna identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån de faktiska verksamheternas förutsättningar och att se om de åtgärder som faktiskt genomförs har avsedd effekt. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Tillgång till studie- och yrkesvägledning Skolinspektionen bedömer att Skara kommun inte ser till att alla elever vid gymnasieskoleenheterna har tillräcklig tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Bedömningen görs mot bakgrund av att eleverna på introduktionsprogrammen saknar tillräcklig tillgång till studie- och yrkesvägledning eftersom tillgången inte svarar mot behovet. Den verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning som finns i Skara kommun följs inte avseende introduktionsprogrammen. Enligt skollagen ska elever i gymnasieskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Av läroplanen framgår att det är rektorns ansvar att studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke. I den redogörelse som Skolinspektionen tagit del av inför tillsynen uppger huvudmannen att gymnasieskoleenheterna tillsammans har tillgång till 1,5 heltidstjänst studie- och yrkesvägledning. Skolinspektionen har även tagit del av Skara kommuns
5 (8) verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning. I den anges mål med verksamheten samt vilka konkreta aktiviteter som ska erbjudas eller vid behov genomföras för olika program och årskurser samt vem som är ansvarig för genomförandet. Representanter för barn- och utbildningsnämnden uppger i intervjun att man uppfattar att studie- och yrkesvägledningen är en fungerande verksamhet på gymnasieskolenhetema, men att de däremot inte har någon strukturerad regelbunden uppföljning av hur studie- och yrkesvägledningen fungerar. Verksamhetschefen för gymnasieskolan uppger i intervjun att verksamhetsplanen följs upp två gånger per läsår tillsammans med studie- och yrkesvägledarna. Studie- och yrkesvägledarna uppger i intervjun att eleverna på introduktionsprogrammen inte fått någon vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Studie- och yrkesvägledarna uppger att de inte är delaktiga i framtagandet av individuella studieplaner för andra elever än de "som ska vidare i sin utbildning". Vidare uppger de intervjuade att barn- och utbildningsnämnden tidigare fattat beslut om att anställa ytterligare en studie- och yrkesvägledare för att täcka upp det utökade behovet på framförallt introduktionsprogrammen men att denna tjänst, på oklara grunder, dragits tillbaka. Rektorerna uppger i intervjun att det finns stora behov av studie- och vägledande insatser för eleverna på framförallt introduktionsprogrammen och att tillgången inte motsvarar behovet. I de intervjuer som genomfördes med lärare som undervisar på introduktionsprogram i samband med tillsynen av Katedralskolan rektorsområde B i Skara kommun (Dnr 43-2016:7195) bekräftas att eleverna på introduktionsprogrammen inte har tillgång till studie- och yrkesvägledning utifrån det behov som finns. Rektorn och biträdande rektorn uppger i intervjun i samband med tillsynen av Katedralskolan rektorsområde B att eleverna på språkintroduktion inte fått någon studie- och yrkesvägledning på länge vilket är en stor brist utifrån de behov som finns. Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionen bedömer att Skara kommun inte erbjuder studiehandledning på modersmålet till alla elever som behöver det. Bedömningen grundar sig på att det i intervjuer framkommer att det finns elever i gymnasieskolan som behöver studiehandledning i tigrinja, rumänska, uzbekiska, pashto och thailändska som inte får det. Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet, ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet. I den redogörelse som Skolinspektionen tagit del av inför tillsynen beskriver huvudmannen att studiehandledning har getts till elever i dan, persiska, arabiska, tigrinja samt somaliska. Vidare uppger huvudmannen i redogörelsen att man inte med säkerhet vet antalet elever som fått studiehandledning men att de elever som har behov
6 (8) av studiehandledning får det. Det beskrivs vidare att varje nyanländ elev kartläggs i och med inskrivningssamtalet och då planeras det också för vad eleven behöver. Bilden av elevens behov kompletteras sedan av respektive lärare i de olika ämnena allt eftersom eleven läser på programmet. Representanter för barn- och utbildningsnämnden uppger emellertid i intervjun att det är svårt att hitta personal för att tillhandahålla studiehandledning på modersmål i vissa språk där det finns elever som har behov av det i gymnasieskolan. Verksamhetschefen uppger i intervjun att förvaltningen under läsåret gjort en utredning för att möta behoven av studiehandledning på modersmålet. Vidare uppger verksamhetschefen att skolenheterna hela tiden upplever att de behöver mer studiehandledning på modersmålet och den upplevelsen innebär att enheterna inte "tycker att det är tillräckligt mycket tillgång till studiehandledning ". Rektorerna uppger i intervjun att den studiehandledning på modersmålet som erbjuds inte motsvarar behovet hos eleverna. I de intervjuer som genomfördes med lärare som undervisar på introduktionsprogram i samband med tillsynen av Katedralskolan rektorsområde B i Skara kommun (Dnr 43-2016:7195) uppges att det saknas studiehandledning för de elever på skolenheten som behöver det i tigrinja, rumänska, uzbekiska, pashto och thailändska. Motivering till föreläggande som ingripande Skara kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Skara kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att Skara kommun inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå för utbildningen i gymnasieskolan. Bedömningen grundar sig på att varken kunskapsresultat eller resultat av arbete med trygghet och studiero följs upp i tillräcklig grad. Huvudmannen sammanställer visserligen vissa kunskapsresultat gällande de nationella programmen. För introduktionsprogrammen saknas däremot helt uppföljning av kunskapsresultat och det finns heller ingen tydlig sammanställning som visar kunskapsresultat i förhållande till utbildningens olika ämnen. Uppföljningen av kunskapsresultaten är således inte tillräcklig för att kunna ligga till grund för en analys av vad som kan orsaka resultaten eller för att huvudmannen ska kunna fatta beslut om prioriteringar av nödvändiga utvecklingsinsatser och planera för och genomföra dessa. Huvudmannen har trots detta tagit fram prioriterade mål eller "områden att arbeta vidare med" för läsåret 2016/17. Dessa är identiska för alla skolformer och verksamheter och återkommer dessutom från föregående läsår. Detta innebär att dessa mål inte kan anses utgå från gymnasieskolans specifika behov. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till
