Ordnande av tjänster som tillhandahålls i hemmet i kommunerna i Västra och Inre Finland Niina Lehtinen Aija Ström Ritva Haapala Basservice, rättsskydd och tillstånd 27/2017 Publikationer från regionförvaltningsverket 1
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Ordnande av tjänster som tillhandahålls i hemmet i kommunerna i Västra och Inre Finland Niina Lehtinen Aija Ström Ritva Haapala Publikationer från regionförvaltningsverket 27/2017 ISSN 2343-3132 ISBN 978-952-5935-32-5 Vasa 2017 2
PRESENTATIONSBLAD Publikation från regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Sammanställd av Niina Lehtinen Aija Ström Ritva Haapala Utgivningsdatum 2017 Uppdragsgivare Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Datum då organet tillsatts Publikationens titel Ordnande av tjänster som tillhandahålls i hemmet i kommunerna i Västra och Inre Finland Sammanfattning Våren 2016 undersökte regionförvaltningsverket med hjälp av en kommunenkät hur lagstiftningen verkställs och tidsfristerna iakttas i ordnandet av hemvård och socialjour inom sitt verksamhetsområde. Svarsprocenten i enkäten var hög, 94 procent av kommunerna i Västra och Inre Finland deltog i enkäten. På basis av enkäten kan man sammanfattningsvis konstatera att det mellan kommunerna finns stora variationer i sättet att förverkliga tjänsterna som tillhandahålls i hemmet. Det finns saker som enligt enkäten fungerar väl, och saker som kommunerna borde fästa större uppmärksamhet vid. Enligt enkätsvaren verkar det i dag finnas frågetecken då det gäller till exempel tillhandahållandet av hemvård enligt servicebehovet, ordnandet av socialjour, upprättandet och uppdateringen av vård- och serviceplaner på ett systematiskt sätt samt omständigheterna i anslutning till planerna för egenkontroll. I enkäten konstaterades dessutom landskapsspecifika utvecklingsbehov. Planen för egenkontroll är en faktor som säkerställer kvaliteten på tjänsterna som tillhandahålls i hemmet. Trots att lagparagrafen som gäller planen för egenkontroll har varit i kraft sedan 1.4.2015 tyder svaren på att en stor del av verksamheten inte är i enlighet med lagens syfte. Brister konstaterades i synnerhet då det gäller verksamhetsenheterna för privat hemvård, men man konstaterade också att det fanns utvecklingsbehov i kommunens egna enheter. Det framgick också att brister förekommer i synnerhet i tillgången på hemvårdstjänster nattetid och under veckoslut. I 13 14 i äldreomsorgslagen konstateras det att kommunerna ska se till att äldre personer får tillgång till de socialoch hälsovårdstjänster de behöver i rätt tid och i tillräcklig omfattning. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tjänster som främjar rehabilitering och som tillhandahålls i hemmet. I fråga om innehållet och omfattningen ska tjänsterna anpassas så att de svarar mot de äldre personernas behov av tjänster från fall till fall. Trots de skyldigheter som sätts upp i äldreomsorgslagen uppgav en tredjedel av respondenterna att det inte finns tillgång till tjänster regelbundet nattetid. Ett resultat som kan konstateras vara överraskande är att också tillgången till omfattande hemvårdstjänster dagtid var osäker. I kommunerna hade man försökt kompensera bristerna i tillgången till hemvård nattetid och under veckoslut genom att ordna tjänsterna på något annat sätt. I största delen av svaren konstaterade man att en klient erbjuds en plats i effektiverat serviceboende, om hen behöver vård nattetid. Inom många olika sektorer och på initiativ av många olika yrkesutbildade personer arbetar man för att stödja äldre personers boende hemma. Ett smidigt samarbete och fungerande kommunikationskanaler mellan dessa parter är ytterst viktiga med tanke på tjänsternas kvalitet. I enkäten frågades huruvida man i kommunen hade fastställt de olika verksamhetsområdenas ansvar då det gäller att stödja äldre personers boende hemma. En stor del av respondenterna ansåg dock att definitionen av ansvar och smidigheten i samarbetet borde utvecklas. Ämnesord Tjänster som tillhandahålls i hemmet, hemvård, hemtjänst, socialjour, plan för egenkontroll ISSN (tryckt) - ISBN (tryckt) - ISSN (webbpublikation) 2343-3132 ISBN (webbpublikation) 978-952-5935-32-5 Antal sidor 26 Språk Pris - Utgivare Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Tryckeri 3
Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Ordnande av tjänster som tillhandahålls i hemmet 6 2.1. Kvaliteten på och omfattningen av hemvården som ordnas av kommunen 6 2.1.1 Tillgång till hemvård under dagtid 8 2.1.2 Tillgång till hemvård nattetid och under veckoslut 9 2.1.3 Ordnande av service dygnet runt 10 2.1.4 Fysio- och ergoterapeuttjänster i hemmet 11 2.1.5 Stödtjänster för hemservicen 12 2.2. Tillgång till effektiverat serviceboende 12 2.3. Vård- och serviceplan 14 2.4. Användning av säkerhetsteknologi 14 2.5. Plan för egenkontroll 16 3. Ordnande av socialjour 19 4. Allmän organisering av tjänster för äldre personer 21 4.1. Plan över åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga 21 4.2. Ansvarsfördelningen mellan kommunens olika verksamhetsområden 22 5. Sammanfattning och slutsatser 23 4
