Grundutbildning för BARNOMBUD inom Region Jönköping

Transkript

1 Grundutbildning för BARNOMBUD inom Region Jönköping 27 januari 2016

2 Barnets rättigheter i Sverige Barnkonventionen 1989 Alla länder utom USA Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, juni 2010 Strategi för mänskliga rättigheter i Sverige, juni 2014

3 Barnkonventionen i svensk lag Konstaterande av normharmoni lagstiftning anses i sin helhet redan stämma överens med konventionens krav eller gå längre Transformering införlivas i nationell rätt, existerande lagar anpassas Inkorporering konventionen blir lag och ursprunglig lag upphör

4 Barnkonventionen som lag? Utredning på gång 28 februari 2016 ett förslag om hur man kan göra den till lag Remissrunda tills oktober 2016 Förslag om lag kan gälla tidigast från 1/1 eller 1/6 2017

5 Barnets rättigheter i vården Patientlagen (2014:821) fr.o.m. 1 januari 2015 Konventionen om barnets rättigheter Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB standard)

6 Barnets bästa Hela barnets utveckling Barnkonventionens grundkrav Delaktighet Information Prioritering och ansvar Ickediskriminering

7 Artikel 3: Barnets bästa Barnets bästa

8 Barnets bästa Barnkonventionen artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, ska barnets bästa komma i främsta rummet Patientlagen 8 När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas NOBAB Standard Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras

9 Principen om barnets bästa En faktisk rättighet att få barnets bästa bedömt En rättslig tolkningsprincip: om det finns mer än en tolkning ska den tolkning som bäst tillgodoser barnets bästa ha företräde Ett tillvägagångssätt i beslutsprocessen

10 Artikel 3: Barnets bästa Vad säger: Barnkonventionen - Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig vård och rehabilitering Aktuell forskning - Evidensbaserad verksamhet och hälso- och sjukvård Rådande praxis - Vad gör man inom landstingssverige och hur har det fungerat? Beprövad erfarenhet - Vad har vi för egna erfarenheter som fungerat? Barn och unga - Hur har barn och unga upplevt det, vilka åsikter har de fört fram?

11 Barnets bästa i Patientlagen Hälso- och sjukvårdspersonal måste beakta vetenskap och beprövad erfarenhet Beroende på barnets ålder och mognad ska man inhämta underlag från vårdnadshavare och andra yrkespersoner som har kunskap om barnet Det som barnet själv ger uttryck för ska beaktas utifrån barnets bästa

12 Barnets bästa i Patientlagen Principen om barnets bästa får inte medföra att barns och vårdnadshavares åsikter och inställning till en vårdåtgärd åsidosätts Stor vikt ska läggas vid barnets, och även vårdnadshavarens, möjlighet till inflytande Både personal och vårdnadshavare bör ge barnet möjlighet att uttrycka sin inställning samt underlätta barnet delaktighet Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall

13 Handlingsplan för barn och unga: Barnets bästa Med barnets bästa menas att alla barn har lika rätt till trygga uppväxtvillkor samt god och jämlik hälsa. I alla beslut som berör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. För att leva upp till barnkonventionens om barnets bästa krävs: Kunskap om barns utveckling och behov Underlag i form av statistik om barns och ungas behov, hälsa och levnadsvillkor Kunskap om bemötande av barn och unga Lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter Denna barnsyn ska vara vägledande för attityder och arbetssätt inom landstingets verksamheter.

14 Artikel 12: Delaktighet

15 Barnets inställning till vård Barnkonventionen artikel 12: Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad

16 Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården NOBAB artikel 5 Medbestämmande: Barn och föräldrar ska efter grundlig information vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. Alla barn ska skyddas mot onödiga medicinska behandlingar och undersökningar.

17 Barnets inställning till vård Patientlagen 4 kap. Samtycke 1 Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. 3 När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

18 Barnets inställning till vård Patientlagen 5 kap. Delaktighet 1 Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 2 En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar.

