Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun Fem år i siffror...4 Kommunens organisation...5 Vart gick skattepengarna?...

Årsredovisning 2014

Innehållsförteckning Fem år i siffror...4 Kommunens organisation...5 Vart gick skattepengarna?...6 Vision...8 Förvaltningsberättelse... 10 Samhällsekonomisk utveckling... 11 Regional utveckling och samverkan... 12 Befolkningen... 14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad... 16 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål... 18 Finansiell analys... 26 Räkenskaper... 33 Redovisningsprinciper... 46 Sammanställd redovisning - koncernen... 48 Personalredovisning... 49 Vi jämför oss med andra kommuner... 52 Verksamhetsberättelse... 54 Kommunfullmäktige... 55 Kommunstyrelsen... 56 Omsorgsstyrelsen... 59 Bildningsstyrelsen... 62 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd... 64 Västmanland-Dalarna lönenämnd... 66 Gamla Byn AB... 67 Avesta Industristad... 68 Avesta VA och Avfall AB... 69 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund... 70 Kommunens revisorer... 71 Presentation av kommunstyrelsen... 73 Begreppsförklaringar... 74 Revisonsberättelse... 76 Årsredovisning Avesta kommun 2014 3

Fem år i siffror Resultaträkning (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter 278 234 242 245 259 Kostnader -1230-1184 -1242-1265 -1302 Avskrivningar -29-22 -22-29 -24 Verksamhetens nettokostnader -981-972 -1022-1049 -1066 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1008 1011 1032 1065 1093 Finansnetto -2-5 3-8 3 Extraordinära intäkter/kostnader 21 Årets resultat 25 34 13 29 32 Nettoinvesteringar 49 30 38 38 45 Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar 1340 1414 1443 1482 1488 Omsättningstillgångar 68 99 116 148 106 Summa tillgångar 1 408 1 513 1 559 1 630 1 594 Eget kapital 212 232 246 275 307 Skulder och avsättningar 1196 1281 1313 1355 1287 Summa skulder och eget kapital 1 408 1 513 1 559 1 630 1 594 Nyckeltal per invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Antal invånare 21 583 21 486 21 467 21 582 22 022 Nettokostnad/invånare* 45 494 45 256 47 585 48 579 48 429 Skatteintäkter och generella avgifter/invånare 46 695 47 064 48 050 49 337 49 741 Totala tillgångar/invånare 65 243 70 426 72 637 75 557 72 391 Långfristig skuld/invånare (inkl internbank)* 43 156 48 369 49 637 48 836 43 656 Pensionsåtagande/invånare 29 931 33 510 33 112 36 975 33 603 Eget kapital/invånare 9 847 9 274 11 451 12 741 13 949 Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 97,3 96,2 99,0 96,5 97,4 97,5 96,7 98,7 97,3 97,1 Soliditet % 32 35 36 38 44 Soliditet %, inkl bolagens del av upplåning 15 15 16 17 19 * i långfristiga skulder ingår hela koncernens lånestock. 4 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunens organisation Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun. Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. Årsredovisning Avesta kommun 2014 5

Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar... 80% kommer från skatter och generella statsbidrag 18% kommer från avgifter 2% kommer från finansiella intäkter 0 % kommer från realisationsvinster 0% 2% 18% 80%... och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här år 2014 28,53 kronor till för- och grundskoleverksamhet 23,13 kronor till vård och omsorg 11,84 kronor till kommunövergripande verksamhet 9,76 kronor till gymnasieskola och vuxenlärande 7,20 kronor till individ och familjeomsorg, psykiatri 5,95 kronor till LSS-verksamhet 4,64 kronor till kultur, fritid & turism 2,88 kronor till årets resultat 2,14 kronor till kollektivtrafik, samhällsbetalda resor 1,96 kronor till teknisk service, gator & vägar 0,85 kronor till plan och byggverksamhet 0,50 kronor till musikskola 0,47 kronor till arbetsmarknadsåtgärder och integration 0,15 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 2014 visar Avesta kommun återigen upp ett starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på ett gott arbete i förvaltningar och styrelser. Det är även viktigt att vi amorterat mycket under året eftersom det ger oss mer utrymme för framtida investeringar. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga. 2014 var år två på vårt treåriga projekt Avesta 2020. Efter projektets utgång 2015 kommer arbetssättet och ambitionen inte längre vara ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt. Avesta 2020 har tre övergripande mål, det är att öka det totala antalet arbetstillfällen med 350, att minst 20 nya företag startas under perioden samt att Avesta kommun ska ha en befolkningsökning. Som resultatet ser ut nu efter två år ser vi ut att klara alla tre målen. Antalet arbetstillfällen har ökat med 321, antalet nystartade företag som startats efter stöd/samarbete med Avesta 2020 är 26 och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder. I slutet av året lanserades Avesta kommuns nya marknadsföringskampanj Vi är Avesta som bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss och det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärksammas runt om i hela landet och att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. Varje dag i Avesta kommun jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och utmaningar återstår. Lars Isacsson Årsredovisning Avesta kommun 2014 7

Vision Avesta 25 000/2020. Avesta är 2020 en inflyttningsort med 25 000 invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 8 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Förvaltningsberättelse 10 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Samhällsekonomisk utveckling Fortsatt svag och ojämn tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien är god så är tillväxten i euroländerna mycket svag. Även i våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen försämrats. I åtskilliga länder har arbetslösheten fastnat på höga nivåer så även i Sverige. Den globala inflationen är låg. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Den låga inflationen är inte enbart konjunkturell. Även den tekniska utvecklingen med näthandel förstärker priskonkurrensen. Därtill kommer att det råvarudrivna inflationstrycket har minskat. I den långdragna lågkonjunkturen har Sverige klarat sig relativt bra med ökad sysselsättning och bra skatteunderlagstillväxt. Den höga arbetslösheten beror på att arbetskraften ökat. Tillväxten i svensk ekonomi har dock dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013, vilket beror på den internationella utvecklingen och en fortsatt svag utveckling av både svensk export och inhemsk efterfråga. Nivån på orderstocken i tillverkningsindustrin är dock relativt gott. Bedömningen är att hushållens ekonomi kommer att förbättras och tillsammans med mindre åtstramande finanspolitik kommer tillväxten att ta fart från och med 2016. Den ökade tillväxten i ekonomi kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn på grund av tillfälliga medel som konjunktursstöd och återbetalningar av AFA premier ser resultaten i sektorn som helhet att komma försämras under både innevarande och kommande år. Från ett resultat för hela kommunsektorn på 3,5 procent 2013 bedöms resultatet för sektorn 2014 endast uppgå till 1,1 procent och ytterligare försämras kommande år. Stora demografiska förändringarna bidrar till ett tilltagande kostnadstryck och ett ökat behov av investeringar i offentlig sektor. Verksamheter som kostnadsmässigt förväntas dra iväg är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Ett ökat antal asylsökande leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. Sveriges kommuner och landsting har presenterat ett antal åtgärdsförslag till regeringen i syfte att förbättra samspelet mellan stat och kommun, för en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och en träffsäkrare statligt ersättningssystem. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt på grund av ökad arbetskraftsdeltagande. Den starka ökningen förväntas bestå fram till 2017. I dagsläget råder dock en hel del oklarheter när det gäller statliga specialinriktade satsningar. Årsredovisning Avesta kommun 2014 11

Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan 2010-2021 finns ett stort investeringsprojekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och Trafikverket arbetar vidare med planarbetet och ett första symboliskt spadtag togs i slutet på november. Förbifarten beräknas kunna tas i bruk 2017. På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. I nationella planen för transportsystemet föreslås att ca 519 mkr satsat på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, 2006 2016 Bergslagssatsningen fortsätter med att en ny projektansökan om EU-medel lämnas in för perioden 2014-2016. Under våren har fokus för Verket/Avesta Art varit på temat Konstrum Bergslagen, ett samarbete mellan Smedjebacken/Meken, Grängesberg/ Maskinhuset och Avesta/Verket. Inom samarbetet lyfter olika aktiviteter och arrangemang upp besöksmålen med Avesta Art i Verket som dragare. Bergslagssatsningen har breddning av Bergslagens näringsliv via turismdriven tillväxt som yttersta mål. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Kommunen inledde under våren ett samarbete med Rewilding Europe, vilket innebar att sex av Avesta Visentparks djur transporterades till Rumänien där de släpptes fria, något som bland annat uppmärksammats av den brittiska dagstidningen The Guardian. Avsikten är att förvilda Europa och arbetet med att bevara visenterna som varit en utrotningshotad djurart. Djuren återfinns nu i södra Karpaterna där de successivt ska anpassa sig till allt större hägn innan de släpps helt fria. Södra Dalarna Turism Under 2014 avslutades Avesta och Hedemora kommuners turismprojekt, inom Södra Dalarna Turism. Projektets aktiviteter och kontakter med besöksnäringens entreprenörer har innehållit marknadsföring, omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, mässmedverkan med mera. Samarbetet kommer dock att fortsätta i något förminskad omfattning utan projektpengar under 2015. Samtidigt som projektet går mot sitt slut så har fråga lyfts i samarbetet med Dalarnas övriga turistdestinationer genom Visit Dalarnas ledningsgrupp om Dalarnas turismorganisationer och bolag skulle kunna ha en ökad samverkan. Södra Dalarna Turism kommer i väntan på resultatet av denna utredning att samverka med Visit Södra Dalarna AB (Ludvika-Smedjebacken-Gagnef- Säter-Falun-Borlänge) genom att lyfta över vårt produktutbud till deras hemsida och samverka i marknadsföring. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner, främst med Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun i samverkan med Intresseföreningen Bergslaget och Industriellt Utvecklingscentrum/trä samt Skogsriket Dalarna fortsatte även detta år att lyfta basindustrins betydelse och framtid. För andra året i rad stod Avesta kommun som arrangör under 2014 för en mycket välbesökt och uppmärksammad konferens på temat Trä- och skogsindustrins framtid i Sverige under Avestasamtalen. 12 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Under året har inletts diskussioner med KTH utifrån deras intresse av utökat samverkan med Avesta, Borlänge och Dalarna inom några olika områden. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för 2014-2020 har kommit igång och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Större prick på kartan markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. Årsredovisning Avesta kommun 2014 13

Befolkningen År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 438 Snitt -25-101 76-5 -51 132 Avesta växer! Under 2014 ökade Avestas befolkning med 440 personer. Det är andra året i rad Avesta växer. Förra året ökade med 115 personer. Den 31 december 2014 bodde 22 022 personer i Avesta kommun. Ett sådan stor befolkningsökning har inte skett i Avesta 1960- talet. Ökningen är på 2 procent, vilket är den nionde bästa siffran i Sverige. Flyttnettot är positivt med 468 personer. Det beror mycket på den stora positiva inflyttningen från utlandet med 438 personer. För ovanlighetens skull är också flyttnettot positivt mot övriga Sverige med 33 personer medan övriga Dalarna är något negativt med tre personer. Befolkningen ökar i samtliga ålderskategorier upp till 65 års ålder. Födelsenettot är totalt negativt, minus 38 personer. Glädjande nog är födelsenettot positivt under andra och tredje kvartalet med sju personer. Detta med positivt födelsenetto har inte skett i Avesta sedan i början av 1990-talet. Antalet barn som föddes under 2014 halvåret var 213 medan antalet personer som avled uppgick till 251. I tre av de fyra församlingarna har befolkningen ökat. Ökningen i centrala Avesta är 158 personer, i Folkärna 224 och i By 74 personer. I Grytnäs har befolkningen minskat med 16 personer. Folkhälsa En hållbar kommun med en god folkhälsa innebär att människor mår bra där de lever, arbetar och bor samt att hälsan är jämlikt fördelad i samhället. Under året har vi inom Avesta kommun introducerat ett verktyg för att arbeta med hållbarhet ekonomiskt, ekologiskt/miljö samt socialt, Nyckeln till hälsa och hållbar samhällsutveckling, 7 landmärken. Arbetet fortsätter under 2015. 14 Årsredovisning Avesta kommun 2014

De tre följande av de elva nationella målområden för folkhälsoarbete är prioriterade i Avesta. Sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa. Barns och ungas uppväxtvillkor. Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel prevention. Under året har rapporten från LUPP (Lokala ungdomsprogrammet) 2013 färdigställts. Rapporten visar att svarande ungdomar i Avesta har en god och jämlik hälsa. Man kan inte utläsa några skillnader utifrån socioekonomiska faktorer. Avestas ungdomar är också nöjda med sin fritid och vad det finns för fritidsaktiviteter i kommunen. I rapporten kan man också utläsa att svarande ungdomar känner sig trygga i Avesta. Ungdomars delaktighet och inflytande är utvecklingsfrågor för kommunen, att öka intresset och kunskapen kring vikten av att använda sitt inflytande och vara delaktig i den kommun där man bor. Hela rapporten hittar du på www.avesta.se I Hälsa på lika villkor 2014 Dalarna ser vi trender i hälsoläget hos befolkningen. Bra allmänt hälsotillstånd: Män Kvinnor Riket 76% 71% Dalarna 71% 68% Avesta 69% 62% Avestas befolkning har en mer stillasittande fritid än övriga länet och riket, skillnaderna är dock inte signifikanta. Däremot har vi signifikant färre män i Avesta som är fysiskt aktiva 30 minuter dagligen jämfört med länet och riket. För kvinnor kan ingen skillnad utläsas. Befolkning med riskabel alkoholkonsumtion är något färre i Avesta jämfört med länet och riket. För Avesta kan man utläsa skillnader i riskbruk av alkohol mellan könen. Fler män än kvinnor har ett riskbruk av alkohol. Fler män och kvinnor i Avesta röker dagligen jämfört med länet och riket. Enkäten visar också att Avesta har högre andel män med fetma, 21 procent jämfört med länets 17 procent och rikets 14 procent. Källa: Hälsa på lika villkor Dalarna 2014, se hela rapporten på avesta.se Årsredovisning Avesta kommun 2014 15

Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende Planer har tagits fram för att utöka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen och vid Bruksklubben. Planen för Bruksklubben avvaktar antagande utifrån nya bullerregler, där man i början av januari nästa år troligen kommer att öppna upp för mer generösa regler vad gäller buller och bostäder. Planerna ger möjlighet till ett femtiotal nya lägenheter varav Gamla Byn AB kommer att stå för samtliga. Under 2014 har tre detaljplaner tagits fram som sanktionerat ändringar som redan i praktiken genomförts. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kring LIS-områden, som kan möjliggöra byggnation i strandnära lägen har antagits av kommunfullmäktige i april 2014. Månsboområdet har öppnats för exploatering. Området blev klart hösten 2010. Fyra hus har färdigställts under 2011 och 2012 och ytterligare två är under byggnation 2014. Inom projektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet har statistik kring boende tagits fram och möjliga externa intressenter kopplade till Avesta kommun har besökts och denna statistik har presenterats. En annonsering förbereds för att efterhöra det faktiska intresset hos externa byggare att nyproducera hyreshus på centrala tomter för detta ändamål i Avesta. Under 2014 har tre villor färdigställts i kommunen och fem fritidshus. Näringsliv Under första halvåret 2014 har det skett både positiva och negativa förändringar hos Avestas två större företag Outokumpu re-spektive Stora Enso Fors. Stora Enso Fors har verkställt företagets tidigare rationaliseringsbeslut vilket innebär att över 100 tjänster tagits bort på olika sätt. Outokumpu har trots en tuff ekonomisk situation förberett sig på olika sätt för en ökad produktion under hösten genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Merparten av dessa kommer från Outkumpus nu nedlagda anläggning i Långshyttan. Stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i det utökade Källhagens industriområde. Detta har även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68 från industriområdet Källhagen. Likaså finns ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70. Dalahästområdet är, i och med nu pågående byggnation av ny Willys och Rustabutik, fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde. Näringslivets struktur Näringslivets struktur är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med: * 36 procent på industri- och byggtjänster * 31 procent på privata tjänsteföretag * 30 procent på offentliga tjänster * 3 procent areella näringarna I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. En viss utjämning har dock skett under 2014. Under 2014 har 85 nya företag registrerats i Avesta, 23 företag har gått i konkurs och 26 företag har upphört. Detta innebär att nettotillskottet av antalet företag under 2014 uppgår till 36. Räknat per 1000 invånare har 3,6 företag registrerats under året i Avesta. Genomsnittet i Sverige uppgår till 6,4 registrerade företag per 1000 invånare vilket är en uppgång med 8,6 procent. Handeln Under våren har en ny ekonomisk förening som ska verka för utveckling av Avesta bildats Avesta Stads Utveckling (ASU). Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Målsättningen för föreningen i det korta perspektivet är att öka antalet medlemmar så att ASU kan bli en kraftfull part i utvecklingen av Avesta. I Avesta centrum har omflyttning av befintliga butiker skett då bland annat Systembolaget flyttat från Avestagallerian till Cityhuset. Vidare så har Åhlens i Avestagallerian tagit beslut om att avveckla sin butik. Sammantaget innebär detta stora förändringar på butikssidan i Avesta centrum som kommer att märkas kommande år. I Dalahästområdet färdigställs ett nybygge som innebär att Rusta etablerar sig i Avesta under 2015 samt att Willys flyttar till större nybyggda ytor. Detta innebär att Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 aktualiseras. Arbetsmarknad Den totala sysselsättningen för 2013,(den senaste statistiken) är 9 845 arbetstillfällen vilket innebär en svag nedgång sedan 2012 med cirka 150 arbetstillfällen. Den största nedgången har skett på industrisidan med 158 arbetstillfällen följt av företagstjänster med 61 arbetstillfällen och byggverksamhet med 22 arbetstillfällen. På motsvarande sätt har den största ökningen under året skett inom vård och omsorg med 34 arbetstillfällen, energiförsörjning med 29 arbetstillfällen och handel med 27 arbetstillfällen. Fördelningen av arbetstillfällen på olika sektorer i Avesta 2013; industri- och byggtjänster 3 510, privata tjänster 3 057, offentliga tjänster 2 919 samt areella näringar 267. 16 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Antal arbetslösa i Avesta kommun 18-64 år 18-24 år 2010 dec 945 246 2011 dec 874 241 2012 dec 879 256 2013 dec 1 052 278 2014 dec 1 106 268 Arbetslöshet andel % av registerbaserade arbetskraft totalt 18-64 år 18-24 år 2013 dec Avesta 9,8 22,8 Dalarna 7,8 16,5 Sverige 8,6 17,2 2014 dec Avesta 10,3 22,1 Dalarna 7,3 14,4 Sverige 8,1 14,8 Den totala arbetslösheten i Avesta har förändrats i en negativ riktning under året och uppgår till 1 106 personer, varav 268 är ungdomar mellan 18-24 år. Per 31 december 2014 ligger den totala arbetslösheten, inklusive personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Vad gäller ungdomar mellan 18-24 år ligger arbetslösheten mycket högre än både Dalarna och riket. För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA deltagit i länsprojektet Unga till arbete som initierats och leds av Region Dalarna. Projektet avslutas i december 2014. Ett motsvarande projekt På väg till jobbet för personer mellan 25 och 64 år på Omsorgsförvaltningen har avslutats under 2014. I projektet Unga till arbete har 49 ungdomar deltagit under 2014 varav 45 stycken avslutade programmet. Av dessa gick 73 procent till arbete eller studier efter programmets avslutning. Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation, största befolkningsgruppen är i åldrarna 59-65 år. Generationsskiftet i regionerna visar att arbetskraften kommer att minska i Dalarna under flera år framöver. Enligt arbetsförmedlingen är detta en följd av generationsskiftet och att arbetsmarknaden domineras av ersättningsrekryteringar i Dalarna, att det kommer att bli brist på vissa kompetenser samtidigt som det finns ett överskott av sökande med kompetenser som inte efterfrågas. Pendling Under 2013 (senaste officiella siffrorna) har 1 968 personer pendlat in till Avesta för arbete eller studier. Motsvarande siffra för personer som pendlat ut är 1 909. Pendlingsöverskottet in i kommunen är därmed 59 personer. Detta är en minskning sedan 2012 med 91 personer medan snittsiffran de senaste fem åren varit 174. I Dalarna är det fem kommuner som har positiv inpendling 2013 där Borlänge har i särklass flest med 4 418 personer. De kommuner som har flest pendlare till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. De kommuner som Avestaborna pendlar mest till är Hedemora, Borlänge och Fagersta. Detta följer väl mönstret för de sista fem åren. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå 25 000 invånare år 2020. Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan 2013-01-01-- 2015-12-31. Under hösten färdigställdes lokaler i före detta Grovplåten i Koppardalen, numera Koppardalens Utvecklings Centrum som ett nav för Avesta 2020. Årsredovisning Avesta kommun 2014 17

