- PDF Free Download

Änggårdsskolan

Kommungenomsnitt lå 11/12 jämfört med lå 10/11 Andel elever som nått kravnivån åk 3 Prov H - Skrivuppgift: beskrivande text* Prov A - Geometriska mönster 100% Prov B - Jämföra, mäta massa och tid Lå 10/11 Prov G - Skriva läsligt för hand* 90% 80% Prov C - Taluppfattning Prov F - Stavning, interpunktion* 70% 60% Prov D - Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt Prov E - Skrivuppgift: berättande text* 50% Prov E - Matematiska problem Prov D - Elevens högläsning* Prov F - Skriftliga räknemetoder Prov C - Läsning faktatext Prov B - Läsning skönlitterär text Prov A - Muntlig uppgift* Prov G - Kommunikation och begrepp, gruppuppgift*

Änggårdsskolans resultat lå 11/12 jämfört med lå 10/11 Andel elever som nått kravnivån åk 3 Prov H - Skrivuppgift: beskrivande text* Prov A - Geometriska mönster 100% Prov B - Jämföra, mäta massa och tid Lå 10/11 Prov G - Skriva läsligt för hand* 90% 80% Prov C - Taluppfattning Prov F - Stavning, interpunktion* 70% 60% Prov D - Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt Prov E - Skrivuppgift: berättande text* 50% Prov E - Matematiska problem Prov D - Elevens högläsning* Prov F - Skriftliga räknemetoder Prov C - Läsning faktatext Prov B - Läsning skönlitterär text Prov A - Muntlig uppgift* Prov G - Kommunikation och begrepp, gruppuppgift*

Prov E - Skrivuppgift, argumenterande Kommungenomsnitt lå 11/12 Andel elever som uppnått kravnivån åk 6 Prov A - Tala/samtala 100% 90% Prov B - Läsa och förstå 80% Prov D - Skrivuppgift, berättande 70% Prov C - Lyssna och förstå 60% Prov BC - Läsförståelse 50% Prov A - Muntligt delprov, i grupp Prov A - Muntligt prov Prov B - Miniräknarfri, tema Prov D - Uppg. samlade kring ett tema Prov C - Miniräknarfri

Prov E - Skrivuppgift, argumenterande Änggårdsskolans resultat lå 11/12 Andel elever som uppnått kravnivån åk 6 Prov A - Tala/samtala 100% 90% Prov B - Läsa och förstå 80% Prov D - Skrivuppgift, berättande 70% Prov C - Lyssna och förstå 60% Prov BC - Läsförståelse 50% Prov A - Muntligt delprov, i grupp Prov A - Muntligt prov Prov B - Miniräknarfri, tema Prov D - Uppg. samlade kring ett tema Prov C - Miniräknarfri

Vad går det ut på? Ben 1 en teori om lärande Ben 2 en teori om språk Ben 3 - skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande

Skolutveckling på Änggårdsskolan Hur kom vi hit? 2007-08 Möte med människor från andra kulturer, Ingela Olsson (föreläsning och studiecirkel) Från invandrartätt till internationellt (Skolverket) Fil dr Sabine Gruber 2008-09 Skolans språk och barnets, Gunilla Ladberg (föreläsning och lärande samtal) Rektorsutbildning (NC), Anniqa Sandell Ring, Lena Sjöqvist Gibbonsutbildning för 4 lärare 2009-10 Gibbonsutbildning för alla på skolan (NC, Caroline Bötrius och Helena Danielsson) Forskarcirkel för rektor ledd av Sabine Gruber (2 år) 2010-11 Processtödjarutbildning för 5 lärare F 6, Anniqa Sandell Ring 2011-12 Pedagogiskt arbete onsdagar 14.30 17.00 för alla lärare 2012-13 Utvecklingsmedel för att förbättra arbetet ytterligare

Skolutveckling på Änggårdsskolan Föreläsningar Pirjo Lahdenperä Pauline Gibbons och Maaike Hajer Britt Johansson Lena Sjöqvist Konferenser Flerspråkskonferens Sthlm Symposium 2009 Symposium 2012 Studiebesök Knutbyskolan i Rinkeby Klassrumsbesök med SIOP - schema

