Nyckelindikatorer, fördjupad analys barn och unga

27 oktober 2017 Nyckelindikatorer, fördjupad analys barn och unga Bakgrund Utöver uppföljning och revidering av den handlingsplan för psykisk hälsa som togs fram 2016 ingår i årets överenskommelse mellan staten och SKL att göra en fördjupad analys av barn och ungas psykiska hälsa. SKL har samlat in data från landsting och kommuner. Flertalet indikatorer baseras på data från nationella databaser/register, men ett antal indikatorer bygger på statistik som landsting och kommuner själva har rapporterat in. I vissa fall har det varit svårt att få fram efterfrågade siffror, varför en del resultat bör tolkas med försiktighet. Analys och handlingsplan psykisk hälsa 2016 I den analys som gjordes förra året användes en stor del av den statistik som indikatorerna baseras på. Avvikande resultat är därför i stor utsträckning redan hanterade och uppfångade i handlingsplan psykisk hälsa. Analys och handlingsplanen förankrades i Regionfullmäktige i december 2016, även lokalmedia uppmärksammade arbetet. Analysen väckte nyfikenhet och i maj 2017 arrangerades ett seminarium som syftade till att sprida kunskap om vilka tidiga insatser som finns att tillgå för barn, unga och familjer på Gotland. Såväl politiker som medarbetare och allmänhet bjöds in att delta, på plats eller via webben där seminariet streamades. Länk till seminariet finns på Region Gotlands hemsida. Arbete med nyckelindikatorer Rapporter med sammanställning av resultat har skickats ut till barnnätverket. Vid möte med nätverket den 6 oktober 2017 diskuterades utfallen på indikatorerna. Nyckelindikatorerna har också diskuterats i styrgruppen för Regional samverkans- och stödstruktur (RSS). Chefer har också haft möjlighet att lämna synpunkter och tolkningar direkt till verksamhetsledare för BarnSam som har ansvarat för att hålla ihop analysarbetet. Analys av indikatorer Nedan kommenteras varje indikator. Indikatorerna står inte i nummerordning utan de står i den ordning som de presenteras i rapporterna, det vill säga i en ordning som bygger på tema/område. I slutet görs en konklusion av analys och arbetet framåt. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland

2 (12) Indikatorer landsting 21. Barn inom BUP Det är en relativt stor andel barn (0-17 år) på Gotland som har haft kontakt med BUP. Drygt 10 procent, jämfört med rikets knappa 6. Statistiken kan inte förklaras av att specialistvården möter barn som vårdas inom första linjen inom andra landsting, för vad gäller andel barn och unga inom första linjen (indikator 57) ligger Gotland i nivå med riket. Utfallet stämmer väl överens med den analys som genomfördes 2016 och verksamhetens egen uppfattning, att många barn och unga på Gotland har psykisk ohälsa/funktionsnedsättning som kräver professionella insatser. Inflödet till BUP har också under senare år ökat. Både antalet individer och antalet genomförda besök ökar. Hittills i år, jämfört med samma period föregående år (januari till och med september) har antalet individer ökat med 7 procent och antalet besök med 4 procent. För statistik från tidigare år se tabell*. År Antal individer Ökning** i % Antal besök Ökning*** i % 2014 981 8525 2015 973 Ingen ökning 9684 14 2016 1094 12 11528 19 *Statistiken avser BUP specialistmottagning, PrimBUP (första linjen) är ej inkluderad i statistiken. ** Ökningen avser individer jämfört med föregående år *** Ökningen avser besök jämfört med föregående år Angeläget att utveckla främjande och förebyggande insatser, samt utveckla såväl första linjen som BUP. Utveckling av första linjens insatser finns som målområde i handlingsplan psykisk hälsa. 20. Väntetider till BUP Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) på Gotland har en god tillgänglighet till såväl bedömning som behandling och utredning. Barn och unga får tid inom ramen för den förstärkta vårdgarantin, detta trots att inflödet till BUP har ökat (se indikator 21, barn inom BUP). 30. Läkare inom BUP Vad gäller antalet årsarbetande läkare inom BUP ligger Gotland något lägre än riket i övrigt. Beaktat den högre förekomsten av psykisk ohälsa/funktionsnedsättning på Gotland är detta något att föra vidare diskussioner om inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 29. Vårdplatser BUP Då data till nyckelindikatorerna samlades in hade inte Gotland några fastställda vårdplatser inom heldygnsvården för barn och unga. Detta har nu förändrats. I september 2017 invigdes den totalrenoverade psykiatriska avdelningen där två platser är avsedda för barn, unga och vid behov deras vårdnadshavare. 18. Tandvård, undersökta barn Gotland ligger i nivå med riket vad gäller andel undersökta treåringar inom folktandvården och privattandvården. 19. Tandvård, karies Gotland ligger i nivå med riket vad gäller kariesfria treåringar.

