Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga 2017

Transkript

1 Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga 2017 Analys av nyckelindikatorer samt uppföljning av fokusområden inom Uppsala län 1

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund, syfte och metod Definition av psykisk hälsa mer än frånvaron av psykisk ohälsa Psykisk hälsa utifrån fem fokusområden Analys av nyckelindikatorer och fokusområden Förebyggande och främjande insatser för barn och unga Tillgängliga och tidiga insatser för barn och unga Delaktighet och rättigheter för barn och unga Barn och unga i ekonomisk utsatthet Barn och unga som anhöriga Barn och unga som är samhällsplacerade Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn och unga med andra psykiska funktionsnedsättningar Barn och unga med suicidrisk och självskadebeteende Barn och unga med riskbruk Barn och unga som är asylsökande eller nyanlända Unga som varken arbetar eller studerar

3 1 Bakgrund, syfte och metod Detta dokument redogör tillsammans med dokumentet Länsgemensam analys psykisk hälsa vuxna och äldre 2017 för den länsgemensamma kartläggning och analys som genomförts i Uppsala län 2017 inom ramen för den nationella satsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa enligt överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Syftet med kartläggningen och analysen i detta dokument är att skapa ett underlag för bättre förståelse för hur barn och unga i länet mår, hur deras behov ser ut samt vilka insatser inom området psykisk hälsa som bör prioriteras i framtiden i Uppsala län för denna målgrupp. Resultatet som presenteras baseras på den länsgemensamma analys som gjorts utifrån de av SKL framtagna nyckelindikatorerna kring barn och ungas psykiska hälsa 2017 (se Vidare presenteras resultat från undersökningen Liv och hälsa ung 2017 samt en uppföljning och sammanfattande presentation av resultat från rapporten Psykisk hälsa Regional analys Den sistnämnda kartläggningen/analysen har reviderats under Främst genom utformning av en ny struktur för redovisning av data samt att data för barn och unga nu redovisas separat i detta dokument Definition av psykisk hälsa mer än frånvaron av psykisk ohälsa Med psykisk hälsa avses i detta dokument mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa innefattar att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser och ta kontroll över den egna hälsan, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets motgångar. Den psykiska hälsan påverkas av ett stort antal faktorer som exempelvis ålder, kön, sömnvanor, fysisk aktivitet och andra socioekonomiska faktorer Psykisk hälsa utifrån fem fokusområden Den länsgemensamma analysen bygger på fem fokusområden, vilka regeringen har bedömt som prioriterade inom området psykisk hälsa: 1. Utsatta grupper: uppmärksamma att olika grupper och individer har olika behov och förutsättningar samt tillgodose detta. T.ex. särskild uppmärksamhet på och stöd till särskilt utsatta grupper etc. 2. Förebyggande och främjande arbete: främja psykisk hälsa samt förebygga ohälsa. T.ex. suicidprevention, meningsfulla aktiviteter, god fysisk hälsa etc. 3. Tillgängliga tidiga insatser: ge rätt insatser i rätt tid, såväl vård- som stödinsatser. T.ex. möjlighet till självinläggning eller förstärkt öppenvårdsstöd, samordning av olika aktörers insatser etc. 4. Enskildas delaktighet och rättigheter: säkerställa att vård- och omsorgssituationen ses som en överenskommelse med ändamålsenlig delaktighet samt värnande av rättigheter. T.ex. anpassade insatser, boendestöd, stöd till återgång i arbete etc. 3

4 5. Ledning, styrning och organisation: engagemang och samordning är en förutsättning för fokusområde 1-4. T.ex. ledarskap, samarbete mellan profession och brukarorganisationer etc. Bakgrund, syfte, metod och genomförande 4

5 2 Analys av nyckelindikatorer och fokusområden I detta avsnitt presenteras resultatet av den länsgemensamma analys som gjorts utifrån nyckelindikatorer för barn och unga i Uppsala län samt en sammanfattning av resultat från tidigare länsgemensam analys inom området barn och unga från rapporten Psykisk hälsa Regional analys Resultatet har till vissa delar också kompletterats med ny information från undersökningen Liv och Hälsa ung Nyckelindikatorerna har kategoriserats och delats in i enlighet med de fokusområden och delområden för barn och unga som lyftes i Psykisk hälsa Regional analys Vissa områden har också tillkommit, kopplat till analysen av nyckelindikatorer för barn och unga I detta avsnitt presenteras resultat av länsgemensam analys inom följande områden: Förebyggande och främjande insatser för barn och unga Tillgängliga och tidigare insatser för barn och unga Barn och ungas delaktighet och rättigheter Barn och unga i ekonomisk utsatthet Barn och unga som anhöriga Barn och unga som är samhällsplacerade Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar Barn och unga med suicidrisk och självskadebeteende Barn och unga med riskbruk Barn och unga som är nyanlända eller asylsökande Unga som varken arbetar eller studerar 2.1 Förebyggande och främjande insatser för barn och unga Analys av nyckelindikatorer 2017 Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn antal registrerade deltagartillfällen i idrottsverksamhet per invånare mellan 7-25 år för Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. 1 Se för sammanställning och beskrivning av samtliga nyckelindikatorer. 2 Vad gäller fokusområdet ledning, styrning och organisation presenteras detta enbart i dokument Länsgemensam analys psykisk hälsa vuxna och äldre 2017 (se separat dokument). 5