God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på en balans i kommunernas ekonomi. Reglerna för god ekonomisk hushållning anger dessutom att förvaltningsberättelsen ska omfatta en utvärdering och en samlad bild över hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts, både finansiellt och verksamhetsmässigt såväl på kort sikt som på lång sikt. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell som fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och Budget och att kommunen har förmåga att löpande anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi. Avesta kommun har under de senaste sex åren uppnått balanskravet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på två procent under respektive år 2009-2014 med undantag för 2012 när en avsättning för återställande av Karlslund gjordes med 44 mkr. För 2014 motsvarar ett resultat på två procent, enligt god ekonomisk hushållning, 22 mkr för Avesta och årets resultat uppgår till 32 mkr. Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 som kan avsättas i en resultatutjämningsfond att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktigebeslut finns om både fondering och i anspråktagande. Med tidigare års överskott och årets resultat kommer fonderingen att totalt uppgå till 33,1 mkr. Standardkostnaden är den kostnaden som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheterna på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. I nedanstående tabell framgår Avestas standardkostnader för våra verksamheter under de senaste åren. 2013 2012 2011 2010 2009 Barnomsorg 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg -4,1 6,8 4,8 7,1 3,4 Mer kostnader än 10 procent jämfört med standardkostnaden jämförbara kommuner redovisar gymnasieskola med 17,9 procent medan äldreomsorgen i kommunen har en lägre kostnadsnivå än jämförbara kommuner med 10,2 procent. Att grundskolan redovisar högre kostnader än vad som motiveras av strukturen förklaras av den politiskt beslutade Avestamodellens ambition att erbjuda samtliga barn skolgång på hemorten, oavsett vilka behov som eleverna har, samt den politiska viljan om en hög personaltäthet och att bevara små skolenheter. Stor nettoinflyttning under 2014 har ökat kostnadstrycket initialt på barnomsorg och grundskola. 18 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2014 Från och med 2005 ställs, i kommunallagen och kommunala redovisningslagen, krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska årligen följas upp i minst en delårsrapport och i årsredovisningen. Ramen runt målet visar hur väl målnivån är uppnådd. Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått/ej avstämt Hållbar utveckling/klimatneutralt Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilösningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. * Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi. Målet delvis uppnått/inte avstämt Energi- och klimatstrategin 2009-2012 har 13 delmål som omfattar byggnationer, industri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering och kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, övergång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom 2015. Målet att energiförbrukningen i kommunala byggnader ska minska med 1,5 procent är uppnått. Energiförbrukningen har minskat med 5,1 procent för bostäder och med 3,3 procent för lokaler som fastighetsbolaget äger och förvaltar. För fastigheter i teknisk service ägo har energiförbrukningen minskat med 5 procent. Målet att minska energiförbrukningen för vägbelysningen är nästan uppnått. Minskningen uppgår till 22 procent jämfört föregående år medan målet är att minska förbrukningen med 25 procent. Målet med att minska användningen av fossila drivmedel för tjänsteresor/personaltransporter med 10 procent per år jämfört med 2012 är inte uppnått på grund av att nya fordon införskaffats i nystartsprojektet. Exkluderas ökningen av fordonspark har däremot förbrukningen minskat med 16 procent. För leasingbilarna inom omsorgen har fossila drivmedel ökat med 66 procent på grund av avslutat elbilsprojekt och ett utökat behov inom hemtjänsten och transport av matlådor till äldre i eget boende. Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har 16 av 17 åtgärder enligt strategin uppnåtts. Målet att Avesta kommun ska återcertifierats som Fairtrade City har uppnåtts. Målet att minska kasserad mat är inte avstämt. En första mätning är genomförd och kommer att utgöra referens för kommande avstämningar. Att avstämma antal kollektivresanden har inte varit möjligt eftersom tillförlitlig statistik saknats. Årsredovisning Avesta kommun 2014 19

Medborgarinflytande Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. * Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Målet delvis uppnått/inte avstämt Målet att antal medborgarförslag ska öka är uppnått. Under året har 35 medborgarförslag, varav fem gemensamt och motion, inlämnats. Antal deltagare vid träffpunkt Avesta bygd har mätts genom enkätsvar, vilket exkluderar ett fåtal deltagare som inte lämnat in. Det är svårt att uppnå en ökning från plats till plats på grund av orternas olika stora upptagningsområden. Inom V-Dala miljö- och byggnadsnämnd har andelen utvecklade samråd i planeringsprocessen ökat. Under året har översiktligt planarbete pågått, dels program för Koppardalen dels för Krylbo. I båda dessa har medborgardialog i olika former genomförts även riktat till barnoch ungdomar. Andelen brukare inom äldreomsorgen som upplever ett gott bemötande uppgår enligt hemtjänsten 97 procent och inom äldreboende 90 procent. I arbetet med Avesta 2020 ingår även att förenkla och förbättra medborgarnas och företags kontakter med Avesta kommunkoncern. Företagsvägledarna är en grupp som träffar befintliga företagare och de som funderar på att starta eget regelmässigt. Ett projekt vars syfte att utreda möjligheten till ett servicecenter har påbörjats under 2014. * Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index (NII) för faktorerna påverkan och förtroende Målet inte avstämt Medborgarenkäten kommer att genomföras våren 2015 och i denna attitydundersökning avstäms bland annat inflytande och Avesta som en plats att bo och leva i. 20 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Ungdomsstaden Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomarna ett reellt inflytande genom ett ungdomspolitiskt program som vi kallar Ungdomsrepubliken. I Ungdomsrepubliken tar vi tillvara på ungdomarnas kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. * Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Målet inte uppnått/inte avstämt Medborgarenkätens mätning av ungdomarnas inflytande kommer att mätas i nästa medborgarundersökning våren 2015. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) genomfördes 2013. Resultatet från 2013 kommer att utgöra referens för en förnyad LUPP undersökning under 2016. Bildningsstyrelsen bedömer att ungdomarnas kännedom om vilka forum som finns för att kunna påverka är ett utvecklingsområde. Enligt genomförd enkät har dock elevers upplevelse av inflytande inom skolan ökat. *Andelen som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka Målet inte uppnått Målet att andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i Avesta inom fyra år ska uppgå till minst 80 procent är inte riktigt uppnått. Andelen uppgår till 77,1 procent. Målet att andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet ska uppgå till minst 82 procent är inte uppnått. Andelen behöriga uppgår till 79,6 procent. Årsredovisning Avesta kommun 2014 21

Folkhälsa/Trygghet Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunalservice som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. *Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är fyra av de elva nationella målområdena för folkhälsa Ekonomisk och social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, Fysisk aktivitet Målet inte uppnått/inte avstämt Mätning för saknar kontantmarginal i Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 visar en signifikant högre utsatthet bland kvinnor än män i Avesta. Generellt föräldrastöd är inte infört, men en lansering av Föräldraforum sker under 2015. Antal drogförebyggande insatser och arrangemang för ungdomar är uppnått. Arrangemang har anordnats vid fem tillfällen under året kopplat till de större, kritiska helgerna. Förebyggande arbete pågår ständigt med övriga samhällsaktörer även via BUAD (barnunga-alkohol-droger) som arbetar för att ungdomar ska välja en drogfri livsstil. Utredningen Hälsa på lika villkor visar att det allmänna hälsotillståndet är något sämre i Avesta och att rökning förekommer i högre utsträckning än i länet och riket. Däremot är riskabel alkoholkonsumtion något lägre i Avesta än i länet och riket. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning i socialtjänsten har i Avesta försämrats från 86 procent föregående år till 74 procent 2014. * Trygghet- Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta Målet delvis uppnått/inte avstämt Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen mäts via medborgarenkätet som kommer att genomföras under 2015. Målet att satsa på trygga gång- och cykelvägar är uppnått. Åtgärdade sträckor har ökat jämfört föregående år och dessa vägar är prioriterade inom väghållningen. Andelen brukare inom äldreomsorgen som upplever trygghet uppgår inom hemtjänsten 91 procent och inom äldreboende 87 procent. Andelen ungdomar i BUAD aktiviteter har ökat. Elevtrygghet bekräftas genom en i skolan genomförd enkät. Genom verksamheten Fyrsteget har arbetsmarknadsstöd samordnats och förenklat för individen. 22 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kulturstaden En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang Måluppfyllelse som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden som utökats från Koppardalen, Outdoor och Sport med Kulturstaden. * Öka antalet besökare till våra kulturella besöksmål med 10 procent per år Målet inte uppnått Antal besökare i Visentparken har minskat med 7 procent och antalet besökare till Verket har minskat med 3 procent jämfört föregående år. Däremot har antal besökare till Avesta Art i Verket ökat med 3,7 procent. * Det ska finnas ett varierat utbud av aktiviteter vid Verket och Avesta Visentpark. Målet uppnått En breddning av kulturutbudet i Verket mot barnfamiljer har genomförts under året. Samverkan mellan Avesta musik- och kulturskola och Verket pågår. Avesta har bibehållit regionala uppdrag inom internationella samtida konst och Dalarnas Barnbildcenter. Utbudet av aktiviteter i Visentparken har utökats med souvenirbutik, lekmiljö för barn, sommarlustspel och extraaktiviteter som exempelvis julbord på andra tider än parkens säsong. Målet att antal nöjda besökare ska öka med 10 procent jämfört med föregående år är uppnått enligt genomförda besöksenkäter. *Kommunen ska erbjuda färdiga paketlösningar till våra turistmål Målet uppnått Målet mäts genom att de ligger på vår hemsida för Södra Dalarna Turism. Fler paketlösningar har tillkommit i år genom att privata boendeanläggningar nu inkluderar besök både på kommunala och andra besöksmål som paketerbjudanden i sitt utbud. Även de privata besöksmålen har paketerat sitt eget utbud på olika sätt. Kombinationskortet som varit en nyhet har funnits för dagbesök på Verket och Avesta Visentpark är även det en typ av paketering. Årsredovisning Avesta kommun 2014 23

Avesta 25 000 år 2020 Avesta ska 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och gett förutsättningar att växa Måluppfyllelse * Befolkningsökning Målet uppnått Befolkningen har ökat med 440 invånare per helår enligt aktuell befolkningsstatistik jämfört samma period föregående år. * Fler arbetstillfällen Målet bedöms uppnås I projektet Avesta 2020 som bedrivs under perioden 2013-2015 är målet att skapa 350 nya arbetstillfällen och bevara de 9 486 arbetstillfällen som fanns inledningsvis. Per årsskiftet uppgår antal arbetstillfällen till 9 807. Antal nya arbetstillfällen uppgår till 321 och målet på 350 bedöms uppnås vid projekttidens slut 2015. Målet att öka antalet nya företag med 20 under projekttiden är uppnått per 2014. Totalt har 26 nya företag startats upp. Kommunen har från och med 2014 startat 35 nystartsjobb i kommunal regi. Av 191 ungdomar som har haft försörjningsstöd har samtliga haft sysselsättning i exempelvis unga till arbete, på väg till jobbet, ungdomsgaranti via arbetsförmedlingen, deltidsarbete, praktik, gymnasiestudier, språkträning, fyrsteget med mera. Undantaget är ett fåtal ungdomar med ekonomiskt bistånd i en månad samt ungdomar som är sjukskrivna utan SGI, ca 20 procent av ungdomarna. *Bättre näringslivsklimat Målet inte avstämt Målet att vara bäst i Dalarna under perioden i SKL:s företagsenkät Insikten mäts under 2015 och jämförs med resultatet i 2013 års mätning. 2013 var första året för denna mätning och Avesta låg i denna på en 4:e plats i Dalarna. Målet att förbättra vår placering med 100 platser i Svenskt näringslivs ranking under perioden 2013-2015. Vid senaste mätningen försämrades Avestas placering med åtta platser och vi ligger nu på plats 181. Målet avstäms i samband med 2016 års ranking. 24 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Ekonomi Ekonomin ska vara i balans. * Oförändrad skattesats Målet uppnått Skattesatsen är oförändrad * Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2014-2016 uppgå till 99 procent och långsiktigt till 98 procent Målet uppnått Resultatet är uppnått och uppgår per helår till 32,2 mkr, vilket innebär att det långsiktiga resultatmålet enligt god ekonomisk hushållning är uppnått. * Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar. Målet inte uppnått Nettoinvesteringarna uppgick till 45,3 mkr och avskrivningarna till 24,1 mkr. Investeringsvolymen är fortfarande högre än avskrivningsnivån. Avsteg tillåts enligt uppsatt mål för enskilda år. Årsredovisning Avesta kommun 2014 25

Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Resultat Kapacitet Risk Kontroll Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Kapacitet Risk Kontroll 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensionsskulden 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. Resultat och Kapacitet 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamheten intäkter och kostnader 94,5 94,0 96,9 93,7 95,2 Avskrivningar 2,9 2,2 2,1 2,8 2,2 Finansnetto 0,1 0,6-0,3 0,7-0,3 Totalt 97,5 96,7 98,7 97,3 97,1 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För 2014 har målet nåtts med råge då 97 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Kommunens övergripande finansiella målsättning är att kommunens resultat ska utgöra maximalt 98 procent skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen har nått det långsiktiga målet den senaste 5-årsperioden med undantag för 2012 då kostnaderna uppgick till 98,7 procent av skatter och generella bidrag. Resultatet uppgår till + 32 mkr på grund av en positiv skatteutveckling under året och att verksamheterna sammantaget redovisar positiva resultat. 26 Årsredovisning Avesta kommun 2014

2. Självfinansieringsgrad och finansieringsbild av investeringar mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Nettoinvesteringar -49-30 -38-38 -45 Finansiering via skatteintäkter 54 56 35 58 56 Självfinansieringsgrad 110% 185% 93% 153% 124% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansieringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga be-talningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsutrymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 93 till 185 procent av investeringskostnaderna. För 2012 har finansieringen skett med skatteintäkter och genom nyupplåning. För övriga år finansieras investeringarna genom kvarvarande skatteintäkter. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % 2010 2011 2012 2013 2014 Investeringsvolym/nettokostnader 5 3 4 4 4 Nettoinvesteringar 49 30 38 38 45 Avskrivningar 29 22 22 29 24 Nettoinvesteringar/avskrivningar 171 135 175 130 188 Före en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger något under genomsnittet. Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 104 mkr för år 2014. Merparten av bolagens investeringar utgörs av investeringar i lokaler för kommunal verksamhet. Investeringarna de senaste åren har varit betydande. Gamla Byn AB har bland annat byggt bostäder och lokaler för landstinget i kvarteret Örnen för ca 74 mkr, vilka färdigställdes 2013, nybyggnation vid Balders särskilda boende, 40 mkr, färdigställt 2013, omoch tillbyggnationer av skolor i Skogsbo, Karlbo och Åvestadalsskolan färdigställt 2014, för ca 18 mkr. Vatten- och avfallsbolaget har investerat i ledningar och anläggningar för ca 15 för respektive år, 2013 och 2014. 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. I de övriga finansiella intäkterna ingår även riskpremieutdelning om 6 mkr från Gamla Byn AB. mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommun -5,7-5,3-4,9-2,7-1,4 Koncern -25,6-31,4-30,2-29,4-27,7 Räntekostnader 2014 - Internbanken Räntekostnad derivat: 16,6 Mkr Räntekostnad lån: 11,1 Mkr Totalt: 27,7 Mkr 5. Årets resultat Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Årsredovisning Avesta kommun 2014 27