3 (12) 22. ADHD-läkemedel Förskrivning av ADHD-läkemedel till barn och unga (0-24 år) är betydligt vanligare på Gotland än i riket, knappt 35 individer per 1000 invånare jämfört med rikets drygt 20 individer per 1000 invånare. Mönstret är detsamma vad gäller förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga (indikator 23) och sömnmedel och lugnande medel (indikator 24). Däremot är förskrivningen av antipsykotiska läkemedel/neuroleptika låg på Gotland, den indikatorn finns dock inte med i sammanställningen från SKL. I samtal med psykiatrin på Gotland, som är den verksamhet som ansvarar för förskrivning av ADHD-läkemedel men som också förskriver den största andelen antidepressiva läkemedel och sömnmedel och lugnande medel till barn och unga, framförs några olika förklaringar till Gotlands jämförelsevis höga förskrivning: Framför allt barn- och ungdomspsykiatrin på Gotland har korta väntetider och en god tillgänglighet till både psykiatriker och psykologer med neuropsykiatrisk och neuropsykologisk kompetens. Detta bidrar till att fler barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och andra psykiatriska tillstånd, kan utredas och erhålla adekvata insatser (där läkemedelsbehandling är en insats bland flera). Psykiatrins sjuksköterskor har ett nära samarbete med, och är tillgängliga för, föräldrarna vilket bidrar till en stor följsamhet till rekommenderad läkemedelsbehandling. Statistik tyder på att förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och flertalet psykiatriska sjukdomar är högre på Gotland än i riket vilket också kan förklara en högre förskrivning. 23. Antidepressiva läkemedel Jämfört med riket har Gotland en högre förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga (0-24 år), ungefär 35 individer per 1000 invånare jämfört med 20 per 1000 i riket. För resonemang kring möjliga förklaringar, se indikator 22. 24. Sömnmedel och lugnande medel Gotland har en jämförelsevis hög förskrivning av sömnmedel och lugnande medel till barn och unga (0-24 år), omkring 20 individer per 1000 invånare jämfört med rikets cirka 12 per 1000. Utöver det som verksamheten redan har beskrivit under indikator 22 framförs också att det i huvudsak är icke beroendeframkallande läkemedel (exempelvis Atarax, Melatonin och Lergigan) som förskrivs och att det ofta är till patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte sällan har sömnsvårigheter. Möjligt att sömnmedel och lugnande medel till viss del kan ersättas av andra hjälpmedel, till exempel tyngdtäcken. Förut har dock barn och unga på Gotland haft bristande tillgång till arbetsterapeut, som förskriver hjälpmedel, men sedan en tid tillbaka har barn- och ungdomspsykiatrin en arbetsterapeut i sin verksamhet vilket på sikt kan leda till en minskad läkemedelsanvändning.

