DEL 2: KVALITATIV BEHOVSANALYS

Transkript

1 DEL 2: KVALITATIV BEHOVSANALYS Underlag till Region Jämtland Härjedalen I samarbete med: Detta material är använt i en skriftlig rapport. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas eller Tilias perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.

2 RAPPORTEN UTGÖR EN FÖRDJUPAD UNDERSÖKNING AV BARN OCH UNGAS PSYKISKA MÅENDE OCH BEHOV I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Denna rapport är framtagen av Sirona Health Solutions, med stöd av Föreningen Tilia, på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen och syftar till att analysera nuläget för den psykiska hälsan bland barn och unga i regionen Arbetet har omfattat en kvantitativ analys av de nationella nyckelindikatorerna för barn och unga som fastställts av SKL (se Del 1) Arbetet omfattade även en kvalitativ behovsanalys baserad på en genomförd enkät riktad till regionens åringar, utförd under april-maj 2017 och med drygt 700 respondenter (denna Del 2) Slutsatser och rekommendationer utifrån analyserna återfinns separat i de två delarna och utgör underlag för vidareutveckling av regionens handlingsplan som upprättades under 2016 Utöver de två delarna, finns även en Bilaga 1-Enkätfrågor (sammanställning av enkätfrågor) och en Bilaga 2-Rådata enkät (innehåller rådata från enkäten i Excelformat som har använts i samtliga analyser) Vid frågor om rapportens innehåll, kontakta johan.hilm@sironagroup.se 1

3 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 2

4 ÖVERSIKT ÖVER ANTAL RESPONDENTER I ENKÄTEN Antal respondenter i enkäten (n) x 703 påbörjade enkäten x 1 exkluderades pga. oseriösa svar x 631 avslutade hela enkäten 3

5 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 4

6 JÄMFÖRT MED BEFOLKNINGEN ÄR KVINNOR ÖVERREPRESENTERADE BLAND RESPONDENTERNA Könsfördelning i stickprovet Andel i stickprov Andel i befolkning Kvinna % 48% Man % 52% Annat alternativ 7 Osäker 11 Övriga 4% - Vill ej svara 13 Då antalet respondenter som angivit annat alternativ, osäker samt vill ej svara är för få för att analyseras separat har de slagits samman till en ny könskategori: Övriga Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 5

7 BLAND RESPONDENTERNA ÄR KVINNORNA I SNITT ÄLDRE ÄN MÄNNEN MEN JÄMFÖRT MED BEFOLKNINGEN ÄR DE YNGRE (ÅLDERSGRUPP ÅR) Åldersfördelning i stickprovet (antal per ålder) Kvinna Man Övriga 129 Snittålder stickprov Snittålder befolkning 111 Kvinna 18,07 19,86 Man 17,03 19,88 Övriga N/A N/A Målgruppen för undersökningen var år, men även respondenter med åldern 14 och 25 år har valt att inkluderas Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 6

8 ANDELEN RESPONDENTER FRÅN LÄNETS OLIKA KOMMUNER SKILJER SIG FRÅN DEN FÖRVÄNTADE BEFOLKNINGSDEMOGRAFIN Fördelning bland kommuner i stickprovet (n=702) Fördelning bland kommuner i befolkningen (14 25 år) Åre 4% Krokom 5% Berg 19% Strömsund 18% Bräcke 3% Östersund 37% Ragunda 2% Åre 9% Krokom 10% Berg 5% Strömsund 9% Bräcke 5% Östersund 51% Ragunda 4% Härjedalen 11% Härjedalen 7% Kommunerna Bräcke och Ragunda har båda färre än 30 respondenter varför slutsatser bör dras med stor försiktighet Nio respondenter är även hemmahörande i kommuner utanför Jämtlands län I jämförelse med den faktiska befolkningen är: Kommunerna Berg, Strömsund och Krokom är överrepresenterade ( 100 %) i stickprovet Ragunda och Åre är å andra sidan underrepresenterade ( 50 %) i stickprovet Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 7

9 ANDELEN UTRIKESFÖDDA ÄR ÖVERREPRESENTERADE BLAND MÄN OCH ÖVRIGA, MEN UNDERREPRESENTERADE BLAND KVINNOR Fördelning mellan inrikes- och utrikesfödda, samt föräldrarnas härkomst per könsidentitet (n=702) Båda föräldrar inrikesfödda En förälder utrikesfödd Två föräldrar utrikesfödda Utrikesfödd % 70% 61% 7% 0% 6% 2% 20% 8% 0% 32% 6% Kvinna Man Övriga Andel utrikesfödda* 13% 16% - * Andel utlandsfödda i Jämtlands län i åldersintervallet år Källa: SCB Statistikdatabasen, enkätdata, Sirona-analys 8

10 KVINNORNA I STICKPROVET HAR HÖGRE UTBILDNINGSGRAD ÄN MÄN OCH ANDRA Fördelning mellan högsta utbildningsnivå per könsidentitet (n=702) Universitet eller högskola Gymnasium Grundskola (åk 9) Fortfarande elev i grundskolan % 3% 6% 40% 26% 23% 30% 42% 48% 24% 30% 23% Kvinna Man Övriga Källa: Enkätdata, Sirona-analys 9

11 BLAND MÄN OCH ÖVRIGA FINNS DET ENLIGT VÅR DEFINITION* RELATIVT FLER INDIVIDER MED OSÄKER SYSSELSÄTTNING ÄN BLAND KVINNOR Fördelning mellan bekräftad och obekräftad sysselsättning* per könsidentitet (n=702) Bekräftad sysselsättning Osäker sysselsättning % 84% 74% 5% Kvinna 16% Man 26% Övriga * Se appendix för närmare beskrivning Källa: Enkätdata, Sirona-analys 10

12 DE ALLRA FLESTA RESPONDENTER BOR TILLSAMMANS MED EN ELLER BÅDA FÖRÄLDRAR Boendeform samtliga respondenter (n=702) 323 (46%) Delmängd av samhällsplacerade barn (vissa som är placerade exv. hos fosterfamiljer ryms eventuellt under annan boendeform ) och kommer hädanefter användas som en indikatorn för dessa. 94 (13%) 76 (11%) 17 (2%) 85 (12%) 62 (9%) 26 (4%) 19 (3%) Båda mina föräldrar Ibland hos mamma, ibland hos pappa Bara mamma Bara pappa Eget boende Med partner Hem för vård eller boende (HVB) Annan boendeform Källa: Enkätdata, Sirona analys 11

13 JÄMFÖRT MED RIKET MÅR RESPONDENTERNA I LÄNET SÄMRE Upplevt allmänt hälsotillstånd Bra eller mycket bra Någorlunda Dåligt eller mycket dåligt Riket* Enkätrespondenter (n=688) 13% 4% 16% 26% 58% 83% * Avseende åldersgruppen år Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2016, enkätdata, Sirona-analys 12

14 JÄMFÖRT MED RIKET MÅR RESPONDENTERNA I LÄNET SÄMRE Nej Lätta besvär Svåra besvär Upplevd ängslan, oro eller ångest (n=688) Upplevd huvudvärk eller migrän (n=688) Riket 10% 43% 47% Riket 4% 32% 64% Jämtland 17% 43% 39% Jämtland 10% 35% 55% Upplevda sömnsvårigheter (N=688) Upplevd trötthet (N=688) Riket 6% 32% 62% Riket 10% 61% 29% Jämtland 14% 34% 52% Jämtland 23% 52% 25% * Avseende åldersgruppen år Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2016, enkätdata, Sirona-analys 13

15 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 14

16 INTRODUKTION: MÅENDE Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt behandlar hur väl respondenterna mår Vi analyserar närmare hur könsidentitet, ålder, kommun, härkomst, sysselsättning och boende påverkar denna utfallsvariabel Tre indikatorer används för att fastställa mående; primärt faktorn grad av besvär gällande ängslan, oro eller ångest (fråga 9 i enkäten) och frekvens av nedstämdhet (fråga 13 i enkäten), samt sekundärt antal diagnoser Dessa indikatorer är utvalda då de bäst täcker in de vanligast förekommande problemen vid psykisk ohälsa (ångest och depression). Även fastställda diagnoser och antalet diagnoser är viktiga indikatorer för att förstå aktuellt och tidigare mående Övergripande slutsatser Avseende könstillhörighet mår kvinnor och övriga verkar må sämre när det kommer till psykisk ohälsa, jämfört med män De rapporterade besvären verkar även öka med ålder Inga mönster tydliga mönster går att utläsa när det gäller grad av rapporterad psykisk hälsa i enskilda kommuner, sysselsättning eller härkomst Barn som bor i HVB-hem verkar dock de som bor i övriga boendeformer 15