19 Medinflytande - självbestämmelse Ger barn ett medinflytande inom hälsooch sjukvården Ger även de barn som har tillräcklig mognad rätt till självbestämmande inom hälso- och sjukvården Barnet har rätt att motsätta sig, själva initiera och samtycka till en vårdåtgärd.

20 Varje enskild situation och varje enskilt barn För att ett barn ska kunna ta ställning till frågan om vilken vård som ska ges, och eventuellt lämna samtycke till en vårdåtgärd, måste han eller hon ha förmåga att förstå informationen som lämnas och överblicka konsekvenserna av sitt eget beslut. Barns inflytande ska därför vägas utifrån åtgärdens art och barnets ålder och mognadsgrad.

21 Utifrån ålder och mognad Hälso- och sjukvårdspersonalen har, tillsammans med vårdnadshavarna, ett ansvar för att utreda barnets inställning. Inte aktuellt när patienten är ett spädbarn. Mycket små barn kan dock ha en inställning till en åtgärd och det är viktigt att ge även dessa barn utrymme att få uttrycka sin åsikt. När det gäller små barn är det vårdnadshavaren som har bestämmanderätten.

22 Utifrån ålder och mognad Om barnet fyllt 15 år och är i stånd att göra en rimlig bedömning av samtyckets innebörd och verkan, räcker det inte med enbart vårdnadshavarens samtycke. Även om barnet själv kan samtycka kan barnet vara i behov av råd och stöd i större utsträckning än en vuxen patient. Vårdnadshavarens möjlighet att ge barnet rätt att själv bestämma bör inte få leda till: att vårdnadshavaren övervältrar sitt ansvar som beslutsfattare på barnet att det för barnets trygghet är väsentligt att inte tvingas fatta beslut som han eller hon inte känner sig mogen för

23 Utifrån ålder och mognad Även om barnet är moget nog att själv fatta beslut om vård/ behandling bör vi sträva efter att involvera vårdnadshavare om det är förenligt med barnets bästa och om inte barnet motsätter sig det Vårdnadshavarna har även fortsättningsvis ett lagstadgat ansvar för barnet tills det är 18 år

24 Resonemang kring Patientlagen Viktigt att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras när det gäller rätten att komma till tals i sin vård och behandling. Viktigt att underlätta för barn med andra språk än svenska att kunna uttrycka sina åsikter. Principen om barnets bästa är intimt förknippad med barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

25 Bättre beslut och resultat Barn och unga har en unik förståelse av sina liv, behov och bekymmer. Beslut som tas med barn och unga blir mer relevanta för dem och reflekterar i högre grad den verklighet de lever i. Behandlingar utifrån beslut som tas tillsammans med barn och unga är mer effektiva och håller längre.

26 Delaktighetsnivå Låg Hög Informerade (Vuxenstyrt) Konsulterade (Vuxenstyrt) Delaktiga (Vuxeninitierat) Gemensamt beslutsfattande (Gemensamt) Barnledda beslut (Barnstyrt)

27 Handlingsplan för barn och unga: Barnets röst: För att kunna utveckla verksamheten ur ett barnperspektiv bör vi ta in barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper. Utifrån ålder och mognad ska de ges möjlighet att lämna synpunkter på vårt arbete. Hänsyn ska tas till både likheter och olikheter i flickors och pojkars åsikter. De ska behandlas med respekt och någon form av återkoppling ska alltid ske.

28 Handlingsplan för barn och unga: Barnets röst: Vid utredningar och beslut som berör barn och ungdomar ska deras synpunkter framkomma i formuläret barnrättsbaserad beslutsprocess för tjänstemän och politiker. Vid strukturella förändringar, t.ex. en omorganisation av verksamheter som berör barn, sak deras synpunkter tas till vara, genom t.ex. fokusgrupper, enskilda samtal, enkäter eller medborgardialog. De synpunkter som hämtas in bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som möter barn.