Namn Klass Datum A. Lektionsförberedelser C. Strategier. 4 3 2 1 0 4 3 2 1 0 1. Klart definierade ämnesmål presenteras för eleverna 13. Eleverna ges möjlighet att använda strategier. 2. Klart definierade språkliga mål presenteras för eleverna 3. Ämnesord och begrepp är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. 4. Ett rikt utbud av läromedel används för att göra lektionen betydelsefull och för att tydliggöra innehållet. (tex. grafik, diagram, modeller och bilder) 5. Ämnesinnehållet anpassas till olika elevers olika kompetenser ( tex. i text och uppgifter) 6. Betydelsefulla aktiviteter har utarbetats, som integrerar ämnesbegrepp med aktiv användning av målspråket. (tex. skriva brev, intervjua, rollspel) 14. Under lektionen använder sig läraren av sk. Stöttor (scaffoldings) för att främja elevernas försåelse och formulerande. 15. En variation av frågetyper används, inklusive kognitivt komplexa frågor. Interaktion. 4 3 2 1 0 Tillämpning 16. Det ges goda möjligheter till interaktion och djupgående diskussioner mellan lärare och elever kring ämnebegrepp. 17. Läraren ger tillräckligt mycket betänketid åt eleverna till att formulera sina svar och inlägg. 18. Eleverna ges utrymme att förklara och diskutera nyckelord på sitt modersmål om detta behövs, med hjälp av kamrater, tolk, ordbok o.s.v. B. Instruktioner - Att skapa förförståelse 19. Material för eleverna att öva ämneskunskaperna på. 7. Ämnesbegrepp knyts explicit till elevernas tidigare upplevelser. 8. Nya begrepp knyts explicit till innehåll som tidigare lärts in. 20. Aktiviteter för att tillämpa språk- och ämneskunskaper i klassen 21. Läraren använder sig av aktiviteter som integrerar alla språkfärdigheter. (läsa, tala, skriva, lyssna) 9. Nyckelbegrepp betonas, upprepas och skrivs så att eleverna inser vikten av dessa. 4 3 2 1 0 Begripligt inflöde. 10. Muntligt språk är anpassat till elevernas språknivå ( tex. vad gäller uttal, tempo och satsstrukturer) 11. Tydliga förklaringar av uppgifter och instruktioner. 12. En mängd olika tekniker används för att tydliggöra ämnesbegrepp ( tex. genom bild, grafiska framställningar, demonstrationer, gester) D. Tillbakablick/bedömning 22. Tydliga genomgångar av nyckelbegrepp 23. Läraren ger regelbunden feedback på elevernas yttranden och arbeten. (språkligt, innehållsmässigt och vad gäller arbetssätt) 24. Läraren bedömmer förståelse och inlärning av alla mål i temat, bl.a. I form av prov.

Varför blir det som det blir? Rektor Processtödjare

Ledning och förståelse Jörgen Sandberg och Axel Targama Kunskapen visar att människors handlingar egentligen inte styrs av olika yttre faktorer såsom regler och instruktioner. Istället tycks människors handlande baseras på deras förståelse av sin situation, och därmed hur de förstår dessa regler och instruktioner. Så som de förstår sin situation så handlar de.

Ledning och förståelse Jörgen Sandberg och Axel Targama Ibland har vi svårt att få med oss medarbetarna. Trots att vi pratar mycket, tycks medarbetarna utföra arbetet på liknande sätt som tidigare. Varför? Vi är bra på det retoriska, men vi har inte på det praktiska planet förstått, vad det innebär att leda genom att påverka människors förståelse. Mänsklig kompetens i arbetet syftar på kunskaper och färdigheter som visar sig i arbetsutförandet.