1. Inledning Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland främjar den regionala likabehandlingen genom att sköta de legislativa verkställighets-, styrnings- och tillsynsuppgifterna i landskapen i Österbotten, Mellersta Finland och Birkaland. Våren 2016 undersökte regionförvaltningsverket med hjälp av en kommunenkät hur lagstiftningen verkställs och tidsfristerna iakttas i ordnandet av hemvård och socialjour inom sitt verksamhetsområde. Man bad om att få svar på frågorna i enkäten senast 13.5.2016. Enkäten sändes till kommunernas registratorskontor som ombads att sända denna till tjänsteinnehavarna som svarar för socialvården i kommunen. I de fall där en samkommun svarar för socialvården i en kommun bad man att enkäten skulle sändas till samkommunens ansvariga tjänsteinnehavare. Svarsprocenten i enkäten var hög. Bortsett från fem kommuner lämnade alla kommuner i Västra och Inre Finland svar i enkäten. Detta svarar mot 94 procent av kommunerna. Några av kommunerna som lämnade svar hade inte svarat på några enstaka frågor, men dessa var få. Resultatrapporteringen börjar med ordnandet av hemvård på vilken betoningen också låg i enkäten. Sedan behandlas ordnandet av socialjour och slutligen ges en kort översikt över hur tjänster för äldre personer i allmänhet ordnas i kommunerna. Resultaten presenteras så att man först behandlar resultaten för hela Västra och Inre Finland. Därefter tas de landskapsspecifika resultaten upp. Om de landskapsspecifika resultaten i det närmaste helt och hållet svarar mot resultaten i hela Västra och Inre Finland, har landskapets resultat inte specificerats separat. 5
2. Ordnande av tjänster som tillhandahålls i hemmet 2.1. Kvaliteten på och omfattningen av hemvården som ordnas av kommunen Enligt 6 i äldreomsorgslagen (lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012, nedan äldreomsorgslagen) ska det organ som ansvarar för socialvården varje år inom sitt område utvärdera om den socialservice som äldre personer behöver är tillräcklig och hurdan kvalitet den håller. För utvärderingen av servicens kvalitet och tillräcklighet ska kommunen regelbundet inhämta synpunkter från dem som anlitar servicen och från deras anhöriga och närstående samt från de anställda i kommunen. Dessutom ska kommunen sammanställa information om de ekonomiska resurser som har använts för servicen och om antalet anställda och deras utbildning. I utvärderingen ska också de iakttagelser beaktas som har framförts i socialombudsmannens årliga redogörelse. I enkäten frågade man kommunerna huruvida respons regelbundet samlas in som grund för utvärderingen av huruvida de tjänster som ordnas för äldre personer är tillräckliga och hurdan kvalitet dessa håller. Av respondenterna uppgav 80 procent att de samlar in respons från klienterna, drygt 70 procent samlar dessutom in respons från klientens anhöriga och närstående, och 37 procent respons från kommunens personal. Upp till 13 procent av kommunerna uppgav dock att ingen som helst respons samlas in. Diagram 1 Insamling av respons Samlar man i er kommun regelbundet in respons som grund för utvärderingen av huruvida de tjänster som ordnas för äldre personer är tillräckliga och hurdan kvalitet dessa håller? Enligt 7 i äldreomsorgslagen ska kommunen ordna socialservicen för sin äldre befolkning så att servicen till innehåll, kvalitet och omfattning uppfyller de krav som denna befolknings välbefinnande, sociala trygghet och funktionsförmåga ställer. 6
I enkäten om hemvård frågades huruvida hemvård i synnerhet för den äldre befolkningen ordnas i tillräcklig utsträckning i kommunen. Cirka 62 procent av respondenterna uppgav att hemvård ordnas i tillräcklig utsträckning eller så att det svarar mot behovet, och 38 procent uppgav att tjänsterna är någotsånär tillräckliga. Ingen respondent uppgav att det inte finns tillräcklig tillgång till tjänster eller att man i kommunen inte hade kunnat svara på behovet. Diagram 2 Hemvårdens tillräcklighet Finns det i er kommun tillräckligt med hemvård speciellt riktad till den äldre befolkningen? Av kommunerna frågades separat om klienterna placeras på en väntelista för tjänsterna. Upp till 95 procent av kommunerna svarade att det inte finns några väntelistor, utan att tjänsten finns tillgänglig omedelbart. Landskapsspecifika resultat Av kommunerna i Mellersta Finland uppgav upp till åtta kommuner, dvs. cirka en tredjedel, att ingen som helst respons samlas in. I de österbottniska kommunerna verkar däremot situationen gällande insamlingen av respons vara bättre jämfört med hela Västra och Inre Finland. I de österbottniska kommunerna samlas respons in mer aktivt än i genomsnitt från alla persongrupper. Också i Södra Österbotten insamlas respons mer aktivt än i genomsnitt. Ingen av kommunerna i Mellersta Österbotten uppgav att de inte samlar in någon som helst respons. Alla kommuner i Södra Österbotten och Mellersta Finland svarade att det inte finns några väntelistor. Enligt svaren får man omedelbart tillgång till tjänsterna. I övrigt fanns det inga större skillnader mellan de landskapsspecifika resultaten och resultatet för hela Västra och Inre Finland. 7
2.1.1. Tillgång till hemvård under dagtid I enkäten frågades om en äldre person kan förvänta sig service till sitt hem om servicebehovet förutsätter hjälp regelbundet fyra gånger dagligen. Av respondenterna konstaterade 48 procent att det alltid finns tillgång och cirka 43 procent att det oftast finns tillgång till service. Diagram 3 Tillgång till service fyra gånger dagligen Kan en äldre person förvänta sig service till sitt hem om servicebehovet förutsätter hjälp regelbundet fyra gånger dagligen? Om servicebehovet förutsätter hjälp bara 2 3 gånger dagligen förbättrar sig situationen litet: drygt 80 procent av respondenterna uppgav att klienten alltid kan förvänta sig service till sitt hem. Landskapsspecifika resultat Servicebehovet 4 gånger dagligen: Av de österbottniska kommunerna uppgav alla, att en äldre person alltid får service. Också i Södra Österbotten är situationen bättre än i genomsnitt: upp till 59 procent av kommunerna svarade att service alltid är tillgänglig. Servicebehovet 2 3 gånger dagligen: Kommunerna i Österbotten och Mellersta Österbotten svarade att en äldre person alltid får service. Också i Södra Österbotten uppgav 88 procent av kommunerna att servicen alltid är tillgänglig. Situationen i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten kan alltså konstateras vara bättre jämfört med hela Västra och Inre Finland. I övrigt fanns det inga större skillnader mellan de landskapsspecifika resultaten och resultatet för hela Västra och Inre Finland. 8
