FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Relevanta dokument
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Befintliga strategidokument och utredningar

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Internationell strategi. för Gävle kommun

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

5191/16 km,ck/lym/chs 1 DG G 3 A

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

Information kring VG2020 och strategisk styrning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Vision och övergripande mål

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Förslag till Verksamhetsplan 2011

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

Barnens Rättigheter Manifest

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Internationell strategi

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Riktlinje för bredband

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

BILAGA. Genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden. till

FÖRSLAG TILL RAPPORT

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

20 Bilagor kort om programmen

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om energi och utveckling, som antogs av rådet vid dess 3505:e möte den 28 november 2016.

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Kort om Europeiska investeringsbanken

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Europeiska och regionala prioriteringar

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

SV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen

Näringslivsprogram

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD)

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

14201/15 AAL/cs 1 DG G 3 C

Internationellt program för Karlshamns kommun

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Ålands innovationsstrategi

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

KREATIVA EUROPA ( ) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag:

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Kommenterad dagordning NU Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2014/2228(INI) från utskottet för kultur och utbildning. till utskottet för internationell handel

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Transkript:

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 3.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om IKT-baserat företagande och dess inverkan på utvecklingen i AVS-länderna Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel Medföredragande: Rabindre T. Parmessar (Surinam) och Younous Omarjee DEL B: MOTIVERING DR\908487.doc PE101.256/B

I. Inledning Vi lever nu i en ny era där intellektuella och ekonomiska erövringar har ersatt forna tiders territoriella och koloniala erövring. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett kraftfullt redskap i denna process. IKT kan bidra till AVS-ländernas ekonomiska, politiska, sociala och miljömässiga utveckling. En växande IKT-sektor skulle kunna innebära möjligheter till ekonomisk tillväxt och kulturellt inflytande för AVS-länder. IKT-sektorn skulle också kunna bidra till fattigdomsminskning om den ges rätt inriktning och integreras väl. Länder och regioner gynnar i allt högre utsträckning bättre upptagning och användning av IKT. Enligt ett nytt synsätt främjar mer och bättre information och kommunikation hela samhällets utveckling. Det mest konkreta och effektiva sättet att förbättra informationssamhället är att främja en allmän tillgång till och användning av IKT. Detta bidrar också till en demokratisk utveckling genom att yttrandefriheten främjas. Det krävs att utvecklingsländerna vidtar de rätta politiska åtgärderna för att skapa en gynnsam miljö med passande infrastruktur, rättsliga ramar och regelverk samt utbildning och kompetensutveckling. Det finns en rad olika former av IKT med stora variationer i fråga om inverkan beroende på kontext och land. Det partnerskap om IKT för utveckling som inleddes vid FN:s elfte handels- och utvecklingskonferens i juni 2004 anses vara en viktig ram för att förbättra tillgången till uppgifter och indikatorer från utvecklingsländer, vilket är en avgörande förutsättning för att kunna utarbeta och övervaka e-strategier och e-politik och för att mäta hur IKT inverkar på utvecklingen och bidrar till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. Syd syd-samarbete om IKT-utveckling måste också förbli en hörnsten i AVS-ländernas strategi. Det är av avgörande vikt att på högsta nivå utveckla och stärka kreativitet och kunnande avseende IKT i AVS-länder, för att öka deras ekonomiska och kulturella inflytande och för att sprida information länder i syd emellan och från länder i syd till länder i nord, i syfte att återställa balansen i dagens situation, som i hög grad bygger på informationsspridning mellan länder i nord eller från länder i nord till länder i syd. II. IKT-sektorns roll i AVS-länderna Sektorn för informations- och kommunikationsteknik kan spela en viktig roll i att stärka AVS-länder ekonomiskt, kulturellt och socialt. Regelverk för elektronisk kommunikation utgör den nödvändiga grunden för utbyggnad av nätverk och inledande av affärsverksamhet på detta område, exempelvis inom mobilkommunikation och trådlösa (snabba) bredbandstjänster. Tillväxt på dessa områden stimulerar nya tillämpningar. En förstärkning av forsknings- och vetenskapskapaciteten i AVS-länder utgör en avgörande faktor för hållbar utveckling. Inrättandet av regionala bredbandsnätverk för forskning och utbildning i AVS-länder och sammankoppling av dessa med det alleuropeiska GÉANT-nätverket förser PE101.256/B 2/5 DR\908487.doc