4 (12) 34. Väntetider inom första linjen Drygt 30 procent av de barn och unga som söker vård inom första linjen (PrimBUP) får en första aktivitet inom 14 dagar. Detta jämfört med riket där omkring 50 procent får en första aktivitet inom 14 dagar. De som ringer till Gotlands första linje-mottagning (PrimBUP) och bedöms ha behov av en insats bokas direkt in på en besökstid. Oftast är det möjligt att få tid inom en vecka men många väljer att skjuta något på besöket, de behöver lite ställtid, varför första besöket då snarare genomförs inom några veckor från första telefonkontakt. Om besök bokas efter remiss från vårdgranne/samarbetspartner är målsättningen alltid att erbjuda besökstid inom ramen för den förstärkta vårdgarantin. 57. Barn och unga inom första linjen Gotland ligger i nivå med riket vilket betyder att omkring 2 procent av barn och unga (0-17 år) har besökt första linjen. Med tanke på den i andra sammanhang konstaterat höga förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga på Gotland borde andelen möjligen vara större. Behovet av att utveckla första linjen är uppmärksammat sedan tidigare, dels är det med som ett prioriterat område i handlingsplan psykisk hälsa, dels är det i fokus för ett av de uppdrag som verksamhetsledare för BarnSam ansvarar för. År Antal individer* Antal besök** 2015 190 (99/91) 827 (440/387) 2016 209 (115/94) 829 (475/354) 2017 (till och med september) 196 (120/76) 650 (415/235) *Siffran inom parentes avser antal flickor respektive pojkar **Siffran inom parentes avser besök av flickor respektive pojkar 27. Tvångsvårdade barn och unga 2015, som statistiken avser, var det fler barn och unga (0-24 år) på Gotland än i riket som vårdades enligt LPT, omkring 130 per 100 000 invånare (det vill säga 20 personer varav 5 personer var under 18 år) jämfört med rikets närmare 70 per 100 000. Med andra ord en iögonfallande avvikelse. För att se på utveckling över tid har jämförelser med åren före och året efter gjorts: År Individer/100 000 Gotland Individer/100 000 riket 2013 76 66 2014 103 75 2015 131 69 2016 98 68 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas Som tabellen visar var det ovanligt många individer i aktuell målgrupp som tvångsvårdades 2015, men även 2014 och 2016 var det jämförelsevis många barn och unga som vårdades enligt LPT på Gotland. Psykiatrin på Gotland har gjort flera satsningar som sammantaget ska bidra till en förbättrad vård och om möjligt också mindre tvångsvård. Verksamheten håller på att implementera personcentrerad vård, en vårdfilosofi och ett förhållningssätt där partnerskap med patienten är en av de centrala principerna. Heldygnsvården har i september i år flyttat in i ombyggda lokaler, med en vårdmiljö som är bättre anpassad för patienter med komplexa psykiatriska tillstånd. I planeringen inför ombyggnationen har såväl personal som patientoch brukarrepresentanter varit involverade.

5 (12) Tvångsvårdsstatistiken kommer att följas upp framåt, till att börja med för 2017. Avviker statistiken även framledes ska resonemang föras inom verksamheten, men möjligen också inom Regional samverkans- och stödstruktur, om behovet av en fördjupad analys. 28. Tvångsåtgärder för barn och unga För barn och unga (0-24 år) genomfördes drygt 200 tvångsåtgärder per 100 000 invånare 2015. I riket genomfördes drygt 100 åtgärder per 100 000 invånare. En remarkabel avvikelse som verksamheten inte har någon entydig förklaring till. Däremot har flera satsningar gjorts för att förbättra den psykiatriska heldygnsvården (se indikator 27). 25. Självskadebeteende På indikatorn som avser antalet barn och unga (0-24 år) som vårdats inlagda på sjukhus på grund av självtillfogade skador eller våld sticker resultatet för Gotland ut. Totalt har närmare 20 personer per 100 000 invånare vårdats inneliggande, jämfört med rikets fyra per 100 000. Resultatet sticker ut men i reda siffror innebär utfallet att endast tre personer i åldern 0 till 24 år vårdats inneliggande på grund av självtillfogad skada under 2016 (2016 fanns det 15289 barn och unga i aktuell åldersgrupp). Vad gäller insatser till personer med självskadebeteende så har psykiatrin på Gotland, både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, satsat på att utveckla behandlingsutbudet. Både barn/unga och vuxna har tillgång till behandlingsmetoden DBT (dialektisk beteende terapi) och för vuxna finns också ERGT (emotion regulation group therapy). Inom ramen för nationella självskadeprojektet har personal utbildats för att kunna utbilda om bemötande av personer med självskadebeteende. Hittills har utbildningar hållits för personal på psykiatriska heldygnsvården (HSF) och boendepersonal (SOF). Självskadebeteende är dock ett problem som flera verksamhetsföreträdare har uppmärksammat varför självskada kommer att vara ett tema på kommande barnnätverk. 