DEL 1: KVANTITATIV ANALYS NATIONELLA INDIKATORER FÖR BARN OCH UNGA

Transkript

1 DEL 1: KVANTITATIV ANALYS NATIONELLA INDIKATORER FÖR BARN OCH UNGA Underlag till Region Jämtland Härjedalen I samarbete med: Detta material är använt i en skriftlig rapport. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.

2 RAPPORTEN UTGÖR EN FÖRDJUPAD UNDERSÖKNING AV BARN OCH UNGAS PSYKISKA MÅENDE OCH BEHOV I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Denna rapport är framtagen av Sirona Health Solutions på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen och syftar till att analysera nuläget för den psykiska hälsan bland barn och unga i regionen Arbetet har omfattat en kvantitativ analys av de nationella nyckelindikatorerna för barn och unga som fastställts av SKL (denna Del 1) Arbetet omfattade även en kvalitativ behovsanalys baserad på en genomförd enkät riktad till regionens åringar, utförd under april-maj 2017 och med drygt 700 respondenter (se Del 2) Slutsatser och rekommendationer utifrån analyserna återfinns separat i de två delarna och utgör underlag för vidareutveckling av regionens handlingsplan som upprättades under 2016 Utöver de två delarna finns även en Bilaga 1-Enkätfrågor (sammanställning av enkätfrågor) och en Bilaga 2-Rådata enkät (innehåller rådata från enkäten i Excelformat som har använts i samtliga analyser) Vid frågor om rapportens innehåll, kontakta johan.hilm@sironagroup.se 1

3 AGENDA Utvalda indikatorer för vidare analys BUP och Självmord Samhällsplacerade barn Skola och UVAS Nyanlända och ensamkommande barn Presentation av alla nationella indikatorer 2

4 SJÄLVMORD SJÄLVMORD OCH DÖDSFALL MED OKLART UPPSÅT, ANTAL/ INVÅNARE (15-24 ÅR) Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare, medelvärde ) Norrbotten Gotland Jämtland Värmland Kalmar Södermanland Östergötland Gävleborg Västmanland Jönköping Uppsala Örebro Halland Västerbotten Stockholm Kronoberg Västra Götaland Blekinge Dalarna Västernorrland Skåne 14,1 12,8 11,7 11,3 11,3 11,3 11,0 10,5 10,4 10,0 9,9 9,8 9,2 9,1 8,3 8,0 7,5 7,2 17,9 23,7 23,4 23,3 Källa: Socialstyrelsen,

5 VÄNTETIDER TILL BUP ANDEL UNGA (0-17 ÅR) I LANDSTING/REGION SOM FÅTT EN FÖRSTA BEDÖMNING INOM 30 DAGAR I BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Gotland 96,0 Kalmar 95,0 Stockholm 95,0 Uppsala 95,0 Jönköping 93,0 Skåne 92,0 Örebro 92,0 Östergötland 88,0 Blekinge 87,0 Norrbotten 85,0 * 85,0 Södermanland 85,0 Halland Kronoberg Västernorrland 84,0 81,0 79,0 Västmanland Gävleborg Jämtland 69,0 69,0 77,0 Västra Götaland Värmland Dalarna 40,0 57,0 65,0 Västerbotten 31,0 * Medianvärde Källa: Väntetider i vården,