forskare och studenter med bredbandskapacitet till överkomligt pris och gör det möjligt för dem att samarbeta med kolleger i hela världen. IKT-investeringar ska inte felaktigt betraktas som subventioner till redan välmående telekommunikationsföretag och utrustningstillverkare. Välriktade investeringar i förbättrade regelverk, framväxten av gedigna IKT-företag och IKT-utvecklare i AVS-länderna, förbättrad infrastruktur och nya användbara tillämpningar bidrar till att skapa arbetstillfällen och tillväxt och främja socioekonomisk utveckling och leder till avsevärd avkastning på investeringar för de nationella budgetarna. Kunskapsekonomin hjälper oss att effektivare ta itu med stora problem och utmaningar och gör att företagen integreras bättre i och blir mer lyhörda på världsmarknader under snabb utveckling. Det är viktigt att vara medveten om betydelsen av IKT för att små och medelstora företag ska utvecklas bättre och förbättra sin konkurrenskraft genom minskade kostnader. Även i utvecklingsländer använder många små och medelstora företag internet för att kommunicera med leverantörer och kunder, söka affärsinformation eller upphandlingar och marknadsföra sina produkter. För sådan verksamhet krävs det högkvalitativ tillgång till internet och IKT-produkter samt stödtjänster till ett överkomligt pris. IT-baserade processer såsom utkontraktering av affärsfunktioner då driften av och ansvaret för särskilda (centrala) affärsfunktioner eller processer enligt avtal sköts av en utomstående tjänsteleverantör eller inom en gemensam tjänsteenhet (gemensamt servicecenter) skulle kunna innebära en möjlighet för utvecklingsekonomier i samband med IKT-utveckling och investeringar i IKT. IKT-utvecklingen måste ske med avsikt att garantera allas lika och säkra tillgång till informations- och kommunikationsteknik och dess tillämpningar. Man bör också eftersträva att fullt ut dra nytta av befintliga och potentiella synergieffekter och få ut så mycket som möjligt av tillgängliga resurser. Regional lägesbild avseende IKT-initiativ Afrika utgör för närvarande världens snabbast växande IKT-marknad och präglas framför allt av hög mobiltelefontäthet, men samtidigt är Afrika fortfarande den världsdel som har den största digitala klyftan, särskilt när det gäller spridningen av bredband och internet. Genom Afrikanska unionen har ramar för IKT-utveckling antagits såsom Afrikas regionala handlingsplan för kunskapsekonomin (ARAPKE) i samband med världstoppmötet om informationssamhället, referensramen för harmonisering av IKT-politik och förklaringen om IKT för Afrikas utveckling från Afrikanska unionens toppmöte i Addis Abeba 2010, där strategiska investeringar i bredband och integrering av bredband i nationella och regionala utvecklingsstrategier efterfrågas. Det finns ett särskilt företagarforum EU-Afrika som ingår i partnerskapet EU-Afrika om informationssamhället och som omfattar en undergrupp för IKT. Dess syfte är att främja affärssamarbete mellan de båda kontinenterna och att föra fram DR\908487.doc 3/5 PE101.256/B

marknadsaktörers frågor och rekommendationer från den privata sektorn på politisk nivå. I Västindien verkar agendan för IKT-politik handla om uppkoppling snarare än om utveckling. Caricom har emellertid bekräftat att IKT har en viktig funktion inom utveckling och långtgående program har inletts såsom programmet för förbättrad konkurrenskraft i Västindien genom harmonisering av politik, lagstiftning och regleringsförfaranden på IKT-området (HIPCAR). IKT har också stått i centrum för arbetet i företagarforumet Cariforum EU. Stillahavsöarnas IKT-politiska och strategiska plan, som godkändes av ledarna i Stillahavsöarnas forum redan 2000, omfattar visionen internet för varje stillahavsöinvånare som har använts som en mall för att utarbeta nationell IKT-politik i de länder som ingår i Stillahavsöarnas forum. III. Möjliga åtgärder för att stödja IKT-företagande i AVS-länderna Vår värld knyts samman av nätverk som håller på att förändras i hastighet, storlek, skala och omfattning. Det bör utvecklas innovativa strategier för bättre samverkan med den privata sektorn och för att utnyttja finansiering, kunskaper och kompetens som kan bidra till en mer hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt. Erfarenheter från EU visar emellertid att en privat IKT-sektor inte garanterar överkomliga priser för alla och att den bidrar till att privata monopol uppstår. Stark lagstiftning bör införas i AVS-länder även för att göra IKT-leverantörer skyldiga att erbjuda kommunikationstjänster till ett överkomligt pris för alla, täcka alla områden i ett land och respektera allas rätt till säker behandling av personuppgifter och personlig integritet. Europa och Afrika har i princip kommit överens om att utforska innovativa finansieringsmekanismer såsom auktionsgolv och offentlig-privata partnerskap för att aktivt nå ut till den privata sektorn som en väsentlig intressent i denna handlingsplan och för att skapa förutsättningar för att främja effektivare deltagande från den privata sektorn. Den privata sektorn i AVS-länderna bör emellertid inte låta den privata sektorn i de nordliga länderna leda och kontrollera IKT-genomförandet i AVS-länder. Fostran, utbildning och mentorskap för ungdomar till framtida programvaruföretagare på global nivå Det finns ett behov att utforma lämpliga initiativ för e-kunskaper och digital kompetens till stöd för utvecklingen av lokalt digitalt innehåll och tillämpningar med stor socioekonomisk inverkan, i synnerhet inom områdena hälsa och utbildning. Teknikutbildningar lämpar sig för att hysa inkubatorer som kan främja IKT-företagsutveckling och välbehövliga IKT-kunskaper. Vid sådana inkubatorer kan unga akademiker utbildas till att bli programvaruföretagare. IKT är viktigt för ungdomar eftersom de skapar sig en knutpunkt för förbindelser med världen, vilket utgör en betydande faktor för framtida generationer. PE101.256/B 4/5 DR\908487.doc

