åstadkommit under 2016 inom olika verksamhetsområden. Här ges också en beskrivning av kommunstyrelsen och kommunens ledningsgrupp.

Årsredovisning 2016

INLEDNING Innehåll Inledning 3 Målgrupp 4 Kommunstyrelsens ordföranden 6 Skellefteå i korthet 7 Kommunen i korthet 8 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till? 9 Kommunkoncernen fem år i sammandrag Förvaltningsberättelse 10 Kommunchefen har ordet 12 Befolkningsutveckling 15 Mål och strategier mot år 2030 16 God ekonomisk hushållning 26 Kommunens verksamheter 30 Barn och utbildning 32 Omsorg och hjälp 34 Uppleva och göra 37 Bygga, bo och miljö 40 Trafik och infrastruktur 42 Näringsliv och arbete 44 Medarbetare och internt stöd Räkenskaper 48 Finansiell uppföljning 55 Driftredovisning kommun 56 Driftredovisning kommunägda bolag 57 Affärsverksamhetens egna kapital 58 Investeringsredovisning 59 Resultaträkning 60 Balansräkning 61 Kassaflödesanalys 62 Noter 71 Redovisningsprinciper 73 Revisionsberättelse Inledning Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande ger sin bild av 2016 och de utmaningar som Skellefteå kommun står inför. I inledningen ges också några korta sammanfattningar av Skellefteå som plats och kommunen som organisation och arbetsgivare. Förvaltningsberättelse Kommunchefen redogör för året som gått och det görs en avstämning av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen redovisas vad kommunen åstadkommit under 2016 inom olika verksamhetsområden. Här ges också en beskrivning av kommunstyrelsen och kommunens ledningsgrupp. Räkenskaper Här redogörs för kommunens och hela kommunkoncernens ekonomiska utfall 2016 och den finansiella ställningen vid årets slut. Förutom resultat- och balansräkning redovisas och analyseras olika typer av finansiella nyckeltal. I detta avsnitt beskrivs också kommunens redovisningsprinciper och hur kommunen lever upp till god redovisningssed. Revisionsberättelse Här redovisar kommunens utsedda lekmannarevisorer sin granskning av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter för kommunfullmäktige. Granskningen gäller också verksamheter som drivs i de kommunägda bolagen. 2

INLEDNING Målgrupp Skellefteå kommuns årsredovisning upprätta s för kommunfullmäktige och kommunens invånare. Den riktar sig även till externa intressenter i form av kredit givare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Utan alla Skellefteåbor skulle inte vårt Skellefteå finnas. Varje år sker flera miljoner möten mellan kommunens medarbetare och dess invånare. Bland kommunens många verksamheter är skola, vård och omsorg de största. Kommunens cirka 2 500 pedagoger träffar varje dag ungefär 11 000 elever i olika åldrar och med olika bakgrund och förutsättningar. Detta genererar mängder av möten över hela kommunens geografiska yta. På en annan plats får kvinnor och män vård och omsorg, där brukare möter medarbetare inom ett spektrum av olika kompetensområden. Dessa möten är viktiga! I alla möten ska kommunens medarbetare leverera och inter agera med kvinnor, män, pojkar och flickor och alla de olikheter som var och en enskilt har. Det är så vi tillsammans skapar och är vårt Skellefteå. Om du har några frågor och funderingar om årsredovisningen eller om kommunen i stort eller smått är du välkommen att kontakta kommunens kundtjänst. 3

INLEDNING Kommunstyrelsens ordföranden Vi i Skellefteå har en gemensam vision om att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. När vi summerar 2016 kan vi återigen glädjas åt en befolkningsökning, även om den inte riktigt ökar i den takt som vi skulle önska. Vi behöver ytterligare öka takten för att vi ska nå målet om 80 000 invånare. Summeringen av 2016 visar också på att Skellefteå fortsätter den inslagna vägen mot en ökad sysselsättning. För tredje året i rad redovisar kommunen inte bara lägre arbetslöshetssiffror än övriga riket, den sjunker också snabbare i Skellefteå än i övriga landet. Detta är extra roligt just därför att Skellefteå är en kommun som tar emot många människor från andra länder. Det viktigaste för att en kommun ska ha goda ekonomiska förutsättningar är att dess invånare har sysselsättning och att alla invånare är med i samhällsgemenskapen. Årsredovisningen 2016 visar att Skellefteå kommun i grunden har en stabil ekonomi, men att vi har ekonomiska utmaningar för de närmaste åren. Kommunens ekonomiska utfall för 2016 överstiger budget. Resultatet är högre på grund av engångsintäkter som inte var kända när budgeten fastställdes. Det goda resultatet ger oss utökade möjligheter till framtida finansiering av våra investeringar men är också viktigt nu när vi förväntas gå in i en lågkonjunktur med en svagare ökningstakt för kommunens skatteintäkter. Kommunens investeringsnivåer är just nu mycket höga och kommer så att vara under ett antal år framåt. Investeringarna är viktiga för att vi ska kunna fortsätta att vara en hållbar kommun för kommunens invånare. Här kan nämnas den stora investeringen som sker inom vattenområdet och som vi genomför för att invånarna i Skellefteå ska få en hållbar vattenförsörjning under många år framöver. För att möta förändringarna inom befolkningen genomförs också en stor omstrukturering av våra skollokaler med både nya och ombyggda för- och grundskolor. En annan viktig investering är det nya kulturhuset som ska bli en viktig mötesplats för kommunens invånare och människor från olika sammanhang. Kulturhuset ska vara ett hus som vågar och ett hus som inte bara berikar kulturlivet i Skellefteå utan även bidrar till att få med alla invånare i samhällsgemenskapen. Ett mycket viktigt initiativ inom ramen för den nya utvecklingsstrategin är det pågående och planerade bostadsbyggandet. Med 2015 och 2016 som startår för perioden så är bedömningen att det nu pågår byggnationer och planering för omkring 2 900 nya bostäder med utrymme för omkring 6 000 nya invånare. Glädjande är också att Trafikverket under 2016 inlett arbetet med upprätta järnvägsplaner för Norrbotniabanan på sträckan mellan Umeå och Skellefteå. Avsikten är byggstart under de kommande åren. För Skellefteå kommer järnvägen att skapa stora möjligheter till nytt resande och till hållbara transporter. Norrbotniabanan innebär också omfattande planeringsinsatser även från kommunens sida kring järnvägens sträckning och detaljutformning. Det handlar bland annat om ett nytt resecentrum i centrala Skellefteå, en persontrafikterminal i Bureå och godshantering i Skelleftehamn. 2016 har också varit ett viktigt år för utveckling av kommunens närings 4

livsarbete där det nu genomförs nya satsningar. Här kan nämnas arbetet med den så kallade Röda tråden som är intimt sammankopplade med UF (ungdomsföretag), sommarlovsentreprenörer, det just uppförda innovationshuset The Great Northern samt en rad aktiviteter och projekt knutna till ambitionen att öka nyföretagandet. Under 2016 antogs ett näringslivspolitiskt program för åren 2017 2018. En av aktiviteterna i programmet är etableringen av en ny näringslivsutbildning för kommunens politiker och tjänstemän i syfte att ytterligare förbättra attityderna och servicenivån. Satsningar på skolan i Skellefteå ligger fortsatt högt upp på vår agenda varför vi nu också på olika sätt förbättrar läget för våra skolnämnder att bedriva verksamhet. Det handlar inte bara om att vi nu genomför de största skolinvesteringarna som skett i Skellefteå i modern tid utan också om att på olika sätt förbereda våra barn och ungdomar för framtiden. Under 2016 har till exempel det nya Exploratoriet öppnat sina dörrar på Nordanå. Centret är ett samarbete mellan kommunen och näringslivet för att få fler, främst ungdomar, intresserade av naturvetenskap och teknik. Ett annat viktigt initiativ för kommunens unga invånare är arbetet med Sveriges nordligaste Kodcentrum. Under året träffade barn och elever vid ett flertal tillfällen volontärer från olika it-företag för att lära sig mer om programmering. Ett annat mycket viktigt område för Skellefteås framtid är invånarnas möjlighet till enkel åtkomst av bredband. Här görs nu återigen en jättesatsning. De närmaste fem åren kommer 200 mnkr att investeras i Skellefteå Krafts fibernät. Satsningen innebär att nätet förbättras och byggs ut för cirka 4 000 nya hushåll och företag i ett 40-tal byar runt om i kommunen. När investeringarna är klara kommer minst 90 procent av medborgarna i Skellefteå kommun att ha tillgång till 1 000 Mbps. Ett spännande 2016 ligger nu bakom oss och vi ser med hopp och tillförsikt framåt. Vi som bor och verkar i Skellefteå kommun står inför många spännande utmaningar i framtiden och vi är beredda att möta dem. Vi har startat ett arbete för att ta Skellefteå in i framtiden. Visst vill du också vara med? Kommunalråd Kommunalråd 5

INLEDNING Skellefteå i korthet Skellefteå är Norrlands och Sveriges till ytan största kustkommun med en yta på över 7 200 km 2. Av Sveriges totalt 290 kommuner är Skellefteå den tolfte största kommunen till ytan. Med en befolkningstäthet på omkring 11 invånare per km 2 erbjuds gott om plats för alla. I Skellefteå finns en rik natur med bland annat en 360 km lång havskust och 1 500 insjöar. Invånarantalet ökade 2016 för femte året i rad och uppgår nu till 72 266 personer. Befolkningen är något äldre än snittet för riket, men i åldersgruppen 20 64 år är det en större andel som förvärvsarbetar jämfört med övriga landet. Arbetslösheten ligger sedan några år tillbaka på en lägre nivå än övriga Sverige. Intressant är också att invånarna i Skellefteå har något högre medianinkomst jämfört med genomsnittet i riket. I Skellefteå finns ett naturligt och diversifierat näringsliv. Rika naturtillgångar som skogen, malmen och älven, i kombination med en idérik entreprenörkraft och en inställning om att allting går, har präglat utvecklingen. Platsen har fostrat allt från stora företagspersonligheter till uppfinnare och ett mångsidigt näringsliv med nationellt och inter nationellt starka varumärken. I dag beror Skellefteås tillväxt även på satsningar inom forskning och utbildning. Mellan 2015 och 2016 växte andelen av befolkningen som har minst tre års eftergymnasial utbildning, även om Skellefteå fortfarande ligger något efter övriga riket. Nya lösningar som smidigt för människor, tjänster och gods närmare varandra utvecklas ständigt. Med tåg, båt, bil och flyg som stora transportkanaler är platsen Skellefteå en knytpunkt för såväl tillväxt som sociala möjligheter och idén om livsfrihet. Skellefteå i korthet Skellefteå 2015 Sverige medel 2015 Skellefteå 2016 Sverige medel 2016 Antal invånare 72 031-72 266 - Medelålder 43,3 (43,2) 41,2 - - Mediankomst per år 261 324 261 038 - - Andel av befolkningen (16 64 år) 81,3 (80,8) 77,9 (77,3) - - som förvärvsarbetar, % Arbetslöshet 16 64 år, % 7,6 8,0 7,0 7,8 Varav kvinnor, % 6,4 7,4 5,7 7,1 Varav män, % 8,7 8,6 8,2 8,4 Arbetslöshet 18 24 år, % 15,8 13,0 12,3 11,5 Varav kvinnor, % 11,7 10,3 8,3 8,9 Varav män, % 19,2 15,5 15,7 13,9 Andel av befolkningen (20-64 år) 4,7 (4,9) 6,5 (6,6) - - som driver eget företag, % Andel av befolkningen (25-64 år) 21,3 (20,4) 26,2 (25,1) - - som har minst 3 års eftergymnasial utbildning, % Siffror inom parentes avser uppgifter för år 2014 (vissa tal för år 2016 är inte kända vid bokslutstillfället). Källa: www.ekonomifakta.se samt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december (med arbetslösa avses både öppet arbetslösa och deltagare i Arbetsförmedlingens programverksamhet). 6

INLEDNING Kommunen i korthet I Skellefteå kommun består den politiska ledningen av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, styrelser, valberedning och revision. Valberedningen är en förtroendevald arbetsgrupp. De bereder valärenden som kommunfullmäktige ska besluta om, till exempel val av ledamöter till kommunstyrelse och nämnder. Kommunrevisorerna utses av kommunfullmäktige, som också fastställer kommunrevisionens budget. Kommunledning Skellefteå kommuns högsta ledande tjänsteperson är kommunchef Kristina Sundin Jonsson. Hon stödjer kommunstyrelsen med utveckling och samordning av den kommunala verksamheten. Hon är chef för samtliga förvaltningschefer och är även verkställande direktör för Skellefteå Stadshus AB, där de flesta av kommunens bolag finns samlade. Presentation av kommunledningen hittar du på sidan 27. Ekonomiska styrenheter Samtliga verksamheter inom Skellefteå kommun tillhör någon av de tre styrenheterna nedan. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Ordförande för fullmäktige i Skellefteå kommun är Tomas Marklund (S). Styrenhet Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet Kommunägda bolag Finansieras av Skatte- och statsbidragsintäkter samt vissa intäkter från avgifter Taxe- och avgiftsintäkter Försäljningsintäkter Politiskt parti Kommunstyrelsen Antal mandat Socialdemokraterna 34 Moderaterna 6 Centerpartiet 6 Vänsterpartiet 6 Liberalerna 5 Miljöpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 2 Summa mandat 65 Leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. Styrelsen ska särskilt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Ordförande i kommunstyrelsen i Skellefteå kommun är Lorents Burman (S) och Maria Marklund (S) är vice ordförande. Presentation av kommunstyrelsen hittar du på sidan 27. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Skellefteå ligger under genomsnittet i Västerbottens län med 0,26 procentenheter medan den ligger över genomsnittet för riket med 1,83 procentenheter. Skellefteå kommun har 2017 oförändrad skatt jämfört med 2016 medan Västerbottens läns landsting höjt landstingsskatten med 0,5 procentenheter från och med 2017. % Kommun Landsting Total Lägst: Vellinge 18,50 10,69 29,19 Riket 20,75 11,37 32,12 Skellefteå 22,65 11,30 33,95 Umeå 22,85 11,30 34,15 Västerbotten 22,91 11,30 34,21 Högst: Dorotea 23,85 11,30 35,15 Anställda Skellefteå kommun är med sina 8 420 medarbetare den största arbetsgivaren i Skellefteå. Andelen tillsvidareanställda uppgår till 88,2 procent och medelåldern för de tillsvidareanställda är 46,6 år. Antal månadsanställda i kommunen 2016 2015 Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda 8 420 8 139 varav tillsvidareanställda, % 88,2 87,3 varav kvinnor 6 536 6 339 varav män 1 884 1 770 7

INLEDNING Var kommer pengarna ifrån och vad används de till? Var kommer pengarna ifrån? Skatteintäkter och intäkter från generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla. 2016 uppgick dessa intäkter till 70 procent av kommunens totala intäkter. Verksamhetsanknutna intäkter uppgick till 26 procent. Det är taxor och avgifter som tas ut av invånarna för att tillhandahålla vissa tjänster som äldreomsorg, barnomsorg, vatten och renhållning. En mindre andel (4 procent) härrör från kommunens energiverksamhet. Vissa år kan kommunen ha andra typer av engångsintäkter som reavinster vid försäljning eller andra extraordinära intäkter, dessa ingår inte i diagrammet nedan. Hur används pengarna? De totala kostnaderna i kommunen (exklusive kommunägda bolag) uppgick 2016 till 5,9 miljarder kronor. 66 procent utgjordes av personalkostnader. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och i vissa verksamheter kan andelen personalkostnader ligga på närmare 80 procent. Utöver personalkostnader köpte kommunen in material, tjänster, m m för över 1,5 miljarder kronor, vilket utgjorde 26 procent av den totala kostnadsmassan. Kommunen hade också kostnader för externa lokaler på drygt 500 miljoner kronor, vilket utgjorde 9 procent av den totala kostnadsmassan. Verksamhetsområden inom den skattefinansierade verksamheten Den skattefinansierade verksamheten i kommunen består av ett antal olika områden. Det största området är vård och omsorg som uppgår till 44 procent av den totala verksamhetsvolymen. De största delarna inom detta område är äldreomsorg, hälsooch sjukvård samt stöd och service för personer med funktionsnedsättning. Det näst största området inom kommunens skattefinansierade verksamhet är den pedagogiska verksamheten, vars andel uppgår till 37 procent. De största delarna inom detta område är förskola, grund- och gymnasieskola. Övriga områden inom den skattefinansierade verksamheten är fritid och kultur (7 procent), infrastruktur (7 procent) samt övriga områden (5 procent). 1 % 4 % 7 % 26 % 25,8 % 7 % 4 % 70 % 8,6 % 65,6 % 44 % 37 % Skatteintäkter och generella statsbidrag Elförsörjning Taxor och avgifter Kostnader för arbetskraft Externa kostnader för gemensamma lokaler Övriga kostnader Politisk verksamhet Infrastruktur Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Övrig verksamhet 8

INLEDNING Skellefteå kommunkoncern fem år i sammandrag Belopp i mnkr där inte annat anges 2016 2015 2014 2013 2012 Verksamhetens intäkter 5 280 5 200 5 396 5 877 6 367 Verksamhetens kostnader -9 081-8 814-8 861-9 379-9 343 Verksamhetens nettokostnad -3 801-3 614-3 465-3 502-2 976 Skatteintäkter 3 328 3 198 3 072 2 962 2 884 Generella statsbidrag och utjämning 984 883 862 845 796 Årets resultat 637 963 243 23 618 Tillgångar 19 128 19 297 18 726 17 811 16 467 Avsättningar 1 288 1 213 1 140 1 028 987 varav pensionsavsättning 258 259 240 227 195 Skulder 8 213 9 074 9 540 9 036 7 760 Eget kapital 9 627 9 011 8 046 7 746 7 720 varav rörelsekapital -350 428 538 716-462 varav anläggningskapital 9 977 8 583 7 508 7 030 8 182 Total pensionsskuld (inkl. ansvarsförbindelse) 2 456 2 547 2 602 2 699 2 527 Soliditet, % * 39 35 30 30 33 Soliditet, kommunen, % * 70 70 70 71 58 Utdebitering, kronor per skattekrona 22,65 22,60 22,60 22,60 22,40 * Vid beräkning av soliditeten har hela pensionsskulden räknats med, även den del som redovisas som ansvarsförbindelse. 9

Kommunchefen har ordet Varje år sker miljontals möten mellan kommunens medarbetare och invånarna i Skellefteå. Vi står för merparten av den vardagsnära service som invånarna behöver vården, skolan, omsorgen å ena sidan, stadsplanering, bostäder, transporter, vattenförsörjning, renhållning, m m å andra sidan. Det är naturligt att en verksamhet som vi dagligen har kontakt med och som många gånger är avgörande för hur vi får ihop vårt liv, berör och engagerar. Kommunens medarbetare har därför en viktig del i utvecklingen av Skellefteå och i arbetet med att nå visionen; Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. 2016 blev ett positivt år med ökande befolkning och sjunkande arbetslöshet. Vi är nu på allvar igång med de delar vi stakade ut i utvecklingsstrategin, Skellefteå 2030. Under 2016 beslutades bland annat om en fördjupad översiktsplan för centrala Skellefteå. Planen är viktig för det fortsatta utvecklingsarbetet och ger förutsättningar för nya bostäder, arbetsplatser, mötesplatser, handel, bättre tillgänglighet och ett ökat kulturliv. Centrala frågor är bland annat Norrbotnia banan, nytt resecentrum, ny E4-dragning och nya trafiklösningar. Ett viktigt initiativ inom ramen för 2030-strategin är det pågående och planerade bostadsbyggandet. Det pågår just nu byggnationer och planering för omkring 2 900 nya bostäder med utrymme för omkring 6 000 nya invånare. Det är dessutom en stor mängd aktörer som är inblandade i bostadsbyggandet, vilket visar på en bred uppslutning för Skellefteås utveckling. Ett annat viktigt initiativ är det intensiva investeringsarbetet som pågår för att stärka barns och elevers möjlighet till utveckling. Aldrig har det i Skellefteås historia pågått och planerats för så många skolbyggnationer som det gör just nu. Som ett led i samhällsutvecklingen planeras och förbereds det också för ett nytt kulturhus. Detta blir en ny mötesplats för kommunens invånare och människor från olika sammanhang. Det pågår också många andra viktiga arbeten för att stärka Skellefteå som plats. Under 2016 har arbetet med den nya evenemangsstrategin tydligt snabbat upp processen vad gäller svar på ansökningar för evenemang. Allt fler evenemang förläggs också till Skellefteå. Som ett resultat ökade antalet gästnätter i kommunen med drygt 10 000. Den allra största ökningen ses på hotellen runt om i kommunen. Exempel på evenemang under året var Vintersim, Skellefteå Pride, Framtidsmässan, En Flotte, Berättarfestivalen, Nordsken, Creative Summit, Stadsfesten, Trästockfestivalen och Matfesten för att nämna några. Ett stort event är Forskarfredag som arrangerades i september med 1 000 besökare, vilket gör arrangemanget till ett av de största Forskarfredagseventen i Sverige. 10