17 EN STÖRRE ANDEL KVINNOR OCH ÖVRIGA RAPPORTERAR SIG HA BESVÄR MED PSYKISK OHÄLSA JÄMFÖRT MED MÄN Andel som känner ängslan, oro eller ångest per könsidentitet och grad av besvär (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär % 256 5% 32% 31 35% Andel som känner sig nedstämda per könsidentitet och frekvens av besvär (n=667) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 251 6% 18% 29 24% 52% 23% 36% 31% 24% 17% 24% 63% 42% 30% 12% 44% 34% Kvinna Man Övriga Kvinna Man Övriga Källa: Enkätdata, Sirona analys 16

18 RAPPORTERADE BESVÄR AV PSYKISK OHÄLSA VERKAR ÖKA MED ÅLDERN Andel som känner ängslan, oro eller ångest per ålderskategori och grad av besvär (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär % 10% 36% 40% 20% 45% 31% 52% Andel som känner sig nedstämda per ålderskategori och frekvens av besvär (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 23% 31% % 32% % % 17% 20% 38% 52% 50% 26% 29% 34% 17% 35% 32% 20% 12% > >20 Fyndet är i linje med resultaten i rapporten Skolelevers hälsa och levnadsvanor - länsrapport läsår Hälsosamtalet i skolan och gäller speciellt för kvinnor. Källa: Enkätdata, Sirona analys 17

19 GRAD AV BESVÄR AVSEENDE ÄNGSLAN, ORO OCH ÅNGEST SKILJER SIG LITE MELLAN KOMMUNER I LÄNET Andel som känner ängslan, oro eller ångest per kommun och grad av besvär (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Östersund har högst andel barn och ungdomar som rapporterar sig ha svåra besvär av kommunerna med stor svarsfrekvens % 41% % 0% 18% 21% 17% 17% 24% 39% 33% 42% 39% 38% 43% 50% 47% 48% 50% 11% 53% 42% 29% 46% 40% 29% 67% Berg Bräcke* Härjedalen Krokom Ragunda* Strömsund Åre Östersund * < 30 respondenter i kategorin Kommun utanför Jämtlands län* Källa: Enkätdata, Sirona analys 18

20 FREKVENS AV BESVÄR AVSEENDE NEDSTÄMDHET SKILJER SIG LITE MELLAN KOMMUNER I LÄNET Andel som känner sig nedstämda per kommun och frekvens av besvär (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig Östersund sticker ut även här när det kommer till daglig känsla av nedstämdhet % 0% 11% 13% 21% 16% 14% 22% 29% 35% 26% 21% 23% 26% 28% 36% 35% 29% 31% 34% 41% 42% 28% 32% 36% 12% 12% 35% 23% 29% 14% 25% 31% 27% 16% 43% Berg Bräcke* Härjedalen Krokom Ragunda* Strömsund Åre* Östersund Kommun utanför Jämtlands län* * < 30 respondenter i kategorin Källa: Enkätdata, Sirona analys 19

21 HÄRKOMST VERKAR INTE KORRELERA MED VÄLMÅENDE Andel som känner ängslan, oro eller ångest per härkomstkategori (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Andel som känner sig nedstämda per härkomstkategori (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 18% 16% 16% 14% 17% 40% 43% 51% 60% 38% 29% 36% 27% 0% 20% 29% 29% 20% 39% 39% 31% 20% 45% 26% 11% 40% 27% Båda föräldrar inrikesfödda En förälder utrikesfödd Två föräldrar utrikesfödda* Själv utrikesfödd Båda föräldrar inrikesfödda En förälder utrikesfödd Två föräldrar utrikesfödda* Själv utrikesfödd * < 30 respondenter i kategorin Källa: Enkätdata, Sirona analys 20

22 DET FINNS INGEN SAMSTÄMMIG SKILLNAD I MÅENDE MELLAN SÅDANA MED BEKRÄFTAD ELLER OSÄKER SYSSELSÄTTNING Andel som känner ängslan, oro eller ångest bland sådana med osäker sysselsättning/övriga (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Andel som känner sig nedstämda bland sådana med sysselsättning/övriga (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 17% 13% 16% 17% 25% 30% 45% 29% 30% 55% 38% 43% 23% Osäker sysselsättning Bekräftad sysselsättning Osäker sysselsättning Bekräftad sysselsättning Källa: Enkätdata, Sirona analys 21

23 DEN SVÅRASTE BESVÄRSGRADEN VERKAR GENERELLT SÄTT VARA HÖGRE BLAND BARN SOM BOR PÅ HVB-HEM (SAMHÄLLSPLACERADE*) Andel som känner ängslan, oro eller ångest bland HVB-placerade barn/övriga (n=688) Svåra besvär Lätta besvär Inga besvär Andel som känner sig nedstämda bland HVB-placerade barn/övriga (n=669) I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig % 17% 23% 16% 43% 23% 30% 50% 41% 28% 17% 40% 14% 25% Boende på HVB-hem* Övriga Boende på HVB-hem* Övriga * Barn och ungdomar som lever i HVB-hem är en delmängd av samhällsplacerade barn. Då gruppen samhällsplacerade barn generellt är högre i Jämtland Härjedalen än övriga riket är gruppen särskilt relevant för riktade insatser. Källa: Enkätdata, Sirona analys 22

24 ANTAL SJÄLVRAPPORTERADE DIAGNOSER ÄR HÖGRE BLAND KVINNOR ÄN MÄN OCH ÖVRIGA Andelar med inga, en eller flera diagnoser per könsidentitet (n=702) > 1 diagnos 1 diagnos Ingen diagnos Andelar med inga, en eller flera diagnoser per status för sysselsättning (n=702) > 1 diagnos 1 diagnos Ingen diagnos 407 6% 15% % 2% 31 6% 10% % 4% 10% 14% 79% 88% 84% 84% 82% Kvinna Man Övriga Osäker sysselsättning Bekräftad sysselsättning Något fler kvinnor har fått en eller flera diagnoser jämfört med andra kön. Detta kan delvis bero på att de generellt mår sämre samt i större utsträckning verkar söka vård, vg. se sida 36. Det verkar inte finnas någon korrelation mellan sysselsättning och antal diagnoser. En försvårande omständighet för denna analys är att en stor andel av respondenterna fortfarande är i skolålder, varför denna indikator bör tolkas med försiktighet. Källa: Enkätdata, Sirona analys 23

25 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 24

26 INTRODUKTION: FÖRTROENDE FÖR VÅRDEN Faktorer använda i detta avsnitt I detta avsnitt undersöker vi hur förtroendet för olika aktörer som erbjuder stöd och behandling mot psykisk ohälsa ser ut Vi analyserar närmare hur könsidentitet, hemkommun, diagnoser samt självrapporterad kännedom om var man ska vända sig för att få vård vid psykisk ohälsa påverkar förtroendet för vården Två indikatorer används för att fastställa förtroende för vården; rekommendationer till vänner angående val av aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa (fråga 19 i enkäten) samt respondentens uppfattning om hur troligt det är olika aktörer skulle kunna hjälpa en vän som mår dåligt (fråga 20 i enkäten) Övergripande slutsatser Att vända sig till BUP och skolkurator/elevhälsa rekommenderas generellt av respondenterna, oberoende av skärning. En stor andel av de som kategoriserats som övrig könsidentitet vet ej var de ska vända sig för att få stöd och behandling Män svarar i stor utsträckning att de ej vet hur troligt det är att en viss aktör skulle kunna hjälpa/stödja deras vän att må bättre. Skillnaden gentemot kvinnor är i många fall uppemot en faktor på två. Detta är särskilt intressant då det inte finns någon könsskillnad bland respondenterna avseende huruvida man vet vart man ska vända sig om man själv skulle drabbas av psykisk ohälsa (fråga 18, vg. se sida 38). 25

27 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KÖNSIDENTITETER Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per könsidentitet Tre största Övriga Kvinna (n=1 070*) Man (n=623*) Övriga (n=60*) Akuten 1% Akuten 3% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 19% Barn- och ungdomspsykiatri 12% Barn- och ungdomspsykiatri 13% Elevhälsa/skolkurator 17% Elevhälsa/skolkurator 17% Elevhälsa/skolkurator 15% Hälsocentral 8% Hälsocentral 16% Hälsocentral 8% Ideell organisation 6% Ideell organisation 4% Ideell organisation 8% Privat psykolog 6% Privat psykolog 6% Privat psykolog 3% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 4% Samtal till stödlinje 7% Stödchatt 3% Stödchatt 4% Stödchatt 5% Ungdoms Ungdomspsykiatrisk Vuxenpsykiatrisk 15% 11% 4% Ungdoms 11% Ungdomspsykiatrisk Vuxenpsykiatrisk 4% 8% Ungdoms Ungdomspsykiatrisk Vuxenpsykiatrisk 8% 10% 2% En stor andel vet ej var de skall vända sig Annat 2% Annat 3% Annat 2% Vet ej 4% Vet ej 8% Vet ej 17% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 26

