Asylprocessens påverkan på hälsan. Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Våren 2018

Relevanta dokument
Asylprocessens påverkan på hälsan. Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Våren 2018

Asylprocessens påverkan på hälsan. Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Hösten 2018

Asylprocessens påverkan på hälsan. Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Hösten 2018

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Folkhälsa Fakta i korthet

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Nyanlända och specialistpsykiatri

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga

PAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG VÄRLDSKULTURMUSEET

4. Behov av hälso- och sjukvård

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Uppdragpsykiskhälsa.se

Flyktingmedicinskt centrum

Ohälsa vad är påverkbart?

Trauma och psykisk sjukdom

Visa vägar 2017 Hälsa i Sverige

Bemötande aspekter för nyanlända.

Transkulturellt Centrum

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Antagen av Samverkansnämnden

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Välfärds- och folkhälsoprogram

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Cosmos. Eleonor Arén Hoda Abou El Oula Cosmos asyl- och integrationshälsan , Märstagatan 2 Uppsala

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Rätt till vård. Rätten till hälsa

Psykiatrin i praktiken

Vad är psykisk ohälsa?

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Att uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning. Maria Sundvall Webbinarium MIG-projektet

Migration och hälsa En omvärldsanalys utifrån Kunskapscentrum migration och hälsas uppdrag

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Att förstå psykisk ohälsa mot bakgrund av varje individs sociala och kulturella bakgrund

En god hälsa på lika villkor

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

SCB: Sveriges framtida befolkning

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Trauma och psykisk sjukdom

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Kunskapscentrum migration och hälsa

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Ensamkommande barn De mest utsatta!

VÅRD AV PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Utbildningskatalog. Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

Folkhälsopolitiskt program

Stadens sociala samband

Rätt till vård Rätten till hälsa. Carin Klefbom Transkulturellt Centrum

Fem fokusområden fem år framåt

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

Ensamkommande men inte ensamma

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version

Transkript:

Asylprocessens påverkan på hälsan Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Våren 2018

Asylsökande som siffror 17 % av världens flyktingar finns i Europa, majoriteten i världens utvecklingsländer 2017 ansökte knappt 187 000 personer om asyl i Tyskland, en minskning med närmare 100 000 jämfört med året innan. (Der Spiegel) Frankrike är näst efter Tyskland det land som tog emot flest i Europa, under 2017,i absoluta tal 100 000. (SR) Under 2017 sökte 25 666 personer asyl i Sverige (2016: 28 939, 2015: 163 000) (MIV) Prognos för antal asylsökande 2018: 24 000 ( MIV okt 2017)

Beskrivningar av migration och hälsa UNHCR om syriers hälsa: ledsenhet, sorg, rädsla, oro, grubbel, hopplöshet trötthet, oförklarade kroppsliga symtom, sömn- och aptitproblem tillbakadragande, aggressivitet Hassan, G Et al (2015). Culture, Context and the Mental Health and Psychosocial Wellbeing of Syrians: A Review for Mental Health and Psychosocial Support staff working with Syrians Affected by Armed Conflict. Geneva: UNHCR

Hälsans förutsättningar 1) I Ursprungslandet En heterogen grupp Kan komma från länder/områden med en tidigare välfungerande sjukvård som förändrats över tid. Kan komma från länder/områden med lite utvecklad sjukvård 2) Under flykt Nya trauman Ingen eller bristande tillgång till vård Försämring av sjukdomstillstånd. Förvärvar nya sjukdomar 3) I Sverige Lång väntetid Osäkerhet, nytt land utan socialt sammanhang Begränsad tillgång till vård Påverkar sjukdomspanoramat

Ovisshet och fruktan betydelse för hälsan Lång väntan på besked om asyl Brister i mottagandet kan ha större betydelse för hälsan än de utmaningar, svårigheter och trauman som själva flykten inneburit Avslag på asylansökan största riskfaktorn för depression. Villkor som kan innebära en ökad risk för psykisk ohälsa och en generell negativ hälsoutveckling. Ohälsan ökar i relation till längden av asylprocessen. Naturliga källor till återhämtning utarmas när man inte har möjlighet att vistas inom ramen för sin familj/ i sitt sociala sammanhang.