Under 2016 ökade antalet anställda bland annat till följd av att kommunen minskat antalet timanställda och i stället erbjudit månadsanställningar. Detta som ett led i att bli en ännu attraktivare arbetsgivare. Befolkningsutvecklingen med fler barn, unga och äldre, innebar att antalet medarbetare ökade inom skola, vård och omsorg. Tillsammans med våra medarbetare och fackliga organisationer behöver vi också jobba vidare med hur vi kan bli en ännu attraktivare arbetsgivare. En av dagens och framtidens stora utmaningar är just kompetensförsörjning. Kommunen redovisar ett starkt resultat för år 2016 som överträffar kommunfullmäktiges mål. En av orsakerna till det resultatet är bland annat särskilda statsbidrag för verksamheter inom skola, vård och omsorg. En annan orsak är det generella statsbidrag som kommunen erhöll i mitten på december 2015 som kompensation för att kommunen tagit emot många flyktingar. Stora delar av detta bidrag har bokförts som intäkt under 2016. Under 2016 har Skellefteå kommun också varit en av de kommuner som har sökt och blivit beviljad bidrag från Boverket för att klara den framtida bostadsförsörjningen. Kommunen har en god finansiell ställning, vilket är en förutsättning för att vi ska klara av kommande års investeringsnivåer. En stabil ekonomi är också avgörande när Sverige från och med 2018 förväntas gå in i en lågkonjunktur. Parallellt med detta fortsätter också det demografiska trycket på kommunens verksamheter. Utmaningarna kring den framtida kompetensförsörjningen riskerar att driva upp kostnaderna för den helt avgörande arbetskraften. Kommunens ekonomiska förutsättningar är starkt kopplade till att invånarna har ett arbete att gå till och att arbetslösheten är låg. Kommunen bedriver därför ett viktigt arbete med både direkta arbetsmarknadsinsatser och olika typer av insatser för att stärka kommunens näringsliv. Det är glädjande att konstatera att arbetslösheten i Skellefteå fortsätter att sjunka och att den fortfarande ligger på en lägre nivå än övriga riket. Vi står inför en spännande framtid som jag tror att vi behöver möta med en stor portion nyfikenhet. Vi kommer att behöva lära nytt hela livet. Vi behöver lära av andra och framför allt av de som bor i Skellefteå. Här kommer det att krävas att vi kombinerar traditionella metoder med att vi är mer snabbfotade för utveckling, nytänkande och innovation. Hur vi med digitaliseringens hjälp kan skapa samhällsnytta. Det handlar om vårt framtida uppdrag, service, arbetssätt och kontaktsätt. Här pågår det många spännande projekt i alla våra verksamheter. Äldreomsorgen deltar i ett nationellt projekt hur man ska leda en organisation i en förändrad framtid. Vi har inlett kunddriven verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering på allvar. Hur vi tar till vara på teknik för att utveckla verksamheten kommer att vara en viktig del i att klara framtidens utmaningar. Kommunens inre arbete behöver hela tiden förändras för att utifrån invånarnas/kundernas perspektiv utveckla och förbättra kvaliteten på våra tjänster. Såväl inom vår egen koncern som tillsammans med andra. Här är kommunens samordning av ett gemensamt löne- och rekryteringscenter bra exempel. Ett annat exempel är uppbyggnaden av det nya ekonomicentrat där vi samlar ansvaret för kommunens alla stödprocesser inom ekonomiområdet. Utöver det pågår översyner inom fler områden för att ytterligare utveckla verksamheten. Vi har också visat på en tydlig viljeinriktning för utrikes föddas etablering genom att bland annat skapa fler mötesplatser. Vi har tilldelats ett hedersomnämnande på Europanivå för tillgängligt arbetsliv och vårt framtida kulturhus har rönt uppmärksamhet i världen. Vi investerar för framtiden. Årets brukar- och kundenkäter är samstämmiga. Våra invånare uppskattar det vi gör. Vi utvecklar och förbättrar och har en daglig verksamhet som engagerar och berör våra invånare. Till sist vill jag tacka alla för ännu ett framgångsrikt och händelserikt år för Skellefteå kommun. Jag hoppas att du finner kommunens årsredovisning intressant. Kristina Sundin Jonsson Kommunchef 11

Befolkningsutveckling Skellefteå kommun hade vid årsskiftet 72 266 invånare, vilket är en ökning under året med 235 personer. Jämfört med 2015 var 2016 ett starkare år framför allt beroende på en ökande invandring, men också till följd av ett mindre negativt födelsenetto. Relationen mellan in- och utflyttningen, flyttnettot, är för kommunen den mest avgörande faktorn för hur befolkningsantalet utvecklas under en given tidsperiod. Inrikes inflyttning var under 2016 i nivå med tidigare år samtidigt som inflyttningen från andra länder ökade och bidrog positivt till ett sammantaget flyttnetto på plus 287 personer. Åldersklasser och kön Ålder Män Kvinnor Totalt 0 386 380 766 1-6 2 468 2 223 4 691 7-15 3 667 3 476 7 143 16-19 1 656 1 528 3 184 20-79 26 682 25 399 52 081 80-w 1 708 2 693 4 401 Summa 36 567 35 699 72 266 Vid årsskiftet bodde 36 567 män och 35 699 kvinnor i kommunen, vilket innebär 900 fler män än kvinnor. Det är enbart i den äldsta åldersgruppen (80 w) som det finns fler kvinnor än män. Förändringar i olika åldersklasser, 2014 2016 Ålder Män Kvinnor Totalt 0 0 33 33 1-6 52 8 60 7-15 103 42 145 16-19 -40-11 -51 20-79 -14 16 2 80-w 51-5 46 Summa 152 83 235 Under 2016 skedde det förändringa r mellan åldersgrupperna. Antalet 80 w ökade med 46 personer medan gruppen 20 79 i princip var oförändrad. Antalet i gymnasieåldrarna 16 19 minskade med 51 personer. Samtliga yngre åldersgrupper 0 15 ökade. Inrikes Inrikes Folk- Folk- Invand- Utvand- inflytt- utflytt- Flytt Justermängd ökning Födda Döda Netto ring ring Netto ning ning Netto totalt ingar Helår 2015 72 031 7 725 840-115 732 148 584 1 535 2 016-481 103 19 Helår 2016 72 266 235 760 819-59 956 126 830 1 504 2 04-543 287 7 Mätdatum: 31 december 2016 12

Totalbefolkning i Skellefteå, 2000 2016 72 600 72 400 72 200 72 000 71 800 71 600 71 400 71 200 71 000-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 -13-14 -15-16 Skellefteå kommuns befolkningsutveckling har med undantag av 2008 2011 varit positiv mellan åren 2003 2016. Antalet invånare är nu tillbaka på samma nivå som i början av 2000-talet. Födda och avlidna i Skellefteå, 2000 2016 900 850 800 750 700 650 600 500-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 -13-14 -15-16 Befolkningsutvecklingen har ett negativt födelsenetto för alla år under perioden. Trendlinjerna visar dock att antalet födda successivt har närmat sig antalet avlidna, och att 2016 stämmer in i den trenden. Mindre variationer mellan enskilda år är slumpmässiga. Födda Avlidna In- och utflyttning till/från Skellefteå, 2000 2016 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 -13-14 -15-16 Bilden visar att bruttoströmmarna när det gäller inflyttning och utflyttning ökat betydligt sedan 2002. Mellan 2015 och 2016 ökade både in- och utflyttningen. Inflyttning Utflyttning 13

Unga och gamla i Skellefteå kommun, 2000 2016 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 -13-14 -15-16 1 5 6 15 16 19 65+ Den långsiktiga utvecklingen för olika åldersgrupper är tydlig. Antalet äldre har ökat och de stora barnkullarna från början av 1990-talet har passerat genom såväl kategorin 6 15 som 16 19 år. De börjar nu själva föda barn, vilket på sikt torde resultera i en ökning av de yngre åldersgrupperna. Antalet små barn är mer stabilt över tid samtidigt som pensionärernas antal kommer att öka under kommande år. Om Skellefteå även fortsättningsvis får en in- och utflyttning liknande de senaste åren pekar prognosen mot omkring 74 800 invånare år 2030. Dagens utvecklingstakt räcker därmed inte till för att uppnå befolkningsmålet på 80 000 invånare. Flyttningar inom och utom riket, 2000 2016 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 -13-14 -15-16 Utvandring Invandring Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Sammanfattningsvis är det inflyttningen från utlandet som i huvudsak ligger bakom kommunens senaste befolkningstillväxt. Däremot finns det orsak att anta att den ökande inflyttningen från andra länder även i viss mån förstorar den inrikes utflyttningen, då många nyanlända väljer att bosätta sig någon annanstans i Sverige. Detta kan bland annat spåras i att andelen utrikes födda inte ökar på den nivå som kan förväntas om de flesta skulle välja att stanna kvar i kommunen. 14

Mål och strategier mot år 2030 Skellefteå 2030 Våren 2015 tog kommunfullmäktige i Skellefteå beslut om en ny lokal utvecklingsstrategi fram till år 2030. Strategin gäller för platsen Skellefteå och omfattar förutom all kommunal verksamhet även all annan verksamhet och alla människor som bor och verkar i kommunen. 2030-strategin ska ses som ett verktyg för att stärka Skellefteås utveckling i enlighet med visionen: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Strategin är indelad i fyra olika områden: hållbara och varierande livsmiljöer, kunskap och unik kompetens, globalt konkurrenskraftig ekonomi samt överbryggade avstånd. Inom varje strategiområde finns särskilda mål och insatsområden. I samband med beslutet om 2030- strategin tog fullmäktige också beslut om att strategin ska genomsyra verksamheten och vara en naturlig del av den kommunala styrningen. Målstyrning Skellefteå kommun ska inom ramen för det kommunala grunduppdraget på olika sätt bidra till att målen i 2030- strategin uppnås. I kommunens Policy för god ekonomisk hushållning regleras att kommunen ska fastställa både finansiella mål och mål för verksamheten. Kommunfullmäktige tog i februari 2016 beslut om kommunövergripande mål för den resterande delen av mandatperioden. Målen sattes inom områdena tillgänglighet, trygghet, effektivitet och samhällsutveckling. Förutom de kommunövergripande målen fastställer även fullmäktige mer kortsiktiga mål för nämnder och bolag. Åtgärder för att nå målen I årsredovisningens förvaltningsberättelse kan du under rubriken God ekonomisk hushållning och under rubriken Kommunens verksamheter läsa vad de olika verksamheterna inom Skellefteå kommun gjort under 2016 för att bidra till måluppfyllelse. Ett av de viktigaste initiativen är det pågående och planerade bostadsbyggandet. Med 2015 och 2016 som start-år för perioden så är bedömningen att det nu pågår byggnationer och planering för omkring 2 900 nya bostäder med utrymme för omkring 6 000 nya invånare. Det är dessutom en stor mängd aktörer som är inblandade i bostadsbyggandet och där kommunens bostadsbolag Skelleftebostäder är en av aktörerna. Ett annat viktigt exempel är det intensiva investeringsarbetet som pågår för att stärka barns och elevers möjlighet till utveckling. Aldrig har det i Skellefteås historia pågått och planerats för så många nya skolbyggnationer samt ombyggnationer och renoveringar av befintliga skolor som det gör just nu (förskolor, grundskolor och gymnasieskolor). Ett annat viktigt exempel är genomförandet av den nya vattenförsörjningen som ska ge ett hållbart dricksvatten för invånarna i Skellefteå under många år framåt. Som ett led i den pågående samhällsutvecklingen planeras och förbereds det även för ett nytt kulturhus i Skellefteå. I juni 2016 stod det klart att White Arkitekter, med bidraget Sida vid sida, vunnit den arkitekttävling som anordnats kopplad till byggandet av huset. Det finns också en mängd andra exempel på åtgärder som sker för att stärka Skellefteå som plats och som genomförs för att Skellefteå ska nå 2030-målet om 80 000 invånare. 15

God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunfullmäktige i Skellefteå har fastställt en särskild policy för god ekonomisk hushållning. Policyn har sin grund i tanken om ett hållbart samhälle, ett samhälle som bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, områden som är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. För Skellefteå kommun är god ekonomisk hushållning en viktig del i den hållbara utvecklingen och ett fundament för att nå kommunvisionen. God ekonomisk hushållning handlar om att styra kommunens ekonomi både i det kortare och i det längre perspektivet. En viktig utgångspunkt är att varje generation ska stå för de kostnader som de ger upphov till. Frågan om kommunens ekonomiska ställning måste därför hela tiden hållas levande. Skellefteå kommun ska som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, alltid sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Förutom de finansiella mål som ingår i policyn fastställde fullmäktige inför budgetåret 2016 ett antal övergripande verksamhetsmål för hela kommunkoncernen samt ett antal riktade verksamhetsmål för nämnder och bolag. Nedan görs en avstämning av måluppfyllelsen 2016. Finansiella mål och balanskrav Ekonomiskt resultat och betalningsförmåga på kort och lång sikt Skellefteå kommunkoncern redovisar för 2016 ett positivt ekonomiskt resultat på 637 mnkr, varav kommunen bidrar med ett resultat på plus 140 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten redovisar enskilt ett resultat på plus 135 mnkr, vilket motsvarar 3,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen klarar därmed sitt årliga överskottsmål på mellan 1 2 procent av skatter och generella statsbidrag med god marginal. I 2016 års bokslut redovisar kommunen en betalningsförmåga på lång sikt (soliditet) på omkring 70 procent, att jämföra med kommunens långsiktiga mål på 60 procent. Vid beräkning av soliditeten inkluderas hela pensionsskulden, det vill säga även den del som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Under 2016 minskade kommunens pensionsskuld med över 3,7 procent eller 93 mnkr jämfört med 2015. Skellefteå kommun har en grundprincip om egenfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till 40 000 kronor per invånare. Kommunens egenfinansiering av investeringar i kommunen uppgår i bokslut 2016 till 100 procent. Den långfristiga inlåningen uppgår till 16

170 mnkr eller 2 352 kr/invånare och avser i sin helhet lån upptagit i kommunen för vidareutlåning till de kommunägda bolagen. Enligt nuvarande finansieringsplan kommer kommunen att under 2017 börja med extern inlåning för att finansiera investeringar. Kommunens betalningsförmåga på kortare sikt (likviditeten) är också god. Enligt kommunens policy för god ekonomisk hushållning ska den ligga på 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. I 2016 års bokslut ligger kommunens likviditet på 0,85 vilket är något lägre än målet. Det innebär att checkräkningskrediten skulle behöva användas för att kunna betala samtliga kortfristiga skulder med omedelbar verkan. Orsaken till den låga likviditeten är medveten och beror på att kommunen under 2016 fått betala avgift för överskott på koncernkontot och istället fått låna på checkräkningskrediten utan avgift. Avstämning av balanskrav Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen vid avstämning av balanskravet är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningen görs. Sammanställningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet år 2016. Mnkr 2016 2015 Årets ekonomiska resultat 140 130 Realisationsvinster -19-60 Medel till RUR - -29 Medel från RUR - - Att återställa från tidigare år - - Balanskravsresultat 121 41 Summa RUR, efter avsättning/användning 60 60 Enligt kommunallagen har kommunen möjlighet att avsätta överskottsmedel till en så kallad resultatutjämningsreserv, RUR. Skellefteå kommun har sedan tidigare avsatt 60 mnkr i RUR. Finansiering av verksamhet Kommunen har som mål att den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Skattesatsen i Skellefteå kommun har varit oförändrad i många år. 2014 och 2015 genomfördes en skatteväxling med landstinget gällande kommunernas övertagande av hemsjukvården i Västerbottens län. 2014 växlades om 20 öre och 2015 växlades om 5 öre. Vid den senaste skatteväxlingen valde dock landstinget att inte sänka skatten motsvarande den höjning som kommunerna genomförde utan genomförde 2016 i stället en skattehöjning på 5 öre. Skellefteå kommun har även som mål att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Den andelen uppgår 2016 till 27 procent och är därmed oförändrad jämfört med 2015. Enligt policyn för god ekonomisk hushållning ska kommunens skattefinansierade verksamhet årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning samt vid behov kompletterande utdelning från Skellefteå Kraft AB. Den totala delfinansieringen ska motsvara 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Bidraget ska justeras så att resultatet för affärsverksamheten elförsörjning inte blir negativt. I bokslut 2016 uppgår bidraget till 122 mnkr. Nivån upp till 4 procent har justerats genom aktieutdelning från Skellefteå Kraft på 98 mnkr, vilket totalt ger en summa på 220 mnkr. Detta utgör 4,0 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. Resultatet i kommunen har under året även påverkats av en aktieutdelning på 25 mnkr avseende år 2015. 17

Sammanfattning av finansiella mål Ja Nej Finansiella mål på lång sikt Det ekonomiska resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent. Grundprincip om egenfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exkl. kommunägda bolag, får maximalt uppgå till 40 000 kr/inv. Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av taxor och avgifter, inte ska minska. Skattefinansierad verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning samt vid behov kompletterande utdelning från Skellefteå Kraft AB. Den totala delfinansieringen ska motsvara 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Måluppfyllelse Det ekonomiska resultatet slutade på plus 135 mnkr eller plus 3,1 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunens soliditet uppgick i bokslut 2016 till 70 procent. Kommunens egenfinansiering av investeringar i kommunen uppgår i bokslut 2016 till 100 procent. Den långfristiga inlåningen uppgår till 2 352 kr/inv. och avser lån upptagit i kommunen för vidareutlåning till de kommun ägda bolagen. 2016 höjdes kommunens skattesats från 22:60 till 22:65 till följd av skatteväxling med landstinget. Andelen uppgår till 27 procent och är oförändrad jämfört med 2015. Bidraget uppgick till 122 mnkr. Nivån upp till 4 procent har justerats genom aktieutdelning från Skellefteå Kraft på 98 mnkr. Totalt utgör detta 4,0 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. Finansiella mål på kort sikt Likviditeten för kommunen ska ligga på minst 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. Måluppfyllelse Likviditeten i 2016 års bokslut uppgår till 0,85. Det innebär att checkräkningskrediten skulle behöva användas för att betala samtliga kortfristiga skulder med omedelbar verkan. Orsaken till den låga likviditeten är medveten och beror på att kommunen får betala avgift för överskott på koncernkontot. På sidan 48 redovisas en djupare analys av kommunens och kommunkoncernens ekonomiska resultat och ställning. 18

Verksamhetsmål Verksamhetsmålen stakar ut den politiska färdriktningen och ger stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt. Målen sätts på olika nivåer i organisationen och för olika tids perioder. Kommunens vision beskriver dit all kommunal verksamhet strävar på lång sikt. Samtliga mål vilar också på kommunens värdegrund. För varje perspektiv ges en översiktsbeskrivning med mål och bedömning (färgkodning) samt en förklarande text. Perspektivet avslutas med en samlad bedömning om hela perspektivets måluppfyllelse. Måluppfyllelse Målsättningarna som inte uppnåtts markeras med rött, mål som delvis uppnåtts med gult och de mål som uppfyllts markeras med grönt. Ej måluppfyllelse Delvis måluppfyllelse Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges styrkort 2016 Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Invånare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Strategiskt mål: Strategiskt mål: Strategiskt mål: Strategiskt mål: Stolta och delaktiga invånare/ kunder i ett inkluderande Skellefteå Långsiktig hållbar utveckling och en attraktiv stad Hållbara investeringar Attraktiva arbetsgivare med stolta och delaktiga medarbetare Värdegrund: Professionalitet, engagemang och framsynthet 19

Invånare/kund Strategiskt mål: Stolta och delaktiga invånare/kunder i ett inkluderande Skellefteå. PERSPEKTIVETS RESULTAT: DELVIS MÅLUPPFYLLELSE Bygg- och miljönämnd Möjliggörande attityd råder. Fritidsnämnd Fler ideella insatser i det civila samhället. För- och grundskolenämnd Förbättra personalens interkulturella kompetens. Gymnasienämnd Öka gymnasieelevernas delaktighet i skolans arbete. Kommunstyrelse Förbättrad kommunikation av resultat och resultatjämförelser med andra kommuner. Kulturnämnd Förenkla konsumtion av kulturturistiska upplevelser. Nämnd för support och lokaler Nöjdare kunder. Personalnämnd Kommunhälsan är en certifierad företagshälsovård med god tillgänglighet. Socialnämnd Skapa förutsättningar för att få människor att vilja leva och bo i Skellefteå kommun genom en jämlik och inkluderande verksamhet. Teknisk nämnd Väl fungerande och inkluderande fysiska och digitala mötesforum för medborgardialog. Skellefteå Stadshus AB Stolta och delaktiga invånare/kunder i ett inkluderande Skellefteå. Skellefteå museum AB 2016 ska en plan utarbetas för ett öppnare och mer tillgängligt Nordanå där samtliga byggnader har säkra och trygga entréer, vilka är öppna för allmänheten. Västerbottensteatern AB Fördjupad kontakt med arrangörer genom att genomföra en årlig sammankomst. Delvis måluppfyllelse inom perspektivet invånare/kund Samtliga nämnder och bolag nådde helt eller delvis de uppsatta målen för året. Fritidsnämnden hade kopplat sitt mål till uppstarten av en Volontärbyrå. Förseningar av en IT-lösning för Volontärbyrån gjorde att bedömningen blev delvis måluppfyllelse.gymnasielevernas inflytande över skolans arbete ökade under 2016, men inte i tillräckligt stor utsträckning för att nå full måluppfyllelse. Även kommunstyrelsen, nämnden för support och lokaler och Skellefteå museum såg förbättringar kopplade till sina mål. Förbättringarna var dock inte tillräckligt stora för att nå målen fullt ut. 20

