KÄVLINGE KOMMUN BUDGET 2012

KÄVLINGE KOMMUN 2012 PLAN 2013 2014

Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Originalproduktion: BKM Reklam AB Foto: sid 24 Maria Möller, sid 36 Eva Hallkvist, sid 43 Bodil Ljunggren, övriga bilder Joanna Bladh

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Organisation 5 Så fördelades skattepengarna under 2010 8 MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kävlinge - med segel mot framtiden 10 God ekonomisk hushållning 11 Kommunövergripande mål 12 Ekonomiska förutsättningar 2012 2014 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 27 Finansiell analys 31 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Fritid och kultur 36 Förskoleverksamhet 38 Grundskoleverksamhet 40 Handikappomsorg 43 Hemvård 45 Individ- och familjeomsorg 47 Infrastruktur och teknisk service 49 Ledning och samhällsutveckling 52 Miljö och hälsa 55 Samhällsbyggnad 57 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 59 RÄKENSKAPSMATERIAL Resultatbudget 62 Balansbudget 63 Kassaflödesbudget 64 Driftbudget 65 Investeringsbudget 66 Exploateringsbudget 69 Direktiv och uppdrag 70 Diagram 73 3

4 INLEDNING

ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNALA BOLAG KKB Fastigheter AB SAMVERKAN Finsam Gemensam nämnd GIS Kommunassurans Syd Försäkrings AB Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV KOMMUNSTYRELSEN STYRELSEORDFÖRANDE Pia Almström KOMMUNDIREKTÖR Mikael Persson VERKSAMHETSOMRÅDEN Ekonomi/IT Exploatering Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet VALBEREDNINGSNÄMND REVISIONEN VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDAR- NÄMND SAMARBETSNÄMND TEKNISK NÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Johan Ericsson NÄMNDSANSVARIG CHEF Göran Sandberg VERKSAMHETSOMRÅDEN Avfall Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Lars Lundström NÄMNDSANSVARIG CHEF Göran Sandberg VERKSAMHETSOMRÅDEN Bygglov Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion BILDNINGSNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Charlotte Lindblad NÄMNDSANSVARIG CHEF Carina Serbinsson (Tf) VERKSAMHETSOMRÅDEN Arbetsmarknadsprogram Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur SOCIALNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Leif Skytte NÄMNDSANSVARIG CHEF Anette Fäldt VERKSAMHETSOMRÅDEN Handikappomsorg Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden INLEDNING 5

KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. MANDATFÖRDELNING PARTI 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2010 2011 2014 Moderaterna 10 12 9 12 16 Socialdemokraterna 23 18 20 17 15 Folkpartiet 2 2 5 4 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 Centerpartiet 3 2 2 3 3 Miljöpartiet 2 2 1 1 2 Kävlingebor 2 Kristdemokraterna 1 2 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 INLEDNING 6

KONCERNEN KKB FASTIGHETER AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. SAMÄGDA OCH SAMVERKANDE BOLAG OCH ORGANISATIONER Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet, SYSAV och Finsam. FINSAM Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. GYMNASIEFÖRBUNDET De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 procent. Kävlinge kommun kommer att lämna gymnasieförbundet. ommunassurans Syd Försäkrings AB KOMMUNASSURANS SYD AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. SYDVATTEN Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,53 procent. SYSAV Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. INLEDNING 7

SÅ FÖRDELADES SKATTEPENGARNA UNDER 2010 25,44 KRONOR TILL GRUNDSKOLEVERKSAMHET 14,10 KRONOR TILL HEMVÅRD 13,88 KRONOR TILL FÖRSKOLEVERKSAMHET 11,80 KRONOR TILL GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 7,70 KRONOR TILL HANDIKAPPOMSORG 6,96 KRONOR TILL KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 5,20 KRONOR TILL INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 3,41 KRONOR TILL FRITIDS- OCH KULTURVERKSAMHET 3,67 KRONOR TILL TEKNISK VERKSAMHET 6,06 KRONOR TILL ÅRETS RESULTAT INLEDNING 1,52 KRONOR TILL RÄDDNINGSTJÄNST 0,26 KRONOR TILL MILJÖVERKSAMHET 8

MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9

KÄVLINGE MED SEGEL MOT FRAMTIDEN Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. VISIONENS ÖVERGRIPANDE SYFTE En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. TRE HUVUDTANKAR Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. 10

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältrar detta ansvar på kommande generationer. FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi. VÄRDERINGSSYSTEM MÅLET ÄR UPPNÅTT Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. INDIKATORN ÄR OFÖRÄNDRAD ELLER FÖRBÄTTRAD JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR. EN FÖRSÄMRING HAR SKETT JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR ELLER ATT ETT MÅL INTE UPPNÅTTS VID SATT TIDPUNKT. VERKSAMHETSMÅL De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. VÄRDERING Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. Värderingen genomförs i årsredovisningen. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Med visionen som utgångspunkt har fem kommunövergripande mål, som kommunfullmäktige fastställer arbetats fram utifrån perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen. För att nå de fem kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Graden av måluppfyllelse för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Indikatorerna är i många fall av strävanskaraktär och uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2010 2014. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. Dessa två nivåer anger vad som ska utföras och när i tiden. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef ansvarar för att upprätta skriftliga chefsuppdrag inom nämndens alla verksamhetsområden. MÅLKEDJAN VISIONEN KÄVLINGE MED SEGEL MOT FRAMTIDEN MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ÖVERGRIPANDE MÅL KÄVLINGEBON ÖVERGRIPANDE MÅL UTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅL MEDARBETARE NÄMNDSMÅL NÄMNDSPLAN FÖRVALTNINGSDELEN VERKSAMHETSPLAN CHEFER CHEFSUPPDRAG ÖVERGRIPANDE MÅL EKONOMI ÖVERGRIPANDE MÅL MILJÖ 12

STYRMODELL RESULTAT UTVECKLING MEDBORGARDIALOG KÄVLINGEBON KUND BRUKARE LEDARSKAP, MEDARBETARSKAP, KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE VÄRDEGRUND KVALITET MEDARBETARE PROFESSIONALITET UPPDRAGSFÖRTROGEN DELAKTIGHET UTVECKLINGSARBETE EKONOMI PERSONAL MILJÖ ORGANISATION OCH VERKSAMHET För att uppfylla visionen och de kommunövergripande målen har Kävlinge kommun utvecklat en ny styrmodell. Implementeringen av en ny modell är ett första steg i en process mot en bättre verksamhetsstyrning och ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet för såväl chefer som övriga medarbetare. Modellen beskriver hur organisationen och dess verksamhet ska styras för att uppnå uppsatta mål, vilka styrmedel som används och hur dessa samverkar. Styrmodellen är uppbyggd av olika delar som gemensamt bildar en helhet. Under de kommande åren kommer modellen och dess innehåll att utvecklas, och målet är också att öka förståelsen för de olika perspektiven samt insikten om hur de samspelar och bidrar till ett helhetsresultat. VÄRDEGRUNDEN - ÖPPENHET, ENGAGEMANG OCH UTVECKLING Under 2011 har fokus inte bara varit att ta fram kommunens nya styrmodell, utan också att fortsätta arbetet med att skapa en gemensam värdegrund. Tre värdeord har presenterats för organisationen, och under 2012 ska arbetet fortsätta med att göra värdegrunden känd för alla medarbetar. Alla chefer och medarbetare ska bland annat presentera vad: Värdeorden betyder för dem. Vilket förhållningssätt i vardagen som bidrar, positivt respektive negativt, till värdegrunden. Beskriva hur/vilka aktiviteter de kommer att arbeta med under året för att stärka vår organisationskultur. Kävlinge kommun är våra kommuninvånares hemort, våra företagares marknad, många turisters resmål och vår arbetsplats. Vår verksamhet är till för de som bor, verkar och vistas här. När kommuninvånarna är nöjda med verksamheten har vi alla lyckats i vårt arbete. För att uppnå detta krävs öppenhet, engagemang och utveckling. ÖPPENHET ENGAGEMANG UTVECKLING MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE STRATEGIER VERKSAMHET ANALYS RESULTAT STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR KVALITETSSÄKRING En viktig del i kommunens styrmodell är arbetet med att utveckla verksamheten. För att lyckas med verksamhetsutveckling krävs ständiga förbättringar och förnyelse. Förutsättningarna för detta är ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete som genomsyrar organisationen och som kan illustreras med ovanstående bild. Modellen beskriver strävan mot att hela tiden utveckla verksamheten genom att mäta och analysera uppnådda resultat för att kunna fatta beslut kring framtida satsningar och prioriterade områden för verksamheterna. POLITISKA KOMMENTARER: 2012 och några år framöver kommer att bli tuffa år för kommunerna. Vi i Kävlinge har dock ett gott utgångsläge. Goda resultat under ett antal år kan nu skördas. Därför blir det inga sparbeting utan istället full löne- och priskompensation till verksamheterna. Dessutom planerar vi för flera och stora investeringsprojekt de närmaste åren. Vi, i alliansen, känner att vi lagt en ansvarsfull och långsiktig budget och är speciellt nöjda med de satsningar vi kunnat göra för skolorna i kommunen. Turbulensen i världsekonomin kommer under 2012 att nå kommunerna. Vi känner dock att Kävlinge står på en stabil grund. Denna har byggts upp under många år, de flesta under socialdemokratisk ledning. Vi socialdemokrater anser därför att kommunen kunnat göra ännu större satsningar i budget 2012 och är övertygade om att kommunen, med bibehållen balans, fått en ännu bättre verksamhet om våra satsningar inom framförallt bildning och socialtjänst vunnit gehör. SOCIALNÄMNDEN LEIF SKYTTE Socialnämnden har inför 2012 goda förutsättningar till fortsatt god kvalité och ekonomi med en budget som inrymmer fortsatt kvalitetssatsning, förebyggande arbete samt en utbyggnad av verksamheten med ett nytt äldreboende. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN LARS LUNDSTRÖM Årets budget gör nämndens roll som myndighet tydligare. Den höjda graden av avgiftsfinansiering ställer högre krav på kvalitet i arbetet och tydligare uppföljning av såväl ekonomi som kvalitet, vilket återspeglas i riktlinjerna i nämndplanen. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande Roland Palmqvist Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande BILDNINGSNÄMNDEN CHARLOTTE LINDBLAD Bildningsnämndens budget 2012 har ett tydligt fokus på kvalitet och god service inom samtliga verksamheter. Projektet Framtidens skola, med målet att placera Kävlinges skolor bland de 20 bästa i riket, har hög prioritet. TEKNISKA NÄMNDEN JOHAN ERICSSON Tekniska nämnden har i budgeten för 2012 prioriterat att höja ambitionsnivån för de olika avdelningarna genom att fortsätta att förbättra rutinerna och planeringen, och därmed minska kostnaderna för akuta åtgärder. 14

KÄVLINGEBON Målet för perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT * VÄRDERING* ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. 43 Betyget för påverkan uppgår till 43. 41 Nöjd medborgarindex uppgår till 60. 57 GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. 62 Äldreboende: Kävlinge 79 Skåne: 72 Hemtjänst: Kävlinge 78 Skåne: 75 ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. LÄTTILLGÄNGLIGA KOMMUNIKATIONER Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 Betyget för bostäder uppgår till 60. 55 Betyget för fritid uppgår till 68. 64 Betyget för kommunikationer uppgår till 55. * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning 2010. 51 MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 15

UTVECKLING Målet för perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* NYTÄNKANDE OCH FRAMÅTANDA Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. GOD SAMVERKAN Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. Förskola: 4 verksamheter Skola: 1 verksamhet 17 90 % MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR LIVSLÅNGT LÄRANDE Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. (Under 2011 genomfördes inte några nationella ämnesprov i skolår 5 på grund av en förflyttning av dessa prov till skolår 6.) Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 3: Ma 93 % Sv 92 % Åk 9: Ma 76 %, Sv 96 %, En 96 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 99 % Åk 4 6: 96 % Åk 7 9: 95 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 6 % Åk 4 6: 4 % Åk 7 9: 6 % * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning 2010. 88 % 16

FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* BEFOLKNING, TILLVÄXT OCH BRA FÖRETAGS- KLIMAT Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEM-mätningen. 1,6 % 67 plats 290 mkr PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. SOCIAL TRYGGHET Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Hemvården ska placera sig bland de 20 kommuner i riket som har sammantaget bäst resultat i SKL:s och SoS Öppna jämförelser Vård- och omsorg om äldre. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska inte överstiga 5 månader. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) ett år efter avslutad kontakt ska överstiga 76 %. 94 % Bland de 20 bästa 5,2 - - Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 0 * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning 2010. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 17

MEDARBETAREN Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende att system för delegation, information, introduktion och utvecklingssamtal fungerar uppgår till 8,0 på en 10-gradig skala. 7,6 - MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 18 ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseede arbetsmiljöförhållanden uppgår till 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro, 65 procent ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till 7,6 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till 8,4 på en 10-gradig skala. 7,0-4,3 % 35 % ingen sjukfrånvaro, 60 % ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar 7,3-7,6-8,0 - * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning 2010. En medarbetarenkät genomfördes under våren 2010. Eftersom det var första gången som enkäten genomfördes så finns det ännu inte några jämförelsevärden. Vi har ändå valt att presentera utfallsvärdena på de indikatorer som berör medarbetarenkäten. Maxvärdet är 10 inom alla områden.

EKONOMI Målet för perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Ingen extern låneskuld. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 157 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Ok Ok VÅRDA VÅRA TILLGÅNGAR Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. Fastighetsunderhållet är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 150 175 kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. 177 kr/m² 4,50 kr/m² * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning 2010. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 19

MILJÖ Målet med perspektivet miljö är: Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* ANSVARSFULLT RESURSANVÄNDANDE Kävlinge kommun minskar sin påverkan på miljön genom effektivare utnyttjande av resurser/produkter och ersätter då det är möjligt förorenande resurser/produkter med alternativa lösningar. BEREDSKAP ATT MÖTA KLIMATFÖRÄNDRINGAR Kävlinge kommun tar hänsyn till framtida klimatförändringar genom att skydda befintliga byggnader och infrastrukturer samt beaktar vid planering konsekvenserna av ett förändrat klimat. 2014 uppgår andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter till minst 25 % av den totala livsmedelskostnaden. Alla nyinköpta/leasade personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 2014 har energiförbrukningen 1) i kommunala offentliga fastigheter minskat till 150 kwh/m 2 och år och energiförbrukningen i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter är lägre än 60 kwh/m 2 och år. Bräddningar från spillvattensystemet och källaröversvämningar via avloppsledningsnätet orsakade av kraftig nederbörd och/eller förhöjd havsnivå ska minska eller vara oförändrade i förhållande till föregående år. 2014 ska grönytefaktorn i nybyggda bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) vara minst 0,40 och för lokaler minst 0,30 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd mm). 2 % 28 % 177 kwh/m 2 och år 80 kwh/m 2 och år Källaröversvämningar 0 st Bräddningar 11 st - MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VÄRNA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN OCH NATURMILJÖN Kävlinge kommun verkar för att den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer samt att arter kan fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. VERKA FÖR GOD BOENDE- OCH LIVS- MILJÖ Kävlinge kommun verkar för att bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt att natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas. 2020 ska arealen skyddad natur ha ökat med 25 % jämfört med 2009 (600 ha). 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. 2025 utsätts inga boende 2) för vägtrafikbuller från de kommunala vägarna som överstiger gällande riktvärden. 600 ha 5 km 2001 utsattes 1300 personer för buller över 55 dba Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Någon värdering är ännu inte genomförd avseende miljömålen. Miljöperspektivet utvärderas för första gången i samband med årsredovisningen för 2011. 1) inklusive kylning, tappvarmvatten, fastighets- och verksamhetsel och värme 2) förutsatt att boende/fastighetsägare inte motsätter sig bullerreducerande åtgärder 20

