DEL 1: KVANTITATIV ANALYS NATIONELLA INDIKATORER FÖR BARN OCH UNGA

Transkript

1 DEL 1: KVANTITATIV ANALYS NATIONELLA INDIKATORER FÖR BARN OCH UNGA Underlag till Region Jämtland Härjedalen I samarbete med: Detta material är använt i en skriftlig rapport. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.

2 RAPPORTEN UTGÖR EN FÖRDJUPAD UNDERSÖKNING AV BARN OCH UNGAS PSYKISKA MÅENDE OCH BEHOV I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Denna rapport är framtagen av Sirona Health Solutions på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen och syftar till att analysera nuläget för den psykiska hälsan bland barn och unga i regionen Arbetet har omfattat en kvantitativ analys av de nationella nyckelindikatorerna för barn och unga som fastställts av SKL (denna Del 1) Arbetet omfattade även en kvalitativ behovsanalys baserad på en genomförd enkät riktad till regionens åringar, utförd under april-maj 2017 och med drygt 700 respondenter (se Del 2) Slutsatser och rekommendationer utifrån analyserna återfinns separat i de två delarna och utgör underlag för vidareutveckling av regionens handlingsplan som upprättades under 2016 Utöver de två delarna finns även en Bilaga 1-Enkätfrågor (sammanställning av enkätfrågor) och en Bilaga 2-Rådata enkät (innehåller rådata från enkäten i Excelformat som har använts i samtliga analyser) Vid frågor om rapportens innehåll, kontakta johan.hilm@sironagroup.se 1

3 AGENDA Utvalda indikatorer för vidare analys BUP och Självmord Samhällsplacerade barn Skola och UVAS Nyanlända och ensamkommande barn Presentation av alla nationella indikatorer 2

4 SJÄLVMORD SJÄLVMORD OCH DÖDSFALL MED OKLART UPPSÅT, ANTAL/ INVÅNARE (15-24 ÅR) Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare, medelvärde ) Norrbotten Gotland Jämtland Värmland Kalmar Södermanland Östergötland Gävleborg Västmanland Jönköping Uppsala Riket Örebro Halland Västerbotten Stockholm Kronoberg Västra Götaland Blekinge Dalarna Västernorrland Skåne 14,1 12,8 11,7 11,3 11,3 11,3 11,0 10,5 10,4 10,0 9,9 9,8 9,2 9,1 8,3 8,0 7,5 7,2 17,9 23,7 23,4 23,3 Källa: Socialstyrelsen,

5 VÄNTETIDER TILL BUP ANDEL UNGA (0-17 ÅR) I LANDSTING/REGION SOM FÅTT EN FÖRSTA BEDÖMNING INOM 30 DAGAR I BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Gotland 96,0 Kalmar 95,0 Stockholm 95,0 Uppsala 95,0 Jönköping 93,0 Skåne 92,0 Örebro 92,0 Östergötland 88,0 Blekinge 87,0 Norrbotten 85,0 Riket* 85,0 Södermanland 85,0 Halland Kronoberg Västernorrland 84,0 81,0 79,0 Västmanland Gävleborg Jämtland 69,0 69,0 77,0 Västra Götaland Värmland Dalarna 40,0 57,0 65,0 Västerbotten 31,0 * Medianvärde Källa: Väntetider i vården,

6 SAMMANFATTNING TEMA BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SAMT SJÄLVMORD Observation av indikatorer och tema Region Jämtland Härjedalen har en hög andel självmord i åldrarna år, bland de högsta i riket (genomsnitt för åren ). Målen för väntetiderna vid första kontakt med BUP nås ej, vilket utmärker regionen mot stora delar av riket. I internationella studier har det framkommit att de flesta som begår självmord har en underliggande psykisk sjukdom vid suicidtillfället och en tredjedel av dem har haft kontakt med den psykiatriska vården under året före självmordet 1. God tillgång till psykiatrin är viktig för att kunna behandla uppsökande individer, ej uppnådda mål avseende väntetider indikerar att BUP inte kan möta efterfrågan i landstinget. Rekommendationer avseende vidare utredningar inom området För att på sikt bättre förstå vad som driver regionens ökade självmordsincidens behöver underliggande rotorsaker utredas. Ett exempel på metodstöd för att påbörja detta arbete är Socialstyrelsen och Folkhälsomyndighetens stödmaterial avseende händelseanalyser 2. I regionen ansvarar BUP för första linjens vård, varför god tillgänglighet till denna behöver prioriteras. Ett sätt att göra detta är att närmare utreda behoven hos de unga som eftersöker vård hos BUP; kanske finns andra aktörer som kan avlasta BUP men ändå erbjuda adekvat stöd? På samma vis kan det vara aktuellt att närmare genomföra en benchmark mot andra BUP-verksamheter för att identifiera eventuella flaskhalsar, exempelvis hur kompetensmixen förhåller sig till patienternas behov. För att minska risken för självmord och förbättra behandlingsresultaten inom BUP är det även viktigt att följa verksamhetens följsamhet till t.ex. nationella riktlinjer för vård av barn och unga vid depression och ångest. En främjande/förebyggande åtgärd för att minska antalet självmord skulle kunna vara att implementera det skolbaserade suicidpreventionsprogramet Youth aware of mental health (YAM). Evidensläget för YAM avseende suicidprevention bedöms av SBU som måttligt med en minskning av sex suicidförsök per 1000 elever 3. Källor: (1) Luoma JB, Martin CE, Pearson JL. Contact with mental health and primary care providers before suicide: a review of evidence. Am J Psychiatry (2) Att utreda självmord bland barn och unga genom händelseanalyse: Ett stödmaterial för kommuner i det förebyggande arbetet. Folkhälsomyndigheten & Socialstyrelsen 2016 (3) Skolbaserade program för att förebygga självskadebeteende inklusive suicidförsök. En systematisk litteratur-översikt. SBU- rapport

8 SAMHÄLLSPLACERADE BARN INVÅNARE 0-20 ÅR PLACERADE PÅ INSTITUTION ELLER I FAMILJEHEM, ANTAL/1000 INVÅNARE 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 12,4 Östersund Genomsnitt* 9,3 9,1 Krokom 6,8 Berg 0,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 17,1 Åre Ragunda Genomsnitt** Härjedalen 11,6 11,0 10,8 10,1 Jämförelse mot riket Jämtlands län Riket 8,9 9,5 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

9 DYGN I FAMILJEHEMSPLACERING ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I FAMILJEHEM (INKL. JOUR- OCH NÄTVERKSHEM) PER INV. OCH ÅR I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Berg 2,1 Östersund Genomsnitt* 1,9 1,9 Bräcke 1,6 Krokom 1,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,7 Åre Genomsnitt** 2,2 2,3 Härjedalen 1,8 Ragunda 1,6 Jämförelse mot riket Jämtlands län Riket 1,8 1,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

10 DYGN I INSTITUTIONSVÅRD ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I INSTITUTIONSVÅRD PER INVÅNARE I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 2,5 Genomsnitt* 1,1 Krokom Östersund 0,7 0,7 Berg 0,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,8 Ragunda 2,3 Härjedalen Åre 1,5 1,6 Genomsnitt** 1,2 Jämförelse mot riket Jämtlands län 1,1 Riket 0,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

11 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING (1 JANUARI 30 JUNI 2016) Andel per kommun Totalt antal barn och unga Bräcke* Härjedalen Ragunda 100% 100% 100% Åre Östersund Krokom Berg Strömsund** 0% 43% 40% 80% 100% Genomsnitt för Jämtland Totalt antal barn och unga Jämtlands län 72% 82 * I Bräcke exkluderades 4 datapunkter på grund av osäkerhet i det underliggande materialet ** I Strömsund har två av de tre placerade barnen läkarundersökts men efter att placering skett Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

12 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR: FÖRDJUPNING ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING Andel av de som klassificerats som ensamkommande barn/unga eller ej Totalt antal barn och unga Ensamkommande 96% 28 Ej ensamkommande 59% 54 Andel av de som vårdas enligt LVU respektive SoL Totalt antal barn och unga LVU 94% 17 SoL 66% 65 Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

13 SAMMANFATTNING TEMA PLACERADE BARN OCH UNGA Observation av indikatorer och tema I förhållande till riket är andelen barn placerade i institutionsvård och familjehem högre i länet. Kommunerna Strömsund och Bräcke utmärker sig särskilt med en hög andel barn placerade i institutionsvård. Även avseende andel barn placerade i familjehem utmärker sig Strömsund i förhållande till övriga kommuner i länet och riket. Det finns förbättringspotential avseende andelen barn och unga som genomgår läkarundersökning i samband med placering i kommunerna Strömsund, Berg, Krokum och Östersund. Samhällsplacerade barn är en utsatt grupp med stor risk att hamna i ett livslångt utanförskap. Gruppen som helhet har sämre hälsa, både psykisk och somatisk, än jämnåriga och dödligheten är nära fem gånger så hög bland unga i åldersgruppen år som är eller har varit placerade. Det är vidare 10 gånger vanligare att barn och unga som är placerade i HVB-hem har vårdats för självskador 1. För att förhindra detta krävs riktade stöd och insatser från samhället. Förslag på vidare utredningar i området placerade barn och unga Enligt Socialstyrelsen är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att förhindra utanförskap och psykisk ohälsa på lång sikt för samhällsplacerade barn att säkra fullständiga grundskolebetyg 1. Vår rekommendation är att föra upp detta som ett konkret mål för länets tidiga insatser mot denna utsatta målgrupp. Det är även viktigt att förstå om det finns underliggande rotorsaker som kan förklara skillnaderna mellan kommuner i regionen och jämfört med riket i stort. Vår rekommendation är att vidare undersöka kopplingar mellan olika faktorer inom socioekonomi och familjeförhållanden för individer kopplade till institutionsvård för att bättre förstå hur riktade insatser skulle kunna utformas. Även individperspektivet är väsentligt. Här är det viktigt att i samband med placeringen fastställa om personen har ej mötta medicinska behov. Det är därmed eftersträvansvärt att öka andelen samhällsplacerade barn och unga som genomgår läkarundersökning i samband med placeringen. Källa: Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Kapitel 3 Vård och stöd till vissa utsatta grupper. Socialstyrelsen,

15 BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET ANDEL ELEVER I ÅK. 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL YRKESPROGRAM PÅ GYMNASIET, HEMKOMMUN Större städer och kommuner nära större stad Berg Östersund Genomsnitt* Bräcke Krokom 90,7 88,0 86,0 82,7 81,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Åre Härjedalen Genomsnitt** Ragunda 90,4 85,1 85,0 84,1 Strömsund 78,4 Jämförelse mot riket Riket Jämtlands län 86,3 85,1 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

16 UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR (UVAS) ANDEL UNGA ÅR SOM VARKEN STUDERAR ELLER ARBETAR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke Krokom 9,8 10,0 Genomsnitt* Östersund 8,9 8,8 Berg 7,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund Ragunda 10,7 10,6 Genomsnitt** 9,6 Åre 7,8 Härjedalen 7,1 Jämförelse mot riket Riket Jämtlands län 9,1 8,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

17 SAMMANFATTNING TEMA SKOLA OCH UVAS Observation av indikatorer och tema Region Jämtland Härjedalen presterar likvärdigt riket gällande andelen behöriga elever i åk 9 till yrkesprogram. Ett antal kommuner står dock ut, framförallt Krokom och Strömsund. För unga som varken jobbar eller studerar är regionen lik riket i stort, men kommunerna Krokom och Strömsund, samt Bräcke och Ragunda har en högre andel. Skolprestation och psykisk hälsa är starkt korrelerade och påverkar ömsesidigt varandra. UVAS är en heterogen grupp som av organisationen Eurofound grovt delas in i kategorierna formellt arbetslösa, de som av olika skäl inte kan arbeta, de oengagerade, de som väntar på rätt sysselsättning samt de frivilligt varken arbetande eller studerande 1. Förslag på vidare utredningar i området skola och UVAS Utreda och kartlägga kända riskfaktorer för rotorsaker till bristande skolresultat hos individer i enskilda kommuner i form av socioekonomiska och familjeförhållanden men också befintliga insatser och åtgärder i skolan samt socialen, samverkan mellan funktioner som elevhälsa och socialen. Föreningen Tilia vittnar om att många UVAS upplever sig glida mellan stolarna i systemet och/eller att de hanteras på ett stelbent och byråkratiskt sätt där de inte sällan fastnar mellan instanser. Behov som ofta lyfts är stöd för att hantera blanketter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ett uppslag till ett konkret förändringsarbete vore att försöka skapa en regional/kommunal referensgrupp för att på ett mer djuplodande sätt förstå vilka barriärer som de unga i länet upplever. Regeringens samordnare för UVAS slår fast att För att minska andelen unga som varken arbetar eller studerar måste inflödet i gruppen minska. Det är inte tillräckligt att enbart fokusera på de som redan är utanför arbete eller studier. Bristande skolresultat och skolfrånvaro är därför viktiga indikatorer att följa. Tidiga insatser för att säkra behörighet till yrkesprogram är en viktig skyddsfaktor för att både undvika utanförskap och psykisk ohälsa 2. Kartlägga andra nationella, regionala och kommunala initiativ för målgruppen UVAS avseende förebyggande, främjande och tidiga insatser. Källor (1) NEETs Young People not in Employment, Education or Training: Characteristics, Costs and Policy Responses in Europe. Eurofound (2012). (2) Det handlar om oss unga som varken arbetar eller studerar. SOU 2017:9 16