Utveckling/tillväxt Strategiskt mål: Långsiktig hållbar utveckling och en attraktiv stad. PERSPEKTIVETS RESULTAT: DELVIS MÅLUPPFYLLELSE Bygg- och miljönämnd Förkortad handläggningstid för bygglov. Fritidsnämnd Utveckla och tillgängliggöra älvsrummet. För- och grundskolenämnd Öka andelen elever som kan läsa efter åk 1. Gymnasienämnd Öka andelen gymnasieelever som avslutar sin gymnasieutbildning med godkända resultat inom 4 år. Kommunstyrelse Ökat nyföretagande. Kulturnämnd Tydliggöra Skellefteås kulturutbud. Nämnd för support och lokaler Ökad hållbar utveckling inom lokaler, upphandling och livsmedel. Personalnämnd Kunder upplever att företagshälsovården arbetar hälsofrämjande. Socialnämnd Utvecklat användande av teknik för att möjliggöra ett ökat självständigt liv. Teknisk nämnd Prioritera och genomföra de budgeterade projekt som stödjer målet långsiktig utveckling och en attraktiv stad. Skellefteå Stadshus AB Långsiktig hållbar utveckling och en attraktiv stad. Skellefteå museum AB En utvecklingsplan för bevarande och utveckling av Nordanås kulturarvsvärden för åren 2017-2021 utarbetade och antagen av styrelsen 2016. Västerbottensteatern AB Två sammankomster med externa partners med specialiserade kunskaper inom området. Delvis måluppfyllelse inom perspektivet utveckling/tillväxt Socialnämndens mål uppnåddes inte, då utvecklingen av e-hälsa och ökningen av användandet av trygghetsskapande teknik inte tagit fart som planerat. Övriga nämnder och bolag nådde helt eller delvis sina mål, varför den samlade bedömningen ändå blir delvis måluppfyllelse. Antalet nystartade företag var fler jämfört med 2015, men kommunstyrelsens mål kopplat till nyföretagandet ansågs trots det vara delvis uppfyllt. Många företagsfrämjande insatser pågår men arbetet är långsiktigt. För Skellefteå Stadshus AB blir bedömningen delvis måluppfyllelse då Skellefteå Airport AB inte når målen kopplade till miljöpåverkan, energiförbrukning och antal resenärer, samtidigt som Skellefteå Kraft AB inte fullt ut når målet om 100 procent hållbar produktion. 21

Ekonomi Strategiskt mål: Hållbara investeringar. PERSPEKTIVETS RESULTAT: DELVIS MÅLUPPFYLLELSE Bygg- och miljönämnd GIT, geografisk informationsteknik, är känd och användbar i kommunens förvaltningar. Fritidsnämnd Öka användandet av kommunala idrottsanläggningar. För- och grundskolenämnd Öka antalet avdelningar per förskoleenhet. Gymnasienämnd Öka närvaro i gymnasieskolan. Kommunstyrelse Hållbarhetsaspekter (ekologiska, ekonomiska och sociala) är tydliggjorda i samband med beslut om större investeringar. Kulturnämnd Införa meröppet på bibliotek, det vill säga obemannat öppethållande utanför ordinarie öppettider på biblioteken. Nämnd för support och lokaler Ökad kommunnytta genom effektiv samordning. Personalnämnd Utvecklad digital kundservice. Socialnämnd Effektiviserad schemahandläggning. Teknisk nämnd Alla investeringar över 20 mnkr har en livscykelanalys. Skellefteå Stadshus AB Hållbara investeringar. Skellefteå museum AB Nytänkande plan utarbetad för Lanthandeln samt förändringar genomförda för bättre ekonomisk balans. Västerbottensteatern AB Minst en ytterligare sponsor utöver Skellefteå Kraft är villig att stötta teaterns framtida utveckling. Delvis måluppfyllelse inom perspektivet ekonomi Gymnasienämnden lyckades inte öka närvaron i skolan i den utsträckning planerats. Västerbottensteatern prioriterade under året insatser kopplade till det nya kulturhuset och kunde därför inte nå sitt sponsormål. Låg vindkraftproduktion och låga elpriser gör att Skellefteå Kraft AB och därigenom Skellefteå Stadshus AB inte når full måluppfyllelse. Övriga nämnder och bolag nådde helt eller delvis målen för året. 22

Medarbetare Strategiskt mål: Attraktiv arbetsgivare med stolta och delaktiga medarbetare. PERSPEKTIVETS RESULTAT: DELVIS MÅLUPPFYLLELSE Bygg- och miljönämnd Fler medarbetare rekommenderar andra att söka arbete här. Fritidsnämnd Öka hållbart medarbetarengagemang. För- och grundskolenämnd Minska antal medarbetare per förskolechef/rektor. Gymnasienämnd Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet för ökad medarbetardelaktighet. Kommunstyrelse Säkrad långsiktig kompetensförsörjning i samverkan med externa parter. Kulturnämnd Uppfylla kriterierna för en mönsterarbetsplats. Nämnd för support och lokaler Engagerade och motiverade medarbetare. Personalnämnd Attraktiv arbetsplats med friska medarbetare. Socialnämnd Minska sjukfrånvaron och övertiden inom våra verksamheter. Teknisk nämnd Flera medarbetare rekommenderar andra att söka arbete här. Skellefteå Stadshus AB Attraktiv arbetsgivare med stolta och delaktiga medarbetare. Skellefteå museum AB Rekryteringar genomförs enligt kompetensförsörjningsplan. Västerbottensteatern AB Införa två årligen återkommande personaldagar på fasta kalendertider Delvis måluppfyllelse inom perspektivet medarbetare Alla nämnder och bolag, utom kulturnämnden, nådde helt eller delvis de uppsatta målen. Exempelvis redovisar socialnämnden delvis måluppfyllelse då förvaltningen visar på både en svagt sjunkande sjukfrånvaro och en svagt minskande övertid jämfört med 2015. Arbetet med kulturnämndens mål flyttades fram i omgångar under 2016 och behöver därför fortsätta under inledningen av 2017. 23

Kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens samlade bedömning är att Skellefteå kommun under 2016 haft en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Motivet till detta är att kommunen dels redovisar ett ekonomiskt resultat som överträffar kommunfullmäktiges mål och dels klarar sina soliditets- och inlåningsmål med god marginal. Att det ekonomiska resultatet överstiger budget beror nästan helt på händelser som inte var kända när budgeten fastställdes av kommunfullmäktige. Utfallet har bland annat påverkats av en aktieutdelning från Skellefteå Kraft som inte var känd när budgeten fastställdes. En annan orsak är ett antal sena statliga beslut om både specialdestinerade och generella statsbidrag som inneburit intäkter av engångskaraktär till kommunen. Intäkter som inte heller var kända när budgeten fastställdes. Bedömningen om god ekonomisk hushållning grundar sig också på att nämnderna drivit sina verksamheter i enlighet med kommunfullmäktiges definierade uppdrag i reglementen och ägardirektiv. Bedömningen grundar sig också på att bolagens verksamheter under 2016 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Den samlade verksamhetsberättelsen i årsredovisningen i kombination med löpande redovisningar under året, särskilda bolagsstyrningsrapporter från bolagen samt den systematiskt genomförda internkontrollen, ligger till grund för denna bedömning. Den samlade bedömningen styrks också av att kommunen klarat en god uppfyllelse av verksamhetsmålen även om avstämningen pekar på ett antal förbättringsområden. Många av målen i styrkorten är utmanande för kommunens nämnder och bolag, vilket också är en av poängerna med målstyrningen. Det viktigaste är att målarbetet leder till förbättringar. 24

25

Kommunens verksamheter Kommun och politik Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har under 2016 fullföljt sitt ansvar genom att ha utövat uppsikt över samtliga verksamheter inom Skellefteå kommunkoncern, se ovan under kommunstyrelsens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen har också under 2016 tagit ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har också lett, planerat och samordnat utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten inom sina ansvarsområden: Åtgärder för att främja en hållbar samhällsutveckling och en hållbar tillväxt. Strategier för att nå, av kommunfullmäktige, fastställda målsättningar. Den kommunala demokratin, medborgar- och brukarinflytande. Strategier för platsens utveckling, inklusive marknadsföring av kommunen. Kommunens näringsliv. Översiktlig och strategisk planering av mark, lokaler, bostäder och vattenförsörjning. Infrastrukturfrågor, inklusive översiktlig trafikplanering. Internationella frågor. Strategiska inköps- och upphandlingsfrågor. Styrprinciper och regelsystem. Kommunstyrelsen har löpande rapporterat till kommunfullmäktige om hur ekonomi och verksamhet utvecklats i kommunen och i de kommunägda bolagen. Detta har skett i samband med delårsrapporter per den sista april och sista augusti samt vid årets slut genom årsredovisningen. Utöver detta har en mängd rapporter inom en mängd olika områden rapporterats till kommunfullmäktige. Information om de olika partierna i kommunstyrelsen Socialdemokraterna www.socialdemokraterna.se/skelleftea Vänsterpartiet http://vasterbotten.vansterpartiet.se Centerpartiet www.centerpartiet.se/skelleftea Liberalerna https://www.liberalerna.se/ lansforbund/vasterbotten/ Moderaterna http://www.moderat.se/ vasterbottens-lan Kristdemokraterna https://www.kristdemokraterna.se/ Lokalt/Vasterbottens-lan/Skelleftea/ Miljöpartiet www.mp.se 26

Kommunstyrelsen Överst från vänster: Charlotta Enqvist (KD), Hans Brettschneider (MP), Pierre Lidström (S), Gunilla Åström (S), Carina Sundbom (C). Mitten från vänster: Stefan Hofverberg (S), Johan Söderberg (M), Andreas Westerberg (L), Agneta Hansson (V). Främsta raden från vänster: Bengt Markstedt (S), Maria Marklund (S), Lorents Burman (S), Elizabeth Westerlund (S). Kommunens ledningsgrupp Överst från vänster: Gabriella Hahr Werkmäster kommunikationschef, Jan Sundbom chef Support och lokaler, Hans Andersson chef Samhällsbyggnad, Kicki Krane personalchef, Kristina Sundin Jonsson kommunchef. Mitten från vänster: Anders Bergström chef skol- och kulturkontoret, Staffan Näslund socialchef, Leif Gustafsson fritidschef, Yngve Lindmark ledningssekreterare. Främsta raden från vänster: Samuel Lundqvist ekonomichef, Marie Larsson chef Kvalitet och förnyelse, Ingrid Thylin avdelningschef Samhällsutveckling. Jan Midlert, gymnasiechef (saknas på bilden). Kommunens ledningsgrupp Skellefteå kommuns högsta ledande tjänsteperson är kommunchef Kristina Sundin Jonsson. Hon har under 2016 stöttat kommunstyrelsen med utvecklingen och samordningen av den kommunala verksamheten. Kristina är chef över samtliga förvaltningschefer och är även verkställande direktör för Skellefteå Stadshus AB, där de flesta av kommunens bolag finns samlade. Kommunchefens ledningsgrupp består för närvarande av förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef, kommunikationschef, chef Samhällsutveckling, chef Kvalitet och förnyelse samt en ledningssekreterare. Ledningsgruppen är kommunchefens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen har under 2016 gemensamt företrätt kommunen och arbetat för att den kommunala verksamheten ska utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Uppgiften har varit att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Gruppen har tillsammans arbetat för att säkra kommunens helhetsutveckling. 27

Kommunfullmäktige Revision Valberedning Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Teknisk nämnd Överförmyndarnämnd Kulturnämnd För- och grundskolenämnd Fritidsnämnd Kommunstyrelse Personalnämnd Valnämnd Gymnasienämnd Nämnd för support och lokaler Konsumentnämnd Socialkontor Samhällsbyggnad Skol- och kulturkontor Fritidskontor Kommunledningskontor Kommunhälsan Gymnasiekontor Support och lokaler Under 2016 har kommunens ägarandel (51 procent) i det kommunägda bolaget Science City AB flyttats över till moderbolaget Skellefteå Stadshus AB. Skellefteå Krafts ägarandel (49 procent) kvarstår som tidigare under Skellefteå Kraft AB. 28

Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB 100 % Fastighets AB Polaris 100 % Skelleftebostäder AB 100 % Skelleftebuss AB 100 % Stinsen Skellefteå 20 % Arctic Business Incubator AB 100 % Skelleftebostäder Parkering AB 100 % Continentbuss AB 100 % Lövångers Trafik AB 100 % Skellefteå City Airport AB 100 % Skellefteå Kraft AB 51 % Science City Skellefteå AB 33 % Nolia AB 60 % Skellefteå Museum AB 49 % Visit Skellefteå AB 40 % Västerbottensteatern AB 15 % ShoreLink AB 8 % Mellansvensk Kraftgrupp AB 100 % Greenwind AB 100 % Skellefteå Kraft Elnät AB 100 % Skellefteå Kraft Service AB 100 % Skellefteå Kraft Energihandel AB 100 % Energiservice Skellefteå AB 100 % Skellefteå Kraft Fibernät AB 87 % BlaikenVind AB 50 % Ackra Invest AB 50 % Skellefteå Energiunderhåll HB 50 % Solberg Vindkraft AB 49 % Norrlands Etanolkraft AB 49 % Science City Skellefteå AB 28 % GreenExergy AB 25 % Oy Alholmens Kraft AB 50 % Skellefteå Energiunderhåll HB 70 % SEKAB BioFuel Industries AB 29

Barn och utbildning Inom detta område bedrivs de flesta av verksamheterna av för- och grundskolenämnden samt gymnasie nämnden. Fler barn och unga Antalet barn och unga ökar samtidigt som urbaniseringen i Skellefteå kommun blir tydligare. Jämfört med 2015 tog grundskolan emot 240 fler elever (+3 procent), fritidshemmen 98 fler elever (+3,1 procent) och förskolan elva fler barn (+0,3 procent). Ökningen är dock ojämnt fördelad i kommunen. Ombyggnationen av Kaplanskolan från gymnasieskola till F-9-skola pågår och blir klar etappvis, vissa grundskoleelever har redan börjat. Planeringen av en ny F-9 skola för de östra stadsdelarna och för årskurs 6-9 på Moröbacke har startat. Bolidenskolans renovering pågår. Om- och tillbyggnad av Sunnanåskolan är färdig och under året har även Norrbacka förskola tagits i drift. Projektering av en ny förskola på Moröhöjden pågår och förstudier för nya förskolor inrymt i Brännanskolan och i Burträsk har påbörjats. Inom gymnasieskolan ses ett ökat intresse för lärlingsutbildningar inom flera branscher. Totalt finns det här läsåret 36 lärlingar i årskurs ett. Antalet elever som väljer gymnasieutbildning i andra kommuner har minskat de fyra senaste åren från 85 till 67, vilket också gett minskade kostnader för verksamheten. Lågt antal sökande till industriprogrammet och estetiska programmets inriktningar Dans och Teater innebar att inga elever antogs till årskurs ett. Satsningar på teknik och kvalitet Ett nytt digitalt närvarosystem har införts på alla förskolor och fritidshem. Skellefteås nya Science Center Exploratoriet har öppnat och blir ett nav för utbildning i NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Skellefteå har tillsammans med tio andra kommuner gått med i SKL:s satsning Leda för resultat. Med hjälp av ett tydligt resultat- och kvalitetfokus ska satsningen få fler elever att kunna läsa i årskurs ett, samtidigt som fler elever får godkända betyg i årskurs nio. Lärarbrist och sjunkande resultat i grundskolan Det finns i dagsläget stor brist på behöriga lärare inom flera olika kategorier. För- och grundskolenämnden tvingades under året ta beslut om att flytta eleverna i årskurs 7-9 från Jörn till Boliden. Undervisningskvaliteten kunde inte garanteras då det inte gått att få behöriga lärare. Våren 2016 sjönk både meritvärdet och behörigheten till gymnasiet hos de elever som gick ut årskurs nio. Samtidigt ökade skillnaden mellan de elever som lyckas bäst och de som lyckas sämst. I augusti påbörjade Skolinspektionen sin regelbundna tillsyn i Skellefteå. Tillsynen innebär en genomlysning av de pedagogiska verksamheterna. I delar som inspektionen hittat brister arbetas det nu med åtgärder. Bättre resultat i gymnasiet och vuxenutbildningen Utbildningsresultaten i gymnasieskolan har inom flera områden förbättrats, vilket ligger i linje med målet En skola i toppklass. Det systematiska kvalitetsarbetet har identifierat förbättringsområden och skapat underlag för riktade insatser. Utvecklingen i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen gynnas av en relativt Mått för- och grundskola 2016 2015 2014 2013 Antal elever F-9 inkl särskola (15 dec) 8 180 8 056 7 850 7 799 Antal barn i fritidshem (15 dec) 3 488 3 397 3 247 3 171 Antal barn i förskolan (15 dec) 3 615 3 605 3 591 3 577 Vistelsetid i förskolan tim/vecka (15 dec) 31,8 31,6 31,5 30,6 Antal förskolebarn/avdelning (15 dec) 16,7 17,3 17,5 17,6 Antal asylsökande elever 224 170 174 198 Andel förskollärare i förskolan, % 51 52 56 58 Antal barn med skolskjuts 2 120 2 011 2 075 2 085 Andel lärare med rätt legitimation 86,4 77,9 79,8 30

stor andel utbildade lärare och av att medarbetarnas sjukfrånvaro är låg. Personalens omdömen om motivation och trivsel är också höga. Brist på kompetenser finns inom ämnesområden där få lärare utbildats de senaste åren. Ett utökat kommunalt ansvar för att motverka ungdomsarbetslösheten har inneburit ett utökat samarbete mellan gymnasieskolor, vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedling. Samarbetet med nationella myndigheter har också fördjupats. Utvecklingen av IT-stöd för undervisningen har fortsatt. Genom att datanätverken har anpassats till de ökande behoven har miljöerna för lärande blivit bättre. Omfattande utbildningsinsatser för lärare har genomförts. Lärplattformen Samarbeta vidareutvecklas kontinuerligt och molntjänster används i försöksverksamheter. De relativt höga flyktingtalen innebär också höga elevtal i gymnasieskolans språkintroduktion och vuxenutbildningens Svenska för invandrare (SFI). Möjligheterna att rekrytera lärare till SFI underlättas genom kommunala vidareutbildningsinsatser. Elevgrupperna har stora behov av anpassade modeller för utbildning för att ge bra förutsättningar för etablering. Inom vuxenutbildningen finns stor efterfrågan på både yrkesutbildning och kurser på grundskolenivå. Lärlingsutbildning och yrkesutbildning för vuxna har utvecklats och genomförts tillsammans med branscher och kommuner för att bidra till kompetensförsörjning i kommunen och i regionen. Högre utbildning Sjuksköterskeutbildningen som tillhandahålls av Umeå universitet (UmU) övergår från hösten 2017 från att vara platsförlagd i Skellefteå till att bli en distansbaserad utbildning. Av 147 förstahandssökande antogs 33 personer. 14 av dessa kommer från Skellefteå, nio från övriga Väster botten och tre från Norrbotten. Övriga kommer från andra delar av Sverige. För närvarande pågår förhandlingar med Luleå tekniska universitet (LTU) om att också förlägga ett antal utbildningsplatser för sjuksköterskor med antagningsort Skellefteå. Tidigaste start för detta kan bli hösten 2019. LTU erbjuder för närvarande åtta platsbundna program på grundnivå samt tre program på masternivå i Skellefteå. Därtill erbjuds tekniskt basår samt totalt åtta fristående kurser under läsåret 2016/2017. Förhandlingar pågår med LTU om att starta lärarutbildningar samt pedagogisk forskning i Skellefteå med start hösten 2017. Fyra av 15 ansökningar från Västerbotten till Yrkeshög skolemyndigheten kommer från Skellefteå. Hur många av dessa som beviljas blir klart i februari 2017. Mått gymnasieskola och vuxenutbildning 2016 2015 2014 2013 Antal gymnasieelever, kommunala skolan 2 428 2 418 2 516 2 651 varav elever i språkintroduktion 236 176 180 188 Antal gymnasieelever, andra utövare 380 376 368 374 Antal gymnasiesärskoleelever 51 60 68 73 Vux: antal studerande GRUV, GY, Lärvux 849 713 851 620 Vux: antal studerande yrkesvux, vux-lärling 179 175 213 109 Vux: antal studerande SFI 454 460 465 418 31