Kommunen redovisar ett positivt resultat vid årsbokslutet med 32 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 30 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 25 mkr bättre än budget och prognoserna för skatteintäkterna har förbättrats sen början på året och utfallet är 3 mkr högre än förväntat. 6. Förändring av kostnader och intäkter Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Årets justerade resultat är positivt 31,3 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resul- 28 tatet ska överstiga ca 22 mkr. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. Enligt Kommunfullmäktigebeslut kan medlen i resultatutjämningsreserven i anspråk tas i samband med lågkonjunktur och under förutsättning att kommunen har ett negativt resultat. Resultatutjämningsreserv Skatter och generella statsbidrag 2 % av skatter och generella statsbidrag Årets resultat efter balansjusteringar 2014 2013 2012 2011 2010 1 095 392 1 064 788 1 031 549 1 011 228 1 007 809 21 908 21 296 20 631 20 225 20 156 31 067 28 787 10 736 31 239 25 398 Att avsätta till RUR 9 159 7 456 0 11 014 5 242 Ackumulerad resultatutjämningsreserv 32 872 23 713 16 256 16 256 5 242 En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Verksamhetens nettokostnad har justerats för jämförelsestörande poster 2012 och 2013 avseende utbetalning av AFA-medel betalats ut, 2013 för avsättning till sluttäckning av deponier. r 2014 har skatteintäkterna ökat med 2,87 procent och kostnaderna ökat med 0,62 procent. År 2013 var kostnadsökningen högre än utveckling för skatteintäkter. För perioden 2010-2014 har intäkterna ökat med 8,69 procent och kostnaderna med 8,19 procent och. För perioden 2009-2013 har ökat intäkterna med 9,04 procent och kostnaderna med 10,62 procent och. Även här har justerats för jämförelsestörande poster 7. Balanskravsutredning 2014 2013 2012 2011 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen 32 208 29 173 13 263 33 276 25 309 - realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning -1 141-386 -2 527-2 037-701 - avgår årets resultat VA - - - - 462 - avgår årets resultat avfallshantering - - - - 328 Årets resultat efter balansjusteringar 31 067 28 787 10 736 31 239 25 398 Balanskrav för år 2014 är uppfyllt. 8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet, % 15 15 16 17 19 Soliditet exkl upplåning som sker för bolagets behov 32 35 36 38 44 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet, inkl samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Soliditet inkl samt. pensionsförpliktelser och löneskatt, exkl. upplåning som sker för bolagens behov Årsredovisning Avesta kommun 2014-24 -22-25 -24-21 -51-50 -57-55 -48 Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 44 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 19 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Nivån är relativt konstant över perioden. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen för pensioner finnsmed i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna i och med att kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas. Den är -48 procent om internbanken exkluderas. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: Eget kapital: Redovisning, enl. blandad modell + 307 Mkr Inkl. total pensionsförpliktelse 341 Mkr

Konsernens soliditet Enligt balansräkning 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet, % 14 20 19 16 19 Inkl samtliga pensionsförpliktelser 2010 2011 2012 2013 2014 Solidetet inkl samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt, % -22-21 -21-23 -19 Koncernens soliditet uppgår till 19 % och det är en förbättring sen 2013 i och med ett bra resultat för året. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden uppgår till ett negativt värde, - 19%. 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. Skulder totalt 900 Mkr Varav: Kommuninvest 350 Mkr Banklån 50 Mkr Certifikatprogram 300 Mkr Obligationer 200 Mkr Marknadsvärde skulder: 900,6 Mkr I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har minskat med 76 mkr under perioden och uppgår till 9 mkr 2014-12-31. I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. 10. Kommunalskatt Avesta kommun Dalarna Riket Primärkommunal skatt 22,44 22,64 20,65 Landstingsskatt 11,16 11,16 11,20 Total kommunalskatt exkl kyrkoskatt 33,60 33,80 31,85 Den totala kommunala skatten exklusive kyrkoskatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 20 öre lägre i jämförelse med länet och 1,75 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,79 kr högre i jämförelse med riket. Risk och kontroll 11. Likviditet 2010 2011 2012 2013 2014 Likvida medel, mkr 3 3 35 81 42 Kassalikviditet 1) 34% 61% 49% 34% 45% Rörelsekapital, mkr 2) -130-64 -53-63 -127 Likviditetsdagar 1 1 10 23 12 1) Kassalikviditet är kortfristiga fordringar + kassa/bank/kortfristiga skulder 2) Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder Likviditetet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och därmed liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten ligger på en låg nivå för kommunen. En bidragande orsak till det är semesterlöneskulden, som utgör en femtedel av de kortfristiga skulderna, och den förväntas inte omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom den checkräkningskredit på 75 mkr, som man disponerar tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet, möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Kommunen har under delar av året nyttjat koncernkrediten. 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bl a ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Kapitalbindningstid 0,97 år Räntebindningstid 4,41 år -exkl derivat 0,21 år Kapital- och räntebindning fördelat per år Årsredovisning Avesta kommun 2014 29

Snittränta per 2014-12-31 inkl derivat 2,93 % och exkl derivat 0,58 %. Snittränta per 31/12 4,00% 2,88% 2,77% 3,14% 2,80% 2,93% 1,86% 2,00% 1,65% 2,60% 1,50% 0,58% 0,00% 2010 2011 2012 2013 2014 I diagrammet nedan visas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden 2013-2053, räknat i fasta priser. Det nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år 2053. Inkl derivat Exkl derivat Derivat 2014-12-31 Ränteswappar: 850 Mkr Marknadsvärde: 954 Mkr 13. Borgensåtagande Kommunal borgen Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunalt borgens- och förlust- 1,4 1,1 0,8 0,8 0,6 ansvar egnahem o småhus Kommunala bolag 0,3 0,3 0,5 0,6 0,6 Övriga ansvarsförbindelser 18,4 17,4 16,7 15,8 14,7 Totalt 20,1 18,8 18,0 17,2 15,9 Det kommunala borgensåtagandet omfattar bland annat förlustansvar för egnahem med 40 procent av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. 14. Pensionsskulden mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Pensioner, kortfristig del 31 30 31 33 34 Avsättningar till pension 66 78 78 91 92 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 549 612 633 674 648 Total pensionsskuld 646 720 742 798 774 Förpliktelse i % av total skuld 85% 85% 85% 84% 84% Aktualiseringsgrad 50% 56% 90% 91% 92% Samtliga belopp redovisas inklusive särskild löneskatt. Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 774 mkr varav 648 mkr inom linjen. Det innebär att 84 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 92 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiserings-graden är den andel, av personakterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. 15. Budgetföljsamhet Styrelsernas budgetavvikelser Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Fullmäktige -0,3-0,6 0,2-0,2-0,3 Kommunstyrelse 15,7 12,7 15,3 7,7 14,5 Omsorgsstyrelse -7,7 0,0-2,0 2,4 1,4 Bildningsstyrelse -3,3-2,5-1,0 1,6-0,5 V-Dala Miljö- och Byggnämnd 1,1 0,9-0,2 0,0 0,7 Summa -4,9 10,5 12,3 11,5 15,8 En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2014 redovisar verksamheten ett positivt resultat i förhållande till budget. 30 Årsredovisning Avesta kommun 2014

16. Känslighetsanalys Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen mkr 8,2 Bruttokostnadsförändring med 1% 12,8 Generella statsbidrag med 1% 1,7 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,4 Förändring av skatteunderlag 1% 10,9 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 12,8 mkr. En löneförändring med 1 procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 8,2 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. Årsredovisning Avesta kommun 2014 31

Räkenskaper Driftredovisning Ack budget Utfall 201412 Utfall 201312 tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige 10 4 610 795 5 710-315 33 4 258-225 Kommunstyrelsen 74 647 296 483 88 779 296 084 14 530 81 202 290 663 7 402 Omsorgsstyrelsen 106 253 515 154 113 683 521 217 1 367 118 875 515 633 2 399 Bildningsstyrelsen 97 112 584 580 121 595 609 636-574 108 525 583 196 1 960 V-D miljö och bygg 33 137 45 369 54 684 66 170 745 53 776 65 857-21 Summa styrelser 311 159 1 446 196 379 535 1 498 818 15 754 362 412 1 459 606 11 515 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -31 900-32 854 954-37 914 6 776 Personalförsäkring pension -35 037-35 650 613-34 832 360 Bokslutsjusteringar 0 0-8 297 8 297 0-5 429 5 429 Finansiella poster 0 0 61-61 1 136-135 Finansiella poster vht -38 0-165 127 0-150 112 Interna poster förvaltning -95 830-95 830-120 028-120 028 0-117 736-117 736 0 Verksamhetens netto 215 329 1 283 391 259 507 1 301 884 25 685 244 677 1 263 682 24 057 Investeringsredovisning Ack budget Utfall 201412 Utfall 201312 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 747 26 353 747 29 132-2 779 0 20 993-101 Omsorgsstyrelsen 0 1 855 0 1 556 299 0 3 670 771 Bildningsstyrelsen 75 15 076 75 15 255-179 0 13 314 1 516 V-D miljö och bygg 0 256 0 163 93 0 242 118 Summa styrelser 822 43 540 822 46 106-2 566 0 38 218 2 305 Årsredovisning Avesta kommun 2014 33

Redovisning av större investeringar Bokslut 2014 Utfall tom 2014 Projekt totalt Beräknas färdigställd Förbättrat vägunderhåll 5 241 13 618 19 100 2015-12-31 Kommentar: Åtgärder för att förbättra kvaliteten på kommunens vägnät. Belysningsprojekt 2013-2015 5 572 12 119 15 000 2015-12-31 Kommentar: Energibesparingsprojekt som pågår för all kommunal vägbelysning. Byte av gammal armatur till ny modern miljövänligare typ samt förändring av antalet belysningspunkter. Traktor med utrustning 1 637 1 637 1 600 Klart Kommentar: Ny traktor till produktionsenheten. Industriområde Källhagen 3 037 3 065 4 400 2015-06-30 Kommentar: Iordningställande av industriområde i kvarteret Källhagen. Sportparken 2 351 6940 6000 Klart Kommentar: Projektet sportparken påbörjades 2011 och färdigställdes under 2014. Projektet har en negativ budgetavvikelse som framför allt beror på att beräknad kostnad för markarbeten inte stämde överens med faktiska kostnader. Sankmark i stora delar av området innebar betydligt större anläggningsarbete för avrinning och dränering och bortledning än planerat. Holmen friluftsbad 4 095 4 167 3 000 2015-03-31 Kommentar: Projektet Holmenbadet påbörjades 2013 beräknas färdigställas under våren 2015. Projektet har en negativ budgetavvikelse som framför allt beror på den missgynnsamma väderlek som var jan/feb 2014. Tjällossning och ihållande regn gjorde att torrläggningsarbetet och markarbetet fördyrades avsevärt. Lägg därtill att kommunens entreprenörer saknade brytningsrätt för sand, vilket innebar att sand behövde transporteras långa sträckor. Allaktivitetsbanor 3 061 3 061 3 200 Klart Kommentar: Projektet Allaktivitetsbanor påbörjades och avslutades under 2014. Fem allaktivitetsbanor har placerats ut i Krylbo, Fors Horndal, Skogsbo och Karlbo. Samtliga är placerade på kommunala skolgårdar. Projektet har slutförts enligt beräknad budget. Kommentar: Fleråriga projekt ingår endast om de påverkar aktuellt bokslutsår. Vissa projekt fortsätter även under 2015. 34 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Resultaträkning Kommunen Koncernen tkr Not Budget 2014 Avvikelse 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 215 329 259 507 44 178 244 677 406 137 421 746 Verksamhetens kostnader 1-1 283 391-1 301 884-18 493-1 263 682-1 357 837-1 339 635 Avskrivningar 1-23 300-24 117-817 -29 418-65 063-150 698 Jämförelsestörande post 1 0 0 0 20 783 20 783 Verksamhetens nettokostnader -1 091 362-1 066 494 24 868-1 027 640-1 016 763-1 047 804 Skatteintäkter 2 923 710 923 161-549 903 837 923 161 903 837 Generella statsbidrag 3 168 590 172 231 3 641 160 951 172 231 160 951 Finansiella intäkter 4 33 800 33 008-792 32 781 572 127 Finansiella kostnader 5-32 938-29 698 3 240-40 756-30 551-41 710 ÅRETS RESULTAT 1 800 32 208 30 408 29 173 48 650-24 599 Årsredovisning Avesta kommun 2014 35

Balansräkning Kommunen Koncernen tkr Not 2014 2013 2014 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska 13 206 491 202 027 1 398 428 1 403 552 anläggningar - Maskiner och inventarier 14 45 727 44 022 55 106 52 837 - Ej aktiverade investeringar 13 23 044 7 270 57 410 16 853 Finansiella anläggningtillg 15 1 213 121 1 228 921 24 417 25 047 Summa anläggningstillgångar 1 488 384 1 482 239 1 535 361 1 498 289 Omsättningstillgångar Förråd 16 62 95 244 310 Fordringar 17 63 458 67 375 85 219 99 680 Kassa och bank 18 42 290 80 973 42 306 103 791 Summa omsättningstillgångar 105 809 148 442 127 769 203 781 SUMMA TILLGÅNGAR 1 594 193 1 630 681 1 663 130 1 702 070 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 19 274 983 245 810 275 161 300 217 Årets resultat 32 208 29 173 48 650-24 600 Summa eget kapital 20 307 192 274 983 323 811 275 617 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 21 92 412 90 616 105 447 102 108 Övriga avsättningar 22 58 928 60 415 59 476 60 973 Summa avsättningar 151 340 151 031 164 923 163 080 Obeskattad reserv 2 550 2 350 Skulder Långfristiga skulder 23 902 456 993 557 902 512 995 634 Kortfristiga skulder 24 233 205 211 111 269 334 265 389 Summa skulder 1 135 661 1 204 668 1 171 846 1 261 023 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 594 193 1 630 681 1 663 130 1 702 070 Ansvars- och borgensförbindelser 25 15 933 17 210 15 385 16 653 Ansvarsförbindelse pensioner 647 978 674 399 647 978 674 399 36 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kassaflödesanalys tkr Not 2014 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 32 208 29 173 Justering för avskrivningar 24 117 29 418 Justering för realisationsvinst 6-1 141-386 Justering för gjorda avsättningar - pensioner 1 796 12 299 - övriga avsättningar -1 487-3 541 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 7 725 1 538 Medel från verkamheten för förändring av rörelsekapital 56 219 68 503 Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar 3 917 13 816 Ökning(-)/minskning(+) förråd 33 34 Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder 22 094 41 497 Kassaflöde från den löpande verksamheten 26 044 123 850 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar 8-46 588-38 237 Inköp finansiella tillgångar 9 0 0 Avyttrade materiella tillgångar 10 1 643 707 Kassaflöde från investeringsverksamhet -44 946-37 530 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar 11 15 000-30 000 Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplånging 12-91 000-10 608 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -76 000-40 608 Årets kassaflöde -94 902 45 711 Likvida medel 1 januari 80 973 35 262 Likvida medel 31 december 42 290 80 973 Årsredovisning Avesta kommun 2014 37

Nothänvisningar Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader är justerade med interna poster mellan nämnderna och finansförvaltningen, samt mellan nämnderna. Kommunen förhyr främst lokaler, fordon och en liten del kontorsutrustning bestående av kopiatorer. Merparten avtal ger möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Pensionskostnader - årets nyintjänande 88 1 175 - årets förändring garantipensioner 255 15 - avgiftsbestämd ålderspension 27 320 26 187 - utbetalda pensioner, intjänade före 1998 23 938 13 176 - utbetalda pensioner, intjänade fr o m 1998 3 277 13 341 - avsättning löneskatt 82 289 - löneskatt individuell del PFA 98 6 628 6 353 - utbetald löneskatt 6 658 6 500 - pensionsförsäkringsavgift 46 42 - ränta, se not finansiella kostnader 68 292 67 078 Aktualiseringsgrad 92% 91% Avgiftsbestämd ålderspension per 31/12 27 534 24 259 Löneskatt 6 680 5 885 34 214 30 144 Avskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar 10 615 9 841 43 956 45 938 Inventarier och maskiner 13 461 12 820 20 663 19 232 Direktavskrivningar 41 475 41 475 Nedskrivningar 0 6 281 346 84 995 Leasingavtal 0 0 58 58 24 117 29 418 65 064 150 698 Not 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 925 349 908 554 925 349 908 554 Prel. slutskatteavräkning 2012 enl RKR:s rekommendation 0 515 0 515 Prel. slutskatteavräkning 2013 enl RKR:s rekommendation -2 339-5 232-2 339-5 232 Prel. slutskatteavräkning 2014 enl RKR:s rekommendation 151 0 151 0 Totalt not 2 923 161 903 837 923 161 903 837 38 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 151 025 145 891 151 025 145 891 Strukturbidrag 2 244 1 222 2 244 1 222 Regleringsbidrag 5 006 9 771 5 006 9 771 Kommunal fastighetsavg 36 924 36 283 36 924 36 283 Kostnadsutjämningavgift -18 727-27 660-18 727-27 660 Avgift LSS-utjämning -4 240-4 556-4 240-4 556 Totalt not 3 172 231 160 951 172 231 160 951 Not 4 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 26 405 26 710 Räntor likvida medel 153 209 Övriga finansiella intäkter 6 450 5 862 572 127 Totalt not 4 33 008 32 781 572 127 Not 5 Finansiella kostnader Räntor upptagna lån 27 737 28 877 Räntor check konto 27 587 Räntor pensionsskuld 1 371 10 820 Övriga finansiella kostnader 562 473 30 551 41 710 Totalt not 5 29 698 40 756 30 551 41 710 Not 6 Realisationsvinst Realisationsvinst materiella tillgångar 1 141 386 Totalt not 6 1 141 386 Not 7 Ej likviditetspåverkande poster Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 800 800 Årets upplösning av investeringsbidrag -100-8 Omklassificering från investering till drift 25 0 Totalt not 7 725 792 Not 8 Inköp av materiella tillgångar Park o gatumark, verksamh fast 1 304 19 Nettoinvestering 45 284 38 218 Totalt not 8 46 588 38 237 Not 9 Inköp av finansiella tillgångar Totalt not 9 0 0 Årsredovisning Avesta kommun 2014 39

Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Not 10 Avyttrade materiella tillgångar Verksamhetsfastigheter 0 0 Mark detaljplanelagd 1 341 572 Park o gatumark 81 0 Lantegendomar 160 0 Bilar/maskiner/inventarier 61 135 Totalt not 10 1 643 707 Not 11 Utlåning/ökning långfristiga fordringar Minskning/Ökning långfristiga fordringar 15 000-30 000 Totalt not 11 15 000-30 000 Not 12 Långfristig upplåning Förändring amortering -91 000-10 600 Totalt not 12-91 000-10 600 Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 367 249 347 744 2 116 306 1 959 679 Investeringar 14 276 19 806 42 718 164 921 Inköp av mark 1 304 20 1 304 20 Avyttringar -501-321 -501-8 315 Nedskrivningar, årets 0-5 861 0-84 471 Avskrivningar -175 837-159 361-761 399-628 282 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Redovisat värde vid årets slut 206 491 202 027 1 398 428 1 403 552 Pågående investering Ingående balans 7 270 4 594 16 853 88 443 Aktiverade pågående investeringar -1 912-6 598-28 950-139 803 Årets pågående investeringar 17 711 7 128 69 532 2 565 Överföring annat konto -25 2 565-25 66 067 Nedskrivning 0-419 0-419 Redovisat värde vid årets slut 23 044 7 270 57 410 16 853 Totalt not 13 229 535 209 297 1 455 838 1 420 405 Not 14 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 221 877 205 572 247 093 229 976 Investeringar 15 167 17 407 18 645 18 354 Avyttringar 0-1 101-345 -1 236 Avskrivningar -191 317-177 856-210 287-194 257 Redovisat värde vid årets slut 45 727 44 022 55 106 52 837 Totalt not 14 45 727 44 022 55 106 52 837 40 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Kommunaktiebolaget 1 1 1 1 Gamla Byn AB 295 987 295 987 0 0 TIPPS/IUC 50 50 50 50 Avesta VA och Avfall AB 2 000 2 000 0 0 298 038 298 038 51 51 Andelar Mellanskog ek förening 19 19 19 19 Kommuninvest ek förening 1 161 1 161 1 161 1 161 KGF Dalarna medlemsinsats 1 1 1 1 1 180 1 180 1 180 1 180 Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest 4 100 4 100 4 100 4 100 Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån 0 0 533 364 Region Dalarna (Dalatrafik) 952 952 952 952 Internbankens utlåning Avesta Industristad AB 187 000 197 000 Gamla Byn AB 657 000 667 000 Avesta VA och Avfall AB 47 250 42 250 891 250 906 250 Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur 20 000 20 000 20 000 20 000 Ack upplösningar statlig infrastruktur -2 400-1 600-2 400-1 600 17 600 18 400 17 600 18 400 Totalt not 15 1 213 121 1 228 921 24 417 25 047 Not 16 Förråd 62 95 244 310 Totalt not 16 62 95 244 310 Not 17 Fordringar Kundfordringar 11 168 10 652 15 506 16 577 Diverse fordringar 12 116 8 468 4 970 6 875 Moms 7 335 7 889 11 168 10 211 Interimsfordringar 32 839 40 365 53 575 66 017 Totalt not 17 63 458 67 375 85 219 99 680 Not 18 Kassa och bank Kassa 89 82 89 85 Bank 42 201 80 891 42 217 103 706 Totalt not 18 42 290 80 973 42 306 103 791 Årsredovisning Avesta kommun 2014 41

Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Not 19 Ingående eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 274 983 245 810 275 618 301 463 GBAB, effekt övergång tiill K3-516 SDR, återbet eget kapital -457-730 Totalt not 19 274 983 245 810 275 161 300 217 Not 20 Eget kapital Rörelsekapital Omsättningstillgångar 105 809 148 442 127 779 203 781 Kortfristiga skulder -233 205-211 111-269 344-265 388-127 396-62 669-141 565-61 607 Anläggningskapital Anläggningstillgångar 1 488 384 1 482 239 1 535 362 1 498 289 Obeskattade reserver -2 550-2 350 Långfristiga skulder och avsättningar -1 053 796-1 144 587-1 067 436-1 158 714 434 587 337 652 465 376 337 225 Totalt not 20 307 192 274 983 323 811 275 617 Not 21 Avsättning pensioner mm Avsättning pensioner 74 100 72 909 84 589 82 157 Löneskatt pensioner 17 977 17 688 20 522 19 932 Särskild avtalspension 270 15 270 15 Löneskatt särskild avtalspension 66 4 66 4 Totalt not 21 92 412 90 616 105 447 102 108 Tilläggsupplysning: Avsättning pensioner och liknande förpliktelse Specifikation per förmån - Avsatt pension Förmånbestämd ålderspension 64 816 63 109 Särskild avtalspension 767 324 Pension till efterlevande 1 244 1 406 PA-KL pension 7 273 8 070 Summa pensioner 74 100 72 909 - Löneskatt 17 977 17 688 Summa avsatt till pensioner 92 077 90 597 42 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP Ingående avsättning 90 597 78 316 Nya förpliktelser under året 4 468 13 145 - varav Nyintjänad pension 3 165 3 759 Ränte- och basbeloppsuppräkning 957 1 822 Ändring av försäkringstekniska grunder 0 Pension till efterlevande 279 226 Sänkning av diskonteringsräntan 6 886 Slutbetalning FÅP 465 518 - Övrig post -398-66 Årets utbetalningar -3 277-3 262 Förändring löneskatt 289 2 398 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 92 077 90 597 Avsatt till pensioner ÖK-SAP Ingående avsättning 15 0 Nya förpliktelser under året 15 - varav Ränte- och basbeloppsuppräkning -233 0 Arbetstagare som pensionerats 30 Ändrad samordning 270 Utbetalning -17 Övrig post 217 2 Förändring löneskatt 66 4 Avsatt till pensioner ÖK-SAP per 335 19 Total avsättning pensioner 92 412 90 616 Not 22 Övriga avsättningar Övriga avsättningar 13 356 14 522 13 904 15 080 Avsättning deponi 45 161 45 300 45 161 45 300 Avsättning asfaltering 411 593 411 593 Totalt not 22 58 928 60 415 59 476 60 973 Totalt avsättningar 151 340 151 031 164 923 163 080 Årsredovisning Avesta kommun 2014 43

Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Not 23 Långfristiga skulder Internbankens upplåning: Avesta kommun 8 750 84 750 Gamla Byn AB 657 000 667 000 Avesta Industristad AB 187 000 197 000 Avesta VA och Avfall AB 47 250 42 250 902 512 995 634 900 000 991 000 902 512 995 634 Internbankens skuld koncernkonto Investeringsbidrag Investeringsbidrag 2 565 2 565 Ack upplösning investeringsbidrag -109-8 2 456 2 557 Totalt not 23 902 456 993 557 902 512 995 634 Not 24 Kortfristiga skulder Leverantörsskuld 29 642 36 619 60 431 60 450 Mervärdeskatt 1 302 1 049 2 337 2 049 Personalens källskatt och diverse avdrag 12 768 12 036 14 032 13 447 Övriga kortfristiga skulder 49 930 48 133 30 509 54 773 Semester- och övertidsskuld 55 878 54 025 54 548 56 095 Uppl löner timanst 4 521 4 145 4 521 4 145 Upplupen kostnad timbank 1 043 1 317 1 043 1 317 Interimsskulder 78 121 53 789 101 913 73 113 Totalt not 24 233 205 211 111 269 334 265 389 Not 25 Ansvars- och borgensförbindelser Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 612 782 612 782 Kommunala bolag 548 557 0 0 Övriga ansvarsförbindelser 14 773 15 871 14 773 15 871 Totalt not 25 15 933 17 210 15 385 16 653 Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. Avesta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsåm för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Avesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 527 036 452 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 513 304 298 kronor. 44 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunen Koncernen Benämning 2014 2013 2014 2013 Tilläggsupplysning: Ansvarsförbindelse pensioner Specifikation av ansvarsförbindelse pensioner Intjänad pensionsrätt 405 328 415 956 Särskild avtalspension 692 358 Livränta 10 639 10 893 Utgende pension till efterlevande 5 238 5 757 PA-KL pension 97 063 106 982 Löneskatt 125 900 130 991 Totalt 644 860 670 937 Ingående värde ansvarsförbindelse 670 937 628 355 Nya förpliktelser under året 2 652 57 221 57 221 - varav Ränte- och basbeloppsuppräkning 5 251 15 835 Sänkning av diskonteringsräntan 0 42 282 Aktualisering 304 0 Bromsen -2 910 0 Övrig post 7-896 2 652 Årets utbetalningar -23 638-22 953 Förändring av löneskatt -5 091 8 314 Summa ansvarsförbindelse intjänad pensionsrätt 644 860 670 937 Ansvarsförbindelse förtroendevalda 3 118 3 462 Summa ansvarsförbindelse 647 978 674 399 Not 25 Balanskrav - årets resultat efter balansjusteringar Årets resultat enligt resultaträkningen 32 208 29 173 - realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god -1 141-386 ekonomisk hushållning Årets resultat efter balansjusteringar 31 067 28 787 Balanskrav för år 2014 är uppfyllt. Årsredovisning Avesta kommun 2014 45

Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen 1998 och i överensstämmelse med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt god redovisningssed. Om avvikelse skett anges det nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet Försiktighetsprincipen som innebär att tillgångar aldrig får övervärderas, skulder aldrig får undervärderas. Förluster ska alltid, medan vinster aldrig, får föregripas. Matchningsprincipen som innebär att utgifter och inkomster ska periodiseras till rätt år, det vill säga kostnaden ska bokföras och avräknas mot periodens intäkter. Principen om öppenhet som innebär att om det råder tvekan mellan två redovisningssätt så ska alltid den mest öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen väljas. Kongruensprincipen som innebär att det ska finnas en överensstämmelse mellan balansräkning och resultaträkning som innebär att samtliga förmögenhetsförändringar redovisas över resultaträkningen Objektivitets-, aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna anger att redovisningsinformationen ska vara begriplig och att informationen ska grunda sig på underlag som är verifierbara. Konsekvens och jämförbarhet innebär att redovisningen ska ske på samma sätt mellan redovisningsåren och kunna jämföras mellan olika bokföringsskyldiga. Principen om historiska anskaffningsvärden. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits till anskaffningskostnaden. Eventuella investeringsbidrag har intäktsbokförts. Avskrivningar Avskrivningar beräknas planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningen påbörjas innevarande år då anläggningen anskaffats dock med en månads eftersläpning. För fastigheter och anläggningar görs avskrivning med 2 procent till 7 procent utifrån individuell bedömning om tillgångarnas ekonomiska livslängd. Inventarier skrivs av med 10, 20 eller 33 procent utifrån individuell bedömning om ekonomisk livslängd. Mark och konstföremål avskrivs inte. Komponent avskrivning tillämpas inte men arbetet är påbörjat under 2014 och bedöms kunna tillämpas från och med 2015. Avskrivningarna i bolagen skiljer sig åt från dem i kommunen Exploateringsmark Exploateringsmark har redovisats som anläggningstillgångar mot bakgrund av de senaste årens väldigt låga omsättning. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser redovisas enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Individuella pensionsdelen redovisas som kortfristig skuld eftersom den regleras under kommande år. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med 1997-12-31 ingår som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas som verksamhetens kostnader. Aktualiseringsgraden uppgår till 92 procent. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisas enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning som de som redovisas som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. 46 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Fordringar Fordringar tas upp till det belopp som bedöms bli inbetalt. Fordringarna ska prövas i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering redovisas inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella eftersom hyresavtalen understiger 3 år. Dessa redovisas som hyresavtal i resultaträkningen och omfattar framförallt leasingbilar. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet då de uppkommer. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner bokförs löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret justeras i samband med årsskiftet. Kostnadsräntor Kostnadsräntorna hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska redovisa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande, det vill säga bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i timbanken. Skulden justeras i samband med årsbokslut. Avsättningar Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda enligt RKR 10.1. Skatteintäkter Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i bokslutet för år 2014 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2013 och en preliminär slutavräkning för 2014. Sammanställd redovisning Kommunens sammanställda redovisning upprättas med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Årsredovisning Avesta kommun 2014 47

Sammanställd redovisning - Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår, förutom kommunen, även bostadsbolaget Gamla Byn AB (100%) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta Vatten AB (100%) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2%). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Koncernbokslutet är i princip fristående från de enskilda enheternas resultat- och balansräkningar. Utgångspunkt för den sammanställda redovisningen är enheternas resultat- och balansräkningar och transaktioner mellan enheterna elimineras. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas med i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har räknats av mot förvärvat eget kapital. I eget kapital ingår, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 48,6 mkr (-25 mkr) vilket är en förbättring från föregående år med 73,2 mkr. I årets bokslut redovisar Gamla Byn AB ett överskott på 10,1(-46,4) mkr och Avesta Industristad AB ett överskott på 6,3 mkr (-8,5) mkr. Räddningstjänstförbundet redovisar ett överskott på 0,1 (1,2) mkr och Avesta Vatten AB redovisar ett överskott på 0,2 (2,4) mkr. I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel är mer än 20 procent. Kommunen har ägarandelar i fler bolag men där Avesta kommuns andel är mindre än 20 procent; Södra Dalarnas Samordningsförbund, i vilket Avesta och Hedemora kommuner, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan samt Länsarbetsnämnden ingår som samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Kollektivtrafik av Dalatrafik AB, som ägs gemensamt av länets kommuner och landstinget Renhållningen som bedrivs av privat entreprenör En enhet inom barnomsorgen som bedrivs i annan regi En grundskola (år 1-6) som bedrivs som friskola sedan höst terminen 2002 Avesta kommun ingår även i ett samarbete tillsammans med NVU, Norra Västmanlands utbildningsförbund, vad gäller planering för gymnasieverksamheten. Något ekonomiskt åtagande finns ännu inte. Koncernnyckeltal, mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Resultat 49-25 7 44 37 Finansnetto -30-41 -28-37 -27 Balansomslutning 1663 1 703 1 698 1 643 1 510 Eget kapital 324 275 302 297 256 Soliditet 19,5% 16,1% 17,8% 18,1% 16,9% Långfristiga 903 996 1 008 1 006 909 skulder Summa skulder 1 172 1 261 1 244 1 234 1 151 Personal Kommun GBAB SDR VAAB Antal årsarbetare 1 634 26 44* 31 varav kvinnor 1 388 7 3 5 *Avser endast anställda med månadslön De ingående enheternas redovisade resultat, mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Avesta kommun*) 32,2 29,2 13,3 33,3 25,3 Gamla Byn AB (100%) 10,1-46,4 0,6 5,4 9,9 Avesta Indutristad AB 6,3-8,5-9,5 7,4 1,0 Södra Dalarnas räddningstjänstförbund 0,1 1,2 1,2 0,4 0,9 (49,2%) Avesta VA och avfall AB 0,2 2,4 2,4-2,7 - *) 2009 är resultat efter återställning av underskott för 2008 Löner och ersättningar, tkr Kommun GBAB SDR VAAB Styrelse och VD 3 561 1 154 1 086 913 Övriga anställda 592 600 9 476 26 959 11 390 Summa 596 161 10 630 28 045 12 303 48 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Personalredovisning Avesta kommun befinner sig i påtaglig generationsväxling. Våra behov av att rekrytera nya medarbetare ökar. Under 2014 utannonserades 388 tjänster, vilket är 79 fler än 2013. Vår situation är inte unik, och det är många arbetsgivare som konkurrerar om samma arbetskraft. Detta har medfört att det blivit svårare att hitta den kompetens som efterfrågas. Under hösten 2014 har vi utökat våra resurser för att arbeta med rekrytering och kompetensförsörjning. Vi påbörjade också ett kommunövergripande arbeta för att bli bättre på att såväl attrahera ny arbetskraft som att behålla våra medarbetare. Medarbetare Vid årets slut var 1 673 medarbetare anställda inom Avesta kommun, en ökning med 18 medarbetare sedan föregående år. Den faktiska arbetade tiden, omräknat till årsarbetare, har minskat med tid motsvarnade 112 årsarbetare. Förändringen är störst inom omsorgsförvaltningen som minskat med tid motsvarande 98 årsarbetare. På motsvarande sätt har för bildningsförvaltningen en minskning skett med 20 årsarbetare. För kommunkansliet och V-Dala Miljö och Bygg har däremot en ökning skett med 5 respektive 1 årsarbetare. Åldersfördelning Åldersgruppen 40 år och äldre uppgick 2013 till 83 procent och 2014 till 81 procent. Medelåldern bland kommunens medarbetare var 50 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen kvinnor inom kommunen var under året 85 procent. Andelen kvinnliga chefer är 63 procent. Andelen män motsvarar 15 procent medan andelen män som är chefer är 37 procent. Personalkostnader I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 57,16 procent av kommunens kostnader. I december 2014 uppgick medelmånadslönen, motsvarande heltid för tillsvidareanställda, till 26 696 kr. Personalrörlighet Under de kommande tre åren beräknas att fler än 100 medarbetare går i pension. Personalrörligheten har ökat de senaste åren och vi förväntar oss ett fortsatt mycket stort rekryteringsbehov de kommande åren. Årsredovisning Avesta kommun 2014 49