33. Självmord Statistiken visar på att det under 2015 var fler unga (0-24 år) på Gotland än i riket som begick självmord. I indikatorn sticker statistiken för både pojkar och flickor ut. Gotlands invånarantal gör emellertid att till exempel självmordsstatistik är vansklig att jämföra med riket. När antalet relateras till 100 000 invånare har, som i det här fallet, en person stor inverkan på utfallet. För att kunna förstå och diskutera bakomliggande faktorer är det för Gotlands del bättre att prata om faktiskt antal självmord, och individuellt analysera de begränsat antal individer det handlar om. Vad gäller flickor motsvarar utfallet en person, för pojkar två. Självmord och suicidpreventivt arbete är sedan 2016 ett målområde i handlingsplan psykisk hälsa och ett omfattande arbete har gjorts och pågår vad gäller implementering av regionens självmordsförebyggande program. För närvarande pågår också ett arbete med att införa så kallade retrospektiva genomgångar (en mindre omfattande variant av händelseanalys) av självmord där personen inte har varit i kontakt med vård eller socialtjänst i närtid. Dessa genomgångar kommer verksamhetsledare för BarnSam och VuxenSam

6 (12) tillsammans med folkhälsostrateg och chefläkare i hälso- och sjukvården att ansvara för. 41. Besök inom barnhälsovården Utfallet ligger i nivå med riket, omkring 90 procent av Gotlands fyraåringar besökte BVC 2016. 54. Språktest inom barnhälsovården Andelen barn som uppvisar språksvårigheter vid treårskontroll på BVC är betydligt större på Gotland än i riket, drygt sex procent av barnen på Gotland har svårigheter vid språktest jämfört med knappt tre procent i riket. Resultatet ligger i linje med annan statistik och tidigare genomförd analys som visar på relativt hög förekomst av barn och unga med diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Inte sällan har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar språksvårigheter. För att fånga upp små barn med försenad/avvikande utveckling finns det så kallade småbarnsteamet, ett team som drivs i samarbete mellan habilitering, barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomsmedicin. Teamet har emellertid svårt att möta det behov som finns vilket gör att barn riskerar att få vänta. 56. Depression hos nyblivna mammor På Gotland screenas i princip alla nyförlösta mödrar med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EDPS). Ambitionen är att på olika vis också fånga upp fädernas psykiska mående. 44. Antal Samordnad Individuell Plan (SIP) Jämfört med riket är det fler barn och unga på Gotland som fått en SIP upprättad under 2016. Gotland har under flera år satsat på att utbilda personal i vikten av samordning, aktuell lagstiftning och hur verktyget SIP kan användas. En egen hemsida med rutiner, information och blanketter har tagits fram och samordnade insatser/sip är också ett målområde i handlingsplan psykisk hälsa. 31. Brukaruppföljningar Samordnad Individuell Plan (SIP) Enligt statistiken, omvandlat till faktiska siffror, är det bara en person i åldern 0-24 år som har fyllt i brukarenkät på SIPkollen. I verkligheten är det dock betydligt fler barn och unga som fyllt brukarenkät efter genomförd SIP men på Gotland har det inom den Regionala samverkans- och stödstrukturen fattat beslut om en egen hantering/procedur för uppföljning. Den som deltagit i SIP fyller i en blankett som verksamheten samlar in, vid årets slut sammanställs svaren av verksamhetsledare för BarnSam som ansvarar för att rapportera in en sammanställning via SIPkollen. 2016 samlades 43 blanketter in (vilket motsvarar ungefär 280 enkäter per 100 000 invånare, jämfört med rikets 13 per 100 000). Sammanställningen av de ifyllda blanketterna visar på att merparten är nöjda med SIP-arbetet. Utöver brukaruppföljningar finns möjlighet för verksamheterna att rapportera brister i SIP-arbetet. I det avvikelsehanteringssystem där vårdavvikelser och arbetsmiljörisker rapporteras finns en särskild flik för avvikelser som rör SIP. Avvikelserna sammanställs årligen av verksamhetsledare för BarnSam som också ansvarar för att se på möjliga förbättringar.