19 NYANLÄNDA BARN ANTAL KOMMUNMOTTAGNA BARN OCH UNGA 0-19 ÅR PER 1000 INVÅNARE ENLIGT ERSÄTTNINGSFÖRORDNINGEN 2016 Större städer och kommuner nära större stad Berg 5,8 Bräcke 4,8 Krokom 3,6 Genomsnitt* 3,1 Östersund 2,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 6,7 Strömsund Åre 4,8 4,6 Genomsnitt** 4,2 Härjedalen 3,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 Riket 2,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

20 ENSAMKOMMANDE BARN ANTAL ENSAMKOMMANDE BARN PER 1000 INVÅNARE BOENDE I MIGRATIONSVERKETS MOTTAGNINGSSYSTEM, 0-17 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 7,3 Berg 5,1 Krokom 4,0 Genomsnitt* 2,5 Östersund 1,8 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 7,6 Strömsund Åre 4,9 4,9 Härjedalen 4,2 Genomsnitt** 2,9 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 Riket 2,4 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

21 SAMMANFATTNING TEMA BARN OCH UNGA IMMIGRANTER Observation av indikatorer och tema Region Jämtland Härjedalen har en högre andel nyanlända och ensamkommande barn än riket. Särskilt utmärkande är ett antal mindre kommuner, exempelvis Ragunda, Bräcke och Berg, men även Strömsund. Denna grupp är att betrakta som särskilt utsatt för psykisk ohälsa då ungdomarna vuxit upp under osäkra omständigheter. För att undvika att hamna i utanförskap krävs stora insatser från samhället, bland annat psykiatri, skola och socialen. Förslag på vidare utredningar i området Barn och unga immigranter Undersöka psykiskt mående hos unga nyanlända och ensamkommande och ta reda på deras behov. Många har troligtvis upplevt trauman längs färdvägen till Sverige och i sina hemländer, något de kan behöva bearbeta. Uppdrag psykisk hälsa vid SKL har även samlat ett urval av eget och andras material som exempelvis undervisningsmaterial, filmer och metoder 1. Dessa kan med fördel användas som en inspirerande verktygslåda för regionens vidare utformning av en handlingsplan. Upplevelsen av att ha en meningsfull sysselsättning är central för allt välmående. En regional referensgrupp med brukare från gruppen skulle med fördel kunna sättas samman för att försöka fånga upp idéer och förbättringsförslag som syftar till integration. SKL:s agenda för integration är ett relevant stödmaterial i detta sammanhang 2. Gruppen nyanlända och ensamkommande barn har stor risk att klassificeras som UVAS. Många av de insatser som beskrivs närmare under Skola och UVAS avseende exempelvis behörighet till yrkesprogram är relevanta även för denna utsatta grupp. Källor (1) SKL:s verktygsbank URL: (2) SKL:s agenda för integration Om asylmottagande och nyanländas etablering. Sveriges kommuner och landsting,

23 1. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET ANDEL ELEVER I ÅK. 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL YRKESPROGRAM PÅ GYMNASIET, HEMKOMMUN Större städer och kommuner nära större stad Berg Östersund Genomsnitt* Bräcke Krokom 90,7 88,0 86,0 82,7 81,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Åre Härjedalen Genomsnitt** Ragunda 90,4 85,1 85,0 84,1 Strömsund 78,4 Jämförelse mot riket Riket Jämtlands län 86,3 85,1 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

24 2. UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR (UVAS) ANDEL UNGA ÅR SOM VARKEN STUDERAR ELLER ARBETAR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke Krokom 9,8 10,0 Genomsnitt* Östersund 8,9 8,8 Berg 7,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund Ragunda 10,7 10,6 Genomsnitt** 9,6 Åre 7,8 Härjedalen 7,1 Jämförelse mot riket Riket Jämtlands län 9,1 8,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

25 4. DELTAGANDE I IDROTTSVERKSAMHET ANTALET DELTAGARTILLFÄLLEN PER BIDRAGSBERÄTTIGAD INVÅNARE FÖR LOK-STÖD INOM RIKSIDROTTSFÖRBUNDET, 0-25 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Östersund Genomsnitt* 10,1 10,7 Krokom 8,7 Bräcke 7,9 Berg 6,8 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Genomsnitt** 10,1 Härjedalen Åre Strömsund 7,3 7,2 7,6 Ragunda 4,4 Jämförelse mot riket Riket 10,2 Jämtlands län 9,1 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Riksindrottsförbundet,

26 5. NYANLÄNDA BARN ANTAL KOMMUNMOTTAGNA BARN OCH UNGA 0-19 ÅR PER 1000 INVÅNARE ENLIGT ERSÄTTNINGSFÖRORDNINGEN 2016 Större städer och kommuner nära större stad Berg 5,8 Bräcke 4,8 Krokom 3,6 Genomsnitt* 3,1 Östersund 2,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 6,7 Strömsund Åre 4,8 4,6 Genomsnitt** 4,2 Härjedalen 3,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 Riket 2,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

27 6. ENSAMKOMMANDE BARN ANTAL ENSAMKOMMANDE BARN PER 1000 INVÅNARE BOENDE I MIGRATIONSVERKETS MOTTAGNINGSSYSTEM, 0-17 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 7,3 Berg 5,1 Krokom 4,0 Genomsnitt* 2,5 Östersund 1,8 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 7,6 Strömsund Åre 4,9 4,9 Härjedalen 4,2 Genomsnitt** 2,9 Jämförelse mot riket Jämtlands län 3,5 Riket 2,4 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Migrationsverket,

28 7. SAMHÄLLSPLACERADE BARN INVÅNARE 0-20 ÅR PLACERADE PÅ INSTITUTION ELLER I FAMILJEHEM, ANTAL/1000 INVÅNARE 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 12,4 Östersund Genomsnitt* 9,3 9,1 Krokom 6,8 Berg 0,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 17,1 Åre Ragunda Genomsnitt** Härjedalen 11,6 11,0 10,8 10,1 Jämförelse mot riket Jämtlands län Riket 8,9 9,5 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

29 8. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET FÖR SAMHÄLLSPLACERADE BARN BEHÖRIGHET TILL NATIONELLT PROGRAM PÅ GYMNASIET (PLACERADE HELA ÅK 9, FÖDDA ), ANDEL (%) Större städer och kommuner nära större stad Krokom 62,0 Östersund Genomsnitt* 53,0 52,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län Riket 53,8 57,5 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

30 9.1 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING (1 JANUARI 30 JUNI 2016) Andel per kommun Totalt antal barn och unga Bräcke* Härjedalen Ragunda 100% 100% 100% Åre Östersund Krokom Berg Strömsund** 0% 43% 40% 80% 100% Genomsnitt för Jämtland Totalt antal barn och unga Jämtlands län 72% 82 * I Bräcke exkluderades 4 datapunkter på grund av osäkerhet i det underliggande materialet ** I Strömsund har två av de tre placerade barnen läkarundersökts men efter att placering skett Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

31 9.2 ANDEL GENOMFÖRDA LÄKARUNDERSÖKNINGAR ANDEL BARN OCH UNGA 0-20 ÅR SOM HAR GENOMGÅTT EN LÄKAR- UNDERSÖKNING I SAMBAND MED PLACERING Andel av de som klassificerats som ensamkommande barn/unga eller ej Totalt antal barn och unga Ensamkommande 96% 28 Ej ensamkommande 59% 54 Andel av de som vårdas enligt LVU respektive SoL Totalt antal barn och unga LVU 94% 17 SoL 66% 65 Källa: Data från Region Jämtland Härjedalens hälsoundersökningar i samband med placering av barn och unga den 1 jan-30 juni

32 10. BARN OCH BOSTAD VERKSTÄLLDA VRÄKNINGAR/AVHYSNINGAR SOM BERÖR BARN, ANTAL/ INVÅNARE Jämförelse mot riket Riket 3,8 Jämtlands län 1,5 Not Vägt medelvärde utifrån kommuner givna i kolada Källa: Kolada,

33 11. DYGN I FAMILJEHEMSPLACERING ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I FAMILJEHEM (INKL. JOUR- OCH NÄTVERKSHEM) PER INVÅNARE I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Berg 2,1 Östersund Genomsnitt* 1,9 1,9 Bräcke 1,6 Krokom 1,3 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,7 Åre Genomsnitt** 2,2 2,3 Härjedalen 1,8 Ragunda 1,6 Jämförelse mot riket Jämtlands län Riket 1,8 1,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

34 12. DYGN I INSTITUTIONSVÅRD ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR I INSTITUTIONSVÅRD PER INVÅNARE I ÅLDERSGRUPPEN 0-20 ÅR Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 2,5 Genomsnitt* 1,1 Krokom Östersund 0,7 0,7 Berg 0,5 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Strömsund 2,8 Ragunda 2,3 Härjedalen Åre 1,5 1,6 Genomsnitt** 1,2 Jämförelse mot riket Jämtlands län 1,1 Riket 0,9 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

35 13. BARN I EKONOMISK UTSATTHET INVÅNARE 0-19 ÅR I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL, ANDEL (%) Större städer och kommuner nära större stad Bräcke 14,4 Berg 13,2 Genomsnitt* 10,4 Östersund 7,1 Krokom 5,7 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 11,9 Genomsnitt** 9,1 Härjedalen 8,1 Strömsund Åre 7,1 7,1 Jämförelse mot riket Riket 9,6 Jämtlands län 8,4 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

36 14. VÅRDADE BARN ENLIGT LVU ANDEL BARN SOM VÅRDAS ENLIGT LVU, 0-20 ÅR PER 1000 INVÅNARE (0-20 ÅR) Större städer och kommuner nära större stad Genomsnitt* 4,0 Östersund 3,4 Bräcke 2,9 Krokom 2,6 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda 7,0 Strömsund 5,4 Genomsnitt** 4,1 Åre 1,6 Jämförelse mot riket Riket Jämtlands län 3,4 3,6 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Vägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Socialstyrelsen

37 15. ANSÖKAN OCH OROSANMÄLNINGAR TILL SOCIALTJÄNSTEN ANTAL AKTUALISERADE BARN INOM SOCIALTJÄNST PER 1000 INVÅNARE Större städer och kommuner nära större stad Genomsnitt* 18,6 Östersund 16,9 Berg 13,6 Krokom 2,8 Jämförelse mot riket Riket 17,5 Jämtlands län 14,1 * Vägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

38 16.1 BARN SOM ÅTERKOMMER TILL SOCIALTJÄNSTEN (0-12 ÅR) EJ ÅTERAKTUALISERADE BARN 0-12 ÅR ETT ÅR EFTER AVSLUTAD UTREDNING ELLER INSATS, ANDEL (%) Större städer och kommuner nära större stad Östersund 82,0 Genomsnitt* 75,9 Krokom 70,0 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Härjedalen 93,0 Genomsnitt** 75,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 87,3 Riket 75,6 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Socialstyrelsen

39 16.2 BARN SOM ÅTERKOMMER TILL SOCIALTJÄNSTEN (13-20 ÅR) EJ ÅTERAKTUALISERADE UNGDOMAR ÅR ETT ÅR EFTER AVSLUTAD UTREDNING ELLER INSATS, ANDEL (%), OVÄGT MEDEL Större städer och kommuner nära större stad Krokom Östersund 92,0 90,0 Genomsnitt* 79,7 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Åre 100,0 Strömsund Härjedalen 92,0 90,0 Genomsnitt** 75,3 Jämförelse mot riket Jämtlands län 87,8 Riket 78,4 * Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Socialstyrelsen

40 17. FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM TILLGÅNG TILL MANUALBASERAD INSATS FÖR FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP I SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN, (JA/NEJ) Större städer och kommuner nära större stad Bräcke Krokom Berg Östersund Nej Ja Ja Nej Genomsnitt* 56% Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ragunda Strömsund Åre Härjedalen Nej Ja Nej Ja Genomsnitt** 57% Jämförelse mot riket Jämtlands län 57% Riket 59% * Avser procent med tillgång. Ovägt medelvärde av kommuner i grupp B, Storstäder och storstadsnära kommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 ** Avser procent med tillgång. Ovägt medelvärde av kommuner i grupp C, Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, SKL kommungruppsindelning 2017 Källa: Kolada,