2.1.2. Tillgång till hemvård nattetid och under veckoslut I 13 14 i äldreomsorgslagen konstateras det att kommunerna ska se till att äldre personer får tillgång till de social- och hälsovårdstjänster de behöver i rätt tid och i tillräcklig omfattning. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tjänster som främjar rehabilitering och tillhandahålls i hemmet. I fråga om innehållet och omfattningen ska tjänsterna anpassas så att de svarar mot de äldre personernas behov av tjänster från fall till fall. Tjänsterna som tillhandahålls i hemmet för äldre personer inkluderar hemvård nattetid. Trots de skyldigheter som satts upp i äldreomsorgslagen uppgav en stor del av respondenterna (37 procent) att det inte finns tillgång till service i situationer då servicebehovet förutsätter hjälp nattetid regelbundet. Tjugosju procent av respondenterna svarade att det oftast finns tillgång till service. Endast 16 procent uppger att service alltid finns tillgänglig när det behövs. Diagram 4 Tillgång till service nattetid Kan en äldre person förvänta sig service till sitt hem om servicebehovet förutsätter hjälp nattetid regelbundet? I diagrammet ovan beskrivs en situation där service behövs regelbundet nattetid. I en situation där den äldre personen behöver hjälp oregelbundet eller sporadiskt nattetid, fås service oftast eller alltid i 58 procent av kommunerna som lämnat svar. Fortfarande svarade dock 22 procent att det inte finns tillgång till service. En stor del av de äldre hemvårdsklienterna behöver tjänster även under veckoslut. Av de kommuner som lämnade svar uppgav 76 procent att en äldre person alltid får service, om servicebehovet förutsätter hjälp regelbundet under veckoslut. Ingen av respondenterna uppgav att det inte skulle finnas tillgång till service eller att service kunde tillhandahållas endast sporadiskt. 9
Diagram 5 Servicetillgång under veckoslut Kan en äldre person förvänta sig service till sitt hem om servicebehovet förutsätter hjälp regelbundet under veckoslut?" Landskapsspecifika resultat Behov av hjälp regelbundet nattetid: Svaren från Mellersta Finland skilde sig från de genomsnittliga resultaten för hela området till den del att en äldre person enligt respondenterna i Mellersta Finland oftast eller alltid kan förvänta sig att få service i sitt hem. Av de österbottniska kommunerna uppgav hälften att service alltid är tillgänglig. Situationen är således bättre än i genomsnitt. Däremot uppgav största delen (80 procent) av kommunerna i Mellersta Österbotten att det inte fanns tillgång till service. Också knappt hälften av kommunerna i Birkaland uppgav att service inte finns tillgänglig. I dessa landskap är situationen således sämre jämfört med hela Västra och Inre Finland. Behov av hjälp oregelbundet nattetid: Största delen (60 procent) av kommunerna i Mellersta Österbotten svarade att ingen som helst service finns tillgänglig i situationer då en äldre person sporadiskt behöver hjälp nattetid. Tillgång till hemvård nattetid och under veckoslut: Resultaten för alla landskap svarade i stor utsträckning mot resultatet för hela Västra och Inre Finland då det gällde vård under veckoslut. 2.1.3. Ordnande av service dygnet runt Såsom ovan konstaterades kan inte alla kommuner tillhandahålla hemvård nattetid eller under veckoslut. I dessa kommuner har man på annat sätt försökt förverkliga rätten till tjänster dygnet runt. Enligt enkätsvaren finns det stora variationer i ordnandet av tjänster. I största delen av svaren konstaterade man att en klient erbjuds en plats i effektiverat serviceboende, om hen behöver vård nattetid. En del av kommunerna uppgav också då det gäller hemvårdsklienternas behov av hjälp nattetid att de styrs till primärvårdsenheterna. I många svar tas trygghetstelefontjänsten upp helt kortfattat utan att saken definieras närmare. 10
I många kommuner är ordnandet av natt- och veckoslutsservice först i planeringsfasen. Enligt många svar verkar det också som om det inte finns tillgång till vård nattetid och under veckoslut, utan man försöker ordna vården med stöd av de anhöriga och närkretsen. På basis av de ovan nämnda resultaten kan man konstatera att man i planeringen och förverkligandet av servicen borde fästa uppmärksamhet vid att syftet med äldreomsorgslagen ska uppnås. Enligt 7 i äldreomsorgslagen ska kommunen ordna socialservicen för sin äldre befolkning så att servicen till innehåll, kvalitet och omfattning uppfyller de krav som denna befolknings kondition ställer. I vissa kommuner påverkar klientens bostadsort tillgången till vård. Om avståndet är alltför långt, blir klienten utan service. Inte heller denna praxis stöder 7 i äldreomsorgslagen. Enligt denna ska tjänsterna ordnas så att hela den äldre befolkningen i en kommun har likvärdig tillgång till dessa. 2.1.4. Fysio- och ergoterapeuttjänster i hemmet Med tanke på rehabilitering och ett rehabiliterande arbetssätt kan det för en klient ofta vara mycket viktigt att få fysio- och ergoterapeuttjänster i hemmet. Av kommunerna svarade 78 procent att en klient oftast eller alltid får fysio- och ergoterapeuttjänster i hemmet. I två procent av kommunerna fanns det ingen som helst tillgång till denna typ av service. Landskapsspecifika resultat Resultaten för alla landskap svarade i stor utsträckning mot de ovan framlagda resultaten för hela Västra och Inre Finland. Diagram 6 Fysio- och ergoterapeuttjänster Kan en äldre person förvänta sig service till sitt hem om stöd för rehabiliteringen förutsätter (tidsbundet) hjälp av en fysioterapeut eller ergoterapeut i klientens hem? 11