6 Som kan ses ovan, är det genomsnittligt sett något färre som registrerats ha deltagit i idrottsverksamhet i Uppsala län än i riket. Det finns också skillnader mellan länets kommuner. I den länsgemensamma arbetsgruppen har ett flertal orsaker och förklaringar till detta lyfts. Exempelvis har det upplevts som oklart huruvida skillnaderna mellan kommunerna beror på hur bra man är på att registrera i respektive kommun eller om deltagandet faktiskt skiljer sig så pass mycket i praktiken. Enköpings kommun (som ligger över genomsnitt för länet och i nivå med riket) har framfört synpunkter kring några troliga framgångsfaktorer. Dessa har gällt att utbudet av idrottsaktiviteter upplevs vara stort samt att det finns ett flertal välfungerande anläggningar för idrottsverksamhet inom kommunen. Vidare har det framförts en analys kring könsskillnader inom området, där ett lägre deltagande hos flickor generellt sett har uppmärksammats. Några troliga orsaker till detta beskrivs vara att gamla strukturer och beteendemönster inom området kan förekomma och vara ett hinder samt att en alltför tidig elitsatsning tros bidra till att flickor tidigare i åldrarna väljer att sluta med sin idrott. Vad gäller de kommuner som ligger under genomsnittet för län och rike inom detta område framför Knivsta kommun att en trolig orsak är att många barn och ungdomar är anslutna till föreningar i en annan stad (exempelvis Uppsala). Uppsala kommun lyfter att det upplevs finnas för lite pengar för att kunna utbilda tillräckligt många nya ledare, vilket blir ett stort hinder för ökat deltagande i idrottsverksamheter. Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn andel elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet i Uppsala läns kommuner jämfört med genomsnitt för län och för riket. Vad gäller behörighet till gymnasiet har Uppsala län genomsnittligt sett fler behöriga till gymnasiet än riket, vilket är positivt. Inom länet kan dock konsteraras att det finns relativt stora skillnader mellan de kommuner som ligger högst respektive lägst i denna statistik. Flera tänkbara orsaker till detta har lyfts i den länsgemensamma arbetsgruppen. Kommuner som ligger över länsgenomsnittet (Knivsta, Håbo och Uppsala) har framfört vissa troliga framgångsfaktorer inom området. Från Håbo och Knivsta lyftes att det finns många småföretag inom kommunerna, vilket medför att det är lättare för unga att få praktikplatser och därmed gynnsamt för de mer 6

7 yrkesinriktade gymnasieprogrammen. En annan faktor som lyftes i sammanhanget från Håbo var att kommunen har många familjer med goda förutsättningar att ge sina barn bra stöd i skolarbetet, exempelvis genom hög utbildningsnivå hos föräldrarna och/eller en trygg och stabil ekonomisk situation i familjen. En väl utbyggd elevhälsa var ytterligare en framgångsfaktor som antogs ha stor betydelse inom området. Faktorer som att kompetensutveckla skolpersonalen i förebyggande arbete kring psykisk ohälsa samt förekomst av så kallade skolcoacher (som kan gå hem till barnen och hämta om de ej kommer till skolan) beskrevs som konkreta exempel på framgångsfaktorer inom området av fler kommuner. Från kommuner som ligger sämre till i detta avseende (Tierp och Älvkarleby) har framförts att det finns en medvetenhet om situationen samt att det pågår vissa riktade satsningar inom området. Exempelvis beskrivs detta gälla utbildning av lärare i bedömning och betygssättning samt att man anställt fler behöriga lärare och satsat på åtgärder för att förebygga och motverka skolk i grundskolan. Faktorer som en generellt sett lägre utbildningsnivå hos föräldrar samt lägre prioritet på studier generellt beskrivs som troliga bidragande orsaker till resultatet i dessa kommuner. Vad gäller resultat för nyckelindikatorn kring andel elever i förskoleklass som fått ett hälsosamtal inom elevhälsan i Uppsala läns saknas resultat från flera kommuner (Enköping, Heby och Älvkarleby) vilket medfört svårigheter vid jämförelse inom länet. För de kommuner där data finns (Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala och Östhammar) har dock fyra av fem ett resultat 100% och en kommun på 90%. Detta är positivt och ligger över riksgenomsnittet inom området. I arbetet med den länsgemensamma analysen framkommer att det även i de fall där data saknas, exempelvis Enköping, upplevs fungera mycket bra och att samtliga barn troligtvis erbjuds hälsosamtal trots att data saknas. Flera kommuner har i den länsgemensamma arbetsgruppen framfört framgångsfaktorer inom området. Dessa beskrivs vara ett tydligt upplägg och struktur kring så kallat basprogram samt att skolsköterskan har ett tydligt utformat uppdrag gällande hälsosamtalen och att frågan prioriteras på alla nivåer i den aktuella skolan. Avseende nyckelindikatorn kring huruvida ett hälsofrämjande program finns inom elevhälsan i Uppsala läns respektive kommuner har fem kommuner svarat att detta (eller motsvarande) finns. Två kommuner (Tierp och Östhammar) uppger att det inte finns. För en kommun (Enköping) saknas data i redovisning av nyckelindikatorn, men i den länsgemensamma arbetsgruppen har framkommit att ett hälsofrämjande program finns samt att man även har ett särskilt program för så kallade hemmasittare (ELIS). Från en kommun (Uppsala) lyfts frågan om upplevd stress i skolan som viktig att prioritera, särskilt för målgruppen flickor. Vidare framförs att införandet av strukturerade metoder inom området tros vara en betydelsefull framgångsfaktor. Som konkret exempel på detta beskrivs ett arbete med att tydliggöra rutiner och förbättringsmöjligheter för hälsobesök i alla årskurser i skolan pågå. Vad gäller resultatet för nyckelindikatorn kring program i den kommunala skolan rörande diskriminering och kränkande behandling i Uppsala län har fyra kommuner svarat att detta (eller annat motsvarande) finns. Tre kommuner (Knivsta, Tierp och Uppsala) uppger att det inte finns. För en kommun (Enköping) saknas data i redovisning av nyckelindikatorer, men i den länsgemensamma arbetsgruppen har framkommit att ett motsvarande program (kallat trygghetsplan och likabehandlingsplan) finns. Avseende nyckelindikatorn kring andel barn som besökt BVC vid 4 års ålder i Region Uppsala ligger resultatet över genomsnitt för riket vilket är positivt. Vad gäller nyckelindikatorn andel barn som har språksvårigheter vid 3-årskontroll saknas data för Region Uppsala, varför det ej varit möjligt att göra en jämförelse eller analys. För nyckelindikatorn hur man arbetar med HBTQ-frågor i Uppsala läns kommuner och inom Region Uppsala svarar alla utom tre att olika typer av arbete och HBTQ-certifieringar finns och/eller pågår. Tre kommuner (Heby, Knivsta och Östhammar) svarar att detta saknas. Från en kommun (Enköping) framförs att utbildning inom området till all nyanställd personal inom elevhälsan alltid erbjuds. För nyckelindikatorer inom området tandvård, dvs. andel undersökta 3-åringar och andel kariesfria 3- åringar, visar resultatet att Region Uppsala ligger något över riksgenomsnittet vilket är positivt. 7