28 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KOMMUNER I LÄNET Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per kommun (1/3) Tre största Övriga Berg (n=355*) Bräcke (n=44*) Härjedalen (n=185*) Akuten 1% Akuten 0% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 17% Barn- och ungdomspsykiatri 25% Barn- och ungdomspsykiatri 13% Elevhälsa/skolkurator 19% Elevhälsa/skolkurator 16% Elevhälsa/skolkurator 19% Hälsocentral 11% Hälsocentral 5% Hälsocentral 10% Ideell organisation 7% Ideell organisation 7% Ideell organisation 3% Privat psykolog 5% Privat psykolog 0% Privat psykolog 8% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 7% Samtal till stödlinje 2% Stödchatt 4% Stödchatt 2% Stödchatt 3% Ungdoms 14% Ungdoms 11% Ungdoms 16% Ungdomspsykiatrisk 10% Ungdomspsykiatrisk 18% Ungdomspsykiatrisk 7% Vuxenpsykiatrisk 2% Vuxenpsykiatrisk 5% Vuxenpsykiatrisk 2% Annat 2% Annat 2% Annat 3% Vet ej 5% Vet ej 2% Vet ej 11% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 27

29 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KOMMUNER I LÄNET Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per kommun (2/3) Tre största Övriga Krokom (n=97*) Ragunda (n=36*) Strömsund (n=295*) Akuten 3% Akuten 0% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 15% Barn- och ungdomspsykiatri 11% Barn- och ungdomspsykiatri 18% Elevhälsa/skolkurator 13% Elevhälsa/skolkurator 11% Elevhälsa/skolkurator 18% Hälsocentral 5% Hälsocentral 6% Hälsocentral 14% Ideell organisation 7% Ideell organisation 8% Ideell organisation 3% Privat psykolog 8% Privat psykolog 8% Privat psykolog 7% Samtal till stödlinje 7% Samtal till stödlinje 11% Samtal till stödlinje 4% Stödchatt 4% Stödchatt 6% Stödchatt 3% Ungdoms 12% Ungdoms 14% Ungdoms 13% Ungdomspsykiatrisk 8% Ungdomspsykiatrisk 8% Ungdomspsykiatrisk 7% Vuxenpsykiatrisk 4% Vuxenpsykiatrisk 6% Vuxenpsykiatrisk 4% Annat 3% Annat 0% Annat 3% Vet ej 8% Vet ej 11% Vet ej 5% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 28

30 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND ALLA KOMMUNER I LÄNET Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per kommun (3/3) Tre största Övriga Åre (n=80*) Östersund (n=640*) Annan kommun (n=21*) Akuten 3% Akuten 2% Akuten 0% Barn- och ungdomspsykiatri 15% Barn- och ungdomspsykiatri 16% Barn- och ungdomspsykiatri 5% Elevhälsa/skolkurator 16% Elevhälsa/skolkurator 15% Elevhälsa/skolkurator 24% Hälsocentral 10% Hälsocentral 11% Hälsocentral 19% Ideell organisation 9% Ideell organisation 5% Ideell organisation 10% Privat psykolog 5% Privat psykolog 5% Privat psykolog 10% Samtal till stödlinje 8% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 0% Stödchatt 5% Stödchatt 3% Stödchatt 0% Ungdoms 10% Ungdoms 13% Ungdoms 10% Ungdomspsykiatrisk 11% Ungdomspsykiatrisk 12% Ungdomspsykiatrisk 5% Vuxenpsykiatrisk 3% Vuxenpsykiatrisk 7% Vuxenpsykiatrisk 0% Annat 3% Annat 2% Annat 5% Vet ej 4% Vet ej 4% Vet ej 14% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 29

31 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND I STORT SÄTT ALLA DIAGNOSGRUPPER Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per diagnos (1/2) Tre största Övriga ADD/ADHD (n=37*) Autismspektrum (n=6*) Depression (n=215*) Akuten 0% Akuten 0% Akuten 2% Barn- och ungdomspsykiatri 24% Barn- och ungdomspsykiatri 17% Barn- och ungdomspsykiatri 17% Elevhälsa/skolkurator 22% Elevhälsa/skolkurator 17% Elevhälsa/skolkurator 13% Hälsocentral 5% Hälsocentral 0% Hälsocentral 10% Ideell organisation 3% Ideell organisation 0% Ideell organisation 7% Privat psykolog 3% Privat psykolog 0% Privat psykolog 5% Samtal till stödlinje 5% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 5% Stödchatt 3% Stödchatt 0% Stödchatt 2% Ungdoms 8% Ungdoms 17% Ungdoms 10% Ungdomspsykiatrisk 8% Ungdomspsykiatrisk 17% Ungdomspsykiatrisk 15% Vuxenpsykiatrisk 5% Vuxenpsykiatrisk 17% Vuxenpsykiatrisk 9% Annat 3% Annat 0% Annat 3% Vet ej 11% Vet ej 17% Vet ej 1% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 30

32 BUP OCH ELEVHÄLSA/SKOLKURATOR ÅTERFINNS BLAND DE TRE MEST REKOMMENDERADE BLAND I STORT SÄTT ALLA DIAGNOSGRUPPER Rekommendation till en vän om aktör att vända sig till vid psykisk ohälsa per diagnos (2/2) Tre största Övriga Ångesttillstånd (n=96*) Barn- och ungdomspsykiatri Akuten 3% 19% Övriga diagnoser (n=26*) Akuten Barn- och ungdomspsykiatri 0% 23% Borderline, bipolär sjukdom, schizofreni, ätstörning, dyslexi, etc. Elevhälsa/skolkurator 14% Elevhälsa/skolkurator 15% Hälsocentral 9% Hälsocentral 4% Ideell organisation 4% Ideell organisation 8% Privat psykolog 3% Privat psykolog 4% Samtal till stödlinje 5% Stödchatt 1% Samtal till stödlinje Stödchatt 0% 4% Ungdoms 8% Ungdoms 19% Ungdomspsykiatrisk 16% Ungdomspsykiatrisk 12% Vuxenpsykiatrisk 11% Vuxenpsykiatrisk 4% Annat 5% Annat 8% Vet ej 1% Vet ej 0% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 31

33 FÖRDELNINGEN MELLAN REKOMMENDATIONER TILL OLIKA AKTÖRER ÄR LIKA BLAND DE SOM SÄGER SIG VETA VAR DE KAN VÄNDA SIG Rekommendation till en vän om besök hos aktör indelat på resp. som vet respektive inte vet var de bör vända sig vid psykisk ohälsa Rekommendationer av de som vet (n=1 283*) Rekommendationer av de som inte vet (n=470*) 2% Akuten 1% 18% 17% Barn- och ungdomspsykiatri Elevhälsa/skolkurator 14% 15% 11% Hälsocentral 11% 5% Ideell organisation 6% 6% Privat psykolog 4% 4% Samtal till stödlinje 5% 3% Stödchatt 3% 14% Ungdoms 11% 10% Ungdomspsykiatrisk 10% 5% Vuxenpsykiatrisk 3% 2% Annat 3% 3% Vet ej 13% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 32

34 TRE AKTÖRER FÅR HÖGST MEDELVÄRDE AV BÅDE KVINNOR, MÄN OCH ÖVRIGA FÖR HUR TROLIGT DERAS HJÄLP SKULLE VARA EFFEKTIV Uppskattning om hur troligt aktörer skulle kunna hjälpa en vän vid psykisk ohälsa Tre högsta Övriga Kvinna Medelvärde* Andel som svarade vet ej Man Medelvärde* Andel som svarade vet ej Övriga Medelvärde* Andel som svarade vet ej Akuten 2,6 15% Akuten 3,3 31% Akuten 3,1 52% Barn- och ungdomspsykiatri 5,2 12% Barn- och ungdomspsykiatri 4,8 24% Barn- och ungdomspsykiatri 4,7 34% Elevhälsa/skolkurator 4,0 10% Elevhälsa/skolkurator 4,4 23% Elevhälsa/skolkurator 4,1 34% Hälsocentral 3,3 15% Hälsocentral 4,0 26% Hälsocentral 3,4 37% Ideell organisation 4,5 22% Ideell organisation 4,2 37% Ideell organisation 3,7 48% Privat psykolog 5,2 20% Privat psykolog 4,6 29% Privat psykolog 4,2 59% Samtal till stödlinje 3,4 19% Samtal till stödlinje 3,6 33% Samtal till stödlinje 3,5 46% Stödchatt 3,1 20% Stödchatt 3,3 34% Stödchatt 3,4 39% Ungdoms 4,7 13% Ungdoms 4,6 29% Ungdoms 4,1 41% Ungdomspsykiatrisk 5,2 15% Ungdomspsykiatrisk 4,8 30% Ungdomspsykiatrisk 4,7 38% Vuxenpsykiatrisk 4,3 24% Vuxenpsykiatrisk 3,9 35% Vuxenpsykiatrisk 4,0 50% * Rankning mellan 1=Inte alls troligt till 7=Mycket troligt Källa: Enkätdata, Sirona analys 33