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2012 2014 De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Utifrån dessa beräknas det totala ekonomiska utrymmet för de kommande åren. Regeringen ser ljust på den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det är i stor utsträckning den inhemska efterfrågan som driver på konjunkturuppgången. BNP ökade med historiskt höga nivåer 2010. På arbetsmarknaden bedöms utvecklingen vara mycket positiv, sysselsättningen ökar kraftigt och arbetslösheten minskar. EKONOMIPROCESSEN För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. FÖRUTSÄTTNINGAR Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNAL EKONOMISK UTJÄMNING Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 11:21 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. Det generella statsbidraget minskas 2012 med det generella tillskott som fanns 2011. Dessutom minskas bidraget till följd av ekonomiska regleringar i samband med införandet av den nya gymnasieskolan. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren på 1,2 procent plus att innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. Budgetåret 2012 prognostiseras befolkningsförändringen till 1,17 procent och ger därmed inte någon kompensation för kraftig befolkningsökning. Planåren 2013-2014 beräknas befolkningstillväxten överstiga gränsvärdet och därmed kompenseras den kraftiga befolkningstillväxten. Denna eftersläpningseffekt har dock inte räknats med i budgeten. LSS-UTJÄMNING Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. Den ökade under 2010 med 484 tkr. För 2011 beräknas avgiften till 29 848 tkr, en ökning på 1 976 tkr jämfört med 2010. Den stora ökningen beror på förändringar i den nationella verksamhetsstatistik som ligger till grund för LSS-utjämningen. För 2012 beräknas LSS-utjämningen uppgå till 30 100 tkr. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen ökar något. Utjämningen beräknas 2014 uppgå till 31 300 tkr. KOMMUNAL FASTIGHETSAVGIFT En kommunal fastighetsavgift inför- MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 21

MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR des 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, 1 315 kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunal-ekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Från och med 2009 tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften var 2010 41 800 tkr och för 2011 beräknas kommunens intäkt öka med 2 400 tkr till 44 200 tkr, Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär 11:16. I budget 2012 och plan 2013 2014 beräknas den kommunala fastighetsavgiften uppgå till 47 200 tkr. Ökningen jämfört med 2011 beror på en höjning av inkomstbasbeloppet samt att det 2012 görs en ny fastighetstaxering av småhus utifrån prisnivån 2010. ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Budgeten bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november 2011 på 29 300, 2012 på 29 850 och för 2013 på 30 600 invånare. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2012 på 3,3 procent, 2013 på 3,5 procent och 2014 på 3,5 procent. Nämnderna kompenseras för verkligt utfall. Personalomkostnadspålägget fastställs definitivt i slutet på året och uppgår preliminärt 2012 till 39,12 procent. Detta innebär en höjning med 0,1 procentenheter beroende på införandet av en omställningsförsäkring. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 31 december 2010 med tillägg för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar och pensionsavtal innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Nämnderna kompenseras för prishöjningar under 2012. Personalkostnadsandelen av köpt verksamhet, 60 procent, kompenseras med 3 procent. Övriga kostnader av köpt verksamhet, 40 procent, kompenseras med 1,8 procent. Nämndernas övriga kostnader exklusive köpt verksamhet kompenseras för 1,8 procents prishöjning. EKONOMIÅRET JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Budgetarbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Nämnderna återkommer genom sina presidier till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas chefsuppdrag inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. 22

För 2012 finns 9 900 tkr, för 2013 finns 10 600 tkr och för 2014 finns 10 800 tkr avsatt under det centrala anslaget Kompensation prisökning. Uppräkning av internhyror och kostenhetens priser har skett med 2,5 procent. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är för 2012 preliminärt 4,2 procent. Definitiv internränta fastställs i december 2011. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd 2012 baseras på en ny fördelningsmodell grundat på invånarantalet i medlemskommunerna. Den nya fördelningsmodellen innebär att medlemsavgiften hamnar på en lägre nivå än tidigare. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med 2009 omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt, anslaget omfattar även lokalkostnader. Från och med 2012 kompenseras även tekniska nämnden för befolkningsförändringar. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar har räknats upp med 3,0 procent 2012, planåren 2013-2014 ligger på samma nivå som 2012. RAMAR KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens ram 2012 har utökats med 459 tkr i priskompensation samt 600 tkr för en inköpssamordnare. Under 2012 har kommunstyrelsen dessutom fått utökad ram med 400 tkr för arkitektkonsulter som överförts från miljö- och byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens arbetsram för 2012 uppgår till 61 250 tkr. VALNÄMNDEN Valnämndens arbetsram uppgår till 576 tkr. REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Arbetsramen 2012 uppgår till 1 145 tkr. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Överförmyndarnämndens ram utökas 2012 med 148 tkr till följd av en ökad komplexitet och ett ökat antal ärenden. Ramen för 2012 uppgår efter utökningen till 852 tkr. TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämndens ram uppgår 2012 till 54 587 tkr. Nämnden har kompenserats med 722 tkr i priskompensation 2012. Budgetåren 2012-2014 har ramen utökats med 1 000 tkr för asfaltering. Dessutom kompenseras nämnden med 85 tkr för ökade kapitalkostnader för inköpt mark. Dessutom finns 500 tkr avsatta centralt för ökade kapitalkostnader i samband med investering i GC-väg. I samband med att en ny fördelningsmodell för medlemsavgiften för Räddningstjänsten Syd minskas ramen med 1 080 tkr till följd av lägre avgift. Inga exploateringsavslut är planerade under perioden 2012-2014. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljö- och byggnadsnämnden har i 2012 års budget priskompenserats med 47 tkr. Nämndens ram minskas med 400 tkr för arkitektkonsulter. Motsvarande belopp har tillförts kommunstyrelsens ram. Budgetramen för 2012 uppgår till 6 552 tkr. BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsnämndens ram uppgår 2012 till 681 623 tkr. Ramen har ökats med 5 429 tkr för priskompensation. Befolkningsökning kompenseras med 6 822 tkr. För befolkningsökning för första halvåret 2012 finns 5 819 tkr avsatta under det centrala anslaget. Helårseffekten av skolsatsningar utökar ramen med 2 621 tkr. Under de centrala anslagen finns 3 595 tkr avsatta för att täcka hyresökningar för idrottsplatser och idrottshall. Dessutom finns 2 604 tkr avsatt centralt för att täcka hyresökningar till följd av nya lokaler. För höjning av elevbidragen har nämnden tillförts 4 755 tkr. Gymnasieramen budgeteras sedan 2010 under bildningsnämnden. 2012-2014 beräknas gymnasieramen till 109 000 tkr för respektive budgetår. SKATTEUNDERLAGSPROGNOS, ÅRLIG FÖRÄNDRING I PROCENT 2010 2011 2012 2013 2014 SKL, maj 2011 2,1 2,8 4,2 4,4 4,2 Budgetpropositionen, april 2011 2,6 1,7 4,8 4,9 4,5 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 11:21, 11:14. NYCKELTAL, ÅRLIG FÖRÄNDRING I PROCENT 2010 2011 2011 2013 2014 BNP 5,3 4,8 3,5 3,3 3,2 KPI 1,2 2,8 2,5 2,4 2,2 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 1,1 3,5 3,5 3,7 3,9 1,9 1,9 1,0 1,0 0,8 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 11:21. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 23

SOCIALNÄMNDEN Socialnämndens ram uppgår 2012 till 331 112 tkr. Ramen har ökats med 1 826 tkr för förändringar i befolkningsstruktur och demografi. För befolkningsökning för första halvåret 2012 finns 3 453 tkr avsatta under det centrala anslagen. Ramen har även utökats med priskompensation på 2 523 tkr. Under de centrala anslagen finns 1 000 tkr avsatta för ungdomsplaceringar och ekonomiskt bistånd. För det nya boendet i Löddeköpinge finns 3 000 tkr avsatta centralt. CENTRALA ANSLAG Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är 2012 totalt 16 301 tkr, 2013 36 576 tkr och 2014 57 626 tkr. Det motsvarar löneökning på 3,3 procent 2012, 3,5 procent 2013 och 3,5 procent 2014. Kompensation för löneökning 2011 och helårseffekt 2012 har inarbetats i nämndernas ramar för 2012. Kompensation för arvodeshöjning och höjning av ob-ersättning har också inarbetats i budgetramarna. Priskompensation motsvarande 3 procents prisökning på personalkostnadsandelen och 1,8 procent på övriga kostnader har fördelats till respektive nämnds ram 2012. För åren 2013-2014 finns en priskompensation avsatt centralt. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2012 finns 5 819 tkr budgeterade för bildningsnämnden och 3 453 tkr för socialnämnden, 2013 finns 7 598 tkr respektive 4 898 tkr avsatta och 2014 finns 8 418 tkr respektive 2 815 tkr avsatta. För befolkningstillväxt inom tekniska nämndens verksamhetsområde finns 2013 avsatt 497 tkr och 2014 895 tkr. Bildningsnämndens hyreshöjningar för nya lokaler har satts av som ett separat anslag. Anslaget uppgår 2012 till 2 604 tkr, 2013 till 3 466 tkr och 2014 till 7 501 tkr. För hyreshöjningar till följd av investeringar i idrottsplatser har 2012-2014 avsatts 740 tkr. För den nya idrottshallen finns 2 855 tkr avsatta för att täcka tillkommande hyreshöjningar och inventarier. För att täcka tillkommande kapitalkostnader i samband med investeringen GC-väg Barsebäck har 500 tkr årligen avsatts 2012-2014. I budget för 2012 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på 10 523 tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. Delar av anslaget kommer att användas för att täcka överförda resultat. Anslaget uppgår 2013 till 11 223 tkr och 2014 till 11 423 tkr. Nytt boende planeras 2012 inom hemvården anslaget till 3 000 tkr per år. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende 2013 och kostnaden beräknas till 4 500 tkr. När boendena tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Från och med 2012 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med 6 500 tkr jämfört med prognos 2011. Det beror på de ökade investeringsvolymerna. INVESTERINGAR Investeringsbudgeten under perioden 2012 2014 uppgår till 278,7 mkr. Under perioden är de största investeringarna: Va-ledningar exploatering, 15 mkr Va-ledningar exploatering Marbäck, 15 mkr Ny väg mellan Löddeköpinge och Hög, 20 mkr Ny förskola i Kävlinge, 35 mkr Om- och tillbyggnad av Ljungenskolan, 34 mkr Ny förskola i Hofterup, 29 mkr Övriga investeringar va, 27 mkr Inventarier lokalförsörjning skola, 20 mkr Inventarier lokalförsörjning förskola, 22 mkr MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 24

DIREKTIV KOMMUNSTYRELSEN Utreda förutsättningarna för att anställa en projektkoordinator för att bättre tillvarata möjligheterna att söka EU/statliga bidrag till kommunens verksamheter. Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda en samordnad fastighetsförvaltning med KKB. Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda förutsättningar för samgående med andra kommuner inom VA-området samt konsekvenser av annan lokalisering av VA-verket. Undersöka möjligheten att anlägga ridstigar samtidigt som kommunala cykelbanor anläggs för att minimera kostnader och få ett fungerande ridstigsnät. Kommunkansliet får i uppdrag att ta fram en strategi för att lyfta fram och vårda varumärket Kävlinge. Arbetet ska ske i samverkan med företag, föreningar och andra ideella krafter i kommunen som gemensamt bidrar för att stärka och lyfta fram kommunens värden. BILDNINGSNÄMNDEN Aktivt ta del av och sprida metoder, metodutveckling och modeller för fungerande matematikundervisning samt delta i SKL:s aviserade matematiksatsning för förbättrade resultat. Utreda möjligheten att ha nattöppna bibliotek. Villkora föreningsbidraget med en föreningspolicy där man berör droger, jämlikhet, jämställdhet och sexuell läggning. Utreda förutsättningarna för att tillsammans med föreningarna utveckla Vikenområdet till ett rekreations och spontanidrottsområde. TEKNISKA NÄMNDEN Utreda förutsättningarna för att införa hushållsnära källsortering av hushållsavfall. BESLUT OCH HÄNDELSER EFTER FULLMÄKTIGES BESLUT I JUNI I samband med att delårsrapporten behandlades i kommunstyrelsen den 31 augusti 2011 beslutades om en utökning av nämndernas driftsramar med 10,1 mkr. Utökningen finansieras via årets resultat 2011. De utökade ramarna ska användas till asfalt- och fastighetsunderhåll, möbler och materialinköp. Till följd av det utökade fastighetsunderhållet 2011 ska fastighetsavdelningen lämna ett överskott på 2,0 mkr 2012 och 4,0 mkr ombudgeteras från tekniska nämnden till anslaget kommunstyrelsen till förfogande. Ärendet beslutades i kommunfullmäktige den 12 september 2011. Beslutet innebär en positiv resultatpåverkan 2012 med 6,0 mkr. I augusti 2011 presenterade SKL en ny skatteintäktsprognos för åren 2012-2014 som innebar att den svenska tillväxten skrevs ner kraftigt. Detta har fått till följd att skatteintäkterna i den senaste prognosen minskat kraftigt jämfört med budgetbeslutet i juni. Den allt svagare konjunkturen innebär att det nu finns risk för en sänkning av diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsskulden. Den låga räntenivån på tioåriga statsobligationer innebär att det finns risk för att RIPSindikatorn går utanför det fastställda intervallet. En sänkt ränta innebär en kraftig ökning av pensionsskulden. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 25

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. MÅNGA UTMANINGAR I VÄRLDSEKONOMIN, MEN ÅTER- HÄMTNINGEN FORTSÄTTER Världsekonomins återhämtning har gått in en ny fas: istället för att drivas av finanspolitiska stimulanser är det snarare konsumtion och investeringar, låga räntor och ökad sysselsättning som skapar förutsättningar för utveckling. Återhämtningen stärktes under 2010 i världsekonomin, men en stramare ekonomisk politik, högre råvarupriser och högre inflation förväntas dämpa aktiviteten under den kommande perioden. Det finns dessutom två nya riskbilder som tillkommit under 2011: naturkatastrofen i Japan med kärnkraftsolyckan som följd och revolutionen i Nordafrika/Mellanöstern. Det är även viktigt att poängtera att skuldkrisen, med stor fokus på PIIGS länderna inte är över. Med fortsatta problem i västvärlden förväntas dock tillväxtekonomierna vara en fortsatt stark drivkraft för tillväxten och trots de ekonomiska utmaningarna förväntas återhämtningen i världsekonomin fortsätta. RISK I TILLVÄXTEKONOMIERNA Tillväxtländernas ekonomiska utveckling var mycket stark före finanskrisen och de blev inte lika allvarligt drabbade av den globala konjunktursnedgången som länderna i västvärlden. Två viktiga faktorer som dämpade fallet var att deras fastighetsmarknaders priser inte sjönk och att kreditförlusterna var inte lika stora i banksektorerna. Under 2010 levererade tillväxtländerna en tillväxt på 7,5 procent, vilket motsvarade 3,5 procentenheter av den globala tillväxten på 5 procent. Under 2011 och 2012 förväntas dock tillväxten dämpas något och hamna under 7 procent. Det finns flera orsaker till det: inflationstakten är hög och centralbankerna tvingas därför höja styrräntan, Kina har infört stramare kreditregler och mer restriktiva regler för lån till bostäder, i Brasilien har stark efterfrågan på råvaror i kombination med en hög styrränta stärkt växelkursen med omkring 50 procent vilket bidrar till en dämpad tillväxt. En svag börsutveckling i flera tillväxtländer ger också indikation på en svagare tillväxt framöver. FORTSATT STYRKA I SVENSK EKONOMI Både Sveriges offentliga och privata sektor har idag en stark finansiell nivå, vilket ger mögligheter för fortsatt konsumtion och fortsatta investeringar framöver som stärker tillväxten. Även den ekonomiska politiken bidrar till att en hög tillväxt under 2011-2012. Även om tillväxten är fortsatt hög kommer den att avta under 2011-2012 i förhållande till tillväxten under 2010. Det beror dels på en långsammare lageruppbyggnad och en minskad efterfrågan på svenska exportvaror. Exportmarknaden kan komma att hämmas av en starkare utveckling av den svenska kronan. Penningpolitiken är för närvarande expansiv men räntan förväntas höjas till över 3 procent i slutet av 2012. STIGANDE RÅVARUPRISER Den grundläggande orsaken till det senaste årets stigande råvarupriser är stark efterfrågan, speciellt från tillväxtekonomierna. Den kraftiga uppgången i oljepriset har dock pressats av fler orsaker än en stark efterfrågan. Libyen står själv för cirka 2 procent av den globala oljeproduktionen, när den politiska oro som pågår i Mellanöstern och Nordafrika startade under 2011 och spred sig till Libyen skenade oljepriset. Trots ett visst produktionsbortfall från Libyen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