Omsorg och hjälp Inom detta område bedrivs de flesta av verksamheterna av socialnämnden vars förvaltning heter socialkontoret. Förvaltningen omfattar avdelningarna individ- och familjeomsorg, Stöd och service samt äldreomsorg. Verksamheterna arbetar för att trygga invånarnas behov i deras livssituationer. Det innebär att ge bistånd i form av vård, omsorg och stöd till äldre och till personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning samt stöd till enskilda och familjer. Förenklat mottagande och utvecklade stödinsatser Socialkontoret har i samarbete med kommunens kundtjänst beslutat att förändra och förenkla för personer med behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen. Personer i behov av hjälp och stöd kan nu vända sig till kundtjänst som gör en första bedömning av vilken verksamhet som är bäst lämpad att hantera behovet. Därefter skickas ärendet vidare till rätt verksamhet som då kontaktar personen. Under 2016 minskade flyktingströmmarna till Sverige och till Skellefteå. Två transitboenden i kommunen för ensamkommande barn avvecklades under året eftersom behovet av platser upphörde. Migrationsverkets nya fördelningsmodell, sänkta ersättningsnivåer för anvisning av ensamkommande barn samt minskad inströmning av nyanlända innebär att individ- och familjeomsorgen ser över organisationen för mottagandet. Från årsskiftet finns en ny placeringsform för barn och unga kallad stödboende. Placeringsformen är ett eget boende med anpassat stöd för barn och unga i åldern 16 20 år. Erfarenheterna av stödboendeformen är goda. Även om formen formellt funnits sedan årsskiftet har liknande boendeformer, för ensamkommande äldre flyktingbarn, funnits under cirka 10 år. Självständig i vardagen, delaktig i samhället, valmöjligheter i livet Avdelningen Stöd och service har under 2016 arbetat för att genomföra visionen Självständig i vardagen, delaktig i samhället, valmöjligheter i livet. Det är viktigt att brukarens behov och det stöd personen har ligger på rätt nivå. Dialogen mellan verksamheten och den enskilde är därför ständigt närvarande. Sysselsättning för personer med funktionsnedsättning är ett viktigt ansvarsområde för Stöd och service. Avdelningen arbetar för ökad inkludering för dessa personer på den ordinarie arbetsmarknaden. Ökad tolerans, förståelse och kunskap om olikheter Daglig verksamhet och Nöjesfabriken är sedan årsskiftet med i projektet Barn föds inte med fördomar, tillsammans med skol- och kulturkontoret och Glada Hudikteatern. Syftet är att bidra till ökad tolerans för olikheter och förståelse för och kunskap om personer med utvecklingsstörning och andra grupper i samhället som ses som avvikande och riskerar utanförskap. Utifrån kommunens strategi för det funktionshinderspolitiska arbetet Ett Skellefteå för alla har Stöd och service och skol- och kulturkontoret skrivit en överenskommelse om att fortsätta samarbetet även efter att Glada Hudikteatern slutfört sin del. Leva livet bäst möjligt hela livet Äldreomsorgen har en vision som handlar om att Leva livet bäst möjligt hela livet. Det innebär ett målmedvetet arbete med bland annat förebyggande arbete för att den äldre ska behålla sin hälsa så långt det är möjligt. Det handlar också om att skapa trygghet hemma eller hemma på äldreboendet, att förebygga sjukhusbesök, ge en god vård vid demenssjukdom och vid livets slutskede. Äldreomsorgen inspirerar seniorer att kunna leva självständigt länge. Att ta till vara på seniorernas egen kraft och idéer är framgångsfaktorer enligt forskning. Livscaféer, seniordagar och uppsökande seniorträffar är några av de aktiviteter som äldreomsorgen har arbetat med under året. Stöd till oberoende och självständighet genom ny teknik Utvecklingen av teknik, inte minst inom IT-området, kan vara ett komplement för att stödja fortsatt oberoende för äldre och möjliggöra ett ökat 32

självständigt liv för människor med funktionsnedsättningar. Nattillsyn via trygghetskamera är ett sådant exempel som kan bidra till ökad självständighet och valfrihet för att kunna leva livet bäst möjligt. Skellefteå kommuns äldreomsorg är utvald att tillsammans med nio andra kommuner i Sverige leda den digitala utvecklingen inom vård och omsorg för en smartare välfärd genom projektet LEDA. År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Förebyggande och rehabiliterande arbetssätt allt viktigare Skellefteå har en åldrande befolkning där både antalet och andelen äldre i befolkningen kommer att öka. Äldreomsorgen måste därför röra sig från ett traditionellt reaktivt arbetssätt, där den äldre får stöd när behov har uppstått, till mer förebyggande arbetsformer. Med detta menas att möta medborgarens behov tidigare genom information, kunskapsspridning och utbildning. Det finns en tydlig inriktning för socialnämndens alla verksamheter att fortsätta utgå från ett förebyggande och rehabiliterande arbetssätt i utvecklingsarbetet. Mått vård och omsorg 2016 2015 2014 2013 Brist på bostäder fortsatt problem inom verksamheterna Den allmänna bristen på bostäder är en stor utmaning. Bristen innebär bland annat svårigheter för utsatta människor att få ett boende. Bostadsbristen försvårar också för äldre som behöver byta till en bostad med hiss och/eller är anpassad för en person med funktionsnedsättning. Då antalet grupp- och servicebostäder förväntas minska under de närmaste åren så måste förutsättningar på bostadsmarknaden finnas för att göra en omställning mot fler beviljade insatser i egen bostad. Under våren startade individ- och familjeomsorgen ett projekt för att inventera hur många lediga hus det finns på landsbygden i Skellefteå. Tanken med projektet är att husen kan bli bostäder åt nyanlända som redan fått uppehållstillstånd. Det handlar både om att hitta lämpliga bostäder och att titta på tillgång till skola service och kommunikationer. Antal barn i familjehem godkända av SN 127 105 97 99 Mottagna flyktingar 291 271 307 211 Försörjningsstöd/antal hushåll totalt 1 662 1 741 1 760 1 745 Utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medel antal dagar - 83 110 125 Nyttjandegrad bostäder stöd och service, % 99,3 97,2 96,9 99,1 Nyttjandegrad personlig assistans, % 97,8 99,0 98,5 97,3 Väntetid från ansökan till erbjudande om särskilt boende, medel antal dagar 51 33 62 68 Invånare 65-w år som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel % - 7,9 7,9 8,2 Överförmyndarverksamhet Antalet nya ensamkommande barn i behov av god man började minska under andra kvartalet 2016. Relativt få barn/ungdomar har fått uppehållstillstånd eller flyttat så verksamheten handlägger fortfarande många god mans ärenden till ensamkommande barn. Antal beviljade hemtjänsttimmar/mån per person 65-w med hemtjänst i ordinärt boende, medel - 38,3 41,3 40,2 Mått överförmyndarverksamhet 2016 2015 2014 2013 Antal årsräkningar för året att granska 930 955 989 985 Antal aktuella ärenden 1 520 1 545 1 576 1 605 Antal ensamkommande barn (asyl och permanent uppehållstillstånd), 31 dec 182 210 99 105 Antal ensamkommande barn (permanent uppehållstillstånd), 31 dec 65 62 74 75 33

Uppleva och göra Inom detta område bedrivs verksamheter inom kulturnämnden och fritidsnämnden. Kommunstyrelsen har också ansvar för strategier kopplade till platsens utveckling inklusive marknadsföring av kommunen. Skellefteå kommun är också delägare i Skellefteå museum AB (60 %), Västerbottensteatern AB (40 %) samt Visit Skellefteå AB (49 %). Tillgång till kultur och fritid är viktig både för den enskilde individen och för samhället som helhet. Den är nära förknippad med kommunens attraktionskraft där frågor omkring livsmiljön blir allt mer avgörande. Som en viktig del av kommunens platsvarumärkesarbete arbetar kommunen både med att genomföra egna arrangemang men också med att löpande lyfta de arrangemang som genomförs i Skellefteå. Viktigt verktyg för integration Under 2016 har ett samarbete inletts mellan kultur- och fritidsförvaltningen i syfte att främja inkludering av nyanländas deltagande i olika kulturoch fritidsaktiviteter. Exempelvis har kulturverkstäder ordnats för att nå nyanlända och asylsökande barn. Kultur- och fritidslotsar med olika språkkunskaper har anställts och medverkat till aktiviteter vid barnsommar på Nordanå och vid sagoläsning och målning på biblioteken. En kulturguide med mångkulturell bakgrund har i samarbete med SFI (Svenska för invandrare) slussat in nyanlända till olika kulturaktiviteter, arrangerade av föreningar och Skellefteå kommun. Integration genom kulturaktiviteter är ett nytt projekt som har påbörjats där körledare utbildas och där syftet är att alla kan sjunga - körer ska bildas. Vidare har projekt med berättande, läsecirklar, kulturverkstäder och filmvisning på biblioteken i områden med många nyanlända och asylsökande påbörjats. Litteratur och idrott Läsligan är ett läsprojekt där tanken är att få ungdomar mellan 9 och 15 år att förstå vikten av och tjusningen med att läsa, utan att det behöver konkurrera med idrotten och skolan. God läsförmåga gör det inte bara lättare i skolan, det skapar också flexibla och öppna individer samt snabbare hjärnor, något som är viktigt inom alla idrotter. Barn som engagerats i Läsligan har fått träffa författaren, serietecknaren, läscoachen och skejtaren Johan Unenge som föreläst om läsning och dess egenhet, att den Mått bibliotek 2016 2015 2014 2013 Antal besök vid kommunens bibliotek 467 394 460 468 476 917 484 451 trimmar en annan del av kroppen man sällan kommer åt med vanlig idrottsträning, hjärnan. Meröppet på bibliotek Arbetet med att införa meröppet på kommunens bibliotek, det vill säga obemannat öppethållande utanför ordinarie öppettider, har bidragit till att kommunen nu har fyra meröppna bibliotek. Biblioteken har tillsammans drygt 1 100 registrerade meröppetanvändare. Dans Med finansiering från kulturrådet och Region Västerbotten har dansföreställningar, dansworkshops och dansresidens hållits med både lokala, nationella och internationella dansare, koreografer och gästartister i syfte att ge möjlighet till ömsesidigt erfarenhetsutbyte, upplevelse av danskonst samt coaching av lokala dansare. Kulturskola Skellefteå kulturskola har nu en fullt fungerande kulturell allemansrätt för alla barn från förskola upp till åk 5. Barnen får uppleva och arbeta med drama, bild, musik, litteratur, rytmik och dans. I förskoleklass och åk 3 får barnen litteratur, i åk 2 får de musik. Dansen möter barnen någon gång mellan förskoleklass och åk 3. Under åk 4-5 får barnen ta del av drama, media och bild. Under 2016 har alla barn i åk 2 besökt kulturskolan och där fått uppleva kulturskolans alla 34

uttryck samt tagit del av en teaterföreställning. Kulturskolan har under året också genomfört sagostafetten, författarbesök i skolan, konstfilmfestivalen och närmare 200 konserter och föreställningar. Drygt 1 400 barn har mött kulturskolans personal varje vecka genom den frivilliga delen. Teater Teatern utgår från att föreställningarna ska ha en lokal/regional förankring och vara, i någon form, i dialog med publiken. UngHästen, som är teaterns ungdomsavdelning, genomförde under 2016 exempelvis #Nätkärlek (hur man talar om och till varandra på nätet), Det blir sakta bättre och På andra sidan som handlar om unga och självmord. Samtliga tillställningar genomfördes med eftersamtal. Unghästen fick också pris för sitt arbete; Surfa Lugnt priset och Psykiatripriset, samt blev inbjudna att spela i Sveriges Riksdag för tredje gången. För den vuxna teaterpubliken spelades under årets första del Istid, en berättelse om en ung kille med ishockeydrömmar, hans vånda att inte platsa i laget och hur det påverkade människorna runtomkring honom. Under hösten var det dags för en av Västerbottens stora författare P O Enquist och dramat Bildmakarna. Ett fiktivt möte mellan författaren Selma Lagerlöf och filmregissören Viktor Sjöström om konstnärskapets utmaningar och att överleva en barndom där en förälder är alkoholist. Västerbottensteatern arbetar också med att föra berättarkonsten vidare och satte 2016 upp tre berättarföreställningar; Selma, Jompa och Finpål. Förra årets sommarsuccé Ringaren i Notre Dame kom tillbaka till Nordanåområdet igen och strax innan jul blev Julsaga en stor publikframgång. Museum Museet har prioriterat besökarnas delaktighet i ett flertal nya utställningar och en utvecklad programverksamhet. I samarbete med föreningsliv och civilsamhället samt en omfattande pedagogisk verksamhet har nya målgrupper både besökt museet samt deltagit i själva produktionerna. Museet har deltagit i ett etnologiskt samarbetsprojekt, Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet, tillsammans med forskare, museer och arkiv från Sverige, Tyskland och Finland. En antologi med dokumentationer från bland annat Skellefteåregionen, publicerades under hösten 2016. Det aktiva arbetet med förmedling och kunskapsspridning om det fysiska kulturarvet har utförts genom uppdragsverksamhet och uppdrag från både Skellefteå kommun och länsstyrelsen. Museet har utarbetat byggnadsordningar, vård- och underhållsprogram för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt. MAN Museum Anna Nordlander är en av fyra kärnverksamheter i Skellefteås nya kulturhus. Under året har museet deltagit i projektering av arkitektprogram och verksamhetsutveckling. MAN har lett ett antal projekt under året som inriktat sig mot skolungdom utanför centralorten och som uppmuntrat till delaktighet i verksamheten och i konstnärliga processer. Fritid Under 2016 invigdes en ny barnbassäng vid Byske tempererade utebad och i Bureå blev en ny barnbassäng med pirattema klar. Örjanshallens bad stängdes och processen med ett nybygge startade med en invånardialog. Allmänheten och övriga intressenter har fått lämna synpunkter om vad det nya badet ska innehålla. Skellefteå utsågs till Sveriges föreningsvänligaste kommun under 2016. Flera föreningsprojekt har stöttats under året, bland annat sommarverksamheten för yngre på tre områden i kommunen. Det mest uppmärksammade är nog ridhuset i Fjälbyn där allmänna arvsfonden och Skellefteå Mått kulturanläggningar 2016 2015 2014 2013 Nordanå, antal besök 183 733 174 779 185 411 193 642 Skellefteå Konsthall, antal besök 14 927 17 210 18 894 20 460 35

kommun tillsammans gjorde bygget möjligt. Simlärare ur gruppen nyanlända, lotsar, m m har rönt intresse på nationell nivå. Utlåning av sportmaterial på bibliotek och fotbollsskola i Jörn fick uppmärksamhet i media. Den nya Balderhallen, Skellefteås nya idrotts- och evenemangsanläggning stod klar i somras. Anläggningen har två fullstora sporthallar för både nöje och idrott. Skellefteå Kraft Arena har också byggts ut under året. På Vitberget blev barnbacken med sitt rullband klar i vintras och konstsnöspåret har byggts ut. Även konstgräsplanen i Bureå blev färdigställd i år. Ut- och ombyggnad av Byskaya café blev klar. Nytt gym i Burträsk badhus blev också klart. Evenemang Arbetet med evenemangsstrategin har tydligt snabbat upp processen vad gäller svar på ansökningar för evenemang från kommunstyrelsen. Under 2016 genomfördes även en evenemangsundersökning för att få en uppfattning hur de större evenemangen uppfattas av de som besöker dem. Under 2016 blev det också klart att Skellefteå står värd för en deltävling i Melodifestivalen 2017. Under året lyftes Skellefteå tillsammans med andra arrangörer under bland annat Vintersim, Skellefteå Pride, 0910 Sessions och en deltävling i Swedish Snowboard Series och Swedish Slopestyle, Framtidsmässan, Vasaloppet, Berättarfestivalen, Nordsken, Almedalen, Creative Summit, Stadsfesten, Trästockfestivalen, Campusfestivalen, Tjejmilen och Matfesten. Under 2016 arrangerades också en träff på Stora Teatern i Göteborg med ett Skellefteåmingel och konserten A tribute to the last waltz samt en träff i Stockholm. Under Stockholmshelgen mötte kommunen 1 700 Skellefteåälskare på fem olika evenemang. Älska Skellefteå arrangerades även på Globen med cirka 700 personer. Under 2016 arrangerades inte någon inflyttardag utan inflyttare bjöds istället in till ett flertal olika arrangemang. Forskarfredag arrangerades i september med 1 000 besökare, vilket gör Skellefteås arrangemang till ett av de största Forskarfredagseventen i Sverige. I övrigt har även ett antal löpande event och mässor arrangerats så som spikningsceremonier, seminarier och workshops. Förarbetet med SM-veckan 2018 drog igång under hösten. En organisation har sjösatts och det har hållits en del träffar med föreningar och andra intressenter under hösten. Turism Under 2016 ökade antalet gästnätter i kommunen med drygt 10 000. Den allra största ökningen ses på hotellen runt om i kommunen. Gästnätter på kommunens campingar minskade något jämfört med 2015. Regionalt är evenemang den största reseanledningen och under året har evenemangsarbetet intensifierats och allt fler evenemang förläggs till Skellefteå. Norge fortsätter att vara en viktig marknad inte minst för campingarna och handeln. När det gäller mer långväga internationella besökare är natur upplevelser den främsta reseanledningen och här sker marknadsarbetet tillsammans med övriga destinationer i Swedish Lapland och Västerbotten. Internationellt ses den största ökningen från Tyskland, där antalet gästnätter ökat med 30 procent. Under året har en ny webbplats riktad mot besökare tagits fram och det har skett en positiv produktutvecklings- och exportmognadsprocess i framför allt de mindre turismföretagen. Mått fritidsanläggningar 2016 2015 2014 2013 Antal gästnätter vid Skellefteå, Byske och Bovikens camping 186 062 192 744 192 219 192 383 Antal besök vid tempererade utebad (Vitberget och Byske) 69 657 64 140 79 864 66 581 Antal besök vid badhusen* 289 984 295 044 291 091 303 647 Antal bokade timmar via e-tjänsten E-boka 3 147 2 780 2 222 1 249 *Exklusive Jörn och Lövånger samt stängt Örjanshall 36

Bygga, bo och miljö Inom detta område bedrivs verksamheter inom tekniska nämnden och bygg- och miljönämnden. Kommunstyrelsen har också strategiskt ansvar för att främja en hållbar samhällsutveckling och en hållbar tillväxt. Kommunstyrelsen ansvarar också för översiktlig och strategisk planering av mark, lokaler, bostäder och vattenförsörjning. Skellefteå kommun är också ägare av Skelleftebostäder AB samt Fastighets AB polaris som driver verksamhet inom verksamhetsområdet. Mark och planering Kommunfullmäktige beslutade under 2016 om en fördjupad översiktsplan för centrala Skellefteå. Planen är viktig för det fortsatta utvecklingsarbetet och ger förutsättningar för 1 200 nya bostäder och 1 000 nya arbetsplatser, fler mötesplatser, ökad handel, bättre tillgänglighet och ökat kulturliv. Centrala frågor är bland annat Norrbotniabanan, nytt resecentrum, ny E4-dragning och nya trafiklösningar. Samverkan med olika aktörer samt invånarnas engagemang är viktigt för genomförandet. Planens tidshorisont är 2030 men tar också hänsyn till förutsättningar som kan gälla ännu längre fram i tiden. Planeringen för kulturhuset har fortsatt. En arkitekttävling genomfördes under 2016, det vinnande förslaget kom från White Arkitekter; Sida vid sida. Arbete med förverkligandet pågår. Byggnaden ska uppföras i trä och glas och byggnationen kommer att ha stor påverkan på hela centrum. Den nya centrumplanen och kulturhuset inleder en betydande stadsomvandling. Den innebär bland annat nya trafiklösningar, provisoriska lösningar för kollektivtrafiken under byggtiden, förändringar i gestaltning, m m. Nyetableringar ska synkroniseras med behov av infrastruktur. En utmaning är till exempel parkeringsplatser i centrum som är lättåtkomliga för både medborgare och yrkestrafik. Under 2016 beslutades även om en fördjupad översiktsplan för Burträsk. Arbete pågår också med en fördjupad översiktsplan för landsbygden och en översiktsplan för älvsrummet i Skellefteå. Behovet av bostäder och tomter är stort. Därför planeras just nu för bland annat exploatering av villatomter i Falkträskområdet och industritomter i Degerbyn och Hedensbyn. För att frigöra attraktiva tomter för skola, handel och bostäder planeras en samlokalisering av kommunala verksamheter på kvarteret Fabriken i Hedensbyn. Detta möjliggör för ny skola på Morön och skapar förutsättningar för bättre utryckningstider för räddningstjänsten. Det ger också tillfälle för verksamhetsutveckling av berörda verksamheter. Den stora strukturomvandlingen inom skolan, särskilt i centrala Skellefteå, har en stark påverkan på infrastrukturen och stadsplaneringen. Bygglovsverksamheten har under året sänkt handläggningstiden så att man nu ligger inom det som finns i antagen serviceförklaring. Bostäder Bostäder är en förutsättning för att Skellefteå ska nå sitt mål om en växande kommun. Bostadsbyggandet i främst centralorten är större än på många år. Under 2016 har 79 nya flerfamiljsbostäder färdigställts, ytterligare cirka 250 är i byggskede. Nyligen uppfört är bland annat byggen på kvarteret Oden (43 lägenheter), Nipan (36 lägenheter) och Hofgränd (31 lägenheter). Dessutom har ett 20-tal småhus byggts exempelvis vid Falkträsket och på Moröbacke. I byggskede finns bland annat kvarteret Aldebaran (67 bostadsrätter), kvarteret Höken (30 bostadsrätter), kvarteret Nipan (52 lägenheter). Byggande pågår av ett 80-tal småhus på Västra Eriksberg, Moröbacke samt i Ursviken. Bostäder planeras bland annat på Karlgård (cirka 110 lägenheter), Grunnan (120 lägenheter), Strömsör (200 lägenheter), Nyckelgatan (100 lägenheter), kvarteret Frigg (150 lägenheter), kvarteret Kapella (80 lägenheter), kvarteret Polaris (70 lägenheter), Anderstorps gård (200 lägenheter), Myckle (200 lägenheter/småhus). Nya projekt planeras också på Moröbacke, Falkträsket, Kåge, på Getberget, samt i kvarteren Röllekan, Orren och Grenen. Totalt bedöms bostadsbyggandet och planeringen innebära 2 900 nya bostäder, motsvarande 6 000 nya invånare. Byggandet av bostäder innebär förstås också ett stort behov av infrastruktur, förskola, skola, osv. 37

