Slutrapport Vintercyklist 2016/2017 Ett projekt inom Hållbart resande väst

Relevanta dokument
Slutrapport Vintercyklist 2018/2019 Ett projekt inom Hållbart resande väst

Slutrapport Vintercyklist 2017/2018 Ett projekt inom Hållbart resande väst

Sthlm Vintertramp

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

Det går att förändra!

Utvärdering Vintercyklisten 2013/2014

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Verksamhetsplan för kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst 2018

SLUTRAPPORT RESVANEUNDERSÖKNING 2017

Hållbart resande väst Årsberättelse och verksamhetsuppföljning 2017

SUMO: Pedal for Medal Av: Emma Ödling

Verksamhetsplan år 2019 för kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst

Hela Dalarna Cyklar utmaningen

Sammanfa2ning sta6s6k över deltagande. 11 kommuner totalt 258 anmälda klasser elever km 32,35 ton CO2

Buss ohoj! - Slutrapport Ett projekt inom Hållbart resande väst

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Attityd: Att bilister i Umeå ska fundera och reflektera kring sitt bilresande.

Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

Uppföljning På egna ben 2012

Vintertramparna 2013/2014

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

En hälso- och miljöaktivitet för arbetsplatser

Rapport från Hälsotrampare Kronoberg Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin

Hållbart resande väst. Fyrbodals infra/koll nätverk

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Det vinnande Skånelaget Kävlinge HK F99. Utvärdering av Klimatmatchen 2013 i Skåne. November 2013, Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

AB Handelns Utredningsinstitut September Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

Den här maskinen är fantastisk

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Resultat från webbenkät

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Hållbart resande väst Årsberättelse och verksamhetsuppföljning 2018

Ökad Kollektivtrafikandel -en strategi för att nå "Uthållig tillväxt" Per Kristersson, GR

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Uppföljning. På egna ben 2014

Bästa cykelstället. jonkoping.se

Trafiksäkerhet för barn och unga

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Uppföljning Nyanställda 2014

Ungas internetvanor och intressen 2015

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Uppföljning av klimatväxlingsprogram 2018

testcyklisterna om att byta från bil till cykel

Gästnattsrapport oktober Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Feychting tel Avdelningen för Strategisk Trafikplanering

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR (080911)

Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.

Gästnattsrapport juli Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Ranking Göteborg Företagsklimat

Cykel nöjdhetsmätning

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Gästnattsrapport augusti Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Testresenär Startmöte höst Page 1

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

Gästnattsrapport november Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Koncept för elcykelpooler för VGR

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Rapport Skolbio Västra Götalandsregionen 2017

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten

Gästnattsrapport juni Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

ARBETSMATERIAL MARS Gång- och cykelvägsplan

Projektplan Cykelsommar Vad är det?

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

VisitDenmark. Tyck till om Danmark - September ServCheck

Rapport Passivhusdagarna 2009

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Uppföljning På egna ben

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Gästnattsrapport september Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

Per Hansson projektledare

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun

Informationskampanj 2014 UTHÅLLIG KOMMUN Etapp 3

Gästnattsrapport december Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Strategi för mer cykling

Transkript:

Slutrapport Vintercyklist 216/217 Ett projekt inom Hållbart resande väst

Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Aktivitetsmål... 4 Resultat... 4 Beteendemål... 5 Resultat... 5 Effektmål... 5 Resultat... 5 Målgrupp... 5 Aktiviteter... 6 Aktivitet 1. Projektstart (apr sep)... 6 Aktivitet 2. Rekrytering av Vintercyklister (sep nov)... 6 Aktivitet 3. Uppstartsmöten i kommunerna (dec)... 6 Aktivitet 4. Vintercykling (dec... 6 Aktivitet 5. Inspiration till Vintercyklister (dec... 6 Aktivitet 6. Spridning (sep 216 mar 217)... 6 Aktivitet 7. Projektledning (apr 216 apr 217)... 6 Aktivitet 8. Utvärdering (vår år 1 och vår år 2)... 6 Resultat... 7 Antal deltagare:... 7 Fördelning mellan kommunerna:... 7 Rapportering från deltagare... 7 Svarsfrekvens... 7 Cyklade kilometer... 8 Cykeldagar... 8 Klimateffekt... 9 Frågor med öppna svar... 1 När du inte cyklade, vilken vad den vanligaste anledningen?... 1 Har du några synpunkter på vinterväghållning eller annat som påverkar din cykling?... 1 Utvärdering deltagare... 1 Hur hörde du talas om projektet?... 11 Hur mycket har du i genomsnitt cyklat under projektperioden?... 11