har dock OPEC länderna beslutat om en produktionsökning för att möta bortfallet i Libyen. På kort sikt kan därför oljepriset förväntas sjunka något allteftersom riskpremien sjunker, medan en fortsatt tillväxt under 2011 och 2012 kan pressa oljepriset ytterligare uppåt. Källa: Konjunkturinstitutet INFLATIONEN NÅR SIN TOPP UNDER 2013 För närvarande är inflationen på en låg nivå, det beror dels på en stark valutakurs och dels på ett lågt inhemskt kostnadstryck. Dock förväntas inflationen stiga i takt med löneökningar och färre lediga resurser i ekonomin. Energi- och råvarupriser förväntas stiga den kommande perioden vilket också kommer att bidra till en högre inflation. Under de närmaste månaderna förväntas inflationen stiga till 3,7 procent, men förväntas sedan falla tillbaka mot 2,5 procent under 2013. Efter 2013 förväntas inflationen närma sig riksbankens inflationsmål på 2 procent. Källa: Sveriges riksbank FORTSATT STABILA RESULTAT FÖR KOMMUNERNA 2011 Efter att ha visat ett rekordresultat under 2010 ser det ut som att även 2011 kan bli ett starkt år för kommunerna. 2011 års resultat stärks av en stark tillväxt av skatteunderlaget och positiv skatteavräkning från 2010. Därefter kan minskade statsbidrag och ökade kostnader göra att resultatet faller. De kommuner som inte visat lika starka siffror under 2010 kan dock få svårt att visa ett bra resultat. Sveriges kommuner står inför flera utmaningar de kommande åren. En utmaning de står inför är demografiska förändringar vilka i genomsnitt resulterar i en kostnadsökning på 0,5 procent per år. När befolkningssammansättningen förändras i en kommun medför det krav på verksamhetsförändring eftersom behoven blir annorlunda. En förändring som kommer att påverka kommunerna till stor grad är minskningen av 16-19 åringar som pågår mellan 2009 fram till 2015. Antalet elever som gymnasieskolan förväntas tappa under samma period är 100 000 stycken. Den demografiska situationen innebär också att det inte går att räkna med någon tillväxt i arbetade timmar. De kommande 25 åren kan till och med antalet arbetade timmar i genomsnitt falla, även det inte förväntas bli något stort fall. Det medför att kommunerna inte kan förvänta sig att skatteintäkterna kommer att öka med hjälp av sysselsättningen. Då kan det istället krävas en produktivitetsförbättring i den kommunala sektorn för att kunna bibelhålla och utveckla en god välfärd. Det finns dock flera förslag på hur problemet ska lösas: höjd pensionsålder och andra åtgärder för att höja antalet arbetade timmar, egenfinansiering av välfärdstjänster och konkurrensutsatt verksamhet. Källa: Sveriges kommuner och landsting POSITIV BEFOLKNINGSPROGNOS Prognosen för 2011 är en ökning med knappt 350 invånare. Åren därefter beräknas det öka kraftigt och det beror på förhoppningen om att byggandet av Kävlinge Östra Centrum har kommit igång. De närmaste åren kan vi tydligast se en ökning bland 6-åringarna, 10-12 åringarna, 40-64 åringar och den åldersgrupp som ökar procentuellt mest är 65-79 åringar. Det totala invånarantalet i kommunen för 2010-12-31 var 29 013 invånare, vilket är en ökning med 1,3 procent eller 375 invånare. Jämför vi oss med de övriga skånska kommunerna var det endast elva stycken som kom över 1 procent. Lomma ökade mest med 2,3 procent följt av Malmö med 1,7 procent. Staffanstorp ökade med 1,4 procent, sedan kommer Kävlinge och Höör med 1,3 procent. Vi ser att den stora befolkningsökningen till största delen skett i kranskommunerna runt Malmö. Källa: Kävlinge kommun KÄVLINGES BEFOLKNINGSUTVECKLING 2000 2010 OCH BEFOLKNINGSPROGNOS 2011-2015, ANTAL 32000 31000 30000 29000 28000 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27000 26000 25000 24000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: SCB och Kävlinge kommun 28

BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I OLIKA ÅLDERSGRUPPER, ANTAL 2009 2010 P 2011 P 2012 P 2013 P 2014 P 2015 0 år -54 51-29 4 11 16 13 1 5 år 52-28 31-6 22 0 73 6 år -1 7 16 26 1 23-52 7 9 år 85 66 75 24 54 52 52 10 12 år 13 44 37 96 77 80 29 13 15 år -27-59 3 16 47 50 100 16 18 år -44 43-56 -37-54 10 20 65 79 år 224 248 230 211 206 163 83 85 år w -1-8 9 18 20 24 21 Källa: Faktiska siffror från SCB och prognossiffror från Kävlinge kommun P=prognos BEFOLKNING PER TÄTORT OCH ORT, ANTAL ORT 2006 2007 2008 2009 2010 Barsebäcksby 517 521 526 514 512 Barsebäckshamn 388 401 406 412 421 Dösjebro 810 833 847 851 849 Furulund 3 925 3 954 4 089 4 125 4 181 Hofterup/Ålstorp 3 252 3 300 3 346 3 414 3 432 Kävlinge 8 582 8 654 8 724 8 780 8 930 Lilla Harrie 276 272 288 315 328 Löddeköpinge 6 407 6 528 6 719 6 821 6 856 Stora Harrie 108 106 107 109 110 FORTSATT FRAMTIDSTRO FÖR BOSTADSBYGGANDET För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 procent per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten fortsätter arbetet med kommunens markförsörjning. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år. Trots att byggmarknaden varit svag under det gångna året ser man ljusare på framtiden. Inte minst ser man det i kommunens befolkningsprognos där man bedömt att bostadsbyggandet kommer att öka de kommande åren vilket i sin tur leder till ett ökat befolkningsunderlag. Det pågår planering av flera intressanta bostadsområden med olika boendeformer där bland annat arbetet med Lödde kors och Tolvåker i Löddeköpinge fortsätter. I Kävlinge tätort kan nämnas, Trehörningen, Östra Gryet och Midrocs planer på Kävlinge Östra Centrum där upp till 1 500 bostäder kan komma att byggas. Den nya översiktsplanen för Kävlinge kommun blev klar i början av 2010 och ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. Hos KKB Fastigheter AB är det fortsatt stor efterfrågan på lägenheter. I Löddeköpinge färdigställs 39 stycken lägenheter och i Kävlinge ska på sikt cirka 100 stycken nya lägenheter stå färdiga. Södervidinge 146 141 141 138 137 Vikhög 82 80 87 86 83 Västra Karaby 187 201 209 211 217 Ålstorp 5 178 181 186 194 184 Landsbygd 2 511 2 574 2 580 2 668 2 773 Totalt 27 369 27 746 28 255 28 638 29 013 Källa: SCB ARBETSLÖSHETEN FORTSÄTTER ATT SJUNKA Den öppna arbetslösheten på riksnivå är i mars 2011 3,5 procent, vilket är märkbart lägre än motsvarande andel på 4,0 procent i mars 2010. Andelen i program med aktivitetsstöd har minskat marginellt med 0,1 procentenhet från 3,1 procent till 3,0 procent. Skåne läns öppna arbetslöshet har gått från 4,4 procent till 4,0 procent under samma period, medan andelen i program med aktivitetsstöd är oförändrad på 3,1 procent. Kävlinges statistik skiljer sig från både Skåne och rikets utfall: den öppna arbetslösheten har minskat från 2,3 procent till 2,1 procent och andelen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29

ARBETSLÖSHET, PROCENT KÄVLINGE SKÅNE RIKET KÄVLINGE SKÅNE RIKET MARS 2010 MARS 2011 Arbetslösa 2,3 4,4 4,0 2,1 4,0 3,5 I program med aktivitetsstöd 2,3 3,1 3,1 2,0 3,1 3,0 Totalt 4,6 7,5 7,1 4,1 7,1 6,5 i program med aktivitetsstöd ligger på 2,0 procent (mars 2010: 2,3 procent). Trots att Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18-24 år) har ökat från mars 2010 (1,8 procent) till mars 2011 (2,4 procent) är siffrorna lägre än Skånes och rikets nivåer. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock minskat från 3,9 procent mars 2010 till 3,8 procent i mars 2011. Källa: Arbetsförmedlingen UNGDOMSARBETSLÖSHET, PROCENT, 18-24 ÅR KÄVLINGE SKÅNE RIKET KÄVLINGE SKÅNE RIKET MARS 2010 MARS 2011 Arbetslösa 1,8 4,2 4,1 2,4 3,4 3,4 I program med aktivitetsstöd 3,9 6,6 6,9 3,8 6,8 6,3 Totalt 5,7 10,8 11 6,2 10,2 9,7 KÄNSLIGHETSANALYS +/- MKR 2012 1 kronor förändring i utdebitering 56,2 Löneförändring med 1 procent 6,9 Generell prisförändring med 1 procent 4,2 10 heltidstjänster 4,0 Upplåning 10 mkr 0,3 Nettokostnadsförändring med 1 procent 12,1 OCH ARBETSKRAFTEN FÖR- VÄNTAS FORTSÄTTA ATT ÖKA Arbetskraften förväntas fortsätta öka 2011-2012. Det beror på flera faktorer: den arbetsföra befolkningen ökar, förbättrade utsikter på arbetsmarknaden och regeringens reformer som förväntas öka de ekonomiska incitamenten för att delta i arbetskraften. Arbetslösheten förväntas dock inte sjunka lika snabbt under kommande period på grund av en lägre tillväxt i produktion och sysselsättning. Källa: Konjunkturinstitutet KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen. Källa: Kävlinge kommun FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 30

FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. RESULTAT KAPACITET Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. ERAT RESULTAT Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För 2011 prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 33,9 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 14,1 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 19,8 mkr. Det budgeterade resultatet 2012 uppgår till 9,8 mkr. KOSTNADER OCH INTÄKTER En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2012 beräknas nettokostnaderna öka med 6 procent och uppgå till 1 140 mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 3 procent. Avskrivningarna har i budget 2012 beräknats till 42 mkr. NETTOKOSTNADERS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2011 till 98 procent. Budget 2012 innebär att relationstalet hamnar på 100 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden helårsprognos 2011 2014 budgeteras nyckeltalet till 99 procent. RESULTAT, MKR Årets resultat 2011 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 19,8 33,9 9,8 10,9 17,2 ÅRLIG UTVECKLING I PROCENT Skatteintäkter Nettokostnad 2011 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 2,0 2,2 3,9 5,0 5,5 6,8 5,7 5,7 4,9 5,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅL, 98 PROCENT Nettokostnadsandel av skatteintäkter BALANSKRAV, MKR 2011 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 98,6 97,8 99,8 99,7 99,2 2011 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 Årets resultat 19,8 33,9 9,8 10,9 17,2 Avgår realisationsvinster 0,7 4,7 0 0 0 Avgår extraordinära poster 0 0 0 0 0 Justerat årets resultat 19,1 29,2 9,8 10,9 17,2 INVESTERINGAR, MKR 2011 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 Nettoinvesteringar 147,4 142,7 76,5 67,4 134,8 DELAR AV INVESTERINGS 2012, MKR Om- och tillbyggnad Ljungenskolan 14,0 Va-ledningar exploatering Marbäck 10,0 Va-ledningar exploatering 5,0 Lokalförsörjning skolan 4,2 Ombyggnad Kvarngatan 4,0 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD, MÅL 100 PROCENT 2011 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 Självfinansieringsgrad 37,8 48,8 68,1 83,3 48,8 SOLIDITET I PROCENT 2011 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 Soliditet 77,0 78,0 78,3 78,5 78,9 - Tillgångsförändring 1,8 2,2 0,8 0,9 1,5 - Förändring av eget kapital 2,4 5,3 1,2 13 2,0 - inkl ansvarsförbindelse 35,3 36,5 37,2 37,9 39,1 BALANSKRAV Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. INVESTERINGAR Nettoinvesteringar uppgår budgetåret 2012 till 77 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2011 prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 143 mkr. Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten 2012 syns i tabellen nedan. Investeringsvolymen är omfattande under perioden 2012-2014. Investeringsvolymen kan bli justerad på grund av förändrad befolkningsutveckling, etablering av friskolor samt andra omvärldsfaktorer. SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN AV INVESTERINGARNA Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget 2012 till 68 procent. I helårsprognosen 2011 uppgår självfinansieringsgraden till 49 procent. Den stora investeringsvolymen 2012 gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent. SOLIDITET Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget 2012 uppgår till 78 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget 2012 på 37 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden 2012-2014 att vara långsamt stigande. 32

KOMMUNALSKATT Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 184 mkr för budgetåret 2012. Det är en ökning med 45 mkr jämfört med helårsprognos 2011. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 68 mkr mellan helårsprognos 2011 och budget 2012. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kronor. Detta har under åren 2002 2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. RISK OCH KONTROLL Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. RÄNTERISK/FINANSNETTO Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. PENSIONER Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 FINANSNETTO, MKR FÖRÄNDRING AV LIKVIDITET, MKR Likviditetsförändring 2011 2011 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). FÖRVALTNING AV MEDEL AVSATTA FÖR FRAMTIDA PENSIONER Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2010 har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2010 till 335,1 mkr. RÄTTSLIG TVIST Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. PROGNOS 2011 PROGNOS 2011 2012 2012 2013 2013 2014 Finansnetto 7,5 8,7 7,7 7,4 7,0 PENSIONER, MKR 2014-96,3-87,8-29,7-16,3-74,0 PROGNOS 2011 2012 Avsättning för pensioner 9,3 8,3 Ansvarsförbindelse 452,2 451,1 Ökning av ansvarsförbindelse 9,4-1,0 LIKVIDITET De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2010 till 223,4 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2011 uppgick likviditeten till 181,2 mkr. Likviditeten kommer under budgetåret 2012 att minska beroende på den låga resultatnivån och den höga investeringstakten. FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar MÅL RULLANDE FYRAÅRSPERIOD 2012 98 % 97,2 % 100 % 100 % 99,9 % 68 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33