6 SAMMANFATTNING TEMA BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SAMT SJÄLVMORD Observation av indikatorer och tema Region Jämtland Härjedalen har en hög andel självmord i åldrarna år, bland de högsta i riket (genomsnitt för åren ). Målen för väntetiderna vid första kontakt med BUP nås ej, vilket utmärker regionen mot stora delar av riket. I internationella studier har det framkommit att de flesta som begår självmord har en underliggande psykisk sjukdom vid suicidtillfället och en tredjedel av dem har haft kontakt med den psykiatriska vården under året före självmordet 1. God tillgång till psykiatrin är viktig för att kunna behandla uppsökande individer, ej uppnådda mål avseende väntetider indikerar att BUP inte kan möta efterfrågan i landstinget. Rekommendationer avseende vidare utredningar inom området För att på sikt bättre förstå vad som driver regionens ökade självmordsincidens behöver underliggande rotorsaker utredas. Ett exempel på metodstöd för att påbörja detta arbete är Socialstyrelsen och Folkhälsomyndighetens stödmaterial avseende händelseanalyser 2. I regionen ansvarar BUP för första linjens vård, varför god tillgänglighet till denna behöver prioriteras. Ett sätt att göra detta är att närmare utreda behoven hos de unga som eftersöker vård hos BUP; kanske finns andra aktörer som kan avlasta BUP men ändå erbjuda adekvat stöd? På samma vis kan det vara aktuellt att närmare genomföra en benchmark mot andra BUP-verksamheter för att identifiera eventuella flaskhalsar, exempelvis hur kompetensmixen förhåller sig till patienternas behov. För att minska risken för självmord och förbättra behandlingsresultaten inom BUP är det även viktigt att följa verksamhetens följsamhet till t.ex. nationella riktlinjer för vård av barn och unga vid depression och ångest. En främjande/förebyggande åtgärd för att minska antalet självmord skulle kunna vara att implementera det skolbaserade suicidpreventionsprogramet Youth aware of mental health (YAM). Evidensläget för YAM avseende suicidprevention bedöms av SBU som måttligt med en minskning av sex suicidförsök per 1000 elever 3. Källor: (1) Luoma JB, Martin CE, Pearson JL. Contact with mental health and primary care providers before suicide: a review of evidence. Am J Psychiatry (2) Att utreda självmord bland barn och unga genom händelseanalyse: Ett stödmaterial för kommuner i det förebyggande arbetet. Folkhälsomyndigheten & Socialstyrelsen 2016 (3) Skolbaserade program för att förebygga självskadebeteende inklusive suicidförsök. En systematisk litteratur-översikt. SBU- rapport

7 AGENDA Utvalda indikatorer för vidare analys BUP och Självmord Samhällsplacerade barn Skola och UVAS Nyanlända och ensamkommande barn Presentation av alla nationella indikatorer 6

8 SAMHÄLLSPLACERADE BARN INVÅNARE 0-20 ÅR PLACERADE PÅ INSTITUTION ELLER I FAMILJEHEM, ANTAL/1000 INVÅNARE 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 12,4 Östersund Genomsnitt* 9,3 9,1 Krokom 6,8 Berg 0,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 17,1 Åre Ragunda Genomsnitt** Härjedalen 11,6 11,0 10,8 10,1 Jämförelse mot riket Jämtlands län 8,9 9,5 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

9 DYGN I FAMILJEHEMSPLACERING ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I FAMILJEHEM (INKL. JOUR- OCH NÄTVERKSHEM) PER INV. OCH ÅR I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Berg 2,1 Östersund Genomsnitt* 1,9 1,9 Bräcke 1,6 Krokom 1,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,7 Åre Genomsnitt** 2,2 2,3 Härjedalen 1,8 Ragunda 1,6 Jämförelse mot riket Jämtlands län 1,8 1,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

10 DYGN I INSTITUTIONSVÅRD ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I INSTITUTIONSVÅRD PER INVÅNARE I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 2,5 Genomsnitt* 1,1 Krokom Östersund 0,7 0,7 Berg 0,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,8 Ragunda 2,3 Härjedalen Åre 1,5 1,6 Genomsnitt** 1,2 Jämförelse mot riket Jämtlands län 1,1 0,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

11 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING (1 JANUARI 30 JUNI 2016) Andel per kommun Totalt antal barn och unga Bräcke* Härjedalen Ragunda 100% 100% 100% Åre Östersund Krokom Berg Strömsund** 0% 43% 40% 80% 100% Genomsnitt för Jämtland Totalt antal barn och unga Jämtlands län 72% 82 * I Bräcke exkluderades 4 datapunkter på grund av osäkerhet i det underliggande materialet ** I Strömsund har två av de tre placerade barnen läkarundersökts men efter att placering skett Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

12 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR: FÖRDJUPNING ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING Andel av de som klassificerats som ensamkommande barn/unga eller ej Totalt antal barn och unga Ensamkommande 96% 28 Ej ensamkommande 59% 54 Andel av de som vårdas enligt LVU respektive SoL Totalt antal barn och unga LVU 94% 17 SoL 66% 65 Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