Pensionsavgångar kommande treårsperiod redovisas i nedanstående tabell. Under hösten har koncernledningen även beslutat att åter pröva den så kallade friskvårdspengen. Detta för att möjliggöra för alla att förebygga ohälsa genom att höja sitt fysiska och psykiska välbefinnande genom olika aktiviteter. Kommunens friskvårdsinsatser består av: Återkommande aktiviteter under året genom fritidsföreningen AKTIV 30 fria bad per år och medarbetare Tillgång till vårt eget gym Hälsokällar n alla dagar mellan kl. 07.00 21.00. Pensionsåtaganden Avesta kommuns totala pensionsåtagande, inklusive 3 mkr ansvarsförbindelse för förtroendevalda, uppgår för närvarande till 774 mkr. Merparten av skulden består av intjänade pensioner före 1998, vilket enligt blandmodellen redovisas som en ansvarsförbindelse. Intjänade pensioner efter denna tidpunkt redovisas som en skuld. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % Under de senaste åren har sjukfrånvaron ökat för att under 2014 uppgå till 6,61 procent. Sjukfrånvaron i Sverige ökar så Avesta utmärker sig inte på något avvikande sätt. Dock är ökningen lägre för Avesta än riket totalt. Hälsofrämjande aktiviteter Under 2014 har friskvårdsarbetet fortsatt att utvecklas och under våren fattades beslut i koncernledningen att lyfta hälsoarbetet till att vara övergripande för hela organisationen. Genom att arbeta med konceptet Att främja hälsa nyckeln till en hållbar utveckling och genom metodiken de 7 landmärkena ta oss för att göra området hälsa gripbart. Under hösten arbetade tre pilotgrupper med kartläggning av sitt arbete utifrån denna metodik. Det medför fokus på mer kroppsrörelse i vardagen, grönare mat på tallriken, plats för föräldraskapet, plats för mänskliga möten, balansera stressen, närhet till naturen och närhet till kulturen. Kommunen har under hösten gjort en stor uppfräschning med nya träningsredskap på det egna gymmet Hälsokällar n. Friskvårdstid på arbetstid alternativt Friskvårdspeng Fritidsföreningen AKTIV har under året åter erbjudit olika aktiviteter, både gemensamma samt olika typer av gruppträning. En målsättning har varit att erbjuda sådant som stimulerar kropp och själ på flera sätt därav fortsatt aktivitet med Kör 43 samt en akvarellkurs. Jämställdhet och mångfald Arbetet med att utveckla jämställdhets- och mångfaldsfrågorna har under året fått stå tillbaka i stor utsträckning för att andra frågor har fått sättas i fokus. Kommunens policydokument och riktlinjer på området har uppmärksammats och kommer att utvecklas. I rekryteringsprocessen har frågan om avkodning av genus och etnicitet varit föremål för diskussion, men utifrån att denna process ska vara kompetensbaserad föreligger inget behov av detta. Arbetsmiljö Tillsammans med företagshälsovården har det genomförts en grundläggande arbetsmiljöutbildning (BAM) omfattande fem utbildningsdagar för chefer och skyddsombud. I utbildningen deltog 10 chefer och 9 skyddsombud. Totalt har nu 185 chefer och skyddsombud genomgått utbildningen, vilket är tillfredsställande och förståelsen för betydelsen av ett kvalitativt arbetsmiljöarbete är stort. Tillsammans med övriga kommuner i FHANS-gruppen (Fagersta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg) genomfördes Arbetsmiljödagar under vecka 46 i Avestaparken. Utbildningen, som har målgruppen chefer och skyddsombud, uppskattades av utvärderingen att döma, av de drygt 650 deltagarna. Under 2014 implementerades en handlingsplan för att säkerställa en rutin utifall att medarbetare drabbas av våld, hot eller annan utsatthet. Denna har under året visa sig fungera väl. Arbetsmiljöverket har under året genomfört sex inspektioner. Dessa har belyst frågan om den psykosociala arbetsmiljön. Utfallet av dessa inspektioner har varit tillfredsställande. De arbetsmiljöfaktorer som särskilt påverkar sjukfrånvaron och som bör uppmärksammas i fortsättningen är dels de psykosociala frågorna samt förutsättningar för att klara de fysiska påfrestningar som skapar problem för rörelseapparaten. Till detta kommer också problematiken kring hot och våld i arbetet 50 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Heltid/deltid Målet med att samtliga tillsvidareanställda skulle erbjudas heltidsanställning i kommunen är snart uppnått. Andelen tillsvidareanställda medarbetare som har heltid är 94,8 procent. Av resterande 5,2 procent med deltidsanställning utgör 66,7 procent deltidsanställning på grund av partiell sjukersättning. Årsredovisning Avesta kommun 2014 51

Vi jämför oss med andra kommuner En metod att bedöma kvaliteten i verksamheterna är att jämföra sig med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Där jämförs kommuner med varandra inom områdena tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. För närvarande deltar 225 kommuner. Här redovisas hur Avesta ligger till jämfört med andra kommuner samt hur utvecklingen sett ut de tre senaste åren. För att ge en snabb och enkel överblick presentereras Avesta resultat i fyra jämförelsegrupper, från grönt till rött. Siffran visar på Avestas resultat för måttet. Avesta tillhör den bästa gruppen Avesta tillhör den näst bästa gruppen Avesta tillhör den näst sämsta Avesta tillhör den sämsta gruppen. Utvecklingen över tre år är positiv Ingen eller svårbedömd utveckling Utvecklingen över tre år är negativ Din kommuns tillgänglighet Andel kommuninvånare som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar (%) 70 Andel kommuninvånare som via telefon får svar på en enkel fråga (%) 57 Andel kommuninvånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen via telefon (%) 89 Öppettider utöver vardagar 8-17 på bibliotek, simhall och återvinningstation (antal timmar) 57 Andel barn som fått plats på förskolan på önskat placeringsdatum, januari juni 2014 (%) 76 Väntetid i snitt för barn som inte fått plats inom förskolan på önskat placeringsdatum, jan-juli 2014 (dagar) 9 Väntetid i snitt för att få plats på äldreboende (dagar) 111 Handläggningstid i snitt för att få försörjningsstöd vid nybesök, januari juni 2014 (dagar) 7 Resultat Trygghetsaspekter i din kommun Hur trygga kommuninvånarna känner sig i Avesta (antal poäng av 100) mätning år 2013 55 Antal olika vårdare i snitt som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar (antal personer) 18 Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan, oktober 2014, planerad tid (antal barn) 4,9 Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan, oktober 2014, faktisk tid 3,6 Din delaktighet och kommunens information Valdeltagandet i senaste kommunvalet 83,9 Hur god kommunens information på webbplatsen är (% av maxvärde) 83 Hur väl kommunen möjliggör för kommuninvånarna att delta i kommunens utveckling (% av maxvärde) 52 Hur väl kommuninvånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (antal poäng av 100) 42 Jämfört med oss själva Jämfört med andra 52 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Din kommuns effektivitet Resultat Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, (tkr per barn och år) 139 172 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 6, våren 2014 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 90 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3, våren 2014 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 69 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, våren 2014 (%) 79,6 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per meritpoäng (kronor per elev) 368 Andel av kommunens gymnasieelever som fullföljer gymnasiet inom 4 år, våren 2014 (%) 77,1 Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram (tkr per elev) 34 368 Vilket serviceutbud som erbjuds inom särskilt boende, (andel av maxpoäng) 53 Kostnad för en plats i särskilt boende, (tkr per år och plats) 611 680 Hur nöjda brukarna är med sitt särskild boende (% mycket nöjd/ganska nöjd) 79 Vilket omsorgs- och serviceutbud som erbjuds inom hemtjänst, (andel av maxpoäng) 64 Kostnad per brukare inom hemtjänst (tkr per år och brukare) 225 319 Hur nöjda brukarna är med hemtjänsten (% mycket nöjd/ganska nöjd) 92 Vilket serviceutbud som erbjuds inom LSS grupp- och serviceboende (% av maxpoäng) 82 Andelen ungdomar som inte återkommit ett år efter avslutad insats/utredning, januari juni 2014 (%) 74 Din kommun som samhällsutvecklare Andelen förvärvsarbetande i kommunen (%) 76,8 Andelen invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd (%) 4,9 Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare, januari juni 2014 4,1 Företagsklimat enligt SKL:s Insikten. Rankning av helhetsbedömning av myndighetsutövning (placering) mätn år 2013 69 Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, (utbetalda dagar per person och år) 8,3 Andelen återvunnet material av hushållsavfall, (%) 24 Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % 44 Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen, januari juni 2014 (%) 24 Hur väl kommuninvånarna upplever att Avesta är en attraktiv plats att leva och bo i, 2013 (poäng av 100) 57 Jämfört med oss själva Jämfört med andra Figuren visar hur Avestas resultat fördelar sig i de olika grupperna, högst lägst. För 2014 har det skett en viss förskjutning från andelen som visar det högsta resultateten till andelen som visar de lägsta resultaten. För 15 av måtten har Avesta rört sig nedåt och för 14 mått har Avesta förbättrat sig i jämförelse med övriga kommuner. Årsredovisning Avesta kommun 2014 53

Verksamhetsberättelse 54 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunfullmäktige Ordförande: Lennart Palm Årets resultat Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Intäkter 10 795 33 Kostnader 4 610 5 710 4 258 Driftnetto 4 600 4 915 4 225 Budgetavvikelse -315-225 Resultat, verksamhet och ekonomi Det totala resultatet för fullmäktiges verk-samhet är negativt och uppgår till -315 tkr. Fullmäktiges verksamhet omfattar; Kommunfullmäktige Utmärkelsegåvor Revision Val Partistöd Orsaken till att budgeten överskridits beror på kommunfullmäktiges egen verksamhet inklusive fullmäktigeberedning. Dessa verksamheter har ett gemensamt negativt resultat på 365 tkr främst på grund av ökade kostnader för utmärkelsegåvor. Kommunrevisionen redovisar ett positivt resultat med 53 tkr trots ett omfattande revisionsarbete. Kostnaderna för sammanträdesersättning och förrättningsarvode har minskat jämfört med förra året och anslagna medel för externa revisionsresurser har i sin helhet inte förbrukats. Viktiga händelser Målet med det treåriga projektet Avesta 2020 är att skapa tillväxt i kommunen. Projektet som startades 2013 kommer att slutföras under 2015. Kommunfullmäktige har 2014 genomfört 10 sammanträden. 25 motioner och 27 medborgarförslag har behandlats. Bland många viktiga beslut redovisas följande strategiska beslut; Demokratiutveckling via den full-mäktigeberedning som varit verksam under året. Resultatet presenterades vid junisammanträdet och kommer att bearbetas inom organisationen Revidering av fullmäktiges arbetsordning med anledning av ny kommunallag. Samverkansavtal om gemensam överförmyndarorganisation Hedemora, Avesta och Norberg Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Vidareförsäljning av fastigheten Avesta- Krylbo 9:2, Krylbo station, till Avesta Industristad AB Fortsatt kommersialisering av Avesta kommuns fiberoptiska kabelnät genom en taxa som ska stimulera det lokala näringslivet att ansluta sig till nätet och få en bra kommunikation Intraprenadpolicy Etablering av ny Återvinningscentral i Södra Källhagen Och självklart det viktigaste planeringsdokumentet Mål och Budget för perioden 2015-2017 Vid sammanträdet i november valdes ledamöter med mera för den nya mandatperioden 2015-2018. Kommunfullmäktigevalet i september resulterade i att Socialdemokraterna erhöll egen majoritet i fullmäktige. Den partisamverkan som skedde förra mandatperiodens mellan S, V och MP fortsätter även den kommande mandatperioden 2015-2018. EU-parlamentsvalet genomfördes 25 maj och val till riksdaglandstingkommun genomfördes den 14 september. Partistöd har utbetalats till samtliga kommunfullmäktiges partier för år 2014. Årsredovisning Avesta kommun 2014 55

Kommunstyrelsen Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Anders Friberg Årets resultat tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Intäkter 74 647 88 779 81 560 Kostnader 296 483 296 084 290 663 Driftnetto 221 836 207 306 209 103 Budgetavvikelse 14 530 7 760 Viktiga händelser och hur omvärlden påverkade oss Avesta kommun stod i november värd för ett seminarium med svensk basindustris framtid denna gång med fokus på Trä- och skogsindustrins framtid. Outokumpu Avesta Works påbörjade en ökning av produktionen och nyanställde 50 personer. Wist Last & Buss Syd AB förvärvade mark i Källhagens industriområde och påbörjade en stor investering som ska ge en ny lastbilsverkstad för främst Volvo lastbilar. Willys beslutade sig för att flytta sin butik till nya större lokaler som ska byggs i Dalahästområdet. Även Rusta har beslutat att etablera sig i området. Extra marknadsföring av Avesta som en ort att bo och verka i genomfördes, bland annat genom en bilaga till Dagens Industri, annonser samt på väl besökta internetsajter. Beslut har tagits om att fortsätta med den avgiftsfria busstrafiken inom kommunen och Avesta återcertifierades som Fairtrade City. Avesta Visentpark skrev ett samarbetsavtal med Rewilding Europé för utplacering av visenter i naturreservat i Rumänien. Avesta kommun har gått med i ett dalaprojekt som syftar till en omorganisation av besöksnäringens struktur i Dalarna. Resultat verksamhet och ekonomi Följande verksamheter är organiserade under kommunstyrelsen; Nämndernas sekretariat Tillväxt Avesta Administrativa enheten Ekonomienheten Upphandlingsenheten IT enheten Personalenheten Teknisk service Under kommunstyrelsen redovisas även kommunövergripande verksamhet som centrala utvecklingsprojekt, investeringsprojekt, samarbetsavtal samt gemensamma personalkostnader som personalutvecklingspott, pensionsutbetalningar och en central lönepott för årets löneökningar. Den totala budgetavvikelsen för kommunstyrelsen uppgår till 14,5 mkr och avvikelse gentemot budget fördelar sig enligt följande; Kommunövergripande verksamhet 15,3 mkr Kommunkansliet 0,6 mkr Tekniskt utskott -1,4 mkr I enlighet med Avesta kommuns bredbandsstrategi har arbetet med att bygga ut fibernätet fortskridit. Ett antal villanät har byggts under året i föreningsregi i bland annat Skogsbo och Grytnäs med cirka 700 abonnenter, kommunen har etablerat passiva noder där dessa ansluter sig. På landsbygden är Bäsinge fiberförening cirka 200 abonnenter anslutna till kommunens nät med kommunikationsoperatören IP-only. På företagssidan är ett tjugotal företag nu anslutna, dessutom är Avesta lasarett och vårdcentraler sammanknutna i vårt nät i samverkan med övriga stadsnät i Dalarna. I och med kommunens beslut 2014 om en fast anslutningskostnad har intresset ökat från företagen. Kommunens industriområden har förberetts för vidare utbyggnad som kommer att ske under 2015. Som det ser ut i dagsläget kommer målet i bredbandsstrategin på minst 50 procents täckning 2015 att uppnås eftersom flera föreningar både på landsbygden och centralt kommer att bygga nät under kommande år. 56 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Tekniska utskottet En av anledningarna till underskottet inom teknisk service är kostnadsutvecklingen för samhällsbetalda resor, färdtjänst och resor till dagvård. En träff med trafikhuvudmannen kommer att ske under första kvartalet 2015 för en noggrannare analys av kostnadsökningen. Vintern blev lindrig både ur väghållar- och energiförbrukningssynpunkt med ett fåtal snöfall och milt väder vilket påverkat resultatet positivt. I januari startade ett projekt med nystartsjobb i hela kommunen, teknisk service del i projektet var 12 nystartsjobbare. I början av året genomgick de utbildning i att arbeta med motorsåg och under året arbetade de bland annat med att röja sly i kommunen. Bron i området Storbo nyinvigdes. Inom projektet Förbättrat vägunderhåll har beläggningsarbeten genomförts på flera områden inom kommunen. Säkerhetshöjande åtgärder, materialåtervinning samt andra projekt har genomförts på Älvnäsleden, Myrgatan, Östanforsstråket. Uppbruten asfalt från ombyggnads- och grävningsarbeten som lagrats på Uppsjöplanen krossades till returasfalt och användes som grusmaterial inom väghållningen. Den för 2013 beprövade slaggasfalten visar goda resultat, vilket medfört att produkten använts även för stor del av 2014 års beläggningsarbeten. En betydelsefull aspekt av slaggasfalten är den mycket stora besparingen av sand, grus och berg som medföljer. Det från säsongen 2013/2014 påbörjade försöket med saltning av det högst prioriterade vägnätet har fortskridit även 2014/2015 med goda resultat. Vägnätet har efterhand utökats. Halkbekämpning med salt medför också en resurshushållning av sand och grus. Utredningar visar att totala saltförbrukningen faktiskt minskar genom saltning, jämfört med saltinblandad sand beroende på att salt/saltlake har större långtidsverkan än sand/grus. Investeringsvolymen uppgick till 21 mkr. Energiinvesteringar har skett på gatubelysningen med 5,7 mkr. Projektet beräknas bli klart innan sommaren 2015 med en total investeringsvolym på 15 mkr under perioden 2013-2015. Den fortsatta satsningen i investering i förbättrat vägunderhåll har uppgått till totalt 5,2 mkr. Exploatering av industriområde Källhagen pågår och byggnation av rondell vid Åsgårdsplan har genomförts. Visentparken Visentparken medverkar i ett utplaceringsprojekt tillsammans med Rewilding Europe, där Avesta Visentpark hittills skickat sex visenter till Rumänien för utplacering. Projektet har uppmärksammats av både svensk- och internationell media. Den internationella uppmärksamheten gav positivt utslag i form av att utländska gäster vid parken ökade under året jämfört med föregående år. En nyhet för besökare till Visentparken var möjligheten att köpa en kombinationsbiljett som även inkluderar entré till Verket och Avesta Art i Koppardalen. Visentparken påverkades av röken från den stora skogsbrand som pågick i grannkommunerna Sala och Norberg. Förberedelse för evakuering av visenterna påbörjades ifall branden skulle sprida sig även till Avesta. Belysning Arbetet med minskning av energiförbrukning för vägbelysning fortskrider enligt planerat med mycket positiva miljöeffekter i form av betydligt minskad kwh förbrukning. Det återstår cirka 900 kvicksilverbelysningar att åtgärda. I diagrammet nedan redovisas förbrukningen 2014 och 2013 jämfört med 2009, året innan projektet påbörjades. Kommunstyrelsen-särskilda beslut Framtid Avesta Huvuddelen av de medel som förbrukats har använts som medfinansiering av kommunens stora utvecklingsarbete Avesta 2020. Utöver detta har kommunen under året genomfört flera stora marknadsföringsinsatser genom både en lokal och ett par nationella marknadsföringskampanjer med fokus på att lyfta fram Avesta. Här kan speciellt nämnas bilagan om Avesta som distribuerades över hela landet med en bilaga på 350 000 exemplar i Dagens Industri. Medel har även använts för genomförande av en andra konferens om basindustrins framtid och utmaningar via Avestasamtalen och denna gång med temat Svenskt trä och skogsindustris framtid i Sverige. Offentliga miljöer och infrastruktur I Avesta centrum har programmet med uteserveringarnas utformning utefter gågatan fortsatt i enlighet med de riktlinjer som beslutats. Följande större åtgärder har genomförts under året på Vallstråket, Björkarsbostråket, Arlastråket, Älvnäsleden, Myrgatan och Östanforsstråket. Gång- och cykelvägar är prioriterade inom väghållningen. Projekt Hållbara transporter Projektets startdatum har flyttats ett år framåt i tiden och kommer att pågå under 2015-2017. Årsredovisning Avesta kommun 2014 57