MÅLAVSTÄMNING De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget 2012 och planåren 2013 2014: Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Relationstalet uppgår i budget 2012 till 100 procent. Under perioden bokslut 2009 budgetåret 2012 uppgår nyckeltalet till 97 procent. Investeringarna ska till 100 procent skattefinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 68 procent i budget 2012. För perioden bokslut 2009 budgetåret 2012 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 97 procent. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Det låga resultatet och den höga investeringsnivån i budget 2012 gör att nyckeltalet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte uppnås. Under perioden helårsprognos 2011 planåret 2014 uppgår nyckeltalet till 100 procent. Nyckeltalet Självfinansieringsgrad av investeringar uppgår under samma period till 52 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. FRAMTIDSBEDÖMNING Återhämtningen i svensk ekonomi har gått snabbare än förväntat sen finanskrisen bröt ut under 2008. Effekterna på arbetsmarknaden är positiva och antalet arbetade timmar ökar vilket medför att skatteunderlaget nu visar en ökande trend under den kommande planeringsperioden 2012-2014. Befolkningsökningstakten har stor betydelse för hur kommunens ekonomi utvecklas och framförallt utvecklingen inom Kävlinge Östra Centrum påverkar både kommande års investeringsbehov och den beräknade skatteunderlagstillväxten. Demografin påverkar kommunens ekonomi och vi ser stora likheter mellan Kävlinge kommun och övriga tillväxtregioner i Sverige. Vi får ökat antal barn i förskole- och skolålder upp till åk 9 medan eleverna i gymnasieåldern avtar. Även antalet invånare över 65 år ökar under perioden. Det pågår en utredning kring kommunal ekonomisk utjämning och i det förslag som är på väg ut på remiss tillhör Kävlinge de kommuner som riskerar att förlora utjämningsbidrag motsvarande drygt 16 mkr årligen. Eventuella effekter av förändrat utjämningssystem har inte räknats med i budgetförutsättningarna för perioden. Budgeten för 2012-2014 visar fortsatt positiva resultat. Resultatnivåerna ligger dock något i underkant i förhållande till uppsatta finansiell mål. De tidigare årens goda resultat kommer nu till användning och inga sparbeting är beräknade under den kommande 3 års perioden. Investeringstakten ligger under kommande år på en högre nivå än tidigare och inriktas främst på utbyggnad för skola och förskola. Med budgeterad investeringstakt kommer vi inte klara målen för självfinansiering men vi räknar med att inom nästa period komma tillbaka på normal investeringsnivå. Under 2011 har implementeringen av ny styrmodell och systematiskt kvalitetsarbete inletts. Arbetet har hittills handlat om att definiera vad våra gemensamma värdeord står för inom våra mångsidiga verksamheter. Våra värdeord är: Öppenhet Engagemang Utveckling Tillsammans når vi framgång! God service och gott bemötande utgör grunden inom alla verksamheter och vi ser vid jämförelser med andra kommuner att vi har utvecklingspotential. I enlighet med god ekonomisk hushållning är målsättningen att ge kommuninvånarna bästa möjliga service inom givna ramar. Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 34

VERKSAMHETSBERÄTTELSER 35

FRITID OCH KULTUR ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Allmän fritid- och kulturverksamhet Bibliotek Kulturskola Fritidsgårdar Bad- och idrottsanläggningar Föreningslivet har stor betydelse för kommuninvånarna. VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Den nya sporthallen ger bättre förutsättningar för idrottsföreningarnas aktiviteter. Många av Kävlinges föreningar beskriver likväl, att lokalfrågan fortsatt är viktig, då de inte har möjlighet att ta emot alla intresserade. Behovet av lokalutökning är störst i kommunens västra del. Föreningslivet har stor betydelse för kommuninvånarna; tillgång och efterfrågan måste därför kopplas till kommunens tillväxt. Kulturpolitiken i Sverige förändras. För att ta del av kulturmedel i framtiden krävs ett aktivt samarbete med regionens kommuner och Kultur Skåne. Arbetet under 2012 sker enligt den reviderade regionala kulturplanen enligt kulturportföljsmodellen. Olika former för möten med medborgare och föreningar stimulerar förutsättningarna för utveckling. KÄVLINGEBON Befolkningen ökar och med den även efterfrågan inom fritid och kulturs verksamhetsområden. Kommunen ska erbjuda arenor för möten mellan kommuninvånare, företag och föreningar för en meningsfull fritid och kultur. Fritid och kultur ska utveckla former för brukardialog och ömsesidig kommunikation. Med vägledning från den genomförda ungdomsenkäten LUPP kommer handlingsplaner med en helhetssyn på ungdomskultur i Kävlinge att tas fram. Dessa planer ligger till grund för beslut, som rör unga i kommunens samtliga delar. UTVECKLING Fritid och kulturs verksamhet bidrar till god folkhälsa, en faktor som påverkar måluppfyllelsen positivt i alla delar av bildningsnämndens ansvarsområden. En bra aktiv fritid har en god inverkan både på individ och på samhälle. Fritid och kulturs verksamhetsgrenar ska utvecklas så, att de förenar människor och medverkar till integration och inkludering samt att verksamheterna är öppna för alla - oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning med mera. En förutsättning för denna utveckling är ett kreativt samarbete mellan alla berörda parter. Återkommande avstämningar och uppföljningar utgör grunden för ett ständigt kvalitetsarbete. MEDARBETAREN Arbetet med att skapa en gemensam värdegrund pågår och fortsätter. Gott bemötande och utvecklad samverkan ger högre grad av tillfredsställelse i möten kring kultur och fritidskonsumtion. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. EKONOMI Resurstilldelningen för fritid och kultur är 43 005 tkr. Ny idrottshall står klar vid årsskiftet 2011/2012 vilket ger möjlighet till utökning av föreningsverksamheten. En översyn av föreningsbidragen pågår. MILJÖ Under 2012 prioriteras vikten av miljövänliga val vid inköp till verksamheten. I samband med detta identifieras utvecklingsområden baserade på verksamhetens behov ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. 36

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER NIVÅ VÄRDERING Betyget för fritid uppgår till 68. 64 INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antalet besök vid biblioteken. (Skolbiblioteken hör numera till skolan.) 172 460 162 786 Antalet deltagaraktiviteter i föreningarna ska öka. 187 675 175 487 Deltagande i Kulturskolan ska öka. 803 745 Skillnaden mellan disponibel tid och nyttjad tid i anläggningar ska minska. Antal barn och ungdomar, som inkluderas i någon fritids-/kultur-/föreningsverksamhet ska öka. (Mått: LUPP-enkät elever i åldern 13-16 år.) Andelen barn/ungdomar som upplever sig ha en meningsfull fritid ska öka. (Mått: LUPP- enkät elever i åldern 13-16 år.) 0 31% - - - RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 44 880 45 735 45 485 45 457 - varav kf-intäkt 39 324 41 987 41 987 43 005 Kostnader -44 422-45 735-45 735-45 457 Resultat 458 0-250 0 VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 Resultatavvikelse i procent. 1,2-0,6 0 Antal bidragsberättigade föreningar (fritid). 39 39 40 Utlåning per invånare. 6,2 6,1 6,1 Antal besök på biblioteken. 162 786 180 000 180 000 Medieanslag per invånare. 45 44 44 Antal deltagare i Kulturskolan. 745 745 745 Antal aktiviteter Kulturskolan. 895 1 100 1 100 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 37

FÖRSKOLEVERKSAMHET ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Förskola Familjehus/ öppen förskola Pedagogisk omsorg Qualisfirande på Lackalänga förskola firades med bland annat teater för barnen. VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Under året pågår fortsatt tolkning, analys samt implementering av den reviderade läroplanen för förskolan. Befolkningsprognosen och en fortsatt hög nyttjandegrad visar på behov av ytterligare förskoleplatser och därmed behov av nya lokaler. Det finns ett ökat intresse från enskilda aktörer att utöka befintlig fristående förskoleverksamhet samt nyetableringar. KÄVLINGEBON Förskolans kvalitet ska bland annat utvecklas genom brukardialog. Kommunens förskolor arbetar med Qualisverktyget för kvalitetsutveckling med målsättningen att säkerställa god kvalitet genom en extern granskning. Uppföljning sker årligen bland annat via Qualis föräldraenkäter. Förskolornas presentationsmaterial ska utvecklas och ges en enhetlig utformning. I Löddeköpinge färdigställs en ny förskola med sex avdelningar. UTVECKLING För samtliga verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde finns gemensamt prioriterade strategier; kultur och värdegrundsskapande, kommunikation och kvalitet. Därutöver ska förskolan arbeta med prioriterade målområden utifrån den reviderade läroplanen. Arbetet med förskolans kommunikationsplan fortsätter. MEDARBETAREN Uppdragsförtrogenheten bland de anställda i organisationen ska förstärkas, framförallt genom kompetensutveckling för både förskollärare och barnskötare. Lagstadgat krav på legitimation för förskollärare bidrar till att stärka professionalismen. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. Verksamheten strävar efter att öka andelen förskollärare. EKONOMI Resurstilldelningen för förskoleverksamheten är 169 698 tkr. Antagande om antalet inskrivna barn i förskolan och antalet barn vars föräldrar uppbär vårdnadsbidrag, baseras på kommunens befolkningsprognos samt 89,6 procent nyttjandegrad - jämfört med budget 2011 en minskning med 1 procentenhet. 1 419 tkr har prioriterats till förskolans verksamhetsområde till följd av en liten ökning av antalet barn, samt fler heltidsbarn. Jämfört med 2011 ökar barnantalet i enskild verksamhet och Ike med 43 barn och minskar i kommunal verksamhet med 35 barn. MILJÖ Förskolorna strävar efter att uppnå de nationella och internationella kriterierna för miljöcertifiering enligt Grön Flagg. Det är Stiftelsen Håll Sverige Rent som utfärdar certfikat. Den reviderade läroplanens lärandemål avseende miljö och hållbar utveckling implementeras i verksamheten. På varje förskola finns miljöombud. 38

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antalet verksamheter inom förskola med en uttalad profilering ökar. Antalet verksamheter inom förskola med kvalitetscertifiering ökar. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 3 verksamheter 4 verksamheter 3 verksamheter 5 verksamheter 90 % 90 % INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Föräldrarna inom förskolan känner till förskolans gemensamma mål. Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring förskola är lättillgänglig. 68 % 70 % 84 % 90 % RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 203 291 210 590 211 380 210 846 - varav kf-intäkt 157 425 167 670 167 670 169 698 Kostnader -203 320-210 590-209 590-210 846 Resultat -29 0 1 790 0 VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 Resultatavvikelse i procent. 0 1,1 0 Antal barn inskrivna i kommunal förskola. 1 880 1 842 1 807 Antal barn inskrivna i enskild förskola. 173 206 250 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 39

GRUNDSKOLEVERKSAMHET ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Förskoleklass Grundskola Fritidshem Fritidsklubb Grundsärskola Tillbyggnad och ombyggnad av Ljungenskolan fortskrider och kommer att vara klart under 2012. VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Framtidens skola är den samlande benämningen på ett projekt med syfte, att Kävlinge inom fem år ska vara bland landets tjugo bästa skolkommuner avseende skolresultat, trygghet och trivsel samt ökad delaktighet och stolthet. Under året sker ett fördjupande arbete med skolans nya läroplan samt den nya betygsskalan. Läroplanens målformuleringar beträffande ett entreprenöriellt förhållningssätt integreras fortsättningsvis som en naturlig del i utbildningen. Enligt befolkningsprognosen fortsätter elevantalet att öka. Fristående skolor är fortsatt en del av utbudet av skolor i Kävlinge kommun. Lokalinventering sker kontinuerligt för att möta verksamheternas behov. KÄVLINGEBON Alla elever i Kävlinge kommun har rätt till en skola där strävan är, att hundra procent av eleverna når minst godkända betyg i alla ämnen, att alla får möjlighet att nå sin fulla potential samt nolltolerans mot kränkningar. Kommunens skolor arbetar med Qualisverktyget för kvalitetsutveckling med målsättningen att säkerställa god kvalitet genom en extern granskning. Uppföljning sker årligen bland annat via Qualis föräldraenkäter. Alla skolor har fora för elev- och föräldrainflytande. Formerna för delaktighet utvecklas ytterligare bland annat utifrån nöjdhetsmätande enkäter. UTVECKLING Skolans nya läroplan är föremål för fortsatta analyser och genomförande under året. Skolans inre organisation förstärks genom enheternas arbetslag, vilka främjar elevernas lärande och utveckling samt ökar hållbarheten och kontinuitet i skolledningen. Särskild pedagogisk uppmärksamhet riktas mot behovet att utveckla utbildningen i matematik för ökad förståelse och förbättrade färdigheter. Användandet av modern kommunikationsteknik för det pedagogiska arbetet, information och delaktighet ska öka. Systematiken i kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning sker bland annat med Qualisverktyget. Antalet kvalitetscertifierade skolor ökar. Arbetet med skolans kommunikationsplan fortsätter. MEDARBETAREN Den nya läroplanen medför kompetensutveckling av alla lärare. Genomförd behörighetsinventering för att möta nya lagstadgade krav för lärares behörighet och legitimation utgör grunden för riktade kompetensutvecklingsinsatser genom till exempel Lärarlyftet II. Påbörjad arbetslagsutbildning fortsätter för arbetslagsledare och arbetslag. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. EKONOMI Resurstilldelningen för grundskoleverksamheten är 312 888 tkr. Budgeten för skolan baseras på antagen befolkningsprognos, med 84 respektive 20 procent nyttjandegrad inom fritidshem och klubb. Ökningen av antalet barn inom förskolan de senaste åren börjar nu växa in i grundskolans lägre år. Samtidigt minskar antal elever i årskurs 7-9 under ett antal år. Anpassning av den kommunala verksamheten sker till följd av friskoleetablering. 11 120 tkr har prioriterats till grundskolans verksamhetsområde till följd av skolsatsningen med höjda elevbidrag samt ökat antal barn. Jämfört med 2011 ökar antalet barn i kommunal skolverksamhet med 82 stycken och i kommunal fritidsverksamhet med 33 stycken. I enskild och Ike verksamhet är ökningen 37 stycken i skolverksamhet och 30 stycken i fritidsverksamhet. Flera av enheterna belastas av det underskott man ådrog sig föregående år. Arbetet med denna anpassning fortsätter. Tillbyggnad och ombyggnad av Ljungenskolan fortskrider och kommer att vara klart under 2012. Ny matsal på Skönadalsskolan kommer att byggas under 2012. MILJÖ Skolorna strävar efter att uppnå de nationella och internationella kriterierna för miljöcertifiering enligt Grön Flagg. Det är Stiftelsen Håll Sverige Rent som utfärdar certfikat. Läroplanernas lärandemål avseende miljö och hållbar utveckling implementeras i utbildningen. På varje skola finns miljöombud. 40

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antalet verksamheter inom grundskola med en uttalad profilering ökar. Antalet verksamheter inom grundskola med kvalitetscertifiering ökar. 1 verksamheter 1 verksamheter 2 verksamheter 3 verksamheter 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. (Under 2011 genomfördes inte några nationella ämnesprov i skolår 5 på grund av en förflyttning av dessa prov till skolår 6.) Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Åk 3: Ma 92 % Sv 93 % Åk 5: Ma 91 % Sv 93 % En 90 % Åk 9: Ma 82 % Sv 95 % En 97 % Uppger trygghet och trivsel: Åk 1-3: 98 % Åk 4-6: 93 % Åk 7-9: 91 % Upplevt mobbning: Åk 1-3: 8 % Åk 4-6: 5 % Åk 7-9: 9 % Åk 3: Ma 93 % Sv 92 % Åk 9: Ma 76 % Sv 96 % En 96 % Uppger trygghet och trivsel: Åk 1-3: 99 % Åk 4-6: 96 % Åk 7-9: 95 % Upplevt mobbning: Åk 1-3: 6 % Åk 4-6: 4 % Åk 7-9: 6 % Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. 94 % 94 % INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Eleverna känner att de har inflytande över sitt eget lärande. - Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring skola är lättillgänglig. - Minst 95 procent av eleverna uppger att de är nöjda med skolan. - Andel elever som känner till utbildningens mål ska öka. - Andel elever med godkänt i alla ämnen ska öka. 80 % 82 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 41

RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 324 846 325 586 325 586 343 081 - varav kf-intäkt 289 407 295 233 295 223 312 888 Kostnader -323 781-325 586-327 426-343 081 Resultat 1 065 0-1 840 0 VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 Resultatavvikelse i procent. 0,4-0,6 0 Antal elever i kommunal grundskola. 2 967 2 965 3 047 Antal elever i friskolor. 638 759 790 NETTOKOSTNAD PER ELEV I KOMMUNAL GRUNDSKOLA: - f-klass. 31 300 32 050 32 690 - årskurs 1-9. 72 700* 75 520 78 760 * Varav omställningskostnader 500 kronor/elev. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 42