41 18. TANDVÅRD, UNDERSÖKTA BARN ANDEL UNDERSÖKTA 3-ÅRINGAR INOM FOLKTANDVÅRDEN OCH PRIVATTANDVÅRDEN Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Östergötland Örebro Stockholm Södermanland Gävleborg Västra Götaland Värmland Jönköping Skåne Riket Uppsala Kronoberg Jämtland Halland Dalarna Gotland Västerbotten Västernorrland Blekinge Västmanland Norrbotten Kalmar 57,1 59,8 70,6 70,1 91,9 90,7 89,1 87,6 86,9 85,3 84,2 84,1 84,1 84,1 83,5 82,3 81,6 81,4 81,1 79,4 78,0 77,6 Källa: Socialstyrelsen,

42 19. TANDVÅRD, KARIES ANDEL KARIESFRIA 3-ÅRINGAR Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Västmanland Västerbotten Jönköping Uppsala Värmland Västernorrland Gotland Stockholm Halland Södermanland Gävleborg Riket Västra Götaland Norrbotten Dalarna Jämtland Skåne Blekinge Kalmar Örebro Kronoberg Östergötland 98,0 97,9 97,6 97,1 96,9 96,8 96,5 96,3 96,1 95,9 95,7 95,6 95,5 95,5 95,0 94,6 94,4 94,3 94,0 93,7 93,6 93,4 Källa: Socialstyrelsen,

43 20. VÄNTETIDER TILL BUP ANDEL UNGA (0-17 ÅR) I LANDSTING/REGION SOM FÅTT EN FÖRSTA BEDÖMNING INOM 30 DAGAR I BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN Jämförelse mellan Sveriges landsting (%) Gotland 96,0 Kalmar 95,0 Stockholm 95,0 Uppsala 95,0 Jönköping 93,0 Skåne 92,0 Örebro 92,0 Östergötland 88,0 Blekinge 87,0 Norrbotten 85,0 Riket* 85,0 Södermanland 85,0 Halland Kronoberg Västernorrland 84,0 81,0 79,0 Västmanland Gävleborg Jämtland 69,0 69,0 77,0 Västra Götaland Värmland Dalarna 40,0 57,0 65,0 Västerbotten 31,0 * Medianvärde Källa: Väntetider i vården,

44 22. ADHD-LÄKEMEDEL FÖRSKRIVNING AV ADHD-LÄKEMEDEL TILL PERSONER MELLAN 0 OCH 24 ÅR Jämförelse mellan Sveriges landsting (förskrivningar per 1000 invånare) Gotland Gävleborg Halland Stockholm Uppsala Värmland Dalarna Västerbotten Södermanland Västmanland Riket Norrbotten Västernorrland Kalmar Västra Götaland Östergötland Skåne Blekinge Jämtland Örebro Jönköping Kronoberg 25,0 24,9 23,9 23,6 23,4 21,9 21,7 20,7 20,3 18,8 18,0 17,6 17,3 16,9 16,4 16,4 15,7 14,0 13,6 28,8 33,8 33,2 Källa: Socialstyrelsen,

45 23. ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL FÖRSKRIVNING AV ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL TILL PERSONER MELLAN 0 OCH 24 ÅR Jämförelse mellan Sveriges landsting (förskrivningar per 1000 invånare) Gotland Västerbotten Uppsala Gävleborg Blekinge Dalarna Värmland Norrbotten Västmanland Södermanland Västernorrland Västra Götaland Kalmar Riket Jämtland Östergötland Stockholm Örebro Skåne Jönköping Halland Kronoberg 16,6 26,9 25,9 24,7 23,8 22,8 22,7 22,2 21,9 21,5 21,5 21,1 20,4 20,3 20,1 19,7 19,5 19,3 18,8 18,6 18,6 34,7 Källa: Socialstyrelsen,

46 25. SJÄLVSKADEBETEENDE ANTAL PERSONER (0-24 ÅR) SOM VÅRDATS INLAGDA PÅ SJUKHUS PÅ GRUND AV SJÄLVTILLFOGADE SKADOR ELLER VÅLD Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Gotland Värmland Södermanland Jönköping Kalmar Norrbotten Västmanland Uppsala Östergötland Västernorrland Västerbotten Riket Gävleborg Halland Västra Götaland Örebro Dalarna Jämtland Blekinge Stockholm Kronoberg Skåne 43,5 84,1 82,6 78,9 76,7 70,6 68,8 68,7 67,6 67,0 66,8 62,0 58,9 58,7 57,4 102,4 99,9 99,6 99,5 113,4 127,1 137,7 Källa: Socialstyrelsen,

47 26. SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL ANTAL INDIVIDER (0-24 ÅR) MED REGELBUNDEN ANVÄNDNING ( 0,5 DDD/DAG) AV LUGNANDE MEDEL OCH SÖMNMEDEL PER 1000 INVÅNARE Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Gotland Gävleborg Västmanland Dalarna Västerbotten Norrbotten Uppsala Halland Jämtland Västernorrland Södermanland Stockholm Värmland Riket Västra Götaland Skåne Kalmar Blekinge Östergötland Örebro Jönköping Kronoberg 13,1 25,0 24,9 24,4 24,2 23,1 23,1 23,0 22,8 22,8 22,5 21,3 20,5 20,2 19,2 18,0 18,0 17,8 17,6 16,7 15,0 31,0 Källa: Socialstyrelsen,

48 27. TVÅNGSVÅRDADE BARN ANTAL PATIENTER (0-24 ÅR) INOM SLUTEN PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD GENOM LPT, VÅRDLANDSTING Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Norrbotten Gotland Södermanland Stockholm Västernorrland Gävleborg Västra Götaland Skåne Västmanland Dalarna Riket Jönköping Kronoberg Halland Uppsala Östergötland Kalmar Örebro Jämtland Blekinge Västerbotten Värmland 33,2 30,1 36,2 89,4 84,8 78,9 77,1 76,4 74,6 73,2 69,4 65,5 62,7 62,2 58,5 58,0 56,9 52,0 45,1 97,7 131,8 131,1 Källa: Socialstyrelsen,

49 28. TVÅNGSÅTGÄRDER FÖR BARN ANTAL TVÅNGSÅTGÄRDER INOM SLUTEN PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD GENOM LPT INOM ÅLDERSGRUPPEN 0-24 ÅR, VÅRDLANDSTING Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare) Gotland Norrbotten Stockholm Södermanland Kronoberg Skåne Västernorrland Riket Västra Götaland Västmanland Jönköping Dalarna Gävleborg Halland Uppsala Östergötland Kalmar Örebro Jämtland Värmland Västerbotten Blekinge 149,6 137,5 126,1 125,0 120,5 113,9 111,3 104,3 97,6 96,8 96,6 87,7 84,1 76,9 67,0 56,4 49,8 43,5 40,8 168,4 199,1 216,3 Källa: Socialstyrelsen,

50 31. SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP), BRUKARUPPFÖLJNINGAR ANTAL IFYLLDA BRUKARENKÄTER PÅ SIPKOLLEN.SE 0-24 ÅR Jämförelse mellan Sveriges landsting (antal) Uppsala 110 Halland Värmland Östergötland Gävleborg Stockholm Skåne Västra Götaland Jönköping Södermanland Västerbotten Blekinge Dalarna Gotland Jämtland Kalmar Kronoberg Västernorrland Västmanland Norrbotten Örebro Riket ( ) Riket ( ) ,3% Källa: SIPkollen,

51 32. PSYKISKT VÄLBEFINNANDE ANDEL UNGA MED NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE, ÅR Jämförelse mellan Jämtland, dess kommuner och Riket (antal) Härjedalen 24,2% Berg 23,0% Östersund 20,0% Åre 19,2% Strömsund 18,8% Krokom 14,4% Ragunda 13,7% Bräcke 9,1% Riket 20,0% Jämtland 19,0% Källa: HLV Jämtland 2014, Folhkälsomyndigheten

52 33. SJÄLVMORD SJÄLVMORD OCH DÖDSFALL MED OKLART UPPSÅT, ANTAL/ INVÅNARE (15-24 ÅR) Jämförelse mellan Sveriges landsting (per invånare, medelvärde ) Norrbotten Gotland Jämtland Värmland Kalmar Södermanland Östergötland Gävleborg Västmanland Jönköping Uppsala Riket Örebro Halland Västerbotten Stockholm Kronoberg Västra Götaland Blekinge Dalarna Västernorrland Skåne 14,1 12,8 11,7 11,3 11,3 11,3 11,0 10,5 10,4 10,0 9,9 9,8 9,2 9,1 8,3 8,0 7,5 7,2 17,9 23,7 23,4 23,3 Källa: Socialstyrelsen,

53 DEL 2: KVALITATIV BEHOVSANALYS Underlag till Region Jämtland Härjedalen I samarbete med: Detta material är använt i en skriftlig rapport. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas eller Tilias perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.

54 RAPPORTEN UTGÖR EN FÖRDJUPAD UNDERSÖKNING AV BARN OCH UNGAS PSYKISKA MÅENDE OCH BEHOV I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Denna rapport är framtagen av Sirona Health Solutions, med stöd av Föreningen Tilia, på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen och syftar till att analysera nuläget för den psykiska hälsan bland barn och unga i regionen Arbetet har omfattat en kvantitativ analys av de nationella nyckelindikatorerna för barn och unga som fastställts av SKL (se Del 1) Arbetet omfattade även en kvalitativ behovsanalys baserad på en genomförd enkät riktad till regionens åringar, utförd under april-maj 2017 och med drygt 700 respondenter (denna Del 2) Slutsatser och rekommendationer utifrån analyserna återfinns separat i de två delarna och utgör underlag för vidareutveckling av regionens handlingsplan som upprättades under 2016 Utöver de två delarna, finns även en Bilaga 1-Enkätfrågor (sammanställning av enkätfrågor) och en Bilaga 2-Rådata enkät (innehåller rådata från enkäten i Excelformat som har använts i samtliga analyser) Vid frågor om rapportens innehåll, kontakta johan.hilm@sironagroup.se 1

55 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 2

56 ÖVERSIKT ÖVER ANTAL RESPONDENTER I ENKÄTEN Antal respondenter i enkäten (n) x 703 påbörjade enkäten x 1 exkluderades pga. oseriösa svar x 631 avslutade hela enkäten 3

58 JÄMFÖRT MED BEFOLKNINGEN ÄR KVINNOR ÖVERREPRESENTERADE BLAND RESPONDENTERNA Könsfördelning i stickprovet Andel i stickprov Andel i befolkning Kvinna % 48% Man % 52% Annat alternativ 7 Osäker 11 Övriga 4% - Vill ej svara 13 Då antalet respondenter som angivit annat alternativ, osäker samt vill ej svara är för få för att analyseras separat har de slagits samman till en ny könskategori: Övriga Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 5

59 BLAND RESPONDENTERNA ÄR KVINNORNA I SNITT ÄLDRE ÄN MÄNNEN MEN JÄMFÖRT MED BEFOLKNINGEN ÄR DE YNGRE (ÅLDERSGRUPP ÅR) Åldersfördelning i stickprovet (antal per ålder) Kvinna Man Övriga 129 Snittålder stickprov Snittålder befolkning 111 Kvinna 18,07 19,86 Man 17,03 19,88 Övriga N/A N/A Målgruppen för undersökningen var år, men även respondenter med åldern 14 och 25 år har valt att inkluderas Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 6

60 ANDELEN RESPONDENTER FRÅN LÄNETS OLIKA KOMMUNER SKILJER SIG FRÅN DEN FÖRVÄNTADE BEFOLKNINGSDEMOGRAFIN Fördelning bland kommuner i stickprovet (n=702) Fördelning bland kommuner i befolkningen (14 25 år) Åre 4% Krokom 5% Berg 19% Strömsund 18% Bräcke 3% Östersund 37% Ragunda 2% Åre 9% Krokom 10% Berg 5% Strömsund 9% Bräcke 5% Östersund 51% Ragunda 4% Härjedalen 11% Härjedalen 7% Kommunerna Bräcke och Ragunda har båda färre än 30 respondenter varför slutsatser bör dras med stor försiktighet Nio respondenter är även hemmahörande i kommuner utanför Jämtlands län I jämförelse med den faktiska befolkningen är: Kommunerna Berg, Strömsund och Krokom är överrepresenterade ( 100 %) i stickprovet Ragunda och Åre är å andra sidan underrepresenterade ( 50 %) i stickprovet Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 7

61 ANDELEN UTRIKESFÖDDA ÄR ÖVERREPRESENTERADE BLAND MÄN OCH ÖVRIGA, MEN UNDERREPRESENTERADE BLAND KVINNOR Fördelning mellan inrikes- och utrikesfödda, samt föräldrarnas härkomst per könsidentitet (n=702) Båda föräldrar inrikesfödda En förälder utrikesfödd Två föräldrar utrikesfödda Utrikesfödd % 70% 61% 7% 0% 6% 2% 20% 8% 0% 32% 6% Kvinna Man Övriga Andel utrikesfödda* 13% 16% - * Andel utlandsfödda i Jämtlands län i åldersintervallet år Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 8

