KVALITETSREDOVISNING Kolarbyområdets förskolor Läsåret

Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING Kolarbyområdets förskolor Läsåret

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Arbetsplan Violen Ht 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan GEM förskola

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Dokumentera med ipad i förskolan

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan för 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Kvalitetsredovisning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kvalitetsredovisning

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Välkommen till vår förskola Grimsta

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Lokal Arbetsplan för VALEN

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Kvalitetsredovisning

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING Kolarbyområdets förskolor Läsåret 2017-2018 Inkluderar: Förskolan Humlan Förskolan Raketen Förskolan Vilhelmina Förskolan Vitmåla Rapporten skriven av: Förskolechef Eija Kastelli 2018--21 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Inledning... 3 Organisation... 3 Verksamhetens förutsättningar... 3 Personal Kommunens mål är att ha 2 förskollärare och en barnskötare per avdelning 3 Lärarnas utbildning och inriktning... 4 Lärartäthet... 4 Övrig personal... 4 Påverkansfaktorer... 5 Materiella resurser... 5 Ekonomiska resurser... 6 Kompetensutveckling... 6 Årets händelser.... 7 Måluppfyllelse... 8 Framtiden... 2

Inledning Kolarbyområdets systematiska kvalitetsarbete följer skollag och läroplan. Avdelningarnas arbetsplaner styr sen vilka focusmål och prioriteringar respektive avdelning ser behov av att arbeta med. Utvärderingar om arbetets innehåll och resultat genomförs kontinuerligt. Utöver det sker kvalitetsäkringen 1ggr/år/avdelning, och kvalitetsredovisningen 1ggr/år/avdelning. Övergripande kvalitetsredovisning 1 ggr/år av förskolechef. Organisation Kolarbyområdets förskolor består av: Humlan en fyra avdelningsförskola med barn 1-5 år fördelat på två 1-2 års avdelningar, två 2-4 års avdelningar. Humlan ligger i ett flerbostadsområde med majoritet flerspråkiga familjer. Förskolan är en äldre förskola med trevliga lokaler och skogen in på husknuten. Raketen är en tre avdelningsförskola med en 1-2 årsavdelning, en 2-4 års avdelning och en 2-5 årsavdelning. Förskolan är det nyaste av våra förskolor med majoritet flerspråkiga familjer. Har en egen skogdunge inhägnad på området, närhet till idrottsplats och park. Lokalerna är fräscha och trivsamma. Vilhelmina är en två avdelningsförskola med två 1-5 års avdelningar. Ligger i stadsmiljö i direkt anknytning till Vilhelmina parkens stora lekpark, med majoritet flerspråkiga familjer. B Bibliotek finns också nära. Förskolan har en kort distans till skogen. Lokalerna är ljusa och trivsamma. Vitmåla en singelförskola med majoritet flerspråkiga familjer, Vitmåla hör till Humlan men tar emot både Humlans och Raketens 5 åringar, avdelning är placerad i en separat byggnad med närhet till båda förskolorna. Vitmåla ligger i en äldre byggnad har närhet till skola och park och inom en kort distans bibliotek, idrottshall och skogen. Området har en förskolechef på 0 % och en förskolekonsulent på 50 %. Tillgång till visst kanslistöd finns av den administrativa assistenten som är placerad på det centrala förskolekontoret. Förskolechefen tillhör en ledningsgrupp innehållande Avdelningschef samt tre förskolechefs kollegor. Verksamhetens förutsättningar Personal Kommunens mål är att ha 2 förskollärare och en barnskötare per avdelning Kolarbyområdet: Förskoleenheterna sammantaget Personalkategori Förskollärare Barnskötare Antal 12/20 18/ Förskolan Humlan Förskollärare 6 st. Barnskötare 6 st. Förskolan Raketen Förskollärare 2 st. Barnskötare 7 st. Förskolan Vilhelmina Förskollärare 3 st. Barnskötare 3 st. Förskolan Vitmåla Förskollärare 1 st. Barnskötare 2 st. 3

Lärarnas utbildning och inriktning Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola % 2018 Humlan 06 75 % Raketen 02 33 % Vilhelmina 03 75 % Vitmåla 01 50 % 2017 Humlan 07 88 % Raketen 01 17 % Vilhelmina 03 75 % Vitmåla 01 50 % 2016 Humlan 08 90 % Raketen 04 70 % Vilhelmina 03 75 % Vitmåla 01 50 % Lärartäthet Redovisade uppgifter hämtas 15 sept. och 15 maj varje år. I tabellen redovisas singel förskolan separat. Antal inskrivna barn per årsarbetare Förskola HT 2016 VT 2017 HT 2017 VT 2018 Humlan 5.6 6.4 5.6 5.8 Raketen 5.8 6.5 5.5 6.3 Vilhelmina 5.8 6.7 6.2 7.2 Vitmåla (singel) 8.0 7.6 7.0 8.0 Övrig personal VT 2018 Poolanställda Modersmålstödjare Resurspersonal Extratjänster 3 personer 2.75 tjänst (tillsvidare) 2 personer 1.50 tjänst (visstid) anställda med kompetens inom Arabiska och Somaliska språket. Dem stödjer områdets samtliga avdelningar. 4 personer 3.0 tjänst (1 tillsvidare, 3 visstid)anställda som stödjer avdelningarnas arbete med barn i behov av särskilt stöd. 4 personer 4.0 tjänst (visstid) är en gemensam satsning med arbetsförmedlingen som sträcker ett år där flerspråkiga individer som är långt ifrån arbetsmarknaden ska få möjlighet att komma ut i arbete. 4