Åtgärder för ungdomsarbetslösheten Under 2014 startades särskilda åtgärder upp för att minska ungdomsarbetslösheten. Verksamheten som kommer att arbeta med arbetsmarknadsåtgärder är Arbetsmarknadsenheten (AME). Enheten utökades under 2014 med nyckelbefattningar i syfte att maximera verksamheten och förändra uppdraget så att det blir en tydlig koppling till politiska mål. Det har bland annat fattats beslut om att tillsätta en fristående enhetschef samt en kommunövergripanande praktiksamordnare. Kommunstyrelsen fattade beslut om en ökning av AME:s budget inför 2015. AME är en kommunal angelägenhet där samarbetet intensifierats med Arbetsförmedlingen och omsorgsförvaltningen. En ny samverkansgrupp, bestående av handläggare från arbetsförmedlingen, omsorgsförvaltningen och AME, är tillsatt i syfte att fånga upp ungdomar i ett tidigt skede och skyndsamt få till stånd en handlingsplan. Målredovisning utifrån Kommunfullmäktiges perspektiv Hållbar utveckling/klimatneutralt Målet delvis uppnått Målet att minska energiförbrukningen i kommunala byggnader med 1,5 procent är uppnått. Totalt har energiförbrukningen av el och fjärrvärme i de fastigheter som tillhör tekniska utskottet minskat med 5 procent jämfört med 2013. Målet att minska energiförbrukningen med 25 procent för gatubelysningen jämfört föregående år är dock inte uppnått. Projektet med byte till miljövänligare gatubelysning fortsätter. Under året har ytterligare 1 262 lampor bytts ut till LED-belysning. För 2014 uppgår minskningen till 585 000 kwh vilket motsvarar 22 procent. Energiförbrukningen för gatubelysningen uppgår för 2014 till 2 066 000 kwh. Målet att drivmedelsförbrukningen för tjänsteresor med kommunala fordon ska minska med 10 procent per år under perioden jämfört med 2012 är inte uppnått. Förbrukningen 2014 har ökat med 6 procent jämfört med 2013. Teknisk service medverkan i det kommunövergripande nystartjobbs projektet har inneburit ett ökat behov av fordon med två begagnade minibussar. Exkluderas dessa två fordon har förbrukningen för resterande fordon inom tekniskas verksamhet minskat med 16 procent. Minskningen har skett tack vare utbyte av gamla fordon mot nya bränslesnålare alternativ. Medborgarinflytande Målet uppnått/inte avstämts Målet att öka antalet medborgarförslag har uppnåtts. 35 medborgarförslag är inlämnade, varav fem gemensamt och motion. Däremot har inte Nöjd inflytande Index avstämts eftersom medborgarundersökningen genomförs våren 2015. Ungdomsstaden Målet inte avstämt Nöjd kundindex enligt LUPP (lokalt ung-domspolitiskt program) har inte avstämts. Enkätundersökningen som genomfördes 2013 kommer att genomföras under 2016 med en sammanfattande resultatrapport under 2017. Inflytande mäts även i medborgarundersökningen som genomförs våren 2015. Folkhälsa/trygghet Målet uppnått Målet att satsa på trygga gång- och cykelvägar och att åtgärdade sträckor ska öka jämfört föregående år är uppnått. Kulturstaden Målet inte uppnått Målet att öka antalet besökare till våra kulturella besöksmål med 10 procent per år är inte uppnått. Visentparken har haft totalt 7 732 besökare att jämföra med 2013 års 8 282, en minskning med 7 procent. Besöksfrekvensen var något stigande fram till och med vecka 29, jämfört med samma period 2013. Under den fantastiskt vackra och varma sommarperioden därefter sjönk besöksfrekvensen. Den stora skogsbranden i Västmanland kan också ha bidragit till nedgången. Luften var under en period väldigt ogästvänlig. Målet att antalet nöjda besökare ska öka med 10 procent jämfört med föregående år är uppnått. Samtliga besöksenkäter i visar återigen på 100 procent nöjda gäster i Avesta visentpark. Avesta 25 000 år 2020 Målet bedöms uppnås Per årsskiftet var vi 22 022 invånare. Jämfört med föregående år samma tid har befolkningen ökat med 44o invånare. Bevarande av befintliga arbetstillfällen 2012 och en ökning med 350 nya arbetstillfällen bedöms uppnås under projekttiden. Under perioden 2012-2014 hade 321 nya arbetstillfällen tillkommit. Även målet med att antal nya företag ska öka med 20 är redan uppnått per årsskiftet med 26 nya företag. Däremot kan målen för rankingarna, bäst i Dalarna i Insiktsmätningen och en förbättring med 100 platser i SKL:s företagsmätning inte stämmas av förrän efter 2015. Ekonomi Målet uppnått Kommunstyrelsen har hållit sin tilldelade budgetram och redovisar ett överskott på 14,5 mkr, främst hänförligt till kommungemensam verksamhet. 58 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Omsorgsstyrelsen Ordförande: Jan-Åke Andersson Förvaltningschef: Carina Johansson Årets resultat tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Intäkter 106 253 113 683 118 875 Kostnader 515 154 521 217 515 633 Driftnetto 408 901 407 534 396 758 Budgetavvikelse 1 367 2 399 Viktiga händelser och hur omvärlden påverkade oss Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, 22 procent. Arbetslösheten för utrikesfödda är också fortsatt hög. 191 ungdomar har erhållit försörjningsstöd under 2014. Med anledning av kommunens satsning på 35 nystartsjobb har den negativa trenden med ökade kostnader för försörjningsstödet bromsats upp. Omsorgen har haft 18 nystartsjobbare anställda i äldreboende och med matutkörning i hemtjänsten. En omvärldsanalys för försörjningsstödet pekar på en kraftig ökning av behovet de närmaste 5 åren. Enligt arbetsförmedlingens statistik har 4 procent av de nyanlända ett reguljärt arbete efter två år, där etableringsförordningen endast täcker de två första årens försörjning. Förvaltningen prognostiserar att ytterligare över 130 hushåll (med eller utan barn) är i behov av försörjningsstöd under 2015. 2016 prognostiseras antalet hushåll till ytterligare över 200. Därmed kommer också antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll (så kallad barnfattigdom) att öka. Projekt På väg till jobbet har avslutats. Totalt har 300 personer från Avesta och Hedemora deltagit. 144 av dem hade egen försörjning när projektet avslutades i juni. Brukartimme i hemtjänsten är införd 1 januari 2014. Införandet av brukartimme har tillsammans med hemtjänstprojektet (bemanning utifrån brukarnas behov) synliggjort nya personalbehov med fem underskötersketjänster. Tjänsterna är tillsatta under våren. Styrelsen har beslutat att tillsvidareanställa 10 undersköterskor i bemanningspoolen för att förbättra personalkontinuiteten för äldre med hemtjänst samt för att minska antalet timvikarier. Personalkontinuiteten har mot bakgrund av detta förbättrats från 20 till 18 personal per brukare (Öppna jämförelser äldre 2014). Särskilda boenden för äldre har infört en vårdtyngdsmätningsmodell (BoR) från 1 januari. Uppföljning sker varje månad. Förvaltningen har erhållit fortsatta medel till omvårdnadslyftet. Äldreutredningen fortskrider och genomförs i samverkan mellan Omsorgsförvaltningen, GBAB, V-D Miljö och bygg, privata hyresvärldar, fackliga organisationer och brukarråd. Antalet äldre-äldre över 80 år har efter toppen 2010 minskat och planat ut. Antalet äldre över 65 år ökar stadigt. Nya prognoser pekar på att antalet äldre-äldre över 80 år, återigen kommer att öka. Sjuksköterskebristen har drabbat hela landet. Omsorgsförvaltningen saknar 10 sjuksköterskor. För att täcka behovet har förvaltningen uppgraderat erfarna undersköterskor för arbetsuppgifter som är tillåtna enligt hälso- och sjukvårdslagen. Samverkan med landstinget i hemsjukvården fortsätter att fungera bra på det lokala planet. Högskolan Dalarna utvärderar just nu kommunernas övertagande av hemsjukvården på uppdrag av Region Dalarna. Omsorgens uppmärksammade anhörigstöd har genomfört två nya läger för barn till demenssjuka föräldrar i samarbete med Mora, Sjöviks folkhögskola och Alzheimer fonden. Omsorgsstyrelsen har beslutat att påbörja en process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. Upphandling av nytt insatsmätningssystem och nyckelfri låshantering är genomförd och implementering pågår. Upphandling av digitala trygghetslarm pågår, implementering sker 2015. Barn och ungdomsvården har erhållit 112 tkr från Socialstyrelsen till stöd för utbildningsinsatser. Medlen har använts till utbildning i metoden Signs of Safety, riskbedömningar för barn. Individ och familjeomsorgen erfar att det blir allt svårare att rekrytera socionomer. Särskilt sårbar är barn- och ungdomsvården med flera nya socialsekreterare. 1 januari 2014 infördes en lagändring som innebär att Migrationsverkets anvisningsmöjligheter för ensamkommande barn förändrades. Migrationsverket har rätt att direktanvisa barn till kommuner oavsett avtal. Avesta kommuns 18 platser har på grund av det stora antalet ensamkommande barn i behov av vård, utökats till över 50 barn 2014. Det ökade mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i kommunen har inneburit ökad handläggning inom barnavården. Årsredovisning Avesta kommun 2014 59

Med anledning av ökande behov inom LSS har GBAB på uppdrag av förvaltningen projekterat för utbyggnad av en gruppbostad från fyra till sex platser som färdigställs hösten 2015. Ytterligare behov av trapphusboende för unga personer med funktionsnedsättning har kartlagts. Budgetmedel för detta är inte avsatt. Arbetslösheten och hårdare krav på arbetsmarknaden leder till svårigheter för funktionsnedsatta att erhålla en anställning. Behovet av sysselsättningsplatser för funktionsnedsatta har därför ökat. Det nya stödboendet för missbrukare i ABF:s gamla lokaler är i drift. Fyra behandlingsassistenter är rekryterade till det nya boendet. Resultat verksamhet och ekonomi Förvaltningens resultat är 1 367 tkr. Resultatenhet socialtjänst 3 998 tkr. Resultatenhet vård och omsorg -5 623 tkr. Buffert 2 992 tkr Nystartsjobben har gett effekt på försörjningsstödet där 21 färre hushåll per månad erhållit försörjningsstöd och därmed har utanförskapet minskat. Kostnaden har sjunkit med ca 1 570 tkr i jämförelse med 2013 men är inte i nivå med budget, - 3 793 tkr. Vårdkostnader för placerade barn och vuxna har minskat med 3 159 tkr. Resultatet för placeringskostnader kan påverkas av endast ett tvångsomhändertagande enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare. Resultatet bedöms därför vara inom normalvariationen. Enheter i övrigt som visar ett positivt ekonomiskt resultat är LSS och socialpsykiatri boenden. Socialtjänsten följer upp resultat och kvalité i Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Resultat för barnavården visar en trygg och rättssäker handläggning där utvecklingsområden är interna samverkansöverenskommelser samt brukarundersökningar. Resultat för missbruksvården visar på god tillgänglighet till öppenvård, till stöd för närstående vuxna och barn, samt för tid till första besök. Systematisk uppföljning sker och standardiserade bedömningsinstrument används. Utvecklingsområden är även här samverkansöverenskommelser. 2014 redovisades för första gången Öppna jämförelser för funktionsnedsatta. Resultatet visar att främst uppföljningar av biståndsbeslut behöver förbättras. Förvaltningen har erhållit 588 tkr i prestationsersättning för arbetet med psykiskt funktionsnedsatta, för att förbättra arbetet med samordnade individuell planer samt utföra inventering av personer med psykisk ohälsa. Jämförelserna för försörjningsstöd visar goda resultat. Skriftliga rutiner behöver förbättras. Bakgrundsmått såsom kostnad per invånare, arbetslöshet, lånvariga bidragstagare, utbildningsnivå, barn i ekonomiskt utsatta hushåll, ungdomar etc visar överlag medelvärden i jämfört med landets övriga kommuner. Vård och omsorgs ekonomiska resultat är fortsatt ansträngt. Hemtjänstens underskott är 4 235 tkr. Införandet av brukartimmen i hemtjänsten i kombination med hemtjänstmodellen har gett positiv effekt i de två projektgrupperna. Hemtjänsten har erhållit tillskott i budgeten med 5 tjänster och är därmed i fas med personalbemanning och biståndsbedömt behov, förutsatt att samtliga enheter kommer upp i 85 procent brukartid. Kostnaden för betaldygnen till landstinget för äldre som väntar på plats till kommunens korttidsvård är 1 278 tkr mot 294 tkr 2013. Det beror på att det är en utökad kö till äldreboende i kommunen. Väntetiden för plats i äldreboende var 2013, 112 dagar mot rikets 50 dagar. Under hela hösten 2014 väntade över 50 personer på boendeplats. Sista december väntade 40 personer på boendeplats. Hälso- och sjukvård samt rehabilitering- och hjälpmedel visar positiva resultat. Bristen på sjuksköterskor i vården är orsaken till det största överskottet. En oroande ökning inom området för hemsjukvårdsbesök har skett under hela 2014, kvartal 3; 422 hembesök mot 246 samma period 2013. En samlad bedömning över ökningen av hemsjukvårdsbesök och bristen på äldreboendeplatser ger vid handen ett starkt ökat tryck på hemtjänst och sjuksköterskor. Styrelsens satsning på valbar insats i hemtjänsten har gett gott resultat, 25 brukare har använt sig av insatsen under året. Förvaltningen har erhållit 1 258 tkr i prestationsersättning från Socialstyrelsen i syfte att förbättra arbetet med de mest sjuka äldre. Resultat i Öppna jämförelser är generellt goda eller mycket goda i äldreomsorgen. Sämre resultat är kontinuitet i hemtjänsten och utevistelser för äldre i våra äldreboenden. Enligt demensföreskriften som träder i kraft 1 mars 2015 krävs ökad nattbemanning på två av våra äldreboenden. Investeringar Omsorgsstyrelsen har investerat för 1 120 tkr enligt investeringsplanen. Möbler i daglig verksamhet 43 tkr. Sängar och lyftar 245 tkr. Utrustning hemsjukvård och hemtjänst 294 tkr. Kontorsmöbler 200 tkr. Utrustning Malmgården 177 tkr. Möbler och vitvaror äldreboenden 159 tkr. Sjukfrånvaro/timanställda/övertid Sjukfrånvaron har ökat med 1,34 procent i jämförelse med december 2013 med samma period 2014. Antalet sjukdagar per år och anställd har ökat med 5,8 dagar per anställd och år. Det är de långa sjukskrivningarna som ökar mest. Övertidstimmarna har ökat kraftigt och är relaterat till bristen på sjuksköterskor i vården. Antalet timmar för timanställda har ökat med 2 237 timmar på helårsbasis. Målredovisning utifrån KF:s perspektiv Hållbar utveckling/klimatneutralt Målet ej uppnått Fossila drivmedel har ökat med 22 128 liter det vill säga med 66 procent. Orsaken är att elbilsprojektet avslutades eftersom bilarna inte fungerade i kyla samt utökning av behov inom hemtjänst och av transport av matlådor till äldre i eget boende. Energiförbrukningen, kwh/m2, i äldreboende och gruppbostäder har ökat med 139,6 under 2014. Medborgarinflytande Målet uppnått 25 brukare har använt valbar insats i hemtjänsten 2014. 97 procent av brukarna i hemtjänsten och 90 procent av brukarna i äldreboende upplever ett gott bemötande. 91 procent av brukarna med hemtjänst och 87 procent av brukarna i äldreboende upplever trygghet. 60 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Ungdomsstaden Målet uppnått Antalet ungdomar (unga vuxna 18-25 år) i praktik/unga till arbete/på väg till jobbet som har försörjningsstöd har varit 42. Av 191 ungdomar som har haft försörjningsstöd har samtliga haft sysselsättning i exempelvis unga till arbete, på väg till jobbet, ungdomsgaranti via arbetsförmedlingen, deltidsarbete, praktik, gymnasiestudier, språkträning, föräldrapenning, fyrsteget med mera. Undantaget är ett fåtal ungdomar med bistånd i en månad samt ungdomar som är sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst (ca 20 procent av ungdomarna). Antalet prioriterade ferieplatser har ökat från 20 till 35. Folkhälsa/trygghet Målet uppnått Mätning av risk för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen i Senior alert enligt Socialstyrelsens rekommendationer sker löpande och med hög frekvens, 267 personer. Mätning av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens har skett för 39 personer. Omsorgsförvaltningen har goda alternativt mycket goda resultat vid uppföljning av risker i äldrevården. Inventering av personer med psykiska funktionshinder är genomförd. Avesta 25000 år 2020 Målet uppnått 92 procent av brukarna med hemtjänst och 79 procent av brukarna i äldreboende upplever generell brukarnöjdhet. Antalet arbetslösa ungdomar i kommunen är fortsatt högt. Av totalt 191 ungdomar som erhållit försörjningsstöd har samtliga haft någon form av sysselsättning (redovisas under målet ungdomsstaden). 20 procent av ungdomarna har varit sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst. Ekonomi Målet uppnått Förvaltningens resultat uppgår till 1 367 tkr. Vårddygnskostnad för barn, ungdomar och vuxna var 2013, 17 347 tkr. 2014 är kostnaden 14 188 tkr. Utfallet är inom normalvariationen. Kulturstaden Målet uppnått Antal mulitmediala möjligheter i äldreboende och bostad med särskild service har ökat. Vikbara skärmar, IPAD, dokumentläsare, större TV för äldre med nedsatt syn, kognitiva träningsprogram etc har införskaffats. Fiber och nätverk har utökats. Den årliga äldredagen har genomförts i tre kommundelar. Omfattande kulturaktiviteter inom socialtjänst samt vård och omsorg är redovisade för omsorgsstyrelsen. Årsredovisning Avesta kommun 2014 61