62 KVINNORNA I STICKPROVET HAR HÖGRE UTBILDNINGSGRAD ÄN MÄN OCH ANDRA Fördelning mellan högsta utbildningsnivå per könsidentitet (n=702) Universitet eller högskola Gymnasium Grundskola (åk 9) Fortfarande elev i grundskolan % 3% 6% 40% 26% 23% 30% 42% 48% 24% 30% 23% Kvinna Man Övriga Källa: Enkätdata, Sirona-analys 9

63 BLAND MÄN OCH ÖVRIGA FINNS DET ENLIGT VÅR DEFINITION* RELATIVT FLER INDIVIDER MED OSÄKER SYSSELSÄTTNING ÄN BLAND KVINNOR Fördelning mellan bekräftad och obekräftad sysselsättning* per könsidentitet (n=702) Bekräftad sysselsättning Osäker sysselsättning % 84% 74% 5% Kvinna 16% Man 26% Övriga * Se appendix för närmare beskrivning Källa: Enkätdata, Sirona-analys 10

64 DE ALLRA FLESTA RESPONDENTER BOR TILLSAMMANS MED EN ELLER BÅDA FÖRÄLDRAR Boendeform samtliga respondenter (n=702) 323 (46%) Delmängd av samhällsplacerade barn (vissa som är placerade exv. hos fosterfamiljer ryms eventuellt under annan boendeform ) och kommer hädanefter användas som en indikatorn för dessa. 94 (13%) 76 (11%) 17 (2%) 85 (12%) 62 (9%) 26 (4%) 19 (3%) Båda mina föräldrar Ibland hos mamma, ibland hos pappa Bara mamma Bara pappa Eget boende Med partner Hem för vård eller boende (HVB) Annan boendeform Källa: Enkätdata, Sirona analys 11

65 JÄMFÖRT MED RIKET MÅR RESPONDENTERNA I LÄNET SÄMRE Upplevt allmänt hälsotillstånd Bra eller mycket bra Någorlunda Dåligt eller mycket dåligt Riket* Enkätrespondenter (n=688) 13% 4% 16% 26% 58% 83% * Avseende åldersgruppen år Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2016, enkätdata, Sirona-analys 12

66 JÄMFÖRT MED RIKET MÅR RESPONDENTERNA I LÄNET SÄMRE Nej Lätta besvär Svåra besvär Upplevd ängslan, oro eller ångest (n=688) Upplevd huvudvärk eller migrän (n=688) Riket 10% 43% 47% Riket 4% 32% 64% Jämtland 17% 43% 39% Jämtland 10% 35% 55% Upplevda sömnsvårigheter (N=688) Upplevd trötthet (N=688) Riket 6% 32% 62% Riket 10% 61% 29% Jämtland 14% 34% 52% Jämtland 23% 52% 25% * Avseende åldersgruppen år Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2016, enkätdata, Sirona-analys 13

68 INTRODUKTION: MÅENDE Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt behandlar hur väl respondenterna mår Vi analyserar närmare hur könsidentitet, ålder, kommun, härkomst, sysselsättning och boende påverkar denna utfallsvariabel Tre indikatorer används för att fastställa mående; primärt faktorn grad av besvär gällande ängslan, oro eller ångest (fråga 9 i enkäten) och frekvens av nedstämdhet (fråga 13 i enkäten), samt sekundärt antal diagnoser Dessa indikatorer är utvalda då de bäst täcker in de vanligast förekommande problemen vid psykisk ohälsa (ångest och depression). Även fastställda diagnoser och antalet diagnoser är viktiga indikatorer för att förstå aktuellt och tidigare mående Övergripande slutsatser Avseende könstillhörighet mår kvinnor och övriga verkar må sämre när det kommer till psykisk ohälsa, jämfört med män De rapporterade besvären verkar även öka med ålder Inga mönster tydliga mönster går att utläsa när det gäller grad av rapporterad psykisk hälsa i enskilda kommuner, sysselsättning eller härkomst Barn som bor i HVB-hem verkar dock de som bor i övriga boendeformer 15

69 EN STÖRRE ANDEL KVINNOR OCH ÖVRIGA RAPPORTERAR SIG HA BESVÄR MED PSYKISK OHÄLSA JÄMFÖRT MED MÄN Andel som känner ängslan, oro eller ångest per könsidentitet och grad av besvär (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär % 256 5% 32% 31 35% Andel som känner sig nedstämda per könsidentitet och frekvens av besvär (n=667) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 251 6% 18% 29 24% 52% 23% 36% 31% 24% 17% 24% 63% 42% 30% 12% 44% 34% Kvinna Man Övriga Kvinna Man Övriga Källa: Enkätdata, Sirona analys 16

70 RAPPORTERADE BESVÄR AV PSYKISK OHÄLSA VERKAR ÖKA MED ÅLDERN Andel som känner ängslan, oro eller ångest per ålderskategori och grad av besvär (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär % 10% 36% 40% 20% 45% 31% 52% Andel som känner sig nedstämda per ålderskategori och frekvens av besvär (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 23% 31% % 32% % % 17% 20% 38% 52% 50% 26% 29% 34% 17% 35% 32% 20% 12% > >20 Fyndet är i linje med resultaten i rapporten Skolelevers hälsa och levnadsvanor - länsrapport läsår Hälsosamtalet i skolan och gäller speciellt för kvinnor. Källa: Enkätdata, Sirona analys 17

71 GRAD AV BESVÄR AVSEENDE ÄNGSLAN, ORO OCH ÅNGEST SKILJER SIG LITE MELLAN KOMMUNER I LÄNET Andel som känner ängslan, oro eller ångest per kommun och grad av besvär (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Östersund har högst andel barn och ungdomar som rapporterar sig ha svåra besvär av kommunerna med stor svarsfrekvens % 41% % 0% 18% 21% 17% 17% 24% 39% 33% 42% 39% 38% 43% 50% 47% 48% 50% 11% 53% 42% 29% 46% 40% 29% 67% Berg Bräcke* Härjedalen Krokom Ragunda* Strömsund Åre Östersund * < 30 respondenter i kategorin Kommun utanför Jämtlands län* Källa: Enkätdata, Sirona analys 18

72 FREKVENS AV BESVÄR AVSEENDE NEDSTÄMDHET SKILJER SIG LITE MELLAN KOMMUNER I LÄNET Andel som känner sig nedstämda per kommun och frekvens av besvär (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig Östersund sticker ut även här när det kommer till daglig känsla av nedstämdhet % 0% 11% 13% 21% 16% 14% 22% 29% 35% 26% 21% 23% 26% 28% 36% 35% 29% 31% 34% 41% 42% 28% 32% 36% 12% 12% 35% 23% 29% 14% 25% 31% 27% 16% 43% Berg Bräcke* Härjedalen Krokom Ragunda* Strömsund Åre* Östersund Kommun utanför Jämtlands län* * < 30 respondenter i kategorin Källa: Enkätdata, Sirona analys 19

73 HÄRKOMST VERKAR INTE KORRELERA MED VÄLMÅENDE Andel som känner ängslan, oro eller ångest per härkomstkategori (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Andel som känner sig nedstämda per härkomstkategori (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 18% 16% 16% 14% 17% 40% 43% 51% 60% 38% 29% 36% 27% 0% 20% 29% 29% 20% 39% 39% 31% 20% 45% 26% 11% 40% 27% Båda föräldrar inrikesfödda En förälder utrikesfödd Två föräldrar utrikesfödda* Själv utrikesfödd Båda föräldrar inrikesfödda En förälder utrikesfödd Två föräldrar utrikesfödda* Själv utrikesfödd * < 30 respondenter i kategorin Källa: Enkätdata, Sirona analys 20

74 DET FINNS INGEN SAMSTÄMMIG SKILLNAD I MÅENDE MELLAN SÅDANA MED BEKRÄFTAD ELLER OSÄKER SYSSELSÄTTNING Andel som känner ängslan, oro eller ångest bland sådana med osäker sysselsättning/övriga (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Andel som känner sig nedstämda bland sådana med sysselsättning/övriga (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 17% 13% 16% 17% 25% 30% 45% 29% 30% 55% 38% 43% 23% Osäker sysselsättning Bekräftad sysselsättning Osäker sysselsättning Bekräftad sysselsättning Källa: Enkätdata, Sirona analys 21

75 DEN SVÅRASTE BESVÄRSGRADEN VERKAR GENERELLT SÄTT VARA HÖGRE BLAND BARN SOM BOR PÅ HVB-HEM (SAMHÄLLSPLACERADE*) Andel som känner ängslan, oro eller ångest bland HVB-placerade barn/övriga (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Andel som känner sig nedstämda bland HVB-placerade barn/övriga (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 17% 23% 16% 43% 23% 30% 50% 41% 28% 17% 40% 14% 25% Boende på HVB-hem* Övriga Boende på HVB-hem* Övriga * Barn och ungdomar som lever i HVB-hem är en delmängd av samhällsplacerade barn. Då gruppen samhällsplacerade barn generellt är högre i Jämtland Härjedalen än övriga riket är gruppen särskilt relevant för riktade insatser. Källa: Enkätdata, Sirona analys 22

76 ANTAL SJÄLVRAPPORTERADE DIAGNOSER ÄR HÖGRE BLAND KVINNOR ÄN MÄN OCH ÖVRIGA Andelar med inga, en eller flera diagnoser per könsidentitet (n=702) > 1 diagnos 1 diagnos Ingen diagnos Andelar med inga, en eller flera diagnoser per status för sysselsättning (n=702) > 1 diagnos 1 diagnos Ingen diagnos 407 6% 15% % 2% 31 6% 10% % 4% 10% 14% 79% 88% 84% 84% 82% Kvinna Man Övriga Osäker sysselsättning Bekräftad sysselsättning Något fler kvinnor har fått en eller flera diagnoser jämfört med andra kön. Detta kan delvis bero på att de generellt mår sämre samt i större utsträckning verkar söka vård, vg. se sida 36. Det verkar inte finnas någon korrelation mellan sysselsättning och antal diagnoser. En försvårande omständighet för denna analys är att en stor andel av respondenterna fortfarande är i skolålder, varför denna indikator bör tolkas med försiktighet. Källa: Enkätdata, Sirona analys 23

78 INTRODUKTION: FÖRTROENDE FÖR VÅRDEN Faktorer använda i detta avsnitt I detta avsnitt undersöker vi hur förtroendet för olika aktörer som erbjuder stöd och behandling mot psykisk ohälsa ser ut Vi analyserar närmare hur könsidentitet, hemkommun, diagnoser samt självrapporterad kännedom om var man ska vända sig för att få vård vid psykisk ohälsa påverkar förtroendet för vården Två indikatorer används för att fastställa förtroende för vården; rekommendationer till vänner angående val av aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa (fråga 19 i enkäten) samt respondentens uppfattning om hur troligt det är olika aktörer skulle kunna hjälpa en vän som mår dåligt (fråga 20 i enkäten) Övergripande slutsatser Att vända sig till BUP och skolkurator/elevhälsa rekommenderas generellt av respondenterna, oberoende av skärning. En stor andel av de som kategoriserats som övrig könsidentitet vet ej var de ska vända sig för att få stöd och behandling Män svarar i stor utsträckning att de ej vet hur troligt det är att en viss aktör skulle kunna hjälpa/stödja deras vän att må bättre. Skillnaden gentemot kvinnor är i många fall uppemot en faktor på två. Detta är särskilt intressant då det inte finns någon könsskillnad bland respondenterna avseende huruvida man vet vart man ska vända sig om man själv skulle drabbas av psykisk ohälsa (fråga 18, vg. se sida 38). 25

79 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KÖNSIDENTITETER Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per könsidentitet Tre största Övriga Kvinna (n=1 070*) Man (n=623*) Övriga (n=60*) Akuten 1% Akuten 3% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 19% Barn- och ungdomspsykiatri 12% Barn- och ungdomspsykiatri 13% Elevhälsa/skolkurator 17% Elevhälsa/skolkurator 17% Elevhälsa/skolkurator 15% Hälsocentral 8% Hälsocentral 16% Hälsocentral 8% Ideell organisation 6% Ideell organisation 4% Ideell organisation 8% Privat psykolog 6% Privat psykolog 6% Privat psykolog 3% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 4% Samtal till stödlinje 7% Stödchatt 3% Stödchatt 4% Stödchatt 5% Ungdomsmottagning Ungdomspsykiatrisk mottagning Vuxenpsykiatrisk mottagning 15% 11% 4% Ungdomsmottagning 11% Ungdomspsykiatrisk mottagning Vuxenpsykiatrisk mottagning 4% 8% Ungdomsmottagning Ungdomspsykiatrisk mottagning Vuxenpsykiatrisk mottagning 8% 10% 2% En stor andel vet ej var de skall vända sig Annat 2% Annat 3% Annat 2% Vet ej 4% Vet ej 8% Vet ej 17% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 26