HANDIKAPPOMSORG ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Bostad med särskild service Daglig verksamhet Korttidsvistelse Korttidstillsyn Mobilt boendestöd Ledsagare/ kontaktperson Avlösare i hemmet/ familjehem Personlig assistent Socialpsykiatri Daglig verksamhet på utflykt till Dagstorps Gillestuga. FRAMTIDEN Försäkringskassans allt striktare regler för LASS påverkar kommunens kostnad då kommunens skyldighet att tillgodose brukarens behov kvarstår. Nya diagnoser inom personkretsen ställer krav på nya boendeformer och sysselsättning. Ökat behov sätter fokus på vidareutveckling av insatser, som i första hand ska erbjudas inom kommunen. Allt äldre brukare medför kommande planering av äldreboende inom LSS. KÄVLINGEBON Individuell behovsbedömning ska tilllämpas inom fler insatser för att säkra rätt resurser till varje brukare och att bedömningen görs ska följas upp varje år. Verksamheten ska årligen följa upp brukarens genomförandeplan. Uppföljning ska ske för att säkerställa att beslutad insats har utförts på rätt sätt och ersättning betalas enligt avtal. UTVECKLING Oberoende av ansvarsgränser ska handikappomsorgen garantera gott stöd och god service. Handikappomsorgen och Individ- och familjeomsorgen fördjupar samarbetet gällande psykiskt funktionshindrade. Handikappomsorgen ska vara nytänkande och ha omvärldsbevakning. Insatserna ska utvecklas för brukarens behov för att därigenom fortsätta att verkställa alla beslut inom handikappomsorgen. MEDARBETAREN Yrkesprofessionerna ska utvecklas för att möta framtidens behov. Samverkan mellan boendestöd SoL/ LSS ska öka. Alla enheter ska samverka gällande fritidsfrågor. All tillsvidareanställd personal ska utbildas i LSS/plattform. Gemensamma utbildningsinsatser ska genomföras för personal inom handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Personalens kunnande måste öka och vidgas för att möta nya målgrupper. EKONOMI Handikappomsorgens budgetram omfattar 82 513 tkr. Personalen ska vara kostnadsmedveten och medverka till samarbete mellan enheterna. Resursfördelningssystem inom möjliga delar ska fortsatt införas och utvecklas för att tydliggöra sambandet mellan behov och resurser. Utvärdering av modellerna ska genomföras för fortsatt utveckling. MILJÖ Socialtjänsten ska präglas av långsiktig hållbar utveckling. Vid förflyttning i närområdet ska, om möjligt, cykel användas. Nya kommunala bilar som avdelningen använder ska endast vara miljöbilar. Med belöning och uppmärksamhet ska verksamheten uppmuntras att öka miljötänkandet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 43

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antal ej verkställda beslut inom handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är noll. 0 0 INDIKATORER ANTAGNA AV SOCIALNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Insatserna ska vara kvalitetssäkrade. Minst tre kvalitetsgarantier tas fram årligen. Lägre miljöpåverkan. Utbetald ersättning för körersättning ska minska. - - - - - - RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 93 066 116 000 116 000 125 000 - varav kf-intäkt 76 942 79 444 79 444 82 513 Kostnader -93 853-116 000-115 500-125 000 Resultat -547 0-500 0 Resultatet omfattar även regleringspost för tidigare överföringspost VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 Gruppboendeplatser, egna och köpta. 43 45 45 Antal personer med daglig verksamhet. 72 80 85 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 44

HEMVÅRD ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Anhörigstöd Boende Dagcentral Dagverksamhet Hjälp i hemmet Hälso- och sjukvård Mobil ersätter nyckel sedan nyckelfria lås har införts i hemvården. FRAMTIDEN Värdighetsgarantier ska tas fram och möjligheter att införa valfrihet inom personlig omvårdnad ska utredas. Med utgångspunkt i nya boendet i Löddeköpinge ska utvecklingsarbete ta fram nytt koncept med bredare perspektiv för verksamheternas innehåll och organisation. hemvårdens insatser ska kvalitetssäkras. Utifrån hemvårdens registrering i Palliativ register och Senior Alert ta fram lärdomar och handlingsplaner för förbättringsarbete. ASIH; avancerad sjukvård i hemmet kommer att starta genom Region Skåne. Konsekvenser för hemvården kommer att bevakas. EKONOMI Hemvårdens budgetram är 184 201 tkr. Ökad kunskap om ekonomiska system och verktyg ska ge effektivt nyttjande av resurser. Nyckelfria lås möjliggör tidmätning av insatserna och kommer möjliggöra en resursfördelningsmodell för VILA och hemrehab. KÄVLINGEBON Socialtjänsten ska fokusera på individuella uppföljningar ur olika aspekter. Genomförande-/vårdplaner ska årligen följas upp. UTVECKLING Oberoende av ansvarsgränser ska socialtjänsten garantera gott stöd och god service. Informationsöverföringen mellan MEDARBETAREN Under de närmsta åren ska omvårdnadspersonal garanteras en lägsta utbildningsnivå genom individuell utbildningsinsats. Alla medarbetare ska göras delaktiga för att säkra informationsöverföring mellan insatser. Aktivt arbete med att locka unga att arbeta i kommunen. Olika aktiviteter kommer skapas. MILJÖ Socialtjänsten ska präglas av långsiktig hållbar utveckling. Utbildning och information ska öka personalen miljömedvetenhet. Varje verksamhetsområde ska ta fram förslag till miljöförbättringar. Nya kommunala bilar som avdelningen använder ska endast vara miljöbilar. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 45

ÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Hemvården ska placera sig bland de 20 kommuner i riket som har sammantaget bäst resultat i SKL:s och SoS Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre. - Bland de 20 bästa Nöjdkundindex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboende och hemtjänst ska vara över medelvärdet för riket. Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne 74 Äldreboende: Kävlinge 79 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 78 Skåne 75 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV SOCIALNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Värdighetsgaranti ska tas fram. - - - 90 procent av medarbetarna upplever en bättre arbetsmiljö än före införandet av nyckelfria lås. - - - RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 174 610 170 500 170 500 175 000 - varav kf-intäkt 164 199 167 491 167 491 184 201 Kostnader -167 106-170 500-169 000-175 000 Resultat 7 504 0-1 500 0 Resultatet omfattar även regleringspost för tidigare överföringspost VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 Antal personer beviljade hemtjänst. 715 730 750 Antal befintliga servicelägenheter. 144 144 144 Antal betalda vårddagar på sjukhus för utskrivningsklara personer. 8 20 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Antal personer med insats av VILA. 34 40 40 Antal personer på korttidsplats. 172 180 200 46

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Familjerättsliga frågor Familjerådgivning Alkoholutskänkning Fältverksamhet Ekonomiskt bistånd Social rådgivning Social jour Kriscentrum för män, kvinnor och barn Utrednings- och behandlingsarbete enligt SoL, LVU och LVM Myndighetsutövning gällande LVU och LVM Ensamkommande flyktingbarn Social rådgivning för barn och föräldrar i stationshuset i Kävlinge. FRAMTIDEN Oro på finans- och arbetsmarknad ger osäkerhet i behov av ekonomiskt bistånd. Påverkar även behovet av bostäder till personer som ställts utanför ordinära bostadsmarknaden. Familjerättsliga ärenden ökar, framför allt begäran från domstolar avseende upplysningar och utredningar. Allt fler fäder är aktiva för att få mer inflytande i sina barns liv samt mer oenighet mellan föräldrar. Missbruket bland vuxna ökar. Användandet av nätdroger ökar. Kommunen kommer att ta emot ensamkommande flyktingbarn. KÄVLINGEBON Boendestöd ska erbjudas till samtliga hyresgäster som har bostad förmedlad genom individ- och familjeomsorgen. När en utredning görs ska risk- och skyddsfaktorer dokumenteras. Riskfaktorer pekar på individens största hot (till exempel dålig skolgång eller alkoholvanor) medan skyddsfaktorer ger individen styrka att klara hoten (till exempel goda familjeförhållande). UTVECKLING Oberoende av ansvarsgränser ska socialtjänsten garantera gott stöd och god service. Individ- och familjeomsorgen och handikappomsorgen fördjupar samarbetet gällande psykiskt funktionshindrade. Samarbetet med bildningsnämnden kring förebyggande arbete för barn och unga ska vidareutvecklas. För att öka möjligheterna till egenförsörjning för bidragstagare ska samarbetet med Finsam och Lärcentrum utvecklas. MEDARBETAREN All personal ska ha relevant utbildning för sin verksamhet. En kompetensutvecklingsplan har upprättats och kommer att genomföras. Gemensamma utbildningsinsatser ska genomföras för personal inom handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen. EKONOMI Individ- och familjeomsorgen har en budgetram på 46 287 tkr. Fokus ligger på att minska placeringskostnaderna samt ekonomiskt bistånd. Satsningar görs på öppenvårdsprogram på hemmaplan. MILJÖ Socialtjänsten präglas av en långsiktig hållbar utveckling. Alla ska använda det mest miljövänliga alternativet där möjlighet finns. Nya kommunala bilar som avdelningen använder ska endast vara miljöbilar. I möjliga fall ska telefonkonferens användas istället för bilresor till uppföljningsbesök. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 47

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Genomsnittsvärdet för antal institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska inte överstiga 5 månader. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) ett år efter avslutad kontakt ska överstiga 76 procent. 18 17-5,2 - - INDIKATORER ANTAGNA AV SOCIALNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Fältverksamheten ska omfatta även åk 4-6. - - - Kontinuerligt ha fem deltagare i Finsam. - - - RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 49 386 47 000 47 000 49 000 - varav kf-intäkt 43 642 45 119 45 119 46 287 Kostnader 56 474-47 000-47 850-49 000 Resultat -7 088 0-850 0 VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd. 116 90 90 Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad och hushåll, i genomsnitt, tkr. 6,2 6,5 6,5 Institutionsplaceringar, antal årsplaceringar. 16,6 14 13 Genomsnittskostnad för institutionsplaceringar per plats och år, tkr. 1 028 1 030 1 030 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Vård i familjehem, antal platser. 23 21 20 Genomsnittskostnad för familjehem, tkr. 248 215 220 48

INFRASTRUKTUR OCH TEKNISK SERVICE ANSVARIG NÄMND: TEKNISKA NÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Väghållning, park och grönområde Räddningstjänst Fastighet Vatten och avlopp Avfall Matavfallsinsamling har påbörjats som ett försök på Korsbackaområdet i Kävlinge. FRAMTIDEN I takt med en ökad befolkning kommer nya behov av verksamhetslokaler som till exempel utökning av skollokaler (tillbyggnad av Ljungenskolan, om- och tillbyggnad av Ljunggården, nya förskolor i Kävlinge och Löddeköpinge). Ökande energipriser kommer att mötas med energisparåtgärder av teknisk karaktär, som till exempel utbyte av pannor, fläktaggregat. Stora delar av fastighetsbeståndet är nu av en sådan ålder att de tekniska systemen börjar bli i behov av utbyte. En utbytesplan för detta ska upprättas. För att kunna fastställa status på fastigheternas underhållsbehov ska ett underhållsprogram driftsättas. Kvicksilverarmaturer på fastighetsmark ska ersättas. Ansvaret för lokalvård och markskötsel övergår till fastighetsavdelningen. Under 2012 ska möjligheterna för en samordnad fastighetsförvaltning med KKB utredas. Västra delen av kommunen avses läggas ut på entreprenad under året. I entreprenaden kommer ingå såväl sommar- som vinterunderhåll på både gata och park. Entreprenaden kommer att medföra att viss personal kommer att följa med den nya entreprenören samt att organisationen måste ses över i den del som blir kvar. Under slutet av 2011 påbörjas försök med matavfallsinsamling i ett villaområde samt inom ett område med lägenheter. Under 2012 kommer försöken att utvärderas och eventuellt utökas. Upprustningen av lekplatser som pågått sedan 2010 fortsätter under kommande två år för att sedan kunna trappas ner. År 2006 genomfördes en asfaltinventering som har legat till grund för asfaltplanen och extra anslag har beviljats för att komma ifatt det eftersatta underhållet. Inventering avses göras om under 2012 för att kunna lägga upp en framtida plan samt som utvärdering att statusen på vägnätet har blivit bättre under perioden. VA-avdelningen kommer att fortsätta sitt arbete med effektivisering och optimering av driften vid avloppsreningsverket, både ur ekonomisk, teknisk och driftsäkerhetsmässig synvinkel. Fortsatt ombyggnad och renovering av befintliga anläggningar för att erhålla en förbättrad arbetsmiljö och ökad driftsäkerhet. VA-avdelningen avser att fortsätta underhållsarbete och förnyelse av befintligt ledningsnät. Detta kommer också att innebära stora framtida investeringsbehov. Under 2012 ska miljö & teknik i samarbete med kommunkansliet utreda konsekvenserna av en annan lokalisering av reningsverket samt förutsättningar för ett eventuellt samgående med andra kommuner inom VA-verksamheten. KÄVLINGEBON Kävlingebon ska uppleva en attraktiv och säker kommun som satsar på vackra miljöer såsom välskötta lekplatser, skolgårdar och parker. Den tekniska servicen och infrastrukturen ska tillgodose invånarnas krav på tillförlitlighet och säkerhet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 49

UTVECKLING Nya effektivare uppvärmningssätt för lokaler utvecklas, till exempel geovärme, solfångare etcetera. Detta kommer framöver att beaktas vid nybyggnad av lokaler. Injustering av värmesystem i syfte att minska energiförbrukningen pågår och kommer att fortgå de närmaste åren. Skötselplaner för drift och underhåll av parker samt gator och vägar ska implementeras i verksamheten för att effektivisera och optimera resursanvändningen. Inom VA-avdelningens verksamhet ska ny teknologi tillvaratas för att utveckla och förbättra processer och drift. VAavdelningen ska i samarbete med miljöoch byggnadsnämnden verka för ett införande av grönytefaktor inom nya exploateringsområden vilket främjar dagvattenhantering och därmed förebygger översvämningar. MEDARBETAREN Ökad komplexitet inom arbetsområdet ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för att all personal ska ha relevanta kunskaper inom respektive verksamhet. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. EKONOMI Infrastruktur och teknisk service har en budgetram på 51 086 tkr. Utöver budgetramen har verksamheten betydande intäkter, 223 803 tkr, i form av interna hyresintäkter och ersättningar, taxor, avgifter och arrenden. Verksamheten har kompenserats med 854 tkr för prishöjningar. Dessa medel har främst använts till att förstärka budgeten inom väghållning, park och grönområden samt inom markförvaltningen. Hyrorna på ägda fastigheter har ökats med 2,5 procent vilket innebär drygt 2 500 tkr. För verksamheterna vatten och avlopp samt avfallshantering beräknas oförändrad taxa under år 2012. Investeringarna beräknas till 53 950 tkr varav 11 050 tkr avser den skattefinansierade verksamheten 18 100 tkr avser fastighet och 24 800 tkr avser vatten och avlopp. De enskilt största investeringsanslagen är gång- och cykelvägar, ombyggnad av Kvarngatan, om- och tillbyggnad av Ljungenskolan samt VA-ledningar. MILJÖ Under 2012 kommer förutsättningarna för en klimatneutral verksamhet att kartläggas. Renhållningsverksamheten införde prov med biodiesel (RME) till renhållningsbilarna. Det föll ut väl och i dag använder 90 procent av renhållningsbilarna biodiesel, målet är 100 procent under 2012. Inom ramen för VA-lag, allmänna bestämmelser och Miljöbalken samarbetar VA-avdelningen med miljö & hälsa för att verksamhetsutövare som nyttjar kemikalier övergår till mer miljövänliga alternativ i sina processer. VA-verksamheten ska sträva efter att minimera användandet av energi och kemikalier. KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING 2014 har energiförbrukningen i kommunala offentliga fastigheter minskat till 150 kwh/m² och år och energiförbrukningen i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter är lägre än 60 kwh/m² och år. - 177 kwh/m² och år 80 kwh/m² och år - Bräddningar från spillvattensystemet och källaröversvämningar via avloppsledningsnätet orsakade av kraftig nederbörd och/eller förhöjd havsnivå ska minska eller vara oförändrade i förhållande till föregående år. - Källaröversvämningar 0 st Bräddningar 11 st - VERKSAMHETSBERÄTTELSER 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. 2025 utsätts inga boende för vägtrafikbuller från de kommunala vägarna som överstiger gällande riktvärden. Fastighetsunderhållet är under rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 150 175 kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. - 5 km - - 2001 utsattes 1300 personer för buller över 55 dba 179 kr/m² 177 kr/m² 2,44 kr/m² 4,50 kr/m² - 50