8 Antal per inv år Procent Sammanfattning av tidigare länsgemensam analys Sammanfattningsvis framkommer i undersökningen Liv och hälsa ung 2017 att trenden visar att allt färre ungdomar röker i Uppsala län och att en majoritet av ungdomarna i länet rör sig mellan en halvtimme och en timme varje dag, vilket är positivt. Samtidigt visar undersökningen att fler ungdomar än tidigare har en känsla av otrygghet och att andelen ungdomar som mår mycket bra eller bra har minskat de senaste åren. Vidare visar undersökningen att tjejer generellt sett mår sämre än killar samt att de ungdomar som upplever att de har en annan könsidentitet är den grupp som mår allra sämst. I Regional analys psykisk hälsa 2016 redovisades resultat från Liv och Hälsa Ung och så kallade SDQskattningar (Strengths and Difficulties Questionnaire) kring hur barn och unga i länet mår. Sammanfattningsvis mår barn och unga i länet ganska bra, men det finns stora skillnader lokalt och mellan grupper samt att dessa skillnader sannolikt cementeras tidigt för att sedan bli större över tid. Flickor har generellt sett mer emotionella problem och pojkar har mer ofta hyperaktivitet/beteendeproblem. Det finns sannolikt också barn och unga som riskerar att falla mellan stolarna. Förebyggande, tillgängliga och tidiga insatser framstår därför som angelägna I Regional analys psykisk hälsa 2016 nämns att följande pågående handlingsplaner finnas i länet som berör barn och ungas psykiska hälsa. Handlingsplan för en tobaksfri skoltid i Uppsala län år Handlingsplan för ökad fysisk aktivitet på jämlika villkor år Handlingsplan för ett utvecklat föräldrastöd i Uppsala län Vissa indikatorer för exempelvis socioekonomi och folkhälsa påverkar den psykiska hälsan. Figur 1-4 redovisar indikatorer avseende fysisk hälsa och fetma. Som kan ses har alla kommuner utom en (Älvkarleby) i Uppsala län färre deltagartillfällen i idrottsföreningar (antal/inv år) än rikssnittet för åldersgruppen år. När analyser görs över antalet invånare år som är fysiskt aktiva minst 30 min/dag ligger Knivsta och Uppsala i topp bland länets kommuner med sina 71 respektive 69 procent, medan Älvkarleby ligger hela 13 procentenheter bakom. Vidare är också Älvkarleby den kommun där störst andel av befolkningen lider av fetma, se Figur 4. Figur 1. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv år, år 2015 Figur 2. Invånare år med en stillasittande fritid kommun, andel (%), år

9 Procent Procent Figur 3. Invånare år som är fysiskt aktiva minst 30 min/dag, andel (%), år 2015 Figur 4. Invånare år med fetma, andel (%), år Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). 2.2 Tillgängliga och tidiga insatser för barn och unga Analys av nyckelindikatorer 2017 Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn andel barn och unga i målgruppen som besökt en kommunal ungdomsmottagning för Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. I den länsgemensamma arbetsgruppen har en välfungerande samverkan mellan elevhälsan och ungdomsmottagningarna lyfts som en viktig framgångsfaktor inom området. Det har beskrivits vara en stor majoritet av flickor som söker sig till ungdomsmottagningarna och därav finnas behov av att vidare utreda hur man fångar upp pojkarna. Samtidigt har faktorn att så många flickor faktiskt mår dåligt betecknats som alarmerande och viktig att fokusera på enskilt. Gällande nyckelindikatorn andel barn och unga i målgruppen som besökt en landstingsdriven ungdomsmottagning i Uppsala län visar resultatet att länet ligger över genomsnitt för riket. Det uppges vara ett högt tryck, framförallt på mottagningarna i centrala Uppsala. Den låga andelen pojkar i detta resultat beskrivs troligtvis bero på att de flesta söker sig till ungdomsmottagningen för att få preventivmedel. Kopplat till nyckelindikatorn gemensam uppdragsbeskrivning för ungdomsmottagningarna beskrevs i arbetet med analysen att ett utvecklingsarbete pågår inom länet kring ungdomsmottagningarna, där en länsgemensam samordnare för ungdomsmottagningarna nyligen anställts. Huvudfokus i arbetet beskrevs vara samordning och implementering av en så kallad verktygslåda för länets ungdomsmottagningar, där ett länsgemensamt styrdokument för ungdomsmottagningarna är på gång att utarbetas. 9