13 SAMMANFATTNING TEMA PLACERADE BARN OCH UNGA Observation av indikatorer och tema I förhållande till riket är andelen barn placerade i institutionsvård och familjehem högre i länet. Kommunerna Strömsund och Bräcke utmärker sig särskilt med en hög andel barn placerade i institutionsvård. Även avseende andel barn placerade i familjehem utmärker sig Strömsund i förhållande till övriga kommuner i länet och riket. Det finns förbättringspotential avseende andelen barn och unga som genomgår läkarundersökning i samband med placering i kommunerna Strömsund, Berg, Krokum och Östersund. Samhällsplacerade barn är en utsatt grupp med stor risk att hamna i ett livslångt utanförskap. Gruppen som helhet har sämre hälsa, både psykisk och somatisk, än jämnåriga och dödligheten är nära fem gånger så hög bland unga i åldersgruppen år som är eller har varit placerade. Det är vidare 10 gånger vanligare att barn och unga som är placerade i HVB-hem har vårdats för självskador 1. För att förhindra detta krävs riktade stöd och insatser från samhället. Förslag på vidare utredningar i området placerade barn och unga Enligt Socialstyrelsen är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att förhindra utanförskap och psykisk ohälsa på lång sikt för samhällsplacerade barn att säkra fullständiga grundskolebetyg 1. Vår rekommendation är att föra upp detta som ett konkret mål för länets tidiga insatser mot denna utsatta målgrupp. Det är även viktigt att förstå om det finns underliggande rotorsaker som kan förklara skillnaderna mellan kommuner i regionen och jämfört med riket i stort. Vår rekommendation är att vidare undersöka kopplingar mellan olika faktorer inom socioekonomi och familjeförhållanden för individer kopplade till institutionsvård för att bättre förstå hur riktade insatser skulle kunna utformas. Även individperspektivet är väsentligt. Här är det viktigt att i samband med placeringen fastställa om personen har ej mötta medicinska behov. Det är därmed eftersträvansvärt att öka andelen samhällsplacerade barn och unga som genomgår läkarundersökning i samband med placeringen. Källa: Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Kapitel 3 Vård och stöd till vissa utsatta grupper. Socialstyrelsen,

14 AGENDA Utvalda indikatorer för vidare analys BUP och Självmord Samhällsplacerade barn Skola och UVAS Nyanlända och ensamkommande barn Presentation av alla nationella indikatorer 13

15 BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET ANDEL ELEVER I ÅK. 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL YRKESPROGRAM PÅ GYMNASIET, HEMKOMMUN Större städer och kommuner nära större stad Berg Östersund Genomsnitt* Bräcke Krokom 90,7 88,0 86,0 82,7 81,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Åre Härjedalen Genomsnitt** Ragunda 90,4 85,1 85,0 84,1 Strömsund 78,4 Jämförelse mot riket Jämtlands län 86,3 85,1 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

16 UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR (UVAS) ANDEL UNGA ÅR SOM VARKEN STUDERAR ELLER ARBETAR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke Krokom 9,8 10,0 Genomsnitt* Östersund 8,9 8,8 Berg 7,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund Ragunda 10,7 10,6 Genomsnitt** 9,6 Åre 7,8 Härjedalen 7,1 Jämförelse mot riket Jämtlands län 9,1 8,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

17 SAMMANFATTNING TEMA SKOLA OCH UVAS Observation av indikatorer och tema Region Jämtland Härjedalen presterar likvärdigt riket gällande andelen behöriga elever i åk 9 till yrkesprogram. Ett antal kommuner står dock ut, framförallt Krokom och Strömsund. För unga som varken jobbar eller studerar är regionen lik riket i stort, men kommunerna Krokom och Strömsund, samt Bräcke och Ragunda har en högre andel. Skolprestation och psykisk hälsa är starkt korrelerade och påverkar ömsesidigt varandra. UVAS är en heterogen grupp som av organisationen Eurofound grovt delas in i kategorierna formellt arbetslösa, de som av olika skäl inte kan arbeta, de oengagerade, de som väntar på rätt sysselsättning samt de frivilligt varken arbetande eller studerande 1. Förslag på vidare utredningar i området skola och UVAS Utreda och kartlägga kända riskfaktorer för rotorsaker till bristande skolresultat hos individer i enskilda kommuner i form av socioekonomiska och familjeförhållanden men också befintliga insatser och åtgärder i skolan samt socialen, samverkan mellan funktioner som elevhälsa och socialen. Föreningen Tilia vittnar om att många UVAS upplever sig glida mellan stolarna i systemet och/eller att de hanteras på ett stelbent och byråkratiskt sätt där de inte sällan fastnar mellan instanser. Behov som ofta lyfts är stöd för att hantera blanketter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ett uppslag till ett konkret förändringsarbete vore att försöka skapa en regional/kommunal referensgrupp för att på ett mer djuplodande sätt förstå vilka barriärer som de unga i länet upplever. Regeringens samordnare för UVAS slår fast att För att minska andelen unga som varken arbetar eller studerar måste inflödet i gruppen minska. Det är inte tillräckligt att enbart fokusera på de som redan är utanför arbete eller studier. Bristande skolresultat och skolfrånvaro är därför viktiga indikatorer att följa. Tidiga insatser för att säkra behörighet till yrkesprogram är en viktig skyddsfaktor för att både undvika utanförskap och psykisk ohälsa 2. Kartlägga andra nationella, regionala och kommunala initiativ för målgruppen UVAS avseende förebyggande, främjande och tidiga insatser. Källor (1) NEETs Young People not in Employment, Education or Training: Characteristics, Costs and Policy Responses in Europe. Eurofound (2012). (2) Det handlar om oss unga som varken arbetar eller studerar. SOU 2017:9 16