Skelleftebostäder AB har en viktig roll när det gäller bostäder men det är också viktigt att även andra aktörer satsar i kommunen. Under 2016 genomförde Skebo två stora fastighetsaffärer. I april såldes 188 lägenheter till Nordhalla Fastigheter AB, och i september såldes 544 lägenheter till Riksbyggen. Försäljningarna bidrar till att skapa förutsättningar för Skebo att satsa på nyproduktion, samtidigt som fler aktörer får möjlighet att etablera sig på Skellefteås bostadsmarknad. Skebos satsningar på Klockarhöjden (16 lägenheter) och Hofgränd (31 lägenheter) är satsningar som ligger i linje med att möta det behov som finns av lägenheter med hög standard i stads- och centrumnära läge. Skebo fortsätter också satsningen på ungdomslägenheter genom projektet Lilla Nipan (52 lägenheter) där hälften av lägenheterna öronmärks för ungdomar i åldern 18 25 år. Under hösten 2016 färdigställdes ett gruppboende i kvarteret Rödhaken med 7 lägenheter och på Kantgatan byggs ett grupp- och korttidsboende upp. Skebo fortsätter också att satsa på trygghetsboenden för äldre. Under 2017 planeras boenden öppnas i både Burträsk och Lövånger. I Burträsk har ett äldreboende byggts om till 24 vanliga lägenheter och inflyttning pågår. Skebos stora projekt de närmaste åren handlar om kvarteret Strömsör där planering för drygt 100 lägenheter pågår. Lägenheterna är i varierande storlek och med ett centralt och älvsnära läge. Lokaler för näringslivet Fastighets AB Polaris har, tillsammans med privata aktörer, en viktig roll när det gäller lokaler för näringsliv och högre utbildning. Bolaget har under 2016 förvärvat fastigheten Stinsen som ligger vid järnvägen och inkluderar nuvarande järnvägsstation. Syftet med förvärvet är att säkerställa mark till framtida resecentrum och parkeringshus. Fastigheten Billowska villan i kvarteret Renen är såld för avflyttning. Anledningen är att marken ska användas till byggandet av ett nytt parkeringshus. I fastigheten Fabriken 1 (fd. Wipro) på Hedensbyn byggs befintliga industrilokaler om för Skelleftebuss AB, räddningstjänst och andra delar inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Arbetet med att bygga om fastigheten har startat och beräknas vara klart 2018. Fastigheten Pantern 9 har byggts om till Tech-start-up-verksamhet inom varumärket The Great Northern. I Ursviken har fastigheten Länspumpen byggts om och anpassats till hälsocentral. Vid Skellefteås södra infart har Polaris påbörjat byggandet av en ny industribyggnad i trä. Fastigheten är av så kallad modulkoncept och ska innehålla mindre lokaler för olika verksamheter. På Campusområdet påbörjas projekteringen av en träoch teknikarena som ska stå klar till slutet av 2017. Planering av området Strömsör har startat, där Polaris ska bygga ett kontorshus och ett parkeringshus. Polaris reella vakansgrad låg vid årets slut på 3,6 procent. Denna låga andel i kombination av ökat bostadsbyggande innebär ett ökat behov av arbetsplatser. Bolaget genomför systematiska kundbesök för att på ett tidigt stadium få information om kundernas framtida behov och önskemål. Samhällsbyggnad Ett av kommunens viktiga framtidsprojekt är den nya vattenförsörjningen för centralorten med omkringliggande samhällen. Anläggningsarbetet inleddes 2016 och projektet är nu inne i sin genomförandefas. Målsättningen är att berörda kunder kan få nytt vatten i mitten på 2019. Den ekonomiska ramen för projektet är 610 mnkr. Under året har det även pågått arbete med ny vatten- och avloppsförsörjning i Drängsmark. Frågor om en trygg dricksvattenförsörjning är även aktuellt på nationell nivå, vilket kommer att få betydelse även för Skellefteå, bland annat gällande vattenskyddsområden, skyddsföreskrifter och dricksvattenkontroller. Ett stort antal investeringsprojekt pågår inom va-verksamheten, t.ex. ombyggnationer av mindre avloppsanläggningar och förnyande av va-ledningsnätet. En sluten omlastningsanläggning vid Degermyrans avfallsanläggning har tagits i drift under hösten. Vid Degermyran har också en ny återbruksanläggning tagits i drift. Den nya anläggningen är 38

ett bra exempel på samarbete inom kommunorganisationen där den dagliga driften sköts av Solkraft. De nya anläggningarna ger kommunen större möjligheter att effektivt hantera hushållsavfall. Inom avfallsverksamheten pågår även ett arbete med att effektivisera förbehandlingsdelen vid biogasanläggningen. Färdigställandet av Älvbrinken har fortsatt under året. Arbetet har präglats av stora krav på samordning, hänsyn och kompetens, både i projektering och i genomförande. Hela området beräknas stå klart våren 2018. Tidigare förändring av Stadsparken har under året uppmärksammats internationellt. Parken nominerades till priset European Garden Award där det slutligen blev en silverplats. Andra större byggprojekt som pågått under året är Bureå torg samt åtgärder på Solbacken. Älvsbacka park blir en stadsdelspark med olika aktiviteter. Aktuellt har också bland annat varit uppfräschning av Möjlig heternas torg, ombyggnation av Norrvallagatan, m m. Ökad avsättning av producerad fordonsgas är ett prioriterat område varför ytterligare en miljötankstation kommit i drift vid Skellefteås södra infart. Räddningstjänst Arbetet med att stärka räddningstjänstens förmåga att genomföra räddningsinsatser i underjordsgruvor har fortsatt, i samarbete med Boliden Mineral AB och Renströmsgruvan. Räddningstjänsten ska också förbättra sin hantering av drunkningstillbud varför all personal har genomfört tester beträffande simkunnighet, m m. Syftet är att säkerställa en acceptabel arbetsmiljö för personalen samt genomföra effektiva räddningsinsatser. Under 2016 har en inventering av brandskyddet i radhus genomförts. Fastighetsägare för radhus har till sommaren 2017 på sig för att åtgärda konstaterade brister. Mått samhällsbyggnad 2016 2015 2014 2013 Mängd brännbart avfall, kg/invånare 196 207 209 202 Parkunderhåll kr/m 2 parkyta 888 801 852 752 Miljöfrågor Miljöverksamheten har under 2016 bland annat medverkat i prövning och tillsyn i frågor om ny vattenförsörjning, utbyggnad av hamnen, järnsand i anläggning av gator, ändringar i avloppsreningsverk, deponier för avfall, m m. Provtagning och analys av fyllnadsmaterial har gjorts i samband med projekten. Även grundvattnet undersöks för att få fram eventuell urlakning av tungmetaller. Provtagning sker också inför aktuella projekt 2017. Miljöverksamheten har arbetat utifrån miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, vilket inneburit ett antal aktiviteter. Exempel är samarbete med förskolan samt en informationskampanj kallad Kemikaliesmartare Skellefteå där bland annat länken Våga fråga utvecklats på kommunens hemsida. Den ger en kort introduktion om konsumenters rätt att veta innehållet av främmande ämnen/kemikalier i de produkter man köper. Målet Giftfri miljö har också varit i fokus inom tillsynsverksamheten. Inom Bureälvens avrinningsområde har verksamheter inspekterats med avseende på utsläpp och hantering av avfall. När det gäller luftkvaliteten i centrala Skellefteå så visar även årets mätningar på att miljökvalitetsnorme n för kväveoxid inte riktigt klaras. Mått räddningstjänst 2016 2015 2014 2013 Genomförda räddningsuppdrag 888 801 852 752 39

Trafik och infrastruktur Inom detta område bedrivs verksamheter inom tekniska nämnden och bygg- och miljönämnden. Kommunstyrelsen har också strategiskt ansvar för infrastrukturfrågor, inklusive översiktlig trafikplanering. Skellefteå kommun är också ägare av Skellefte å Kraft AB, Skelleftebuss AB samt Skellefteå Airport AB, som alla driver verksamhet inom området. Samhällsbyggnad Inom Samhällsbyggnad fortsätter arbetet med att utifrån utförd gatuinventering, utreda åtgärdsbehov och kostnader, dels vad som krävs för bibehållen vägstandard och dels för en framtida, hållbar och mest ekonomisk nivå över tid (effektivt planerat underhåll). I planering och projektering är trafiksäkerhet en viktig parameter. Hastighetsdämpande åtgärder, väl anpassade gatusektioner, förstärkt belysning och hänsyn till människors olika funktionsvariationer, är faktorer som beaktas i planering, genomförande och framtida drift. Samhällsbyggnad medverkar på flera plan i arbetet med säkra skolvägar inom skolomvandlingen. Under 2016 hastighetssäkrades fem passager längs med skolvägar till Lejonströmskolan. Trafikplanering Intresset från byggherrar och entreprenörer är stort inför den pågående stadsutvecklingen i Skellefteå. Många söker möjligheter för att etablera såväl bostäder som verksamhetslokaler. En tätare och högre stad medför också krav på förbättrade förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafik. Samtidigt minskas utrymmet för biltrafiken och avsikten är dels att minska bilberoendet och dels att skapa nya parkeringslösningar. De nya parkeringslösningarna ska i allt större utsträckning innebära nya platser i parkeringshus som ersätter delar av nuvarande gatuparkeringar. I översiktsplanen lokaliseras parkeringshusen i västra, norra och östra kanten av centrum. Husen ska samtidigt få nya trafiklösningar, vilket sammantaget ska minska trafiken centralt. Ett parkeringshus planeras bland annat att uppföras intill det resecentrum Mått samhällsbyggnad 2016 2015 2014 2013 Energiförbrukning per ljuspunkt, KWh 211 222 229 240 Beläggningsgrad (%) för allmänna parkerings- platser på gatu-/tomtmark och i parkeringshus i centrum (radie 500 m) - 73 45 68 Antal snöröjningstillfällen 22 16 8 12 Andel ny beläggning av total väglängd, % 2,5 2,0 2,7 3,4 Mellan 2015 och 2016 ökade antalet snöröjningstillfällen med nästan 40 procent. som planeras vid järnvägen. För att stärka funktionen och minska trafiken på de centrala gatorna studeras en lösning med passage under järnvägen i anslutning till parkeringshuset och Resecentrum. I översiktsplanen föreslås också framtida ombyggnader av Torget, Kanalgatan och en omvandling av Parkbron till gång- och cykelbro. Tanken är dock att dessa förändringar måste utföras efter de andra nämnda satsningarna så att trafiksystemet centralt fortsätter att fungera väl för fordonstrafiken. Tågtrafik Trafikverket har under året inlett arbetet med upprättande av järnvägsplaner för Norrbotniabanan på sträckan mellan Umeå och Skellefteå. Järnvägsplanen är det detaljerade genomförandeinstrumentet för byggandet av en järnväg. Avsikten är en byggstart inom de kommande åren. För Skellefteå kommer järnvägen att skapa stora möjligheter till nytt resande och transporter. Det inledda planeringsarbetet har lett till omfattande planeringsinsatser även från kommunens sida kring järnvägens sträckning och detaljutformning av ett nytt resecentrum i centrala Skellefteå, en persontrafikterminal i Bureå och godshantering i Skelleftehamn. Järnvägen ska regelmässigt utformas men planskildheter kommer också att kräva ett antal ombyggnader av gator och vägar som korsar den planerade sträckningen. Planeringen för Norrbotniabanan kommer att medföra viktiga ställningstaganden i centrum 40

beträffande Lasarettsvägen, E4 samt Grenvägen på Älvsbacka. Bureå är tidigare utpekad för lokalisering av en terminal för persontrafik. Arbetet har inletts för att studera hur en sådan kan komma att fungera för tätorten men också för flygplatsen. Busstrafik Skelleftebuss AB har haft ett intensivt år. Resandet med buss ökade i hela länet. I Skellefteås stadstrafik var ökningen 14 procent, vilket motsvarar 140 000 resor. Ökningen har skett trots en minskning av trafikutbudet mellan maj och oktober. Bolagets biogasflotta har under året förstärkts och antalet biogasbussar uppgår nu till 33 av totalt 118 (stora bussar). Under 2016 har Skelleftebuss även övergått till en ickefossil dieselprodukt (HVO) för den egna anläggningen. Innebörden av denna förändring är att samtliga fordon som tankas i Skellefteå är fossilfria. Totalt utgör dessa fordon 85 procent av den totala fordonsflottan på 125 bussar (även medräknat de små bussarna). Vid ingången av 2016 driftsattes Skelleftebuss egna betalsystem med tillhörande mobilapplikation för stadstrafiken. Systemet har fungerat stabilt med få driftsstörningar. Under hösten har systemet kompletterats med en webbshop. Under 2017 kommer taxorna att höjas för ombordköp i stadstrafiken. Priserna för biljetter som köps via webbshop eller mobilapplikation kommer att vara oförändrade. Ambitionen är att sälja så lite som möjligt ombord på bussarna. I juni infördes kontantstopp ombord på bussarna i hela Västerbotten. Förändringen har mottagits väl av kunderna. Flygtrafik Skellefteå Airport AB hade under året 280 000 resenärer, vilket innebär en minskning med cirka 20 000 resenärer. Minskningen beror till största delen på att Ryanair inte haft någon trafik från eller till Skellefteå under 2016. Under året har flygplatsen dock lyckats få flera nya etableringar som startar trafik under 2017. Det handlar både om vinter- och sommarcharter. Det blir även resor till och från Amsterdam. Totalt kommer Skellefteå att under 2017 ha omkring 100 charteravgångar. En annan stor nyhet under 2016 var att ytterligare ett flygbolag etablerar inrikestrafik från/till Skellefteå. Denna etablering var en av de största inom svenskt inrikesflyg 2016 och innebär cirka 850 nya flygavgångar. Under 2016 har bolaget styrelse även fattat beslut om en utbyggnad av befintlig rullbana till 2 520 meter, vilket innebär att flygplatsens tillgänglighet säkras upp i framtiden. Kraftproduktion Skellefteå Kraft AB arbetar i huvudsak med att producera el på den svenska energimarknaden. Under det första halvåret fortsatte elpriset att sjunka men återhämtade sig under det andra halvåret. Det genomsnittliga så kallade spotpriset för året blev något högre än 2015. Snittintäkten från elproduktionen blev däremot lägre än 2015 då prissäkringar inte längre gav motsvarande resultatförstärkning. 2016 inleddes med vattenmagasinsnivåer över det normala men tillrinningarna under året var lägre än normalt, vilket innebar att vattenmagasinen vid årets utgång var fyllda till 45 procent (normalt 61 procent). Vattenkraftproduktionen blev däremot 46 GWh mer än under ett normalår. 2016 har vindmässigt varit ett svagt år och bolagets vindkraftsanläggningar har därigenom producerat lägre än budget. Den tredje etappen av vindkraftparken Blaiken har varit i full drift och etapp fyra har börjat producera under slutet av året. Trots de tillkommande vindkraftsverken har årsproduktionen varit lägre än föregående år. Skellefteå Kraft har under året beslutat om att tillsammans med Fortum investera i uppförandet av vindkraftsparken Solberg på gränsen till Västernorrlands län. Byggnationerna av parken har startat och planeras vara färdigställd till årsskiftet 2017/2018. Under året har också den fjärde och sista etappen av Blaiken vindkraftpark slutförts. Den är nu med sina 99 vindkraftsverk en av Europas största landbaserade vindkraftsparker. Temperaturen har varit varmare än normalt men fjärrvärmeverksamheten har ändå presterat väl till följd av bra bränslepriser och god effekt av den nya rökgaskondenseringen på Hedensbyn. Skellefteå Krafts privatkunder har fortsatt att öka och årets kundnöjdhetsmätning visar att bolagets kunder fortfarande är mer nöjda än energibranschen i stort. Bolaget har också för femte året i rad vunnit pris för Sveriges bästa kundservice. För att möjliggöra ett aktivt och modigt arbete i utvecklingen av nya produkter och tjänster skapades under 2016 ett nytt affärsområde med ansvar för att positionera företaget i framkant av marknadsutvecklingen. De första fokusområdena är sol och laddning samt en satsning på att attrahera elintensiv industri till norra Sverige. Under året har en bred politisk överenskommelse inom energiområdet bland annat medfört att effektskatt på kärnkraft tas bort och att fastighetsskatten på vattenkraft sänks. Detta innebär att vattenkraften framöver får konkurrenskraftiga spelregler jämfört med andra produktionsområden. Bredbandsutbyggnad De närmaste fem åren kommer 200 mnkr att investeras i Skellefteå Krafts fibernät. Satsningen innebär att nätet förbättras och byggs ut för cirka 4 000 nya hushåll och företag i ett 40-tal byar runt om i kommunen. När investeringarna är klara kommer 90 procent av medborgarna i Skellefteå kommun att ha tillgång till 1 000 Mbps. 41

Näringsliv och arbete Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för arbetsmarknadsfrågor. För att uppnå synergieffekter med vuxenutbildning och gymnasieskola är arbetsmarknadsenheten placerad på gymnasiekontoret. Syftet med kommunens arbetsmarknadsverksamhet är att bistå Arbetsförmedlingen, som fortfarande har huvudansvar för arbetsmarknadspolitiken. Kommunstyrelsen har också det strategiska ansvaret för näringslivsfrågor. Kommunens näringslivskontor är placerat på kommunledningskontoret. Skellefteå kommun är också tillsammans med Skellefteå Kraft ägare av Science City AB vars uppdrag är att attrahera kompetens och kapital till Skellefteå, stimulera start av nya innovativa företag, och bidra till att utveckla innovativa idéer hos redan befintliga företag. Fortsatt sjunkande arbetslöshet Under 2016 fortsatte arbetslösheten i Skellefteå att sjunka. Den totala arbetslösheten i åldersgruppen 16 64 år är i dag lägre i Skellefteå jämfört med övriga riket, både för män och kvinnor. De senaste årens förbättring på arbetsmarknaden är särskilt stark för unga 18 24 år där Skellefteå historiskt legat högt men nu kraftigt närmat sig rikets nivå. För gruppen unga kvinnor 18 24 år har Skellefteå i dagsläget lägre arbetslöshet jämfört med i övriga riket. Situationen på arbetsmarknaden har särskilt förbättrats för dem med en relativt stark ställning på arbetsmarknaden. I den gruppen ingår personer med utbildning och erfarenhet. Det är ofta personer som är födda i Sverige och som byggt upp olika typer av nätverk på arbetsmarknaden. Den gruppen är idag mycket liten bland de inskrivna på arbetsförmedlingen genom att de är matchningsbara mot den rådande efterfrågan. För att tillgodose behov och tillvarata de möjligheter som finns inom asylpopulationen erbjuder kommunen, tillsammans med idéburna aktörer, från och med 2016 riktade insatser till asylsökande. I de kommundelar som är starkt präglade av asylpopulationen har det inrättats bemannade mötesplatser som erbjuder undervisning i svenska, samhällsorientering och samhällsetablerande insatser och nätverk. Verksamheten har bidragit till att ett flertal asylsökande har kunnat genomföra godkända SFI prov redan under asyltiden. Studie- och yrkesvägledning samt tillgång till den samlade vuxenutbildningen är delar av det strategiska arbetet inom arbetsmarknadsverksamheten. Arbetsmarknadsenheten har stärkt kompetensen inom vägledningsområdet under 2016 genom nyanställning samt utvecklat samarbete med bland annat CV, Solkraft och Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsprogrammet extratjänster inom välfärdssektorn har också startats under 2016 och beräknas ta ytterligare fart under 2017 då möjligheten att göra heltidsanställningar har öppnats. Ferieverksamheten i Skellefteå ligger kvar på en hög nivå jämfört med många andra kommuner. Utveckling av Skellefteås näringsliv Under 2016 har näringslivskontorets arbete inriktats på tre olika områden, Start, Service och Etablering. Dessa områden är också ledande strategiområden inför framtiden. Arbetet med Den Röda Tråden har fortsatt, och kommer att vara den långsiktiga strategi som fastställts för hela perioden fram till 2030. I arbetet ingår Exploratoriet (Nordanå), UF (ungdomsföretag), Sommarlovsentreprenörer, det just uppförda The Great Northern samt en rad aktiviteter och projekt knutna till ambitionen att öka nyföretagandet. Projektering av ytterligare ett hus för The Great Northerns verksamhet är ett måste för att stimulera till utveckling av nya företag. Viktiga utvecklingsinsatser blir entreprenörskap i skolan och en samhällsentreprenörsatsning. Under 2016 startades ett nära samarbete upp med kommunens kundtjänst i syfte att bygga en Företagslots. Hit ska företagaren vända sig för att få hjälp med att hitta rätt i kommunorganisationen under devisen: Lätt att göra rätt. Vi kommer även verka för att en ny utbildningsenhet för trä och stål, T2, kommer igång. Det är också beslutat om att etablera en ny näringslivsutbildning för kommunens politiker och tjänstemän i syfte att ytterligare förbättra attityder och servicenivå. För Science City AB har 2016 varit ett spännande år. Under året startade uppdraget att utveckla och driva inn 42