När du inte cyklade, vilket var då ditt huvudsakliga färdsätt?... 11 Har du kört omkull under projektperioden?... 12 Om du har kört omkull har det påverkat ditt cyklande?... 12 Vad tycker du om vinterväghållningen för cyklister generellt?... 12 Hur troligt är det att du kommer cykla nästa vinter?... 13 Har någon annan i din bekantskapskrets eller familj följt ditt exempel och börjat vintercykla?. 13 Har vintercyklandet påverkat din hälsa i positiv riktning?... 13 Frågor med öppna svar... 14 Om du varit med i en olycka, vad hände och hur har det påverkat ditt cyklande?... 14 Har du någon annan kommentar eller övrigt medskick kring projektet?... 14 Utvärdering projektledare... 14 Hur upplever du att projektledningen från Hållbart resande väst har fungerat?... 14 Vad har fungerat bra och mindre bra?... 15 Hur kan projektledningen förbättras till nästa år?... 15 Hur har ni genomfört rekrytering av deltagare?... 15 Framtiden... 15 Utvärdering deltagare 215/216 1 år senare... 15 Hur många dagar i veckan har du under vintern 216/217 i genomsnitt... 15 När du inte cyklade vilket var då ditt huvudsakliga transportsätt?... 16 Har familjemedlemmar eller vänner också vintercyklat till följd av ditt deltagande i projektet? 16 Upplever du att det känns lättare att cykla under vintertid efter att du deltog i projektet?... 16 Upplever du att du känner dig piggare när du cyklar ofta?... 17 Upplever du att du känner dig gladare när du cyklar ofta?... 17 Avslutningsvis... 17 Kontaktuppgifter... 18

Bakgrund Under hösten och vintern 216 217 drev Västra Götalandsregionens och Region Hallands kompetens- och projektplattformen Hållbart resande väst (HRV) tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) projektet Vintercyklist för kommuner i Västra Götaland och Halland. Syftet med projektet var att öka andelen cyklister som använder cykeln som transportmedel även under vinterhalvåret, istället för att övergå till bil eller kollektivtrafik. Projektet drivs för andra året och är en fortsättning av Vintercyklisten från 215 216. Projektet drevs genom att 12 kommuner rekryterade invånare med hjälp av kommunikationsmaterial, samt erbjöd deltagarna dubbdäck och reflexväst. Byte av däck samt service ingick även i projektet. Som motprestation åtog sig de deltagande vintercyklisterna att cykla mist 3 dagar i veckan under månaderna december, januari och mars. Deltagarna har varannan vecka, via ett webbformulär, svarat på frågor som rör vintercykling. Totalt deltog 246 cyklister i projektet. Med hjälp av filmen som togs fram under projektperioden 215 216 kunde projektets syfte och mål på ett enkelt sätt spridas. Utöver filmen togs en illustration fram som spreds, bland annat via kommunernas hemsidor. Illustrationen och annat marknadsföringsmaterial kommer att användas även under kommande projektperioder. Utvärdering sker en gång direkt efter cykelperiodens avslut (mars/april) och ytterligare efter ett år. I denna rapport finns en utvärdering av förra årets projektdeltagare som skett cirka ett år efter avslutad cykelperiod. En sådan utvärdering görs även nästa år med detta årets deltagare. Projektet är tänkt att vara återkommande och planering pågår för projektperioden 217 218. Projektet har även drivits för 1 anställda inom Västra Götalandsregionen och presenteras i en separat rapport och är därför inte inkluderat i denna slutrapport. Syfte Syftet med projektet var att öka andelen cyklister som använder cykel även under vinterhalvåret, vilket kan bidra till mer hållbara persontransportmönster i Västra Götalands län och Hallands län för att därigenom minska klimatpåverkan. Ytterligare ett syfte var att få in synpunkter på vinterväghållningen som kunde ge underlag till förbättringsåtgärder i kommunerna. Mål Aktivitetsmål Under vintercyklistperioden 216 217 skulle: 12 kommuner delta i projektet I genomsnitt 2 cyklister i varje kommun delta, totalt ett antal om 24 deltagare Lokalmedia för varje kommun uppmärksamma projektet Varje Vintercyklist åta sig att cykla minst tre dagar i veckan och rapportera detta Resultat 12 kommuner deltog i projektet I genomsnitt har 2,5 cyklister deltagit, totalt 246 deltagare Lokalmedia samt delregionala radiokanaler har uppmärksammat projektet Se diagram nedan för deltagarnas rapportering