35 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 34

36 INTRODUKTION: KONTAKT MED VÅRDEN Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt behandlar respondenters faktiska kontakt med vården Uppdelat på könsidentitet, ålder, kommun, besvärsgrad och besvärsfrekvens, huruvida de har sökt hjälp eller inte samt huruvida de vet vilka aktörer de kan vända sig till och vilka de faktiskt vänder sig till Dessa indikatorer är utvalda för att förstå framförallt vilka det är som söker hjälp vid psykisk ohälsa och var de söker hjälpen/stödet Övergripande slutsatser Män söker hjälp/stöd i mindre utsträckning än de två andra könsidentiteterna Det söks mer hjälp/stöd högre upp i åldrarna 20-30% av respondenterna har ännu inte sökt hjälp trots påtagliga besvär med psykisk ohälsa Ca 70% vet var de kan vända sig vid besvär oavsett uppdelning i kön, besvärsgrad och frekvens samt kommun BUP verkar vara den mest besökta aktören av alla vid psykisk ohälsa 35

37 KVINNOR OCH ÄLDRE INDIVIDER ÄR MER BENÄGNA ATT SÖKA HJÄLP/STÖD VID UPPLEVDA BESVÄR Andel som har sökt hjälp/stöd vid upplevd psykisk ohälsa per könsidentitet (n=654) Inte sökt Sökt Andel respondenter som har sökt hjälp/stöd vid upplevd psykisk ohälsa per ålderskategori (n=652) Inte sökt Sökt % 80% 70% 80% 73% 57% 38% 49% 20% 30% 20% 27% 43% 62% Kvinna Man Annat >20 Relativt fler kvinnor än män och andra söker hjälp vid upplevd psykisk ohälsa Med ökande ålder ökar även andelen respondenter som har sökt vård för sina besvär. Källa: Enkätdata, Sirona analys 36

38 MÅNGA AV RESPONDENTERNA SOM INDIKERAR PSYKISK OHÄLSA HAR ÄNNU INTE SÖKT HJÄLP/STÖD FÖR SINA BESVÄR Andel som sökt/ej sökt hjälp/stöd* vid olika grader av ängslan, oro eller ångest (N=654) Inte sökt Sökt Andel som sökt/ej sökt hjälp/stöd* vid olika frekvens av nedstämdhet (N=638) Inte sökt Sökt % 28% 56% 50% 71% 89% 92% 79% 72% 44% 50% 29% 11% 8% Vid svåra besvär Vid lätta besvär Vid inga besvär I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig En femtedel anger att de inte har sökt hjälp, trots svåra besvär och över hälften har inte sökt hjälp vid lätta besvär Nästan en tredjedel av de som känner sig nedstämda varje dag har hittills inte sökt hjälp för sina besvär Källa: Enkätdata, Sirona analys 37

39 ANLEDNINGEN TILL VARFÖR MÅNGA INTE SÖKER VID BESVÄR VERKAR INTE HANDLA OM OLIKHETER I KUNSKAP OM VAR MAN KAN VÄNDA SIG Andel resp. som vet var de ska vända sig vid psykisk ohälsa vid olika grader av ängslan, oro eller ångest (N=654) Vet ej Vet Andel resp. som vet var de ska vända sig vid psykisk ohälsa vid olika frekvens av nedstämdhet (N=638) Vet ej Vet % 35% 24% 33% 34% 26% 27% 70% 65% 76% 67% 66% 74% 73% Vid svåra besvär Vid lätta besvär Vid inga besvär I stort sett varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig Källa: Enkätdata, Sirona analys 38

40 KUNSKAP OM VAR MAN KAN VÄNDA SIG VERKAR INTE HELLER SKILJA MELLAN KÖNSIDENTITETER OCH KOMMUNER Andel resp. som vet var de kan vända sig vid psykisk ohälsa per könsidentitet (n=654) Vet ej Vet % 28% 40% 70% 72% 60% Kvinna Man Annat Andel resp. som vet var de kan vända sig vid psykisk ohälsa per kommun (n=654) Vet ej Vet % 28% 30% 37% 67% 22% 37% 31% 44% 72% 72% 70% 63% 33% 78% 63% 69% 56% Berg Bräcke* * < 30 respondenter i kategorin Härjedalen Krokom Ragunda* Strömsund Åre* Östersund Kommun utanför Jämtlands län* Källa: Enkätdata, Sirona analys 39

41 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA BLAND ALLA KÖNSIDENTITETER Andel av samtliga som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kön Tre största Övriga Kvinnor (n=423*) Man (n=78*) Övriga (n=21*) Akuten 4% Akuten 4% Akuten 5% Barn- och ungdomspsykiatri 19% Barn- och ungdomspsykiatri 24% Barn- och ungdomspsykiatri 19% Elevhälsa/skolkurator 24% Elevhälsa/skolkurator 19% Elevhälsa/skolkurator 24% Hälsocentral 13% Hälsocentral 21% Hälsocentral 10% Ideell organisation 5% Ideell organisation 4% Ideell organisation 10% Privat psykolog 3% Privat psykolog 1% Privat psykolog 5% Samtal till stödlinje 2% Samtal till stödlinje 1% Samtal till stödlinje 5% Stödchatt 3% Stödchatt 3% Stödchatt 5% Ungdoms 10% Ungdoms 4% Ungdoms 0% Ungdomspsykiatrisk 9% Ungdomspsykiatrisk 5% Ungdomspsykiatrisk 10% Vuxenpsykiatrisk 4% Vuxenpsykiatrisk 5% Vuxenpsykiatrisk 10% Annat 3% Annat 9% Annat 0% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 40

42 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA I EN MAJORITET AV KOMMUNERNA Andel som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kommun (1/3) Två största Övriga Berg (n=52*) Bräcke (n=28*) Härjedalen (n=185*) Akuten 6% Akuten 11% Akuten 0% Barn- och ungdomspsykiatri 23% Barn- och ungdomspsykiatri 21% Barn- och ungdomspsykiatri 2% Elevhälsa/skolkurator 25% Elevhälsa/skolkurator 18% Elevhälsa/skolkurator 6% Hälsocentral 12% Hälsocentral 11% Hälsocentral 2% Ideell organisation 8% Ideell organisation 4% Ideell organisation 2% Privat psykolog 8% Privat psykolog 0% Privat psykolog 0% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 0% Stödchatt 2% Stödchatt 4% Stödchatt 0% Ungdoms 2% Ungdoms 4% Ungdoms 2% Ungdomspsykiatrisk 6% Ungdomspsykiatrisk 21% Ungdomspsykiatrisk 0% Vuxenpsykiatrisk 6% Vuxenpsykiatrisk 7% Vuxenpsykiatrisk 0% Annat 4% Annat 0% Annat 0% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 41

43 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA I EN MAJORITET AV KOMMUNERNA Andel som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kommun (2/3) Två största Övriga Krokom (n=21*) Ragunda (n=7*) Strömsund (n=73*) Akuten 5% Akuten 14% Akuten 5% Barn- och ungdomspsykiatri 10% Barn- och ungdomspsykiatri 0% Barn- och ungdomspsykiatri 16% Elevhälsa/skolkurator 14% Elevhälsa/skolkurator 29% Elevhälsa/skolkurator 27% Hälsocentral 14% Hälsocentral 14% Hälsocentral 14% Ideell organisation 5% Ideell organisation 0% Ideell organisation 7% Privat psykolog 5% Privat psykolog 0% Privat psykolog 4% Samtal till stödlinje 10% Samtal till stödlinje 14% Samtal till stödlinje 3% Stödchatt 5% Stödchatt 0% Stödchatt 3% Ungdoms 5% Ungdoms 0% Ungdoms 10% Ungdomspsykiatrisk 0% Ungdomspsykiatrisk 0% Ungdomspsykiatrisk 5% Vuxenpsykiatrisk 10% Vuxenpsykiatrisk 0% Vuxenpsykiatrisk 3% Annat 19% Annat 29% Annat 3% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 42

44 BUP, ELEVHÄLSAN/SKOLKURATOR OCH HÄLSOCENTRAL ÄR DE MEST BESÖKTA AKTÖRERNA I EN MAJORITET AV KOMMUNERNA Andel som söker hjälp/stöd som besöker enskilda aktörer per kommun (3/3) Två största Övriga Åre (n=15*) Östersund (n=303*) Akuten 0% Akuten 4% Barn- och ungdomspsykiatri 27% Barn- och ungdomspsykiatri 21% Elevhälsa/skolkurator 27% Elevhälsa/skolkurator 20% Hälsocentral 13% Hälsocentral 15% Ideell organisation 7% Ideell organisation 4% Privat psykolog 7% Privat psykolog 1% Samtal till stödlinje 0% Samtal till stödlinje 2% Stödchatt 7% Stödchatt 4% Ungdoms 13% Ungdoms 10% Ungdomspsykiatrisk 0% Ungdomspsykiatrisk 11% Vuxenpsykiatrisk 0% Vuxenpsykiatrisk 5% Annat 0% Annat 3% * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått Källa: Enkätdata, Sirona analys 43