INDIKATORER ANTAGNA AV TEKNISKA NÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Nöjd Medborgarindex ska för sophämtning inte understiga 2008 års värde (7,9). Nöjd Medborgarindex ska för renhållning av parker, gator och vägar inte understiga 2008 års värde (6,7). Nöjd Medborgarindex ska för åtgärd mot klotter och skadegörelse inte understiga 2008 års värde (6,2). 7,9 7,8 6,7 6,4 6,2 6,1 Alla kvicksilverarmaturer ska vara utbytta år 2015. - Cirka 600 återstår Den genomsnittliga omasfalteringstiden ska vara under 30 år. Nöjd Medborgarindex ska för gator och vägar inte understiga 2008 års nivå (58). Nöjd Medborgarindex ska för gång- och cykelvägar inte understiga 2008 års värde (58). Verka för ökad brandsäkerhet genom att installera värmedetektorkablar på minst två fastighetsobjekt per år. Minskad kemikalieförbrukning (järnklorid) vid reningsverket. Nöjd Medborgarindex avseende vatten och avlopp ska inte understiga 2008 års värde (77). Energiförbrukning kilowattimmar per renad m³ avlopp ska minska - 27 58 51 58 55-1 0,073 kg/m³ 0,066 kg/m³ 77 66 0,742 kwh/m³ 0,746 kwh/m³ Antalet läckor på huvudledningar för dricksvatten stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,057 resp 0,084). Antalet stopp på huvudledningarna för avlopp stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,11 resp 0,11). 0,050 st/km ledning 0,059 st/km ledning 0,053 st/km ledning 0,052 st/km ledning RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 258 207 251 365 260 865 223 803 - varav kf-intäkt 52 569 58 588 58 588 51 086 Kostnader -260 534-251 365-258 065 223 803 Resultat -2 327 0 2 800 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 51

LEDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING ANSVARIG NÄMND: KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Kommunledning Ekonomi IT Personal Kansli Näringsliv / turism Strategi Säkerhet Kontakt Kävlinge Fint väder och varierande aktiviteter lockade många besökare till höstmarknaden i Kävlinge. VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Världsekonomin är fortfarande skakig och de globala händelserna ser ut att påverka Sverige och därmed Kävlinge kommun mer än vad som förutspåddes så sent som i våras. Kommunens ekonomi är i grunden god, men en stigande arbetslöshet och fallande aktiemarknad kan snabbt gräva stora hål. Vaksamhet och förhållning kommer att vara honnörsord för ekonomin under 2012. Det byggs nya bostäder i kommunen och flera stora planområden är snart redo att börja bebyggas. Även här kommer dock det allmänna ekonomiska läget att ha inverkan på utbyggnadstakten. En viss avmattning är nog att vänta. Icke desto mindre finns fortfarande ett stort intresse för att bygga och bo i Kävlinge kommun. För att på ett bra sätt möta denna efterfrågan kommer det inför 2012 att byggas upp en strategisk avdelning inom kommunkansliet. Denna kommer att svara för utbyggnads- och exploateringsfrågor, men även näringslivsverksamhet och övergripande miljöutveckling. Övergripande områden för våra satsningar under 2012 är Värdegrund, Kvalitet och Kommunikation. Tillsammans utgör detta grunden för vårt varumärke. Ledning och styrning är kommunstyrelsens viktigaste uppgifter. Resurser kommer under 2012 att satsas på såväl bättre ledningssystem som utveckling av kommunens chefer. KÄVLINGEBON Det finns ett flertal förbättringsområden med Kävlingebon i fokus. Några av dem nämns här nedan. Ordet kommun betyder gemenskap. Vårt arbete är att ge service till kommuninvånarna. I detta arbete är bemötande och serviceanda viktiga inslag. I kommunen arbetar vi därför efter en gemensam värdegrund, där orden öppenhet, engagemang och utveckling är våra värdeord. Värdegrundsarbetet kommer att ges stort utrymme 2012. Ett viktigt inslag i förhållandet till kommuninvånarna är kvaliteten i våra tjänster. Kommunen har gått med i en nationell mätning av kvalitet, Kommunernas kvalitet i korthet (KKIK). Dessa mätningar ger fingervisningar om var vi står och vad vi behöver förbättra. År 2012 kommer vi för första gången att kunna jämföra oss bakåt i tiden med oss själva. Hur, när och vad vi kommunicerar med våra invånare blir allt väsentligare. Under 2011 har kommunen tagit fram en kommunikationspolicy och anställt en kommunikationschef. Detta tillsammans ger möjligheter för att lyfta fram kommunikationsfrågorna för att skapa en såväl fungerande och bestående dialog med kommuninvånarna. 52

Kommuninvånarnas möjlighet till påverkan sker på många sätt, bland annat genom Åsikt Kävlinge som nås via kommunens hemsida, telefon eller per brev. Där kan kommuninvånare framföra synpunkter till och om kommunens olika verksamheter. Ett sätt att vidareutveckla kommunens medborgarträffar är att kommunrepresentanter finns närvarande vid större evenemang, till exempel höst- och vårmarknader. Under 2012 kommer en medborgarenkät genomföras för att belysa olika förbättringsområden inom våra verksamheter. Kommunens växel fungerar från och med hösten 2010 som ett så kallat medborgarkontor (Kontakt Kävlinge). Uppgifter från företrädesvis kansli och miljö & teknik har förts över till medborgarkontoret. Under 2012 kommer även uppgifter från bildnings- och socialnämnden att läggas över. Kontakt Kävlinge ska utbildas för att bättre kunna besvara och slussa invånare och företag rätt inom kommunen. Under andra kvartalet 2011 kunde elektroniska fakturor erbjudas för VAfakturor. Efter tre månader hade drygt 8 procent av kunderna anmält sig. Arbetet fortsätter för att i nästa steg även omfatta barn- och äldreomsorgens fakturor. Målsättningen är att 25 procent av kommunens fakturor ska vara elektroniska under 2012. UTVECKLING För att stödja kommunens näringsliv och verka för ett gott företagsklimat pågår flera olika aktiviteter. Kommunen genomför frukostträffar, kommunalrådsluncher och ger ut näringslivsnytt. Det är viktigt att skapa mötesplatser tillsammans med kommunens företagare. Förutom ovanstående områden så kommer en årlig näringslivsdag att etableras. Arbetet med den nya näringslivsstrategin fortsätter och ett flertal projekt såsom turistbyråprojekt och City handelsprojekt kommer att genomföras 2012. Detta arbete är ett led i att stärka kommunens varumärke. Vi kommer i samverkan med de andra 4 Yes-kommunerna göra insatser för nyföretagande och entreprenörskap genom Nyföretagarcenter Syd och Entreprenörscenter EC1 samt projekt för ökat kvinnligt företagande. Tillsammans med företrädare för näringsliv och föreningsliv kommer det tas fram en varumärkesstrategi 2012 för kommunen. För att uppnå målet avseende befolkningstillväxt arbetas det aktivt med plan-, mark- och exploateringsfrågor. Under 2012 kommer förberedande arbeten att bedrivas inom bland annat Kävlinge östra centrum, Löddeköpinge öster och Tolvåkersgården i Löddeköpinge. Inom dessa områden planeras att byggas cirka 2 000 nya bostäder med start 2012 2013. Som ett led i att erbjuda e-tjänster till invånarna planeras ett arbete med migrering från dagens Novell-miljö till Microsoft-miljö. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser kommer att fortsätta. Kävlinge kommuns incident- och skaderapporteringssystem är driftsatt och fler utbildningsinsatser kommer att genomföras. MEDARBETAREN Rekryteringsprocessen inom Kävlinge kommun kommer att genomarbetas med start 2012 där bland annat urvalsprocesser, introduktionsprogram och avslut kommer att ses över. Återkommande ledarskapsutbildningar planeras också att genomföras för att stödja och utbilda kommunens chefer. Dessa utbildningar genomförs tillsammans med övriga 4 Yes kommuner. För att minska sjukfrånvaron ytterligare kommer det systematiska arbetsmiljöarbetet att fortsätta utvecklas med bland annat hälsofrämjande åtgärder. Lönebildningsprocessen kommer att utvecklas under 2012 och tydliga riktlinjer/policys för bland annat lönekriterier ska skapas. Under 2012 kommer samverkansavtalet enligt FAS att träda i kraft. EKONOMI Ledning och samhällsutveckling har inför 2012 intäkter från kommunfullmäktige på 64 016 tkr. En utökning har skett inför 2012 med 400 tkr avseende arkitektkonsulter, 600 tkr för inköpssamordnare samt 459 tkr för priskompensation. En ramväxling har även skett med miljö & teknik på 2 766 tkr avseende Agenda 21 samt markverksamhet som flyttas till den nya strategiavdelningen inom kommunkansliet. Ekonomi och IT-beställare redovisas tillsammans. IT-enheten rapporterar till den gemensamma nämnden och redovisas inte under kommunstyrelsen från och med 2012. Under 2012 planeras investeringar för totalt 10 445 tkr. Merparten, 6 945 tkr avser IT-investeringar. Utökningen jämfört med tidigare år avser Microsoft migrering samt löpande utbyte av datorer som tidigare redovisade under bildningsnämnden. Investeringar görs även avseende dokument och ärendehanteringssystem (500 tkr) samt vidareutveckling av beslutsstödssystem (1 000 tkr). För att uppfylla kommunens ekonomiska mål fokuseras utvecklingen inom följande områden: Beslutsstödsystemet har utvecklats vidare och budgetmodulen har tagits i drift under 2011. Systemet utvecklas vidare avseende hantering av personalkostnader samt för prognos- och uppföljningsarbete. Systemet ska även utvecklas med målsättningen att kunna följa upp våra kvalitetsmål. Prognossäkerheten sätts hela tiden i fokus. Ju tidigare vi kan se en positiv alternativt negativ resultatutveckling desto bättre förutsättningar har vi för att omfördela resurser. Utförd intern kontroll ska leda till åtgärder för att hela tiden uppnå ständiga förbättringar. Senast inom 6 månader ska det finnas förslag på åtgärd. MILJÖ Kommunstyrelsen ska på ett övergripande plan beakta miljöaspekten i kommunens arbete. Bland annat prioriteras bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen vid planering av nybyggnation i kommunen. Ett arbete har inletts med att ta fram en miljö- och energiplan. En revidering av kommunens inköpspolicy har skett 2011, i detta arbete har fokus varit på miljöfrågor. Fullmäktige har vidare slagit fast att den kommunala fordonsparken successivt ska ersättas med miljöfordon. Detta arbeta är påbörjat och fortsätter under 2012. En fördjupning av översiktsplanen ska utarbetas för kustzonen. Denna ska bland annat ta ställning till riksintressen, strandskydd, möjlig utbyggnad och användningen av kustvattnet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 53

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Betyget för påverkan uppgår till 43. 38 41 Betyget för bemötande / tillgänglighet uppgår till 65. 62 62 En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000-2014. 1,7 % 1,6 % Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. 47 plats 67 plats Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållanden uppgår till 7,4 på en 10-gradig skala. - 7,0 Nyckeltal för sjukfrånvaro uppgår till högst 5,3 procent. 5,4 % 4,3 % Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till 7,6 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till 8,4 på en 10-gradig skala. Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. - 7,3-8,0 Ok Ok Ok Ok INDIKATORER ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN INDIKATORER 3 webenkäter på kommunens hemsida ska utföras under 2012. 100 procent av de insända handlingarna till Åsikt Kävlinge ska få ett första svar inom 10 dagar. Kostnaderna för skadegörelse och inbrott i kommunens verksamheter ska minska. Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till 56. FÖREGÅENDE Nytt system för 2010 Nytt system för 2010 Börjar mätas 2010 SENAST GENOMFÖRDA 3 80 % 52 53 VÄRDERING 1 046 tkr - 10-12 företagsbesök med kommunledningen. 6 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kävlinge kommun ska placera sig i översta kvartilen bland de kommuner i riket som har sammantaget bäst resultat i SKL:s öppna jämförelser avseende NKI-värdet för företagsklimat (totalt genomsnittligt resultat). 25 procent av kundfakturorna ska vara elektroniska 2012. 90 procent av användarna av beslutsstödssystemet ska uppleva att de får behövlig information. Differensen mellan prognos för ks ordinarie verksamhet i delårsbokslutet och utfallet i årsredovisningen ska inte vara högre än 0,5 procent av nettobudgeten. RESULTATRÄKNING, TKR - - - 0 % 0 % - - - 6,0 % 4,1 % BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 71 226 71 476 71 476 76 015 - varav kf-intäkt 57 837 59 587 59 587 64 016 Kostnader -65 393-71 476-69 091-76 015 Resultat 5 833 0 2 385 0 54

MILJÖ OCH HÄLSA ANSVARIG NÄMND: MILJÖ- OCH BYGG- NADSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling Miljöavdelning tar kontinuerligt vattenprover i Kävlingeån för att kontrollera kvaliteten. FRAMTIDEN Miljö- och hälsoskyddsavdelningen arbetar till stor del med myndighetsutövning, ett område som blir alltmer komplext. För att en liten organisation som vår ska kunna möta de ökande kraven från lagstiftare och centrala myndigheter, krävs att samarbetsformerna med andra kommuner utvecklas. I samband med att en ny strategisk enhet bildas under kommunstyrelsen, kommer huvuddelen av det miljöstrategiska arbetet flyttas från miljöavdelningen. KÄVLINGEBON Såväl medborgarna som näringslivet ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Medborgarna ska ha en god livsmiljö, ha tillgång till säkra livsmedel samt ha närhet till grönområden för vardaglig rekreation såväl som naturområden med hög biologisk mångfald. UTVECKLING Under 2011 har en stor tillsynsinsats gjorts på lantbrukets kemikaliehantering. I en växande kommun med ett ökande antal verksamheter, ställs höga krav på en god, likvärdig och effektiv tillsyn av livsmedelshantering, handel och andra verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen arbetar kontinuerligt med att öka effektiviteten och kvaliteten på tillsynsverksamheten. Arbetet pågår både inom den egna organisationen och i samarbete med andra kommuner och Länsstyrelsen. MEDARBETAREN Ökad komplexitet inom arbetsområdet ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för att all personal ska ha relevanta kunskaper inom respektive verksamhet. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. På grund av arbetsmiljösituationen ska sjuktalet öppet redovisas i minst samtliga delårsrapporter och i bokslutet. EKONOMI Miljö och hälsa har i 2012 års budget intäkter från kommunfullmäktige på 3 350 tkr. Ramen har sänkts med 560 tkr då verksamheten Agenda 21 har överförts till kommunstyrelsen. Samtidigt har en höjning av ramen skett då medel, som föregående år varit budgeterad centralt på miljö- och byggnadsnämnden, tillförts med 340 tkr. Dessa medel ska delfinansiera kostnaderna för vattenvårdsprojektet Kävlingeå. Kompensation för löneoch prisökningar har skett med 36 tkr. Miljö- och hälsoskyddsavdelningens myndighetsutövning är delvis avgiftsfinansierad med intäkter på cirka 1 200 tkr. MILJÖ Ett nytt naturvårds- och grönstrukturprogram med därpå följande åtgärdsplaner ska tas fram under 2012. För att möta det ökade behovet av områden tillgängliga för rekreation i en växande kommun, behöver kommunens naturområden skötas på ett sätt som gynnar såväl rekreation som biologisk mångfald. Det kan även behöva skapas nya naturområden i samband med exploatering. Under 2012 kommer det att inrättas kommunens första kommunala naturreservat i Ålstorp. Ett nytt program för vattenvårdande åtgärder i Kävlingeån har antagits av medlemskommunerna i Kävlingeåns vattenråd. Programmet startar 2012 och ersätter tidigare program inom det avslutade Kävlingeåprojektet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 55