7 (12) 26. Hälsoundersökningar för asylsökande barn Data för Gotland saknas. 58. Papperslösa barn och unga Information om antal papperslösa barn och unga (0-24 år) inom hälso- och sjukvården på Gotland har inte gått att samla in. 32. Psykiskt välbefinnande Statistiken visar på att det är färre unga (16-24 år) på Gotland än i riket som i enkäten Hälsa på lika villkor (nationella folkhälsoenkät) rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Något förvånande då gruppen unga vuxna (18-24 år) är relativt stor i den vuxenpsykiatriska öppenvården på Gotland. 2016 hade omkring 10 procent av åldersgruppen en eller flera kontakter med psykiatrin. 45. Barn och unga inom ungdomsmottagningarna Andelen barn och unga som har besökt en ungdomsmottagning är lika stor på Gotland som i riket, omkring 20 procent. Ungdomsmottagningen möter avsevärt fler flickor än pojkar, men statistiken ser likadan ut för riket. För att nå ut till så många som möjligt har ungdomsmottagningen en mobil verksamhet med mottagning på skolor på landsbygden. Ungdomsmottagningen tar också emot högstadieklasser på studiebesök. 55. Psykosociala besök inom primärvård Enligt utfallet görs det betydligt färre psykosociala besök inom primärvården på Gotland än i riket. Statistiken för Gotland bör tolkas med försiktighet då det var svårt för verksamheterna att plocka fram aktuell data. Möjligt att det i rikets statistik ingår besök inom första linjen som Gotland har rapporterat in på indikator 57 (barn och unga inom första linjen). Om så är fallet betyder utfallet likväl att Gotland inte fångar upp gruppen unga och unga vuxna med psykisk ohälsa på ett tillfredsställande vis. Detta är uppmärksammat sedan tidigare och att utveckla stöd till målgruppen ingår i handlingsplan psykisk hälsa. 42. Habilitering Andelen barn och unga (0-24 år) som under 2016 har varit i kontakt med habiliteringen är nästan lika stor på Gotland som i riket. Med tanke på att annan statistik visar på högre förekomst av såväl autismspektrumstörning som symtom relaterade till avvikande utveckling är utfallet förvånande. Andelen barn och unga borde vara större på Gotland än i riket. Behovet av att kartlägga och förbättra samordningen av de insatser som habilitering och BUP ger är uppmärksammat i årets handlingsplan psykisk hälsa (område barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Indikatorer kommun 1. Behörighet till gymnasiet 2016 var omkring 90 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Resultatet ligger i nivå med, eller strax över, riket. Eftersom skolresultat är väsentliga för psykiskt välbefinnande och mående överlag är det ett målområde i handlingsplan psykisk hälsa.

8 (12) 2. Unga som varken arbetar eller studerar Andelen unga (17-24 år) som varken arbetar eller studerar är något mindre på Gotland än i riket. 35. Hälsosamtal inom elevhälsan Jämfört med riket är det en något större andel av eleverna i förskoleklass på Gotland som får ett hälsosamtal. Barn- och elevhälsan gör flera riktade insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, vilket närmare finns formulerat i handlingsplan psykisk hälsa där barn- och elevhälsa är ett målområde. 7. Samhällsplacerade barn Antalet barn och unga (0-20 år) som är placerade på institution eller familjehem ligger i nivå med riket. För att minska antalet placeringar har en större satsning gjorts på Gotland. Sedan 2014 finns ett socialpsykiatriskt team, ett team som drivs i nära samarbete mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård som syftar till att fånga upp unga med komplexa svårigheter så att placering kan undvikas. Socialpsykiatriskt team/intensiva insatser är ett målområde i handlingsplan psykisk hälsa. 8. Behörighet till gymnasiet samhällsplacerade barn Andelen placerade barn i årskurs nio med behörighet till nationellt program på gymnasiet är ungefär lika stor på Gotland som i riket. Det betyder dock att endast ungefär 55 procent är behöriga. För att stödja familjehemsplacerade barn i sin skolgång finns sedan ett par år tillbaka Skolfam på Gotland. Att följa upp Skolfam är också en aktivitet i handlingsplan psykisk hälsa. 