80 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KOMMUNER I LÄNET Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per kommun (1/3) Tre största Övriga Berg (n=355*) Bräcke (n=44*) Härjedalen (n=185*) Akuten 1% Akuten 0% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 17% Barn- och ungdomspsykiatri 25% Barn- och ungdomspsykiatri 13% Elevhälsa/skolkurator 19% Elevhälsa/skolkurator 16% Elevhälsa/skolkurator 19% Hälsocentral 11% Hälsocentral 5% Hälsocentral 10% Ideell organisation 7% Ideell organisation 7% Ideell organisation 3% Privat psykolog 5% Privat psykolog 0% Privat psykolog 8% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 7% Samtal till stödlinje 2% Stödchatt 4% Stödchatt 2% Stödchatt 3% Ungdomsmottagning 14% Ungdomsmottagning 11% Ungdomsmottagning 16% Ungdomspsykiatrisk mottagning 10% Ungdomspsykiatrisk mottagning 18% Ungdomspsykiatrisk mottagning 7% Vuxenpsykiatrisk mottagning 2% Vuxenpsykiatrisk mottagning 5% Vuxenpsykiatrisk mottagning 2% Annat 2% Annat 2% Annat 3% Vet ej 5% Vet ej 2% Vet ej 11% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 27

81 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KOMMUNER I LÄNET Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per kommun (2/3) Tre största Övriga Krokom (n=97*) Ragunda (n=36*) Strömsund (n=295*) Akuten 3% Akuten 0% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 15% Barn- och ungdomspsykiatri 11% Barn- och ungdomspsykiatri 18% Elevhälsa/skolkurator 13% Elevhälsa/skolkurator 11% Elevhälsa/skolkurator 18% Hälsocentral 5% Hälsocentral 6% Hälsocentral 14% Ideell organisation 7% Ideell organisation 8% Ideell organisation 3% Privat psykolog 8% Privat psykolog 8% Privat psykolog 7% Samtal till stödlinje 7% Samtal till stödlinje 11% Samtal till stödlinje 4% Stödchatt 4% Stödchatt 6% Stödchatt 3% Ungdomsmottagning 12% Ungdomsmottagning 14% Ungdomsmottagning 13% Ungdomspsykiatrisk mottagning 8% Ungdomspsykiatrisk mottagning 8% Ungdomspsykiatrisk mottagning 7% Vuxenpsykiatrisk mottagning 4% Vuxenpsykiatrisk mottagning 6% Vuxenpsykiatrisk mottagning 4% Annat 3% Annat 0% Annat 3% Vet ej 8% Vet ej 11% Vet ej 5% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 28

82 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KOMMUNER I LÄNET Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per kommun (3/3) Tre största Övriga Åre (n=80*) Östersund (n=640*) Annan kommun (n=21*) Akuten 3% Akuten 2% Akuten 0% Barn- och ungdomspsykiatri 15% Barn- och ungdomspsykiatri 16% Barn- och ungdomspsykiatri 5% Elevhälsa/skolkurator 16% Elevhälsa/skolkurator 15% Elevhälsa/skolkurator 24% Hälsocentral 10% Hälsocentral 11% Hälsocentral 19% Ideell organisation 9% Ideell organisation 5% Ideell organisation 10% Privat psykolog 5% Privat psykolog 5% Privat psykolog 10% Samtal till stödlinje 8% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 0% Stödchatt 5% Stödchatt 3% Stödchatt 0% Ungdomsmottagning 10% Ungdomsmottagning 13% Ungdomsmottagning 10% Ungdomspsykiatrisk mottagning 11% Ungdomspsykiatrisk mottagning 12% Ungdomspsykiatrisk mottagning 5% Vuxenpsykiatrisk mottagning 3% Vuxenpsykiatrisk mottagning 7% Vuxenpsykiatrisk mottagning 0% Annat 3% Annat 2% Annat 5% Vet ej 4% Vet ej 4% Vet ej 14% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 29

83 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND I STORT SÄTT ALLA DIAGNOSGRUPPER Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per diagnos (1/2) Tre största Övriga ADD/ADHD (n=37*) Autismspektrum (n=6*) Depression (n=215*) Akuten 0% Akuten 0% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 24% Barn- och ungdomspsykiatri 17% Barn- och ungdomspsykiatri 17% Elevhälsa/skolkurator 22% Elevhälsa/skolkurator 17% Elevhälsa/skolkurator 13% Hälsocentral 5% Hälsocentral 0% Hälsocentral 10% Ideell organisation 3% Ideell organisation 0% Ideell organisation 7% Privat psykolog 3% Privat psykolog 0% Privat psykolog 5% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 5% Stödchatt 3% Stödchatt 0% Stödchatt 2% Ungdomsmottagning 8% Ungdomsmottagning 17% Ungdomsmottagning 10% Ungdomspsykiatrisk mottagning 8% Ungdomspsykiatrisk mottagning 17% Ungdomspsykiatrisk mottagning 15% Vuxenpsykiatrisk mottagning 5% Vuxenpsykiatrisk mottagning 17% Vuxenpsykiatrisk mottagning 9% Annat 3% Annat 0% Annat 3% Vet ej 11% Vet ej 17% Vet ej 1% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 30

84 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND I STORT SÄTT ALLA DIAGNOSGRUPPER Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per diagnos (2/2) Tre största Övriga Ångesttillstånd (n=96*) Barn- och ungdomspsykiatri Akuten 3% 19% Övriga diagnoser (n=26*) Akuten Barn- och ungdomspsykiatri 0% 23% Borderline, bipolär sjukdom, schizofreni, ätstörning, dyslexi, etc. Elevhälsa/skolkurator 14% Elevhälsa/skolkurator 15% Hälsocentral 9% Hälsocentral 4% Ideell organisation 4% Ideell organisation 8% Privat psykolog 3% Privat psykolog 4% Samtal till stödlinje 5% Stödchatt 1% Samtal till stödlinje Stödchatt 0% 4% Ungdomsmottagning 8% Ungdomsmottagning 19% Ungdomspsykiatrisk mottagning 16% Ungdomspsykiatrisk mottagning 12% Vuxenpsykiatrisk mottagning 11% Vuxenpsykiatrisk mottagning 4% Annat 5% Annat 8% Vet ej 1% Vet ej 0% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 31

85 FÖRDELNINGEN MELLAN REKOMMENDATIONER TILL OLIKA AKTÖRER ÄR LIKA BLAND DE SOM SÄGER SIG VETA VAR DE KAN VÄNDA SIG Rekommendation till en vän om besök hos aktör indelat på resp. som vet respektive inte vet var de bör vända sig vid psykisk ohälsa Rekommendationer av de som vet (n=1 283*) Rekommendationer av de som inte vet (n=470*) 2% Akuten 1% 18% 17% Barn- och ungdomspsykiatri Elevhälsa/skolkurator 14% 15% 11% Hälsocentral 11% 5% Ideell organisation 6% 6% Privat psykolog 4% 4% Samtal till stödlinje 5% 3% Stödchatt 3% 14% Ungdomsmottagning 11% 10% Ungdomspsykiatrisk mottagning 10% 5% Vuxenpsykiatrisk mottagning 3% 2% Annat 3% 3% Vet ej 13% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 32

86 TRE AKTÖRER FÅR HÖGST MEDELVÄRDE AV BÅDE KVINNOR, MÄN OCH ÖVRIGA FÖR HUR TROLIGT DERAS HJÄLP SKULLE VARA EFFEKTIV Uppskattning om hur troligt aktörer skulle kunna hjälpa en vän vid psykisk ohälsa Tre högsta Övriga Kvinna Medelvärde* Andel som svarade vet ej Man Medelvärde* Andel som svarade vet ej Övriga Medelvärde* Andel som svarade vet ej Akuten 2,6 15% Akuten 3,3 31% Akuten 3,1 52% Barn- och ungdomspsykiatri 5,2 12% Barn- och ungdomspsykiatri 4,8 24% Barn- och ungdomspsykiatri 4,7 34% Elevhälsa/skolkurator 4,0 10% Elevhälsa/skolkurator 4,4 23% Elevhälsa/skolkurator 4,1 34% Hälsocentral 3,3 15% Hälsocentral 4,0 26% Hälsocentral 3,4 37% Ideell organisation 4,5 22% Ideell organisation 4,2 37% Ideell organisation 3,7 48% Privat psykolog 5,2 20% Privat psykolog 4,6 29% Privat psykolog 4,2 59% Samtal till stödlinje 3,4 19% Samtal till stödlinje 3,6 33% Samtal till stödlinje 3,5 46% Stödchatt 3,1 20% Stödchatt 3,3 34% Stödchatt 3,4 39% Ungdomsmottagning 4,7 13% Ungdomsmottagning 4,6 29% Ungdomsmottagning 4,1 41% Ungdomspsykiatrisk mottagning 5,2 15% Ungdomspsykiatrisk mottagning 4,8 30% Ungdomspsykiatrisk mottagning 4,7 38% Vuxenpsykiatrisk mottagning 4,3 24% Vuxenpsykiatrisk mottagning 3,9 35% Vuxenpsykiatrisk mottagning 4,0 50% * Rankning mellan 1=Inte alls troligt till 7=Mycket troligt Källa: Enkätdata, Sirona analys 33

88 INTRODUKTION: KONTAKT MED VÅRDEN Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt behandlar respondenters faktiska kontakt med vården Uppdelat på könsidentitet, ålder, kommun, besvärsgrad och besvärsfrekvens, huruvida de har sökt hjälp eller inte samt huruvida de vet vilka aktörer de kan vända sig till och vilka de faktiskt vänder sig till Dessa indikatorer är utvalda för att förstå framförallt vilka det är som söker hjälp vid psykisk ohälsa och var de söker hjälpen/stödet Övergripande slutsatser Män söker hjälp/stöd i mindre utsträckning än de två andra könsidentiteterna Det söks mer hjälp/stöd högre upp i åldrarna 20-30% av respondenterna har ännu inte sökt hjälp trots påtagliga besvär med psykisk ohälsa Ca 70% vet var de kan vända sig vid besvär oavsett uppdelning i kön, besvärsgrad och frekvens samt kommun BUP verkar vara den mest besökta aktören av alla vid psykisk ohälsa 35

89 KVINNOR OCH ÄLDRE INDIVIDER ÄR MER BENÄGNA ATT SÖKA HJÄLP/STÖD VID UPPLEVDA BESVÄR Andel som har sökt hjälp/stöd vid upplevd psykisk ohälsa per könsidentitet (n=654) Inte sökt Sökt Andel respondenter som har sökt hjälp/stöd vid upplevd psykisk ohälsa per ålderskategori (n=652) Inte sökt Sökt % 80% 70% 80% 73% 57% 38% 49% 20% 30% 20% 27% 43% 62% Kvinna Man Annat >20 Relativt fler kvinnor än män och andra söker hjälp vid upplevd psykisk ohälsa Med ökande ålder ökar även andelen respondenter som har sökt vård för sina besvär. Källa: Enkätdata, Sirona analys 36

90 MÅNGA AV RESPONDENTERNA SOM INDIKERAR PSYKISK OHÄLSA HAR ÄNNU INTE SÖKT HJÄLP/STÖD FÖR SINA BESVÄR Andel som sökt/ej sökt hjälp/stöd* vid olika grader av ängslan, oro eller ångest (N=654) Inte sökt Sökt Andel som sökt/ej sökt hjälp/stöd* vid olika frekvens av nedstämdhet (N=638) Inte sökt Sökt % 28% 56% 50% 71% 89% 92% 79% 72% 44% 50% 29% 11% 8% Vid svåra besvär Vid lätta besvär Vid inga besvär I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig En femtedel anger att de inte har sökt hjälp, trots svåra besvär och över hälften har inte sökt hjälp vid lätta besvär Nästan en tredjedel av de som känner sig nedstämda varje dag har hittills inte sökt hjälp för sina besvär Källa: Enkätdata, Sirona analys 37

91 ANLEDNINGEN TILL VARFÖR MÅNGA INTE SÖKER VID BESVÄR VERKAR INTE HANDLA OM OLIKHETER I KUNSKAP OM VAR MAN KAN VÄNDA SIG Andel resp. som vet var de ska vända sig vid psykisk ohälsa vid olika grader av ängslan, oro eller ångest (N=654) Vet ej Vet Andel resp. som vet var de ska vända sig vid psykisk ohälsa vid olika frekvens av nedstämdhet (N=638) Vet ej Vet % 35% 24% 33% 34% 26% 27% 70% 65% 76% 67% 66% 74% 73% Vid svåra besvär Vid lätta besvär Vid inga besvär I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig Källa: Enkätdata, Sirona analys 38

92 KUNSKAP OM VAR MAN KAN VÄNDA SIG VERKAR INTE HELLER SKILJA MELLAN KÖNSIDENTITETER OCH KOMMUNER Andel resp. som vet var de kan vända sig vid psykisk ohälsa per könsidentitet (n=654) Vet ej Vet % 28% 40% 70% 72% 60% Kvinna Man Annat Andel resp. som vet var de kan vända sig vid psykisk ohälsa per kommun (n=654) Vet ej Vet % 28% 30% 37% 67% 22% 37% 31% 44% 72% 72% 70% 63% 33% 78% 63% 69% 56% Berg Bräcke* * < 30 respondenter i kategorin Härjedalen Krokom Ragunda* Strömsund Åre* Östersund Kommun utanför Jämtlands län* Källa: Enkätdata, Sirona analys 39