Påverkansfaktorer Kolarbyområdets samtliga förskolor Humlan förskola Raketen förskola Vilhelmina förskola Vitmåla förskola Antal språk 14 olika språk (talas av flest barn) 9 st. (Arabiska, Svenska och Somali) 7 st. (Somali, Arabiska och Tigrinja) st. (Arabiska Somali och Svenska) Redovisas med humlans förskola En viktig påverkansfaktor för områdets kvalitetsarbete är bristen på förskollärare. Materiella resurser Kolarbyområdets materiella resurser inom förskolan är bra. Under året har varje avdelningarnas it utrustning utökats till att ha 4 lärplattor 1st/pedagog och 1 st. för barnen. Avdelningarna har också kanon och appel tv samt trådlösa högtalare för att underlätta det pedagogiska arbetet. Till varje avdelning har också köpts in ljusbord. Gemensamt till förskolan har det pedagogiska materialet utökats med 6 st. språkpåsar, en Blueboot och ett microägg. Till personalen köptes även nya regnkläder. Humlan: Förskolegården blev klar under året med ny klätterställning, sandlåda och förhöjd säkerhet med staket runtom och plattor under klätterställningarna. Humlans planteringar LONA projektet har genomförts. Ute-sov blev klar och inköp till den genomfördes. Raketen: Raketen har slutfört sina LONA planteringar av pil en tunnel och koja Utemiljön är idag bra och inbjudande. Vilhelmina: Förskolan har fått sin ute-sov inglasad. Vitmåla: Förskolan har fått sin ljudmiljö åtgärdad under året och i övrigt så är innemiljön bra. 5

Ekonomiska resurser Förskolan har en tilldelad budget. Förskolechefen är huvudansvarig för kolarbyområdets budget. En kontroll med ekonomi/avdelningschefen görs månadsvis. Vid anställningar på kolarbyområdets förskolor kontrolleras och beviljas alltid lönenivån av avdelningschef och vid inköp av större inventarier, arbetskläder, kompetensutveckling tas frågan upp med förskolans ledningsgrupp. Förskolorna på Kolarbyområdet har utsedda ekonomiansvariga dem ansvarar för att kontrollera förbrukning, inköp och ett steg i ledet av hantering av fakturor. Inom förskolan är budgeten fördelad utifrån personal och antalet barn. Hur varje enhet väljer att prioritera sin budget på hanteras i ekonomi grupper och på APT Kompetensutveckling Kolarbyområdets förskolor har genomfört behovsanpassad och planerad kompetensutveckling. Kick off i Eskilstuna för hela området startade med en föreläsning om lärprocesser och pedagogisk dokumentation. Följdes av avdelningens arbete med arbetsplaner där lärprocesser och dokumentation ingår. En förskollärare har genomgått handledarutbildning inom läslyftet och i det arbetet har personal från varje avdelning deltagit (12 förskollärare och 12 barnskötare inkluderat 2 modersmålstödjare). Läslyftets arbete fokuserade på flerspråkighet inom förskolan. Resultatet blev en genomarbetad språkdomän. (språkdomän= material där vi tillsammans med vårdnadshavare dokumenterar barnets språkmiljö för att ha som underlag i vårt stödjande och utvecklande arbete på förskolan). En Föreläsning med Mallo Westerlund och materialinköp av bok med cd genomfördes för att utveckla det språkstödjande arbetet via Musikspråka Att musikspråka är att arbeta pedagogiskt med musik, rytmik och rörelse för att utveckla språket. Via lek och musik kan barnen utveckla tanke, begreppsbildning och fantasi på ett lustfyllt sätt. Musicerande handlar om att uppleva rytmen och klangen i sin egen röst och kropp - genom sång men också på andra sätt. Rytmen finns hos oss alla, det gäller bara att finna den, och när musikstunden involverar rörelse är det alltid mycket lättare att få med sig barnen. Det är när barn och vuxna möts i en aktiv handling som språkförståelsen kommer. Ur musikspråka Materialet musikspråka används idag både spontant och planerat på avdelningarna. En kortare uppfräschning av TRAS kompetensen(tidig registrering av barns språk) genomfördes under läsåret. Materialet resultat används som stöd för avdelningarnas arbete med gruppens språkutveckling. En internutbildning för alla avdelningar med vägledande samspel som fokus genomförs av specialpedagog och förskolekonsulenten vid två tillfällen/avdelning. Arbetet kommer att fortsätta även under nästa läsår. Årliga utbildningar i Hjärt- och lungräddning och systematisk brandskydds arbete genomförs med rotering var 3:e år/anställd 6