Röda Korsets högskola om Flyktingars hälsa: Depression, ångest och lågt välbefinnande Svagt socialt stöd Stress efter migrationen ökar ohälsan Speciellt utsatta är nyanlända kvinnor i medelåldern Tinghög P, et al (2016) Nyanlända och asylsökande i Sverige. En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Röda korsets högskola

Ny i och för vården Uppdämda vårdbehov Psykisk-somatisk ohälsa Trauma Osäkerhet om, när, var och hur man söker hjälp Hinder, fördröjningar, verkliga eller upplevda svårigheter med tillgänglighet till vård Tiden under asyl kan innebära att vissa vårdbehov inte anses kunna tillgodoses. Svårt att förstå ett nytt sjukvårdssystem Asylsökande och nyanlända väljer bort kontakter med vården på grund av upplevda/reella långa väntetider och krångliga vägar för vårdkontakter, språkproblem o brist på tolk.(förstudie F-kassan)

Vårdens möte med asylsökande Svårt att möta förväntningar på att få träffa läkare och på att få recept liksom intyg. Svårt att förklara sambandet mellan psykisk ohälsa och somatiska besvär Ibland aggressiva frustrerade asylsökande patienter Avsaknad av verktyg, kunskap och resurser gör det svårt att kunna ställa frågor om psykisk ohälsa. Rädsla att jobba med psykisk ohälsa hos dessa patienter. Kan ses som för komplexa fall Socialstyrelsen (2016) Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända

Sökmönster Asylsökande lägre vårdkonsumtion men, när de söker gäller det främst akutvård Asylboenden långt från vården, bristfälliga boendemiljöer, familjesituation försvårar vårdkontakter Trolig underkonsumtion av psykiatrisk vård Nyanlända söker tandvård främst för akuta besvär. Att främst söka akut vård och tandvård minskar möjligheten att ta del av annan vård och förebyggande insatser. Socialstyrelsen (2016) Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända

Människor som flytt En grupp med många friskfaktorer En grupp med många riskfaktorer som ackumuleras och förstärker varandra Locka till aktivitet och att vara ute, locka till inlärning av nya saker Se potentialen hos människor Skapa miljöer och villkor som är stödjande Skapa trygghet, delaktighet och samvaro. Fredrik Saboonchi, professor i Folkhälsovetenskap, Röda Korsets Högskola Medicinsk Vetenskap nr.1 2017 Anna-Clara Hollander, psykolog, med.dr. Medicinsk Vetenskap nr 1 2017

Flera råd från forskningen Fokusera på problem som har med postmigrationen att göra och inte enbart vad som hände i hemlandet och under flykt. Ge personcentrerad vård byggd på aktuella behov Lättillgänglig vård/stöd, erbjuden på ett kulturkänsligt sätt. Stärk förmågan till återhämtning och möjligheten till social inkludering Bambuns lag: Förmågan att resa sig efter svårigheter och trauma resiliens Hjälp genom att lära känna din patient. Var nyfiken på ett respektfullt sätt. Sök tillsammans med patienten vägar till återhämtning Var själv en väg till återhämtning Förlora inte hoppet! Cornelis Laban psykiatriker Nederländerna

Ett liv i Limbo om psykosocialt stöd till asylsökande i Skaraborg Viktigt att tidigt erbjuda psykosociala insatser för att förebygga och lindra och förbättra det psykiska välbefinnande Med relativt enkla insatser åstadkomma en positiv förändring i välbefinnandet hos dem som lever i en osäker och otrygg situation. Screening för att identifiera depression, PTSD och självskattade stressreaktioner. Stödsamtal Psykologisk första hjälpen Psykoedukation Hälsoinformation Stöd och hjälp med hänvisning till vården Psykosociala aktiviteter Kulturell briefing Januari 2018

Nyanländas beskrivning av hälsans utmaningar familjesplittring dålig ekonomi trångboddhet avsaknad av arbete språksvårigheter Nyanländas beskrivning av hälsofrämjande faktorer tryggheten i det nya landet arbete familjeåterförening bostad meningsfulla aktiviteter behärska språket Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (2016) ESF- projekt -Nyanländas rehabiliteringsbehov. Förstudie.

Nyanländas beskrivning av ohälsa Diabetes, högt blodtryck, hepatit, malaria, brist på vitamin D, gula febern och skabb/hudproblem. Allvarliga sjukdomar beskrevs som obotliga och dödliga: cancer, hiv, tuberkulos. Svårt att prata om psykisk ohälsa samt smittsamma och obotliga sjukdomar, rädd för att bli utstött, utpekad, stigmatiserad, isolerad, hamna utanför gemenskapen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (2016) ESF- projekt -Nyanländas rehabiliteringsbehov. Förstudie.