Beteendemål Under vintercyklistperioden 216/217 skulle: 1 % av alla Vintercyklister uppge vid cykelperiodens slut att de upplever att de har bättre möjligheter att cykla under vintern än innan projektet 6 % av Vintercyklisterna uppleva att vinterväghållningen är välfungerande 1 % av Vintercyklisterna ska inte ha råkat ut för någon olycka under cykelperioden 15 medieinslag göras om projektet i lokal, regional och nationell media Resultat 85% anger att vinterväghållningen är bra eller mycket bra 9% anger att de varit med om en olycka och 6% anger att det påverkat deras cykling 8 sparade artiklar finns hos GR tillsammans med ett pressmeddelande och två radiointervjuer Effektmål Projektet ska leda till att: 8 % av Vintercyklisterna ett år efter deltagande cyklar ungefär lika mycket som de gjorde under projektet 8 % av de cyklister som cyklar vintertid nästa vinter tycker att vinterväghållningen är välfungerande Och på lång sikt till att: Minska klimatpåverkan genom att allt fler invånare i deltagande kommuner utvecklar mer hållbara resmönster Resultat 6% av vintercyklisterna från projektperioden 215 216 anger att de cyklat i snitt 3 eller fler dagar i veckan under vintern 216 217 Målgrupp Projektet har två primära målgrupper och en sekundär: Primär målgrupp: Kommuner i Västra Götaland och Halland. Kommunerna har en avgörande roll i projektet i form av lokala projektledare och marknadsförare av projektet gentemot invånare och lokalmedia. Invånare i de deltagande kommunerna. Invånarna, som under projektet blir Vintercyklister, är de som genomför en beteendeförändring och slutligen bidrar till att projektets mål och syfte uppnås. Sekundär målgrupp Media. För att öka medvetenheten om projektet hon kommunerna, inspirera till beteendeförändring hos allmänheten och visa på projektet nytta är mediauppmärksamhet viktig. Beslutsfattare i kommuner och på arbetsplatser tar också intryck av media och positiv bevakning kan leda till att fler kommuner och arbetsplatser anmäler sig till projektet.