INDIKATORER ANTAGNA AV MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Brukare som nyttjar tjänster ska uppfatta bemötandet som gott eller medelgott vid mätning i kommunens kvalité i korthet. - 60 % god 40 % medelgod Tillsynsplanens kontrollplan ska uppnås. - - - Andelen överklagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. - 0 RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 4 609 4 484 4 634 4 482 - varav kf-intäkt 3 513 3 534 3 534 3 282 Kostnader -4 205-4 484-4 409-4 482 Resultat 405 0 225 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 56

SAMHÄLLSBYGGNAD ANSVARIG NÄMND: MILJÖ- OCH BYGG- NADSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Planfunktion Bygglov Mätverksamhet Sex veckors handläggningstid är målet för ett bygglov. FRAMTIDEN En ny plan- och bygglag har trätt i kraft under maj 2011. Implementeringen av lagen fortsätter under 2012. Detta medför förändringar som gör att kommunen behöver fortsätta se över organisation, resurser, rutiner och delegation. Förändringarna påverkar bygglovavdelningen bland annat genom att tillsynen och samråden under byggtiden utökas till minst tre protokollförda möten. Utöver detta utökas bygglovsadministrationen. KÄVLINGEBON Såväl medborgaren som näringsliv ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Kommunikationsformerna i medborgardialogen ska utvecklas. UTVECKLING Planavdelningen verkar för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens efterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. För att uppnå det ställda målet på sex veckors handläggningstid för ett bygglov arbetar bygglovsavdelningen vidare med att se över organisation, resurser, rutiner med mera. MEDARBETAREN Den nya lagstiftningen ställer ökade krav på personalen. Därför genomförs ytterligare kompetensutvecklingsinsatser. Som en konsekvens av den utökade arbetsbelastningen ska särskilt fokus också ställas på den totala arbetssituationen. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. På grund av arbetsmiljösituationen ska sjuktalet öppet redovisas i minst samtliga delårsrapporter och i bokslutet. EKONOMI Samhällsbyggnad har i 2012 års budget intäkter från kommunfullmäktige på 917 tkr. Ramen har från föregående budgetår sänkts med 400 tkr avseende medel för inköp av arkitektkonsulter vilket har tillförts kommunstyrelsen. Vidare har ramen höjts med 36 tkr som kompensation för pris- och löneökningar. MILJÖ Samverkan ska ske med miljö- och hälsoskyddsavdelningen i samhällsbyggnadsprocessen. Planavdelningen implementerar krav på grönytefaktor i detaljplaner, vilket medverkar till en god miljö såväl vad gäller allmänna trevnadsvärden och hälsoaspekter som gynnande av lokalt omhändertagande av dagvatten. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 57

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING 2014 ska grönytefaktorn i nybyggda bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) vara minst 0,40 och för lokaler minst 0,30 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd med mera). - - - Verka för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens bostadsefterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 procent per år. Resultat år 2009: Planer avseende 60 villor och 45 lägenheter i flerfamiljshus har vunnit laga kraft, vilket möjliggör 1,0 procent befolkningsökning Resultat år 2010: Planer avseende 10 radhus och 80 lägenheter i flerfamiljshus har vunnit laga kraft, vilket möjliggör 0,85 procent befolkningsökning INDIKATORER ANTAGNA AV MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Brukare som nyttjar tjänster ska uppfatta bemötandet som gott eller medelgott vid mätning i kommunens kvalité i korthet. - 50 % god 50 % medelgod Andelen överklagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. Minst 95 procent av bygglovsärendena ska vara färdiga för beslut inom sex veckor efter det att kompletta handlingar föreligger. - 20 % - 56 % RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 7 692 7 806 10 131 8 825 - varav kf-intäkt 71 1 281 1 281 1 160 Kostnader -5 906-7 806-10 231-8 825 Resultat -484 0-100 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 58

UTBILDNING OCH ARBETE FÖR UNGDOMAR OCH VUXNA ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Vuxenutbildning Arbete och integration Studie- och yrkesvägledning Gymnasieskola Gymnasiesärskola Det nya arbetsmarknadsprojektet Uppdragstjänst invigdes under pompa och ståt. FRAMTIDEN Vux 12 implementeras under verksamhetsåret. I vuxenutbildningen kommer alla kurser att erbjudas på såväl schemabundna tider som på hel och/eller halvdistans, för att möta kommuninvånarens behov. Antalet studerande på SFI fortsätter att öka. Frans Möllergymnasiet vill erbjuda hantverks- och yrkesprogram, som leder till anställningsbarhet. Inom Arbete och integration implementeras metoder som tagits fram i projektform i den ordinarie verksamheten. Stora delar av integrationen kommer fortfarande att vara kommunens ansvar, till exempel ansvar för boende, samhällsorientering och SFI. KÄVLINGEBON Ungdomar och vuxna ska erbjudas den utbildning, vägledning och coachning som behövs för individens och samhällets utveckling. En studiesmedja med möjlighet till studier, vägledning och utarbetande av CV erbjuds varje tisdag mellan 15 18. Arbetsmarknadsprogrammen ska vara anpassade till arbetsmarknaden och de arbetssökandes behov av kortast möjliga väg till egen försörjning. UTVECKLING Studerandes resultat ska förbättras. Kvaliteten på utbildningen för ungdomar och vuxna ska säkerställas. Stödet för ungdomars och vuxnas lärande ska utvecklas. Ungdomar på introduktionsprogrammen ska, som en del i sin utvecklingsplan, få kunskap om arbetsmarknaden. Nya samverkansformer för målgrupper, som befinner sig långt från arbetsmarknaden, kommer att utvecklas inom ramen för FINSAM. Enkätundersökningar genomförs årligen inom utbildning, arbete och integration och studie- och yrkesvägledning. Analysen av resultaten leder till att nya mål och strategier tas fram. Interkommunal samverkan kring hälso- och samhällsorientering för nyanlända skapar nya vägar till integration. Frans Möllergymnasiet arbetar med Qualisverktyget för kvalitetsutveckling med målsättningen att säkerställa god kvalitet genom en extern granskning. Uppföljning sker årligen bland annat via Qualis enkäter. Att förbättra den interna och externa kommunikationen är ett prioriterat område för alla verksamhetsdelar. MEDARBETAREN Personalen ska ha den kompetens som krävs för att uppnå goda resultat och kompetens att förändra utifrån våra uppdrag och omvärldens behov. Genomförd behörighetsinventering för att möta nya lagstadgade krav för lärares behörighet och legitimation utgör grunden för riktade kompetensutvecklingsinsatser genom till exempel Lärarlyftet II. Införandet av Vux 12 inför hösten 2012 medför att lärarna behöver kompetensutveckling. Medarbetarnas ambassadörsskap ska utvecklas. Ett gemensamt förhållningssätt utgör grunden för tydliga budskap och skapar trygghet. Lösningsfokuserade metoder ger förutsättningar för ungdomar och vuxna att utvecklas och lyckas. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. Delaktighet och information är prioriterade utvecklingsområden EKONOMI Resurstilldelning för utbildning och arbete för ungdomar och vuxna är 140 206 tkr, varav utbildningskostnaden för externt gymnasium är 109 000 tkr. Ramen för externt gymnasium har minskats med 2 100 tkr jämfört med föregående år på grund av lägre kostnader. Uppdrag utförs bland annat inom FINSAM och jobb- och utvecklingsgarantin och uppdragens omfattning är beroende av arbetsmarknadsläget. MILJÖ En miljögrupp finns, som tar fram idéer till att göra arbetsplatsen mera miljömedveten. Prioriterade områden är minskad pappersanvändning samt reducerad elkonsumtion. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 59

KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Andel elever i procent (exklusive elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. 85 % 88 % INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Andel deltagare i arbetsmarknadsprogrammen, som känner sig väl bemötta, ska öka. Andel elever i vuxenutbildningen, som slutfört kurs med betyg, ska öka. 92 % 92 % 81 % 82 % Andel studieavbrott i vuxenutbildningen ska minska. 9 % 12 % RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2010 2011 PROGNOS 2011 2012 Intäkter 154 395 151 589 151 589 148 791 - varav kf-intäkt 139 776 140 872 140 872 140 206 Kostnader -150 916-151 589-149 589-148 791 Resultat 3 479 0 2 000 0 VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 Resultatavvikelse i procent. 2,5 1,4 0 Antal elever i gymnasieskolan. 1 160 1 116 1 095 Antal egenproducerade helårsstuderande i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. 165 165 165 Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram via IFO. 192 190 190 Andel deltagare i arbetsmarknadsprogram i arbete, praktik eller studier efter avslutat program i procent. 74 % 75 % 76 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 60

RÄKENSKAPSMATERIAL 61

RESULTAT TKR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 1) 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader -1 021 039-1 089 109-1 078 127-1 139 592-1 194 585-1 252 573 Avskrivningar -32 685-35 912-35 800-42 300-45 200-48 600 Verksamhetens nettokostnader -1 053 725-1 125 021-1 113 927-1 181 892-1 239 785-1 301 173 Skatteintäkter 1 114 851 1 137 300 1 139 083 1 183 992 1 243 299 1 311 341 - allmän kommunalskatt 2) 973 222 1 006 000 1 013 872 1 062 967 1 109 738 1 156 347 - utjämning och bidrag 127 693 115 900 110 906 104 010 117 113 139 320 - LSS utjämning -27 872-27 400-29 848-30 208-30 775-31 549 - fastighetsavgift 41 809 42 800 44 153 47 223 47 223 47 223 Finansiella intäkter 9 324 7 800 9 000 8 000 7 700 7 300 - pensionsfond 6 751 4 300 6 500 6 000 6 000 6 000 - övriga finansiella intäkter 2 573 3 500 2 500 2 000 1 700 1 300 Finansiella kostnader -2 029-300 -300-300 -300-300 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 68 422 19 779 33 856 9 800 10 914 17 168 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 11:21 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 2012 = 29 300 invånare, 2013 = 29 850 invånare, 2014 = 30 600 RÄKENSKAPSMATERIAL 62

BALANS TKR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 778 520 889 720 928 230 954 680 1 045 184 Omsättningstillgångar 286 843 199 083 169 352 153 079 79 128 SUMMA TILLGÅNGAR 1 065 363 1 088 803 1 097 582 1 107 759 1 124 312 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 815 482 849 338 859 138 870 052 887 220 - eget kapital 747 061 815 482 849 338 859 138 870 052 - årets resultat 68 422 33 856 9 800 10 914 17 168 Avsättningar 19 742 9 326 8 305 7 568 6 953 - avsättningar för pensioner 13 341 9 046 8 305 7 568 6 953 - övriga avsättningar 6 401 280 0 0 0 Skulder 230 139 230 139 230 139 230 139 230 139 - kortfristiga skulder 230 139 230 139 230 139 230 139 230 139 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 065 363 1 088 803 1 097 582 1 107 759 1 124 312 RÄKENSKAPSMATERIAL 63

KASSAFLÖDES TKR BOKSLUT 2010 PROGNOS 2011 2012 2013 2014 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 68 422 33 856 9 800 10 914 17 168 Justering för avskrivningar 32 685 35 800 42 300 45 200 48 600 Justering för ianspråktagna avsättningar 3 868-10 416-1 021-737 -615 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 162 0 MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET 105 137 59 240 51 079 55 377 65 153 Förändring kortfristiga fordringar -1 668 Förändring av kortfristiga skulder -32 975 KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET 70 495 59 240 51 079 55 377 65 153 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar -39 864-142 700-76 510-67 350-134 804 Investering i finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET -39 864-142 700-76 510-67 350-134 804 Förändring av finansiella anläggningstillgångar -26 752-4 300-4 300-4 300-4 300 Minskning av långfristiga fordringar KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET -26 752-4 300-4 300-4 300-4 300 ÅRETS KASSAFLÖDE 3 879-87 760-29 731-16 273-73 951 Likvida medel vid årets början 219 546 Likvida medel vid periodens slut 223 425 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 3 879-87 760-29 731-16 273-73 951 RÄKENSKAPSMATERIAL 64

DRIFT TKR NÄMND 2011 1) PROGNOS 2011 2012 2013 2014 Kommunstyrelse -59 587-57 222-61 250-61 250-61 250 Valnämnd -576-176 -576-576 -576 Revision -1 119-1 119-1 145-1 201-1 258 Överförmyndarnämnd -703-703 -852-852 -852 Teknisk nämnd -61 111-58 611-54 587-52 828-52 828 Miljö- och byggnadsnämnd -7 321-6 871-6 552-6 552-6 552 Bildningsnämnd -666 178-664 628-681 623-692 961-708 157 Socialnämnd -324 452-319 452-331 112-338 062-347 921 ÖVRIG VERKSAMHET Kompensation löner -305-1 757-16 301-36 576-57 626 Kompensation prisökning -10 600-21 400 ½ årseffekt befolkning bildningsnämnd -5 819-7 598-8 418 ½ årseffekt befolkning socialnämnd -3 453-4 898-2 815 Årseffekt befolkning teknisk nämnd -497-895 Lokaler bildningsnämnd -2 604-3 466-7 501 Ungdomsplaceringar och ifo -1 000-1 000-1 000 Idrottsplats -662-662 -740-740 -740 Hyra idrottshall -300-300 -2 855-2 855-2 855 Extra anslag Tolvåker och Korsbacka -2 800-2 800 Kapitalkostnader GC-väg Barsebäck -500-500 -500 Kommunstyrelsen till förfogande -4 176-4 176-10 523-11 223-11 423 Nytt boende, hemvård -1 500-500 -3 000-3 000-3 000 Nytt boende, handikappomsorg -4 500-4 500 Förändring arbetsgivaravgifter 7 000 7 000 Reavinst Bogesholm och Billingshäll 712 4 700 Pensionskostnad, ansvarsförbindelsen -23 000-27 000-23 000-25 000-26 000 Avgår kapitalkostnader 56 969 56 150 67 900 72 150 75 494 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -1 089 109-1 078 127-1 139 592-1 194 585-1 252 573 FINANSVERKSAMHET Avskrivningar -35 912-35 800-42 300-45 200-48 600 Skatteintäkter 2) 1 137 300 1 139 083 1 183 992 1 243 299 1 311 341 Finansiella intäkter 7 800 9 000 8 000 7 700 7 300 Finansiella kostnader -300-300 -300-300 -300 ÅRETS RESULTAT 19 779 33 856 9 800 10 914 17 168 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 10:63 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. RÄKENSKAPSMATERIAL 65

INVESTERINGS TKR BOKSLUT 2010 2011 2012 2013 2014 KOMMUNSTYRELSEN -3 515-10 939-10 445-6 970-5 770 It-investering -1 674-3 750-1 250-1 250-1 250 It-infrastruktur -74-500 -500-1 000-1 000 It-investering (från bildningsnämnden) 0-925 -1 225-1 240-1 240 It-nysatsningar (från bildningsnämnden) 0-690 -690 0 0 It-relaterat kompensatoriskt stöd ks 0-280 -280-280 -280 It bärbara datorer etc bildningsnämnden 0-3 500 0 0 0 Ks ospecificerad 0-294 -2 000-2 000-2 000 Migrering Novell-Microsoft 0 0-3 000 0 0 Utveckling beslutsstödssystem 0 0-1 000-1 000 0 PA-system -963 0 0 0 0 Tjänstebil ks -304 0 0 0 0 Ärende- och dokumenthantering -500-1 000-500 -200 0 SAMARBETSNÄMND 0 0-1 750-1 750-1 750 It-investering 0 0-1 750-1 750-1 750 TEKNISK NÄMND -21 182-126 439-29 150-32 550-92 600 Tjänstebil TN -292 0 0 0 0 Kävlinge Banken 4-1 905 0 0 0 0 Löddeköpinge 29:4 0-3 300 0 0 0 Hagtornen 1 0-700 0 0 0 Kävlinge Kilen 2 0-1 950 0 0 0 Trafikreglering -1 147-1 000-1 000-1 000-1 000 Lödde kors -1 226-3 274 0 0 0 Parkutrustning -305-500 -250-250 -500 Upprustning Kyrkparken 0 0 0-1 200 0 Tillgänglighet -218 0 0 0 0 Renhållningsbil 0 0 0-2 000 0 Aggregat renhållningsbil 0 0 0 0-1 000 GC-vägar -1 165-9 000-2 000 0-2 000 Väg 1137 Löddeköpinge-Hög 0-500 0 0-20 000 Påfartsväg 108-923 0 0-800 0 0 Ombyggnad Kvarngatan 0 0-4 000 0 0 Pendlarparkering 0 0 0-1 000 0 Cirkulationsplats 108/104 0 0 0 0-2 000 Kävlinge Östra Centrum RÄKENSKAPSMATERIAL Nya Torget, Kävlinge 0 0-1 000 0 0 Gatubelysning -1 283-217 0 0 0 Lekplatser -1 115 0 0 0 0 Lekredskap hyreshöjning 0-2 000 0 0 0 Lekplats Folkets Park 0 0 0-1 500 0 Lekplatser upprustning 0 0-500 0-100 66