18 AGENDA Utvalda indikatorer för vidare analys BUP och Självmord Samhällsplacerade barn Skola och UVAS Nyanlända och ensamkommande barn Presentation av alla nationella indikatorer 17

19 NYANLÄNDA BARN ANTAL KOMMUNMOTTAGNA BARN OCH UNGA 0-19 ÅR PER 1000 INVÅNARE ENLIGT ERSÄTTNINGSFÖRORDNINGEN 2016 Större städer och kommuner nära större stad Berg 5,8 Bräcke 4,8 Krokom 3,6 Genomsnitt* 3,1 Östersund 2,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 6,7 Strömsund Åre 4,8 4,6 Genomsnitt** 4,2 Härjedalen 3,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 2,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

20 ENSAMKOMMANDE BARN ANTAL ENSAMKOMMANDE BARN PER 1000 INVÅNARE BOENDE I MIGRATIONSVERKETS MOTTAGNINGSSYSTEM, 0-17 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 7,3 Berg 5,1 Krokom 4,0 Genomsnitt* 2,5 Östersund 1,8 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 7,6 Strömsund Åre 4,9 4,9 Härjedalen 4,2 Genomsnitt** 2,9 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 2,4 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

21 SAMMANFATTNING TEMA BARN OCH UNGA IMMIGRANTER Observation av indikatorer och tema Region Jämtland Härjedalen har en högre andel nyanlända och ensamkommande barn än riket. Särskilt utmärkande är ett antal mindre kommuner, exempelvis Ragunda, Bräcke och Berg, men även Strömsund. Denna grupp är att betrakta som särskilt utsatt för psykisk ohälsa då ungdomarna vuxit upp under osäkra omständigheter. För att undvika att hamna i utanförskap krävs stora insatser från samhället, bland annat psykiatri, skola och socialen. Förslag på vidare utredningar i området Barn och unga immigranter Undersöka psykiskt mående hos unga nyanlända och ensamkommande och ta reda på deras behov. Många har troligtvis upplevt trauman längs färdvägen till Sverige och i sina hemländer, något de kan behöva bearbeta. Uppdrag psykisk hälsa vid SKL har även samlat ett urval av eget och andras material som exempelvis undervisningsmaterial, filmer och metoder 1. Dessa kan med fördel användas som en inspirerande verktygslåda för regionens vidare utformning av en handlingsplan. Upplevelsen av att ha en meningsfull sysselsättning är central för allt välmående. En regional referensgrupp med brukare från gruppen skulle med fördel kunna sättas samman för att försöka fånga upp idéer och förbättringsförslag som syftar till integration. SKL:s agenda för integration är ett relevant stödmaterial i detta sammanhang 2. Gruppen nyanlända och ensamkommande barn har stor risk att klassificeras som UVAS. Många av de insatser som beskrivs närmare under Skola och UVAS avseende exempelvis behörighet till yrkesprogram är relevanta även för denna utsatta grupp. Källor (1) SKL:s verktygsbank URL: (2) SKL:s agenda för integration Om asylmottagande och nyanländas etablering. Sveriges kommuner och landsting,