2.1.5. Stödtjänster för hemservicen Hemservicens stödtjänster är en viktig del av hemservicen. Enligt 19 i socialvårdslagen avses med stödtjänster som ingår i hemservicen måltids-, klädvårds- och städservice och tjänster som främjar socialt umgänge. Enligt 9 i socialvårdsförordningen (607/1983) ordnas hemservice också i form av stödservice, såsom transport-, bad-, eller följeslagarservice. Med tjänster som kan likställas med stödservicen i hemservicen avses också andra tjänster som klienten kan behöva för att klara av aktiviteterna i vardagslivet (RP 302/2010). Till exempel så kallade butikskassetjänster kan bli aktuella. Enligt resultaten används stödtjänsterna på ett mångsidigt sätt och i stor omfattning i kommunerna. Alla kommuner har måltidsservice och nästan alla kommuner (90 procent) bad- och butiksservice. Också transport- och apotekstjänster är vanliga. Diagram 7 Stödtjänster i hemservicen Vilka stödtjänster finns tillgängliga för hemvårdens klienter i er kommun? Landskapsspecifika resultat I Mellersta Österbottens kommuner är tillgången till stödtjänster något bättre och mångsidigare än i genomsnitt. I övrigt svarade resultaten för alla landskap i stor utsträckning mot de ovan framlagda resultaten för hela Västra och Inre Finland. 2.2. Tillgång till effektiverat serviceboende Det vore viktigt att klienterna får de tjänster de behöver, och i den omfattning som servicebehovet förutsätter. Äldre personer som behöver hemvård ska få tjänsterna i hemmet, och klienter som behöver mer stöd för att klara sig i vardagen till exempel i form av boendetjänster. En del av klienterna som behöver vård dygnet runt blir dock tvungna att med stöd av hemvårdstjänster eller närståendevård vänta på en plats i effektiverat serviceboende. Av kommunerna frågade man hur länge klienterna får vänta på att få en 12
plats i effektiverat serviceboende. Mer än en tredjedel (38 procent) uppgav att klienterna får vänta 2 3 månader. Cirka 30 procent uppgav att väntetiden är kortare än en månad. Knappt en tiondel av kommunerna har ingen väntetid. Inte en enda kommun uppgav att väntetiden är längre än ett år. Enligt 45 i socialvårdslagen (1301/2014) har klienten rätt att få ett skriftligt beslut om ordnandet av socialservicen. Ett ärende som gäller brådskande åtgärder ska handläggas och beslutet ska fattas utan dröjsmål utifrån tillgängliga uppgifter, så att klientens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras. I fall som inte är brådskande ska beslut fattas utan ogrundat dröjsmål efter det att ärendet inletts. Förutom att klienten har rätt till ett överklagbart beslut om tjänster som har ansökts, har också verkställigheten av beslutet betydelse. Enligt 45 i socialvårdslagen ska Diagram 8 Tillgång till effektiverat serviceboende Hur länge måste de klienter som behöver vård och omsorg dygnet runt i er kommun vänta på en plats i effektiverat serviceboende och förlita sig på hemvårdens tjänster och/eller närståendevård? ett beslut i brådskande fall verkställas utan dröjsmål och i fall som inte är brådskande utan ogrundat dröjsmål. Beslutet ska dock verkställas senast inom tre månader från det att ärendet inletts. Tiden kan vara längre än detta om utredningen av ärendet av något särskilt skäl kräver en längre handläggningstid eller om verkställigheten fördröjs av något annat särskilt skäl som hänger samman med klientens behov. Landskapsspecifika resultat I de österbottniska kommunerna är situationen i den utsträckning bättre än i genomsnitt att cirka en fjärdedel av kommunerna inte har någon väntetid överhuvudtaget. I kommunerna i Södra Österbotten var situationen däremot sämre än i genomsnitt. Enligt svaren har alla kommuner någon väntetid, och klienterna blir alltid tvungna att vänta på en plats. I övrigt fanns det inga större skillnader mellan de landskapsspecifika resultaten och resultatet för hela Västra och Inre Finland. 13
2.3. Vård- och serviceplan Kraftiga och klara föreskrifter om upprättandet av en vård- och serviceplan finns i både den allmänna lagstiftningen och speciallagstiftningen. Enligt 39 i socialvårdslagen (1301/2014) ska bedömningen av servicebehovet kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten eller genom en annan motsvarande plan, om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Enligt 16 i äldreomsorgslagen svarar kommunen för att det för en äldre person utarbetas en plan (serviceplan) som avses i 7 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (klientlagen). Planen ska utarbetas utan ogrundat dröjsmål efter det att den äldre personens servicebehov har utretts, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. I klientlagen (812/2000) konstateras det att när socialvård lämnas skall en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan utarbetas, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Av kommunerna som lämnat svar uppgav hälften (50 procent) att nästan alla hemvårdsklienter har en uppdaterad vård- och serviceplan. Av respondenterna svarade 48 procent att alla har en plan, och 1 procent att många klienter har en plan. På basis av svaren kan man konstatera att i nästan hälften av kommunerna blir en del av kunderna utan en plan. Enligt de ovan nämnda lagarna ska alla äldre klienter ha en vård- och serviceplan, om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Diagram 9 Vård- och serviceplan Hos hemvården finns en uppdaterad vård- och serviceplan. Landskapsspecifika resultat Resultaten för alla landskap svarade mot de ovan framlagda resultaten för hela Västra och Inre Finland. 2.4. Användning av säkerhetsteknologi Enkäten innehöll också frågor om användningen av teknologi som förbättrar säkerheten. Av respondenterna konstaterade 95 procent att hemvårdsklienterna använder teknologi som förbättrar säkerheten. Ingen av respondenterna konstaterade att klienter inte använder teknologi som förbättrar säkerheten. Enligt vissa svar skaffar klienten eller de anhöriga själva säkerhetsteknologi. 14