7(8) skollagen (prop. 2009/10:165, s. 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t ex. betygsstatistik och resultat av nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. I den redogörelse som Skolinspektionen tagit del av inför tillsynen beskriver huvudmannen att de följer upp resultaten avseende elevernas kunskapsutveckling och resultat från värdegrundsarbetet genom att man samlar in data avseende slutbetyg samt nationella prov för gymnasieskolan. Vidare uppges att inga särskilda satsningar eller nämndbeslut som haft som direkt syfte att förbättra måluppfyllelsen genomförts, förutom att inrätta karriärtjänster avseende förstelärare. I huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete Kvalitetssammanställning för läsåret 2015/2016, som Skolinspektionen tagit del av inför tillsynen, finns en sammanställning av genomströmningen av elever på yrkes- och högskoleförberedande program, hur stor andel av eleverna som fått examen samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen. Däremot sammanställs inga resultat för utbildningen på introduktionsprogrammen. Det finns heller ingen tydlig sammanställning som visar kunskapsresultat i förhållande till utbildningens olika ämnen. Kvalitetssammanställningen innehåller vidare ingen uppföljning och analys av vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen utifrån de olika verksamheternas förutsättningar. Vidare saknas uppföljning av arbetet med trygghet och studiero. De prioriterade mål som anges i kvalitetssammanställningen är identiska för alla skolformer och verksamheter och bygger inte på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete eller på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Representanter för barn- och utbildningsnämnden uppger i intervjun att fokus varit på de kommunala målen och att man inte säkerställer att inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. Vidare uppges att man inte ser de olika skolenheternas förutsättningar och behov då huvudmannen inte begär in någon uppföljning på skolenhetsnivå. I intervjun med representanter för förvaltningen uppges att enheternas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inte hänger ihop då det saknas en dokumenterad koppling mellan huvudmannens mål och de mål skolenheterna faktiskt arbetar mot. Huvudmannen tar del av vissa delar och sammanställer inslag, men det saknas en analys på huvudmannanivå. Det uppges även att det är lång eftersläpning då det som redogörs för i kvalitetssammanställning för läsår 2015/2016 förs in i budget för 2018. Rektorerna för gymnasieskolan uppger i intervjun att enheterna redovisar vissa studieresultat till huvudmannen och att huvudmannens kvalitetssammanställning
Dnr 43-2016:4736 8 (8) innehåller en sammanfattning av skolans redovisningar. Enheterna får inte någon återkoppling på de resultat som redovisas och huvudmannens prioriterade mål utgår inte från verksamheternas behov utan "handlar mer om politikens prioriterade mål". Motivering till föreläggande som ingripande Skara kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Skara kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar Frida Eek sfattare Helena Boöthiu Föredragande/Utredare Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om gymnasieskolan i Skara kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2016:4736 Fakta om gymnasieskolan i Skara kommun Skara kommun ligger i Västra Götalands län och har drygt 18 700 invånare. Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen och där fattas de övergripande besluten för kommunen. Kommunfullmäktige beslutar också hur kommunen ska organiseras, vilka nämnder som ska finnas och hur arbetet ska fördelas. Nämnderna bereder fullmäktigeärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter när det gäller utbildning i förskola, fritidshem, grund- och gymnasiesärskola, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Nämnden fördelar budgeten inom sitt verksamhetsområde och beslutar om övergripande verksamhetsfrågor. Till sitt förfogande har nämnden en förvaltning, vilken vid tiden för tillsynen leds av en tillförordnad förvaltningschef, tillika kommundirektör. Kommunens rektorer och förskolechefer har tre verksamhetschefer som sina närmaste chefer. Skara kommun bedriver gymnasial utbildning i tre skolenheter, i kommunens organisation så kallade rektorsområden, som leds av vardera en rektor. Alla skolenheter är förlagda i samma skolbyggnad, Katedralskolan. Skara kommun erbjuder utbildningar på de nationella programmen bygg- och anläggningsprogrammet, ekonomiprogrammet, el- och energiprogrammet, estetiska programmet, fordons- och transportprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Kommunen erbjuder även utbildningar på riksidrottsgymnasium cykel och introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Sammantaget omfattar gymnasieskolan 873 elever. Måluppfyllelse Skolverkets nationella uppföljningsstatistik visar att cirka 87 procent av de elever som avslutade ett nationellt program i Skara kommun med avgångsbetyg år 2016 fick gymnasieexamen. Detta är lägre än motsvarande andel för alla elever i riket (cirka 90 procent). Den genomsnittliga betygspoängen för de elever som avslutade sin utbildning i kommunen med examen eller studiebevis år 2016 är 13,7. Detta ligger lägre än motsvarande genomsnittliga betygspoäng för alla elever på nationella program i riket (14,1). De genomsnittliga betygspoängen varierar mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program i Skara kommun. På yrkesprogrammen var den genomsnittliga betygspoängen för elever som avslutade sin utbildning med examen eller studiebevis 12,8 (13,0 i riket) och på högskoleförberedande program var den genomsnittliga betygspoängen för elever med examen eller studiebevis 14,0 (14,6 i riket). Genomsnittlig betygspoäng hos avgångselever på nationella program i Skara kommun har sett över en treårsperiod legat relativt konstant. För introduktionsprogrammen saknas nationell uppföljningsstatistik.