Handlingsplan fö r barn öch unga vuxna, samt barn öch unga vuxna med kömplexa behöv. Dahlqvist Claesson, Karin

Transkript

1 Handlingsplan fö r barn öch unga vuxna, samt barn öch unga vuxna med kömplexa behöv Dahlqvist Claesson, Karin

2 2 Innehåll Inledning.. 3 Metod. 3 Resultat av nyckelindikatorer för länet.. 4 Länet 4 Socialtjänsten 4 Skola och arbete.. 4 Kultur och fritid 4 Hälso- och sjukvård 4 Analys 5 Förebyggande och främjande insatser 5 Utvecklingsavvikelser 5 Första linje/samtalsmottagningar 5 Tillgängliga och tidiga insatser.. 7 Suicidprevention. 7 Enskildas delatighet och rättigheter.. 7 Utsatta grupper.. 8 Skola och psykisk hälsa 8 Ledning, styrning och organisation 9 Sammanfattning. 11 Referenser.. 12

3 3 Analys fö r barn öch unga 0-24 inöm ömra det psykisk ha lsa i Sö rmland Inledning Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen. Vi har låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall, hög andel vaccinerade barn och en jämförelsevis låg andel barn som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att hälsorisker för barn och ungdom inte ensidigt kan hanteras inom hälso- och sjukvården. En utökad samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst, är nödvändig. (socialstyrelsen) 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen i Sverige om inte utvecklingen stoppas. Detta ställer krav på samordnade riktade insatser som förebygger psykisk ohälsa. Andelen barn som uppger att de har haft minst två besvär, psykiska och/eller somatiska, mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna ökar, särskilt bland de äldre barnen. Mer än varannan flicka och var tredje pojke som är 15 år uppgav denna typ av besvär. Psykosomatiska besvär bland ungdomar kan kopplas till varaktiga negativa effekter på hälsan. Unga personer som upplever ängslan och nervositet löper större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa senare i livet. Även andelen barn och unga som får vård på grund av psykisk ohälsa ökar. Enligt överenskommelsen för Uppdrag Psykisk Hälsa 2017 skall kommuner och Landsting, ta fram gemensamma nyckelindikator för barn och unga. Utifrån indikatorerna skall en analys av de behov som finns hos barn och unga 0-24 år i länet göras. De gemensamma nyckelindikatorerna har arbetats fram tillsammans med SKL och kommuner och landsting. Listan består av 58 nyckelindikatorer och 24 av dessa har rapporterats in direkt av kommun och landsting. Metod Urvalet har skett efter Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) framtagna indikatorer. Valet av indikatorer togs fram i samverkan i länets arbetsgrupp för samordnare av uppdrag psykisk hälsa (PRIO). Presentationen sker utifrån de fokusområden SKL förslog inför 2016 års överenskommelse. (Föreliggande nyckelindikatorer är att betraktas som en indikation på hur det ser ut i samhället.) Förebyggande och främjade insatser Tillgängliga och tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation

4 4 Resultat av nyckelindikatorer för länet I Sörmland har vi funnit utifrån nyckelindikatorerna att länet avviker sig i förhållande till riket inom beskrivna områden. Det som är mest utmärkande redovisas under respektive områden. Redovisande indikatorer värderas inte positivt eller negativt utan endast avvikande i förhållande till riket. Länet Socialtjänsten Sörmland har större andel barn år. Gällande ansökan och orosanmälningar till socialtjänsten. Sörmland har fler samhälsplacerade barn placerade på institution eller familjehem, och fler vårddygn i familjehem jämfört med riket I Sörmland finns fler barn vårdade enligt LVU jämfört med riket Andel barn 0-17 år som är anhörig till förälder med psykisk ohälsa utmärker sig i Sörmland jämfört med riket likaså barn i ekonomisk utsatthet Antalet länsmottagna nyanlända barn och unga 0-19 år är fler i Sörmland jämfört med riket Skola och arbete Sörmland har något högre andel unga år som varken arbetar eller studerar i förhållande till riket. Sörmland har lägre andel elever i förskoleklass som har fått ett hälsosamtal inom elevhälsan Kultur och fritid Antalet deltagartillfällen i idrottsverksamhet som är aktivitetsstödsberättigad från Riksidrottsförbundet är lägre i Sörmland jämfört med riket. Hälso- sjukvård Andel barn 0-17 år som har haft kontakt med BUP är fler i länet jämfört i riket antal läkare inom BUP per är mycket färre jämfört med riket Förskrivning av ADHD-mediciner 0-24 är högre i länet jämfört med riket, framförallt hos pojkar. Likaså förskrivning av antidepressiva läkemedel där framförallt flickorna utmärker sig. På sammasätt var förskrivning av sömnmedel och lugnande medel utmärkande i Sörmland jämfört med riket. Antal barn och unga 0-24 som blivit tvångsvårdade inom sluten psykiatrisk vård var många fler jämfört med riket lika så var antalet tvångsåtgärder fler i Sörmland I Sörmland är antal barn på grund av självmord lägre i Sörmland jämfört med riket, Andelen SIP utmärker sig i länet där färre barn och unga 0-24 fått en SIP upprättad under året jämfört med riket.