Årets händelser. Kolarbyområdets samtliga förskolor har arbetat med att få uppföljning, utvärdering och utveckling synlig i den dagliga dokumentationen. Vi har använt oss av planeringsbok för förskolan. Att skriva ner vad man planerar att göra och allt som man gör utifrån barnens spontana önskan, har varit en ögonöppnare men också en frustration för avdelningarna. Diskussioner om varför ska vi göra detta? Säg hur vi ska göra, så gör vi det? och oj, så mycket vi egentligen gör! förekom. Syftet var att få medarbetarna delaktiga i dokumentationen för sin egen yrkes användning. Men även att förenkla och effektivisera. Förenklad dokumentation har det blivit, men alla avdelningar använder inte dokumentationen än för att belysa avdelningens arbete både den planerade men också den spontana som uppstår dagligen. Effektiviseringen kräver lite mer tid för att synas. Tiden räcker inte till, som uppgavs vara en svårighet för dokumentationen har idag blivit mer hanterbar. Varje avdelning har idag 5 tim./person planeringstid inskriven i schemat. Det var inte alltid lätt att få till men sammarbete mellan avdelningar och flexibilitet har lett till att det fungerar på nästa alla avdelningar. Läsårets Kvalitetsredovisningar från avdelningarna visar att Analysen sker ofta i form av metoder (vad vi gjort) och strategier (hur har vi gjort)inte en beskrivning av hur verksamheten har uppnått sina syften och mål. Det innebär att som förskolchef behöver jag förtydliga och förenkla ytterligare för att få till en tillräckligt innehållsrik analys för varje förskola. En djupare analys av den individuella dokumentationen för varje barn (portfolio) har genomförts och den visar inte tillfredställande resultat rakt igenom. Dokumentationen varierar stort inom och mellan avdelningar. Det som dokumenteras visar oftast inte barnet utveckling utan aktiviteter. Om man har förförståelse av vad man ser och läser om, kan man utläsa utveckling. Portfolio i form av pärm med pappers sidor behöver utvecklas och effektiviseras för att bli mer användbar för medarbetare, vårdnadshavare och barnen. På kolarbyområdets förskolor startade arbetet med barnteam och under läsåret har det arbetet diskuterats inom hela förskolan. Nu är det omorganiserat och bedrivs inom hela förskolan under namnet barnkonferenser. På kolabyområdet inträffar barnkonferensen 1 ggr/månad/avdelning tillsammans med förskolechef och förskolekonsulent. Det har möjliggjort tidiga insatser och stöd för personalen så att anpassad verksamhet erbjuds så tidigt som möjligt på avdelningarna. Avdelningarnas kvalitetsredovisning nedan visar att samtliga avdelningar har förbättrat och utvecklat sitt arbete. Vi har idag flertalet gröna bedömningar än gula och röda vilket är bra. Tillförlitligheten i resultatet behöver frågan, vad bygger den på? Har arbetet genomförts? eller vilket resultat fick vi på genomförandet? När man har det i åtanke och läser avdelningarnas kvalitetsredovisningar, så ser man att kvalitativt bra arbete genomförs men att vi är ovana att bedöma vårt egna arbete. 7

Måluppfyllelse Tabellen redovisar områdesvis/mål. Förskolevis redovisning se hemsida respektive förskola/avdelning. Bedömningen är gjord av personalen. Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. Målredovisning, utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 8 7 3

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 8 2 8 2 8 2 8 2 8 2 Kommunala mål Finskt förvaltningsområde 8 2 Integritetsarbete 6 1 3 9

Framtiden De gemensamma utvecklingsområdena är dokumentationens analys där behöver varje avdelning utveckla sin dokumentation så att det finns tillräckligt med material för att kunna genomför en analys som visar på hur syftet och målen uppnåtts. Alla avdelningar kan idag skriva metoder och strategier men slutsatsen hur gick det? vad blev resultatet? behöver arbetas med. Kolarbyområdets förskolor ska ta hjälp av boken Systematiskt kvalitetsarbete- på alla nivåer. Med syfte att utöka medarbetarnas kompeten inom området systematiskt kvalitetsarbete. Vi vet idag att förskolan ska få en ny läroplan och det innebär att vi ska tolka de mål och riktlinjer som anges och genomföra hur vi konkret utför det i den dagliga verksamheten på avdelningarna. Vi behöver också fundera över checklistor observationer mm och ersätta dem med systematiskt kvalitetsäkrande arbetssätt med reflektioner och medvetna ställningstagande som genomförs kontinuerligt. Det här är ett omfattande arbete som påbörjas läsåret 2018-2019. En framtida förskolevis genomgång av måluppfyllese och medarbetarnas verksamhetsmässiga utvecklingsbehov kräver först att medarbetarna känner sig bekväma och kunniga i hur vi ska bedöma och vad vi ska bedöma. Förskolechefens mål under de kommande åren är att medarbetarna och förskolechefen tillsammans kan arbeta fram metoder som är enkla, effektiva och svarar på de frågor som visar vad i vårt arbete gör skillnad för barnen och vad vi ska utveckla. Balansen mellan administrativa handlingar och pedagogiskt arbete med barnen är därför en arbetsuppgift som kolarbyområdets förskolor behöver utveckla.