22 AGENDA Utvalda indikatorer för vidare analys BUP och Självmord Samhällsplacerade barn Skola och UVAS Nyanlända och ensamkommande barn Presentation av alla nationella indikatorer 21

23 1. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET ANDEL ELEVER I ÅK. 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL YRKESPROGRAM PÅ GYMNASIET, HEMKOMMUN Större städer och kommuner nära större stad Berg Östersund Genomsnitt* Bräcke Krokom 90,7 88,0 86,0 82,7 81,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Åre Härjedalen Genomsnitt** Ragunda 90,4 85,1 85,0 84,1 Strömsund 78,4 Jämförelse mot riket Jämtlands län 86,3 85,1 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

24 2. UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR (UVAS) ANDEL UNGA ÅR SOM VARKEN STUDERAR ELLER ARBETAR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke Krokom 9,8 10,0 Genomsnitt* Östersund 8,9 8,8 Berg 7,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund Ragunda 10,7 10,6 Genomsnitt** 9,6 Åre 7,8 Härjedalen 7,1 Jämförelse mot riket Jämtlands län 9,1 8,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

25 4. DELTAGANDE I IDROTTSVERKSAMHET ANTALET DELTAGARTILLFÄLLEN PER BIDRAGSBERÄTTIGAD INVÅNARE FÖR LOK-STÖD INOM RIKSIDROTTSFÖRBUNDET, 0-25 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Östersund Genomsnitt* 10,1 10,7 Krokom 8,7 Bräcke 7,9 Berg 6,8 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Genomsnitt** 10,1 Härjedalen Åre Strömsund 7,3 7,2 7,6 Ragunda 4,4 Jämförelse mot riket 10,2 Jämtlands län 9,1 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Riksindrottsförbundet,

26 5. NYANLÄNDA BARN ANTAL KOMMUNMOTTAGNA BARN OCH UNGA 0-19 ÅR PER 1000 INVÅNARE ENLIGT ERSÄTTNINGSFÖRORDNINGEN 2016 Större städer och kommuner nära större stad Berg 5,8 Bräcke 4,8 Krokom 3,6 Genomsnitt* 3,1 Östersund 2,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 6,7 Strömsund Åre 4,8 4,6 Genomsnitt** 4,2 Härjedalen 3,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 2,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

27 6. ENSAMKOMMANDE BARN ANTAL ENSAMKOMMANDE BARN PER 1000 INVÅNARE BOENDE I MIGRATIONSVERKETS MOTTAGNINGSSYSTEM, 0-17 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 7,3 Berg 5,1 Krokom 4,0 Genomsnitt* 2,5 Östersund 1,8 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 7,6 Strömsund Åre 4,9 4,9 Härjedalen 4,2 Genomsnitt** 2,9 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 2,4 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

28 7. SAMHÄLLSPLACERADE BARN INVÅNARE 0-20 ÅR PLACERADE PÅ INSTITUTION ELLER I FAMILJEHEM, ANTAL/1000 INVÅNARE 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 12,4 Östersund Genomsnitt* 9,3 9,1 Krokom 6,8 Berg 0,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 17,1 Åre Ragunda Genomsnitt** Härjedalen 11,6 11,0 10,8 10,1 Jämförelse mot riket Jämtlands län 8,9 9,5 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

29 8. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET FÖR SAMHÄLLSPLACERADE BARN BEHÖRIGHET TILL NATIONELLT PROGRAM PÅ GYMNASIET (PLACERADE HELA ÅK 9, FÖDDA ), ANDEL (%) Större städer och kommuner nära större stad Krokom 62,0 Östersund Genomsnitt* 53,0 52,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 53,8 57,5 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

30 9.1 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING (1 JANUARI 30 JUNI 2016) Andel per kommun Totalt antal barn och unga Bräcke* Härjedalen Ragunda 100% 100% 100% Åre Östersund Krokom Berg Strömsund** 0% 43% 40% 80% 100% Genomsnitt för Jämtland Totalt antal barn och unga Jämtlands län 72% 82 * I Bräcke exkluderades 4 datapunkter på grund av osäkerhet i det underliggande materialet ** I Strömsund har två av de tre placerade barnen läkarundersökts men efter att placering skett Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