5 5 Analys I analysen har förbättringsområden identifierats och redovisats nedan enligt rekommenderade fokusområden. Förebyggande och främjande insatser Utvecklingsavvikelser Under 2013 fattades beslut av Landstingsstyrelsen att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser samt inrätta efterföljande kedja för diagnostik och behandling. Föreslagen kedja bygger på evidensbaserade metoder och löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Barnhälsovåden i Sörmland planerar för utbildning för att kunna påbörja screeningen på BVC. Alla länets kommuner har skrivit under en överenskommelse om samarbete när det gäller insatser under förskoletiden. Arbetet bör komma igång 2018 och allt eftersom fler barn upptäcks kommer behov av efterföljande insatser behöva förstärkas. Alla barn med särskilda behov kan behöva stöd från flera verksamheter och kunskapsområden utifrån barnets individuella behov och förutsättningar. Några barn kan behöva mer stöd än andra för att kunna vara delaktiga på samma villkor som barn i allmänhet. Även föräldrar kan behöva särskilt stöd i föräldraskap, strategier och förhållningssätt för att kunna bidra till barnets utveckling under uppväxten. Aktörerna som kan bistå för barnets bästa är många både i landsting och kommuner, det kan vara barnhälsovården, förskola/skola, socialtjänst, primärvård, habiliteringsverksamheten, LSS-verksamhet, barn- och ungdomspsykiatrin, logopedmottagning, barn- och ungdomskliniken m.fl. En förutsättning är att landsting och kommun samarbetar och utgår från ett individanpassat behov. Varje verksamhet har sitt respektive uppdrag och styrs ibland av olika lagrum. Gemensamt för alla är dock ansvaret att samverka för barnets bästa. Inom ovan ryms barn med utvecklingsavvikelser där flera forskningsstudier har visat att tidig upptäckt och insatser har stor betydelse för barnets utveckling och framtid. Barn med utvecklingsavvikelser kan upptäckas inom flera olika verksamheter i kommun och landsting som också kan initiera fördjupad bedömning och kartläggning. Prevalensen i Sörmland är 30 barn. I dagsläget upptäcks ca: 8-10 barn. 1 Första linje/samtalsmottagningar Att upptäcka, förebygga och ge tidiga insatser till barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa är ett arbete som berör flera aktörer i kommuner och landsting såsom förskola, skola, mödravård (MVC), barnavårdscentraler (BVC), barnhälsovård (BHV), skolhälsovård, barn- och ungdomskliniken, vårdcentral, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), barn- och ungdomshabilitering, socialtjänst, etc. 1 Senast uppmätta data från 2011 uppvisar 8 upptäckta barn.

6 6 Landstingets 1.a linje för barn och ungas psykiska ohälsa förstärktes med Samtalsmottagningar för barn och unga (SamBU) under 2016 och enheten organiseras under Barn- och ungdomspsykiatrin. Mottagningen öppnade i september 2016 och finns nu i Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Flen. Lokal är klar i Strängnäs och sedan återstår att öppna mottaning i länets ytterligare fyra kommuner. BUP i Sörmland fick i och med samtallsmottagningarna en ytterligare en vårdnivå parallellt med specialistvården inom BUP och en ny population kontaktar BUP för bedömning och behandling. Som ett led i detta arbete har man skapat en enhetlig väg in till BUP i Sörmland, kallat En väg in. En väg in syftar till att patienter skall kunna kontakta BUP på ett enkelt och enhetligt sätt oberoende av om de är nya patienter eller pågående patienter inom BUP. Det skall inte vara avgörande var i Sörmland patienten bor. Detta sker genom att BUP Sörmland har ett telefonnummer för patienter att ringa. Under 2017 har att telefon samtalen in till telefonrådgivningen ökat med ca 60 % jämfört med För att kunna erbjuda rätt barn- och ungdomspsykiatriska vård till rätt patient krävs god kunskap om barnets problem och familjens resurser att tillgodose barnets behov. För den hjälpsökande familjen kan den första kontakten, redan i telefonen vara av avgörande betydelse. I det första mötet med BUP ingår att på relativt kort tid, ibland genom telefonrådgivning, göra en rimligt underbyggd strukturerad bedömning av barnets problem och effekterna av dessa i form av funktionspåverkan och lidande. Detta ställer stora krav på både metoder och kompetens. Telefonrådgivning är inte bara en möjlighet att möta befolkningens behov av frågor och hjälp vid psykisk ohälsa, det är också ett effektivt verktyg för att tidigt identifiera behov av insatser och vårdnivå. Telefonrådgivning har även funktionen att på ett tidigt stadium påbörja en initialbedömning. BUP Sörmland har därför infört Brief Child and Family Phone Interview, (BCFPI) som är ett datoriserat screenings-, mottagnings- och utvärderingsinstrument med fokus på barn mellan 6 och 17 års ålder. Det består av en strukturerad telefonintervju där vanligtvis en förälder lämnar uppgifter om sitt barn Förslag till åtgärd Utbildningsinsatser hos BVC- och förskole personal för att i framtiden förhoppningsvis kunna upptäcka alla 30 barn med utvecklingsavvikelser i ett tidigt stadie. Öppna samtalsmottagning i hela länet.