45 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 44

46 INTRODUKTION: NÖJDHET EFTER KONTAKT MED VÅRDEN Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt behandlar respondenters nöjdhet med vården/hjälpen/stödet de har fått Uppdelat på könsidentitet och aktörer, som i sin tur är uppdelade i offentliga stödfunktioner och icke offentliga stödfunktioner Övergripande slutsatser En majoritet av samtliga könsidentiteter är nöjda med den vård/hjälp/stöd de har mottagit I aktörsuppdelningen är en majoritet av respondenterna antingen neutrala eller nöjda med den vård/hjälp/stöd de har mottagit Indikatorn som är utvald är svaren på en fråga som specifikt behandlar nöjdhet med mottagen vård/hjälp/stöd (frågorna 24 och 28 i enkäten) 45

47 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd EN MAJORITET AV SAMTLIGA KÖNSIDENTITETER ÄR NÖJDA MED DEN VÅRD/HJÄLP/STÖD DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad Kvinna 56 (33%) 47 (27%) Man Övriga 17 (10%) 28 (16%) 23 (13%) 2 (5%) 0 (0%) 8 (18%) 21 (48%) 13 (30%) 2 (29%) 1 (14%) 1 (14%) 2 (29%) 1 (14%) n=171 n=44 n=7 Källa: Enkätdata, Sirona analys 46

48 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd DE FLESTA RESPONDENTERNA KÄNNER SIG NEURALA ELLER NÖJDA MED DET STÖD/HJÄLP DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad fördelat på offentliga stödfunktioner (1/2) n=23 Akuten 2 (9%) 6 (26%) 9 (39%) 4 (17%) 2 (9%) n=120 Elevhälsa/ skolkurator 10 (8%) 16 (13%) 30 (25%) 48 (40%) 16 (13%) BUP 8 (8%) 13 (13%) 17 (17%) Hälsocentral 29 n=103 (28%) 36 n=72 (35%) 10 (14%) 13 (18%) 23 (32%) 21 (29%) 5 (7%) Källa: Enkätdata, Sirona analys 47

49 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd DE FLESTA RESPONDENTERNA KÄNNER SIG NEURALA ELLER NÖJDA MED DET STÖD/HJÄLP DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad fördelat på offentliga stödfunktioner (2/2) n=46 Ungdoms 4 (9%) 8 (17%) 10 (22%) 19 (41%) 5 (11%) n=25 Vuxenpsykiatrisk 5 (20%) 5 (20%) 7 (28%) 7 (28%) 1 (4%) Ungdomspsykiatrisk n=46 4 (9%) 10 (22%) 12 (26%) 13 (28%) 7 (15%) Källa: Enkätdata, Sirona analys 48

50 Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd Väldigt Missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket Nöjd DE FLESTA RESPONDENTERNA KÄNNER SIG NEURALA ELLER NÖJDA MED DET STÖD/HJÄLP DE HAR MOTTAGIT Antal respondenter per nöjdhetsgrad fördelat på icke offentliga stödfunktioner n=26 Ideell organisation 6 (23%) 1 (4%) 8 (31%) 9 (35%) 2 (8%) n=12 Samtal till stödlinje 2 (17%) 1 (8%) 5 (42%) 2 (17%) 2 (17%) Privat psykolog 1 (8%) 2 (15%) Stödchatt 3 3 n=13 (23%) (23%) 4 n=17 (31%) 4 (24%) 1 (6%) 7 (41%) 4 (24%) 1 (6%) Källa: Enkätdata, Sirona analys 49

51 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 50

52 INTRODUKTION: BEHOV HOS UTVALDA GRUPPER Faktorer använda i detta avsnitt Detta avsnitt kartlägger behov hos utvalda grupper, dvs. sådana som har indikerat att de mår sämre relativt andra grupper och sådana som är missnöjda (endast sådana som har indikerat missnöjdhet med offentliga stödfunktioner). Syftet är att förstå vilka preferenser dessa grupper har och hur vården/hjälpen/stödet skulle kunna förbättras De utvalda grupperna är: kvinnor respondenter med annan könsidentitet boende i HVB-hem de som uppgett att de är missnöjda eller mycket missnöjda med vården de fått från offentliga stödfunktioner de som upplevt svåra besvär med ängslan, oro eller ångest resp. de som känt sig nedstämda i stort sett varje dag men ännu inte sökt hjälp Övergripande slutsatser Kvinnor, boende i HVB-hem och de som uppgett att de är missnöjda med vården skulle föredra stöd genom sbesök De som angett annan könsidentitet och de som mår dåligt men ännu inte sökt hjälp anger att de inte vet genom vilken kanal de önskar att få stöd Kvinnor och de som mår dåligt men ännu inte sökt hjälp ser det som viktigt att kunna känna förtroende för den de ska prata med om de söker hjälp Majoriteten av dem som angett annan könsidentitet och de som uppgett att de är missnöjda med vården vill bli tagna på allvar om de skulle söka hjälp Boende i HVB-hem ser det som viktigt att bli lyssnad på om de skulle söka hjälp 51

53 KVINNOR FÖREDRAR MOTTAGNINGSBESÖK OCH VILL KÄNNA FÖRTROENDE FÖR DEN DE SKA PRATA MED Önskade möten/kommunikationskanaler bland kvinnor (n=593*) Viktigast om man skulle söka vård för kvinnor (n=1 101*) Mottagningsbesök 212 Jag vill känna mig trygg 216 Samtal till stödlinje 60 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 254 Stödchatt 75 Jag vill bli tagen på allvar 235 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill bli lyssnad på 141 Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 17 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 111 Vet ej 115 Annat 9 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 52

54 DE SOM ANGETT ANNAN KÖNSIDENTITET ÄR OSÄKRA PÅ ÖNSKAD KANAL FÖR HJÄLP OCH VILL BLI TAGNA PÅ ALLVAR Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som angett annat kön (n=35*) Viktigast om man skulle söka vård för dem som angett annat kön (n=78*) Mottagningsbesök 5 Jag vill känna mig trygg 14 Samtal till stödlinje 6 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 14 Stödchatt 6 Jag vill bli tagen på allvar 18 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 1 2 Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 1 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 12 Vet ej 14 Annat 0 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 53

55 BLAND DEM SOM BOR I HVB-HEM ÄR MOTTAGNINGSBESÖK DEN MEST FÖRE- DRAGNA KANALEN FÖR ATT MOTTA HJÄLP OCH MAN VILL BLI LYSSNAD PÅ Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som bor i HVB-hem (n=24*) Viktigast om man skulle söka vård för dem som bor i HVB-hem (n=57*) Mottagningsbesök 8 Jag vill känna mig trygg 8 Samtal till stödlinje 3 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 11 Stödchatt 1 Jag vill bli tagen på allvar 9 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 2 2 Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 2 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 3 Vet ej 6 Annat 0 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 54

56 DE SOM ÄR MISSNÖJDA MED VÅRDEN DE FÅTT ÖNSKAR HELST STÖD GENOM MOTTAGNINGSBESÖK OCH VILL BLI TAGNA PÅ ALLVAR Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som är missnöjda/mycket missnöjda* (n=79**) Viktigast om man skulle söka vård för dem som är missnöjda/mycket missnöjda* (n=144**) Mottagningsbesök 24 Jag vill känna mig trygg 20 Samtal till stödlinje 6 Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med 33 Stödchatt 12 Jag vill bli tagen på allvar 37 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 7 13 Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Annat sätt 4 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 12 Vet ej 13 Annat 1 * Missnöje endast med offentliga stödfunktioner ** Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 55

57 DE SOM MÅR DÅLIGT MEN SOM ÄNNU INTE UPPSÖKT VÅRD ÄR OSÄKRA PÅ VILKEN KANAL DE VILL FÅ HJÄLP GENOM Önskade möten/kommunikationskanaler bland dem som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest resp. har känt sig nere eller ledsen i stort sett varje dag den senaste månaden Ängslan, oro eller ångest (n=46*) Nedstämdhet (n=33*) 9 Mottagningsbesök 6 5 Samtal till stödlinje 3 5 Stödchatt 4 4 Inläggning på sjukhus/ behandlingshem 4 3 Sociala medier (Instagram, poddar, twitter, kik, snapchat, etc.) 4 5 Annat sätt 0 15 Vet ej 12 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 56