31 9.2 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING Andel av de som klassificerats som ensamkommande barn/unga eller ej Totalt antal barn och unga Ensamkommande 96% 28 Ej ensamkommande 59% 54 Andel av de som vårdas enligt LVU respektive SoL Totalt antal barn och unga LVU 94% 17 SoL 66% 65 Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

32 10. BARN OCH BOSTAD VERKSTÄLLDA VRÄKNINGAR/AVHYSNINGAR SOM BERÖR BARN, ANTAL/ INVÅNARE Jämförelse mot riket 3,8 Jämtlands län 1,5 Not Vägt medelvärde utifrån kommuner givna i kolada Källa: Kolada,

33 11. DYGN I FAMILJEHEMSPLACERING ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I FAMILJEHEM (INKL. JOUR- OCH NÄTVERKSHEM) PER INVÅNARE I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Berg 2,1 Östersund Genomsnitt* 1,9 1,9 Bräcke 1,6 Krokom 1,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,7 Åre Genomsnitt** 2,2 2,3 Härjedalen 1,8 Ragunda 1,6 Jämförelse mot riket Jämtlands län 1,8 1,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

34 12. DYGN I INSTITUTIONSVÅRD ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I INSTITUTIONSVÅRD PER INVÅNARE I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 2,5 Genomsnitt* 1,1 Krokom Östersund 0,7 0,7 Berg 0,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,8 Ragunda 2,3 Härjedalen Åre 1,5 1,6 Genomsnitt** 1,2 Jämförelse mot riket Jämtlands län 1,1 0,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

35 13. BARN I EKONOMISK UTSATTHET INVÅNARE 0-19 ÅR I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL, ANDEL (%) Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 14,4 Berg 13,2 Genomsnitt* 10,4 Östersund 7,1 Krokom 5,7 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 11,9 Genomsnitt** 9,1 Härjedalen 8,1 Strömsund Åre 7,1 7,1 Jämförelse mot riket 9,6 Jämtlands län 8,4 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

36 14. VÅRDADE BARN ENLIGT LVU ANDEL BARN SOM VÅRDAS ENLIGT LVU, 0-20 ÅR PER 1000 INVÅNARE (0-20 ÅR) Större städer och kommuner nära större stad Genomsnitt* 4,0 Östersund 3,4 Bräcke 2,9 Krokom 2,6 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 7,0 Strömsund 5,4 Genomsnitt** 4,1 Åre 1,6 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,4 3,6 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Socialstyrelsen

37 15. ANSÖKAN OCH OROSANMÄLNINGAR TILL SOCIALTJÄNSTEN ANTAL AKTUALISERADE BARN INOM SOCIALTJÄNST PER 1000 INVÅNARE Större städer och kommuner nära större stad Genomsnitt* 18,6 Östersund 16,9 Berg 13,6 Krokom 2,8 Jämförelse mot riket 17,5 Jämtlands län 14,1 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

38 16.1 BARN SOM ÅTERKOMMER TILL SOCIALTJÄNSTEN (0-12 ÅR) EJ ÅTERAKTUALISERADE BARN 0-12 ÅR ETT ÅR EFTER AVSLUTAD UTREDNING ELLER INSATS, ANDEL (%) Större städer och kommuner nära större stad Östersund 82,0 Genomsnitt* 75,9 Krokom 70,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Härjedalen 93,0 Genomsnitt** 75,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 87,3 75,6 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Socialstyrelsen

39 16.2 BARN SOM ÅTERKOMMER TILL SOCIALTJÄNSTEN (13-20 ÅR) EJ ÅTERAKTUALISERADE UNGDOMAR ÅR ETT ÅR EFTER AVSLUTAD UTREDNING ELLER INSATS, ANDEL (%), OVÄGT MEDEL Större städer och kommuner nära större stad Krokom Östersund 92,0 90,0 Genomsnitt* 79,7 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Åre 100,0 Strömsund Härjedalen 92,0 90,0 Genomsnitt** 75,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 87,8 78,4 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Socialstyrelsen

40 17. FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM TILLGÅNG TILL MANUALBASERAD INSATS FÖR FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP I SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN, (JA/NEJ) Större städer och kommuner nära större stad Bräcke Krokom Berg Östersund Nej Ja Ja Nej Genomsnitt* 56% Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda Strömsund Åre Härjedalen Nej Ja Nej Ja Genomsnitt** 57% Jämförelse mot riket Jämtlands län 57% 59% * Avser procent med tillgång. Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Avser procent med tillgång. Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