10 För nyckelindikatorn kring förekomst av depression hos nyblivna mammor (andel nyförlösta mammor som genomfört EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale) saknas data för Region Uppsala, varför analys ej varit möjlig. Gällande nyckelindikatorn kring föräldrastödsprogram (om manualbaserade insatser för föräldrastöd i grupp finns inom den sociala barn- och ungdomsvården) har flera kommuner svarat att de erbjuder detta. En kommun (Heby) har svarat nej och för tre kommuner saknas data. En kommun (Håbo) framför att ett samarbete med vårdcentralerna utifrån specifikt framtagna program inletts, vilket upplevts som mycket positivt. En av de kommuner som saknar data (Tierp) uppger att ett föräldrastödprogram på mer generell nivå ska startas från och med 2017, eftersom det varit svårt att få tillräckligt med deltagare vid tidigare mer specifikt inriktade satsningar. Vad gäller nyckelindikatorn väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ligger Region Uppsala bättre till än riksgenomsnitt avseende andel patienter som fått en första bedömning inom 30 dagar. Detta uppges bland annat bero på att man haft en välfungerande överenskommelse med kommunerna i länet inom området. Som konkret exempel nämns här samverkansprojektet VITS (vardagsnära insatser i samverkan), som har fokus på familjer med barn som har koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter. Dock beskrivs förutsättningarna att upprätthålla kortare väntetider ha försämrats under den senaste tiden och att BUP i nuläget har svårt att erbjuda tid inom 30 dagar. I redovisning av nyckelindikatorn för andel barn 0-17 år i länet som har kontakt med BUP ligger Region Uppsalas resultat över riksgenomsnittet. BUP i Region Uppsala har även kontakt med en högre andel pojkar än riket i stort. I den länsgemensamma arbetsgruppen lyfts en avsaknad av resurser på andra vårdnivåer, exempelvis så kallade första-linjen insatser, som en trolig orsak till dessa siffror. Att andel unga år med nedsatt psykiskt välbefinnande är högre i Region Uppsala än genomsnitt för riket antas bero bland annat på att Uppsala är en universitetsstad, där många i ung vuxen ålder kan antas uppleva så kallad utbildningsstress. Region Uppsala ligger också över riksgenomsnitt för nyckelindikatorn antal årsarbetande läkare inom BUP per invånare 0-17 år, vilket är positivt. En trolig anledning till detta beskrivs vara att det historiskt sett varit lättare att rekrytera läkare till Uppsala jämfört med andra delar av landet där många vakanser funnits. Vad gäller resultat för nyckelindikatorn kring antal fastställda vårdplatser inom heldygnsvården inom BUP per invånare uttrycks dock en frågeställning kring om resultatet att Region Uppsala ligger på 8 (vilket är över riksgenomsnittet) då det mer troliga beskrivs vara 6 (vilket är strax under riksgenomsnittet). Antal familjecentraler i länet uppges i Region Uppsalas redovisning av nyckelindikatorer vara 13 stycken. För nyckelindikatorn psykosociala besök inom primärvården per invånare 0-24 år och nyckelindikatorn barn och unga inom första linjen (dvs. andel barn och unga som besökt en mottagning som är kategoriserad som första linjen) saknas data från Region Uppsala i redovisningen. Det beskrivs dock i samband med den länsgemensamma analysen att barnspecialistmottagningarna, habiliteringen och vårdcentralerna tar många av dessa besök i nuläget, eftersom det i nuläget inte finns någon uttalad första linje mottagning organiserad av Region Uppsala eller i länets kommuner. I arbetet med analysen har det framkommit att remissflöde och remisshantering mellan elevhälsa, vårdcentraler och BUP till stora delar fungerar bra, men att det i några fall kan finnas ett behov av tydliggörande av vissa delar i denna process 3. Vidare vad gäller nyckelindikatorn barn och unga inom första linjen saknas data från samtliga kommuner i redovisningen. I analysarbetet inom den länsgemensamma arbetsgruppen har dock framkommit att det i vissa kommuner (Håbo, Heby och Östhammar) startats samtalsmottagningar för barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. En välfungerande samverkan mellan elevhälsa och ungdomsmottagningarna har lyfts upp som mycket viktig inom detta område. Avseende nyckelindikatorn väntetider inom första linjen har Region Uppsala redovisat att 100% inom målgruppen barn och unga 0-17 år får en första aktivitet inom 14 dagar. Detta är långt över riksgenomsnittet som 3 För närvarande pågår en kartläggning i syfte att få en helhetsbild av Region Uppsala och länets kommuners nuvarande insatser och åtärder som avser barn och ungas psykiska ohälsa, det vill säga hela kedjan från förebygagnde, tidiga och behandlande insatser. 10

11 ligger på ca 50%. Framgångsfaktorn beskrivs vara att det finns goda förutsättningar för en väg in till rätt vårdnivå direkt, då möjlighet till telefonrådgivning hos BUP finns tillgängligt dygnet runt samt att det är möjligt att få telefonkontakt via primärvården samma dag. Vad gäller nyckelindikatorn för andel barn och unga 0-24 år som varit i kontakt med habiliteringen under året ligger Region Uppsala över riksgenomsnittet. I länsgemensam analys framkommer att Region Uppsala har så mycket som uppemot 30% fler patienter än andra jämförbara regioner/landsting. En trolig anledning till detta som framförs i analysen är att det gäller målgruppen barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser och att den högre andelen beror på en välutvecklad gemensam bedömningsgrund och välfungerande rutiner för remissbedömningar. Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn andel barn och unga år som aktualiserats inom socialtjänsten (avser ansökan och orosanmälningar till socialtjänsten) i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. Som kan ses ovan saknas resultat i redovisningen från flera av länets kommuner. I den länsgemensamma arbetsgruppen diskuterades huruvida ett högt resultat var bra eller dåligt, då det i detta fall kan tolkas som både positivt och negativt att många anmälningar gjorts (handlar om hur anmälningar ser ut/vad som anmäls och tendens att anmäla etc.). Från en av de kommuner som ligger högst (Enköping) framförs att man satsat på att utbilda och fortbilda personal inom skola och förskola inom området samt att det finns regelbundna mötesformer för berörda aktörer inom områdena skola, hälsoteam och fritid. Detta tros vara en sannolik förklaring till den höga andelen orosanmälningar i kommunen. Vad gäller nyckelindikatorn kring orosanmälningar som leder till insats (andel aktualiserade barn 0-17 år som fått en insats inom socialtjänsten) framgår nedan resultat för Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. Då resultat saknas från flera kommuner i länet har det varit svårt att göra en jämförelse inom länet. Från vissa av kommuner har det också framförts funderingar kring vad detta resultat egentligen innebär och säger, då det saknas information om vad själva insatserna avser och därmed är svårt att analysera betydelsen av. 11

12 Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn andel barn och unga år som ett år efter avslutad insats ej återaktualiserats inom socialtjänsten (avser endast formell utredning) i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. Även i detta fall har det i den länsgemensamma arbetsgruppen diskuterats kring huruvida ett högt resultat är bra eller dåligt. Vissa kommuner har framfört att det ej är säkert att en hög andel återaktualiserade barn innebär ett sämre arbete. Inom detta område har det vidare framförts att samverkan mellan exempelvis socialtjänsten och BUP eller habiliteringen kring barn och unga med mer komplex problematik inte upplevs fungera tillräckligt bra i nuläget och att detta kan ha betydelse för resultatet inom detta område. Vad gäller nyckelindikatorn för huruvida utbildningar i första hjälpen vid psykisk ohälsa genomförs i länet har tre kommuner samt Region Uppsala uppgett att detta görs i nuläget. Inom detta område har det i den länsgemensamma arbetsgruppen lyfts som en framgångsfaktor att arbeta för att möjliggöra gemensamma utbildningssatsningar över huvudmannagränserna. I rapporten Regional analys psykisk hälsa 2016 nämndes att en pågående kartläggning av barn och unga visat att det inom området tidiga insatser fanns ett stort antal områden med redan definierade förslag på utveckling och förbättring, vilket är positivt. Vad gäller förbättringsområden nämndes att det upplevdes finnas stora skillnader inom länet vad gäller möjligheter och lokala förutsättningar att driva arbetet för en god psykisk hälsa. Vidare nämndes att det upplevdes som att det saknades en tydlig och samlad information för vårdsökande barn och unga med psykisk ohälsa samt att det var svårt att hitta information om vart man kunde vända sig Sammanfattning av tidigare länsgemensam analys Tillgängligheten inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län beskrevs i Regional analys psykisk hälsa 2016 som relativt god. En särskild satsning pågår nationellt för att förbättra tillgängligheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är att minst 90 procent av patienterna ska ha fått en första bedömning och minst 80 procent av patienterna en påbörjad fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Som kan ses i Figur 5. är länet bland de regioner/landsting med bäst resultat i hela landet, med omkring 95 procent måluppfyllelse. 12