De vanligaste formerna av säkerhetsteknologi var ett trygghetsarmband och en trygghetstelefon. Också brandvarnare, spisvakter, dörrlarm och en personlokaliseringsanvisning användes ofta. Diagram 10 Säkerhetsteknologi Hurdan säkerhetsteknologi har klienterna i bruk? I enkäten undersökte man också vart larmet från en trygghetstelefon och andra larm går. Cirka en tredjedel (34 procent) svarade att larmen går till trygghetstelefonjouren. Enligt knappt en fjärdedel sköter hemvården/nattpatrullen trygghetstelefonlarmen. Även vakttjänster används. I dessa fall är det särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid servicekvaliteten och klientsäkerheten. I praktiken betyder detta att man ser till att personen som tar emot larmen och gör bedömningen av servicebehovet är en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården. Av de fritt formulerade frågorna framgick det att tjänsterna har ordnats på mycket varierande sätt i de olika kommunerna och ofta i samarbete mellan flera aktörer. Tjänster ordnas till exempel i samarbete mellan hemvården och privata tjänsteleverantörer. 15
Diagram 11 Part som tar emot larm Vart leder larmen från trygghetstelefon od. och vilken instans åker för att hjälpa?" Landskapsspecifika resultat Resultaten för Mellersta Finland skilde sig i den utsträckning från resultaten för Västra och Inre Finland att alla klienter i Mellersta Finlands kommuner använde säkerhetsteknologi. Resultaten för de övriga landskapen svarade mot de ovan framlagda resultaten för hela Västra och Inre Finland. 2.5. Plan för egenkontroll Enligt 47 i socialvårdslagen ska en verksamhetsenhet inom socialvården eller en annan aktör som ansvarar för den samlade verksamheten göra upp en plan för egenkontroll för att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet. Planen ska vara offentligt framlagd, förverkligandet av den ska följas upp regelbundet och verksamheten utvecklas utifrån respons som regelbundet samlas in från klienterna och verksamhetsenhetens personal. Den aktuella lagparagrafen har varit i kraft sedan 1.4.2015. Knappt 80 procent av kommunerna i Västra och Inre Finland uppgav att det fanns en plan för egenkontroll och att den är offentligt framlagd. Tjugo procent svarade att alla kommunala hemvårdsenheter har en plan för egenkontroll, men att den inte är offentligt framlagd. 16
Diagram 12 En plan för egenkontroll hos hemvårdsenheterna Verksamhetsenheten har egenkontrollplan i alla kommunens hemvårdsenheter I enkäten ställdes en separat fråga om var planen för egenkontroll konkret finns. Största delen av kommunerna svarade att planen finns på webben eller på anslagstavlan i hemvårdsbyrån. Om planen för egenkontroll finns antingen på anslagstavlan i hemvårdsbyrån eller på webben, uppfylls inte syftet med lagen. Klienten ska inte förpliktas att åka till hemvårdsbyrån för att ta del av planen, och det är inte heller alla klienter som har möjlighet att använda internet. I synnerhet då det gäller den äldre befolkningen är en elektronisk plan för egenkontroll inte tillräcklig. I en optimal situation finns det förutom en elektronisk plan för egenkontroll också en plan som hemvårdspersonalen alltid tar med sig och lägger fram för klienten när en serviceplan utarbetas. Då det gäller hemvården utförs klientarbetet hemma hos klienten, och klienten ska kunna ta del av planen för egenkontroll i sitt hem. I enkäten bad man kommunerna separat om information om hur planerna för egenkontroll som utarbetats av de privata hemvårdsenheterna inom kommunområdet har förverkligats. Resultaten avviker från de ovan nämnda resultaten för kommunens egna enheter. Upp till 33 procent av respondenterna uppgav att kommunerna inte känner till planen. Enligt 27 procent av respondenterna har de privata enheternas hemvård en plan för egenkontroll, men den är inte offentligt framlagd. Enligt många kommuner placerar de enheter som har en plan för egenkontroll ofta planen på anslagstavlan hos tjänsteproducentens enheter. Många kommuner låter också förstå att man inte känner till exakt var den har placerats. Inom sitt område svarar kommunen för tillsynen över verksamheten som bedrivs av privata tjänsteproducenter. De frågor som kräver tillsyn omfattar också tillsyn över omständigheter som anknyter till planen för egenkontroll. Trots att lagparagrafen som gäller planen för egenkontroll har varit i kraft sedan 1.4.2015 tyder de ovan framlagda resultaten på att verksamheten hos största delen, mer än 60 procent av de privata verksamhetsenheterna för hemvård, inte i fråga om planen för egenkontroll uppfyller förutsättningarna i lagen. Dessutom konstateras också i kommunens egna enheter brister i utarbetandet och placeringen av planen för egenkontroll. Landskapsspecifika resultat Nästan alla respondenter från kommunerna i Mellersta Finland uppgav att en plan för egenkontroll finns hos kommunens egna hemvårdsenheter och är offentligt framlagd. Av svaren framgår det dock att planen i de flesta fall finns på anslagstavlan 17