11. Dygn i familjehemsplacering Beträffande antal vårddygn för barn och unga (0-20 år) i familjehem ligger statistiken för Gotland i nivå med riket. Drygt 60 dygn per invånare i aktuell målgrupp. Gotland har tidigare haft relativt många barn och unga familjehemsplacerade, resultatet av placeringarna har varierat varför regionen har satsat på utveckling av ett teambaserat arbetssätt där familjer med komplexa svårigheter får intensiva samordnade insatser med syfte att förebygga placering. Inledningsvis har teamet finansierats delvis med hjälp av stimulansmedel ( PRIO-medel ), delvis med befintliga personalbudgetar (HSF och SOF). På sikt är målsättningen att teamets kostnader ska kunna täckas med medel som idag är avsatta för placeringskostnader. Det teambaserade arbetssättet, som går under benämningen socialpsykiatriskt team kommer vid årsskiftet, efter en projekttid på tre år, att permanentas. Uppföljning och vidareutveckling av teamets arbete finns med som målområde i handlingsplan psykisk hälsa. 12. Dygn i institutionsvård Gotland ligger i nivå med riket vad gäller antal vårddygn för barn och unga (0-20 år) i institutionsvård. 14. Barn vårdade enligt LVU Jämfört med riket har Gotland fler barn och unga som vårdas enligt LVU. Att så är fallet är nedslående, men i någon mån att vänta med tanke på den på

9 (12) Gotland högre förekomsten av psykisk sjukdom och funktionsnedsättning hos barn, unga och vuxna. 15. Ansökan och orosanmälningar till socialtjänsten Andelen barn och unga (13-20 år) som aktualiserats (exempelvis via ansökan eller orosanmälan) i socialtjänsten är nästan dubbelt så stor på Gotland som i riket, 8 procent jämfört med drygt 4. Det är fler pojkar än flickor som aktualiseras, och så ser det också ut i övriga riket. Resultatet ligger i linje med annan statistik som visar att det på Gotland finns jämförelsevis många personer (däribland förstås föräldrar) med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning som gör att behovet av socialtjänstens stöd är stort. I resonemang med chefer i barnnätverket framförs också en möjlig kulturell aspekt, där ett mindre sammanhang som det gotländska samhället leder till social kontroll som förvisso kan upplevas som snävt men som också gör att fler individer fångas upp med hjälp av ansökningar och orosanmälningar. Det är i någon mån lite svårare att falla mellan stolarna. 39. Ansökan och orosanmälningar som leder till insats Efterfrågad data har inte gått att få fram. 16. Barn som ej återkommer till socialtjänsten Andelen ej återaktualiserade barn och unga (13-20 år) ligger i nivå med riket, knappt 80 procent återaktualiseras ej inom ett år efter avslutad utredning/insats. Det betyder alltså att drygt 20 procent återaktualiseras. 53. Barn och unga inom socialtjänstens missbruksenheter Utfallet visar på att det är betydligt fler barn och unga (0-24 år) på Gotland än i riket som har fått en insats från en missbruksenhet. Enligt data som rapporterades in var det 200 personer i aktuell målgrupp som 2016 fick en insats från en missbruksenhet (företrädesvis från MiniMaria men även beroendeenheten är medräknad i statistiken). 200 personer motsvarar omkring 1,3 procent. Gotland har, och har haft, bekymmer med droganvändande bland unga. Det vittnar såväl regionens verksamheter som polismyndigheten om. För att bättre kunna möta upp gruppen unga och unga vuxna med missbruks- och beroendeproblematik inrättades 2014 en MiniMaria-mottagning på Gotland. Mottagningen har successivt ökat antalet besökare och genom att informera i skolor och göra reklam för mottagningens verksamhet är målsättningen att nå ut till ännu fler. Att Gotland sticker ut på den här indikatorn ses därför som positivt och ett steg i rätt riktning, det vill säga att så tidigt som möjligt fånga upp unga med risk- och missbruk. 10. Vräkningar som berör barn I jämförelse med riket verkställer Gotland avsevärt färre vräkningar som berör barn (0-17 år). Knappt hälften så många. I praktiken betyder statistiken att det endast var en vräkning 2016 som berörde barn. 13. Barn i ekonomisk utsatthet Andelen barn och unga (0-19 år) som bor i ekonomiskt utsatta hushåll är ungefär lika stor på Gotland som i riket, omkring 9 procent.