13 Figur 5. Väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin under 2016 Anm. Resultaten visar andelen genomförda förstabedömningar och påbörjade fördjupade utredningar och behandlingar. Måluppfyllelsen beräknas utifrån det samlade resultatet för perioden 1 jan - 31 okt. Källa: SKL, Väntetidsdatabasen. 2.3 Delaktighet och rättigheter för barn och unga Analys av nyckelindikatorer 2017 Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn andel barn och unga 0-24 år som fått en samordnad individuell plan (SIP) upprättade under i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. Som kan ses i diagrammet ovan är det stora skillnader mellan länets kommuner i de data som rapporterats gällande antal SIP. Flera kommuner har i det länsgemensamma arbetet med analys dock ifrågasatt resultatet, eftersom de inte tycker att detta stämmer. En framgångsfaktor som lyfts är att det finns en utsedd fast så kallad SIP-samordnare, som hjälper och stöder handläggarna i arbetet kring SIP. Det beskrivs också som avgörande att det finns andra strukturella faktorer som underlättar, exempelvis tydliga rutiner kring SIP och smarta system som underlättar processen kring och registreringen av SIP samt håller koll på antalet genomförda SIP. Vidare lyfts betydelsen av att det kontinuerligt erbjuds stöd och utbildning i SIP samt att frågan prioriteras, då SIP kan upplevas som tidskrävande och därför riskerar att prioriteras ned vid exempelvis personalbrist och personalbyten som medför bristande kunskaper om SIP. 13

14 Gällande antal SIP som redovisats från Region Uppsala ligger detta resultat långt under riksgenomsnitt för övriga regioner/landsting. Även här ifrågasätts dock resultatet, då den generella upplevelsen är att det genomförs många SIP och att det finns ett välfungerande system kring detta. Exempelvis med en utsedd SIP-samordnade inom BUP. Problem med registrering av SIP och därmed felaktigt uthämtande av detta data ur systemen lyfts som en trolig orsak till det låga resultatet. Gällande nyckelindikatorn kring antal ifyllda brukarenkäter på SIPkollen.se av barn och unga 0-24 år per invånare ligger Region Uppsalas resultat mycket högt jämfört med riksgenomsnittet (ca 89 per jämfört med rikets resultat på drygt 12). För kommunerna i länet saknas resultat för alla utom en (Uppsala). Uppsala kommer dock också mycket högt jämfört med riksgenomsnittet i detta avseende (144 per jämfört med riksgenomsnittet på 12) Sammanfattning av tidigare länsgemensam analys I Regional analys psykisk hälsa 2016 beskrevs flera synpunkter som framförts från brukarrepresentanter inom området barn och unga. Dessa gällde framförallt betydelsen av att tidigt främja positiva beteenden samt att arbeta hälsofrämjande. Det lyftes också som mycket viktigt att stärka barn och ungas självkänsla och inre kompass, för att kunna förebygga exempelvis ätstörningar och missbruk. Vidare betonades vikten att belysa och stötta utsatta barn som lever i hem med missbruk eller fattigdom samt barn som riskerar att falla mellan stolarna (exempelvis genom särskilt stöd till syskon till barn med neuropsykiatriska funktionshinder samt barn som är på gränsen att få en diagnos ). I Regional analys psykisk hälsa 2016 lyftes följande synpunkter från brukarrepresentanterna som viktiga att prioritera och arbeta vidare med: Många upplever telefonsvarare (t.ex. BUP) som ett stort hinder Syskongrupper och material finns på habilitering, det behövs även på BUP Anhörigstöd finns, men stöd till syskon till barn med NPF är eftersatt Synliggöra psykisk hälsa/ohälsa genom information till allmänheten och i skolorna osv. 2.4 Barn och unga i ekonomisk utsatthet Analys av nyckelindikatorer 2017 Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn antal verkställda vräkningar/avhysningar som berört barn och unga 0-17 år per invånare i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. 14

15 Som kan ses i ovanstående diagram saknas resultat från fyra kommuner och en kommun (Älvkarleby) har en kraftigt högre rapporterad andel barn som berörts av vräkningar i kommunen. Från flera kommuner (Knivsta och Älvkarleby) påtalas och ifrågasätts statistiken, då det i de respektive kommunerna endast uppges vara en familj per kommun som drabbats av vräkning det år (2016) som statistiken avser. Östhammars kommun upplever sig ha en välfungerande rutin för att förhindra vräkning där barn är involverade. Från kommuner som ligger under genomsnittet framförs troliga orsaker till det lägre antalet barn som berörts vara att fler familjer i kommunen generellt sett har en god ekonomi. Det beskrivs också från kommuner med lågt resultat (exempelvis Östhammar) finnas väl utvecklade förebyggande rutiner kring arbete för att förhindra vräkningar av barnfamiljer. Från någon kommun (Enköping) framförs också att man alltid löser situationen för barn som vräks med erbjudande om annat boendealternativ. Vidare uppges ett lågt resultat även kunna bero på att fler barn i kommunen har skilda föräldrar, vilket innebär att barnet ifråga bor hos en annan vårdnadshavare än den som blir vräkt. Från den kommun som ligger högst i detta avseende (Älvkarleby) lyfts förklaringen att kommunen har många barnrika familjer och att varje enskild vräkning av en barnfamilj därför berör ett större antal barn på samma gång. Det beskrivs också finnas en större andel familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd och större svårigheter att komma in på arbetsmarknaden i kommunen, vilket också medför en större utsatthet och risk för vräkning/avhysning. I nedanstående diagram framgår resultat för nyckelindikatorn andel barn och unga 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll (dvs med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd) i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. I arbetet med den länsgemensamma analysen framförs inom detta område betydelsen av att särskilt fokusera på vissa målgrupper, exempelvis nyanlända som saknar språk och utbildning för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Gruppen utförsäkrade från Försäkringskassan nämns också som särskilt viktig att fokusera på. Från vissa kommuner (Enköping) beskrivs riktade projekt pågå för att underlätta för just dessa målgrupper att komma in på arbetsmarknaden. 15