på hemvårdsbyrån. Detta uppfyller inte det syfte med lagen som gäller offentlig tillgång till planen. Största delen av kommunerna i Mellersta Finland uppgav att en plan för egenkontroll inte finns hos hemvårdsenheterna. I Birkaland däremot fanns kommunens planer för egenkontroll på webbplatsen. Också en del av kommunerna i Mellersta och Södra Österbotten uppgav att planen för egenkontroll finns på webbplatsen. Kommunen borde dessutom fästa uppmärksamhet vid att planen för egenkontroll lätt och utan problem kan hittas på webbplatsen. Klienterna och de anhöriga ska dessutom aktivt informeras om var planen för egenkontroll finns. Dessutom ska alla ha tillgång till planen för egenkontroll i någon annan än elektronisk form. Till exempel i svaren från Österbotten förde man fram att klienten informeras om planen för egenkontroll, och dessutom tas en kopia på planen med när den första serviceplanen görs upp. Dessa aktiviteter, aktiv information om webbversionen och framläggande av en konkret plan för egenkontrollen för klienten, uppfyller förutsättningarna i lagen. 18
3. Ordnande av socialjour En reform av socialjouren pågår som bäst. Ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen samt socialvårdslagen trädde i kraft redan 1.1.2017. I sin helhet är verkställigheten av reformen en del av social- och hälsovårds- samt landskapsreformen som man har för avsikt att genomföra stegvis 2017 2019. Syftet med reformen är att främja en likvärdig tillgång till och tillgänglighet av socialvård parallellt med hälso- och sjukvård både under och utanför tjänstetid. Genom reformen blir tillgången till socialvårdstjänster bättre också på sjukhus och påskyndar hänvisningen av klienter från hälso- och sjukvården till socialvårdstjänsterna. I och med reformen kan man tillgodose klientens behov på ett mer kundorienterat och övergripande sätt än tidigare. I fortsättningen ska socialjour ordnas såväl i anslutning till enheten för jour dygnet runt inom hälso- och sjukvården som i anslutning till den specialiserade sjukvårdens och primärhälsovårdens begränsade samjour. I enkäten frågade man hur socialjouren ordnats under tjänstetid i kommunen. Cirka hälften av kommunerna (48 procent) svarade att socialjouren i kommunen under tjänstetid ordnas med stöd av de egna arbetstagarna. Cirka 42 procent av kommunerna hade antingen en regional socialjour eller en socialjour som ordnats tillsammans med andra kommuner/samkommunen. Diagram 13 Ordnande av socialjour Hur har socialjouren under tjänstetid ordnats i er kommun? Utanför tjänstetid ordnade nästan alla kommuner (95 procent) socialjouren antingen som regional socialjour eller tillsammans med andra kommuner/samkommunen. I enkäten frågade man dessutom huruvida socialjourservice fanns tillgänglig även för andra än barnskyddsklienter. Upp till 90 procent av kommunerna uppgav att många klientgrupper har tillgång till socialjourtjänster. På basis av de fritt formulerade svaren kan man dock konstatera att klientgrupperna har begränsats i många kommuner. I många kommuner har servicen begränsats till barnskyddsklienter, äldre och funktionshindrade personer. 19
Alla ålders- och klientgrupper ska utan begränsningar ha tillgång till socialjouren. Enligt 29 i socialvårdslagen ska socialjour ordnas dygnet runt för att trygga brådskande och nödvändig hjälp för alla åldrar. Jourenheterna ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att servicekvaliteten och klientsäkerheten ska tillgodoses. Diagram 14 Socialjourens klientgrupper Finns det i er kommun socialjourstjänster även för andra klientgrupper än barnskyddsklienter? Landskapsspecifika resultat Det fanns inga väsentliga skillnader mellan de landskapsspecifika resultaten och resultaten för hela Västra och Inre Finland. 20
4. Allmän organisering av tjänster för äldre personer 4.1. Plan över åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga Enligt 5 i äldreomsorgslagen (980/2012) ska varje kommun utarbeta en plan över sina åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver. Vid planeringen ska åtgärder som främjar boende i hemmet och rehabilitering prioriteras. Planen ska utarbetas som ett led i kommunens strategiska planering och godkännas av kommunfullmäktige. I största delen av kommunerna (80 procent) som lämnat svar hade en plan utarbetats. I cirka 32 procent av kommunerna hade en plan utarbetats och godkänts av fullmäktige. Dessutom hade åtgärderna som förts in i planen beaktats i kommunens budget. I knappt en femtedel av kommunerna (18 procent) hade ärendet endast anhängiggjorts. Diagram 15 Plan i enlighet med 5 i lagen som gäller äldreomsorg Har i er kommun utarbetats en plan enligt äldreomsorgslagen 5 över åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver? Landskapsspecifika resultat I Mellersta Finlands kommuner var avvikelserna stora gällande hur man hade tagit itu med planen. Många kommuner hade inte någon plan överhuvudtaget. I många kommuner hade en plan utarbetats, men den hade inte godkänts av fullmäktige. I fråga om planen är situationen i Mellersta Österbottens kommuner bättre än i genomsnitt i och med att en plan har utarbetats i alla kommuner. I Södra Österbotten har däremot ärendet endast anhängiggjorts i upp till knappt en tredjedel av kommunerna. 21
4.2. Ansvarsfördelningen mellan kommunens olika verksamhetsområden Enligt 4 i äldreomsorgslagen ska de olika kommunala verksamheterna samarbeta för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand. Enligt 5 ska kommunen definiera de åtgärder genom vilka kommunen ansvarar för att målen nås och bedöma vilka resurser som kommunen behöver för dessa åtgärder. Majoriteten av kommunerna som lämnade svar (74 procent) uppgav att ansvarsfördelningen hade fastställts tillsammans med de olika verksamhetsområdena (socialvården, hälso- och sjukvården, räddningsväsendet). I drygt en femtedel av kommunerna hade ärendet endast anhängiggjorts. Enkäten innehöll ett separat svarsalternativ ansvaren är fastslagna och samarbetet smidigt. Knappt en tredjedel av respondenterna ansåg att samarbetet var smidigt. Diagram 16 Fastställande av ansvarsparter Har man i er kommun fastslagit ansvarsfördelningen mellan de olika verksamhetsområdena (socialvård, hälsovård, räddningsväsende) för att stöda den äldre befolkningens boende hemma? Landskapsspecifika resultat I knappt en tredjedel av kommunerna i Birkaland hade inga som helst samarbetsparter tills vidare slagits fast. Också 35 procent av kommunerna i Södra Österbotten uppgav att ärendet endast har anhängiggjorts. I de österbottniska kommunerna ansåg en större del än i genomsnitt att samarbetet var smidigt, 64 procent ansåg att samarbetet var smidigt. 22