10 (12) 36. Barn som anhöriga Efterfrågad data har inte gått att få fram. 5. Nyanlända barn I förhållande till invånarantalet tog Gotland emot ungefär lika många nyanlända barn och unga (0-19 år) enligt ersättningsförordningen som övriga riket (omkring 13 barn och unga per 1000 invånare). 6. Ensamkommande barn Under 2016 mottog Gotland ungefär hälften så många ensamkommande barn och unga (0-19 år) per 1000 invånare som riket. Likväl var läget ansträngt på Gotland, att hantera inflödet av ensamkommande barn och unga var en stor utmaning för såväl socialtjänsten som andra berörda verksamheter. Kompetensutveckling till medarbetare och verksamheter som möter ensamkommande barn och nyanlända är ett behov som uppmärksammas i handlingsplan psykisk hälsa. 58. Papperslösa barn och unga Efterfrågad data har inte gått att få fram. 4. Deltagande i idrottsverksamhet På indikatorn som mäter antalet deltagartillfällen i idrottsverksamhet per invånare i åldern 7-25 år ligger Gotland i nivå med riket, eller till och med aningen högre. Positivt, då allt mer forskning visar på att fysisk aktivitet kan främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. 40. Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning 2013 genomfördes en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning på Gotland. Utfallet på indikatorn pekar på att det på Gotland, jämfört med riket, finns fler unga (18-24 år) med psykisk funktionsnedsättning, ungefär 8 personer per 1000 invånare jämfört med rikets 5,5 per 1000. Statistiken bekräftar andra data som visar på högre förekomst av psykisk sjukdom/funktionsnedsättning i den gotländska befolkningen. Statistik som denna har bidragit till att områden som till exempel stöd till unga vuxna med psykisk ohälsa, boendeformer för unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och utveckling av familjestöd till familjer med komplexa livssituationer finns med som områden i handlingsplan psykisk hälsa. 45. Barn och unga inom ungdomsmottagningarna På Gotland är hälso- och sjukvården huvudman för ungdomsmottagningen. 57. Barn och unga inom första linjen På Gotland definieras en mottagning (kallad PrimBUP) organiserad under barn- och ungdomspsykiatrin i hälso- och sjukvården som första linjen. Emellertid erbjuder socialtjänsten flera insatser som kan kategoriseras som första linjen-insatser. Ett samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården pågår, där bland annat möjligheterna till förbättrad samordning ses över.

11 (12) Sammanfattning analys nyckelindikatorer Nyckelindikatorerna visar på att Gotland har en del utmaningar att hantera: jämförelsevis många barn och unga har kontakt med socialtjänsten efter ansökan eller orosanmälan fler barn och unga än i riket vårdas enligt LVU jämfört med övriga riket är det betydligt fler barn på Gotland som uppvisar språksvårigheter vid treårskontroll på BVC. 10 procent av barn och unga i åldern 0-17 år har kontakt med BUP (men andelen barn och unga som har kontakt med första linjen ligger på samma nivå som i riket) fler barn på Gotland än i riket behandlas med psykofarmaka. Resultaten ligger i linje med den analys som genomfördes förra året, som till exempel visade på en högre förekomst av diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn, unga och vuxna. Inom SOF har en målgruppsinventering genomförts, det vill säga en genomlysning av mer komplexa ärenden, och i den framkommer att det är förhållandevis många barn och unga har kontakt med både socialtjänsten och BUP. Såväl nyckelindikatorer som andra tillgängliga data och verksamheternas egna beskrivningar pekar alltså på att det finns en relativt stor andel barn, unga och familjer på Gotland som behöver kompensatoriskt stöd av olika slag. I handlingsplan psykisk hälsa finns sedan tidigare aktiviteter som syftar till att vidareutveckla första linjen för barn och unga, stöd till familjer i komplexa livssituationer och intensiva insatser till familjer där barn och unga riskerar familjehemsplacering. Positivt är att de något nedslående utfallen till trots så är andelen elever som är behöriga till gymnasiet något större på Gotland än i riket. Föräldrars utbildningsnivå har koppling till barns skolresultat, barn till föräldrar med högre utbildning presterar