58 DE SOM MÅR DÅLIGT MEN SOM ÄNNU INTE UPPSÖKT VÅRD VILL KÄNNA FÖRTROENDE FÖR DEN DE MÖTER I VÅRDEN Viktigast om man skulle söka vård för dem som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest resp. har känt sig nere eller ledsen i stort sett varje dag den senaste månaden Ängslan, oro eller ångest (n=69*) Nedstämdhet (n=81*) 12 Jag vill känna mig trygg Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med Jag vill bli tagen på allvar 13 7 Jag vill bli lyssnad på 6 7 Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar 10 8 Jag vill kunna vara anonym 6 9 Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd 14 0 Annat 2 * Flervalsfråga Källa: Enkätdata, Sirona analys 57

59 AGENDA Utvald deskriptiv data och analyser Deskriptiv data Mående Förtroende för vården Kontakt med vården Nöjdhet efter kontakt med vården Behov hos utvalda grupper Sammanställning av svar på samtliga enkätfrågor 58

60 EN ÖVERVÄGANDE MAJORITET RESPONDENTER ÄR 16 ÅR GAMMAL Åldersfördelning, antal respondenter per ålder (n=700)

61 FLER KVINNOR ÄN MÄN HAR BESVARAT ENKÄTEN Könstillhörighet (n=702) Kvinna 407 Man 264 Annat alternativ 7 Osäker 11 Vill ej svara 13 60

62 DE ALLRA FLESTA RESPONDENTER BOR TILLSAMMANS MED EN ELLER BÅDA FÖRÄLDRAR Boendeform samtliga respondenter (n=702) 323 (46%) 94 (13%) 76 (11%) 17 (2%) 85 (12%) 62 (9%) 26 (4%) 19 (3%) Båda mina föräldrar Ibland hos mamma, ibland hos pappa Bara mamma Bara pappa Eget boende Med partner Hem för vård eller boende (HVB) Annan boendeform 61

63 DE FLESTA RESPONDENTER ÄR FOLKBOKFÖRDA I ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommun där respondent är folkbokförd (n=702) Fördelning bland kommuner (n=702) Östersund 260 Berg 133 Strömsund Härjedalen Krokom Åre Åre 4% Krokom 5% Berg 19% Strömsund 18% Bräcke 3% Östersund 37% Ragunda 2% Bräcke 18 Ragunda 14 Härjedalen 11% Kommun utanför Jämtlands län 9 62

64 MAJORITETEN ÄR FÖDD I SVERIGE OCH HAR SVENSKFÖDDA FÖRÄLDRAR Respondentens födelseland (n=702) Utanför Europa Vet ej Övriga Europa Övriga Norden 8% 1% 1% 3% Antal utlandsfödda föräldrar per respondent (n=702) Två föräldrar 23% En förälder 7% 87% Sverige 70% Ingen förälder Pappans födelseland (n=702) Utanför Europa Vet ej Övriga Europa 2% 9% Övriga Norden 2% 3% Mammans födelseland (n=702) Utanför Europa Vet ej Övriga Europa Övriga Norden 8% 3% 1% 2% 85% Sverige 85% Sverige 63

65 NIONDE KLASS ÄR DEN VANLIGASTE HÖGSTA UPPNÅDDA ELLER PÅGÅENDE UTBILDNINGEN I STICKPROVET Högsta uppnådda eller nu pågående utbildning (n=702) Fortfarande elev i grundskolan 181 Grundskola (åk 9) 249 Gymnasium 240 Universitet eller högskola 32 64

66 SYSSELSÄTTNINGSVARIABELN JUSTERADES FÖR ATT REFLEKTERA ATT MAJORITETEN GÅR I GRUNDSKOLAN ELLER PÅ GYMNASIET Huvudsaklig sysselsättning under senaste halvåret, ojusterad Huvudsaklig sysselsättning under senaste halvåret, justerad 411 Original Justering Arbetat och tjänat mer än SEK Haft studiemedel Registrerad till utbildning Studerat på SFI mer än 60 timmar Mottagit aktivitetsersättning eller barnbidrag för förlängd skolgång Arbetslös och arbetssökande Annat Arbetat och tjänat mer än SEK Haft studiemedel Registrerad till utbildning Studerat på SFI mer än 60 timmar Mottagit aktivitetsersättning eller barnbidrag för förlängd skolgång Arbetslös och arbetssökande Osäker sysselsättning I enkätsvaren hade 280 respondenter (34,7%) angett Annan sysselsättning. Vid detta val kunde respondenterna själva ange sysselsättning i ett fritextfält. Dessa fritextsvar kunde i många fall konverteras till en utav de valbara kategorierna, i synnerhet att man under det senaste halvåret haft studiemedel. Denna justering illustreras i figuren till höger, där de grå fälten illustrerar de svar som tillkommit i samband med justeringen. De svar som inte bedömdes tillhöra någon av de andra kategorierna kallas efter justeringen Osäker sysselsättning. 65

67 I FRITEXT ANGIVEN SYSSELSÄTTNING BLAND DE SVAR SOM KATEGORISERATS OSÄKER SYSSELSÄTTNING Nothing is just sitting at home :)? Absolut inget annat Elit slalom åkare Feriepraktik fiskat jagat skjutit och haft det trevligt Fortboll försörjningsstöd gaming ha rolit Hade sommarskolan Haft kul Haft roligt hej Ingenting ingenting Inget Inte Mycket Jag har jobbat men inte tjänst så mycket tror jag jag ved inte jag vet ej Jag vet ej. Jag vet inte. jag vill inte! JOBB PÅ BONDGÅRD jobb under18000 sek jobbar paraj ligger Jobbat extra Jobbat svart Kriminalitet Köra cross köra skoter mammaledig Migrationsverkets bidrag Mm något annat pappa betalar Plockat svamp Riding samhall sommarjobb på bondgård Spel Spelat Spelat fotboll Spelat, tränat sportat Tränat Va knarkare Varit i stugan och fiskat varit med kompisar Varit med kompisar vet ej vet inte xx åkt skidor 66

68 16% ANGER ATT DET ALLMÄNNA HÄLSOTILLSTÅNDET ÄR DÅLIGT ELLER MYCKET DÅLIGT Upplevt allmänt hälsotillstånd (n=688) Mycket bra Bra 4% 12% 22% Någorlunda Mycket dåligt Dåligt 26% 36% 67

69 45% ANGER ATT DE KÄNT SIG NERE ELLER LEDSEN I STORT SETT VARJE DAG ELLER NÅGON GÅNG I VECKAN Hur ofta respondenten känt sig nere eller ledsen den senaste månaden (n=669) 16% 25% Sällan eller aldrig Någon gång i månaden Någon gång i veckan I stort sett varje dag 29% 30% 68

70 TRÖTTHET ÄR DET MEST FÖREKOMMANDE SYMTOMET Upplevd ängslan, oro eller ångest (n=688) Upplevd huvudvärk eller migrän (n=688) Ja, lätta besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Ja, svåra besvär 39% 43% Nej 35% Nej 55% 17% 10% Upplevda sömnsvårigheter (n=688) Upplevd trötthet (n=688) Ja, lätta besvär Ja, lätta besvär 34% Ja, svåra besvär Nej 25% Ja, svåra besvär Nej 53% 53% 14% 23% 69

71 EN TIONDEL HAR UTRETTS FÖR NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONS- VARIATION, DÄR ADD/ADHD ÄR DEN VANLIGASTE UTREDNINGEN Respondenten har vid något tillfälle utretts för en neuropsykiatrisk funktionsvariation 11% (74) Ja Nej 89% (614) Utredningar respondenten ingått i (n=101*) ADD/ADHD Autismspektrumtillstånd 24 Tourettes syndrom 9 57 Annan utredning, exempel på fritextsvar Dyslexi Schizofreni Ptsd, bipolär, borderline, ångest, depression Borderline / Emotionell instabilitet personlighetsstörning Annan utredning 11 * Flervalsfråga; samma respondent kan ha utretts för flera diagnoser 70

72 18% HAR VID NÅGOT TILLFÄLLE FÅTT EN PSYKIATRISK DIAGNOS OCH DEPRESSION ÄR DEN VANLIGASTE DIAGNOSEN Respondenten har vid något tillfälle fått en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos Angivna diagnoser (n=132)* 18% (123) Ja Nej Depression Ångesttillstånd (inkl. PTSD) % (565) Övrigt (borderline, bipolär sjukdom, ätstörning, dyslexi, ej specificerad**) ADD/ADHD Autismspektrum 4 * Flervalsfråga; observera att samma respondent kan ha flera diagnoser ** De som angett att de fått en neuropsykiatrisk diagnos vid något tillfälle, men som inte har specificerat vilken, tillhör kategorin Övrigt 71

73 BUP, ELEVHÄLSAN OCH UNGDOMSMOTTAGNING ÄR DE TRE VANLIGASTE FUNKTIONERNA RESPONDENTERNA SKULLE REKOMMENDERA Rekommendation om vart en vän som mår psykiskt dåligt ska vända sig (n=1753*) Tre mest valda Övriga Hälsocentral 190 Samtal till stödlinje 80 Stödchatt 56 Akuten 26 Barn- och ungdomspsykiatrin 283 Ungdomspsykiatrisk 173 Vuxenpsykiatrisk 74 Elevhälsa/Skolkurator 298 Ungdoms 235 Privat psykolog Ideell organisation Annat 43 Vet ej 100 * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått 72

