Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg

Relevanta dokument
SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Inför avtalsrörelsen Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Lönebildning och medling

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

OKTOBER Konkurrenskraft för välstånd och jobb

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

Lönebildning för en ny tid

Avtalskonferens Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017

Utgångspunkter Avtal 17

Avtals EXTRA. Reallöneökningar, utbyggd deltidspension och låglönesatsning i fackens gemensamma avtalskrav.

Lönebildning i ny miljö. Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-2017

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

En fullmatad rapport

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Industrins lönenormering kan och bör reformeras. Lars Calmfors Sekos personaldagar 22/

Ekonomiska bedömningar

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Yrkanden Gruventreprenadavtalet

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Kvartalsrapport 2018:2 stark tillväxt och historiskt få uppsagda

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

AVTAL Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL

Inför avtalsrörelsen 2017

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Förslag till inriktningsbeslut - Sid 1(5)

Är det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07

Industrin ska sätta märket varför då? Vad är märket? Vem sätter märket? Kan någon annan sätta märket? Varför just industrin? Hur sätts märket?

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

En starkare arbetslinje

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna Seko Arbetsgivarverket

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Befolkningen ökar kraftigt

Avsiktsförklaring 16 augusti 2011

April 2014 prel. uppgifter

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Ordlista om lönebildning

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Förbundskrav utväxlade den 5 februari års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Ordlista för avtalsrörelsen

GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2016

AVTAL Industrins konkurrenskraft avgör AVTAL

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet. Historik

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Avtal 2013 LOs lönekrav 2013 LO-förbundens gemensamma lönekrav inför avtalsrörelsen 2013 Krav för mer jämställda löner

Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM

ANFÖRANDE. Lönebildning och penningpolitik

Avtals EXTRA. Hög anslutningsgrad och sammanhållning är viktigast när arbetsgivarna. försämringar i avtalen. Vi är starkast tillsammans!

Vår syn på lönebildning

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega Tjänsteförbunden Bransch Spårtrafik

Gemensamma krav inför Avtal 2017

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Utgångspunkter för AVTAL16

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Avtalsrörelsen Februari 2012

Bästa möjliga. om lönebildning och samhällsekonomi

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Utvecklingen fram till 2020

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Avtal 2016 rörelsen är igång

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Vårdföretagarnas avtalskrav 2012 gällande bransch Äldreomsorg (F) Kommunal

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Lönepolitisk plattform

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014

Utmaningar för den svenska lönebildningen. Lars Calmfors Civilekonomerna 7/9-2017

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Inför avtalsrörelsen 2016

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

2007 års avtalsrörelse. Hotell och Restaurangfackets yrkanden för kollektivavtal träffade med Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Transkript:

Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg

AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället för lagstiftning Sverige har 110 avtalsparter 50 arbetsgivarorganisationer och 60 fackliga organisationer - som ingår cirka 650 kollektivavtal.

Den svenska arbetsmarknaden -70 och -80 talen var präglade av luft i lönekuverten Industriavtalet kom till 1997 Starta förhandlingar tre månader innan avtalen löper ut Skall vara klart innan gamla avtalen löper ut OPO:s Industrin sätter märke 3

Industriavtalet Kostnadsutvecklingen på mycket mer ansvarsfull nivå Reallöneökningar ca 60 % 4

Industrinormeringen Utvärdering Har detta varit ett bra sätt att arbeta? Skall vi fortsätta att arbeta på detta sätt? I så fall vem skall sätta märket? Den internationellt konkurrensutsatta sektorn skall gå först = den som har bäst förutsättningar att ingå avtal som bidrar till förstärkt internationell konkurrenskraft Ekonomiska förutsättningar mm 5

Till 31 december 2016 ska 479 avtal för 2,9 miljoner arbetstagare ingås 1 600 000/300 avtal inom Svenskt Näringsliv koncentration till 31 mars 900 000 inom Sveriges Kommuner och Landsting 30 april 200 000 inom Arbetsgivarverket 30 september 200 000 inom andra arbetsgivarförbund 6

Utlöpningstider SN, antal anställda 1400000 1200000 Transport 1000000 Bygg/Installation 800000 600000 Handel/Hotell och Restaurang 400000 Tjänster 200000 Industri 0 31 oktober 2017 31 oktober 2016 30 september 2016 31 augusti 2016 31 juli 2016 30 juni 2016 31 maj 2016 30 april 2016 31 mars 2016 29 februari 2016 31 januari 2016 31 december 2015 31 mars 2015 31 december 2013 31 oktober 2013 7

Avtalsrörelsen 2016 Övergripande mål: Avtal som bidrar till en förstärkt internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv och därmed till en god ekonomi och hög sysselsättning i Sverige 8

Avtal -16 - nyckelfrågor Avtalsperiodens längd Nivån på kostnadsökningar Krav på extrasatsningar på vissa grupper Krav på löneutjämning mellan grupper Villkorsfrågor: bemanning, visstid, rätt till heltid, flexpension LO internt Samordning eller inte?