överlag bättre i skolan än barn till föräldrar med lägre utbildning. Då andelen personer på Gotland med någon form av eftergymnasial utbildning är påtagligt lägre än i riket (på Gotland har 41 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i åldern 25-64 år eftergymnasial utbildning, jämfört med rikets 48 respektive 37 procent) är det särskilt intressant att en så stor andel elever klarar grundskolan. Grundskolan på Gotland har gjort aktiva satsningar för att inkludera elever med särskilda behov, till exempel har skolpersonal fått utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och för närvarande pågår ett samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) där målsättningen är att utveckla integrerande arbetssätt som ger alla elever bättre förutsättningar för inlärning. Därtill har skolan på Gotland en relativt hög lärartäthet vilket gör det möjligt att ge elever extra stöd när så behövs. Goda skolresultat och utbildning är viktiga skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa senare i livet, och med tanke på Gotlands utmaningar avseende hög förekomst av psykiatriska tillstånd och social utsatthet är det viktigt att även framledes satsa på skolan och skolresultat liksom elevhälsa är med som målområden i

12 (12) handlingsplan psykisk hälsa. För barn med större svårigheter räcker det emellertid inte med att utveckla skolmiljön utan det är samtidigt angeläget att säkra att barn med särskilda behov får tillgång till insatser av god kvalitet från exempelvis BUP, socialtjänst och habilitering. Något förvånande är att inte andelen barn och unga som har kontakt med habiliteringen på Gotland är större än vad utfallet på indikator 42 visar. I förra årets analys framkom att diagnostiserad autismspektrumstörning, hos såväl barn som vuxna, är betydligt vanligare på Gotland än i riket i genomsnitt. Personer med autismspektrumstörning kan behöva ha råd, stöd och insatser från habiliteringen varför en högre andel barn och unga i habiliteringens verksamhet hade varit rimligt. Möjligt att personer som utreds inom psykiatrin blir kvar där och att det delvis förklarar varför både BUP och vuxenpsykiatriska öppenvården möter en förhållandevis stor andel barn och unga. Förra året hade omkring 10 procent av gruppen unga i åldern 18-24 år kontakt med vuxenpsykiatriska öppenvården, 25 procent av dessa individer var diagnostiserade med någon form av autismspektrumstörning. Av besökarna på BUP hade omkring 20 procent en autismspektrumstörning. Från samtal med fokusgrupper, med patienter/brukare som erhållit insatser från habilitering och BUP, har det framkommit att samordningen vad gäller utredning och behandling kan förbättras och den neuropsykiatriska vårdprocessen är nu med som ett prioriterat område i handlingsplan psykisk hälsa. Gemenskap och fysisk aktivitet kan främja psykisk hälsa, och därför är det positivt att barn och unga på Gotland deltar i idrottsverksamhet i samma utsträckning som barn och unga i riket. Möjligt att än mer fokus på fysisk aktivitet skulle kunna bidra till en förbättrad psykisk hälsa hos gotländska barn och unga. Allt fler studier har kunnat påvisa att fysisk aktivitet kan främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Forskning visar också att kognitiva förmågor såsom minne, koncentration och inlärning förbättras av fysisk aktivitet. Med stöd av sådan forskning har några skolor på Gotland drivit projekt med fokus med syfte att öka aktivitetsnivån hos barn och unga. På indikatorn som handlar om antal upprättade SIP syns det att Gotlands enträgna arbete har haft effekt, jämfört med rikssnittet är det fler barn och unga på Gotland som har fått en SIP upprättad under 2016. En väl riktad satsning då bland annat utfallen på nyckelindikatorerna pekar på att relativt många barn och unga, liksom föräldrar, på Gotland har svårigheter som kräver samordning av hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens och skolans insatser. För att nyanställda medarbetare ska kunna få en snabb introduktion till SIP har Regionstyrelseförvaltningen filmat ett utbildningstillfälle där bakgrunden till SIP och aktuella rutiner, manualer och mallar beskrivs. Filmen, och ett case som kan användas på exempelvis arbetsplatsträffar, finns på regionens hemsida.