Migration och samband med diabetes Passivitet, minskad fysisk aktivitet tillgång till fettrik och sockerrik kost. Ohälsosam livsstil Hälsan får lägre prioritet då det gäller att klara vardagen Ökad risk för diabetes speciellt hos kvinnor Män förstadium till diabetes, högt blodtryck, övervikt Per Wändell senior professor i allmänmedicin

Motion och hälsa Utlandsfödda rapporterar i större utsträckning en sämre självskattad hälsa jämfört med personer födda i Sverige. En större andel av personer födda utanför Europa uppger att de nästan aldrig motionerar jämfört med övriga. Född utanför Europa: mindre positiv till att diskutera levnadsvanor med vårdpersonal. Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017 SKL Både omgivningens fysiska samt sociala miljö påverkar individers möjligheter att röra på sig Lägre tillit till sitt bostadsområde bland utrikes födda

Ekonomi och livssituation Sämre socioekonomiska förhållanden ger mindre inflytande över livssituationen och förmåga att ändra sina levnadsvanor Folkhälsomyndigheten årsrapport 2014 Ojämlikheter i hälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden. Kvinnor med kort utbildning, har den minst gynnsamma hälsoutvecklingen över tid. SKL(2014) Öppna jämförelser folkhälsa 2014

Ojämna villkor Utlandsfödda sämre hälsa än svenskfödda Ökad risk för psykisk ohälsa (depression, ångest, PTSD, sömnsvårigheter) Förtida dödlighet i åtgärdbara sjukdomar högre bland utlandsfödda tex. vad gäller hjärt- kärlsjukdom Fler rökare bland migranter Inte svenska som modersmål känner sig mindre informerad, respekterad och delaktig Socialstyrelsen (2011) Ojämna villkor för hälsa och vård -Jämlikhetsperspektiv på Hälso och sjukvården

Bas 1483 De nya svenskarnas röst! Hur upplever du att din allmänna hälsa är? Mycket dålig 1 2 3 4 Mycket bra 5 Sverige 6 10 29 34 21 2017 Gislaved 6 10 36 28 20 2017 Kvinna 6 10 33 34 18 2017 Man 7 10 25 33 24 2017 Med hjälp av UNHCR 3 3 39 29 26 Medelvärde 3,5 Invandrarindex 20 % 20

Nyanlända från Syrien är i undersökningen överrepresenterade bland dem som mår sämst. Av dem som mådde sämst kände en majoritet att de inte kunde påverka sin situation under tiden på Migrationsverkets boende. Av dem som mår sämst är en större andel lågutbildade 51% som gått i skola 9 år eller kortare tid (mot 33% i hela gruppen) Av de nyanlända som mår sämst anger 38% att de någon gång blivit nekade sjukvård. Mer än hälften anger att de någon gång behövt söka tandvård men inte gjort det.

Gemensamma utmaningar Vård ges inte på lika villkor - hinder för patienten att nå vården - patientgrupp med annat sökmönster - problem med följsamhet patienten har inte råd att lösa ut sin medicin patienten förstår inte vikten av återbesök med uppföljning - behov av flexibla mottagningstider och annat sätt att få kontakt än automatiska telefonväxlar Socialstyrelsen (2016) Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända

Migration -Hälsorisker och Friskfaktorer Vårdpersonal uttrycker oro för hälsoutvecklingen på längre sikt med en utmaning för hälso- och sjukvården. Riskfaktorer anses vara: Svåra livsvillkor som asylsökande, nyanländ och papperslös. Friskfaktorer anses vara: Bra integrering Sysselsättning Boende Familjeåterförening Övriga förutsättningar i samhället Förebyggande insatser och preventivt folkhälsoarbete Socialstyrelsen (2016) Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. Slutrapport.

Barns otrygghet Rädda Barnen om Syrien: 4 av 5 barn oroliga och ledsna. Risk för psykisk ohälsa. Krävs insikt om detta inom hälso och sjukvården under flykt och i mottagarland. Barnombudsmannen och svenska skolsköterskor: Största hälsoproblemet bland barn är psykisk ohälsa. Förvärras under vistelsen i Sverige är speciellt märkbar hos barn i asylprocess. Fysiska problem avhjälps snabbt men psykisk ohälsa förblir obehandlad. Thomas Lerner Organisationen War Child

Så tråkigt, så sorgligt nya möjligheter - härligt Varje plats där du har vänner är ditt land, och varje plats där du får kärlek är ditt hem Tibetanska talesätt