Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad utbildad arbetskraft av teknisk utveckling och tilltagande globalisering?
Offentliga utgifter som andel av BNP 2003 och BNI per capita 2004 Anmärkning: + 2004, ++ 2002 och +++ 1999 Källa: OECD och UNESCO
Mikrostudier Relation mellan lön och utbildning på individnivå Om utbildning påverkar en individs produktivitet bör man finna ett positivt samband mellan utbildningsnivå och lön
Makrostudier Relation på nationell/regional nivå mellan tillväxt i BNP och förändring i arbetskraftens utbildningsnivå och/eller arbetskraftens initiella nivå Initiell utbildningsnivå avser att fånga landets/regionens förmåga att generera innovationer och/eller att tillgodogöra sig kunskap utifrån
Slutsatser Empiriskt förefaller finnas ett positivt samband mellan utbildning och produktivitet både på mikro och makronivån Rättfärdigar de ofta betydande satsningar som görs i många OECD-länder
Relativ efterfrågan på utbildad arbetskraft Teknisk utveckling (skilled-biased) Ökad internationell handel med och ökade direktinvesteringar i låglöneländer Ökad relativ efterfrågan på högutbildade relativlön för högutbildade stiger
Teknisk utveckling Löneandelen (sysselsättningsandelen) för högutbildade har ökat mer i branscher/företag med: 1) Hög FoU-intensitet 2) Omfattande användning av datorer USA: Autor m.fl. (1998) Sverige: Hansson (2000) och (2005)
Förändring i andelen högutbildade och FoU intensitet i 18 svenska industribranscher Förändring i andelen högutbildade 1990-2004 (procentenheter) 0 5 10 15 20 25 30 Förlag Maskiner Motorfordon Teleprodukter Instrument Övriga transportmedel Läkemedel 0 5 10 15 20 FoU intensitet 1995 (procent)
Utbud eller efterfrågan? Betydelsen av faktorer på efterfrågesidan jämfört med faktorer på utbudssidan som förklaringar till löne- och sysselsättningsutveckling för olika typer av arbetskraft Utbudseffekt av den omfattande utbyggnaden av högskoleutbildningen under senaste decenniet Ökning av det relativa utbudet på högutbildad arbetskraft relativlön för högutbildade faller
Antal högskoleexamina 1978-2005. Procent av befolkningsgruppen 20-24 år Andel av befolkningen 20-24 år. Procent. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1978 1 981 198 4 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005
Relativ efterfrågan och relativt utbud
Andel högutbildade och relativlön för högutbildade inom svensk industri 1986-2002 Andel högutbildade.15.2.25.3.35 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 200 2... 1.35 1.4 1.45 1.5 Relativ lön Andel högutbildade Relativ lön
Arbetslöshet bland kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft 1971-2005 Procent 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1970 197 5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Arbetslöshet högutbildade Arbetslöshet lågutbildade
Differens mellan arbetslösheten för kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft 1971-2005 Procentenheter 0 1 2 3 4 5 6 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Hur påverkas den totala sysselsättningen av ökad internationalisering? Inga effekter på total sysselsättningsnivå av ökad internationell handel och ökade direktinvesteringar Total sysselsättningsnivå bestäms av i) Makroekonomiska faktorer Konjuktursvängningar ii) Strukturella faktorer Hur väl arbetsmarknaden fungerar
Öppenhet och arbetslöshet 2004 Arbetslöshet 0 5 10 15 20 Polen Sverige Slovakie n Luxem burg 0 50 100 150 200 250 300 350 Utrikeshandelskvot Korrelation = -0.03
Strukturomvandling Jobb försvinner genom ökad importkonkurrens och att svenska MNF förlägger mer av sin produktion utomlands Jobb skapas genom ökad export, inhemsk expansion i svenska MNF när de förser sina dotterföretag utomlands med insatsvaror och att utländska företag etablerar sig i Sverige
Utgående direktinvesteringar och sysselsättning i Sverige: substitut eller komplement? Ökad sysselsättning i utländska dotterföretag kan leda till ökad eller minskad sysselsättning beroende på om verksamheterna är substitut eller komplement till varandra Alternativet till en expansion utomlands kan vara en neddragning eller total nedläggning i Sverige Nettoeffekten av ökad utländsk produktion (sysselsättning) i multinationella företag på deras export (sysselsättning) från hemlandet ligger nära noll
Internationalisering och relativ arbetskraftsefterfrågan Ökad internationell handel med och ökade direktinvesteringar i låglöneländer minskad efterfrågan på lågutbildad arbetskraft i Sverige i) Stora utvecklingsländer, som Kina och Indien, har blivit mer marknadsinriktade ii) iii) Övergång från planekonomi till marknadsekonomi i Central och Östeuropa Lägre transport- och informationskostnader samt minskade hinder för handel och direktinvesteringar