Samordningen inom LO har havererat Beslut av LO:s representantskap den 21 oktober 2015: "Vi har tyvärr kommit fram till att vi ska gå fram var och en i avtalsrörelsen 2016" 10

6F 21oktober 2015: "Inom ramen för 6F har vi som ambition att gå fram med gemensamma krav. Vi kommer att göra en egen bedömning av vilket utrymme det finns för löneökningar 2016 och vi kommer då att titta på helheten och inte bara våra egna branscher", Han säger vidare att nu när det inte blir några samordnade förhandlingar inom LO gäller inte längre industrins normering. "Något märke är inte aktuellt, det upplägget förutsatte att det fanns en samordning. Vi har ingen anledning att invänta industrin när vi har förbundsvisa förhandlingar Han säger också att gemensamma avtalskrav från 6F med stor sannolikhet kommer att innehålla någon form av låglönesatsning 11

12

Krav från facken inom industrin 2,8%, på vissa områden i kronor. 745:- för en genomsnittlig industriarbetare (26.600) Lägst 450:- om avtalen innehåller sådana bestämmelser Om avtalen innehåller minimi/lägstalöner skall deras värde säkras Flexpension. Ytterligare avsättning och införande där det inte finns Partsgemensam modell för systematiskt jämställdhetsarbete Partsgemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor Avtalsperiod: Ett år Ett antal ytterligare skrivningar 13

6 F-förbundens krav 3,2 procent, lägst 800 kr Löneökningar som ökar rättvisan och jämställdheten på svensk arbetsmarknad Satsning på de lägst avlönade Satsning på att minska klyftorna mellan kvinnor och män Ökat skydd för arbetstagarnas integritet Begränsa visstidsanställningarna och de osäkra anställningsformerna 14

Kommunals krav 660 kr till alla (2,8 % på 23.600) 400 kr extra till undersköterskor (1,7 % för gruppen) 3,3 % totalt Rätt till heltid 15

Kravbilden - löner Facken inom industrin 2,8% Handels 3,1 % 6 F 3,2 % Kommunal 3,3 % Transport 3,5 % 16

Arbetsgivarnas position 17

18

19

20

BNP per capita utvecklas svagt 6 4 2 0-2 -4-6 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 BNP BNP medel BNP per capita (tillväxt) BNP per capita medel 21

BNP per capita utvecklas svagt forts. BNP per capita Historiskt svag välståndsutveckling Kommer att prägla det politiska klimatet under ett antal år KI, dec -15

BNP per capita i ett internationellt perspektiv

Avtalsrörelsen 2016 Förutsättningar Ökad tillväxt i ekonomin, MEN Arbetslöshet över jämnviktsarbetslösheten under lång tid Svag eller ingen produktivitetsutveckling under lång tid Valuteffekten är osäker För höga löneökningar, jmf inflation och produktivitetstillväxt, har dragit ut på lågkonjunkturen 24

Avtalsrörelsen 2016 Arbetskraftskostnadsandelen historiskt hög Försämrade vinstmarginaler och låg investeringsvilja under lång tid Lägre kostnadsutveckling i konkurrentländerna => försämrad konkurrenskraft och sjunkande nettoexport, fortfarande låg Volymer ökar, men inte lönsamheten Stor osäkerhet, både i Sverige och i omvärlden 25

Oroande utveckling av arbetskraftskostnader 26

Avtalsrörelsen 2016 Slutsatser Sverige är beroende av industrins internationella konkurrenskraft, men Även övriga näringslivet är konkurrensutsatt Tjänstesektorn är ingen hemmamarknad Handeln är ingen hemmamarknad Hotell- och Restaurangnäringen är ingen hemmamarknad Byggsektorn är ingen hemmamarknad Transportsektorn är ingen hemmamarknad 27

Avtalsrörelsen 2016 Slutsatser Det vore direkt skadligt för Sveriges ekonomi med för höga löneökningar Försämrad konkurrenskraft och minskad investeringsvilja Lägre produktion, svagare sysselsättningsutveckling och högre arbetslöshet För höga inflationsförväntningar leder till för höga löneökningar. Har bevisats. Förstärkt internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv måste vara utgångspunkten! 28

Effekten av höga löneökningar

30

Vad händer nu? Självklart att industrin skall sätta märket Konkurrenskraften är utgångspunkten Många aktörer hoppas att arbetsgivarna och Medlingsinstitutet ska se till att Märket inte överskrids. Ökad risk för konflikter? 31

32

33

34

Upprevidering av arbetskraften 160 000 asylsökande 2015 Stora utmaningar och stora möjligheter Centralt att stärka arbetsmarknadens funktionssätt Risk för utanförskap och parallella samhällen Möta jobbunderskottet för personer med lägre kvalifikationer 35

EU:s lägsta lönespridning 36

Lägstalöner 37

Helsingborg 2 mars 2016 Tack för mig! peter.jeppsson@svensktnaringsliv.se 0730-447101 svensktnaringsliv.se arbetsmarknadsnytt.se 38