41 18. TANDVÅRD, UNDERSÖKTA BARN ANDEL UNDERSÖKTA 3-ÅRINGAR INOM FOLKTANDVÅRDEN OCH PRIVATTANDVÅRDEN Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Östergötland Örebro Stockholm Södermanland Gävleborg Västra Götaland Värmland Jönköping Skåne Uppsala Kronoberg Jämtland Halland Dalarna Gotland Västerbotten Västernorrland Blekinge Västmanland Norrbotten Kalmar 57,1 59,8 70,6 70,1 91,9 90,7 89,1 87,6 86,9 85,3 84,2 84,1 84,1 84,1 83,5 82,3 81,6 81,4 81,1 79,4 78,0 77,6 Källa: Socialstyrelsen,

42 19. TANDVÅRD, KARIES ANDEL KARIESFRIA 3-ÅRINGAR Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Västmanland Västerbotten Jönköping Uppsala Värmland Västernorrland Gotland Stockholm Halland Södermanland Gävleborg Västra Götaland Norrbotten Dalarna Jämtland Skåne Blekinge Kalmar Örebro Kronoberg Östergötland 98,0 97,9 97,6 97,1 96,9 96,8 96,5 96,3 96,1 95,9 95,7 95,6 95,5 95,5 95,0 94,6 94,4 94,3 94,0 93,7 93,6 93,4 Källa: Socialstyrelsen,

43 20. VÄNTETIDER TILL BUP ANDEL UNGA (0-17 ÅR) I LANDSTING/REGION SOM FÅTT EN FÖRSTA BEDÖMNING INOM 30 DAGAR I BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Gotland 96,0 Kalmar 95,0 Stockholm 95,0 Uppsala 95,0 Jönköping 93,0 Skåne 92,0 Örebro 92,0 Östergötland 88,0 Blekinge 87,0 Norrbotten 85,0 * 85,0 Södermanland 85,0 Halland Kronoberg Västernorrland 84,0 81,0 79,0 Västmanland Gävleborg Jämtland 69,0 69,0 77,0 Västra Götaland Värmland Dalarna 40,0 57,0 65,0 Västerbotten 31,0 * Medianvärde Källa: Väntetider i vården,

44 22. ADHD-LÄKEMEDEL FÖRSKRIVNING AV ADHD-LÄKEMEDEL TILL PERSONER MELLAN 0 OCH 24 ÅR Jämförelse mellan Sveriges landsting (förskrivningar per 1000 invånare) Gotland Gävleborg Halland Stockholm Uppsala Värmland Dalarna Västerbotten Södermanland Västmanland Norrbotten Västernorrland Kalmar Västra Götaland Östergötland Skåne Blekinge Jämtland Örebro Jönköping Kronoberg 25,0 24,9 23,9 23,6 23,4 21,9 21,7 20,7 20,3 18,8 18,0 17,6 17,3 16,9 16,4 16,4 15,7 14,0 13,6 28,8 33,8 33,2 Källa: Socialstyrelsen,

45 23. ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL FÖRSKRIVNING AV ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL TILL PERSONER MELLAN 0 OCH 24 ÅR Jämförelse mellan Sveriges landsting (förskrivningar per 1000 invånare) Gotland Västerbotten Uppsala Gävleborg Blekinge Dalarna Värmland Norrbotten Västmanland Södermanland Västernorrland Västra Götaland Kalmar Jämtland Östergötland Stockholm Örebro Skåne Jönköping Halland Kronoberg 16,6 26,9 25,9 24,7 23,8 22,8 22,7 22,2 21,9 21,5 21,5 21,1 20,4 20,3 20,1 19,7 19,5 19,3 18,8 18,6 18,6 34,7 Källa: Socialstyrelsen,

46 25. SJÄLVSKADEBETEENDE ANTAL PERSONER (0-24 ÅR) SOM VÅRDATS INLAGDA PÅ SJUKHUS PÅ GRUND AV SJÄLVTILLFOGADE SKADOR ELLER VÅLD Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Gotland Värmland Södermanland Jönköping Kalmar Norrbotten Västmanland Uppsala Östergötland Västernorrland Västerbotten Gävleborg Halland Västra Götaland Örebro Dalarna Jämtland Blekinge Stockholm Kronoberg Skåne 43,5 84,1 82,6 78,9 76,7 70,6 68,8 68,7 67,6 67,0 66,8 62,0 58,9 58,7 57,4 102,4 99,9 99,6 99,5 113,4 127,1 137,7 Källa: Socialstyrelsen,

