Barnets rättigheter och nutrition

Relevanta dokument
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Alla barn har egna rättigheter

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Grundutbildning för BARNOMBUD inom Landstinget i Jönköpings län

Handbok för socialsekreterare. Om barnrättsperspektivet från förhandsbedömning till avslutad utredning

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Lag (1993:335) om Barnombudsman

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Socialtjänstens barnrättsansvar för barn i migration

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Grundutbildning för BARNOMBUD inom Region Jönköping

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Instruktion till Barnrättsbaserade beslutsunderlag

FN:s konvention om barnets rättigheter

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Grundutbildning för BARNOMBUD inom Region Jönköping

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Barnkonventionen i korthet

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Balsta förskola 2014

Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Om personlig assistans för barn


Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

RBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet

Handlingsplan Barnkonventionen

Barnkonventionen kort version

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barnrättskonsekvensanalys

Barn- och ungdomsplan

FN:s konvention om barnets rättigheter

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Folkhälsorådet

Handbok för socialsekreterare. Om barnrättsperspektivet från förhandsbedömning till avslutad utredning

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

Barnrättsbaserat arbete

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Ett barn är varje människa under 18 år

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Barnkonventionen i föräldrastöd

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Handbok för socialsekreterare. Om barnrättsperspektivet från förhandsbedömning till avslutad utredning

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i Sankt Olofs skola

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

Transkript:

Barnets rättigheter och nutrition Konventionen om barnets rättigheter (1/1 2020) 23 Allmänna kommentarer fördjupad kunskap # 4. Ungdomars hälsa och utveckling # 7. Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom # 12. Barnets rätt att bli hörd # 14. Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet # 15. Barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa

Allmänna kommentar nr 15 om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa Tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning: Säkerställa tillgången till näringsriktig, kulturellt lämplig och säker mat Bekämpa undernäring Direkta näringsrelaterade insatser för gravida, både för sin egen hälsas skull och för att foster och spädbarn ska ha en hälsosam utveckling. Helamning av barn upp till sex månaders ålder bör skyddas och främjas, och amningen bör om möjligt fortsätta därefter, parallellt med annan mat, helst upp till två års ålder.

Allmänna kommentar nr 15 om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa Tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning: Det är särskilt viktigt med fullgod kontroll av näringstillförsel och utveckling under tidig barndom. För att alla elever ska få ett riktigt mål varje dag är det önskvärt att de har tillgång till skolbespisning, vilket också kan förbättra barns uppmärksamhet vid inlärning. Skolbespisning bör kombineras med undervisning i näringslära och hälsa, till exempel genom att man anlägger skolträdgårdar och utbildar lärare i att förbättra barns näringsintag och främja sunda matvanor.

Allmänna kommentar nr 15 om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa Tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning: Arbeta för att åtgärda barnfetma, som har samband med högt blodtryck, tidiga markörer för hjärt- och kärlsjukdom, insulinresistens, psykologiska verkningar, ökad risk för fetma i vuxen ålder, samt för tidig död. Barns exponering för färdigmat med höga halter av fett, socker eller salt, som är energirik och spårämnesfattig, och drycker med höga halter av koffein eller andra potentiellt skadliga ämnen, bör begränsas. Marknadsföringen av dessa produkter, särskilt den som riktar sig till barn, bör regleras, liksom deras tillgänglighet i skolor och på andra platser.

Rättigheter kopplade till nutrition Rätt till bästa uppnåeliga hälsa och likvärdig tillgång till vården (artikel 24) Rätten till tillräcklig och näringsrik mat Rätten till tillgång till rent vatten Rätten till amning 6

Rättigheter kopplade till nutrition Rätten till information som är bra för barnets utveckling och hälsa (artikel 17) Inkluderar information om levnadsvanor, mat, motion, m.m. Anpassat till barnets ålder och mognad samt individuella förutsättningar och behov Den som ger information har ett ansvar att säkerställa att barnet har förstått informationen 7

Rättigheter kopplade till nutrition Rätten till goda förutsättningar för barnets optimala utveckling (artikel 6) Inkluderar bl.a. fysisk och psykisk utveckling Sunda matvanor som bidrar positivt till barnets utveckling Rätten till fungerande daglig omsorg (artikel 9, 18, 19, 26 och 27) Vårdnadshavares huvudansvar för barnets omsorg, utveckling och uppfostran, utifrån barnets bästa Goda förutsättningar för en skälig levnadsstandard Skydd mot vanvård och försummelse

Hela barnets utveckling Barnets bästa Barnkonventionens grundkrav Delaktighet Information Icke-diskriminering Prioritering och ansvar

Barnets bästa (artikel 3) Barnets bästa

Prövning av barnets bästa Område Frågor Aktuell forskning Vad pekar aktuell forskning på är bäst för barn i den här situationen? Rådande praxis Vad säger nationella riktlinjer och vägledningar är bäst för barn i den här situationen? Vad gör man inom socialtjänsten i andra kommuner/län i den här situationen? Beprövad erfarenhet Vad har vi för egen erfarenhet på vår avdelning/i vår stadsdel/kommun/län/region av vad som har fungerat bäst för barn i den här situationen? Barnets delaktighet (artikel 12) Vad tycker barnet är sitt eget bästa i den här situationen? Vad har barnet uttryckt? På kort och lång sikt Vad är barnets bästa på både kort och lång sikt?