Scaffolding

Vad går det ut på? Ben 1 en teori om lärande Ben 2 en teori om språk Ben 3 - skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande

Namn Klass Datum A. Lektionsförberedelser C. Strategier. 4 3 2 1 0 4 3 2 1 0 1. Klart definierade ämnesmål presenteras för eleverna 13. Eleverna ges möjlighet att använda strategier. 2. Klart definierade språkliga mål presenteras för eleverna 3. Ämnesord och begrepp är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. 4. Ett rikt utbud av läromedel används för att göra lektionen betydelsefull och för att tydliggöra innehållet. (tex. grafik, diagram, modeller och bilder) 5. Ämnesinnehållet anpassas till olika elevers olika kompetenser ( tex. i text och uppgifter) 6. Betydelsefulla aktiviteter har utarbetats, som integrerar ämnesbegrepp med aktiv användning av målspråket. (tex. skriva brev, intervjua, rollspel) 14. Under lektionen använder sig läraren av sk. Stöttor (scaffoldings) för att främja elevernas försåelse och formulerande. 15. En variation av frågetyper används, inklusive kognitivt komplexa frågor. Interaktion. 4 3 2 1 0 Tillämpning 16. Det ges goda möjligheter till interaktion och djupgående diskussioner mellan lärare och elever kring ämnebegrepp. 17. Läraren ger tillräckligt mycket betänketid åt eleverna till att formulera sina svar och inlägg. 18. Eleverna ges utrymme att förklara och diskutera nyckelord på sitt modersmål om detta behövs, med hjälp av kamrater, tolk, ordbok o.s.v. B. Instruktioner - Att skapa förförståelse 19. Material för eleverna att öva ämneskunskaperna på. 7. Ämnesbegrepp knyts explicit till elevernas tidigare upplevelser. 8. Nya begrepp knyts explicit till innehåll som tidigare lärts in. 20. Aktiviteter för att tillämpa språk- och ämneskunskaper i klassen 21. Läraren använder sig av aktiviteter som integrerar alla språkfärdigheter. (läsa, tala, skriva, lyssna) 9. Nyckelbegrepp betonas, upprepas och skrivs så att eleverna inser vikten av dessa. 4 3 2 1 0 Begripligt inflöde. 10. Muntligt språk är anpassat till elevernas språknivå ( tex. vad gäller uttal, tempo och satsstrukturer) 11. Tydliga förklaringar av uppgifter och instruktioner. 12. En mängd olika tekniker används för att tydliggöra ämnesbegrepp ( tex. genom bild, grafiska framställningar, demonstrationer, gester) D. Tillbakablick/bedömning 22. Tydliga genomgångar av nyckelbegrepp 23. Läraren ger regelbunden feedback på elevernas yttranden och arbeten. (språkligt, innehållsmässigt och vad gäller arbetssätt) 24. Läraren bedömmer förståelse och inlärning av alla mål i temat, bl.a. I form av prov.

Våra utmaningar Arbetstid/fortbildningstid för Gibbonsutbildningen Konkurrens med annan fortbildning (PIM, Kunskap och Bedömning, Lgr 11, Pojkar och flickors resultat) Undervisningstraditioner Nya termer och uttryck (t ex SFG) Hur får vi med fritids? Tid till gemensamma diskussioner Genomsyra hela skolan, men alla undervisar inte Nya samarbetsformer för hela skolan Ny personal

Vad skulle vi ha gjort annorlunda? De som ligger först är mest insatta. Alla har inte samma förståelse. Tidigt starta gemensamma diskussioner. Göra en plan för hur information ska föras ut.

Vad skulle vi ha gjort annorlunda? Svårt att bli profet på sin egen skola Ta in folk utifrån, men inte för tidigt. Alla måste ha förförståelse. Studiebesök Visa på goda exempel som redan finns på skolan. Låt medarbetarna berätta för arbetskamraterna.

Framgångsfaktorer Positiv pilotgrupp som spred att det var bra Fick med alla på Gibbonsutbildningen Rektor gick rektorsutbildning (NC) Mycket duktig kursledning, Helena Danielsson och Caroline Bötrius (Norrköping) Rektor var med vid varje utbildningstillfälle Processtödjarutbildning Pedagogiskt arbete varje onsdag 14.30 17.00 Lektionsbesök med SIOP

Framgångsfaktorer forts. Ny läroplan som pekar på nödvändigheten att arbeta språkutvecklande Personal som tror på idéerna Tidig återkoppling till förskolan av kartläggning Introduktion för ny personal Goda resultat Biträdande rektor

Claes Ehrnebo Rektor Änggårdsskolan Linköping 013 20 78 38 claes.ehrnebo@linkoping.se Annika Sjölund Bitr rektor Änggårdsskolan Linköping 013 26 33 43 annika.sjolund@linkoping.se