93 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA BLAND ALLA KÖNSIDENTITETER Andel av samtliga som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kön Tre största Övriga Kvinnor (n=423*) Man (n=78*) Övriga (n=21*) Akuten 4% Akuten 4% Akuten 5% Barn- och ungdomspsykiatri 19% Barn- och ungdomspsykiatri 24% Barn- och ungdomspsykiatri 19% Elevhälsa/skolkurator 24% Elevhälsa/skolkurator 19% Elevhälsa/skolkurator 24% Hälsocentral 13% Hälsocentral 21% Hälsocentral 10% Ideell organisation 5% Ideell organisation 4% Ideell organisation 10% Privat psykolog 3% Privat psykolog 1% Privat psykolog 5% Samtal till stödlinje 2% Samtal till stödlinje 1% Samtal till stödlinje 5% Stödchatt 3% Stödchatt 3% Stödchatt 5% Ungdomsmottagning 10% Ungdomsmottagning 4% Ungdomsmottagning 0% Ungdomspsykiatrisk mottagning 9% Ungdomspsykiatrisk mottagning 5% Ungdomspsykiatrisk mottagning 10% Vuxenpsykiatrisk mottagning 4% Vuxenpsykiatrisk mottagning 5% Vuxenpsykiatrisk mottagning 10% Annat 3% Annat 9% Annat 0% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 40

94 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA I EN MAJORITET AV KOMMUNERNA Andel som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kommun (1/3) Två största Övriga Berg (n=52*) Bräcke (n=28*) Härjedalen (n=185*) Akuten 6% Akuten 11% Akuten 0% Barn- och ungdomspsykiatri 23% Barn- och ungdomspsykiatri 21% Barn- och ungdomspsykiatri 2% Elevhälsa/skolkurator 25% Elevhälsa/skolkurator 18% Elevhälsa/skolkurator 6% Hälsocentral 12% Hälsocentral 11% Hälsocentral 2% Ideell organisation 8% Ideell organisation 4% Ideell organisation 2% Privat psykolog 8% Privat psykolog 0% Privat psykolog 0% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 0% Stödchatt 2% Stödchatt 4% Stödchatt 0% Ungdomsmottagning 2% Ungdomsmottagning 4% Ungdomsmottagning 2% Ungdomspsykiatrisk mottagning 6% Ungdomspsykiatrisk mottagning 21% Ungdomspsykiatrisk mottagning 0% Vuxenpsykiatrisk mottagning 6% Vuxenpsykiatrisk mottagning 7% Vuxenpsykiatrisk mottagning 0% Annat 4% Annat 0% Annat 0% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 41

95 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA I EN MAJORITET AV KOMMUNERNA Andel som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kommun (2/3) Två största Övriga Krokom (n=21*) Ragunda (n=7*) Strömsund (n=73*) Akuten 5% Akuten 14% Akuten 5% Barn- och ungdomspsykiatri 10% Barn- och ungdomspsykiatri 0% Barn- och ungdomspsykiatri 16% Elevhälsa/skolkurator 14% Elevhälsa/skolkurator 29% Elevhälsa/skolkurator 27% Hälsocentral 14% Hälsocentral 14% Hälsocentral 14% Ideell organisation 5% Ideell organisation 0% Ideell organisation 7% Privat psykolog 5% Privat psykolog 0% Privat psykolog 4% Samtal till stödlinje 10% Samtal till stödlinje 14% Samtal till stödlinje 3% Stödchatt 5% Stödchatt 0% Stödchatt 3% Ungdomsmottagning 5% Ungdomsmottagning 0% Ungdomsmottagning 10% Ungdomspsykiatrisk mottagning 0% Ungdomspsykiatrisk mottagning 0% Ungdomspsykiatrisk mottagning 5% Vuxenpsykiatrisk mottagning 10% Vuxenpsykiatrisk mottagning 0% Vuxenpsykiatrisk mottagning 3% Annat 19% Annat 29% Annat 3% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 42

96 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA I EN MAJORITET AV KOMMUNERNA Andel som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kommun (3/3) Två största Övriga Åre (n=15*) Östersund (n=303*) Akuten 0% Akuten 4% Barn- och ungdomspsykiatri 27% Barn- och ungdomspsykiatri 21% Elevhälsa/skolkurator 27% Elevhälsa/skolkurator 20% Hälsocentral 13% Hälsocentral 15% Ideell organisation 7% Ideell organisation 4% Privat psykolog 7% Privat psykolog 1% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 2% Stödchatt 7% Stödchatt 4% Ungdomsmottagning 13% Ungdomsmottagning 10% Ungdomspsykiatrisk mottagning 0% Ungdomspsykiatrisk mottagning 11% Vuxenpsykiatrisk mottagning 0% Vuxenpsykiatrisk mottagning 5% Annat 0% Annat 3% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 43

98 INTRODUKTION: NÖJDHET EFTER KONTAKT MED VÅRDEN Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt behandlar respondenters nöjdhet med vården/hjälpen/stödet de har fått Uppdelat på könsidentitet och aktörer, som i sin tur är uppdelade i offentliga stödfunktioner och icke offentliga stödfunktioner Övergripande slutsatser En majoritet av samtliga könsidentiteter är nöjda med den vård/hjälp/stöd de har mottagit I aktörsuppdelningen är en majoritet av respondenterna antingen neutrala eller nöjda med den vård/hjälp/stöd de har mottagit Indikatorn som är utvald är svaren på en fråga som specifikt behandlar nöjdhet med mottagen vård/hjälp/stöd (frågorna 24 och 28 i enkäten) 45

99 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd EN MAJORITET AV SAMTLIGA KÖNSIDENTITETER ÄR NÖJDA MED DEN VÅRD/HJÄLP/STÖD DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad Kvinna 56 (33%) 47 (27%) Man Övriga 17 (10%) 28 (16%) 23 (13%) 2 (5%) 0 (0%) 8 (18%) 21 (48%) 13 (30%) 2 (29%) 1 (14%) 1 (14%) 2 (29%) 1 (14%) n=171 n=44 n=7 Källa: Enkätdata, Sirona analys 46

100 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd DE FLESTA RESPONDENTERNA KÄNNER SIG NEURALA ELLER NÖJDA MED DET STÖD/HJÄLP DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad fördelat på offentliga stödfunktioner (1/2) n=23 Akuten 2 (9%) 6 (26%) 9 (39%) 4 (17%) 2 (9%) n=120 Elevhälsa/ skolkurator 10 (8%) 16 (13%) 30 (25%) 48 (40%) 16 (13%) BUP 8 (8%) 13 (13%) 17 (17%) Hälsocentral 29 n=103 (28%) 36 n=72 (35%) 10 (14%) 13 (18%) 23 (32%) 21 (29%) 5 (7%) Källa: Enkätdata, Sirona analys 47

101 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd DE FLESTA RESPONDENTERNA KÄNNER SIG NEURALA ELLER NÖJDA MED DET STÖD/HJÄLP DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad fördelat på offentliga stödfunktioner (2/2) n=46 Ungdomsmottagning 4 (9%) 8 (17%) 10 (22%) 19 (41%) 5 (11%) n=25 Vuxenpsykiatrisk mottagning 5 (20%) 5 (20%) 7 (28%) 7 (28%) 1 (4%) Ungdomspsykiatrisk mottagning n=46 4 (9%) 10 (22%) 12 (26%) 13 (28%) 7 (15%) Källa: Enkätdata, Sirona analys 48

102 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd DE FLESTA RESPONDENTERNA KÄNNER SIG NEURALA ELLER NÖJDA MED DET STÖD/HJÄLP DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad fördelat på icke offentliga stödfunktioner n=26 Ideell organisation 6 (23%) 1 (4%) 8 (31%) 9 (35%) 2 (8%) n=12 Samtal till stödlinje 2 (17%) 1 (8%) 5 (42%) 2 (17%) 2 (17%) Privat psykolog 1 (8%) 2 (15%) Stödchatt 3 3 n=13 (23%) (23%) 4 n=17 (31%) 4 (24%) 1 (6%) 7 (41%) 4 (24%) 1 (6%) Källa: Enkätdata, Sirona analys 49

104 INTRODUKTION: BEHOV HOS UTVALDA GRUPPER Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt kartlägger behov hos utvalda grupper, dvs. sådana som har indikerat att de mår sämre relativt andra grupper och sådana som är missnöjda (endast sådana som har indikerat missnöjdhet med offentliga stödfunktioner). Syftet är att förstå vilka preferenser dessa grupper har och hur vården/hjälpen/stödet skulle kunna förbättras De utvalda grupperna är: kvinnor respondenter med annan könsidentitet boende i HVB-hem de som uppgett att de är missnöjda eller mycket missnöjda med vården de fått från offentliga stödfunktioner de som upplevt svåra besvär med ängslan, oro eller ångest resp. de som känt sig nedstämda i stort sett varje dag men ännu inte sökt hjälp Övergripande slutsatser Kvinnor, boende i HVB-hem och de som uppgett att de är missnöjda med vården skulle föredra stöd genom mottagningsbesök De som angett annan könsidentitet och de som mår dåligt men ännu inte sökt hjälp anger att de inte vet genom vilken kanal de önskar att få stöd Kvinnor och de som mår dåligt men ännu inte sökt hjälp ser det som viktigt att kunna känna förtroende för den de ska prata med om de söker hjälp Majoriteten av dem som angett annan könsidentitet och de som uppgett att de är missnöjda med vården vill bli tagna på allvar om de skulle söka hjälp Boende i HVB-hem ser det som viktigt att bli lyssnad på om de skulle söka hjälp 51

105 KVINNOR FÖREDRAR MOTTAGNINGSBESÖK OCH VILL KÄNNA FÖRTROENDE FÖR DEN DE SKA PRATA MED Önskade möten/kommunikationskanaler bland kvinnor (n=593*) Viktigast om man skulle söka vård för kvinnor (n=1 101*) Mottagningsbesök 212 Jag vill känna mig trygg 216 Samtal till stödlinje 60 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 254 Stödchatt 75 Jag vill bli tagen på allvar 235 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill bli lyssnad på 141 Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 17 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 111 Vet ej 115 Annat 9 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 52

106 DE SOM ANGETT ANNAN KÖNSIDENTITET ÄR OSÄKRA PÅ ÖNSKAD KANAL FÖR HJÄLP OCH VILL BLI TAGNA PÅ ALLVAR Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som angett annat kön (n=35*) Viktigast om man skulle söka vård för dem som angett annat kön (n=78*) Mottagningsbesök 5 Jag vill känna mig trygg 14 Samtal till stödlinje 6 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 14 Stödchatt 6 Jag vill bli tagen på allvar 18 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 1 2 Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 1 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 12 Vet ej 14 Annat 0 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 53

107 BLAND DEM SOM BOR I HVB-HEM ÄR MOTTAGNINGSBESÖK DEN MEST FÖRE- DRAGNA KANALEN FÖR ATT MOTTA HJÄLP OCH MAN VILL BLI LYSSNAD PÅ Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som bor i HVB-hem (n=24*) Viktigast om man skulle söka vård för dem som bor i HVB-hem (n=57*) Mottagningsbesök 8 Jag vill känna mig trygg 8 Samtal till stödlinje 3 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 11 Stödchatt 1 Jag vill bli tagen på allvar 9 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 2 2 Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 2 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 3 Vet ej 6 Annat 0 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 54

108 DE SOM ÄR MISSNÖJDA MED VÅRDEN DE FÅTT ÖNSKAR HELST STÖD GENOM MOTTAGNINGSBESÖK OCH VILL BLI TAGNA PÅ ALLVAR Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som är missnöjda/mycket missnöjda* (n=79**) Viktigast om man skulle söka vård för dem som är missnöjda/mycket missnöjda* (n=144**) Mottagningsbesök 24 Jag vill känna mig trygg 20 Samtal till stödlinje 6 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 33 Stödchatt 12 Jag vill bli tagen på allvar 37 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 7 13 Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 4 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 12 Vet ej 13 Annat 1 * Missnöje endast med offentliga stödfunktioner ** Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 55

109 DE SOM MÅR DÅLIGT MEN SOM ÄNNU INTE UPPSÖKT VÅRD ÄR OSÄKRA PÅ VILKEN KANAL DE VILL FÅ HJÄLP GENOM Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest resp. har känt sig nere eller ledsen i stort sett varje dag den senaste månaden Ängslan, oro eller ångest (n=46*) Nedstämdhet (n=33*) 9 Mottagningsbesök 6 5 Samtal till stödlinje 3 5 Stödchatt 4 4 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem 4 3 Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 4 5 Annat sätt 0 15 Vet ej 12 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 56