Bildningsstyrelsen Ordförande: Mikael Westberg Förvaltningschef: Fredrik Juthman Årets resultat tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Intäkter 97 112 121 595 108 168 Kostnader 584 580 609 636 583 196 Driftnetto 487 468 488 042 475 028 Budgetavvikelse -574 1 602 Viktiga händelser och hur påverkade omvärlden oss Under året har befolkningstillväxten i Avesta fortsatt att vara positiv. Men det har inneburit att fler barn och ungdomar har behövt beredas plats i förskola och grundskola. Under året har tagits beslut om byggande av en ny förskola i Horndal och att hyra sju nya förskoleavdelningar i modulform. Dessutom har beslut tagits att utökad arbetsmarknadsenhet för att i första hand minska ungdomsarbetslösheten. Till följd av bland annat kriget i Syrien, så har många asylsökanden tagits emot vid olika anläggningsboenden under året. För att klara trycket på främst förskola, grundskola och gymnasiet, men även andra enheter, så har integrationsheten förstärkts under året. Resultatenhet kultur- och fritid har genomfört en utredning/framtidsplan för biblioteket och musik- och kulturskolan har börjat bredda sin verksamhet med en musical i samarbete med flera andra kommuner och landstinget. På fritidssidan man slutfört byggandet av Sportparken. I de flesta kommundelar har uppförts allaktivitetsplaner i anslutning till skolan. Till stora delar är Holmenbadet klart. En fortsatt upprustning av kommunens badplatser har också genomförts. Den nya ungdomsgården Blå Villan invid Sportparken har sanerats och upprustats och kunde invigas i december. Metropoolen har ökat antalet besök med ca 10 procent och är nu nära 100 000 besök per år, det vill säga efter en nedgångsperiod tillbaka till besökssiffrorna från öppningsåren. Kvaliten på maten till de äldre har ökat. I Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser för 2010 var 32 procent av brukarna nöjda, 2011 var 39 procent nöjda, 2012 var 75 procent nöjda och 2013 var 84 procent av brukarna nöjda och vi hamnade på 49 plats av landets 290 kommuner. Köken i Avesta har stort renoveringsbehov och en tidsplan för kökens renovering har i samarbete med Gamla Byn tagits fram. Vi har under året genomfört en ny livsmedelsupphandling som resulterade i att vi fått fler närproducerade livsmedel. Livsmedelsupphandlingen uppmärksammades i Dalarna och kostchefen fick i september utmärkelsen Årets skördefesthjärta för arbetet med att få in fler lokala producenter som levererar livsmedel till kommunens kök. Resultat verksamhet och ekonomi Avvikelsen mot tilldelad budget uppgick till minus 574 tkr. Trots att styrelsen varit återhållsam och restriktiv under året har man inte lyckats få en budget i balans vid årets slut. Fler resultatenheter har gjort underskott. Förskola, grundskola på grund av barn- och elevökningarna, fritid på grund av vattenskador på flera anläggningar samt sanering av blå villan och gymnasiet på grund av ett relativt stort nettounderskott på interkommunala elever. Förskoleverksamheten har ökat med ca 40 barn under året. För att klara kösituationen har verksamheten utökats med tvåförskoleavdelningar, samt utökat antal platser inom heldygnsomsorgen. Verksamheten har startat upp en verksamhet för nyanlända förskolebarn med en språkstödjande förskola i Horndal. Elevantalet har ökat inom grundskolan med 83 elever. Meritvärdet för eleverna i årskurs 9 fick en nedgång, efter flera år uppåtgående trend och hamnade på 193,3. Utvecklingsområden är identifierade och en handlingsplan har upprättats. Resultatenheten Förskola/Grundskola anställde 14 förstelärare och har i nuläget sammanlagt 20 förstelärare i kommunen. Entreprenöriellt lärande i förskola och grundskola gick in i fas 2, med riktade fortbildningsinsatser för pedagoger och ledare. Under 2014 bosatte sig 386 personer med permanent uppehållstillstånd i Avesta. Utöver dessa personer finns ett stort antal asylsökanden som väntar på besked om de får uppehållstillstånd samt personer som fått uppehållstillstånd men väntar på kommunplacering någonstans i Sverige. Detta innebär också ett fortsatt högt tryck på SFI (svenska för invandrare) studier i kommunen med ett intag på runt 30 personer varje måndag. Arbetsmarknadsenheten har omorganiserats med målsättningen att effektivisera arbetet. 62 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Projektet Unga till arbete avslutades 2014. Resultatet blev bra och under 2014 gick 73 procent av deltagarna direkt ut i egen försörjning. Målredovisning utifrån KF:s perspektiv Hållbar utveckling/klimatneutralt Målet uppnått/inte avstämt Andelen förskolor i Avesta som arbetar med miljöcertifiering har ökat då ytterligare en förskola fått certifieringen grön flagg. Mätning av mat- och tallrikssvinnet har gjorts, nästa mätning görs våren 2015. Jämförelsetal saknas. Medborgarinflytande Målet delvis uppnått Enkätundersökning visar att elever upplevelse av inflytande i skolan ökat. Medborgardialoger har breddats, dokumentation saknas dock, exempelvis har det som tidigare kallades idrottsfrukost numera kallas föreningsfrukost och vänder sig till samtliga föreningar i kommunen. Ungdomsstaden Målet delvis uppnått Andelen elever som är behöriga till nationellt program har ökat från 82 procent till 83,5 procent. Andelen elever som slutför sina gymnasiestudier har ökat till 83,5 procent. Ungdomars kännedom om sina möjligheter att påverka genom till exempel ungdomsråd, medborgarförslag och medborgardialog, visar sig via enkätundersökning däremot vara låg. Jämförelsetal saknas men målet kan inte anses uppnått. Folkhälsa/trygghet Målet delvis uppnått Andelen barn och ungdomar som deltar i BUAD:s (barn-ungaalkohol-droger) aktiviteter har ökat. Genom Fyrsteget har individen fått ett samlat arbetsmarknadsstöd tillgodosett. Enkätundersökning visar att elever i Avesta kommun upplever en hög grad av trygghet. Näringsberäkning av samtliga måltider inom kommunen är gjord och de uppfyller kraven enligt svenska näringsrekommendationer. Andelen elever som äter i skolrestauranterna har mätts, och nöjaktiga resultat har uppnåtts i samtliga skolor i kommunen utom Domarhagsskolan/ Karlfeldtgymnasiet. Kulturstaden Målet är delvis uppnått Avesta Art ökade besöken med 3,7 procent. Det totala antalet besökare till Verket minskande dock med knappt 3 procent under 2014. I perspektiv av den generellt sett dåliga besökssommaren och den Västmanländska skogsbranden som även påverkade Avesta, är siffrorna relativt sett mycket goda. Tomtemarknaden ökade också antalet besökare. Målet om en ökning av antalet besökare med 10 procent har dock inte uppnåtts. Målet med en breddning av kulturutbudet i Verket mot barnfamiljer har också genomförts under året är uppnått. Musikskolan har inte ökat antalet deltagare, men antalet verksamheter har breddats med tre körer, varav en killkör och ett musikalprojekt. Musikskolan har också börjat använda Verket som konsertlokal. Utveckling mot en kulturskola har börjat och man har börjat ett samarbete med Verket. Målen är uppfyllda. De regionala uppdragen inom internationell samtida konst och Dalarnas Barnbildcenter har bibehållits och målet är därmed uppnått. Avesta 25000 år 2020 Målet inte uppnått Resultaten i åk 9 har sjunkit. Avesta når inte målet att minst 85 procent av eleverna går på Karlfeldtgymnasiet. Avesta kommun tillgodoser däremot förskoleplatser på obekväm arbetstid i relation till efterfrågan. Ekonomi Målet inte uppnått Bildningsstyrelsen klarar inte målet budget i balans vid årets slut. Årsredovisning Avesta kommun 2014 63

Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Ordförande: Ann-Christine Andersson Förvaltningschef: Anna Kuylenstierna Årets resultat tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Intäkter 33 137 54 684 53 776 Kostnader 45 369 66 170 65 857 Driftnetto 12 232 11 487 12 081 Budgetavvikelse 745-21 Viktiga händelser och hur omvärlden påverkade oss Brandens år! Branden i Västmanland och bland annat i Fagersta och Norberg kommer att vara det vi minns mest av 2014. Förvaltningen blev tidigt inblandad för att bidra med underlagsmaterial i form av fastighetsinformation och kartor. Arbetet med program för dels Krylbo, dels Koppardalen i Avesta kommun har fortsatt samtidigt som arbete pågår med en fördjupning av Översiktplanen för Fagersta. Under andra halvåret har bred medborgadialog omfattande flera faser genomförts för de tre projekten. Under första halvåret antogs Tillägg till Översiktsplan för Avesta kommun omfattande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Efterfrågan på industrimark inom Avesta har ökat under året. I Norra Källhagenområdet är i princip alla industritomter sålda. En omfattande utredning för utbyggnad av Källhagens verksamhetsområde söderut, söder om riksväg 68, har pågått och en åtgärdsvalsstudie har genomförts tillsammans med Trafikverket, Norbergs och Avesta kommuner. Antagna detaljplaner under året för verksamheter är Montören 3 i Avesta Östbergs och Södra industriområdet i Fors Stora Enso. Detaljplaner för tre fastigheter i Skogsbo och inom kvarteret Ripan, samtliga inom Avesta kommun, har anpassats till befintliga förhållanden. Detaljplan för att möjliggöra ungdomsoch aktivitetsverksamhet vid Vallgatan i Avesta har antagits. Samtliga fastighetsplaner och fastighetsindelningsbestämmelser i Norberg har upphävts. Planarbete har utförts i syfte att tillskapa en tomt inom Andra Sidan 1:61 i Fagersta. Planförslaget har både samråtts och granskats. Avesta kommuns alla detaljplaner finns numera tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida. Ett större arbete med införandet av 3D-tekniken har genomförts under året. Omfattande 3D-modeller har tagits fram över Krylbo, Koppardalen och Fagersta centrum. Modellerna har bland annat använts i så kallade Medborgardialoger i ovan nämnda projekt. Allmänheten har härigenom via kommunernas hemsidor kunnat lämna idéer och synpunkter direkt i de digitala 3D-modellerna. I Avesta har bygglov beviljats dels för nybyggnad av två industribyggnader, en livsmedelsbutik samt till- och ombyggnad av två industribyggnader och en livsmedelsbutik, dels för nybyggnad av tre enbostadshus och fyra fritidshus. I Fagersta har bygglov beviljats för dels nybyggnad av en personal- och konferensanläggning, om- och påbyggnad av en industribyggnad, dels nybyggnad av fyra enbostadshus och sex fritidshus. Dessutom har bygglov beviljats för nybyggnad av förskola. Ett bygglov av större omfattning har varit anläggande av nya bryggor samt nybyggnad av förråd mm för båtklubbens anläggning i Västanfors. I Norberg har bygglov beviljats för nybyggnad av affärslokal samt för nybyggnad av två enbostadshus och ett fritidshus. Provtagning av smycken och bijouterier i detaljhandeln ger svar på innehåll av metallerna bly, kadmium och nickel varorna. För höga halter har konstaterats i flera av proven. Det är varutillsyn i ett nationellt kontrollprojekt lett av Kemikalieinspektionen. Det finns gränsvärden i EU-lagstiftningen Reach. Butikerna har slutat sälja de aktuella varorna. Resultat verksamhet och ekonomi Verksamhetsplanerna har reviderats under året och enstaka planerade åtgärder har inte kunnat genomföras. Dock har verksamhetsplanerna i huvudsak genomförts. Vissa projektändringar har gjorts, bland annat med högre fokus på rökfria miljöer. Oförutsedda händelser så som den stora skogsbranden i Västmanland, bland annat i Norberg och Fagersta, har inneburit omfattande arbete för många i förvaltningen, dels i det akuta skedet och sedan fortlöpande. Arbetet med Avesta 2020 har nyttjat omfattande personalresurser. Planarbetet för Avesta har omprioriterats under året till förmån för två stora programarbeten; Koppardalen och Krylbo. Prioriteringar kopplade till budgetarbetet i Norbergs kommun har utförts för en genomförandeplan kopplad till den antagna översiktspla- 64 Årsredovisning Avesta kommun 2014

nen. Arbetet med Prostuddens utveckling har inte kunnat påbörjas under 2014 på grund av resursbrist hos nämnden. Planverksamheten har högt tryck då utvecklingsambitionerna är stora från alla kommuner. Antalet inkomna och beslutade bygglov har ökat med cirka 10 % i jämförelse med tidigare år. Det senaste året har anökningarna omfattat större projekt än tidigare. De större projekten kräver större insatser i byggskedet dels genom uppföljning av egenkontrollen men också genom lagkraven om att följa upp byggena ute på arbetsplatserna. Uppdragen på mätsidan följer till stor del planoch byggverksamheten. Nämnden ligger vid bokslut 2014 med ett överskott på 1 289 tkr jämfört med budget. Överskottet utgörs av högre intäkter med 1 034 tkr samt av lägre kostnader än förväntat med 235 tkr. Vid fördelningen mellan kommunerna ligger Avesta på +746 tkr, Fagersta på +400 tkr och Norberg på +123 tkr. Organisationen har under 2014 haft vakanser och tjänstledigheter, där vikarier inte har gått in, med sammantaget 3 tjänster, eller sex procent av bemanningen. Utrymmet har delvis använts för tjänsteköp och andra tillfälliga aktiviteter. Personalkostnader dominerar nämndens budget och förändringar i bemanningen märks snabbt på resultatet. Förvaltningen har haft en relativt stor omsättning av personal. Omfattande byggnationer, bygglov, avloppsansökningar samt virkesintäkter för Avesta är de största intäktsposterna som bidrar till överskottet och motverkar lägre intäkter inom vissa andra områden. Ny tjänstebil och fältdator till mätverksamheten är årets investeringar utöver IT-utrustningar. Förvaltningen har få övertidstimmar, låga sjuktal och återkommande vakanser och tjänstledigheter. Målredovisning utifrån KF:s perspektiv Hållbar utveckling/klimatneutralt Målet uppnått Nämndens samverkanskommuner har alla energi- och klimatstrategier. I alla strategier finns det utpekade uppdrag för nämnden, det mesta gäller löpande rutiner. Uppdragen avser många aspekter av nämndens verksamhet, såväl rådgivning och information som tillsyn. Sammanfattningsvis uppfyller nämnden 34 av totalt 35 åtgärder som nämnden på något sätt ansvarar för. I och med den höga andelen uppfyllda åtgärder görs bedömningen att målet är uppnått. I arbetet med detaljplaner har ingen medborgardialog genomförts under 2014. Under året har pågått översiktligt planarbete för tre planer - fördjupning av Fagersta, program för dels Koppardalen, dels Krylbo. I samtliga har flera olika former av medborgardialog genomförts under 2014. Ungdomsstaden Målet uppnått Under året har pågått översiktligt planarbete för tre planer - fördjupning av Fagersta, program för dels Koppardalen, dels Krylbo. I program för Krylbo har medborgardialog riktad till barn- och ungdomar genomförts under 2014. Folkhälsa/trygghet Målet inte avstämt Det finns elva nationella målområden inom folkhälsa. Nämndens arbete bidrar till att uppfylla de flesta av dessa folkhälsomål löpande i den ordinarie verksamheten. Någon egen mätning inom detta område har inte nämnden genomfört utan får dra slutsatser från de indikatorer som Avesta kommun har valt att utnyttja. Utöver detta har nämnden verksamhetsplaner med uppföljningar av planerade åtgärder. Utökat fokus under 2014 på rökfria miljöer jämfört med planerat. Avesta 25000 år 2020 Målet inte uppnått Nämnden har i sin verksamhet omfattande kontakter med allmänheten och företag. Goda relationer till dessa i alla kontakter ser nämnden som mycket viktigt och arbetar löpande med frågorna. Ett sätt att mäta verksamheten är genom den företagsinriktade enkäten Insikt som erbjuds genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nästa mätning kommer att genomföras 2015 på verksamheten 2014. Nämnden har även ett system med kundreaktioner där förbättringar kan göras utifrån inkomna positiva och/eller ifrågasättande synpunkter. Två dokumenterade kundreaktioner har inkommit, dessa har inte hanterats klart, målet har inte uppnåtts. Ekonomi Målet uppnått Nämnden har ett utfall med överskott 31 december 2014 för nämnden och för de ingående kommunerna. Medborgarinflytande Målet uppnått Under året har åtta detaljplaner antagits. Av dessa har samtliga samråtts under 2014. Inom översiktsplaneringen har ingen plan samråtts 2014. Årsredovisning Avesta kommun 2014 65