Internationell handel Effekten av ökad konkurrens från låglöneländer på relativ arbetskraftsefterfrågan inom svensk industri är: Under 1970- och 80-talen tämligen liten och huvudsakligen koncentrerad till branscher inom textilindustrin På 1990-talet större och mera utspridd över olika branscher Hansson (2000) och Bandick & Hansson (2005)
Import från låglöneländer som andel av förbrukningen i industrin 1970-2004 Procent 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 197 0-1 994 1995-2004
Direktinvesteringar i låglöneländer Hur har den relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft i de svenska moderföretagen påverkats av de ökade direktinvesteringarna i låglöneländer? Positivt samband mellan förändringar sysselsättningsandelen i dotterföretagen utanför OECD och variationer löneandelen för högutbildade i moderföretagen i Sverige utlokalisering av verksamheter som använder mycket lågutbildad arbetskraft ( vertikala direktinvesteringar )
Direktinvesteringar i höglöneländer Modellen för horisontella direktinvesteringar Verksamheter med samma faktorintensiteter flyttas ut till länder med liknande relativa faktortillgångar De kvalificerade verksamheterna inom svenska MNF har lokaliserats utanför Sveriges gränser (Blomström 1999 och Jakobsson 1999)
Direktinvesteringar i höglöneländer Negativ korrelation mellan förändringar i sysselsättningsandelen i dotterföretagen i andra OECD-länder och variationer i löneandelen för högutbildade i moderföretagen utflyttning av kvalificerad verksamhet till andra OECD-länder Inget samband, dvs. inga tecken på utlokalisering av kvalificerad verksamhet från Sverige till andra OECD-länder (Hansson 2005) Förenligt med modellen för horisontella direktinvesteringar
Utlandsägande och sysselsättning Under 1990-talet har svenskägda MNF kommit att spela en allt mindre roll samtidigt som de utlandsägda företagen har fått allt större betydelse Leder de teknologiöverföringar som ofta förknippas med ingående direktinvesteringar till ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft? Har mer kvalificerade verksamheter flyttats ut till länder där huvudkontoren är förlagda (Jonung 2002)? Om motivet för uppköp är att komma åt teknologin i det uppköpta företaget ( technology sourcing ) ingen effekt på relativ arbetskraftsefterfrågan
Ingående direktinvesteringar och relativ arbetskraftsefterfrågan Andelen högutbildade ökar i företag som blir utlandsägda men som inte är multinationella och är oförändrad i svenska MNF som blir utlandsägda Teknologiöverföring tycks förekomma till förvärvade svenska icke-mnf medan technology sourcing förefaller vara ett viktigt motiv bakom utländska förvärv av svenska MNF Inget fog för den oro som framförts att det ökade utlandsägandet skulle ha medfört att kvalificerade verksamheter flyttat ut från Sverige
Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Inga effekter på arbetslöshetens nivå av utrikeshandelns storlek Inget samband mellan MNF:s expansion i dotterföretag utomlands och sysselsättningen i moderföretag i hemlandet Inga effekter på total arbetskraftsefterfrågan av ökad internationell handel och ökade direktinvesteringar
Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Den relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft har ökat inom det svenska näringslivet under de senaste 15-20 åren Både den tekniska utvecklingen och den ökade internationaliseringen har bidragit till detta Effekterna av importkonkurrens från låglöneländer på relativ arbetskraftsefterfrågan är tämligen små, även om de tycks ha tilltagit på senare år
Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Svenska multinationella företags investeringar i låglöneländer har ökat relativ efterfrågan på högutbildade i moderföretagen i Sverige Inga belägg för att kvalificerad produktion flyttar från Sverige när svenska MNF investerar utomlands eller i samband med att svenska företag blir utlandsägda
Vilka jobb inom tjänstesektorn är särskilt utsatta? Tjänstesektorn kännetecknas av betydande heterogenitet Jobb som kan utföras överallt och där relevant information kan utbytas mellan köpare och producent utan att alltför stora missförstånd uppstår Handelsmönstret bestäms sannolikt av komparativa fördelar
Utbildning, internationalisering och strukturomvandling Strukturomvandlingen är viktig för ökad produktivitet och tillväxt, men hur kompenserar vi de som inte är globaliseringens vinnare? Motverka marknadens tryck på ökade lönespridning Strukturomvandlingen underlättas genom att bättre utbildade har lättare att byta arbete Attrahera rörliga produktionsfaktorer som realkapital, FoU och företagsspecifik kunskap