16 Det lyfts i arbetet med analysen att det finns skillnader i hur och när (efter hur många år) de olika kommunerna i länet räknar in nyanlända familjer i ovanstående statistik, vilket kan påverka utslaget i siffrorna. Vidare beskrivs från en av de kommuner som ligger högst (Tierp) att förekomst av en hög ungdomsarbetslöshet och många unga vuxna (18-19 år) med försörjningsstöd i kommunen troligtvis ger stort utslag här. 2.5 Barn och unga som anhöriga Analys av nyckelindikatorer 2017 I nedanstående diagram framgår resultat för nyckelindikatorn andel barn och unga 0-17 år med minst en förälder med psykisk sjukdom, missbruk och/eller utvecklingsstörning i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. Som kan ses i ovanstående diagram saknas resultat från alla utom två kommuner i länet. Tierp har redovisat ett resultat på 0,042 och Östhammar på 0,001, vilket kan jämförs med riksgenomsnittet som ligger på 0,002. I den länsgemensamma arbetsgruppen betonas dock att ovanstående resultat snarare visar hur bra respektive kommun är på att kartlägga och identifiera målgruppen, än hur den faktiska situationen i kommunen ser ut. I Tierp har ett framgångsrikt arbete med att fånga och identifiera målgruppen pågått under flera år. Detta arbete uppges ske i samverkan mellan flera berörda aktörer (habilitering, skola och öppenvården) och att socialtjänsten årligen genomför en kartläggning av familjer där minst en förälder har en kognitiv funktionsnedsättning. Ett högt resultat i denna statistik kan därav i praktiken vara positivt, då det kan underlätta för barn och unga inom målgruppen att få det stöd de behöver. Från andra kommuner där resultat saknas (Enköping och Knivsta), framförs dock att kartläggning är på gång samt att olika typer av arbeten för att fånga och identifiera målgruppen pågår. Exempelvis beskrivs detta gälla projekt kring barn i missbruksmiljö (BIM) som har fokus på att utveckla skolans stöd till dessa barn Sammanfattning av tidigare länsgemensam analys I Regional analys psykisk hälsa 2016 lyftes vissa utsatta grupper av barn och unga som riskerar att falla mellan stolarna. En av de grupper som nämndes som särskilt viktig att fokusera på var barn och unga som är anhöriga, exempelvis syskon till ett utåtagerande barn. Dessa barn kan själva må mycket dåligt, men får inte alltid den hjälp de skulle behöva. 16

17 2.6 Barn och unga som är samhällsplacerade Analys av nyckelindikatorer 2017 Nedan framgår resultat för nyckelindikatorn antal barn och unga 0-20 år per invånare som är samhällsplacerade (placerade på institution eller i familjehem) inom Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. Som kan ses i ovanstående diagram ligger genomsnitt för länet i nivå med riket vad gäller andel samhällsplacerade barn, med det finns stora skillnader mellan länets kommuner. I den länsgemensamma analysen framförs att det ofta är en bristande föräldraförmåga som orsakar placeringarna och att man i vissa kommuner inte haft ett bra förebyggande arbete kring detta. Exempelvis beskrivs rekryteringsproblem och många vakanser inom socialförvaltningen som ett hinder för framgångsrikt arbete. Från kommuner med hög andel samhällsplacerade (Tierp) framförs att man nu satsar på öppenvårdsinsatser i form av föräldrastödsutbildning och så kallat helhetsbaserat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter samtidigt som information till förskola och skola kring anmälningsplikt har förtydligats, vilket man på sikt tror kan minska andelen placeringar. Från kommuner med en låg andel samhällsplacerade (Håbo, Enköping, Östhammar och Knivsta) beskrivs satsningar kring förebyggande insatser för familjer i tidigt skede samt en väl utbyggd öppenvård vara betydelsefulla framgångsfaktorer. De tre diagrammen nedan visar resultat för nyckelindikatorerna antal vårddygn för barn och unga 0-20 år i familjehem (inklusive jour- och nätverkshem), antal vårddygn för barn och unga 0-20 år i institutionsvård (avser samtlig regi) per invånare samt antal barn och unga 0-20 år med heldygnsinsatser enligt LVU per invånare inom Uppsala läns kommuner jämfört med genomsnitt för länet och riket. 17

18 I den länsgemensamma analysen ifrågasätts data i de ovanstående diagrammen från flera kommuner, då resultatet inte upplevs stämma med den faktiska situationen. För Knivsta kommun konstateras vid analysen att uppgifterna i de två översta diagrammen är felaktiga (eventuellt förväxlande) och även Älvkarleby kommun ifrågasätter huruvida det är en så pass hög andel familjehemsplacerade i kommunen som inrapporterade data visar. Från både Tierp och Östhammars kommuner uppges att det i kommunen finns ett medvetet tänk kring att det främst är familjehem som tillämpas vid placeringar av barn och unga, vilket kan vara en förklaring till att resultat ligger över genomsnitt för länet vad gäller familjehem och under genomsnitt för institutionsvård. En faktor som i analysen lyfts som intressant och angelägen att vidare undersöka framöver, är huruvida det går se om en placering i familjehem eller institution generellt sett påverkar skolresultatet mer eller mindre gynnsamt. Detta beskrivs också vara intressant att vidare analysera kopplat till andra nyckelindikatorer, exempelvis behörighet för samhällsplacerade i årskurs 9. I nedanstående diagram framgår resultat för nyckelindikatorn andel samhällsplacerade barn i årskurs 9 med behörighet till ett nationellt program på gymnasiet i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. 18