Prövning av barnets bästa Område Frågor Aktuell forskning Vad pekar aktuell forskning på är bäst för barn i den här situationen? Rådande praxis Vad säger nationella riktlinjer och vägledningar är bäst för barn i den här situationen? Vad gör man i andra kommuner/län i den här situationen? Beprövad erfarenhet Vad har vi för egen erfarenhet på vår avdelning/i vår stadsdel/kommun/län/region av vad som har fungerat bäst för barn i den här situationen? Barnets delaktighet (artikel 12) Vad tycker barnet är sitt eget bästa i den här situationen? Vad har barnet uttryckt? På kort och lång sikt Vad är barnets bästa på både kort och lång sikt?

Prövning av barnets bästa Område Frågor Aktuell forskning Vad pekar aktuell forskning på är bäst för barn i den här situationen? Rådande praxis Vad säger nationella riktlinjer och vägledningar är bäst för barn i den här situationen? Vad gör man i andra kommuner/län i den här situationen? Beprövad erfarenhet Vad har vi för egen erfarenhet på vår avdelning/i vår stadsdel/kommun/län/region av vad som har fungerat bäst för barn i den här situationen? Barnets delaktighet (artikel 12) Vad tycker barnet är sitt eget bästa i den här situationen? Vad har barnet uttryckt? På kort och lång sikt Vad är barnets bästa på både kort och lång sikt?

Prövning av barnets bästa Område Frågor Aktuell forskning Vad pekar aktuell forskning på är bäst för barn i den här situationen? Rådande praxis Vad säger nationella riktlinjer och vägledningar är bäst för barn i den här situationen? Vad gör man i andra kommuner/län i den här situationen? Beprövad erfarenhet Vad har vi för egen erfarenhet på vår avdelning/i vår stadsdel/kommun/län/region av vad som har fungerat bäst för barn i den här situationen? Barnets delaktighet Vad tycker barnet är sitt eget bästa i den här situationen? Vad har barnet uttryckt? På kort och lång sikt Vad är barnets bästa på både kort och lång sikt?

Prövning av barnets bästa Område Frågor Aktuell forskning Vad pekar aktuell forskning på är bäst för barn i den här situationen? Rådande praxis Vad säger nationella riktlinjer och vägledningar är bäst för barn i den här situationen? Vad gör man i andra kommuner/län i den här situationen? Beprövad erfarenhet Vad har vi för egen erfarenhet på vår avdelning/i vår stadsdel/kommun/län/region av vad som har fungerat bäst för barn i den här situationen? Barnets delaktighet Vad tycker barnet är sitt eget bästa i den här situationen? Vad har barnet uttryckt? På kort och lång sikt Vad är barnets bästa på kort och lång sikt?

Delaktighet (artikel 12)

Barnets delaktighet (artikel 12) Rätten att bli lyssnad till och få uttrycka sina åsikter. Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Om barnet behöver stöd för att uttrycka sin åsikt har barnet rätt att få det. Det gäller även barn med annat modersmål än svenska eller med funktionsnedsättning.

Förbud mot diskriminering (artikel 2) Förbud mot diskriminering Art. 2

Förbud mot diskriminering (artikel 2) Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Det ska vara jämställt mellan flickor och pojkar Likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan att alla ska behandlas utifrån sina förutsättningar

Prioriteringar och ansvar (artikel 4)

Prioriteringar och ansvar (artikel 4) Personligt yrkes- och verksamhetsansvar att: prioritera respektera skydda säkerställa barnets rättigheter i arbetet med och för barn Ett krav inget frivilligt Det ingår i vårt uppdrag att vara barnrättsaktivister

Information och kunskap (artikel 42)

Information och kunskap (artikel 42) Vi ska ha tillräcklig information och god kunskap om barnets rättigheter inom vårt uppdragsområde Det är arbetsgivarens ansvar att alla anställda känner till och kan arbeta praktiskt utifrån barnkonventionens krav Det är den enskilda tjänstepersonen som har ansvar för omsätta information och kunskap om barnets rättigheter i praktisk implementering

Rätt till utveckling (artikel 6) Hela barnets utveckling Art. 6

Rätt till utveckling (artikel 6) Varje barn har rätt till livet, att överleva och goda förutsättningar för en optimal utveckling Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Inkluderar att se till HELA barnet; andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling

Helhetssyn på barnets livssituation Barnets rätt till utveckling kräver en helhetssyn, att se hela barnet och dess livssituation Helhetssyn kräver samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser Innefattar vårt ansvar att göra orosanmälningar vid misstanke om att ett barn far illa

Hela barnets utveckling Barnets bästa Barnkonventionens grundkrav Delaktighet Information Icke-diskriminering Prioritering och ansvar

Art. 2 Icke-diskriminering Vårt ansvar för barnets rättigheter Lyssna på barnet / göra barnet delaktigt Art. 12 Barnets bästa Barnets hela livssituation och fulla utveckling Art. 3 Art. 6 Vårt ansvar Art. 4 och 42 + 17, 24

Tack för mig! Susann Swärd Människorätts- och barnrättsstrateg susann.sward@kronoberg.se 0709-844558