7 7 Tillgängliga och tidiga insatser Suicidprevention Under det senaste decenniet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år. NASP har gjort en mätning från 1980 till 2014 som visar att självmord i åldrarna år fortarande ökar både hos flickor och hos pojkar. Omkring 150 ungdomar i Sverige tar sitt liv varje år. Långt ifrån alla ungdomar söker professionell hjälp från hälso- och sjukvården vid självmordstankar, därför har merparten av självmorden bland unga förblivit outredda. De flesta barn och ungdomar kommer däremot i kontakt med kommunala verksamheter. Genom att göra så kallade händelseanalyser som ger kunskap om hur och varför ett självmord har inträffat kan kommunen också dra lärdomar om självmord bland unga. Sörmland har ett lägre antal barn och unga som avlider på grund av självmord jämfört med riket. Sedan några år tillbaka pågår ett suicidpreventionsarbete i Sörmland. Förslag till åtgärd Upprätta handlingsplan för suicidprevention i länets alla kommuner där barn och ungdomar inkluderas. Tydliggöra den befintliga suicidpreventionsgruppens arbete samt göra gruppens arbete till en del av Landstinget Sörmlands organisation Upprätta en kompetensplan i varje kommun utifrån påbörjade utbildningsinsatser såsom YAM och MHFA. Enskildas delaktighet och rättigheter Barnperspektivet har förtydligats och förstärkts avsevärt de senaste åren i socialtjänstens arbete med barn och unga. Socialtjänsten har utvecklat sitt arbete med att göra barn delaktiga, men det finns mer att göra. Barnets rätt till delaktighet i frågor som rör honom eller henne består av tre olika delar: 1. Barnets rätt till information. 2. Barnets rätt att komma till tals och bli lyssnade på. 3. Barnets rätt till inflytande och självbestämmande utifrån ålder och mognad. Samordnad individuell plan SIP är lagstiftat sedan 2010, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Barn och ungas behov och önskemål ska utgöra utgångspunkten för SIP. I nyckelindikatorerna för SIP framkommer det att länet utför SIP i enlighet med riket. På grund av brister vid inrapporteringen så är värdet inte helt tillförlitligt. I länet har under de senaste åren gjorts en omfattande utbildningssatsning av SIP och spjutspetser i SIP. Man har infört ett gemensamt system för SIP i datasystemet prator. Det finns även överenskommelse med skolverksamheterna att skolan kan initiera till SIP. Det utvecklingsarbete av SIP som har bedrivits de senaste åren har bidragit till att SIP har blivit mer känt och använts som metod. Det har visat sig i de inventeringar som har genomförts under Mycket arbete kvarstår dock för att höja kvalitén av SIP och att göra barn och unga mer delaktiga i enlighet med barnkonventionen.

8 8 Åtgärd Uppföljning och kvalitets granskning av SIP. Utsatta grupper Skola och psykisk hälsa Forskning visar på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Att misslyckas i skolan ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en negativ påverkan på skolresultaten. Förskolans och skolans kompensatoriska roll innebär att barn och unga med olika förutsättningar och behov ges likvärdiga möjligheter att lyckas. Arbetet med bättre skolresultat utgår från sambandet mellan skolresultat och psykisk hälsa. Förskolans och skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt deras kompensatoriska roll är central i arbetet. Att som ung varken studera eller arbeta medför ett utanförskap. Ung idag-rapporter från Mucf (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) har analyserat ungas svar och resultatet visar att skälen till avhopp från gymnasieskolan se tabell tio främsta skälen till avhopp. Nyckelindikatorn andelen unga år som varken arbetar eller studerar är högre i länet än i förhållandet till övriga riket. Utan relevant utbildning och med en tidig arbetslöshet ökar också riskerna för att även fortsatt ha svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. I statistiken finns ett brett spektrum av ungdomar, allt från de som valt att studera utomlands eller tagit ett sabbatsår till de som är hemmasittare och behöver stöd. Flera av länets kommuner deltar i projekt som riktar sig till målgruppen år som inte är i skolan och inte arbetar. Kommunerna har även ett aktivitetsansvar för målgruppen. Förslag till åtgärd Titta på hur länet kan arbeta med erfarenhetsbyte utifrån de olika åtgärdsprojekt som finns. Exempel på sådana är vinka in,#jagmed#, TUNA projektet Kommunerna föreslås inventera/definiera och kartlägga antal barn och ungdomar ålder 7-15 år som är sk. Hemmasittare.