29 Handlingsplan för barn och unga: Barn som medborgare: I landstingets avtal med egna och upphandlade verksamheter är det viktigt att se barnen som invånare i länet som använder landstingets verksamheter. Barns kunskaper och erfarenheter ska i möjligaste mån tas tillvara.

30 Artikel 2: Icke-diskriminering Ickediskriminering Art. 2

31 Artikel 2: Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Det ska vara jämställt mellan flickor och pojkar Utesluter inte positiv särbehandling

32 Artikel 2: Icke-diskriminering Oavsett barnets, förälders eller vårdnadshavares: Hudfärg Kön Sexuell läggning, sexuell identitet Språk Religion Politiska eller annan åskådning Nationella, etniska eller sociala ursprung Funktionsnedsättning Börd eller ställning Med mera

33 Handlingsplan för barn och unga: Barn och unga som patient: Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: Barn och ung får samma möjlighet till vård på lika villkor oavsett kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning.

34 Art. 4: Prioriteringar och ansvar

35 Artikel 4: Prioriteringar och ansvar Personligt yrkesansvar samt verksamhetens ansvar för att prioritera och förverkliga barnets rättigheter Barnrättsbaserad beslutsunderlag Barnbokslut Ett krav inget frivilligt

36 Handlingsplan för barn och unga: Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut: Kvalitetssystem: Kriterier för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län Barndialogen, Medicinsk programgrupp barn och verksamhetsteam barn och unga fördelar och tar ansvar för insamling av data med årlig rapportering av resultat till ledningen.

37 Handlingsplan för barn och unga: Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut: Blanketten Barnrättsbaserad beslutsprocess används inför beslut i frågor som kan vara av betydelse för barn och unga. Beslut kan fattas på såväl tjänstemanna-, som politisk nivå.

38 Handlingsplan för barn och unga: Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut: Ett barnbokslut bör göras i samband med årsbokslutet som anger hur mycket av arbetet som varit riktat till barn och i vilka åldrar. Barnbokslut är en blankett som kompletterar den ordinarie verksamhetsberättelsen med information om hur barnrättsarbetet uppmärksammats på de olika arbetsplatserna under året. Barnbokslut ligger som en del i kvalitetssystemet (indikator 5).

39 Handlingsplan för barn och unga: Verksamhetsutveckling: Landstingets kansli ska ansvara för att barnkonventionen synliggörs i utredningar och inför beslut Verksamhetsteam barn/unga är vid behov tillgängliga med stöd och råd och med ett särskilt ansvar i frågor som rör metodutveckling och fortbildning.

40 Handlingsplan för barn och unga: Barnombud: Införliva barnkonventionen i verksamheten Beakta barns behov av information, råd och stöd Informera och stödja den egna enheten och bidra till praktisk tillämpning av BK Arbeta för att förbättra för barn och unga Stöd vid misstanke om att barn far illa Fortbilda sig, omvärldsbevaka, nätverka

41 Art. 42: Information och kunskap

42 Artikel 42: Information och kunskap Barn och vuxna har rätt att få information och kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter barn har Barn ska få undervisning i skolan Föräldrar ska få Föräldrautbildning Alla som arbetar med och för barn

43 Information till barn och vårdnadshavare Barnkonventionen artikel 17: Barnet har rätt till tillgång till information och material, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa Informationen ska anpassas till barnets ålder och mognad

44 Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården NOBAB Standard artikel 4 Information: Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom, behandling och vård på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder

45 Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 1 Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet väsentliga risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada

46 Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 2 Patienten ska även få information om: möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt vårdgarantin möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.