Aktiviteter Projektet har varit uppdelat i följande aktiviteter: Aktivitet 1. Projektstart (apr sep) Rekrytering av kommuner. Sammanställning av informations- och marknadsföringsmaterial till kommuner. Startmötet hölls i slutet av augusti. Lokalmedia informerades av kommunprojektledarna samt via pressmeddelande från Västra Götalandsregionen. Upphandling av däckbyte och startpaket påbörjades även under denna period. Aktivitet 2. Rekrytering av Vintercyklister (sep nov) Kriterier för Vintercyklister arbetades fram av kommunala projektledare i samråd med projektledningen. Kommunerna marknadsförde projektet lokalt och rekryterade vintercyklister. I urvalet eftersträvade många en jämn könsfördelning, spridning i ålder och engagemang baserat på motiveringarna deltagarna lämnade. Aktivitet 3. Uppstartsmöten i kommunerna (dec) Varje kommun ansvarade för att arrangera ett eventuellt uppstartsmöte. Då den mobila cykelservicen inte besökte alla deltagande kommuner var det för vissa inte lika naturligt att samordna en gemensam träff. Några kommunala projektledare anordnade istället en inspirationsträff där cyklisterna fick möjlighet att träffa projektledaren, samt varandra. Aktivitet 4. Vintercykling (dec Vintercyklisterna cyklade minst tre dagar i veckan och rapporterade varannan vecka via ett webbformulär om upplevelsen, samt vinterväghållningen. De kommunala projektledarna ansvarade för att skicka ut länk till vintercyklisterna samt hantera inkomna synpunkter. Aktivitet 5. Inspiration till Vintercyklister (dec Några av kommunerna genomförde inspirationsträffar för cyklisterna. Aktivitet 6. Spridning (sep 216 mar 217) Spridning har gjorts enligt en separat kommunikationsplan som tog fram i början av projektet. En del av kommunikationsplanen innehöll spridning av filmen som togs fram föregående år genom annonser på Facebook och Youtube. Enligt den statistiken har filmen (via Facebook) nått ut till 65 429 personer, den har visats 5 939 gånger och nått 287 interaktioner. Filmen har även visats nästan 9 2 gånger på Youtube. Projektet har även uppmärksammats ett flertal gånger i media, artiklar och radiointervjuer finns sparade hos GR. Aktivitet 7. Projektledning (apr 216 apr 217) Projektledningen pågick löpande under projektet. Aktiviteten omfattade administration, kommunikationsarbete, problemlösning, framtagning av material vid behov, rapportering samt framtagande av nästa års projekt- och kommunikationsplan Aktivitet 8. Utvärdering (vår år 1 och vår år 2) Utvärdering av projektets uppställda mål sker dels efter projektavslut, dels ett år efter projektavslut. En utvärdering för föregående års cyklister har också genomförts och finns redovisad i denna rapport.

Resultat Antal deltagare: 1325 anmälningar gjordes till kommunerna. Av dem valdes 246 deltagare ut till projektet. Fördelning mellan kommunerna: Kommun Antal ansökningar Antal deltagare Ale 5 1 Alingsås 2 6 Borås 185 22 Kungsbacka 186 2 Lerum 55 32 Lidköping 186 3 Mellerud 23 32 Mölndal 258 4 Stenungsund 23 2 Trollhättan 62 14 Varberg 216 42 ViQ 5 5 Öckerö 56 15 Totalt 1325 246 Rapportering från deltagare Under projektets gång har 6 rapporteringstillfällen om 2 veckor vardera gjorts, samt 1 rapportering för endast 1 vecka. Då alla rapporteringsperioder ingår är det viktigt att komma ihåg att den sista perioden endast gäller för en vecka. I rapporteringsformulären har deltagarna berättat hur många kilometer och dagar de cyklat, och om de har några övriga kommentarer till kommunen eller projektledarna. Några av deltagarna har även besvarat vad den vanligaste orsaken var till att de inte cyklat som planerat under perioden. Nedan visas sammanställningarna av deras svar. Totalt har 1524 svar rapporterats in under projektets gång. Svarsfrekvens För att ge en mer rättvis bild av rapporteringarna är det även viktigt att se till svarsfrekvensen. Antal cyklade kilometrar, antal dagar och diagrammen för minskade klimatutsläpp är därför endast baserat på de inkomna svaren. Nedan redovisas deltagarnas svarsfrekvens för rapporteringsperioderna. Svarsfrekvens per cykelperiod 3 25 2 15 1 5 1% 99% 97% 94% 84% 78% 245 243 238 232 26 192 168 1 (19 dec - 1 2 (2 jan - 15 3 (16 jan - 29 4 (3 jan - 12 5 (13 feb - 26 6 (27 feb - 12 68% 7 (12 mar - 19 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Antal svar Procent svar