74 REKOMMENDATION OM VART EN VÄN SOM MÅR PSYKISKT DÅLIGT SKA VÄNDA SIG, SAMTLIGA FRITEXTSVAR TILLHÖRANDE ALTERNATIVET ANNAT Absolut inte kommunens psykiatri, ni skickar hem folk i och med att de ber om hjälpen! Sjukt att ni ens får finnas kvar!!!! Allt som kan hjälpa bris dricka grogg Familj, vänner, för att prata ut & få stöd av Fritidsgårdens personal Föräldrar Föräldrar Föräldrar eller någon annan man litar på Hade hänvisat till olika enheter beroende på vilka besvär hen hade Har hört om vissa andra än ungdomsen men har alldeles för lite koll så jag skulle inte kunna rekommendera dessa. Heeg hens föräldrar Inget internets jag skulle vilja att dom pratar med mig eller med kuratorn Jag ved inte Kanske en fritidsgård eller ett ställe där det finns andra vuxna som är där för att hjälpa och att prata med Kuratorn Lärare lärare eller förälder mamma och pappa maria dillner mig Mig. nej Nä närstående i familjen eller vänner Pga att ni är underbemannade och överinkompetenta så tvingas att söka privatvård som jag gjorde eftersom jag trodde att jag skulle dö innan jag ens blev uppringd av psyk pga av 7 panikattacker om dagen. Min räddning blev självinsikt yoga och privat psykolog via skype. Prata ut med vänner/nära och kära sin familj om möjligt Skolkuratorn Ta droger Tell him/her to deal with it. Till någon vuxen som lärare, förälder m.m. Vet ej Vuxen i närvaro vägledare HVB vänner Vänner och familj Familj och lärare är frekventa förslag på vart en vän kan vända sig 73

75 UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING BEDÖMS VARA MEST TROLIG ATT KUNNA HJÄLPA EN VÄN MÅ BÄTTRE, MEDAN AKUTEN BEDÖMS MINST TROLIG Hur troligt respondenten bedömer att respektive stödfunktion kan hjälpa en vän att må bättre* Tre högst rankade Övriga Hälsocentral Samtal till stödlinje 3,54 3,50 Stödchatt 3,21 Akuten 2,84 Barn- och ungdomspsykiatrin Ungdomspsykiatrisk 5,03 5,04 Vuxenpsykiatrisk Elevhälsa/Skolkurator 4,16 4,16 Ungdoms 4,60 Privat psykolog 4,98 Ideell organisation 4,40 * Rankning mellan 1=Inte alls troligt till 7=Mycket troligt 74

76 70% UPPGER ATT DE VET VART DE KAN VÄNDA SIG OCH 37% HAR VID NÅGOT TILLFÄLLE SÖKT HJÄLP FÖR PSYKISK OHÄLSA Andel respondenter som vet vart de kan vända sig om de under en längre tid skulle drabbas av psykisk ohälsa Andel respondenter som vid något tillfälle sökt hjälp för upplevd psykisk ohälsa Ja Nej Ja Nej 30% (196) 37% (242) 70% (458) 63% (412) 75

77 AV DEM SOM SÖKT HJÄLP HAR 91% VÄNT SIG TILL EN OFFENTLIG STÖDFUNKTION Andel respondenter som sökt sig till offentlig stödfunktion 9% (22) Ja Nej 91% (223) Angiven offentlig stödfunktion (n=454*) Annat, samtliga fritextsvar Hälsocentral Akuten Barn- och ungdomspsykiatrin Ungdomspsykiatrisk Vuxenpsykiatrisk Elevhälsa/Skolkurator Ungdoms Annat Asså det var inte höet jag som sökte hjälpen men jag gick med på det för mesta dels BRIS bubblan BUP är väldigt bra men skolkuratorn var inte alls bra så där är jag inte nöjd alls. Bara nöjd men BUP. Centrum mot Våld föräldrar och lärare jag ved inte NC olika chatter personal på boendet Privat psykolog PSFN Psykiatrin Skolkurator skolsköteaska Soc Stödchatt * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått 76

78 AV DEM SOM SÖKT HJÄLP HAR EN FEMTEDEL VÄNT SIG TILL ICKE- OFFENTLIG STÖDFUNKTION Andel respondenter som sökt sig till ickeoffentlig stödfunktion 20% (49) Ja Nej 80% (194) Angiven icke-offentlig stödfunktion (n=68*) Samtal till stödlinje 12 Stödchatt 17 Privat psykolog 13 Ideell organisation 26 * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje aktör har fått 77

79 MAJORITETEN UPPLEVER SIG NÖJD MED HJÄLPEN FRÅN OFFENTLIG STÖDFUNKTION Nöjdhet med hjälp från offentlig* stödfunktion (n=222) Väldigt missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket nöjd * Med offentlig stödfunktion menas hälsocentral, akuten, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), ungdomspsykiatrisk (UPM), vuxenpsykiatrisk, elevhälsa/skolkurator eller ungdoms 78

80 SAMTLIGA FRITEXTSVAR PÅ VAD SOM KAN FÖRBÄTTRAS HOS OFFENTLIG STÖDFUNKTION (1/2) Allt var bra Allt! Personal, rutiner. Jag har dels varit den som söker hjälp och dels varit den som skickar in personer med dåligt mående. Ni skickar hem dom direkt och sen blundar ni bara. Det är det vidrigaste jag vet, har tappat all tro på er och kommer aldrig någonsin att vända mig till er! Tacka vet jag privata utförare som alltid bemött mig bra. Allt, dom tog inte mig på allvar och det kändes som att dom var för stressade för att lyssna och hjälpa mig. Allting från bemötande, väntetider oseriös personal som inte tar en på allvar och ringer upp 5 månader senare då man lika ogärna kunnat varit död och tagit livet av sig. Sjukt oseriöst och inkompetent Att det var mindre prat och mer praktisk hjälp! Att få en och inte låta som en pasient mer som en vanlig person. Att jag får hjälp Att jobba framåt, det kändes som om man drog och stampade på samma ställe att man håller tyst om det som sägs. Att man kunde få bättre tips på hur man kan gå vidare på ett bra sätt, inte upprepa samma sak vid varje tillfälle utan att man kan hjälpa patienten att komma vidare Att man snabbare kan möta den när man behöver Att skolkuratorn skulle säga till om den tog kontakt med t.ex Soc och om eleven var ok med det. Att som hjälp/stöd inte vara rädd för att visa vägen till "annan hjälp/stöd" om situationen är allvarligare än att hen själv kan hjälpa personen i fråga. Bemötandet, att bli tagen på allvar och inte förlöjligad/förminskad de skulle kunnat lyssna på mig och respektera det jag säger. Ge mig en tid eller konkret tips på vart jag kan söka vidare. Det kändes som att eftersom de hade kötid till psykolog fick jag inget tips om vart jag kunde vända mig vidare, jag föll mellan stolarna.. Det kunde gått snabbare än 6 år att få min neuropsykiatriska diagnos ställd eller ens nämnd till att börja med. Det skulle vara bra om ens läkare inte bara tittade på en och sa 'jag har träffat deprimerade personer och du ser inte ut som en utav dem', utan istället lyssnade på vad man berättar. Det tog flera år och flera remisser från läkare och liknande innan jag fick den stöd jag behövde. Sedan tog det ytterligare några år innan jag fick den medicin jag behövde Dom skulle kunna börja bry sig mer om ens mående och inte bara hur det går i skolan. En uppföljning på hur jag mår, kanske ta kontakt med mig i efterhand. Fler samtal och lättare att få tag på personen Fler tider, mer genuint intresse i att träffa mig Flera samtal Få mig att öppna mig mer Få reda på hur man löser problem, istället för att höra man bara ska lösa det Ge diagnoser, konkret behandling av problem och inte bara prata Ge hjälp, inte skicka runt folk som de vore objekt Gör det enklare att gå vidare i hjälp-processen Hur ofta man får möten Hälsocentralen vill jag ska förbättras på allt i princip. Känns som att dom bara ska hinna med så många patienter som möjligt så skriver dom ut medicin och skiter i dig sen. idk ingenting Inget inget hjälper förhelvete Inget under själva mötena men väntetiden skulle kunna förbättras. Inget vad jag vet inget, tyckte verkligen att det var bra Inher Insatserna Inte skriva ut mediciner efter 10 minuters pratande inte vet jag Jag kände mig ibland för styrd, som att de försökte ta beslut åt mig i mitt liv utan att ta in vad jag själv ville. Men viktigast: det är alldeles för svårt att få hjälpen. För många krångliga steg innan man är framme vid hjälpen. Att när man är nedstämd, ångestfylld och orkeslös behöva ringa HC för att hänvisas till ett nummer där man bara får prata med en telefonsvarare, för att sen invänta ett telefonsamtal där man ska känna sig bedömd, för att sen få komma in ett samtal innan man placeras i npgra veckors kö för att få hjälp. Det är för krångligt! För mycket kamp för att få hjälpen. Jag pratade om min deprission men inget gjordes efteråt Jag var nöjd med det stödet jag fick. Alla var jätte trevliga och professionella där. jag ved inte Kan inte vårdarna på exempelvis psykiatrin hjälpa till kan jag tro att det vore bra om vårdtagaren automatiskt blev informerad om vart denne istället kan vända sig. Vårdaren bör även fråga om det vardagliga livet och kunna stötta med alternativ till rutiner. 79