9 9 Ledning, styrning och organisation Samverkan Länsstyrgruppen för närvård i Sörmland är en mötesplats för representanter från de nio kommunerna samt landstinget. Styrgruppen ska skapa förutsättningar för att invånarna i Sörmland får en likvärdig vård och omsorg. Länsstyrgruppen har utsett beredningsgrupper inom fokusområdena barn, psykiatri och äldre. Beredningsgrupperna ska bestå av representanter för Länsstyrgruppen och arbetsgrupperna inom respektive område. Därutöver ska minst en närvårdskoordinator samt representant för FoU i Sörmland ingå. Regeringsuppdraget psykisk hälsa 2017 (PRIO)har flyttat fokus från tyngre psykisk ohälsa till en mer förebyggande första linje arbete som rör barn och unga samt unga vuxna. Eftersom det ofta är flera verksamhetsområden och huvudmän involverade i arbetet med barn och unga (hälso- och sjukvård, förskola, skola, fritid, socialtjänst med flera), är samverkan mellan aktörer och samordning på politisk nivå avgörande för framgångsrika satsningar. I processtödet Barn och unga här, nu och framåt beskrivs två olika förhållningssätt till arbetet med barn och unga (se figur 1 och 2). Verksamheterna kan vara splittrade, där varje verksamhet fokuserar på sina egna uppsatta mål (figur 1), eller arbeta utifrån samma övergripande mål, där de olika verksamheternas uppdrag, ansvarsområden och kompetens är tydliga och utgör en del av en helhet (figur 2).

10 10 figur 1. I det splittrade uppdraget utgår varje verksamhet från egna uppsatta mål figur 2. I det samordnade uppdraget arbetar de olika aktörerna mot ett gemensamt mål och utgår från en gemensam kunskapsbas Förslag till åtgärd Det finns ett behov av ytterligare samverkanspartner från skola som inte finns i vår befintliga struktur. En större samverkan mellan de befintliga grupper som vi har i vår samverkansstruktur

11 11 Sammanfattning Landstinget Sörmland och våra nio kommuner har många områden som vi kan utveckla oss i, både internt och i samverkan med varandra. Utifrån de nyckelindikatorer som vi presenterat så sammanfattar vi här några av de förbättringsområdena. Utbildningsinsatser hos BVC- och förskole personal för att i framtiden förhoppningsvis kunna upptäcka alla 30 barn med utvecklingsavvikelser i ett tidigt stadie. Införande av intensiv enheten inom BUP Sörmland kommer att förebygga heldygnsvård och vid behov av heldygnsvård kommer enheten samverka och samordna insatser. Alltid arbeta med samordnad individuell planering i varje enskilt ärende. Fortsätta att utveckla ett gott samarbete med heldygnsvårdsinstanserna både inom barn och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Upprättad handlingsplan för suicidprevention i länets alla kommuner där barn och ungdomar inkluderas. Tydliggöra den befintliga suicidpreventionsgruppens arbete samt göra gruppens arbete till en del av Landstinget Sörmlands organisation Upprätta en kompetensplan i varje kommun utifrån påbörjade utbildningsinsatser såsom YAM och MHFA. Uppföljning och kvalitets granskning av SIP. Titta på hur länet kan arbeta med erfarenhetsbyte utifrån de olika åtgärdsprojekt som finns. Exempel på sådana är #vinka in# Det finns ett behov av ytterligare samverkanspartner från skola som inte finns i vår befintliga struktur. En större samverkan mellan de befintliga grupper som vi har i vår samverkansstruktur Flera av områdena som framkommit utifrån nyckelindikatorerna behöver ytterligare klarläggas avseende långsiktiga och kortsiktiga mål samt vem som är ansvarig för aktiviteter. Områden är: Samhällsplacerade barn och tvångsvårdade barn enligt LPT och LVU. Hög andel orosanmälningar, bra eller dåligt? Medicinering av ADHD högre i länet än i riket. Den socioekonomiska utsattheten som är högre i länet än i riket kräver en djupare anlys i sig och en politisk förankring på fler plan.

12 12 Referenser Liv och hälsa ung