Cykeldagar Kilometer Kilometer 217-5-9 Cyklade kilometer Nedan redovisas summan och genomsnittlig distans av deltagarnas cyklade kilometrar fördelat över varje cykelperiod. Under hela cykelperioden har cyklisterna sammanlagt cyklat 92 27 kilometer. Cyklade km (totalt) 2 15 12 551 14 5 16 374 14 89 12 773 13 686 1 7 73 5 1 (19 dec - 1 2 (2 jan - 15 3 (16 jan - 29 4 (3 jan - 12 5 (13 feb - 26 6 (27 feb - 12 7 (12 mar - 19 Cykelperiod Cyklade km (genomsnitt/person) 8 6 51 58 69 64 62 72 46 4 2 1 (19 dec - 1 2 (2 jan - 15 3 (16 jan - 29 4 (3 jan - 12 5 (13 feb - 26 6 (27 feb - 12 7 (12 mar - 19 Cykelperiod Cykeldagar Nedan redovisas summan och genomsnittet för de dagar deltagarna cyklat. Observera även här att cykelperiod 1 6 är för två veckor, och cykelperiod 7 endast är för en vecka. Deltagarna har enligt den inrapporterade informationen cyklat mer än projektmålet om 3 dagar i veckan. De första rapporterna visade att deltagarna cyklat i medel 6 dagar per varannan vecka, vilket är i snitt tre dagar vi bett om, men därefter ökar antalet cykeldagar per vecka. Rapporteringsomgång nummer 7 visar att de som besvarat formuläret i genomsnitt cyklat 5 dagar under en vecka, till skillnad för 8 dagar som mest under två veckor. 2 1 5 1 5 Antal dagar per cykelperiod (totalt) 1 796 1 46 1 536 1 651 1 412 1 436 838 1 (19 dec - 1 2 (2 jan - 15 3 (16 jan - 29 4 (3 jan - 12 5 (13 feb - 26 6 (27 feb - 12 7 (12 mar - 19 Cykelperiod

Kilogram koldioxidutsläpp Kilogram koldioxidutsläpp Cykeldagar 217-5-9 8 6 6 Antal dagar per cykelperiod (genomsnitt) 6 8 7 7 8 5 4 2 1 (19 dec - 1 2 (2 jan - 15 3 (16 jan - 29 4 (3 jan - 12 Cykelperiod 5 (13 feb - 26 6 (27 feb - 12 7 (12 mar - 19 Klimateffekt Naturvårdsverkets schablonvärde för att beräkna trafikens klimatpåverkan är,16 kg/km. 1 Tillsammans har deltagarna under projektperioden cyklat totalt 92 27 km, eller i genomsnitt 374 km per person. Detta motsvarar en minskning om 6 kg koldioxidutsläpp per deltagare. Eftersom svarsfrekvensen varierar över rapporteringsperioderna är 6 kg per person något missvisande. Nedan redovisas istället den beräknade minskningen av summan för varje period, samt genomsnittet för antalet svar under perioden. Sammanlagt motsvarar de inrapporterade cyklade kilometrarna 14 724 kg, eller 14,7 ton, koldioxidutsläpp under 13 veckor. Minskning co2 utsläpp (kg) 3 2 5 2 1 5 1 5 2 8 1 (19 dec - 1 2 248 2 (2 jan - 15 2 62 3 (16 jan - 29 2 382 4 (3 jan - 12 Cykelperiod 2 44 2 19 5 (13 feb - 26 6 (27 feb - 12 1 232 7 (12 mar - 19 12 1 8 6 4 2 8 1 (19 dec - 1 9 2 (2 jan - 15 Co2 minskning/person (kg) 11 3 (16 jan - 29 1 1 4 (3 jan - 12 Cykelperiod 5 (13 feb - 26 11 6 (27 feb - 12 7 7 (12 mar - 19 1 https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/miljoledning/rev-emissionsfaktorerfor-koldioxidutslapp-o-metadata.pdf (Personbil generell)