Arbetslöshet, % Skellefteå Sverige Skellefteå Sverige Skellefteå Sverige 2014 2014 2015 2015 2016 2016 Totalt 16 64 år 8,0 8,0 6,6 8,0 7,0 7,8 Varav kvinnor 6,6 6,8 6,4 7,4 5,7 7,1 Varav män 9,3 8,7 8,7 8,6 8,2 8,4 Totalt 18 24 år 17,3 15,0 15,8 13,0 12,3 11,5 Varav kvinnor 11,6 12,0 11,7 10,3 8,3 8,9 Varav män 20,7 17,3 19,3 15,5 15,7 13,9 Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december (med arbetslösa avses både öppet arbetslösa och deltagare i Arbetsförmedlingens programverksamhet). ovationshuset The Great Northern. Bolaget har arbetat intensivt med att etablera en RISE SMS-nod i Skellefteå (Research Institutes of Sweden för små och medelstora företag). RISE är ett statligt ägt nätverk för organisationer inom forskning och teknologi. Ett flertal etablerade företag har deltagit i bolagets workshops och seminarier inom ramen för Innovators Club, vilket också resulterat i att företag gått vidare i ytterligare innovationsarbete. Ett långsiktigt arbete med att utveckla och leda innovationsstödsystemet i Skellefteå har påbörjats och som nu fortsätter. Ett antal internationella samarbeten har påbörjats där möjligheter till marknadsintroduktion i Hong Kong kan nämnas särskilt. 43

Medarbetare och internt stöd Fler månadsanställda och färre timvikarier Skellefteå kommun är med sina 8 420 medarbetare den största arbetsgivaren i Skellefteå. I tabellen redovisas samtliga månadsavlönade medarbetare som antingen är tillsvidare- eller visstidsanställda. Timavlönade medarbetare ingår inte i tabellen. Mellan 2015 och 2016 ökade antalet anställda med drygt 170 personer. Den främsta orsaken till ökningen är att kommunen, som ett led i att erbjuda bättre arbetsvillkor, aktivt jobbat med att öka andelen månadsanställd personal och minska antalet timvikarier. En annan orsak till att antalet anställda ökat är befolkningsutvecklingen som innebär både fler barn, unga och äldre. Kommunens just nu höga investeringsnivåer ökar också trycket på de investerande verksamheterna i kommunen. Skol- och kulturkontoret redovisar en nettoökning med omkring 100 anställda. Förutom ökningen till följd av omvandlingen från tim- till månadsanställda beror ökningen på fler barn och elever. Särskilda statsbidragssatsningar gällande barngruppernas storlek och lågstadiesatsning på lärarassistenter, fritidshem och elevhälsa har också lett till ett ökat antal anställda. Satsningarna är tidsbegränsade och har i första hand inneburit att visstidsanställningarna ökat. Socialkontoret har en nettoökning med cirka 40 anställda som till största delen beror på omvandlingen från timanställda till Antal månadsanställda 2016 2015 2014 Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda 8 420 8 246 7 930 varav tillsvidareanställda, % 88,2 87,8 89,8 varav kvinnor 6 536 6 439 6 234 varav män 1 884 1 807 1 696 Åldersfördelning 0 29 år 1 089 1 069 803 30 49 år 3 805 3 845 3 714 50 59 år 2 222 2 244 2 216 60 w år 1 316 981 1 197 månadsanställda. Förvaltningen har också sett en ökning, främst utifrån ökade behov i början av året, inom verksamheten boende för ensamkommande flyktingbarn. Sommaren 2016 anställdes också fler semestervikarier med månadslön, jämfört med tidigare somrar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ökat med omkring 40 anställda och även här har timanställda omvandlats till månadsanställda. I den ökning som redovisas mellan åren summeras antalet tjänster, vilket inte är lika med antal personer (tillsvidareanställda), eftersom en anställd person i flera fall finns med på mer än en tjänst. Samhällsbyggnad har också ökat antalet teknikpraktikanter som också är registrerade som anställda. Gatuoch parkverksamheten har under flera år haft anställningstopp på anläggnings- och parkarbetare men har under 2016 återbesatt ett antal av dessa vakanta tjänster. Sammantaget finns också en viss ökning av antalet anställda (projektledare och övrig personal) till följd av den expansionsfas som Skellefteå befinner sig i. Andelen tillsvidareanställda har ökat jämfört med 2015 och uppgår nu till 88,2 procent. Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46,6 år vilket är marginellt högre jämfört med 2015 då medelåldern låg på 46,4 år. Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för kommunens medarbetare (månadsavlönade) minskade från 7,1 till 6,8 procent mellan 2015 och 2016. Fortfarande är sjukfrånvaron bland kvinnor betydligt högre än bland män. Sjukfrånvaron för personer som varit sjukskriven 60 dagar eller mer uppgår till 3,1 procent, vilket är i nivå med föregående år. 44

Sjukfrånvaro % 2016 2015 2014 Totalt 6,8 7,1 6,1 varav kvinnor 7,8 8,0 varav män 3,0 4,2 varav sjukskrivna >60 dagar 3,1 3,1 3,9 Interna stödenheter Huvuddelen av kommunens interna stödfunktioner finns samlade inom förvaltningen Support och lokaler, med uppdraget att samordna och utveckla effektiva stödfunktioner för den kommunala verksamheten så att samordningsnytta skapas. Övergripande samordning Kommunens gemensamma lönecenter har genomfört sitt andra verksamhetsår med fortsatt goda resultat. Centrat får fortsatt bra betyg i både medarbetare- och kundundersökning. Enheten handlägger i dag cirka 300 fler löner per månad, vilket innebär omkring 3 600 fler löner på ett helt år. Lönecenter har samtidigt minskat antalet årsarbetare med 1,5 vilket är en del i en långsiktig effektiviseringsplan som innebär färre medarbetare i takt med pensionsavgångar kommande år. När det gäller användandet av kommunens gemensamma rekryteringscenter kan det konstateras att antalet basbeställningar och specialbeställningar ökat medan kompletta rekryteringar ligger på samma nivå som tidigare. Under 2016 påbörjades även arbetet med att bygga upp en kommungemensam hantering för sjuk- och friskanmälan. Det pågår också ett förändringsarbete för att skapa ett gemensamt ekonomicenter för Skellefteå kommun. Arbetet, som liknar det som tidigare genomförts gällande löner och personalsupport, bedöms bli klart under våren 2017. Syftet är att samordna och utföra vissa av kommunens centrala ekonomiprocesser. Samordningen ska effektivisera arbetet, öka chefernas controllerstöd samt även leda till ökad kvalitet i redovisning och rapportering. Kommunhälsan Kommunhälsan flyttade i början av året in i nya lokaler på Strandgatan och har nu återigen all kompetens samlad. I samband med de nya lokalerna byttes också gammal medicinsk utrustning ut. Den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (mars 2016) lyfter ännu tydligare företagshälsovårdens uppgift att förebygga arbetsohälsa och skador i arbetet. Den pekar också på att arbetsmiljöfrågor ska lyftas till grupp och organisationsnivå. Kommunhälsan ser nu också ett ökat antal beställningar på arbetsmiljökartläggningar. Kommunhälsan ser också en ökad efterfrågan på kartläggande samtal och fördjupade utredningar. En av orsakerna kan vara hälsocentralernas svårigheter att rekrytera och behålla sin personal. För att bidra till en mer effektiv rehabiliteringsprocess för Skellefteå kommun utvecklade Kommunhälsan sitt arbetssätt för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen under hösten. Verksamhetslokaler Skellefteå kommuns byggande har ökat kraftigt de senaste åren. För fastighetsavdelningen har detta inneburit att omfattningen av byggprojekt är mer än dubbelt så hög mot tidigare år. Trots detta har tidplaner för pågående projekt hanterats under året. En nackdel med den höga byggtakten är prisökningar, som märkts under året i form av högre entreprenadpriser. Under 2016 har Skellefteå kommun antagit en strategi för hållbart byggande samt hur kommunen ska förhålla sig till träbyggande. Trots god beredskap inom organisationen innebär detta en viss omställning i kommande byggprojekt. Under 2016 har bland annat byggandet av en sexavdelningsförskola helt i trä inletts. De senaste åren har det varit en stadigt ökande efterfrågan av lokaler i centrum medan efterfrågan i ytterområden successivt minskat. Under 2015 och 2016 vände däremot den utvecklingen då efterfrågan steg i ytterområden samtidigt som behovet kvarstod för centralorten, främst gällande skola och barnomsorg. I början 45

på 2016 fanns också ett mycket stort behov av boende för asylsökande och ensamkommande barn, vilket innebar ökad inhyrning av tillfälliga lokaler. Mot slutet av året minskade det behovet. För att förändra/minska hyresgästernas energianvändning har en energipedagog projektanställts via ett samarbete med Baldergymnasiet. Uppdraget är att informera kring hur man som hyresgäst kan påverka energianvändning i sina lokaler. Kommunikation och IT Skellefteå kommuns förmåga att kunna digitalisera bedöms vara viktigt för att kommunen ska klara sina åtaganden kommande år. En viktig förutsättning för att klara detta är att säkerställa IT-infrastrukturen och styrningen samt införa en tydlig systemförvaltningsmodell. Under 2016 har beslut tagits inom dessa områden för att tydliggöra ansvar och roller. Under året som gått har tidigare års underskott slutligen inarbetats och en tydligare modell för hur IT-kostnader ska fördelas inom kommunen tagits fram. Modellen innebär en tydlig övergång till fullständig intäktsfinansiering samt en tydlig uppdelning mellan beställare och utförare. Den nya ordningen gäller från och med 2017. Pågående nätverksprojekt har fortgått under året och den ekonomiska modellen för nätverkstjänster har tagits fram. Gammal infrastruktur har bytts ut, vilket har ökat stabiliteten på nätverket. Ett nytt trådlöst gästnät är framtaget som kommer att börja användas successivt under 2017 på alla arbetsplatser som har Skellefteå kommuns nätverk indraget. Designen för framtidens nätverk har tagits fram under året. Den kommer att implementeras under kommande år, vilket gör att planerade nivåer och säkerhetskrav för nätverkskommunikation säkerställs inom kommunens lokaler. Inom kommunikationsområdet fortgår utveckling och anpassning av kommunens digitala kanaler. En policy kring hantering av sociala medier är framtagen samt en tydligare strategi för kommunikation. Det är en stor utmaning att styra kommunens samlade kommunikation. Under året har därför ett strategiskt råd bildats för att underlätta prioritering och fördelning av resurser. Generellt finns en stor efterfrågan av stöd från kommunens verksamheter inom detta område. En omfattande uppgradering av kommunens intranät/ behöver genomföras. Med anledning av detta planeras en förstudie kring kommande behov av intranät. Hur kommer en framtida digital portal för kommunens medarbetare att se ut och vilka konsekvenser får detta för kommunens externwebb? Internservice Efterfrågan av nya tjänster och förmåga att ge service eller lösa problem ökar, främst i samarbetet med IT. Support i helpdesk har utvecklat en betydligt högre teknisk nivå, vilket leder till ökade krav på kontinuerlig utbildning. Nya tjänster för internservice under 2016 blev bland annat support av konferensrum, fjärrstyrning av datorer för att kunna supporta kunden bättre samt support av ett antal tillkommande system. Internservice har nu även ansvar för både mobil och fast telefoni inom kommunen. I april lanserades tjänsten Att komma igång som nyanställd där förvaltningarna Support och lokaler, fritidskontoret samt gymnasiekontoret agerade piloter. Det är en efterfrågad tjänst som underlättar för cheferna att säker ställa att den nyanställde får nödvändig information. Ett annat område är samarbetet med äldreomsorgen inför sommarens vikarieanställningar, med målsättning att skapa effektiva och bättre introduktionsrutiner. Kundtjänst Kundtjänst är den första vägen in till kommunens service. Här kan kontakt ske via e-post, webbformulär, mobilapp, sociala medier, personligt besök eller telefon. Oavsett kontaktväg är ambitionen att 70 procent av ärendena ska lösas direkt i kundtjänst. Mer komplicerade ärenden kan ta längre tid. I sådana fall kontaktas kunden av en specialiserad handläggare inom tre arbetsdagar, för fortsatt dialog. Mellan 2015 och 2016 har både antalet samtal och ärenden ökat. Trots detta har kundtjänsten ökat både sin service- och lösningsgrad. Kundnöjd 46

heten har ökat och ligger nu på en nivå som är jämförbar med de bästa i branschen. Mått kundtjänst 2016 2015 Antal samtal 300 993 272 992 Antal ärenden 222 256 179 438 Servicegrad % 74 63 Lösningsgrad % 79 69 Kundnöjdhet % 87 83 Måltider Måltidsavdelningen, som svarar för kommunens samlade matproduktion, har under året gjort en översyn och förändring av chefsområden. Detta för att verksamheten ska klara kommande förändringar med ökat antal förskolekök, fler tillagningskök i skolan samt minskade volymer på kommunens produktionskök i Jörn. Det har under året genomförts ett pilotprojekt där 16 kök i enavdelningsförskolor flyttats från skol- och kulturkontoret till måltidsavdelningen. I projektet har måltidsverksamheten och förskoleverksamheten fått testa hur det verksamhetsmässigt fungerar med att kocken på förskolan tillhör måltidsavdelningen. Planen är att successivt genomföra denna förändring. Ett antal förskolor i ytterområden behöver utredas vidare innan en övergång är möjlig. Strukturomvandlingen, där små förskolor/skolor blir större enheter, påverkar kompetensbehovet hos verksamhetens medarbetare från restaurangbiträde till kock. Verksamheten har tagit fram en plan för hur det framtida kompetensbehovet ska säkerställas. Verksamheten har börjat med att internt utbilda omkring 30 medarbetare i en första etapp för att öka antalet kockar. Ett nytt livsmedelsavtal har upphandlats. Förutom en tydlig huvudleverantör av livsmedel har färsk fisk och mejeriprodukter upphandlats separat av två andra leverantörer. Som test har även 15 förskolor och två särskilda boenden upphandlat ett butikssortiment från en lokal matbutik. Fordon Kommunens fordonsenhet ser till att kommunens verksamheter har de fordon som de behöver. Under 2016 har antalet fordon minskat med nästan 10 procent. Enheten har under året fortsatt med att informera om anledningen till elektronisk körjournal samt hur respektive medarbetare kan påverka fordonskostnaderna. Enheten arbetar också med att hitta smarta samordningslösningar när det gäller fordon. Här kan nämnas ett arbete inom socialkontoret där samnyttjande planeras för att öka nyttjandegraden av fordon inom hemsjukvård och inom hemtjänst. 47

RÄKENSKAPER Finansiell uppföljning Ekonomiskt resultat Det samlade resultatet för Skellefteå kommunkoncern utgörs av summan av kommunens resultat och de kommunägda bolagens resultat, minskat med koncerninterna intäkter och kostnader. Kommunens ekonomiska resultat består å sin sida av resultat från både den skattefinansierade verksamheten och från kommunens affärsverksamhet. Det ekonomiska resultatet i den skatte finansierade verksamheten avser det resultat som uppstår efter det att affärsverksamheten elförsörjning gett sitt årliga bidrag till den skattefinansierade verksamheten. Bidraget finansieras ur de arrendeintäkter som kommunen erhåller vid uthyrning av fyra vattenkraftverk till Skellefteå Kraft AB. Budget Utfall Utfall Resultat mnkr 2016 2016 2015 Skellefteå kommunkoncern 637 963 Kommunägda bolag 187 587 887 Kommunen 24 140 130 varav skattefinansierad verksamhet 24 135 108 varav affärsverksamhet 0 5 22 Skellefteå kommunkoncern 637 (Koncerninternt -90) Kommun 140 Kommunägda bolag 587 Skattefinansierad verksamhet -111 Resultat efter bidrag 135 Affärsverksamhet 251 varav elförsörjning 246 Bidrag o utdelning 194 Resultat efter bidrag 5 Skellefteå Stadshus AB 26 Skellefteå Kraft AB, koncernen 188 Fastighets AB Polaris 45 Skelleftebostäder AB 328 Skelleftebuss AB, konc 0 Skellefteå City Airport AB 0 Skellefteå Museum AB 0 Science City Skellefteå AB 0 Visit Skellefteå AB 0 Västerbottensteatern AB 0 Nolia AB -1 ABI 0 48

RÄKENSKAPER Resultatet i kommunkoncernen uppgår till 637 mnkr (963). Samtliga bolag i koncernen, förutom Skelleftebuss, redovisar ett resultat som överstiger budget. Bostadsbolaget Skebo, redovisar på grund av fastighetsförsäljning, ett resultat på 328 mnkr, vilket överstiger budget med 264 mnkr. Energibolaget Skellefteå Kraft redovisar ett resultat på 188 mnkr, vilket överstiger budget med 74 mnkr. Bussbolaget har haft engångskostnader till följd av en stor varumärkessatsning som också inkluderar omlackering av bussar vilket gett bolaget ett mindr e underskott 2016. Detta underskott har justerats genom koncernbidrag från Fastighets AB Polaris. Kommunens resultat ligger också över budget och påverkar kommunkoncernens resultat positivt. Kommunen, exklusive bolag, redovisar ett ekonomiskt resultat på 140 mnkr (130). Resultatet ligger på ungefär samma nivå som 2015 och innebär en positiv avvikelse mot budget med 116 mnkr. Att resultatet överstiger budget beror i huvudsak på intäkter av engångskaraktär. Intäkter som inte var kända när budgeten fastställdes. I mitten på december år 2015 erhöll kommunen ett bidrag på drygt 71 mnkr som kompensation för att kommunen tagit emot flyktingar. 60 mnkr av dessa medel har intäktsförts under 2016 och förstärkt resultatet samt delats ut som engångsanslag till nämnderna. En del av dessa anslag har inte förbrukats fullt ut under 2016. Skellefteå kommun har under året också sökt och erhållit bidrag från boverket på 11 mnkr. Avvikelsen mot budget har också påverkats av kommunfullmäktiges beslut om att komplettera bidraget från energiverksamheten med aktieutdelning från Skellefteå Kraft AB. Detta för att klara målet om fyra procent av eget kapital. Kommunens intäkter har stigit genom att för- och grundskolenämndens särskilda statsbidrag har ökat med över 60 mnkr jämfört med 2015. Motsvarande siffra för socialnämnden är omkring 12 mnkr. En del av de särskilda statsbidragen har inte förbrukats fullt ut under 2016, vilket bidragit till kommunens positiva avvikelse mot budget. Det mesta av det som inte förbrukats av särskilda statsbidrag har förts över balansräkningen till 2017. Den positiva avvikelsen mot budget har också påverkats av icke budgeterade intäkter från exploateringsverksamheten med drygt 30 mnkr. 49

RÄKENSKAPER Styrenheternas ekonomiska resultat 2012 2016, mnkr 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0-100 Kommunägda bolag Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet 2012 2013 2014 2015 2016 De två senaste åren redovisar samtliga styrenheter positiva ekonomiska resultat. De kommunägda bolagens resultat varierar stort mellan åren, främst till följd av reavinster från fastighetsförsäljningar under de två senaste åren. Det låga resultatet 2013 berodde på nedskrivningar med totalt 412 mnkr. Nedskrivningarna avsåg i huvudsak anläggningar för pelletsproduktion och småskalig vattenkraftsproduktion. Affärsverksamheterna redovisar bara undantagsvis överskott på grund av att deras uppdrag är att matcha intäkter mot kostnader, dvs. det finns inga krav på överskott för dessa verksamheter. Resultatet andel av skatter och statsbidrag, skattefinansierad verksamhet, 2012 2016, % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,0-0,5 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige har fastställt ett överskottsmål för den skattefinansierade verksamheten i kommunen. Överskottet ska uppgå till 1-2 procent av skatteintäkter och statsbidrag och användas för att finansiera investeringar under de kommande åren. Den senaste femårsperioden har det årliga överskottet i skattefinansierad verksamhet uppgått till i genomsnitt 83 mnkr, vilket motsvarar omkring 2,1 procent av skatter och statsbidrag. År 2016 uppgick överskottet till 135 mnkr, vilket motsvarar 3,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. År 2014 är det enda året under perioden där kommunen inte klarade fullmäktiges överskottsmål. För åren 2017-2019 planeras för ett årligt resultat på omkring 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Avstämning av kommunallagens balanskrav Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen vid avstämning av balanskravet är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningen görs. Sammanställningen ovan visar att kommunen uppfyller balanskravet år 2016. Mnkr 2016 2015 Årets ekonomiska resultat 140 130 Realisationsvinster -19-60 Medel till RUR - -29 Medel från RUR - - Att återställa från tidigare år - - Balanskravsresultat 121 41 Summa RUR, efter avsättning/användning 60 60 Enligt kommunallagen har kommunen möjlighet att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv, RUR. Enligt riktlinjerna får det bara avsättas överskottsmedel som ett enskilt år överstiger 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skellefteå kommun avsatte medel till RUR i 2013 och 2015 års bokslut. I årsbokslutet för 2016 görs ingen avsättning till RUR. Investeringar Kommunkoncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick 2016 till 1 543 mnkr (1 774), varav 729 mnkr återfinns i de kommunägda bolagen. De största investeringarna i bolagen är investeringar i vindkraft (Skellefteå Kraft AB) och investeringar i bostäder (Skelleftebostäder AB). 50