81 SAMTLIGA FRITEXTSVAR PÅ VAD SOM KAN FÖRBÄTTRAS HOS OFFENTLIG STÖDFUNKTION (2/2) Kanske gå lite snabbare istället för att måste vänta ett år på en utredning. Kanske kunna prta lite mer, men det var bra som det var Kortare väntetid/kötid Kortare väntetider Kortare väntetider, mer samtal och mindre SSRI medicin (många får bara det utan samtalsstöd), många måste åka till Östersund för att få hjälp. Det borde finnas mer hjälp att få i Strömsund. Kunde ha följt upp det Lyssna bättre Lyssna från första början och inte dra sina egna slutsatser!! Lyssna! Tvinga inte till medicinering. Tror jag kunde blivit hjälpt av att bli inlagd utan medicinering, men det var aldrig ett alternativ. Varför finns inte hem för återhämtning? Tror det kan hjälpa att komma ifrån det som är jobbigt ett tag så en kommer upp över ytan igen. Mat, motion och bra samtalskontakter. Kanske träffa andra i samma situation. Aktiviteter? Lång väntetid, mer behovsanpassning Mejl kontakt istället för träffar Mer fokus på lösningar än själva problemen. mer förståelse och längre utredningar. samt ta mer hänsyn till ungommars mående och inte pusha på för mycket, ta det i ungdomens takt för att inte förvärra måendet. Mer kunskap kring ämnet samt komma med komma med ider om hur man kan tackla ämnet i en vardagssituation Mer kunskap om psykisk ohälsa på hälsocentraler. Fick antidepressiva utskrivet efter bokstavligen 10min när jag hade självmordstankar och gick därifrån gråtandes mer och längre hjälp Mer uppföljning Min läkare vill hellre övertala mig om att jag fysiskt dåligt ist för psykiskt dåligt Min psykolog på BUP älskar jag! Folk måste bli mer förstående Mindre press Mindre väntan och bättre kontakt Minns inte direkt, var flera år sedan nu. Mycket kortare väntetider för att få träffa psykolog på BUP/UPM Neutral för att det beror på vart man vänder sig. Kan skriva en hel uppsatts... ändå väldigt nöjd i slutändan. När jag mådde som sämst hjälpte det inte så mycket, kanske enklare vägar emellan de olika aktörerna Obligatorisk provtagning innan medicin (t.ex SSRI eller sömntabletter) sätts in. Besvären kan grunda sig fysiska sjukdomar, t.ex. Hypotyreos. Planering På BUP-mkt nöjd. Elevhälsa-inte särskilt nöjd. Kändes inte som att de tog det seriöst. Regelbunda träffar Sakt att jag behövde järn även ifall jag inte behövde det Skolkuratorn sade att jag inte hade riktiga problem/inbillade mig dem. BRIS gav inga riktiga råd utan sade bara "Jag förstår att det är svårt". Snabbare egen kontakteperson, fler möten Snabbare hjälp Stödet Svårt att få välja tid som passade mig. Missade mycke i skolan. Svårt att förklara hur man känner när man måste ha tolk Ta en mer på allvar. Mer välutbildad personal inom elevhälsan. Jobba mer på alliansbyggande så att man känner sig trygg hos personen. Låta en själv välja vem (av flera) en helst vill jobba tillsammans med. Tagit mig mer på allvar Trevligare Uppföljning och planering Upptäcka psykisk ohälsa tidigare. Utredning på en gång Vet ej vet ej. det var najs Vet inte vet inte, jobba mer aktivt och förebyggande Viktigt att korta ner kötider, personligt anpassad behandling, inte ha begränsad kontaktperiod (kontakt på upm ska avslutas efter högst 1 år??). Man märker tydligt på personal att det är ont om tid. Införa bättre rutiner på uppföljning och uppföljning av medicinering. vill inte svara på det... Vuxen psyk skulle inte ha slängt på luren rakt i örat på en när man föklarar för den personen som svara! Väntetid Väntetiden Än så länge sitter jag bara på väntelistan, och har inte fått hjälp än, fastän jag är i behov av det. Kommentarer kring väntetider är frekventa 80

82 MAJORITETEN UPPLEVER SIG NÖJD ELLER NEUTRAL MED HJÄLPEN FRÅN ICKE-OFFENTLIG STÖDFUNKTION Nöjdhet med hjälp från icke-offentlig* stödfunktion (n=37) Väldigt missnöjd Missnöjd Neutral Nöjd Mycket nöjd * Med icke-offentlig stödfunktion menas stödlinje, stödchatt, privat psykolog eller Ideell organisaiton (ex. BRIS, Mind, Tillsammans, Tejjouren eller Tilia) 81

83 BRUTTOLISTA FRITEXTSVAR ÖVER VAD SOM KAN FÖRBÄTTRAS HOS ICKE-OFFENTLIG STÖDFUNKTION Att kuratorn tar tag i problemet istället för att prata om andra saker som inte har med mitt problem att göra Att man kan mötta dom snabbare när man behöver Bemötandet och ej behöva byta så många personer bättre på att ge tips så man kan komma vidare i do not know Inge ingenting Inget jag ved inte Kommunikation mellan alla insatser Kortare kötid. Behandla alla lika. Inte alltid hänvisas till habilitering. Man blir inte tagen på allvar. När man mår dåligt orkar man inte ta tag i sin egen vård, Det behöver man hjälp med! Träffa en kurator snabbare som vill förbättra ens mående och jobba med saker som har hänt, för att kunna bearbeta det Vet ej vet inte 82

84 MOTTAGNINGSBESÖK ÄR DET MEST ÖNSKADE SÄTTET ATT FÅ HJÄLP Önskade möten/skanaler för att få hjälp, flera svarsalternativ möjliga (n=943) Mottagningsbesök Samtal till stödlinje Stödchatt Inläggning på sjukhus/ behandlingshem Sociala medier Annat sätt Vet ej Anna sätt, samtliga fritextsvar att få prata med dom vänner jag känner mig trygg med barn-ungdomsykeriati BUP familj hälsocentralen jag ved inte jag vet inte Knarkare Kuratorn kanske Kvinnofridsjouren M mamma och pappa mat och dryck mejl Mina vänner och familjen. Vi är nära och stödjer varran. mina vänner och pojkvän pratar jag ofta med när det är jobbigt. Mörda någon NA hjälper mig Noh Nä Prata med vänner privat Samtalsgrupper Samtalskontakt/kontaktperson kan erbjuda att ringa ist för att den sjuka ska göra det. Det är svårt att göra minsta sak när man mår dåligt och det är då man behöver andra människor som mest. skolkurator Skulle bara snack med min pappa. Tgfd Upplysning i skolor etc om psyikisk ohälsa Vet inte * Flervalsfråga, dvs. respondenten kunde välja fler än ett alternativ och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje skanal fått 83

85 ATT KÄNNA FÖRTROENDE FÖR DEN MAN SKA PRATA MED ÄR VIKTIGAST FÖR RESPONDENTERNA NÄR DE SÖKER HJÄLP Vad som är viktigast för respondenten när hjälp söks, antal gånger resp. påstående valts ut (n=1893*) Jag vill känna mig trygg Jag vill känna förtroende för den jag ska prata med Jag vill bli tagen på allvar Jag vill bli lyssnad på Jag vill veta vad som kommer att hända med informationen jag lämnar Jag vill kunna vara anonym Jag vill inte att det ska bli så stor sak av att jag behöver stöd Annat Annat, samtliga fritextsvar I feel ashamed when I meet with people I hope to understand I do not know exactly what I want Alla utom det sista 2 allt som har beskrivits är viktigt annat Att kunna få mejla Har ej varit med om det htr jag ved inte Jag vill att folk bryr sig. Jag vill att man t.ex. får komma på återbesök eller liknande efter ett tag, kanske någon månad. jag vill dricka grogg jag vill inte skämmas över problemen jag vill knulla varje dag oxå K Mat och/eller dryck efter varje samtal. Nä vet ej * Flervalsfråga; mellan ett och tre svarsalternativ kunde anges och ovan visas det aggregerade antalet kryss varje påstående fått 84

86 85