Frågor med öppna svar När du inte cyklade, vilken var den vanligaste anledningen? Semester och skulle inte till jobbet. Ensam med hämtning och lämning vid dagis. Regn på tvären. Tjänsteresa annan ort eller jobbat hemma. Resor med kollektivtrafik i anslutning till hemresa och kan inte ta med cykeln där. Ärende efter arbetet. Har du några synpunkter på vinterväghållning eller annat som påverkar din cykling? Dålig belysning på cykelvägarna Snön på vissa större vägar inne i stan plogas upp på själva cykeldelen. Kunde vara kul att ha ett peppmöte eller nåt sånt för att få folka att hålla igång cyklingen. Men även att folk kan cykla tillsammans om man tycker det är läskigt/obehagligt att cykla själv när det är mörkt. Skönt att de börjat vårstäda cykelbanorna tidigt. Gruset är som gjort för punktering, inte kul. Mer konsekvent användning av sopsalt. Gruset skapar osäkrare vägar samt ökade tillfällen med punkteringar. Har endast en mycket kort sträcka som består av cykelväg, till arbetet. Övriga vägar är det mycket grus på (mycket vass sådan). Oro inför punktering. För mycket grus på cykelvägarna. Det skulle vara bra om det målas streck för att skilja fotgängare och cyklar på den nya gång- och cykelbanan. Lyssna till behoven av att säkra gång- och cykeltrafik. En aning för mycket grus på vissa cykelbanor för det blir lite instabilt att cykla. Många kommentarer som inkommit handlar om att gruset som använts har varit för vasst, som dessutom har lett till punktering för några. Den andra synpunkten som inkommit handlar om cykelbelysning, både när belysning varit trasig samt en önskan om mer cykelbelysning för att skapa en säker känsla före soluppgång och efter solnedgång under vintermånaderna. Utvärdering deltagare Efter hela cykelperiodens avslut har deltagarna besvarat en utvärdering av projektet där frågor gällande resvanor, hur mycket de i genomsnitt cyklat under projektet, hur de hörde talas om projektet och vad de tycker om vinterväghållningen ställdes. Utvärderingen har något lägre svarsfrekvens än önskat. Endast 158 personer av projektets 246 deltagare har besvarat enkäten, vilket resulterar i 64%. Nedan visas resultaten av de inkomna svaren.

Hur hörde du talas om projektet? Kommunens hemsida (31%), Lokaltidning, radio (23%), Via bekant eller kollega (21%), Sociala medier (17%), Annat (8%). Antal av "Hur hörde du talas om projektet?" Via bekant eller kollega 33 Sociala medier 27 Lokaltidning, radio 36 Kommunens hemsida 49 Annat 13 1 2 3 4 5 6 Hur mycket har du i genomsnitt cyklat under projektperioden? 5 eller fler dagar per vecka (18%), 4 dagar per vecka (65%), 3 dagar per vecka (3%), 2 dagar per vecka (9%), 1 dag per vecka eller mindre (1%). Antal av "Hur mycket har du i genomsnitt cyklat under projektperioden?" 29 65 2 15 47 1 dag per vecka eller mindre 2 dagar per vecka 3 dagar per vecka 4 dagar per vecka 5 eller fler dagar per vecka När du inte cyklade, vilket var då ditt huvudsakliga färdsätt? Själv i bil (49%), Bil ihop med andra (2%), Kollektivtrafik (2%), Till fots (1%) Antal av "När du inte cyklade, vilket var då ditt huvudsakliga färdsätt?" 16 78 32 Till fots Kollektivtrafik Bil ihop med andra Själv i bil 32

Har du kört omkull under projektperioden? Ja (9%), Nej (91%). Antal av "Har du kört omkull under projektperioden?" 14 Ja Nej 144 Om du har kört omkull har det påverkat ditt cyklande? Nej (94%), Ja, jag är mer försiktig (6%). Antal av "Om du har kört omkull har det påverkat ditt cyklande?" 1 Ja, jag är mer försiktig Nej 148 Vad tycker du om vinterväghållningen för cyklister generellt? Dålig (2%), Varken eller (13%), Mycket bra (23%), Bra (62%). Antal av "Vad tycker du om vinterväghållningen för cyklister generellt?" 2 3 Bra 37 98 Mycket bra Varken eller Dålig