INVESTERINGS TKR BOKSLUT 2010 2011 2012 2013 2014 Lekplats Barsebäck 42:3 0-200 0 0 0 Förlängning brygga Saltsjöbaden 0-1 200 0 0 0 Fordon och maskiner -1 493-500 -1 500-1 500-1 500 Upprustning belysning skolor -104-274 0 0 0 Handikappanpassning -228-600 -600-600 -600 Etablering/avveckling moduler -1 649-1 000-1 000-1 000-1 000 Idrottsplatser -141-12 417 0 0 0 Tillbyggnad Stinsgården -629 0 0 0 0 Idrottshall Korsbacka -1 701-31 383 0 0 0 Ombyggnad kostenheten -376 0 0 0 0 Ombyggnad it-avdelningen 0-550 0 0 0 Ombyggnad slöjdsalar Lackalänga -114 0 0 0 0 Allaktivitetshus Samlingslokal Löddeköpinge Arbetsmiljö Kommunhuset Säkerhetsåtgärder -449-500 -500-500 -500 Ombyggnad Tolvåkers förskola -820 0 0 0 0 Uppgradering rening baden 0-285 0 0 0 Om- och tillbyggnad Ljungenskolan, etapp 1 0-20 500-14 000 0 0 Om- och tillbyggnad Ljungenskolan, etapp 2 0 0 0-20 000 0 Ombyggnad bad -2 116 0 0 0 0 Verksamhetsanpassning lokaler 0-500 -500-500 -500 Förskola Löddeköpinge projektering/byggnation -911-34 089 0 0 0 Förskola Hofterup projektering/byggnation 0 0-1 000-1 000-27 000 Förskola Kävlinge VT 2015 0 0-500 -500-34 000 Ombyggnad kommunhus -840 0 0 0 0 Fläktaggregat -617 0 0 0 0 Anpassning Östra skolan -338 0 0 0 0 VA-VERKSAMHET -8 441-11 300-24 800-18 800-13 600 Fordon -471-300 -400-400 -500 Ombyggnad pumpstationer -523-1 500-1 500-1 500-1 500 VA-ledningar -2 688-4 000-5 000-5 000-5 000 ARV process -179-500 -900-900 -600 VA-ledningar exploatering 0-4 000-5 000-5 000-5 000 VA-ledningar exploatering Marbäck 0 0-10 000-5 000 0 Ombyggnad ARV -250-500 -1 500-500 -500 VA-ledning friskola Barsebäck -4 330-500 0 0 0 Data, kommunikation, säkerhet mm 0 0-500 -500-500 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND -150-895 -200 0 0 Fordon och maskiner 0-250 0 0 0 Uppgradering GIS -150-645 -200 0 0 RÄKENSKAPSMATERIAL 67

INVESTERINGS TKR BOKSLUT 2010 2011 2012 2013 2014 BILDNINGNÄMND -5 229-7 205-8 665-5 780-19 584 It-reinvesteringar -1 220-175 -175-160 -160 It nysatsningar -952-1 170-1 760-1 570-1 570 It-relaterat kompensatoriskt stöd -369-120 -120-120 -140 Extens/Dexter plattform 0 0 0-350 0 Fritid o kultur reinvesteringar och arbetsmiljö -19-250 -150-150 -150 Arbetsmiljö kultur -467-600 -600-600 -600 Lokalförsörjning förskolan 0-820 -340 0-1 700 Lokalförsörjning skolan -343-120 -4 230-1 080-14 564 Reinvesteringar förskolan -160-200 -100-100 -100 Reinvesteringar skolan -430-950 -600-600 -600 Ssk-stöd lokaler elevhälsa 0 0-100 0 0 Inventarier kulturskola 0 0-240 0 0 Brottarmatta 0 0-150 0 0 Kulturscen 0 0 0-950 0 Lärmiljö Lärcentrum 0 0-100 -100 0 Skolmöbler -996 0 0 0 0 Skurmaskin Korsbackahallen -138 0 0 0 0 Bil skolan i Hög -135 0 0 0 0 Idrottshall inventarier 0-2 000 0 0 0 Inventarier Frans Möller 0-800 0 0 0 SOCIALNÄMND -1 347-4 421-1 500-1 500-1 500 Tjänstebil SN 0-156 0 0 0 Hemvård hjälpmedel -226 0 0 0 0 Hemvård hjälpmedel, särskilt boende 0-300 0 0 0 Värdeskåp -324 0 0 0 0 Möbler dagcentral -250 0 0 0 0 Upprustning möbler 0-250 0 0 0 Lödde kors möbler 0-3 000 0 0 0 Korttidsvistelse -150 0 0 0 0 Larmcentral 0-150 0 0 0 Förnyelse larm särskilt boende 0-300 0 0 0 Kostenheten -150-150 -250 0 0 Buss daglig verksamhet -247-115 0 0 0 Inventarier Södervång, ny verksamhet 0 0-250 0 0 RÄKENSKAPSMATERIAL Hjälpmedel särskilt boende 0 0-250 0 0 Swingdörr särskilt boende 0 0-500 0 0 Pilgården kontor 0 0-100 0 0 Nya krav Livsmedelverket 0 0-150 0 0 Ospecificerat 0 0 0-1 500-1 500 SUMMA -39 864-161 199-76 510-67 350-134 804 68

EXPLOATERINGS TKR UTFALL 2010-12-31 UTGÅENDE BALANS 2010-12-31 UTGIFTER INKOMSTER NETTO UTGIFTER INKOMSTER NETTO ANM BERÄKNAT NETTO TILL AVSLUT Tolvåkersgården 177 0-177 7 106 3 186-3 920 P 5 000 Östra Gryet 924 11 050 10 126 14 915 19 802 4 887 P 6 300 Trehörningen 19 0-19 672 401-271 P 1 730 P=Pågående RÄKENSKAPSMATERIAL 69

DIREKTIV OCH UPPDRAG KOMMUNSTYRELSEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att uppdra åt kommunstyrelsen att se över vilka eventuella kommunala investeringsbehov som kan uppstå i samband med exploateringen av Swedish Meats område i Kävlinge Tommy Persson I samband med detaljplan för området Pågår Ks att uppdra åt kommunstyrelsen att leda arbetet med att ta fram en ny miljö- och energiplan för beslut under 2009 Ann Persson Energi- och klimatstrategi är framtagen och klar för antagande under hösten 2011 Kf att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på hur den framtida trygghets- och serviceboendet i kommunen kan se ut att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett Nytt Kullagården Mikael Persson Kvartal 1, 2012 Kf Beslut: att uppdra till ks presidium att utse en beredningsgrupp utifrån ovanstående att uppdra till personalavdelningen att utifrån bildningsnämndens förslag ta fram ett förslag till belöningssystem för hela kommunen Helena Strandberg Kvartal 4, 2012 Ks att en översyn av gällande delegationsregler för personal- och organisationsfrågor ska genomföras under hösten 2010 Mats Svedberg Kvartal 3, 2011 Ks Kommunkansliet får i uppdrag att se över internhyressystemet Victoria Galbe Kvartal 3, 2011 Ks Kommundirektören får i uppdrag att tillse att en projektplan för skolutvecklingsarbetet tas fram (Ks 34/11) Kommunkansliet får i uppdrag att arbeta in målsättning och finansiering av skolutvecklingsprojektet i 2012 års budget (Ks 34/11) Kommunkansliet får i uppdrag att se över reglemente för intern kontroll under 2011 inför intern kontrollplan för 2013 (Ks 43/11) Kommunstyrelsen får i uppdrag att låta utreda behov av uppfräschning och teknikförbättring av fullmäktigesalen (Motion) Mikael Persson klart Ks 105/11 Victoria Galbe klart Kf 96/11 Victoria Galbe Kvartal 4, 2011 Ks Mats Svedberg Kvartal 3, 2011 Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en framställan till Region Skåne med önskemål om en dygnetruntbemannad ambulans placerad inom Kävlinge kommun (Motion) Mats Svedberg klart Skrivelse daterad 2011-06-14. Meddelas till KF i september 2011. Utreda förutsättningarna för att anställa en projektkoordinator för att bättre tillvarata möjligheterna att söka EU/statliga bidrag till kommunens verksamheter Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda en samordnad fastighetsförvaltning med KKB Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda förutsättningar för samgående med andra kommuner inom VA-området samt konsekvenser av annan lokalisering av VA-verket Mikael Persson Kvartal 3, 2011 Ks Victoria Galbe Kvartal 1, 2012 Ks Göran Sandberg Kvartal 4, 2012 RÄKENSKAPSMATERIAL Kommunkansliet får i uppdrag att ta fram en strategi för att lyfta fram och vårda varumärket Kävlinge. Arbetet ska ske i samverkan med företag, föreningar och andra ideella krafter i kommunen som gemensamt bidrar för att stärka och lyfta fram kommunens värden att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av ägardirektiven avseende KKB Fastigheter AB, bland annat gällande de sociala förtursreglerna (ks 116 till Kf) Mikael Persson Tidigast kvartal 4, 2012 Ks Mikael Persson Kvartal 4, 2011 Ks 70

DIREKTIV OCH UPPDRAG TEKNISKA NÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att tekniska förvaltningen får i uppdrag att strukturera parkskötseln i områden med olika prioritet beroende på nyttjandegrad och upplevelse. Områden med lägre prioritet kan då slås en eller två gånger per år med grövre utrustning och frigjorda resurser kan läggas på ytor där människor rör sig mer frekvent Mikael Anderson Uppdraget har förändrats men bedöms vara klart hösten 2011 Tn att utreda principer om hur skötsel av nytillkomna grönytor ska finansieras Mikael Anderson klart Kf 96/11 att se över rutiner för att säkerställa att den löpande uppföljningen fungerar och återrapportera i samband med intern kontrollplan budget 2012 (Ks 43/11) att undersöka möjligheten att anlägga ridstigar samtidigt som kommunala cykelbanor anläggs för att minimera kostnader och få ett fungerande ridstigsnät att utreda förutsättningarna för att införa hushållsnära källsortering av hushållsavfall Göran Sandberg Pågår Ks Mikael Andersson Mija Toftner Kvartal 1, 2012 Ks Mikael Andersson Kvartal 1, 2012 Tn MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att uppdra till miljö- och byggnadsnämnden att låta utreda förutsättningarna för en skötselplan samt ta fram en ansökan om bildande av ett kommunalt naturreservat, Furunäs 1:42, del av Ålstorp 19:1 och 4:11 (Kf 22/10) Lars Johansson Tidigast höst 2011 Pågår Kf Slutföra fas 1 i kulturmiljöprogrammet Marianne Nilsson Kvartal 2, 2012 Mbn Utreda förutsättningar och mål för framtida planunderhåll Marianne Nilsson 2013 Mbn Klarlägga miljöprofilen i Hofterupsbäcken Lars Johansson 2013 Mbn BILDNINGSNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att göra lokalöversyn avseende nyttjandegrad Skolchef, Elisabeth Nordlund Pågår Bn att uppdra åt förvaltningen att göra en årlig sammanställning av mål och resultat för Kulturs verksamhetsområden Kulturchef, Göran Larsson Kvartal 1, 2012 Bn att uppdra åt förvaltningen att initiera ett kulturprojekt vars syfte är att göra information om Kävlinges historiska miljöer tillgängliga för besökande att aktivt ta del av och sprida metoder, metodutveckling och modeller för fungerande matematikundervisning samt delta i SKL:s aviserade matematiksatsning för förbättrade resultat. Mija Toftner Pågår Bn Skolchef Kvartal 3, 2012 Bn att utreda möjligheten att ha nattöppna bibliotek Mija Toftner Kvartal 2, 2012 Bn att villkora föreningsbidraget med en föreningspolicy där man berör droger, jämlikhet, jämställdhet och sexuell läggning att utreda förutsättningarna för att tillsammans med föreningarna utveckla Vikenområdet till ett rekreations och spontanidrottsområde Mija Toftner Kvartal 4, 2012 Bn Mija Toftner, Mikael Andersson Kvartal 4, 2012 Bn RÄKENSKAPSMATERIAL 71

DIREKTIV OCH UPPDRAG BILDNINGSNÄMNDEN ANSVARIG KLART att uppdra åt bildningskansliet att utreda förutsättningarna för att starta pedagogisk omsorg i syfte att kunna erbjuda barn i åldern 1-12 år omsorg på kvällar och nätter uppdra åt bildningskansliet att utreda behovet av utredningar inom ramen för ny lagstiftning gällande särskilt stöd. Syftet är att säkerställa att alla elever utreds enligt lag och att utredningstiden inte blir för lång att, i samarbete med personalavdelningen och de fackliga organisationerna, undersöka önskemålen om heltidstjänstgöring inom bildningsnämndens verksamhetsområden BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF Bn Bn Bn SOCIALNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF Utreda förutsättningarna för att erbjuda personalen önskad tjänstgöringsgrad Ann-Louise Christensen Årsskifte 2011/2012 Sn Utreda förutsättningarna för att införa utökad valfrihet, LOV, inom hemvården Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda förutsättningarna för utökning av målgruppen för förebyggande hembesök. Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda behov och förutsättningar för utökning av verksamheten med hemrehabilitering Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda möjligheterna att permanenta verksamheten med balansträning Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda kostfrågan för vårdtagare i ordinärt boende Marina Rahm April 2012 Sn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att inkludera sina åtgärder i den övergripande kontrollplanen (Ks 43/11) Mia Bengtsson Kvartal 3, 2011 Ks RÄKENSKAPSMATERIAL 72

DIAGRAM ÅRETS RESULTAT, MKR NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTERNA, PROCENT 80 70 65,6 68,4 102 101 60 50 40 30 43,6 53,4 25,6 33,9 100 99 98 97 20 10 9,8 10,9 17,2 96 95 0 2006 2007 2008 2009 2010 P2011 B2012 B2013 B2014 94 2006 2007 2008 2009 2010 P2011 B2012 B2013 B2014 NETTOINVESTERINGAR, MKR LIKVIDITET, MKR 160 140 120 100 80 60 40 20 53,7 52,5 59,9 62,6 39,9 142,7 76,5 67,4 134,8 250 200 150 100 50 107,4 134,9 150,2 219,5 223,4 135,6 105,9 89,6 15,6 0 2006 2007 2008 2009 2010 P2011 B2012 B2013 B2014 0 2006 2007 2008 2009 2010 P2011 B2012 B2013 B2014 FINANSNETTO, MKR SOLIDITET, PROCENT 30 25 20 26,6 80 79 78 77 15 76 10 5 0 10,7 10,2 8,7 7,3 7,7 7,4 7,0 1,1 2006 2007 2008 2009 2010 P2011 B2012 B2013 B2014 75 74 73 72 2006 2007 2008 2009 2010 P2011 B2012 B2013 B2014 RÄKENSKAPSMATERIAL 73

Kävlinge kommun Kullagatan 2 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 www.kavlinge.se kommunen@kavlinge.se