Forskningsinfrastruktur och ekonomiskt samarbete till ömsesidig nytta mellan europeiska företag och små och medelstora IKT-företag i AVS-länderna Partnerskapet EU-Afrika om informationssamhället omfattar initiativ såsom AfricaConnect-projektet som stöder samarbete inom forsknings- och utbildningsnätverk genom att utnyttja sammanlänkningen mellan det alleuropeiska GÉANT-nätverket och etablerade afrikanska regionala nätverk samt genom att stödja utvecklingen av ett integrerat allafrikanskt nätverk. Det finns behov av att förbättra forskningssamarbetet om IKT och av att samverka med större företag i AVS-länderna. En sådan samverkan skulle kunna inbegripa det afrikanska inkubatornätverket och det europeiska nätverket för levande laboratorier. Samverkan mellan EU och AVS skulle också komplettera de investeringar som görs för utveckling av IKT-infrastruktur. Vidarebyggande på det befintliga initiativet för harmonisering av IKT-politik i Afrika söder om Sahara (HIPSSA) Uppkopplingskostnaderna är ofta extremt höga, i synnerhet i länder med dålig kommunikationsinfrastruktur, och det kan också förekomma problem vid gränsöverskridande uppkoppling via kabel. Initiativet för harmonisering av IKT-politik i Afrika söder om Sahara (HIPSSA) stöder genomförandet av reformer avseende IKT-reglering och IKT-politik samt regional harmonisering i syfte att skapa den rätta gynnsamma miljön för att främja marknadsutveckling, samtidigt som man säkerställer överkomliga kostnader för tjänsterna och största möjliga spridning av IKT och e-tjänster. Stöd till utarbetandet och antagandet av lämpliga modeller för offentlig privata partnerskap Pågående insatser för att skapa modeller för offentlig privata partnerskap som lämpar sig för IKT-sektorn bör uppmuntras och stödjas. Genom sådana modeller tillhandahålls givare, storföretag och AVS-företag tydliga, förutsägbara och gynnsamma ramar för att starta IKT-företag och få dem att växa. Likväl måste alla offentlig privata partnerskap utvecklas till förmån för folket och inte till förmån för europeiska eller utländska företag som väntar på offentlig privata partnerskap för att utveckla sina egna företag uteslutande för egen vinning och i eget intresse. Användning av IKT för att uppnå utbildningsmål och samtidigt främja företagande För AVS-länder innebär IKT en möjlighet att öka tillgången till utbildning samt förbättra utbildningens relevans och kvalitet. IKT utgör en potentiellt effektiv strategi för att ge mer och bättre utbildning. Spridningen av så kallade e-skolor, på grundval av lämpliga modeller för offentlig-privata partnerskap, kan leda till att det uppstår en marknad för IKT-företagare, särskilt vad gäller tillhandahållande av lokalt innehåll och utveckling av tillämpningar samt tillhandahållande av infrastruktur. Vikten av att främja IKT inom utbildningsväsendet redan från lågstadiet, särskilt i alla AVS-länder, kan inte nog betonas. DR\908487.doc 5/5 PE101.256/B