Hur troligt är det att du kommer cykla nästa vinter? Inte alls troligt (2%), Ganska troligt (1%), Mycket troligt (88%). Antal av "Hur troligt är det att du kommer cykla nästa vinter?" 16 3 Mycket troligt Ganska troligt Inte alls troligt 139 Har någon annan i din bekantskapskrets eller familj följt ditt exempel och börjat vintercykla? Ja (27%), Vet inte (16%), Nej (57%). Antal av "Har någon annan i din bekantskapskrets eller familj följt ditt exempel och börjat vintercykla?" 25 Nej 43 9 Ja Vet inte Har vintercyklandet påverkat din hälsa i positiv riktning? Nej (24%), Ja, jag upplever att jag mår bättre (3%), Ja, jag känner mig piggare (36%), Ja, jag har varit mindre sjuk än vanligt (9%). Antal av "Har vintercyklandet påverkat din hälsa i positiv riktning?" 38 48 15 57 Ja, jag har varit mindre sjuk än vanligt Ja, jag känner mig piggare Ja, jag upplever att jag mår bättre Nej

Frågor med öppna svar Om du varit med i en olycka, vad hände och hur har det påverkat ditt cyklande? Bilister som inte ser när man kommer och kör ut framför. Det händer hela tiden incidenter med bilar. Idag blev jag exempelvis påkörd av en taxibil. Har du någon annan kommentar eller övrigt medskick kring projektet? Bra initiativ det går bra att vintercykla! jag har aldrig haft dubbdäck tidigare men är glad att jag fått möjlighet att prova dessa, men det blir ju helt klart lite tyngre att trampa men väldigt bra att ha de dagar vädret är snö och is. Bra med regelbunden uppföljning, hjälpte till att prioritera cyklingen. Tack för att jag fick möjligheten att bli vintercyklist, hade varit tveksamt om jag satsat på det utan projektet. Det var bra att kunna skicka information direkt till kommunen om vinterväghållningen och hoppas det ska ge resultat. Synd att däcken kom lite sent. Tycker att hela projektet har varit blekt man har inte att man varit med i ett cykelprojekt vad går projektet ut på då? Utvärdering projektledare Efter den genomförda projektperioden ombads de kommunala projektledarna att fylla i en utvärderingsenkät. 1 av projektets 13 projektledare besvarade enkäten vilket innebär en svarsfrekvens om 77%. Nedan redovisas deras svar. Hur upplever du att projektledningen från Hållbart resande väst har fungerat? Här avser vi information/kommunikation inför och under projektet, stöttning i genomförandet och upphandling. Antal av "Hur upplever du att projektledningen från hållbart resande väst har fungerat?" 3 5 Bra Mindre bra Mycket bra 2

Vad har fungerat bra och mindre bra? Mindre bra att ingen väst med specifikt tryck för vintercyklisterna togs fram (gjorde alla cyklisterna helt anonyma på våra gator vilket också gjorde att alla marknadsföringsfördelarna försvann. Bra info, snabba svar, bra upplägg på projektet. Mera stöd förra året med påminnelser och mallar. Skönt att upphandlingen har gjorts centralt av er. Som jag förstått det så fungerade däckbytet bra här när cyklisterna själva fick boka tid med Sportson och byta där istället för ett gemensamt tillfälle. Egentligen bra men det blev inte bra med upphandlingen och kommunikationen mellan kommunen, VGR och Sportson. Det har varit lite oklart gällande vad som förväntas göras av kommunen respektive projektledningen. Det tog ganska lång tid och var rörigt kring beställning av däck. Hur kan projektledningen förbättras till nästa år? Ett tydligare tidsschema, gärna där kommunerna får önska om vilket datum de vill ha cykelservice på plats för däckbyte. Tydliggör hur, vad och när vilken aktör ska göra vad. Påminnelse till cyklister. Hur har ni genomfört rekrytering av deltagare? Flera av svaren innehåller spridning av projektet via Facebook, tidningsannonser, kommunens hemsida och Instagram. Några har även använt kommunens intranät. Framtiden Hälften av de kommunala projektledarna säger att de vill vara med nästa år igen, hälften svarar att de kanske vill vara med. Utvärdering deltagare 215 216 1 år senare Som en del av projektet skickas även en utvärdering ut till deltagarna ett år senare. Av de 16 cyklister som deltog i projektet 215 216 svarade 63 personer på enkäten, dvs 58%. Nedan redovisas deras svar. Hur många dagar i veckan har du under vintern 216 217 i genomsnitt Antal av "Hur många dagar i veckan har du i genomsnitt..." 16 14 12 1 8 6 4 2 Antal av Cyklat Antal av Gått Antal av Åkt kollektivtrafik Antal av Åkt bil dagar 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar

När du inte cyklade vilket var då ditt huvudsakliga transportsätt? Bil (69%), Gått (14%), Kollektivtrafik (15%), Sprungit (2%). Antal av "När du inte cyklade, vilket var då ditt huvudsakliga transportsätt?" 9 1 Bil 8 41 Gått Kollektivtrafik Sprungit Har familjemedlemmar eller vänner också vintercyklat till följd av ditt deltagande i projektet? Ja, flera stycken! (1%), Kanske någon (44%), Nej, inte vad jag vet (49%) Antal av "Har familjemedlemmar eller vänner också vintercyklat till följd av ditt deltagande i projektet?" 6 29 26 Ja, flera stycken! Kanske någon Nej, inte vad jag vet Upplever du att det känns lättare att cykla under vintertid efter att du deltog i projektet? Här har deltagarna besvarat frågan genom en 1-gradig skala där 1 är lågt, och 1 högt. Antal av "Upplever du att det känns lättare att cykla under vintertid efter att du deltog i projektet?" 2 15 1 8 11 15 9 5 3 3 4 3 4 2 3 4 5 6 7 8 9 1

Upplever du att du känner dig piggare när du cyklar ofta? Här har deltagarna besvarat frågan genom en 1-gradig skala där 1 är lågt, och 1 högt. 25 2 15 1 5 Antal av "Upplever du att du känner dig piggare när du cyklar ofta?" 1 2 4 4 3 5 6 7 8 9 1 2 8 2 Upplever du att du känner dig gladare när du cyklar ofta? Här har deltagarna besvarat frågan genom en 1-gradig skala där 1 är lågt, och 1 högt. 25 2 15 1 5 Upplever du att du känner dig gladare när du cyklar ofta? 3 5 6 7 8 9 1 Avslutningsvis Sammanfattningsvis har projektet uppnått stora delar av de uppsatta målen inom ramarna för projektoch kommunikationsplanen. Svarsfrekvensen för rapporteringarna har varit bra då det även är möjligt att se vissa mönster. Då många av deltagarna (69% från förra året och 49% av årets deltagare) anger att det vanligaste färdsättet varit att åka själv i bil, visar på att projektet i stor grad når rätt målgrupp. Precis som föregående år är det intressant att lite mer än en fjärdedel har svarat att någon i deras bekantskapskrets eller familj har börjat vintercykla. Det är också glädjande att många besvarar hälsofrågorna med positiva svar och att 88% av de som svarat anger att det är mycket troligt att de kommer cykla nästa vinter igen. Vad gäller utvärderingen från projektledarna är det många intressanta förslag och kommentarer som inkommit. Detta är ett projekt som kan utvecklas och mycket kommer att tas med till nästa projektomgång. Främst är svaren på frågan om vad som har varit bra och mindre bra mest givande för projektutvecklingen.

Kontaktuppgifter Projektledare GR/Hållbart resande väst Anna Gustafsson 31-335 53 34 Anna.gustafsson@grkom.se Projektledare deltagande kommuner Ale Caroline Rundlöf Caroline.rundlof@ale.se Alingsås Jonas Dahl Jonas.dahl@alingsas.se Borås Maria Albertsson Maria.albertsson@boras.se Borås ViQ Karin Ryberg Karin.ryberg@vgregion.se Kungsbacka Olivia Hägglöf Olivia.hagglof@kungsbacka.se Sara Hedenskog Sara.hedenskog@kungsbacka.se Lerum Martin Elofsson Matin.elofsson@lerum.se Lidköping Dennis Tomazic Dennis.tomazic@lidkoping.se Mellerud Patrik Tellander Patrik.tellander@mellerud.se Mölndal Emma Sjögren Emma.sjogren@molndal.se Stenungsund Cecilia Wideman Cecilia.wideman@stenungsund.se

Trollhättan Johan Andersson Johan.andersson@trollhattan.se Varberg Karin Nyberg Karin.nyberg@varberg.se Öckerö Tanja Barrett Tanja.barrett@ockero.se Sofia Enström Sofia.enstrom@ockero.se