110 DE SOM MÅR DÅLIGT MEN SOM ÄNNU INTE UPPSÖKT VÅRD VILL KÄNNA FÖRTROENDE FÖR DEN DE MÖTER I VÅRDEN Viktigast om man skulle söka vård för dem som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest resp. har känt sig nere eller ledsen i stort sett varje dag den senaste månaden Ängslan, oro eller ångest (n=69*) Nedstämdhet (n=81*) 12 Jag vill känna mig trygg Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med Jag vill bli tagen på allvar 13 7 Jag vill bli lyssnad på 6 7 Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar 10 8 Jag vill kunna vara anonym 6 9 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 14 0 Annat 2 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 57

112 EN ÖVERVÄGANDE MAJORITET RESPONDENTER ÄR 16 ÅR GAMMAL Åldersfördelning, antal respondenter per ålder (n=700)

113 FLER KVINNOR ÄN MÄN HAR BESVARAT ENKÄTEN Könstillhörighet (n=702) Kvinna 407 Man 264 Annat alternativ 7 Osäker 11 Vill ej svara 13 60

114 DE ALLRA FLESTA RESPONDENTER BOR TILLSAMMANS MED EN ELLER BÅDA FÖRÄLDRAR Boendeform samtliga respondenter (n=702) 323 (46%) 94 (13%) 76 (11%) 17 (2%) 85 (12%) 62 (9%) 26 (4%) 19 (3%) Båda mina föräldrar Ibland hos mamma, ibland hos pappa Bara mamma Bara pappa Eget boende Med partner Hem för vård eller boende (HVB) Annan boendeform 61

115 DE FLESTA RESPONDENTER ÄR FOLKBOKFÖRDA I ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommun där respondent är folkbokförd (n=702) Fördelning bland kommuner (n=702) Östersund 260 Berg 133 Strömsund Härjedalen Krokom Åre Åre 4% Krokom 5% Berg 19% Strömsund 18% Bräcke 3% Östersund 37% Ragunda 2% Bräcke 18 Ragunda 14 Härjedalen 11% Kommun utanför Jämtlands län 9 62

116 MAJORITETEN ÄR FÖDD I SVERIGE OCH HAR SVENSKFÖDDA FÖRÄLDRAR Respondentens födelseland (n=702) Utanför Europa Vet ej Övriga Europa Övriga Norden 8% 1% 1% 3% Antal utlandsfödda föräldrar per respondent (n=702) Två föräldrar 23% En förälder 7% 87% Sverige 70% Ingen förälder Pappans födelseland (n=702) Utanför Europa Vet ej Övriga Europa 2% 9% Övriga Norden 2% 3% Mammans födelseland (n=702) Utanför Europa Vet ej Övriga Europa Övriga Norden 8% 3% 1% 2% 85% Sverige 85% Sverige 63

117 NIONDE KLASS ÄR DEN VANLIGASTE HÖGSTA UPPNÅDDA ELLER PÅGÅENDE UTBILDNINGEN I STICKPROVET Högsta uppnådda eller nu pågående utbildning (n=702) Fortfarande elev i grundskolan 181 Grundskola (åk 9) 249 Gymnasium 240 Universitet eller högskola 32 64

118 SYSSELSÄTTNINGSVARIABELN JUSTERADES FÖR ATT REFLEKTERA ATT MAJORITETEN GÅR I GRUNDSKOLAN ELLER PÅ GYMNASIET Huvudsaklig sysselsättning under senaste halvåret, ojusterad Huvudsaklig sysselsättning under senaste halvåret, justerad 411 Original Justering Arbetat och tjänat mer än SEK Haft studiemedel Registrerad till utbildning Studerat på SFI mer än 60 timmar Mottagit aktivitetsersättning eller barnbidrag för förlängd skolgång Arbetslös och arbetssökande Annat Arbetat och tjänat mer än SEK Haft studiemedel Registrerad till utbildning Studerat på SFI mer än 60 timmar Mottagit aktivitetsersättning eller barnbidrag för förlängd skolgång Arbetslös och arbetssökande Osäker sysselsättning I enkätsvaren hade 280 respondenter (34,7%) angett Annan sysselsättning. Vid detta val kunde respondenterna själva ange sysselsättning i ett fritextfält. Dessa fritextsvar kunde i många fall konverteras till en utav de valbara kategorierna, i synnerhet att man under det senaste halvåret haft studiemedel. Denna justering illustreras i figuren till höger, där de grå fälten illustrerar de svar som tillkommit i samband med justeringen. De svar som inte bedömdes tillhöra någon av de andra kategorierna kallas efter justeringen Osäker sysselsättning. 65

119 I FRITEXT ANGIVEN SYSSELSÄTTNING BLAND DE SVAR SOM KATEGORISERATS OSÄKER SYSSELSÄTTNING Nothing is just sitting at home :)? Absolut inget annat Elit slalom åkare Feriepraktik fiskat jagat skjutit och haft det trevligt Fortboll försörjningsstöd gaming ha rolit Hade sommarskolan Haft kul Haft roligt hej Ingenting ingenting Inget Inte Mycket Jag har jobbat men inte tjänst så mycket tror jag jag ved inte jag vet ej Jag vet ej. Jag vet inte. jag vill inte! JOBB PÅ BONDGÅRD jobb under18000 sek jobbar paraj ligger Jobbat extra Jobbat svart Kriminalitet Köra cross köra skoter mammaledig Migrationsverkets bidrag Mm något annat pappa betalar Plockat svamp Riding samhall sommarjobb på bondgård Spel Spelat Spelat fotboll Spelat, tränat sportat Tränat Va knarkare Varit i stugan och fiskat varit med kompisar Varit med kompisar vet ej vet inte xx åkt skidor 66

120 16% ANGER ATT DET ALLMÄNNA HÄLSOTILLSTÅNDET ÄR DÅLIGT ELLER MYCKET DÅLIGT Upplevt allmänt hälsotillstånd (n=688) Mycket bra Bra 4% 12% 22% Någorlunda Mycket dåligt Dåligt 26% 36% 67

121 45% ANGER ATT DE KÄNT SIG NERE ELLER LEDSEN I STORT SETT VARJE DAG ELLER NÅGON GÅNG I VECKAN Hur ofta respondenten känt sig nere eller ledsen den senaste månaden (n=669) 16% 25% Sällan eller aldrig Någon gång i månaden Någon gång i veckan I stort sett varje dag 29% 30% 68

122 TRÖTTHET ÄR DET MEST FÖREKOMMANDE SYMTOMET Upplevd ängslan, oro eller ångest (n=688) Upplevd huvudvärk eller migrän (n=688) Ja, lätta besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Ja, svåra besvär 39% 43% Nej 35% Nej 55% 17% 10% Upplevda sömnsvårigheter (n=688) Upplevd trötthet (n=688) Ja, lätta besvär Ja, lätta besvär 34% Ja, svåra besvär Nej 25% Ja, svåra besvär Nej 53% 53% 14% 23% 69

123 EN TIONDEL HAR UTRETTS FÖR NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONS- VARIATION, DÄR ADD/ADHD ÄR DEN VANLIGASTE UTREDNINGEN Respondenten har vid något tillfälle utretts för en neuropsykiatrisk funktionsvariation 11% (74) Ja Nej 89% (614) Utredningar respondenten ingått i (n=101*) ADD/ADHD Autismspektrumtillstånd 24 Tourettes syndrom 9 57 Annan utredning, exempel på fritextsvar Dyslexi Schizofreni Ptsd, bipolär, borderline, ångest, depression Borderline / Emotionell instabilitet personlighetsstörning Annan utredning 11 * Flervalsfråga; samma respondent kan ha utretts för flera diagnoser 70

124 18% HAR VID NÅGOT TILLFÄLLE FÅTT EN PSYKIATRISK DIAGNOS OCH DEPRESSION ÄR DEN VANLIGASTE DIAGNOSEN Respondenten har vid något tillfälle fått en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos Angivna diagnoser (n=132)* 18% (123) Ja Nej Depression Ångesttillstånd (inkl. PTSD) % (565) Övrigt (borderline, bipolär sjukdom, ätstörning, dyslexi, ej specificerad**) ADD/ADHD Autismspektrum 4 * Flervalsfråga; observera att samma respondent kan ha flera diagnoser ** De som angett att de fått en neuropsykiatrisk diagnos vid något tillfälle, men som inte har specificerat vilken, tillhör kategorin Övrigt 71

125 BUP, ELEVHÄLSAN OCH UNGDOMSMOTTAGNING ÄR DE TRE VANLIGASTE FUNKTIONERNA RESPONDENTERNA SKULLE REKOMMENDERA Rekommendation om vart en vän som mår psykiskt dåligt ska vända sig (n=1753*) Tre mest valda Övriga Hälsocentral 190 Samtal till stödlinje 80 Stödchatt 56 Akuten 26 Barn- och ungdomspsykiatrin 283 Ungdomspsykiatrisk mottagning 173 Vuxenpsykiatrisk mottagning 74 Elevhälsa/Skolkurator 298 Ungdomsmottagning 235 Privat psykolog Ideell organisation Annat 43 Vet ej 100 * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått 72

126 REKOMMENDATION OM VART EN VÄN SOM MÅR PSYKISKT DÅLIGT SKA VÄNDA SIG, SAMTLIGA FRITEXTSVAR TILLHÖRANDE ALTERNATIVET ANNAT Absolut inte kommunens psykiatri, ni skickar hem folk i och med att de ber om hjälpen! Sjukt att ni ens får finnas kvar!!!! Allt som kan hjälpa bris dricka grogg Familj, vänner, för att prata ut & få stöd av Fritidsgårdens personal Föräldrar Föräldrar Föräldrar eller någon annan man litar på Hade hänvisat till olika enheter beroende på vilka besvär hen hade Har hört om vissa andra än ungdomsmottagningen men har alldeles för lite koll så jag skulle inte kunna rekommendera dessa. Heeg hens föräldrar Inget internets jag skulle vilja att dom pratar med mig eller med kuratorn Jag ved inte Kanske en fritidsgård eller ett ställe där det finns andra vuxna som är där för att hjälpa och att prata med Kuratorn Lärare lärare eller förälder mamma och pappa maria dillner mig Mig. nej Nä närstående i familjen eller vänner Pga att ni är underbemannade och överinkompetenta så tvingas att söka privatvård som jag gjorde eftersom jag trodde att jag skulle dö innan jag ens blev uppringd av psyk pga av 7 panikattacker om dagen. Min räddning blev självinsikt yoga och privat psykolog via skype. Prata ut med vänner/nära och kära sin familj om möjligt Skolkuratorn Ta droger Tell him/her to deal with it. Till någon vuxen som lärare, förälder m.m. Vet ej Vuxen i närvaro vägledare HVB vänner Vänner och familj Familj och lärare är frekventa förslag på vart en vän kan vända sig 73

127 UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING BEDÖMS VARA MEST TROLIG ATT KUNNA HJÄLPA EN VÄN MÅ BÄTTRE, MEDAN AKUTEN BEDÖMS MINST TROLIG Hur troligt respondenten bedömer att respektive stödfunktion kan hjälpa en vän att må bättre* Tre högst rankade Övriga Hälsocentral Samtal till stödlinje 3,54 3,50 Stödchatt 3,21 Akuten 2,84 Barn- och ungdomspsykiatrin Ungdomspsykiatrisk mottagning 5,03 5,04 Vuxenpsykiatrisk mottagning Elevhälsa/Skolkurator 4,16 4,16 Ungdomsmottagning 4,60 Privat psykolog 4,98 Ideell organisation 4,40 * Rankning mellan 1=Inte alls troligt till 7=Mycket troligt 74

128 70% UPPGER ATT DE VET VART DE KAN VÄNDA SIG OCH 37% HAR VID NÅGOT TILLFÄLLE SÖKT HJÄLP FÖR PSYKISK OHÄLSA Andel respondenter som vet vart de kan vända sig om de under en längre tid skulle drabbas av psykisk ohälsa Andel respondenter som vid något tillfälle sökt hjälp för upplevd psykisk ohälsa Ja Nej Ja Nej 30% (196) 37% (242) 70% (458) 63% (412) 75

129 AV DEM SOM SÖKT HJÄLP HAR 91% VÄNT SIG TILL EN OFFENTLIG STÖDFUNKTION Andel respondenter som sökt sig till offentlig stödfunktion 9% (22) Ja Nej 91% (223) Angiven offentlig stödfunktion (n=454*) Annat, samtliga fritextsvar Hälsocentral Akuten Barn- och ungdomspsykiatrin Ungdomspsykiatrisk mottagning Vuxenpsykiatrisk mottagning Elevhälsa/Skolkurator Ungdomsmottagning Annat Asså det var inte höet jag som sökte hjälpen men jag gick med på det för mesta dels BRIS bubblan BUP är väldigt bra men skolkuratorn var inte alls bra så där är jag inte nöjd alls. Bara nöjd men BUP. Centrum mot Våld föräldrar och lärare jag ved inte NC olika chatter personal på boendet Privat psykolog PSFN Psykiatrin Skolkurator skolsköteaska Soc Stödchatt * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått 76