5. Sammanfattning och slutsatser Resultaten i enkäten tyder på att det finns stora variationer i förverkligandet av tjänsterna som tillhandahålls i hemmet och att ordnandet av vissa tjänster kunde utvecklas. De aktiviteter som behöver utvecklas omfattar till exempel tillhandahållandet av hemvård enligt servicebehovet, upprättandet och uppdateringen av vård- och serviceplanen på ett systematiskt sätt samt omständigheterna i anslutning till planen för egenkontroll. Planen för egenkontroll är en faktor som säkerställer kvaliteten på tjänsterna som tillhandahålls i hemmet. Trots att lagparagrafen som gäller planen för egenkontroll har varit i kraft sedan 1.4.2015 tyder svaren på att en stor del av verksamheten inte är i enlighet med syftet i lagen. Brister konstaterades i synnerhet då det gäller verksamhetsenheterna för privat hemvård, men man konstaterade också att det fanns utvecklingsbehov i kommunens egna enheter. Väntetiderna är en faktor som beskriver omfattningen av och tillgången till tjänsterna. I enkäten undersökte man om klienterna placeras på en väntelista för hemvårdstjänsterna. Enligt svaren har omfattningen av tjänsterna dimensionerats på rätt sätt i kommunerna. Upp till 95 procent av kommunerna svarade att det inte finns några väntelistor. Dessa svar står dock för sin del i konflikt med de övriga svaren. Resultaten var inte så positiva när hemvårdstjänsterna specificerades och närmare frågor om tillgången till tjänsterna ställdes. Det framgick att brister förekommer i synnerhet i tillgången till hemvårdstjänster nattetid och under veckoslut. I 13 14 i äldreomsorgslagen konstateras det att kommunerna ska se till att äldre personer får tillgång till de social- och hälsovårdstjänster de behöver i rätt tid och i tillräcklig omfattning. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tjänster som främjar rehabilitering och tillhandahålls i hemmet. I fråga om innehållet och omfattningen ska tjänsterna anpassas så att de svarar mot de äldre personernas behov av tjänster från fall till fall. Trots de skyldigheter som sätts upp i äldreomsorgslagen uppgav mer än en tredjedel av respondenterna (37 procent) att det inte finns tillgång till regelbundna tjänster nattetid. Endast 16 procent uppger att service alltid finns tillgänglig när det behövs. Då det gäller vård under veckoslut uppgav 76 procent av respondenterna att äldre personer alltid får service, om behovet av service kräver att hjälp tillhandahålls regelbundet i hemmet under veckoslut. Ändå tyder 24 procent av svaren på något annat än säker tillgång till service. I kommunerna hade man försökt kompensera bristerna i tillgången till hemvård nattetid och under veckoslut genom att ordna tjänsterna på något annat sätt. I största delen av svaren konstaterade man att en klient erbjuds en plats i effektiverat serviceboende, om hen behöver vård nattetid. Här bör man dock konstatera att behovet av vård nattetid inte automatiskt ska leda till att en plats ordnas i effektiverat serviceboende. Enligt 21 i socialvårdslagen prioriteras service som tillhandahålls hemma i förhållande till service som förutsätter flytt och inkluderar både boende och service. Det är viktigt att komma ihåg att göra en individuell kartläggning av klientens situation. För varje klient görs en bedömning av en individuell vårdform som är så bra som möjligt med tanke på klientens intresse och också hens önskemål. I fråga om vissa klienter är hemvårdsservice med 23
tanke på rehabiliteringen och det övergripande välbefinnandet ett bättre alternativ än effektiverat serviceboende. Ett resultat som kan konstateras vara överraskande är att också tillgången till omfattande hemvårdstjänster dagtid var osäker. När servicebehovet förutsätter hjälp regelbundet fyra gånger per dag uppgav knappt hälften av respondenterna (48 procent) att service alltid finns tillgänglig, och cirka 43 procent uppgav att service oftast finns tillgänglig. När hjälp inte längre behövs mer än 2 3 gånger per dag uppgav drygt 80 procent att service alltid kan tillhandahållas i klientens hem. Vård- och serviceplanen är ett dokument som uppgörs för att försäkra sig om att en äldre person får en planmässig och högklassig vård samt för att sammanfläta olika tjänster till en helhet. Drygt hälften av respondenterna (cirka 51 procent) uppgav att nästan alla hemvårdsklienter har en uppdaterad vård- och serviceplan. Av respondenterna svarade 48 procent att alla har en plan, och 1 procent att många klienter har en plan. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ingen plan utarbetas för klienterna i närmare hälften av kommunerna.enligt lagen är grundprincipen att en vård- och serviceplan utarbetas för alla äldre klienter och att den uppdateras regelbundet. Enligt 16 i äldreomsorgslagn ska en plan alltid utarbetas, förutom i situationer där det endast är fråga om tillfällig rådgivning eller om det i övrigt anses vara klart onödigt att utarbeta en plan. Inom många olika sektorer och på initiativ av många olika yrkesutbildade personer arbetar man för att stödja äldre personers boende hemma. Ett smidigt samarbete mellan dessa parter och fungerande kommunikationskanaler är ytterst viktiga med tanke på tjänsternas kvalitet. I enkäten frågades huruvida man i kommunen hade fastställt de olika verksamhetsområdenas ansvar då det gäller att stödja äldre personers boende hemma (socialvården, hälso- och sjukvården, räddningsväsendet). Största delen av kommunerna som lämnat svar (73 procent) uppgav att ansvaren har fastslagits. I drygt en femtedel av kommunerna hade ärendet gällande ansvarsfördelningen endast anhängiggjorts. Enkäten innehöll ett separat svarsalternativ ansvaren är fastslagna och samarbetet smidigt. Knappt en tredjedel av respondenterna ansåg att samarbetet var smidigt. En bra observation i detta sammanhang är att ett smidigt samarbete också förutsätter mer än att ansvarsparterna definieras. De landskapsspecifika resultaten svarade i stor utsträckning mot resultaten för hela Västra och Inre Finland. Det fanns dock vissa avvikelser från de genomsnittliga svaren. Kommunerna i Mellersta Finland visade sig till sin fördel då det gäller användning av säkerhetsteknologi. Enligt enkätsvaren står säkerhetsteknologi till förfogande för alla klienter i Mellersta Finlands kommuner. Kommunerna i Mellersta Finland svarade dessutom att det inte finns några väntelistor för hemvården, de som behöver tjänster får tillgång till dessa omedelbart. Däremot finns det utrymme för förbättringar då det gäller att samla in respons. Enligt äldreomsorgslagen ska kommunen varje år utvärdera tillräckligheten av och kvaliteten på socialtjänsterna som de äldre personerna inom kommunområdet behöver genom att regelbundet samla in respons från personer som använder tjänsterna, deras anhöriga och närstående samt kommunens personal. 24
Av kommunerna i Mellersta Finland uppgav upp till åtta kommuner av 23 att ingen som helst respons samlas in. Då det gäller behovet av hemvård regelbundet nattetid uppgav knappt hälften av kommunerna i Birkaland att denna service inte är tillgänglig. Situationen är således lite sämre jämfört med hela Västra och Inre Finland. Också resultaten för frågan om fastställande av ansvar och planen om egenkontroll verkade något sämre än resultaten i genomsnitt. På frågan där man undersökte huruvida man med de olika sektorerna i kommunen har fastställt ansvarsområdena för att stödja äldre personers boende hemma svarade en knapp tredjedel av kommunerna i Birkaland att inga samarbetspartner tills vidare har utsetts. Enligt svaren från många kommuner i Birkaland fanns planerna för egenkontroll på webbplatsen. Om planen endast finns på webbplatsen, kan det inte anses att förutsättningarna i regleringen gällande planerna uppfylls. I Birkaland var kommunernas resultat för utarbetande av en plan i enlighet med äldreomsorgslagen något bättre än i genomsnitt. Av kommunerna i Birkaland hade 86 procent utarbetat en plan i enlighet med äldreomsorgslagen för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver. I de österbottniska kommunerna avvek svaren på många frågor från hela områdets svar till fördel för Österbotten. Till exempel tillgången till hemvårdstjänster på dagen verkade vara bättre än den genomsnittliga. Alla kommuner i Österbotten uppgav att klienterna alltid får service, om servicebehovet förutsätter hjälp regelbundet fyra gånger eller 2 3 gånger per dag. I de österbottniska kommunerna är man också aktivare än i genomsnitt då det gäller att samla in respons på tjänsterna från alla persongrupper. Också i Mellersta Österbottens kommuner är tillgången till hemvårdstjänster på dagen förhållandevis god. Enligt svaren får man i Mellersta Österbottens kommuner alltid service om hjälp behövs 2 3 gånger per dag. Man samlar in respons i större utsträckning än i genomsnitt. Ingen av kommunerna i Mellersta Österbotten uppgav att de inte skulle samla in respons. Ändå verkade det som om tillgången till hemvård nattetid är sämre än i genomsnitt i Mellersta Österbotten. Av de kommuner som lämnat svar uppgav 80 procent att det inte finns tillgång till någon som helst service, om servicebehovet förutsätter hjälp regelbundet nattetid. Vidare uppgav 60 procent av respondenterna att det inte finns tillgång till service i situationer då behovet av hjälp är sporadiskt. Också i Södra Österbotten var situationen i fråga om tillhandahållande av hemvård allmänt sett bättre jämfört med hela Västra och Inre Finland. Situationen verkade bättre till exempel i fråga om väntelistorna för hemvården. Alla kommuner i Södra Österbotten svarade att det inte finns några väntelistor. Dessutom uppgav 88 procent av kommunerna i Södra Österbotten att en äldre person alltid kan förvänta sig att få service i hemmet i en situation där behovet av service förutsätter hjälp regelbundet 2 3 gånger per dag. 25
På basis av enkäten kan man sammanfattningsvis konstatera att det mellan kommunerna finns stora variationer i sättet att förverkliga tjänsterna som tillhandahålls i hemmet. Det finns saker som enligt enkäten fungerar väl, och saker som kommunerna borde fästa större uppmärksamhet vid. Enbart det att kommunernas svar i många frågor avviker mycket från varandra innebär att en likvärdig tillgång till tjänster för medborgarna äventyras. Också inom kommunerna får inte alla kommuninvånare en likvärdig ställning om tjänster tillhandahålls på tvetydiga grunder, till exempel på basis av bostadsortens läge. Enligt enkäten borde kommunerna i fortsättningen satsa på ett lagenligt förverkligande av vissa tjänster. Enligt enkätsvaren verkar det i dag finnas frågetecken då det gäller till exempel tillhandahållandet av hemvård enligt servicebehovet, ordnandet av socialjour, upprättandet och uppdateringen av vård- och serviceplaner på ett tematiskt sätt samt omständigheterna i anslutning till planerna för egenkontroll. 26
27
28