47 Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 3 När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information enligt 1 och 2. 4 Om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den i stället såvitt möjligt lämnas till en närstående till honom eller henne 5 Informationen får inte lämnas till patienten eller någon närstående om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta 6 Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar

48 Information till barn och vårdnadshavare Patientlag (2014:821) 3 kap. Information 7 Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det

49 Patientlagen om information Uppgift om den information som lämnats till patientens vårdnadshavare och övriga närstående ska dokumenteras i patientjournalen Principen om barnets bästa ska ge vägledning när information ges till barnet

50 Patientlagen om information Att enbart informera ett litet barn och anförtro honom eller henne uppgiften att vidareförmedla informationen till vårdnadshavarna kan inte anses uppfylla informationsplikten Frågan är i vilka situationer information till enbart barnet är tillräcklig för att informationsplikten ska anses vara uppfylld

51 Information, råd och stöd Barnet har rätt till information, råd och stöd om föräldern eller annan närstående: har psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada har missbruksproblem oväntat avlider (HSL 1/1 2010)

52 Handlingsplan för barn och unga: Barn som besökare och närstående: Beakta barns behov av information, råd och stöd Jönköpings län har valts ut som en av fyra regioner att ta fram hur man bemöter och arbetar med barn och ungdomar i dessa svåra situationer. se under flik barn som anhöriga

53 Handlingsplan för barn och unga: Barn som medborgare: Information riktad till barn och ungdomar ska göras lättillgänglig och ges på ett sätt så att de förstår.

54 Artikel 6: Rätt till utveckling Hela barnets utveckling Art. 6

55 Artikel 6: Rätt till utveckling Varje barn har rätt till livet, att överleva och goda förutsättningar för barnets utveckling Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Inkluderar att se till HELA barnet; andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling

56 Artikel 6: Helhetssyn Barnets rätt till utveckling kräver en helhetssyn, att se hela barnet och dess livssituation Helhetssyn kräver samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser

57 Handlingsplan för barn och unga: Genomförda och planerade insatser: Utveckla samverkan mellan barn och unga som patient och anhörig Hålla samverkan levande inom och mellan Landstinget, kommunerna och ideella organisationer. Det vill säga, göra Barndialogen känd och använd i det dagliga arbetet.

58 Barnkonventionen Skydd mot våld och övergrepp Rätt att utvecklas som person Rätt till sin identitet Rättigheter i familjen Sociala rättigheter

59 Rätt att utvecklas som person

60 Rätt att uttrycka sig Art. 12 Åsiktsfrihet, delaktighet, rätt att bli hörd Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet Art. 15 Förenings- och mötesfrihet 60

61 Rätt till information Informationsfrihet (art. 13) Rätt till privat- och familjeliv (art. 16) Rätt till information om social välfärd och hälsa, samt massmedias roll (art. 17) Rätt till information om barnkonventionen och sina rättigheter (art. 42) 61

62 Barn med funktionsnedsättning (art. 23) Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv Insatser ska främjar självförtroendet Insatser ska möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet

63 Äldre barns åsikter i vården Bestämmer själva om de vill lämna ut uppgifter om sitt hälsotillstånd och till vem Gäller inte uppgifter som behövs för utredning inom socialtjänsten eller en brottsutredning Har rätt att spärra journaluppgifter för andra vårdenheter eller vårdgivare T.ex. om den unge besökt en ungdomsmottagning

64 Barn kan inte bestämma om: Allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap T.ex. om en operation, behandling eller undersökning ska göras eller inte Barn kan ofta vara med och påverka delar av dessa vårdinsatser

65 Barnets rätt i vården Ha en förälder med sig om hon/han är inlagd på vårdavdelning/sjukhus Syskon får komma på besök och om möjligt sova över, om barnet själv vill I första hand vårdas på en barnavdelning Få avbryta en undersökning eller behandling för en paus eller försöka igen vid ett annat tillfälle

66 Begränsningar i rättigheter: Barn kan inte tacka nej till vård om de vårdas enligt: Smittskyddslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

67 Äldre barn har i regel rätt att: Få tala enskilt med vårdpersonal Söka vård på eget initiativ Få hälsorådgivning Utan att en förälder är med eller måste ta del av vad barnet har berättat, fått för information, resultat eller behandling

68 Handlingsplan för barn och unga: Barn och unga som patient: Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: Utveckla former för bemötande och samtal med barn Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter på sin behandling