RÄKENSKAPER 2000 1800 1600 1400 1200 1000 Investeringar 2012 2016, mnkr 800 600 400 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunägda bolag Affärsverksamhet Skattefinansierad verksamhet För kommunen, exklusive bolag, uppgick investeringarna till 814 mnkr, vilket är 208 mnkr mer än 2015. Ökningen har skett både i den skattefinansierade verksamheten, där det främst handlar om ny- och ombyggnationer av för-, grund- och gymnasieskolor, och inom affärsverksamheterna, där bland annat byggandet av ny vattenförsörjning inom centralorten nu kommit igång. Genomförandegrad av planerade investeringar Under perioden 2015 och 2021 har kommunen investerat för 1 424 mnkr och planerar för ytterligare 4 106 mnkr, dvs. totalt 5 530 mnkr. En stor utmaning för kommunen när investeringsplanen ökar i storlek är att genomföra investeringarna i rätt tid och i enlighet med fastställd budget. Trots den höjda nivån mellan 2015 och 2016 har kommunen lyckats genomföra en större andel av investeringsbudgeten jämfört med året innan. Netto- Budget Utfall Andel investering, och utfört, mnkr plan % 2013 348 286 82 2014 776 386 50 2015 1 027 606 59 2016 1 093 814 74 Pågående och färdigställda investeringar i kommunen (över 20 mnkr) Stora investeringsprojekt i kommunen Budget och plan Utfall 2016 Prognos utfall totalt Avvikelse mot budget Pågående projekt Ny VA-försörjning Drängsmark 25,0 27,0 28,2-3,2 Ny vattenförsörjning centralorten och omkringliggande samhällen 610,0 144,1 610,0 0 Älvsbrinken 45,6 39,3 45,6 0 Anderstorp, Balder och Kaplan 386,0 388,5 461,0-75,0 Bureå förskola 78,7 62,3 78,7 0 Morö Backe högstadium 214,5 49,1 221,5-7,0 Bolidenskolan 74,6 58,8 74,6 0 Moröhöjdens förskola 39,8 17,1 39,8 0 Framtidens arbetsplats 45,0 14,4 43,0 2,0 Sulfitjords- och järnsandsdeponi 40,0 12,9 40,0 0 Västra Eriksberg 45,9 42,9 45,9 0 Färdigställda projekt Norrbacka förskola 49,7 60,4-10,7 Balderhallarna 75,6 80,3-4,7 Utbyggnad Skellefteå Kraft Arena 30,0 30,0 0 Mottagningsanläggning vid Degermyran 39,0 41,8-2,8 Sunnanåskolan 20,0 23,0-3,0 Exploratoriet 16,8 20,7-3,9 51

RÄKENSKAPER Kommentarer större budgetavvikelser Ny VA-försörjning Drängsmark Genom att anlägga nya dricksvattenoch spillvattenledningar mellan Drängsmark och Frostkåge kan vattenverket och avloppsreningsverket i Drängsmark avvecklas. Vatten som distribueras produceras i stället i vattenverket Abborren samtidigt som en förbättrad rening av spillvattnet kan ske i Kåge reningsverk. Omkopplingar och driftstart av VA-ledningsnätet planeras att ske under februari 2017. På grund av större volymer av berg, svåra markförhållanden för grundläggning av pumpstation samt krav på undersökningar av fornlämningar, har projektet fördyrats med 3,2 mnkr. Anderstorp, Balder och Kaplan Projektet omfattar om- och tillbyggnad av tre befintliga gymnasieskolor till två gymnasieskolor och en f-9 skola. Under projektets gång har det tillkommit utgifter för ett större antal elever än som planerats för initialt. Det har också tillkommit utgifter för asbestsanering samt befintliga tekniska fel som behöver åtgärdas i större utsträckning än förväntat. Asbetsaneringen har också medfört att utgifter för evakueringslokaler har tillkommit. Totalt pekar prognosen för projektet mot ett underskott på 75 mnkr. Moröbacke högstadium Avser ombyggnation av befintlig skola samt nybyggnad av högstadium och fullstor sporthall. I samband med att ombyggnationerna av den gamla delen påbörjades upptäcktes det att byggnadens grundläggning var kraftigt påverkad av fukt från underliggande mark. Detta medför att nedre delarna av väggarna måste bytas ut samt nytt dagvatten- och dräneringssystem. Merkostnaden för detta uppgår till cirka 7 mnkr. Norrbacka förskola Utfallet för projektet blev en fördyring med 10,7 mnkr. Fördyringen beror dels på utformningen av huset med bland annat myndighetskrav där den gamla skolans utformning skulle tas igen, vilket ledde till en större byggnad än planerat. Projektet har också belastats med högre anbudspriser än kalkylerat. Balderhallarna Utfallet för projektet blev en fördyring med 4,7 mnkr. Orsaken till detta är att sporthallarna under projektets gång kompletterades med ett träbjälklag och en utvändig träbeklädnad. Detta ligger i linje med Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Utbyggnad Skellefteå Kraft Arena Investeringsbudgeten för detta projekt uppgick till 30 mnkr. När Support och lokaler tagit in samtliga anbud uppgick den totala investeringsutgiften till 41 mnkr. Anledningen till den ökade utgiften är slutliga hyresgästanpassningar som bedömts som nödvändiga, bland annat ytterligare en entré som är utrustad med handikapphiss för bättre tillgänglighet. Det finns också byggnadstekniska konsekvenser som ökat, till exempel förstärkningar av befintlig konstruktion. Marknadens prissättning har också visat sig i detta projekt så priserna blev högre än beräknat. På grund av fördyringen har den tidigare uppgörelsen med hyresgästen setts över som nu innebär att hyresgästen får betala en högre hyra per kvadratmeter samt en förskottshyra på 11 mnkr. Utöver detta lämnar hyresgästen också ett investeringsbidrag på 11 mnkr. Hyreskontraktet skrivs för 15 år. Genom förskottshyran och investeringsbidraget klaras kommunfullmäktiges ursprungliga beslut om en investering på 30 mnkr. Hyresgästen har också genomfört egna investeringar i Skellefteå Kraft Arena. Utgiften för detta beräknas ligga på omkring 20 mnkr och omfattar bland annat inredning, belysning, media-kub, m.m. Ny mottagningsanläggning vid Degermyran Projektets utfall visar på en fördyring med 2,8 mnkr på grund av oförutsett berg, utökad mängd armering, tillkommande vågar, portomfattningar och oljeavskiljare, mer komplicerad infästning av stag i tak, med mera. Anläggningsarbeten har pågått sedan sommaren 2015, och i augusti 2016 kunde slutbesiktning genomföras. Anläggningen togs i drift under hösten 2016. Sunnanåskolan Sunnanåskolan har fått 6 nya klassrum, ny huvudentré och större matsal. Tyvärr blev kommunen tvungen att inom ramen för projektet genomföra extra åtgärder för cirka 3 mnkr i delar av källar- och entréplan på grund av en lång historik av byggnadsrelaterad ohälsa i dessa delar. Exploratoriet Utfallet för projektet blev en fördyring med 3,9 mnkr. Huvudorsaken till fördyringen är att den anlitade brandkonsulten under etableringsskedet angav att det inte skulle behövas skapas en egen brandcell för Exploratoriet. Senare under projektet ändrades det och stora åtgärder behövde göras för att skilja brandcellen för snickeriet i källaren från Exploratoriets brandcell. Bland annat kompletterades det med sprinkler och brandschakt i hissarna. 52

RÄKENSKAPER Finansiering av investeringar Diagrammet nedan visar hur stor del av de fem senaste årens investeringar som finansierats med internt tillförda medel respektive övriga medel. Med övriga finansiering åsyftas här både sparade och lånade medel. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 Finansiering av investeringar i kommunkoncernen 2012 2016, mnkr 800 600 400 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 Internt tillförda medel Övrig finansiering Finansiering av investeringar i kommunen 2012 2016, mnkr 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 2016 Internt tillförda medel Övrig finansiering I diagrammet ovan redovisas att kommunen gått från ett historiskt normalläge, med årlig finansiering med internt tillförda medel, till ett läge där kommunen de senaste fyra åren använt sparade medel för att klara finansieringen av sina investeringar. Under 2017 räknar kommunen med att låna in externa medel för att klara av att finansiera investeringar under den kommande planperioden 2017-2021. Kommunfullmäktige har fastställt ett lånetak som uppgår till 40 000 kronor per invånare, vilket motsvarar omkring 2,9 miljarder kronor. Kortsiktig betalningsförmåga Likviditet beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan och kan definieras på olika sätt. Ett sätt är att ställa omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. För att dessa skulder ska kunna betalas omedelbart ska måttet enligt finanspolicyn ligga över 100 procent. 180 160 140 120 100 Likviditet 2012 2016, % 80 60 40 20 0 2012 2013 2014 2015 2016 Kommun Koncern Likviditeten har minskat under 2016 till följd av finansiering av investeringar men också som ett led i en medveten strategi. Det rådande läget på räntemarknaden gör att det inte är fördelaktigt för kommunen att ha likvida medel kvar på koncernkontot eftersom banken då debiterar en överskottsavgift. Kommunen har i stället avtalat om förmånligare villkor för både kommunens och koncernens checkkredit. Upplägget har minskat behovet av långfristig inlåning. Skellefteå kommuns kreditlimit på koncernkontot uppgår till 500 mnkr medan Skellefteå Stadshus AB har en limit motsvarande 800 mnkr. Skellefteå kommun har också ett vilande MTN-program som för närvarande inte används. Långsiktig betalningsförmåga Soliditet 2012 2016, % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 Kommun Koncern Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Den anger i vilken grad tillgångarna har finansierats med egna medel. I diagrammet ovan har hela pensionsskulden, dvs. även den del som redovisas som ansvarsförbindelse, tagits med vid beräkning av soliditeten. Den långsiktiga betalningsförmågan i koncernen har stärkts och förklaras av den fastighetsförsäljning som genomfördes under året. Kommunen enskilt ligger kvar på 2015 års nivå (70 procent), vilket överstiger fullmäktiges långsiktiga mål om en soliditet på minst 60 procent. På grund av ett långsiktigt ägande av kommunägda bolag, med en stark värdetillväxt, har kommunen under årtionden byggt upp en hög soliditet. Idag ligger den största delen av det egna kapitalet bundet i aktier i Skellefteå Stadshus AB som är kommunens samlade ägarbolag. Kommunens avsikt är att fortsätta med detta långsiktiga ägande. Anledningen till att kommunens soliditet kraftigt stärktes under 2013 berodde främst på internbankens flytt från kommunen till Skellefteå Stadshus AB. 53

RÄKENSKAPER Nettolåneskuld Kommunkoncernens nettolåneskuld definieras som summan av kort- och långfristig inlåning och räntebärande avsättning minskat med den likviditet som lånats ut. Nettolåneskulden har, trots en minskad långfristig inlåning, ökat med 411 mnkr. Detta beror på att koncernen till stor del finansierat sina investeringar med egna likvida medel (kassa och bank) som minskat med 900 mnkr mellan åren. Nettolåneskuld, mnkr 2016 2015 Utlåning Långfristig utlåning (löptid >1 år) 934 876 Kortfristig placering 331 335 Kassa och bank 128 1 028 Inlåning Räntebärande avsättning -258-259 Långfristig inlåning -5 960-6 490 Skuld koncernkonto -96 0 Summa nettolåneskuld -4 921-4 510 Förfallostruktur 2016, % 25 20 15 10 5 0 År 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6- I kommunkoncernens samlade skuldportfölj uppgår den genomsnittliga upplåningsräntan till 1,90 procent och den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till omkring 3 år, vilket följer målen i beslutad finanspolicy. Andel gröna lån (Kommuninvest) i kommunkoncernens låneportfölj har mellan 2015 och 2016 stigit från 12 % till 23 %. Pensionsskuld I bokslut 2016 uppgår den totala pensionsskulden i Skellefteå kommun (exkl. kommunägda bolag) till 2 401 mnkr, vilket är 83 mnkr lägre jämfört med 2015. Pensionsskulden har minskat de senaste åren och kommer enligt prognosen att fortsätta minska under några år till. Pensionsskuld, mnkr 2016 2015 Avsättning 202 196 Ansvarsförbindelse 2 199 2 288 Total pensionsförpliktelse 2 401 2 484 Återlånade medel 2 401 2 484 Samtliga pensionsmedel i kommunen har använts i den kommunala verksamheten genom så kallat återlån. Skuldportfölj Externa lån som förfaller under 2016 uppgår till 1 370 mnkr, vilket motsvarar 23 procent av den totala inlåningen på 5 960 mnkr. En jämn förfallostruktur mellan åren eftersträvas. I bokslut 2016 uppgår den genomsnittliga kapitalbindningen till cirka 3 år, vilket ligger inom ramen för beslutad finanspolicy. Det samlade inlåningsbehovet styrs av tillgången på likvida medel och än så länge av investeringsvolymen i de kommunägda bolagen. Från och med 2017 planerar även kommunen, exkl. bolag, att låna in pengar externt för finansiering av investeringar. +/- mnkr Koncern Kommun Ränteförändring rörliga lån, 1 % 15 - Löneökning, 1 % 45 39 Förändrad utdebitering, 1 kr 156 156 Skatteintäkter och statsbidrag vid befolkningsförändring (500 pers.) 28 28 Intäkter från generella statsbidrag, 1 % 9 9 Verksamhetens intäkter, 1 % 53 16 Försörjningsstöd, 10 % 7 7 Känslighetsanalys Ett sätt att beskriva beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabellen uppskattas hur ett antal faktorer kan påverka ekonomin för Skellefteå kommunkoncern. 54

RÄKENSKAPER Driftredovisning Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder. Mnkr Budget Utfall Avvikelse Skattefinansierad verksamhet Socialnämnd 1 900 1 858 43 För- och grundskolenämnd 1 294 1 288 6 Gymnasienämnd 374-360 14 Kommunstyrelse 268 216 51 Fritidsnämnd 227-204 23 Teknisk nämnd 199 203 3 Kulturnämnd 87-81 6 Nämnd för support och lokaler 78 91 12 Bygg- och miljönämnd 59 58 1 Personalnämnd 46-38 8 Överförmyndarnämnd 6-6 0 Revision 2-2 0 Konsumentnämnd 1 0 0 Valnämnd 0 0 0 Gemensam nämnd drift personalsystem 0 0 0 Gemensam nämnd för it-drift 0 0 0 Gemensam måltidsnämnd 1 0 2 Summa -972-899 73 FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 3 385 3 328 58 Generella statsbidrag och utjämning 916 984 68 Särskilda statsbidrag 24 23 2 Finansnetto 15 16 1 Bidrag från elförsörjning 195 246 51 Internränta 61 68 7 Kostnader Po-pålägg 963 1 030 5 Arbetsgivaravgifter 785 846 Pensioner 287 291 Avtalsförsäkringar 6 4 Övrigt, ej budgeterat 9 9 Reavinst Hjorten 3 11 8 Finansiell leasing 15 15 Summa skattefinansierad verksamhet 3 512 3 641 129 Affärsverksamhet Avfall 0 2 2 Camping 5-2 3 Elförsörjningen 0 1 1 Hamn 0 1 1 Parkering 0 2 2 Sotning 0 1 1 Vatten- och avloppshantering 0 0 0 Summa -5 5 11 Summa kommunen totalt 3 506 3 646 140 55

RÄKENSKAPER Driftredovisning kommunägda bolag Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för de kommunägda bolagen. Mnkr Kommunägda bolag Intäkter Kostnader Resultat Budget Avvikelse Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 184,9 158,9 26,0 0,0 26,0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 3 467,0 3 278,5 188,4 114,1 74,3 Skelleftebostäder AB 724,4 396,0 328,4 64,4 264,0 Fastighets AB Polaris 147,4 102,4 45,0 17,4 27,6 Skellefteåbuss AB, koncernen 166,5 166,5 0,0 1,6 1,6 Skellefteå City Airport AB 53,4 53,5-0,1-9,1 9,0 Science City Skellefteå AB 5,7 5,7 0,0 0,0 0,0 Skellefteå museum AB 13,1 13,1 0,0 0,0 0,0 Visit Skellefteå AB 6,0 6,0 0,0 0,0 0,0 Västerbottensteatern AB 13,5 13,5 0,0 0,0 0,0 Nolia AB 21,1 21,8-0,7-1,6 1,0 ABI 3,5 3,5 0,0 0,0 0,0 Koncerninternt 89,8-89,8 0,0 89,8 Summa kommunägda bolag 4 806,5 4 309,2 497,3 186,7 310,6 56

RÄKENSKAPER Affärsverksamheternas egna kapital Kommunens affärsverksamheter finansieras i sin helhet via intäkter från taxor och avgifter. Samtliga enheter har ett internt eget kapital som redovisas nedan. Mnkr Camping 2016 2015 Intäkter 29,0 32,7 Kostnader för arbetskraft 11,3-10,6 Övriga kostnader 15,0-12,3 Avskrivningar 3,3-2,9 Finansiella poster 1,7-1,9 Nettokostnad/intäkt -2,3 4,9 IB eget kapital 5,4 0,4 UB eget kapital 3,1 5,4 Avfall 2016 2015 Intäkter 117,9 117,3 Kostnader för arbetskraft 21,8-20,2 Övriga kostnader 83,3-70,9 Avskrivningar 8,1-8,4 Finansiella poster 3,0-4,4 Nettokostnad/intäkt 1,7 13,4 IB eget kapital 0,1-13,4 UB eget kapital 1,8 0,1 Parkering 2016 2015 Intäkter 24,2 23,3 Kostnader för arbetskraft 3,3-3,3 Övriga kostnader 17,3-16,9 Avskrivningar 0,7-0,7 Finansiella poster 0,3-0,2 Nettokostnad/intäkt 2,5 2,2 IB eget kapital 9,5 7,4 UB eget kapital 12,0 9,5 Sotning 2016 2015 Intäkter 10,0 7,8 Kostnader för arbetskraft 6,4-5,9 Övriga kostnader 2,7-2,2 Avskrivningar 0,1 0,0 Finansiella poster 0,1 0,1 Nettokostnad/intäkt 1,0-0,2 IB eget kapital 2,7 3,0 UB eget kapital 3,7 2,7 Hamn 2016 2015 Intäkter 33,0 27,9 Kostnader för arbetskraft 7,9-7,1 Övriga kostnader 17,6-12,2 Avskrivningar 6,1-6,0 Finansiella poster 0,0-1,6 Nettokostnad/intäkt 1,4 1,0 IB eget kapital 8,9 7,9 UB eget kapital 10,3 8,9 Elförsörjning 2016 2015 Intäkter 222,8 291,6 Kostnader för arbetskraft 2,2-2,2 Övriga kostnader 82,8-81,6 Avskrivningar 15,0-13,7 Finansiella poster 122,0-194,0 Nettokostnad/intäkt 0,9 0,1 IB eget kapital 10 440,8 10 440,7 UB eget kapital 10 441,7 10 440,8 Vatten och avlopp 2016 2015 Intäkter 122,5 134,1 Kostnader för arbetskraft 39,8-36,0 Övriga kostnader 67,3-81,8 Avskrivningar 10,4-10,0 Finansiella poster 5,0-6,4 Nettokostnad/intäkt 0,0 0,0 IB eget kapital 7,1 7,1 UB eget kapital 7,1 7,1 57

RÄKENSKAPER Investeringsredovisning Investeringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållande till beslutad budget för nämnder och bolag. Netto- Mnkr Utgifter Inkomster investering Budget Avvikelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 100,8 4,4 96,4 161,0 64,6 Byggnadsnämnd 0,0 0,0 3,0 3,0 Fritidsnämnd 2,8 2,8 16,6 13,9 För- och grundskolenämnd 6,3 6,3 12,6 6,3 Gymnasienämnd 6,8 0,6 6,3 4,4 1,8 Kulturnämnd 1,2 1,2 3,7 2,4 Personalnämnd 0,2 0,2 0,4 0,2 Socialnämnd 1,1 1,1 9,0 7,9 Nämnd för support och lokaler 404,6 404,6 342,4-62,2 Teknisk nämnd 72,0 0,0 72,0 140,0 68,0 Summa 595,9 5,0 590,8 693,2 102,3 Affärsverksamhet Avfall 28,8 28,8 15,5-13,4 Camping 5,4 5,4 7,2 1,9 Elförsörjning 29,5 29,5 71,8 42,2 Hamn 3,6 3,6 37,5 33,8 Parkering 0,0 0,0 1,0 1,0 Sotning 0,1 0,1 0,6 0,5 Vatten- och avloppshantering 175,2 19,3 155,9 283,7 127,8 Summa 242,7 19,3 223,4 417,2 193,8 Summa kommunen 838,6 24,3 814,3 1 110,4 296,1 KOMMUNÄGDA BOLAG Skellefteå Stadshus AB, koncernen Fastighets AB Polaris 151,8 151,8 118,0-33,8 Skelleftebostäder AB 170,8 170,8 236,0 65,2 Skelleftebuss AB 33,3 33,3 25,0-8,3 Skellefteå Kraft AB 365,0 365,0 899,0 534,0 Skellefteå City Airport AB 6,8 6,8 31,5 24,7 Science City Skellefteå AB 0,1 0,1 0,2 0,1 Nolia AB 0,1 0,1 0,0-0,1 Skellefteå museum AB 0,2 0,2 0,2 0,0 Visit Skellefteå AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Västerbottensteatern AB 0,4 0,4 0,5 0,1 Summa kommunägda bolag 728,6 0,0 728,6 1 310,4 581,8 Summa kommunkoncernen 1 567,2 24,3 1 542,9 2 420,8 877,9 58

RÄKENSKAPER Resultaträkning Koncernen Kommunen Mnkr Not 2016 2015 2016 2015 Verksamhetens intäkter 1 5 538 5 901 1 649 1 616 Verksamhetens kostnader 2 8 404-8 189-5 686-5 332 Avskrivningar 3-678 -625-241 -218 Verksamhetens nettokostnader -3 544-2 913-4 278-3 933 Skatteintäkter 4 3 328 3 198 3 328 3 198 Generella statsbidrag och utjämning 5 984 884 984 884 Finansiella intäkter 6 76 29 149 25 Finansiella kostnader 7 115-161 43 43 Resultat efter finansiella poster 729 1 038 140 130 Bokslutsdispositioner 0 0 Skattekostnader 92 75 Årets resultat 8 637 963 140 130 59