Västmanland-Dalarna lönenämnd Ordförande: Stig Henriksson Förvaltningschef: Staffan Mood Årets resultat 2014 redovisar nämnden ett underskott med 153 tkr. Viktiga händelser Den gemensamma lönenämnden för kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg har i uppdrag att utföra löneadministrationen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till de medverkande kommunernas personal och förtroendevalda. Här ingår också kommunernas samverkansorgan och kommunala bolag. Den gemensamma nämnden är införlivad i Norbergs kommuns nämndsorganisation med ledamöter och ersättare från respektive medverkande kommun. Kostnaderna för löneadministrationen fördelas mellan medlemskommunerna genom fördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner i enlighet med upprättat överenskommelse. Respektive kommunala bolag har upprättat avtal om den service som ska ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas årligen. Med anledning av den minskade budgetramen för löneservice 2014 och dess konsekvenser med färre anställda har frågan om ökade krav på inkommande underlag samt effektivisering av löneadministrationen lyfts. Fyra medarbetare har gått i pension, två under våren och två den sista december. Tre nya medarbetare har rekryterats i höst varav två på del av sin tid har tagit över hanteringen av pensionsadministrationen. Under 2014 har förvaltningen arbetat fram en risk- och sårbarhetsanalys som presenterades på lönenämnden den 26 november. Behovet av ett antal åtgärder framgår av analysen och förvaltningen arbetar vidare under 2015 för att minimera risken för sårbarhet i de situationer som analysen pekar på. Utbildningsinsatserna i självservice löper på främst genom utbildning för nya chefer, arbetsledare och assistenter samt repetitionsutbildningar för chefer, arbetsledare och assistenter. Omvärldsanalys Målet att minst 99 procent rätt lön i rätt tid i förhållande till löneunderlag är delvis uppnått. Stickprov visar att 96 procent av de kontrollerade lönerna var korrekta. Även målsättningen att andelen extra utbetalningar ska vara högst en procent är delvis uppnått. Andelen extra utbetalningar uppgick till 2,5 procent. 66 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Gamla Byn AB Ordförande: Susanne Berger VD: Jan Näslund Årets resultat Årets resultat uppgick till 10,1 (-46,4) mkr. Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till ca 183 (195) mkr, vilket är en minskning med ca 12 mkr jämfört med föregående år. Moderbolaget har ett långsiktigt mål att driftnettot skall överstiga 300 kr/m². Utfallet för 2014 blev 308 (272) kr/m². Av-kastningen på totalt kapital uppgår till 5,6 (6,8) procent. Koncernens redovisade resultat uppgår till 16,4 (-54,4) mkr. Förlusten föregående år beror på nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 i dotterbolaget Avesta Industristad AB. Koncernens tillämpning av huvudregelverket för redovisning K3 minskar avskrivningen för Avesta Industristad AB med 2,2 mkr jämfört med föregående år på grund av nedskrivningen. Koncernens investeringsvolym har minskat jämfört 2013 och uppgick till 38 (56) mkr, varav i moderbolaget ca 28 (55) mkr. Viktiga händelser Bolaget ska äga och uppföra fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål ska vara att enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillgodose behovet av bostäder och lokaler inom Avesta kommun. Lägenhetsbeståndet per 2014-12-31 uppgår till 997 lägenheter och lokalbeståndet till 121 684 m². Vakanserna i lägenhetsbeståndet har varit mycket låga under hela året och vid årets slut uppgick de till nio. Avesta Kommunfullmäktiges beslut i december 2013, att Gamla Byn AB ger ett koncernbidrag till Avesta Industristad AB på 60 mkr, överklagades av en privatperson till Förvaltningsrätten som gav Avesta Kommun rätt i frågan. Frågan överklagades till Kammarrätten som inte gav prövningstillstånd. Den 12 januari 2015 överklagades ärendet till Högsta förvaltningsrätten. Under våren 2015 kommer bolaget att färdigställa byggnationen av en förskola i Horndal som påbörjats under året och påbörja byggnationen av en ersättningsbyggnad för förskolan som brann ner i Krylbo. Omvärldsanalys En restaurangfastighet vid direkt anslutning till Dalälven införskaffades under 2009 med avsikten att bygga om och till den till 15 till 20 lägenheter. En detaljplaneändring är nödvändig för att bostäder ska tillåtas inom fastigheten. Länsstyrelsens överklagande av detaljplanen är löst genom att bygglov har erhållits för ett bullerplank längs järnvägen. Ett lagförslag som mildrar bullerkraven förväntas dock träda i kraft under 2015 vilket skulle medföra att bullerplanket inte behöver byggas. Hyreshöjningen för år 2015 blev efter förhandlingar med Hyresgästföreningen under hösten 1,2 %. Arbetet med systematisk hyressättning pågår tillsammans med Hyresgästföreningen. Moderbolaget bedöms uppvisa ett positivt resultat för år 2015 medan dotterbolaget bedöms redovisa ett negativt resultat för år 2015. Avesta kommun fortsätter den positiva trenden med befolkningsökning vilket ökar efterfrågan på både bostäder och verksamhetslokaler. Årsredovisning Avesta kommun 2014 67

Avesta Industristad AB Ordförande: Susanne Berger VD: Jan Näslund Årets resultat Årets resultat uppgick till 6,3 (-8,5) mkr. Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 41,5 (38,6) Mkr. Bolaget använder för första gången huvudregelverket för redovisning K3, med detta minskar avskrivningen på byggnader med cirka 2,2 mkr jämfört föregående år på grund av nedskrivning av fastigheten Avesta 2:43 som genomfördes under år 2013. Bolagets investeringsvolym har uppgått till 10,4 (1,8) mkr. Fastigheten Krylbo 9:2 köptes in den 29 juni via ett transportköp av Avesta kommun för 1,5 mkr. En hyresgästanpassning har genomförts under året för 9,4 mkr. Viktiga händelser Avesta Industristad AB, helägt dotterbolag till Gamla Byn AB, äger och förvaltar kommersiella fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål ska vara att enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för uthyrning. Avesta Industristad AB äger fastigheter med ett lokalbestånd på 95 700 (93 800) m², i huvudsak industrilokaler med varierande status. Uthyrningsgraden på industrilokaler, lagerlokaler och enklare kontorslokaler har varit god. Vakansgraden för lokalerna per den 1 januari 2015 är 18,3 procent. Avesta kommunfullmäktiges beslut i december 2013, att Gamla Byn AB ger ett koncernbidrag till Avesta Industristad AB på 60 mkr överklagades av en privatperson först till Förvaltningsrätten som gav Avesta Kommun rätt i frågan. Frågan överklagades till Kammarrätten som inte gav prövningstillstånd. Den 12 januari 2015 överklagades ärendet till Högsta förvaltningsrätten. Omvärldsanalys Efterfrågan på lokaler under 2015 bedöms vara svag men det aktiva marknadsföringsarbetet i samarbete med kommunen kommer att fortsätta med målet att kontraktera nya hyresgäster till företagets vakanta lokaler. Diskussioner pågår med ett antal presumtiva hyresgäster. Ett antal större hyresgäster har sagt upp sina hyreskontrakt vid årsskiftet och lyckas vi inte rekrytera nya hyresgäster kommer resultatet att bli negativt för år 2015. När lokalerna blir vakanta ökar kostnaderna för att hyresgästerna betalat kallhyra och haft egna elabonnemang. På grund av den höga vakansgraden i Koppardalen beräknas ett underskott för räkenskapsår 2015. 68 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Avesta VA och Avfall AB Ordförande: Patrik Engström VD: Erik Nordén Årets resultat Bolagets resultat är positivt och uppgår till 0,2 mkr, fördelat med 0,3 mkr på VA-verksamheten och -0,1 mkr på avfallsverksamheten. Resultatförsämringen på avfallssidan är hänförlig till minskningen av den kommersiella delen av verksamheten på Karlslunds återvinningscentral. Årets investeringar uppgår till 16,4 mkr, varav 14,5 mkr lagt ner i pågående nyanläggningar varav 11 mkr avser projekt som kommer att färdigsällas i början av 2015. Viktiga händelser Bolagets verksamhet omfattar VA- och av-fallsverksamheten i Avesta kommun. 2014 är bolagets fjärde verksamhetsår. Bolaget svarar för dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt insamling och återvinning av avfall i Avesta kommun. Anläggningarna omfattar fem vattenverk, tre avloppsreningsverk, 50 pumpstationer, 22 mil vatten- och avloppsledningar samt en återvinningscentral. Bolaget levererar även vatten till Norbergs kommun. Allt vatten vi producerar kommer från grundvattentäkter och håller en hög kvalitet. Bolaget bedriver även tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser rening av avloppsvatten och avfallshantering vid återvinningscentral och den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar 65 procent av bolagets nettoomsättning. Anläggningsavgifter för VA samt brukningstaxorna höjdes från januari 2014. Höjningen av VA-taxan har gjorts för att säkerställa behovet av att förnya VA-ledningsnätet och innebär för en normalvilla en höjning med 2,7 procent per år. För att anpassa anslutningsavgifterna till faktiska kostnader för nyanslutning till VA-nätet höjdes även dessa avgifter. Taxan för insamling av hushållsavfall och slamtömning har varit oförändrade 2014. Omvärldsanalys Avesta Vatten och Avfall AB har en gemensam verksamhetsplan som omfattar bolagets hela verksamhet. Den del som omfattar avfallsdelen bygger på den avfallsplan för hela Avesta kommun som antogs av kommunfullmäktige under 2013. Bolaget har sedan länge arbetat med en verksamhetsplan kallad VA2050 för den del av verksamheten som omfattar produktion och distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten. I verksamhetsplanen finns verksamhetsmål inarbetade men även mål som omfattar miljö och personalfrågor. Försäljningen 2015 förväntas för VA-sidan ligga på samma nivå som 2014. Ytterligare minskning av mottaget verksamhetsavfall förväntas under 2015 innebära att intäkterna på den kommersiella delen av avfallssidan minskar med cirka 45 procent. Det är inga planerade utökningar av VA-nätet under 2015 så antalet abonnenter förväntas vara konstant både på VA- och avfallssidan. Ett antal projekt som ska leda till att det övergripande målet uppnås pågår eller är planerade. Exempel några av de viktigaste är; Ombyggnad vattenverk i By Reservvattentäkt i Horndal Vidareutveckla metoder för läcksökning Strategi för sanering av ledningsnät för -spillvatten i Horndal Förnyelse av ledningsnät enligt fastställd förnyelseplan Projektering ny återvinningscentral Förbättrad källsortering vid Karlslunds återvinningscentral Förbättrad källsortering vid insamling av grovavfall från hushållen i Horndal Insamling av matavfall i hela kommunen Årsredovisning Avesta kommun 2014 69

Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Ordförande: Per Jansson Förbundschef: Mats Jansson Årets resultat Det ekonomiska resultatet för 2014 visar på ett överskott på 0,1 (1,2) mkr. För Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund uppgick de egna kostnaderna för insatserna i samband med skogsbranden till cirka 5,3 mkr. Förbundet har erhållit ersättning från Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap för dessa kostnader. Detta innebär att förbundet, i ekonomisk mening, fått statlig kompensation för merparten av sina kostnader. För de drabbade medlemskommunerna Norberg och Fagersta har självriskkostnader gentemot staten på sammanlagt 643 tkr enligt fastställda regler som utgår från skatteunderlaget i respektive kommun. Anläggningstillgångar har avskrivits extra på grund av det höga slitaget under skogsbranden. Viktiga händelser Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund består idag av räddningstjänsterna i Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner. Tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor har under året i stort bedrivits enligt fastställd tillsynsplan. Sveriges största skogsbrand i modern tid drabbade Västmanland under augusti månad 2014. Samhällets förmågor att hantera situationen prövades under stor belastning under flera veckor. Brandskadorna omfattade drygt 14 000 hektar och drabbade kommunerna Surahammar, Sala, Fagersta och Norberg. Flera tätorter evakuerades efter beslut från räddningsledaren. Omfattande förberedelser vidtogs för att vid behov kunna evakuera ytterligare orter, bland annat centrala Norberg. Förbundets samtliga medlemskommuner aktiverade sina krisledningsorganisationer. Branden blev snabbt en riksangelägenhet. I släckningsarbetet deltog bland annat 69 räddningstjänstorganisationer samt ett flertal frivilligorganisationer från hela landet. Flygresurser från försvarsmakten, Italien, Frankrike, Norge samt ett flertal privata flygentreprenörer bistod på olika sätt under insatsen. En person förolyckades under branden och två personer skadades. Drygt 200 fastighetsägare drabbades av skador och ett 40-tal byggnader förstördes. Vårt stora deltagande med samtliga drabbade. Mitt i den pressade situationen har det varit en fantastisk upplevelse att se vilken vilja och förmåga att hjälpa till som alla deltagare i arbetet visat. Jag vill rikta ett stort tack till egen personal och till alla organisationer och medarbetare runt om i landet som ställt upp och bidragit till att brandens konsekvenser kunnat hanteras. Ett stort tack!! Under 2014 genomförde räddningstjänsten drygt 1 200 utryckningar. Detta är något fler utryckningar än 2013 men ur ett historiskt perspektiv färre än normalt. Antalet trafikolyckor fortsätter att minska för tredje året i rad. Även sjukvårdslarmen (I Väntan På Ambulans) har minskat i antal. Antalet bränder i skog och mark är fler än normalt. Detta beror främst på sommarens väderförhållanden. Volymen extern utbildning riktat till kommunala förvaltningar, skolor, föreningar, företag och övriga kommuninnevånare har under året varit något mindre än normalt. Samarbetsavtal gällande utbildningsinsatser med mera har under året tecknats med bland annat Brandskyddsföreningen, Stora Enso Fors AB och Boliden Mineral AB. 70 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Kommunens revisorer Sammankallande: Mats Myrén Mats Myrén sammankallande, Eva Gustavsson t o m 14/10 efterträddes av Sören Bertilsson, Kjell Johansson, Sven-Olof Ekström och Erik Bohlin. Revisorernas uppdrag Kommunrevisionen har till uppgift att granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. Pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den kontroll som görs inom styrelserna är tillräcklig. Revisorerna har under året biträtts i sitt arbete av revisionsbyrån KPMG AB. 2014 års revisionsarbete har, i likhet med tidigare år, tagit avstamp i en genomlysande risk- och väsentlighetsanalys av de verksamheter och områden revisorerna på uppdrag av kommunfullmäktige och med stöd och ledning av kommunallagen ska utföra. Riskanalysen innebär bland annat identifiering av områden, där oegentligheter och/eller överträdelser av befogenheter, kan tänkas uppstå eller förekomma. En stor del av revisionsarbetet har avsett förvaltningsrevision. I denna har kommunstyrelsen och samtliga styrelser granskats övergripande med inriktning på intern kontroll. Revisorerna har löpande tagit del av alla styrelsers kallelser och protokoll, gjort besök på sammanträden och haft sammanträffanden med kommunfullmäktiges presidium samt företrädare för styrelser och förvaltningar. Revisionsarbetets inriktning Revisionen strävar efter att i görligaste mån bedriva förebyggande verksamhet att verka proaktivt. Med stort intresse följer revisionen kommunstyrelsens agerande för att uppnå målet att kommunen år 2020 skall ha 25000 innevånare. Revisionen har fortlöpande en dialog med berörda aktörer i syfte att minimera riskerna för felbeslut och missbruk. Genomförda granskningar 2014 Kommunrevisionen har i enlighet med sitt inriktningsbeslut om förebyggande och understödjande verksamhetsinriktning genomfört bland annat följande arbete; En av KPMG genomförd förstudie av kommunens IT-verksamhet (10/2) rekommenderade framtida granskningar av IT-säkerhet, Hemtjänsten och IT-buren pedagogik. Slöseriombudsmannen gästade kommunrevisionen den 10/2. Till Kommunstyrelsen framställdes den 17/3 en hovsam begäran om att den utvärderar de förslag avseende ägarstyrning och ägarstruktur som kommunkansliet framtagit, så att en tidsanpassad och adekvat ägarstyrning och ägarstruktur är på plats när den nya mandatperioden börjar. En förstudie 1 av kommunens Mål- och Budgetprocess har genomförts varvid konstaterades att någon granskning av densamma ej bedömdes vara aktuell. Granskning av kommunens hantering av Moms visade att handläggningen av ingående moms sker på ett i stort tillfredsställande sätt men att det finns ett antal punkter där rutinerna bör förbättras. Kommunfullmäktige avslog, 28/4, kommunrevisionens begäran om tilläggsanslag för granskning av statsbidrag för flyktingmottagande med mera. I en skrivelse till kommunstyrelsen och för kännedom till fullmäktige, redogör kommunrevisionen för iakttagelser för vad granskningar i tre av länets andra kommuner givit vid handen och uppmanar kommunstyrelsen att, med stöd av dessa, initiera och säkerställa en professionell hantering av dessa frågor i vår egen kommun. En granskning av sopcontainrar identifierar en felaktig hantering nämligen att Sita Sverige AB, trots upprättat avtal, själva fakturerat kunderna istället för Avesta kommun och sedermera Avesta Vatten och Avfall AB. Granskningsrapporten överlämnades (18/6) till kommunstyrelsen och styrelsen för Avesta Vatten och Avfalls AB. Hearing med ordförande och VD för Gamla Byn AB, 18/6, bland annat med fokus på utvecklingen i Koppardalen. Uppföljningsbesök på Hedegården (föregående besök 2012) gällande ensamkommande flyktingbarn. 1 En förstudie är en preliminär studie i de absoluta första skeendena av ett projekt. Förstudien ska svara på om uppdraget eller projektet går att genomföra, om tid och kostnader för att genomföra projektet är i linje med de förväntade intäkterna. Årsredovisning Avesta kommun 2014 71

Uppföljning av tidigare granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen och Granskning av hemtjänsten har genomförts. Uppföljningsgranskningen har lämnats till omsorgsstyrelsen för beaktande. För granskningen av hemtjänsten har begärts yttrande senaste 2015-03-01. Omsorgsstyrelsen har väl tagit till sig de påpekanden som framfördes i den föregående granskningen av biståndshandläggning. Dessutom har ett antal mindre uppföljningar och undersökningar genomförts. Löpande har även information givits om de kommunala bolagen som en följd av den samordning som finns mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i de kommunala bolagen. Årsredovisning, inklusive årsbokslut och delårsrapport per den 31 augusti 2014, har granskats. Kommunrevisorerna har deltagit i det nätverk med erfarenhetsutbyte som genomförs i Dalrev, bestående av länets 15 kommuner samt landstingskommunen. Lekmannarevisorer Som lekmannarevisorer i kommunens helägda bolag Avesta Vatten & Avfall AB har de förtroendevalda revisorerna Sven-Olof Ekström och Kjell Johansson verkat. Lekmannarevisorer i Gamla Byn AB och dess dotterbolag Avesta Industristad AB har varit Eva Gustavsson och Mats Myrén Lekmannarevisorerna har tillsammans med biträden granskat bolagen och lämnat granskningsrapporter. Fortsatt kvalitetsarbete Lagstiftning och god sed på revisionsområdet förändras och ställer krav på granskningsinsatser som kommunrevisionen måste anpassa sig till. Revisionen arbetar systematiskt med att utveckla sina arbetsformer och att förbättra kommunikationen med sina uppdragsgivare, kommunfullmäktige såväl som kommunens medborgare. Via hemsidan kan den som så önskar kontakta kommunrevisionen. Lekmannarevision är ett viktigt utvecklingsområde Lyhördhet Kommunrevisorerna vill avslutningsvis uttrycka sin tillfredsställelse med den lyhördhet som såväl förtroendevalda i fullmäktige, styrelser, nämnd och utskott som berörda tjänstemän, uppvisar för kommunrevisionens påpekanden. 72 Årsredovisning Avesta kommun 2014

Presentation av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bestod år 2014 av (från vänster): Lillebil Grass (M), Mikael Westberg (S), Leif Ericsson (V), Laila Borger (S), Jan-Åke Andersson (S), Susanne Berger (S), Johan Thomasson (M), Krister Nilsson (AIL), Gunilla Berglund (C), Curt- Åke Larsson (KD), Lis Linnberg (FP), samt (frånvarande): Lars Isacsson (S), Anita Tärneborg (S), Wojciech Nedzewicz (MP), och Peter Green (M). Årsredovisning Avesta kommun 2014 73