19 Antal per Inom detta område betonas i den länsgemensamma analysen betydelsen av en välfungerande och nära samverkan mellan skola, socialtjänst och elevhälsa. Som framgångsfaktor beskrivs den nyligen framtagna länsgemensamma rutinen inom området, vilken bland annat reglerar ansvaret att följa upp skolresultat för barn som är samhällsplacerade Sammanfattning av tidigare länsgemensam analys I Regional analys psykisk hälsa 2016 redovisas att det vid en workshop i Uppsala län 2015 med representanter från kommuner, landsting och brukare i Uppsala län lyftes och formulerades ett utvecklingsområde inom området samhällsplacerade barn och unga. Detta gällde ett fastställt behov av att tydliggöra rutiner för placeringar utanför det egna hemmet. I Regional analys psykisk hälsa 2016 redovisas även att förutsättningarna, behoven och utmaningarna ser mycket olika ut i länets kommuner. Exempelvis gällande antalet placeringar av barn och unga utanför det egna hemmet, som skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna, se Figur 6. I diagrammet framgår att det är relativt många placerade barn och unga i Älvkarleby kommun, som har nästan dubbla antalet gentemot Heby och Tierps kommuner med näst högsta antalet. Lägst antal har Knivsta kommun. Figur 6. Invånare 0-20 år placerade på institution eller i familjehem, antal/1 000 invånare 0-20 år Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). 19

20 2.7 Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Analys av nyckelindikatorer 2017 Avseende nyckelindikatorn förskrivning av ADHD-läkemedel till barn och unga 0-24 år (antal patienter per invånare) har Region Uppsala ett resultat över genomsnitt för riket, både vad gäller flickor och pojkar. Det framkommer vid länsgemensam analys att det är svårt att dra tydliga slutsatser kring orsaker och/eller se eventuella samband med andra faktorer (exempelvis förekomst av fler läkare inom BUP) inom detta område. Det framförs dock att det pågår en översyn av arbetssätt och metodik inom det neuropsykiatriska området, i syfte att säkerställa att läkemedelsbehandling inte sätts in förrän andra metoder prövats i enlighet med gällande riktlinjer. Vad gäller nyckelindikatorn förskrivning av sömnmedel och lugnande medel till barn och unga 0-24 år ligger Region Uppsala strax under genomsnitt för riket, vilket torde vara positivt. Vid en jämförelse av könsuppdelad statistik kan dock noteras att det förskrivs en något högre andel sömnmedel till flickor inom Region Uppsala än genomsnittligt för riket och samtidigt en något lägre andel sömnmedel till pojkar Sammanfattning av tidigare länsgemensam analys I Regional analys psykisk hälsa 2016 lyftes vissa utsatta grupper av barn och unga som riskerar att falla mellan stolarna. Bland dessa nämndes barn i gråzonen för att få en diagnos, exempelvis barn som uppfyller vissa kriterier för ADHD men som saknar diagnos. I Regional analys psykisk hälsa 2016 beskrevs även att patienter med misstänkt eller bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är en växande grupp samt att det inom detta område finns stora utmaningar avseende samverkan mellan olika aktörer (primärvården, habiliteringen, arbetsförmedlingen och kommunerna) och kring utformandet av individanpassade insatser. Närståendestöd, skattning av funktionsnivå, deltagande i arbetslivet och tillgänglighet var några av de områden som lyftes som viktiga förbättringsområden i analysen. En ny modell för förbättrad utredning och behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättning beskrevs vara på väg att implementeras i länet. En förhoppning var att detta skulle kunna skapa mera tid till utredning inom ramen för detta arbete. I Regional analys psykisk hälsa 2016 refererades till en studie från FoU Södertörn (2011) som visade att en relativt stor andel inom denna målgrupp fått uppleva ekonomiska konsekvenser av att inte ha betalat räkningar i tid, inte skickat in efterfrågade intyg eller missat inbokade möten. Det kunde också handla om utmaningar i att inte kunna rensa och kasta saker i hemmet och/eller städa, då vardagen kan upplevas som kaotisk och oöverskådlig och närstående inte sällan drar ett tungt lass i att få vardagen att fungera. 2.8 Barn och unga med andra psykiska funktionsnedsättningar Analys av nyckelindikatorer 2017 För nyckelindikatorn förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga 0-24 år (avser antal patienter per 1000 invånare) ligger Region Uppsalas resultat (25,85) över genomsnitt för riket (20,34). Vidare kan konstateras att Region Uppsala också för nyckelindikatorn andel unga år med nedsatt psykiskt välbefinnande (resultat av frågor i nationell folkhälsoenkät) har en något högre andel unga (22,7 %) som upplever ett nedsatt psykisk välbefinnande jämfört med riksgenomsnittet (20 %). Det framkommer i länsgemensam analys att en bidragande orsak till detta kan vara att det i Uppsala län saknas tydliga instanser för 20

21 ungdomar som mår psykiskt dåligt att vända sig till, exempelvis så kallade första linjens mottagningar. Dock beskrivs ett arbete för kartläggning av insatser inom området nu ha inletts. Vad gäller kommunala inventeringar inom området psykisk funktionsnedsättning, presenteras nedan resultat av nyckelindikatorn andel unga år med psykisk funktionsnedsättning per 1000 invånare i Uppsala läns respektive kommuner jämfört med genomsnitt för länet och för riket. Som kan ses i ovanstående diagram, saknas resultat från fyra av länets totalt åtta kommuner. En jämförelse inom länet har därför inte varit möjlig, även om vissa skillnader mellan kommuner kan konstateras. Från den kommun som ligger högst inom området (Knivsta) framförs som en trolig orsak till resultatet att kommunen har Sveriges yngsta befolkning (ca 36,5 år i genomsnitt) och att psykisk funktionsnedsättning är mer vanligt förekommande hos yngre personer. Det lyfts också att man har en väl utbyggd och välfungerande verksamhet i kommunen inom området, exempelvis via så kallade mötesplatser, vilket antas kan ha bidragit till att fler personer inom målgruppen aktivt sökt sig till just Knivsta. Från den kommun som ligger under genomsnittet (Tierp) framförs att endast personer kopplade till biståndsenheten för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialpsykiatrin ingått i denna statistik. Eftersom personer med psykisk funktionsnedsättning återfinns inom andra enheter inom socialtjänsten är det troliga att siffrorna i praktiken är högre Sammanfattning av tidigare länsgemensam analys I Regional analys Psykisk hälsa 2016 konstateras att det finns stora skillnader avseende psykisk hälsa mellan olika åldersgrupper inom länet. I undersökningen Liv och Hälsa framgår att det i åldersgruppen år är nästan dubbelt så stor andel kvinnor som har nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med män. Skillnaden mellan män och kvinnor minskar sedan med stigande ålder, se Figur 7. 21