130 AV DEM SOM SÖKT HJÄLP HAR EN FEMTEDEL VÄNT SIG TILL ICKE- OFFENTLIG STÖDFUNKTION Andel respondenter som sökt sig till ickeoffentlig stödfunktion 20% (49) Ja Nej 80% (194) Angiven icke-offentlig stödfunktion (n=68*) Samtal till stödlinje 12 Stödchatt 17 Privat psykolog 13 Ideell organisation 26 * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått 77

131 MAJORITETEN UPPLEVER SIG NÖJD MED HJÄLPEN FRÅN OFFENTLIG STÖDFUNKTION Nöjdhet med hjälp från offentlig* stödfunktion (n=222) Väldigt missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket nöjd * Med offentlig stödfunktion menas hälsocentral, akuten, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM), vuxenpsykiatrisk mottagning, elevhälsa/skolkurator eller ungdomsmottagning 78

132 SAMTLIGA FRITEXTSVAR PÅ VAD SOM KAN FÖRBÄTTRAS HOS OFFENTLIG STÖDFUNKTION (1/2) Allt var bra Allt! Personal, rutiner. Jag har dels varit den som söker hjälp och dels varit den som skickar in personer med dåligt mående. Ni skickar hem dom direkt och sen blundar ni bara. Det är det vidrigaste jag vet, har tappat all tro på er och kommer aldrig någonsin att vända mig till er! Tacka vet jag privata utförare som alltid bemött mig bra. Allt, dom tog inte mig på allvar och det kändes som att dom var för stressade för att lyssna och hjälpa mig. Allting från bemötande, väntetider oseriös personal som inte tar en på allvar och ringer upp 5 månader senare då man lika ogärna kunnat varit död och tagit livet av sig. Sjukt oseriöst och inkompetent Att det var mindre prat och mer praktisk hjälp! Att få en och inte låta som en pasient mer som en vanlig person. Att jag får hjälp Att jobba framåt, det kändes som om man drog och stampade på samma ställe att man håller tyst om det som sägs. Att man kunde få bättre tips på hur man kan gå vidare på ett bra sätt, inte upprepa samma sak vid varje tillfälle utan att man kan hjälpa patienten att komma vidare Att man snabbare kan möta den när man behöver Att skolkuratorn skulle säga till om den tog kontakt med t.ex Soc och om eleven var ok med det. Att som hjälp/stöd inte vara rädd för att visa vägen till "annan hjälp/stöd" om situationen är allvarligare än att hen själv kan hjälpa personen i fråga. Bemötandet, att bli tagen på allvar och inte förlöjligad/förminskad de skulle kunnat lyssna på mig och respektera det jag säger. Ge mig en tid eller konkret tips på vart jag kan söka vidare. Det kändes som att eftersom de hade kötid till psykolog fick jag inget tips om vart jag kunde vända mig vidare, jag föll mellan stolarna.. Det kunde gått snabbare än 6 år att få min neuropsykiatriska diagnos ställd eller ens nämnd till att börja med. Det skulle vara bra om ens läkare inte bara tittade på en och sa 'jag har träffat deprimerade personer och du ser inte ut som en utav dem', utan istället lyssnade på vad man berättar. Det tog flera år och flera remisser från läkare och liknande innan jag fick den stöd jag behövde. Sedan tog det ytterligare några år innan jag fick den medicin jag behövde Dom skulle kunna börja bry sig mer om ens mående och inte bara hur det går i skolan. En uppföljning på hur jag mår, kanske ta kontakt med mig i efterhand. Fler samtal och lättare att få tag på personen Fler tider, mer genuint intresse i att träffa mig Flera samtal Få mig att öppna mig mer Få reda på hur man löser problem, istället för att höra man bara ska lösa det Ge diagnoser, konkret behandling av problem och inte bara prata Ge hjälp, inte skicka runt folk som de vore objekt Gör det enklare att gå vidare i hjälp-processen Hur ofta man får möten Hälsocentralen vill jag ska förbättras på allt i princip. Känns som att dom bara ska hinna med så många patienter som möjligt så skriver dom ut medicin och skiter i dig sen. idk ingenting Inget inget hjälper förhelvete Inget under själva mötena men väntetiden skulle kunna förbättras. Inget vad jag vet inget, tyckte verkligen att det var bra Inher Insatserna Inte skriva ut mediciner efter 10 minuters pratande inte vet jag Jag kände mig ibland för styrd, som att de försökte ta beslut åt mig i mitt liv utan att ta in vad jag själv ville. Men viktigast: det är alldeles för svårt att få hjälpen. För många krångliga steg innan man är framme vid hjälpen. Att när man är nedstämd, ångestfylld och orkeslös behöva ringa HC för att hänvisas till ett nummer där man bara får prata med en telefonsvarare, för att sen invänta ett telefonsamtal där man ska känna sig bedömd, för att sen få komma in ett samtal innan man placeras i npgra veckors kö för att få hjälp. Det är för krångligt! För mycket kamp för att få hjälpen. Jag pratade om min deprission men inget gjordes efteråt Jag var nöjd med det stödet jag fick. Alla var jätte trevliga och professionella där. jag ved inte Kan inte vårdarna på exempelvis psykiatrin hjälpa till kan jag tro att det vore bra om vårdtagaren automatiskt blev informerad om vart denne istället kan vända sig. Vårdaren bör även fråga om det vardagliga livet och kunna stötta med alternativ till rutiner. 79

133 SAMTLIGA FRITEXTSVAR PÅ VAD SOM KAN FÖRBÄTTRAS HOS OFFENTLIG STÖDFUNKTION (2/2) Kanske gå lite snabbare istället för att måste vänta ett år på en utredning. Kanske kunna prta lite mer, men det var bra som det var Kortare väntetid/kötid Kortare väntetider Kortare väntetider, mer samtal och mindre SSRI medicin (många får bara det utan samtalsstöd), många måste åka till Östersund för att få hjälp. Det borde finnas mer hjälp att få i Strömsund. Kunde ha följt upp det Lyssna bättre Lyssna från första början och inte dra sina egna slutsatser!! Lyssna! Tvinga inte till medicinering. Tror jag kunde blivit hjälpt av att bli inlagd utan medicinering, men det var aldrig ett alternativ. Varför finns inte hem för återhämtning? Tror det kan hjälpa att komma ifrån det som är jobbigt ett tag så en kommer upp över ytan igen. Mat, motion och bra samtalskontakter. Kanske träffa andra i samma situation. Aktiviteter? Lång väntetid, mer behovsanpassning Mejl kontakt istället för träffar Mer fokus på lösningar än själva problemen. mer förståelse och längre utredningar. samt ta mer hänsyn till ungommars mående och inte pusha på för mycket, ta det i ungdomens takt för att inte förvärra måendet. Mer kunskap kring ämnet samt komma med komma med ider om hur man kan tackla ämnet i en vardagssituation Mer kunskap om psykisk ohälsa på hälsocentraler. Fick antidepressiva utskrivet efter bokstavligen 10min när jag hade självmordstankar och gick därifrån gråtandes mer och längre hjälp Mer uppföljning Min läkare vill hellre övertala mig om att jag fysiskt dåligt ist för psykiskt dåligt Min psykolog på BUP älskar jag! Folk måste bli mer förstående Mindre press Mindre väntan och bättre kontakt Minns inte direkt, var flera år sedan nu. Mycket kortare väntetider för att få träffa psykolog på BUP/UPM Neutral för att det beror på vart man vänder sig. Kan skriva en hel uppsatts... ändå väldigt nöjd i slutändan. När jag mådde som sämst hjälpte det inte så mycket, kanske enklare vägar emellan de olika aktörerna Obligatorisk provtagning innan medicin (t.ex SSRI eller sömntabletter) sätts in. Besvären kan grunda sig fysiska sjukdomar, t.ex. Hypotyreos. Planering På BUP-mkt nöjd. Elevhälsa-inte särskilt nöjd. Kändes inte som att de tog det seriöst. Regelbunda träffar Sakt att jag behövde järn även ifall jag inte behövde det Skolkuratorn sade att jag inte hade riktiga problem/inbillade mig dem. BRIS gav inga riktiga råd utan sade bara "Jag förstår att det är svårt". Snabbare egen kontakteperson, fler möten Snabbare hjälp Stödet Svårt att få välja tid som passade mig. Missade mycke i skolan. Svårt att förklara hur man känner när man måste ha tolk Ta en mer på allvar. Mer välutbildad personal inom elevhälsan. Jobba mer på alliansbyggande så att man känner sig trygg hos personen. Låta en själv välja vem (av flera) en helst vill jobba tillsammans med. Tagit mig mer på allvar Trevligare Uppföljning och planering Upptäcka psykisk ohälsa tidigare. Utredning på en gång Vet ej vet ej. det var najs Vet inte vet inte, jobba mer aktivt och förebyggande Viktigt att korta ner kötider, personligt anpassad behandling, inte ha begränsad kontaktperiod (kontakt på upm ska avslutas efter högst 1 år??). Man märker tydligt på personal att det är ont om tid. Införa bättre rutiner på uppföljning och uppföljning av medicinering. vill inte svara på det... Vuxen psyk skulle inte ha slängt på luren rakt i örat på en när man föklarar för den personen som svara! Väntetid Väntetiden Än så länge sitter jag bara på väntelistan, och har inte fått hjälp än, fastän jag är i behov av det. Kommentarer kring väntetider är frekventa 80

134 MAJORITETEN UPPLEVER SIG NÖJD ELLER NEUTRAL MED HJÄLPEN FRÅN ICKE-OFFENTLIG STÖDFUNKTION Nöjdhet med hjälp från icke-offentlig* stödfunktion (n=37) Väldigt missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket nöjd * Med icke-offentlig stödfunktion menas stödlinje, stödchatt, privat psykolog eller Ideell organisaiton (ex. BRIS, Mind, Tillsammans, Tejjouren eller Tilia) 81

135 BRUTTOLISTA FRITEXTSVAR ÖVER VAD SOM KAN FÖRBÄTTRAS HOS ICKE-OFFENTLIG STÖDFUNKTION Att kuratorn tar tag i problemet istället för att prata om andra saker som inte har med mitt problem att göra Att man kan mötta dom snabbare när man behöver Bemötandet och ej behöva byta så många personer bättre på att ge tips så man kan komma vidare i do not know Inge ingenting Inget jag ved inte Kommunikation mellan alla insatser Kortare kötid. Behandla alla lika. Inte alltid hänvisas till habilitering. Man blir inte tagen på allvar. När man mår dåligt orkar man inte ta tag i sin egen vård, Det behöver man hjälp med! Träffa en kurator snabbare som vill förbättra ens mående och jobba med saker som har hänt, för att kunna bearbeta det Vet ej vet inte 82

136 MOTTAGNINGSBESÖK ÄR DET MEST ÖNSKADE SÄTTET ATT FÅ HJÄLP Önskade möten/mottagningskanaler för att få hjälp, flera svarsalternativ möjliga (n=943) Mottagningsbesök Samtal till stödlinje Stödchatt Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier Annat sätt Vet ej Anna sätt, samtliga fritextsvar att få prata med dom vänner jag känner mig trygg med barn-ungdomsykeriati BUP familj hälsocentralen jag ved inte jag vet inte Knarkare Kuratorn kanske Kvinnofridsjouren M mamma och pappa mat och dryck mejl Mina vänner och familjen. Vi är nära och stödjer varran. mina vänner och pojkvän pratar jag ofta med när det är jobbigt. Mörda någon NA hjälper mig Noh Nä Prata med vänner privat Samtalsgrupper Samtalskontakt/kontaktperson kan erbjuda att ringa ist för att den sjuka ska göra det. Det är svårt att göra minsta sak när man mår dåligt och det är då man behöver andra människor som mest. skolkurator Skulle bara snack med min pappa. Tgfd Upplysning i skolor etc om psyikisk ohälsa Vet inte * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje mottagningskanal fått 83

137 ATT KÄNNA FÖRTROENDE FÖR DEN MAN SKA PRATA MED ÄR VIKTIGAST FÖR RESPONDENTERNA NÄR DE SÖKER HJÄLP Vad som är viktigast för respondenten när hjälp söks, antal gånger resp. påstående valts ut (n=1893*) Jag vill känna mig trygg Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med Jag vill bli tagen på allvar Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd Annat Annat, samtliga fritextsvar I feel ashamed when I meet with people I hope to understand I do not know exactly what I want Alla utom det sista 2 allt som har beskrivits är viktigt annat Att kunna få mejla Har ej varit med om det htr jag ved inte Jag vill att folk bryr sig. Jag vill att man t.ex. får komma på återbesök eller liknande efter ett tag, kanske någon månad. jag vill dricka grogg jag vill inte skämmas över problemen jag vill knulla varje dag oxå K Mat och/eller dryck efter varje samtal. Nä vet ej * Flervalsfråga; mellan ett och tre svarsalternativ kunde anges och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje påstående fått 84

138 85

Visa mer