69 Rättigheter i familjen

70 Vårdnadshavarnas inflytande Barnkonventionen artikel 5: Föräldrar (vårdnadshavare) är ansvariga för sitt barn. De ska utgå från barnets bästa och se till barnets behov. De ska bevaka sitt barns rättigheter i förhållande till ex. förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. De ska ge lämplig ledning och råd till barnet i enlighet med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. Föräldrars stödjande roll minskar i takt med barnets ökade ålder och mognad. Barnkonventionen artikel 18: Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling, uppfostran och ekonomi Föräldrarnas relation till varandra är inte relevant

71 Föräldrarollen (art. 5 och 18) Föräldrar ska utgå från barnets bästa och ska ge barnet en bra och trygg uppväxt Föräldrar ska inte ställa krav eller ha förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling Föräldrar ska få lämpligt stöd i sin föräldraroll

72 Uppfostran och gränssättning ska respektera barnets rättigheter (art. 19) Föräldrar ska inte ställa krav eller ha förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling Får inte använda fysiskt eller psykiskt våld Inga bestraffningar som förringar, förödmjukar, svärtar ned, skuldbelägger, hotar, skrämmer eller förlöjligar barnet

73 Vårdnadshavarnas inflytande Patientlagen 5 kap. Delaktighet 3 Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

74 Vårdnadshavarnas inflytande Föräldrabalken 6 kap. 11 : Vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter Det är vårdnadshavarnas ansvar att barnets behov blir tillgodosedda Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i de beslut som rör barnets personliga angelägenheter

75 Barn har rätt till omvårdnad av sina föräldrar (även vid skilsmässa) Barnet har rätt att ha vetskap om, och bli omvårdad av, sina föräldrar (art. 7) Barnet ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa (art. 9) Barn har rätt att återförenas med sin familj (art. 10)

76 Vårdnadshavares rättigheter i vården Bestämma om barnet ska vårdas eller inte. Grundprincipen är att båda vårdnadshavare ska samtycka till vården, om det inte är en ensam vårdnadshavare. Om vårdnadshavare inte är överens kan barnets egen åsikt bli avgörande.

77 Vårdnadshavares rättigheter i vården Få information om barnets hälsotillstånd, vilka undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella Få information om vad som kan hända om man inte behandlar Få komma med egna förslag och ha åsikter om vården Vid allvarlig sjukdom/komplicerad vårdinsats har man rätt att få en andra bedömning av ytterligare en specialist

78 Vårdnadshavares rättigheter i vården Avbryta en pågående behandling eller tacka nej till undersökningar eller mediciner Slippa närvara eller hålla fast barnet vid en obehaglig undersökning eller behandling, men kan finnas till hands för att trösta och stötta barnet före och efter. Bestämma om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks

79 Vårdnadshavares rättigheter i vården Om barnet vårdas på vårdavdelning eller sjukhus: Få sova över hos barnet Visning av vårdavdelning/sjukhus och förklaring av rutiner och riktlinjer Få stöd att hjälpa till med vården av barnet

80 Vårdnadshavares rättigheter i vården Få språk- eller hörseltolk Bestämma om barnet ska delta i forskningsprojekt eller inte Få en kopia av barnets journal Om inte ett äldre barn har motsatt sig att journalkopior lämnas ut I vissa speciella fall kan det finnas sekretess till skydd för barnet gentemot vårdnadshavaren

81 Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Kräva behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården Neka sitt barn livräddande behandling Neka sitt barn medicinsk vård och behandling om det annars skulle uppstå en allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling (LVU = socialnämnden övertar ansvaret under vården)

82 Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Tacka nej till vård om barnet har en smittsjukdom och ska vårdas enligt smittskyddslagen Spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare Information som personalen misstänker kan skada barnet får inte lämnas ut

83 Art. 2 Icke-diskriminering Hälso- och sjukvårdens ansvar Lyssna på barnet / göra barnet delaktigt Art. 12 Barnets bästa Barnets hela livssituation och fulla utveckling Art. 3 Art. 6 Hälso- och sjukvårdens ansvar Art. 4, 23, 24, 39 och 42

84 Sociala rättigheter

85 Art. 26: Social trygghet Föräldrar är ekonomiskt ansvariga för sina barn. När barnets föräldrar inte kan förverkliga sitt ekonomiska ansvar har staten ett ansvar att ekonomiskt stödja barnet, direkt eller indirekt. Stöd utan diskriminering, social stigma eller förlust av andra rättigheter samt med respekt för deras privatliv.