22 Procent Figur 7. Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, kommunvis och efter ålder år Totalt Kvinnor Män Källa: Liv och Hälsa Hälsa på lika villkor, Vidare lyfts i Regional analys Psykisk hälsa 2016 att det finns flera möjliga orsaker till varför kvinnor mår sämre än män. Nationella studier visar att kvinnor i högre grad drabbas av bland annat depression, ångestsjukdomar och olika kroniska smärttillstånd, såsom stresshuvudvärk och migrän (Socialförsäkringsrapport 2015:7). Skillnader mellan åldersgrupper och mellan könen kan också observeras genom att analysera fördelningen av olika psykiska diagnoser (så kallade F-diagnoser ). Medan F-diagnoser, särskilt kopplat till beteendestörningar och emotionella störningar, är vanligare bland pojkar i de yngre åldrarna ökar spridningen av olika F-diagnoser samt det absoluta antalet bland de äldre barnen. Bland äldre barn/unga blir det allt vanligare med F-diagnoser bland flickor, och då framför allt förstämningssyndrom och diagnoser kopplade till stress, se Figur 8. 22

23 Figur 8. Diagnoser i öppen vård, antal patienter per inv., efter ålder, år 2014 Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för diagnoser i öppen vård. Det finns också relativt många F-diagnoser bland barn och unga i Uppsala län jämfört med andra län. Orsakerna kring detta kan dock inte klarläggas. Det beskrivs dock i Regional analys psykisk hälsa 2016 olika hypoteser kring detta. Exempelvis nämns att vissa läkare kanske använder enskilda diagnoser i större utsträckning, vilket framför allt kan få effekt i små kommuner. Något som också tros kunna bidra är att vissa diagnoser eventuellt kan användas för att säkerställa adekvat stöd i skolan och/eller att Uppsala län har jämförelsevis många psykiatriker per /invånare. En ytterligare faktor som nämns är att psykiatrin tillhör ett universitetssjukhus, vilket skulle kunna ge mer psykiatrisk diagnostik generellt. Antalet psykiska diagnoser bland länets befolkning har ökat under de senaste åren, vilket även är en utveckling som kan observeras på nationell nivå. Det är framför allt vissa diagnosgrupper som driver ökningen, se Figur 9. Diagnoserna i gruppen F90-F98 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom & ungdomstid har ökat mycket kraftigt i flera åldersgrupper under de senaste åren, framför allt sedan I åldersgruppen 0-4 år är det framförallt inom diagnosen Störningar av psykisk utveckling det skett en kraftig ökning. Detta har sannolikt bland annat att göra med att diagnoserna har börjat användas i allt större utsträckning i takt med ökad kunskap i samband med olika nationella satsningar osv. 23

24 Figur 9. Utveckling över tid avseende psykiska diagnoser i öppen vård i Uppsala län, Antal patienter/ inv., särredovisat per åldersgrupp ( ) Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabasen för diagnoser i öppen vård. Diagnoserna F32 (Depressiv episod), F41 (Andra ångestsyndrom) och F90 (Hyperaktivitetsstörningar) utgör inom sina respektive diagnosgrupper de enskilt vanligaste diagnoserna. Dock kan noteras att utvecklingen har sett olika ut. Medan diagnosen depressiv episod var mindre vanlig 2014 jämfört med 2005 för både pojkar och flickor har ökningen varit mycket stor för diagnosen F90 Hyperaktivitetsstörningar. Även vad gäller förskrivning av läkemedel ligger länet över riket. Förskrivningen har under flera år haft en uppåtgående trend med ett ökat antal användare av ADHD-läkemedel i befolkningen som följd. Som kan ses i Figur 10. är t.ex. förskrivningen av ADHD-läkemedel i Uppsala län avsevärt högre bland såväl pojkar som flickor i åldrarna år respektive år. 24

25 Patienter per invånare Patienter per invånare Figur 10. Antal patienter per invånare som under 2015 minst en gång hämtat ut ett ADHD-läkemedel, efter åldersgrupp Manligt kön Riket Uppsala län Kvinnligt kön Riket Uppsala län Not: Antal patienter per 1000 invånare. Antal patienter innebär antal personer som minst en gång under året hämtat ut ett läkemedel eller ur viss läkemedelsgrupp. Källa: Socialstyrelsen, Läkemedelsdatabasen. Det är värt att understryka att de lokala skillnaderna också är betydande inom detta område, där det finns stora skillnader även mellan kommuner som i övrigt sett är relativt lika. I Socialstyrelsen rapport Förskrivning av ADHD-läkemedel 2015 Trender och prognos av utvecklingen framgick att Håbo ligger näst högst av samtliga kommuner i landet. Det är också värt att notera att det inte finns normativa värden för förskrivning och diagnostik, vilket gör det svårt att uttala sig kring om det är bättre eller sämre att ligga högt i statistiken. 2.9 Barn och unga med suicidrisk och självskadebeteende Analys av nyckelindikatorer 2017 Vad gäller nyckelindikatorn tvångsvårdade barn och unga samt antal tvångsåtgärder för barn och unga (avser antal barn och unga 0-24 år inom sluten psykiatrisk tvångsvård genom lagen om psykisk tvångsvård, LPT, per invånare) ligger Region Uppsalas resultat under genomsnittet för riket, vilket är positivt (58,5 samt 87,7 för Region Uppsala jämfört med 69,4 samt 120,5 för riket). I den länsgemensamma analysen framförs att Region Uppsala även historiskt sett haft låg förekomst av tvångsvård och att det beskrivs råda en god ordning inom BUP slutenvård i nuläget. Detta beskrivs som några av framgångsfaktorerna inom området. Vad gäller nyckelindikatorer för suicid (antal barn och unga 0-24 år som avlidit på grund av suicid per invånare) och självskadebeteende (antal barn och unga som vårdats inlagda på sjukhus till följd av självtillfogade skador eller vård per invånare) har fel i inrapportering av data konstaterats. Detta eftersom att resultat för flickor helt saknas för båda nyckelindikatorerna. Vad gäller suicid ligger dock Region Uppsalas resultat totalt sett för båda könen inom både områdena under genomsnittet, vilket är positivt. 25