47 26. SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL ANTAL INDIVIDER (0-24 ÅR) MED REGELBUNDEN ANVÄNDNING ( 0,5 DDD/DAG) AV LUGNANDE MEDEL OCH SÖMNMEDEL PER 1000 INVÅNARE Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Gotland Gävleborg Västmanland Dalarna Västerbotten Norrbotten Uppsala Halland Jämtland Västernorrland Södermanland Stockholm Värmland Västra Götaland Skåne Kalmar Blekinge Östergötland Örebro Jönköping Kronoberg 13,1 25,0 24,9 24,4 24,2 23,1 23,1 23,0 22,8 22,8 22,5 21,3 20,5 20,2 19,2 18,0 18,0 17,8 17,6 16,7 15,0 31,0 Källa: Socialstyrelsen,

48 27. TVÅNGSVÅRDADE BARN ANTAL PATIENTER (0-24 ÅR) INOM SLUTEN PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD GENOM LPT, VÅRDLANDSTING Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Norrbotten Gotland Södermanland Stockholm Västernorrland Gävleborg Västra Götaland Skåne Västmanland Dalarna Jönköping Kronoberg Halland Uppsala Östergötland Kalmar Örebro Jämtland Blekinge Västerbotten Värmland 33,2 30,1 36,2 89,4 84,8 78,9 77,1 76,4 74,6 73,2 69,4 65,5 62,7 62,2 58,5 58,0 56,9 52,0 45,1 97,7 131,8 131,1 Källa: Socialstyrelsen,

49 28. TVÅNGSÅTGÄRDER FÖR BARN ANTAL TVÅNGSÅTGÄRDER INOM SLUTEN PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD GENOM LPT INOM ÅLDERSGRUPPEN 0-24 ÅR, VÅRDLANDSTING Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Gotland Norrbotten Stockholm Södermanland Kronoberg Skåne Västernorrland Västra Götaland Västmanland Jönköping Dalarna Gävleborg Halland Uppsala Östergötland Kalmar Örebro Jämtland Värmland Västerbotten Blekinge 149,6 137,5 126,1 125,0 120,5 113,9 111,3 104,3 97,6 96,8 96,6 87,7 84,1 76,9 67,0 56,4 49,8 43,5 40,8 168,4 199,1 216,3 Källa: Socialstyrelsen,

50 31. SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP), BRUKARUPPFÖLJNINGAR ANTAL IFYLLDA BRUKARENKÄTER PÅ SIPKOLLEN.SE 0-24 ÅR Jämförelse mellan Sveriges landsting (antal) Uppsala 110 Halland Värmland Östergötland Gävleborg Stockholm Skåne Västra Götaland Jönköping Södermanland Västerbotten Blekinge Dalarna Gotland Jämtland Kalmar Kronoberg Västernorrland Västmanland Norrbotten Örebro ( ) ( ) ,3% Källa: SIPkollen,

51 32. PSYKISKT VÄLBEFINNANDE ANDEL UNGA MED NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE, ÅR Jämförelse mellan Jämtland, dess kommuner och (antal) Härjedalen 24,2% Berg 23,0% Östersund 20,0% Åre 19,2% Strömsund 18,8% Krokom 14,4% Ragunda 13,7% Bräcke 9,1% 20,0% Jämtland 19,0% Källa: HLV Jämtland 2014, Folhkälsomyndigheten

52 33. SJÄLVMORD SJÄLVMORD OCH DÖDSFALL MED OKLART UPPSÅT, ANTAL/ INVÅNARE (15-24 ÅR) Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare, medelvärde ) Norrbotten Gotland Jämtland Värmland Kalmar Södermanland Östergötland Gävleborg Västmanland Jönköping Uppsala Örebro Halland Västerbotten Stockholm Kronoberg Västra Götaland Blekinge Dalarna Västernorrland Skåne 14,1 12,8 11,7 11,3 11,3 11,3 11,0 10,5 10,4 10,0 9,9 9,8 9,2 9,1 8,3 8,0 7,5 7,2 17,9 23,7 23,4 23,3 Källa: Socialstyrelsen,