86 Art. 27: Goda levnadsvillkor Barnets rätt att utvecklas till sitt fulla potential (fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt) (art. 6 och 29) Föräldrarnas huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, understödd av staten (art. 5, 7 och 18)

87 Art. 27 Goda levnadsvillkor Mat, kläder och bostäder, underhåll Rent vatten, hälsoutbildning, god hygien, sanitetslösningar, amning (art. 24) Förebyggande insatser mot miljöförstörelse, barnolyckor och skadliga traditionella sedvänjor (art. 24)

88 Rätt till utbildning (art. 28) Kommunens/skolans ansvar: Regelbunden närvaro i skolan Skoldisciplin utifrån barnkonventionen Studievägledning Stoppa mobbning Elevers delaktighet i beslut som rör dem 88

89 Rätt till hälsa och sjukvård (art. 24) Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa Tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (icke-diskriminerande, likvärdig tillgång) Näringsrika livsmedel Förebygga olyckor, förebyggande hälsovård Psykisk hälsa Avskaffa skadliga traditionella sedvänjor

90 Rehabilitering (art. 39) Barn som har utsatts för: vanvård utnyttjande eller övergrepp tortyr eller grym, förnedrande behandling väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning I en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet

91 Barn med funktionsnedsättning (art. 23) Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv Insatser ska främjar självförtroendet Insatser ska möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet

92 Handlingsplan för barn och unga: Barn och unga som patient: Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: Barn ska vårdas med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn på sjukhus har rätt att ha en förälder eller närstående hos sig under sjukhusvistelsen.

93 Handlingsplan för barn och unga: Barn som medborgare: Miljön ska utformas så att den för barn och unga är både fysiskt tillgänglig och trygg. I planeringen av t.ex. lokaler ska en trygg, handikappanpassad och barnsäker miljö ingå. Ett exempel är de nu etablerade barnronderna.

94 Rätt till sin identitet

95 Rätt till sin identitet Artikel 2, 7 & 8 Rätt att respekteras för den man är Rätt att inte diskrimineras Rätt till namn och nationalitet Rätt att behålla sin identitet

96 Respekt för barns ursprung Artikel 22 & 30 Barn som flytt sitt land och har kommit till Sverige har samma rättigheter som alla barn i landet Minoriteter och ursprungsbefolkning: Rätt till sitt eget kulturliv Rätt till sin egen religion Rätt att använda sitt eget språk

97 Skydd mot våld och övergrepp

98 Art. 19: Skydd mot övergrepp Fysiskt eller psykiskt våld Skada eller övergrepp Vanvård eller försumlig behandling Misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp

99 Skydd mot övergrepp Art. 11 Skydd mot olovligt bortförande Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art. 33 Skydd mot narkotika Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art. 35 Förhindrande av handel med barn Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Art. 37 Skydd mot tortyr/dödsstraff

100 Art. 19: Skydd mot övergrepp Skyldighet att ha stödjande insatser: Förebyggande Identifiering Rapportering Remittering Undersökning Behandling Uppföljning Rättsligt ingripande

101 Anmälningsskyldigheten Räcker med misstanke Ingen utredningsskyldighet Personligt ansvar Får rådgöra med kollegor Kan ringa anonymt till socialtjänsten Chefen kan vara medanmälare Upprepade anmälningar Återkoppling från socialnämnden

102 Kontaktinformation Susann Swärd Verksamhetschef