RÄKENSKAPER Balansräkning Koncernen Kommunen Mnkr Not 2016 2015 2016 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill m.m. 9 24 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 9 047 8 436 3 882 3 387 Maskiner och inventarier 11 6 041 6 036 314 262 Pågående nyanläggningar 12 1 384 1 326 682 609 Finansiella anläggningstillgångar 13 949 876 10 210 10 209 Summa anläggningstillgångar 17 446 16 674 15 089 14 467 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 14 135 139 26 23 Kortfristiga fordringar 15 1 088 1 121 536 472 Kortfristiga placeringar 16 331 335 331 335 Kassa, bank 17 128 1 028 19 552 Summa omsättningstillgångar 1 681 2 623 912 1 382 Summa tillgångar 19 128 19 297 16 001 15 849 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 18 9 627 9 011 13 443 13 303 varav årets resultat 637 963 140 130 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 19 258 259 202 196 Andra avsättningar 20 1 030 954 9 7 Skulder Långfristiga skulder 21 6 182 6 879 1 299 1 284 Kortfristiga skulder 22 2 031 2 195 1 048 1 059 Summa skulder 8 213 9 074 2 347 2 342 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 19 128 19 297 16 001 15 849 BORGEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgen och ansvarsförbindelser 23 2 240 2 332 12 600 12 922 60

RÄKENSKAPER Kassaflödesanalys Koncernen Kommunen Mnkr 2016 2015 2016 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat 637 963 140 130 Justering av- och nedskrivningar 678 625 241 218 Justering för ej likvidpåverkande poster 40 69 41 31 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar 34 134 64 56 Ökning (-) minskning (+) förråd och lager 4 8 3 3 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 164 32 10 15 Medel från den löpande verksamheten 1 229 1 831 262 278 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 24 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 1 555 1 774 827-610 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 222 704 9 27 Medel från investeringsverksamheten -1 357-1 070-818 -583 Finansieringsverksamheten Ökade långfristiga skulder (+) 20 74 Minskade långfristiga skulder (-) 703-545 Ökning av långfristiga fordringar (-) 73-151 1 10 Minskning av långfristiga fordringar (+) Medel från finansieringsverksamheten -776-696 18 64 Årets kassaflöde -904 65-537 -240 Likvida medel vid årets början 1 363 1 299 887 1 127 Likvida medel vid årets slut 459 1 363 350 887 61

RÄKENSKAPER Noter, mnkr Not 1 Verksamhetens intäkter Not 3 Avskrivningar Koncernen Energiförsäljning 3 117 3 148 Kommunen 2016 2015 2016 2015 Försäljningsintäkter 476 391 100 99 Taxor och avgifter 418 415 418 415 Hyror och arrenden 497 560 241 313 Bidrag 688 499 684 572 Exploateringsintäkter 32 32 20 Övriga rörelseintäkter 310 887 175 197 Summa 5 538 5 901 1 649 1 616 varav jämförelsestörande poster: återbetalning från (AFA) 0 36 0 36 exploateringsintäkter 32 20 32 20 reavinster 19 96 19 60 Not 2 Verksamhetens kostnader Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Kostnader för arbetskraft 4 531 4 296 3 890 3 649 varav pensionskostnader 304 295 293 290 Inköpt elkraft 1 630 2 008 Bidrag 320 310 Bränsle, energi och vatten 86 89 Köp av huvudverksamhet 232 245 Lokal- och markhyror, fastighetsservice 209 188 Fastighetskostnader och entreprenader 282 215 Förbrukningsinventarier och material 203 192 Övriga främmande tjänster 152 139 Övriga rörelsekostnader 2 243 1 885 310 305 Summa 8 404 8 189 5 686 5 332 varav jämförelsestörande poster: exploateringskostnader 3 2 3 2 reaförluster 3 1 3 1 Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Avskrivning immateriella tillgångar 0 3 0 0 Avskrivning byggnader och anläggningar 230 310 119 111 Avskrivning maskiner och inventarier 409 376 54 47 Planenlig avskrivning, leasing 27 12 64 60 Nedskrivning 12-76 5 Summa 678 625 241 218 Not 4 Skatteintäkter Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Preliminär kommunalskatt 3 339 3 201 3 339 3 201 Slutavräkning föregående år 3-6 3-6 Slutavräkning innevarande år, prognos 15 3-15 3 Summa 3 328 3 198 3 328 3 198 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Inkomstutjämning 594 556 594 556 Strukturbidrag 9 16 9 16 Regleringsbidrag -2-3 -2-3 Bidrag för LSS-utjämning 194 181 194 181 Kommunal fastighetsavgift 127 126 127 126 Kostnadsutjämningsavgift -11-9 -11-9 Generella bidrag från staten 73 16 73 16 Summa 984 884 984 884 62

RÄKENSKAPER Not 6 Finansiella intäkter Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Ränteintäkter 49 7 4 3 Resultat från övriga värdepapper 26 20 Borgensavgift 16 19 Utdelning aktier och andelar 1 127 1 Reavinst försäljning av finansiella tillgångar 1 1 1 Övriga finansiella intäkter 0 1 0 Summa 76 29 149 25 Not 7 Finansiella kostnader Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Räntekostnader 110 156 4 3 Ränta finansiell leasing 3 2 35 36 Ränta på pensionsavsättning 2 2 2 2 Resultat från andelar i intresseföretag Övriga finansiella kostnader 2 2 Summa 115 161 43 43 Not 8 Årets resultat Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Årets resultat 637 963 140 130 Avgår: samtliga realisationsvinster -278-96 -19-60 Justerat resultat 359 868 121 69 Not 9 Immateriella tillgångar Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Anskaffningsvärde 24 50 1 1 Ackumulerade avskrivningar 0 50-1 -1 Redovisat värde vid årets slut 24 0 0 0 * Specifikation Goodwill/Skellefteå Kraft AB 24 Goodwill/Skelleftebuss AB It-system, tjänsteportalen 0 Redovisat värde vid årets början 0 3 0 0 Årets investeringar 24 Årets nedskrivningar Årets avskrivningar -3 0 0 Redovisat värde vid årets slut 24 0 0 0 Not 10 Mark, byggnader, anläggningar Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Anskaffningsvärde 14843 13 958 6 032 5 448 Ackumulerade avskrivningar -5836-5 562-3 000-2 936 Redovisat värde vid årets slut 9 007 8 396 3 033 2 512 Redovisat värde vid årets början 8 547 8 719 2 512 2 370 Investeringar 629 72 451 55 Redovisat värde försäljning/utrangering -219-869 -6-26 Ändrad redovisningsprincip Omklassificering 304 681 200 225 Avskrivning 254-203 -124-112 Redovisat värde vid årets slut 9 007 8 400 3 033 2 512 Leasingtillgång fastigheter: Redovisat värde vid årets början 43 0 875 685 Förändring av bokfört värde -3 36-25 190 Redovisat värde vid årets slut 40 36 850 875 Summa 9 047 8 436 3 882 3 387 63

RÄKENSKAPER Not 11 Maskiner och inventarier Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Anskaffningsvärde 11 594 11 627 829 741 Ackumulerade avskrivningar -5 583-5 615-544 -502 Redovisat värde vid årets slut 6 011 6 012 285 238 Redovisat värde vid årets början 5 866 5 458 238 262 Investeringar 534 700 94 72 Redovisat värde försäljning/utrangering -6-90 -3-1 Omklassificering 15 309 10-48 Avskrivning 398-365 -54-46 Not 12 Pågående nyanläggningar Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Redovisat värde vid årets början 1 325 974 609 300 Investeringar 792 958 282 484 Färdigställda anläggningar -733-606 -209-175 Redovisat värde vid årets slut 1 384 1 326 682 609 Redovisat värde vid årets slut 6 011 6 012 285 238 Leasingtillgång fordon Redovisat värde vid årets början 24 18 24 18 Förändring av bokfört värde 6 5 6 5 Redovisat värde vid årets slut 29 24 29 24 Summa 6 041 6 036 314 262 64

RÄKENSKAPER Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Kommunen Beloppen anges i tkr 2016 2015 2016 2015 Aktier och andelar Bottenvikens stuveri AB 2 595 2 595 2 595 2 595 Norrbotniabanan 50 50 50 50 AB Norrlands Byggtjänst 10 10 10 10 Kommunaktiebolaget 9 9 9 9 Kommuninvest Ek Förening 12 264 12 264 12 264 12 264 Expolaris 35 35 35 35 Jörns Folkets Hus upa 0 0 0 0 Hjoggböle Va-förening 3 3 3 3 Skellefteå Folkets Hus 1 1 1 1 Summa 14 966 14 966 14 966 14 966 Aktier och andelar i koncernföretag Skellefteå Stadshus AB 10 008 062 10 008 062 Skellefteå museum AB 612 612 Västerbottensteatern AB 1 600 1 600 Destination AB 15 Visit Skellefteå AB 34 34 Science City AB 51 Summa 0 0 10 010 323 10 010 359 Obligationer och övriga värdepapper 8 762 8 761 Långfristiga fordringar För koncernen förmedlade externa lån 170 000 170 000 Skellefteå Kraft AB Skellefteå Stadshus AB Utlämnade lån 14 198 12 698 14 198 12 698 Övriga långfristiga fordringar 910 437 838 856 Summa 924 635 851 554 184 198 182 698 Bostadsrätter Riksbyggen 74 74 74 74 HSB 187 209 187 209 Övriga 55 55 55 55 Summa 316 338 316 338 Grundfondskapital Stiftelsen Träenigheten 410 410 410 410 Stiftelsen Handelsgården 250 250 250 250 Summa 660 660 660 660 Summa 949 339 876 279 10 210 463 10 209 021 65

RÄKENSKAPER Not 14 Förråd Not 18 Eget kapital Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Tomtmark för försäljning 13 11 13 11 Skellefteå Stadshus AB, koncernen 109 116 Visit Skellefteå 0 0 Skellefteå Museum 0 0 Fritidskontor, camping 0 0 0 0 Kulturavdelning 0 0 0 0 Tekniskt kontor 13 11 13 11 Summa förråd 135 139 26 23 Not 15 Kortfristiga fordringar Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Interimsfordringar 462 548 210 203 Kundfordringar 275 317 87 95 Övriga fordringar 351 257 239 173 Summa 1 088 1 121 536 472 Not 16 Kortfristiga placeringar Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Räntefond 331 335 331 335 Summa 331 335 331 335 Not 17 Kassa och bank Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Kassa 0 0 0 0 Bank 124 187 15 16 Koncernkonto 4 841 4 536 Summa 128 1 028 19 552 Koncernen har en checkkredit på 1 300 mnkr, vid bokslutstillfället nyttjades en kredit på 96,5 mnkr. Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Ingående eget kapital 9 011 8 048 13 303 13 173 Årets resultat 637 963 140 130 Utdelning via eget kapital -26 Justeringar 5 Ändrad redovisningsprincip 1 Utgående eget kapital 9 627 9 011 13 443 13 303 Not 19 Avsättning till pensioner Specifikation - Avsatt till pensioner Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Särskild avtals-/ ålderspension 67 76 24 26 Förmånsbestämd/ kompletterande pension 80 92 80 92 Ålderspension 33 35 33 35 Pension till efterlevande 28 5 28 5 Summa pensioner 208 208 165 158 Löneskatt 50 51 37 38 Summa avsatt till pensioner 258 259 202 196 Avsatt till pensioner Ingående avsättning 259 240 196 190 Nya förpliktelser under året 11 24 17 14 Varav Nyintjänad pension 12 11 12 11 Ränte- och basbeloppsuppräkning 2 2 2 2 Ändring av försäkringstekniska grunder 0 0 0 0 Pension till efterlevande 3 1 3 1 Övrig post 6 10 0 0 Årets utbetalningar 12-9 -12-9 Förändring av löneskatt 0 4 1 1 Summa avsatt till pensioner 258 259 202 196 66

RÄKENSKAPER Not 20 Andra avsättningar Koncernen Avsättning för skatter 995 920 Avsättning för återställande av deponi Kommunen 2016 2015 2016 2015 Redovisat värde vid årets början 7 3 7 3 Nya avsättningar 5 4 5 4 Ianspråktagna avsättningar -3 0-3 0 Utgående avsättning 9 7 9 7 Återställelse av torvtäkt 9 9 Efterbehandling vindkraft 16 17 Omstrukturering 0 Garantiavsättning 1 1 Not 22 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Koncernen Kreditinstitut 2 Kommunen 2016 2015 2016 2015 Inlåning från koncernkontodeltagare 7 7 Skuld koncernkonto Leverantörsskulder 714 866 323 250 Interimsskulder 986 783 603 701 Skulder till staten 49 49 Övriga kortfristiga skulder 282 544 66 100 Summa kortfristiga skulder 2 031 2 195 1 048 1 059 Summa 1 030 954 9 7 Avsättning för deponier Avsättning avser återställande av gamla deponin vid Degermyrans avfallsanläggning. Återställandet påbörjades 2010 och beräknas vara färdigställt senast 2023. Sluttäckning görs etappvis årligen. Återställandet består av markmodulering, tätskikt, täckmaterial och markplanering för återvegetation. Not 21 Långfristiga skulder Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Lån i banker och kreditinstitut 5 960 6 490 170 170 Finansiell leasing 40 65 946 950 Anslutningsavgifter 39 33 39 33 Investeringsbidrag 27 23 27 23 Avgiftsuttag vatten och avlopp (VA) 71 51 71 51 Övrigt 45 217 46 57 Summa långfristiga skulder 6 182 6 879 1 299 1 284 67

RÄKENSKAPER Not 23 Borgen- och ansvarsförbindelser Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Borgensförbindelser Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunägda bolag Skellefteå Kraft AB 1 560 1 790 Skelleftebuss AB 0 Skellefteå Stadshus AB 8 800 8 800 Borgen och andra förpliktelser inom kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB koncernen Pensionsförpliktelser gentemot kommunägda bolag Skelleftebuss AB 39 39 39 37 Skelleftebostäder AB 1 1 1 1 Övriga kommunägda bolag 0 Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem, m.m. Egnahem 2 4 2 4 Övriga borgen Kommunens ägarborgen gentemot kommunägda bolag motsvarar den låneskuld som finns upptagen i respektive bolags balans räkning och i kommunens koncernbalans räkning och avser extern låneskuld 2016-12-31. Kommunens pensionsborgen motsvarar den pensionsskuld som finns upptagen i respektive bolags balans räkning. Skellefteå kommun har i mars 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner och landsting/regioner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Ansvarsförbindelser pensioner Ingående ansvarsförbindelse 1 842 1 901 1 842 1 901 Aktualisering 3-2 -3-2 Ränteuppräkning 16 16 16 16 Basbeloppsuppräkning 11 19 11 19 Ändringar av försäkringstekniska grunder 0 0 0 0 Övrig post 11-6 -11-6 Årets utbetalningar 86-86 -86-86 Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Skellefteå kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 278 kronor och totala tillgångar till 338 153 308 936 kronor. Skellefteå kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 5 510 310 123 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 5 378 784 765 kronor. Summa pensionsförpliktelser 1 769 1 842 1 769 1 842 Löneskatt 429 446 429 446 Utgående ansvarsförbindelse 2 198 2 288 2 198 2 288 Summa 2 240 2 332 12 600 12 922 Förvaltningsuppdrag Förvaltade stiftelser 8 8 8 8 Nödhjälpsstiftelsen 1 1 1 1 Summa 9 9 9 9 68

RÄKENSKAPER Not 24 Leasing Koncernen Kommunen 2016 2015 2016 2015 Finansiella leasingavtal Fastigheter Totala minimileaseavgifter 58 48 1 213 1 254 Nuvärde minimileaseavgifter 43 38 908 922 Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år 43 38 908 922 Fordon Totala minimileaseavgifter 40 31 40 31 Nuvärde minimileaseavgifter 37 29 37 29 Därav förfall inom 1 år 1 1 1 1 Därav förfall inom 1-5 år 6 12 6 12 Därav förfall senare än 5 år 31 16 31 16 Operationella leasingavtal Fastigheter Minimileaseavgifter 327 341 814 811 Därav förfall inom 1 år 7 8 23 20 Därav förfall inom 1-5 år 125 94 341 273 Därav förfall senare än 5 år 194 239 450 519 69

RÄKENSKAPER Not 25 Koncerninterna förhållanden Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning Enhet Ägd andel Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna Kommunen 9 007 98 Skellefteå Museum AB 60 % Västerbottensteatern AB 40 % Visit Skellefteå AB 51 % Science City Skellefteå AB 49 % Skellefteå Stadshus AB 100 % 771 9 007 98 98 Skellefteå Kraft AB 100 % 761 98 Skelleftebostäder AB 100 % Fastighets AB Polaris 100 % 7 Skelleftebuss AB 100 % 4 Skellefteå City Airport AB 100 % 10 3 Ränta och Försäljning Lån borgensavgift Borgen Enhet Ägd andel Intäkt Kostnad Givare Mottagare Intäkt Kostnad Givare Mottagare Kommunen 351 170 16 10 400 Skellefteå Museum AB 60 % 11 8 Västerbottensteatern AB 40 % 9 5 Visit Skellefteå AB 49 % 4 Science City Skellefteå AB 100 % 3 Skellefteå Stadshus AB 100 % 141 23 170 151 16 8 800 Skellefteå Kraft AB 100 % 159 24 87 1 560 Skelleftebostäder AB 100 % 47 13 41 1 Fastighets AB Polaris 100 % 46 1 11 Skelleftebuss AB 100 % 1 1 39 Skellefteå City Airport AB 100 % 6 1 70

RÄKENSKAPER Redovisningsprinciper Skellefteå kommuns årsredovisning är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med god redovisningssed. Även de kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet med god redovisningssed, i huvudsaklig överensstämmelse med bokföringslagen, årsredovisningslagen och aktiebolagslagen. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag som kommunen har minst 20 procent inflytande i. Under året har Science City AB, där ägarandelen uppgår till 51 procent, flyttats från kommunen till Skellefteå Stadshus AB. Skellefteå kommun använder två olika redovisningsprinciper i den sammanställda redovisningen. Enligt rekommendation 8.2 kan civilrättsliga underkoncerner konsolideras på två sätt. Huvudmetoden innebär att varje enskilt koncernföretag konsolideras var för sig. Den alternativa metoden innebär att de civilrättsliga underkoncernernas bokslut används för konsolidering i kommunens sammanställda redovisning. När alternativ metod används ska nödvändiga justeringar göras. Alternativ metod har använts för konsolidering av Skellefteå Kraft AB koncernen och har avvikit från rekommendation 8.2 genom att inte göra justeringar för intresseföretag som konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden och för minoritetsintressen som uppstått vid konsolidering av delägda dotterföretag. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas, när dessa förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster/förluster samt intäkter och kostnader för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på decemberprognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tillfälligt statsbidrag till kommuner för att hantera rådande flyktingsituation Enligt yttrande från Rådet för kommunal redovisning (RKR) bör detta statsbidrag periodiseras med en jämn fördelning från den månad 2015 när kommunen bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning till och med 2016. Kommunen har valt att periodisera bidraget under perioden november 2015 till december 2016. Intäkten för år 2016 blir då 61 mnkr. Kostnader Avskrivningar Från och med år 2014 har Rådet för kommunal redovisning (RKR) reviderat rekommendationen 11.4 gällande materiella anläggningstillgångar. Kommunen har fattat ett beslut som fastställer tillgångstyper och komponenter. För att en tillgång ska delas upp i komponenter ska tillgångens anskaffningsvärde uppgå till minst 2 mnkr och värdet för en enskild komponent till minst 200 tkr. Uppdelning i komponenter för befintliga tillgångar har gjorts under 2014 för tillgångar med ett restvärde på 5 mnkr och ett restvärde som uppgår till minst 30 procent av anskaffningsvärdet. Tillgångar som bokförts utifrån geografiska områden har inte delats upp i komponenter. Lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Avskrivningsmetod Linjär avskrivningsmetod, det vill säga lika stora nominella belopp varje år, tillämpas. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. 71

RÄKENSKAPER Gränsdragning mellan kostnad och investering Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett värde på minst ett halvt prisbasbelopp (exklusive moms) ska klassas som anläggningstillgång. En samlad anskaffning av inventarier och kapitalvaror till ett sammanlagt värde överstigande två prisbasbelopp ska klassas som anläggningstillgång. Motsvarande gräns gäller för finansiella leasingavtal. Avsättningar En avsättning har bokförts i kommunens bokslut. Avsättningen avser återställandet av den gamla deponin vid Degermyrans avfallsanläggning. Återställandet påbörjades 2010 och beräknas vara färdigställt senast 2023. Sluttäckning görs etappvis årligen. Återställandet består av markmodulering, tätskikt, täckmaterial och markplanering för återvegetation. Pensioner Anställda Pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Förtroendevalda Förtroendevalda med mer än 40 procent sysselsättningsgrad har visstidsbegränsade anställningsvillkor med visstidspension. Pensionen regleras i PBF antaget av kommunfullmäktige (2004-03-11 48) att gälla från och med 2003-01-01. Antalet förtroendevalda med dessa anställningsvillkor uppgick 2015-12-31 till sex personer. Tre förtroendevalda hade under 2015 utlösta visstidspensioner. Totalt utbetalades 945 025 kr. Vd i kommunägt bolag Vid uppsägning av vd från arbetsgivarens sida har vd rätt till varierande engångsersättning motsvarande 12 24 månadslöner. Vd omfattas av tjänstepensionsförmåner enligt ITP-planen eller PA-KFS med 65 års pensionsålder. 72

REVISIONSBERÄTTELSE 73