Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-03-03 Diarienummer 160296 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/12 En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning över utredningsuppdrag 16/12 - En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och. Landstingsdirektören uppdras att förtydliga vägen in genom att bättre koordinera uppdragsbeskrivningarna för Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshälsan samt Ungdomsmottagningarna. Frågan om åldersgränser ska beaktas i arbetet. Landstingsstyrelsen överlämnar slutredovisningen i övriga delar till länsgemensam ledning i samverkan med skolan för fortsatt arbete kring psykisk ohälsa samt kontinuerlig uppföljning. Bakgrund Olika insatser från olika verksamheter erbjuds ofta samtidigt till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, eller till barn och unga med funktionsnedsättning eller somatisk ohälsa. För barnet och familjen är det viktigt att få rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på barnets situation och behov, samt att samverkan sker när insatser ges från olika instanser samtidigt. Det är verksamhetsledningen och professionen som har ansvar för att samverkan ska komma till stånd och att hela processen från utredning, bedömning, genomförande och uppföljning av insatser genomförs på ett rättssäkert sätt och utifrån bästa möjliga kunskap. En god samverkan förutsätter bland annat tydliga mål och uppdrag samt tydlig ansvarsfördelning. Det kräver kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och begrepp. Det finns kunskapsstöd som visar att samverkan som utvecklas tillsammans med ett systematiskt arbetssätt ger positiva och snabbare resultat för barnen. Det finns också stöd för att samverkan kan ge de samverkande aktörerna en tydligare bild av målgruppen och dess behov och därmed kan behoven upptäckas och insatserna sättas in tidigt. Det finns pågående initiativ och arbeten som bör följas i enhetlighet med fattade beslut. Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse om psykisk hälsa 2016 Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007
Landstinget i Kalmar län Datum 2017-03-03 Diarienummer 160296 Sida 2 (2) ska verkställas och följas upp tillsammans med den gemensamma Handlingsplanen för psykisk hälsa. Detta sker inom ramen för Länsgemensam lednings arbete med överenskommelsen psykisk hälsa. Förslag till möjliga förbättringar har identifierats: Tydligare väg in Fast vårdkontakt med samordningsansvar Se över sekretess och möjligheter till gemensam mjukvaruplattform/register. IT-stöd som underlättar kommunikation och informationsutbyte Anette Aronsson Planeringsenheten Karl Landergren Planeringsdirektör karl.landergren@ltkalmar.se Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 16/12 - En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin
16/12 En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och barnoch ungdomspsykiatrin Datum: 2017-03-09 Version: 3.0 Dnr: 160296
Sammanfattning För barn och unga och deras familjer är det viktigt att få rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på situation och behov. Det finns flera aktörer för råd, stöd, vård och behandling och för att skapa trygghet och uppnå bästa möjliga resultat krävs det att samverkan sker när insatser ges från olika instanser samtidigt. Det finns kunskapsstöd som visar att samverkan som utvecklas tillsammans med ett systematiskt arbetssätt ger positiva och snabbare resultat för barnen. Det finns också stöd för att samverkan kan ge de samverkande aktörerna en tydligare bild av målgruppen och dess behov och därmed kan behoven upptäckas och insatserna sättas in tidigt. Det finns pågående initiativ och arbeten som bör följas i enhetlighet med fattade beslut. Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse om psykisk hälsa 2016 ska verkställas och följas upp tillsammans med den gemensamma Handlingsplanen för psykisk hälsa. Detta sker inom ramen för Länsgemensam lednings arbete med överenskommelsen psykisk hälsa. Förslag till möjliga förbättringar har identifierats: Tydligare väg in Fast vårdkontakt med samordningsansvar Se över IT-stöd för kommunikation och informationsutbyte Datum: 2017-03-09 Version: 3.0 Dnr: 160296
Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag och syfte... 4 3 Beskrivning av nuläge... 4 3.1 Enheternas uppdrag... 4 3.2 Struktur för samverkan... 6 4 Analys och tolkning... 8 4.1 Barn och ungdomshälsan som ny samverkanspart... 8 4.2 Utredningar och överenskommelser... 9 4.3 Synpunkter från berörda enheter... 10 4.3.1 Enkät... 10 4.3.2 Intervju med verksamhetsföreträdare... 12 5 Slutsatser och rekommendationer... 12
1 Inledning och/eller bakgrund Olika insatser från olika verksamheter erbjuds ofta samtidigt till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, eller till barn och unga med funktionsnedsättning eller somatisk ohälsa. För barnet och familjen är det viktigt att få rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på barnets situation och behov, samt att samverkan sker när insatser ges från olika instanser samtidigt. Det är verksamhetsledningen och professionen som har ansvar för att samverkan ska komma till stånd och att hela processen från utredning, bedömning, genomförande och uppföljning av insatser genomförs på ett rättssäkert sätt och utifrån bästa möjliga kunskap. En god samverkan förutsätter bland annat tydliga mål och uppdrag samt tydlig ansvarsfördelning. Det kräver kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och begrepp. 1 Det finns kunskapsstöd om hur samverkan ska byggas för att bli framgångsrik. Utifrån dagens kunskapsläge anges några viktiga krav på ett sådant utvecklingsarbete: 2 bygg upp en god samverkanskompetens i organisationen identifiera de aspekter som underlättar samverkan (i det aktuella sammanhanget) planera för att understödja dessa aspekter identifiera de aspekter som försvårar samverkan (i det aktuella sammanhanget) planera för att motverka dessa aspekter följ utvecklingen löpande. 2 Uppdrag och syfte En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och ska genomföras under 2017 3 Beskrivning av nuläge 3.1 Enheternas uppdrag Elevhälsa Utdrag ur skollagen Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens 1 Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19159/2013-8-1.pdf 2 Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19159/2013-8-1.pdf 4
mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25. Hälsobesök 27 Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen istället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Enkla sjukvårdsinsatser 28 Elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. (Skollagen 3 ) Barn- och ungdomshälsan Erbjuder hjälp för lättare och medelsvåra psykiska besvär. Till verksamheten är barn och ungdomar från 6 till och med 17 år och deras familjer välkomna. Barn- och ungdomshälsan erbjuder råd, stöd och kortare behandling vid besvär såsom oro, ilska, stress eller ledsenhet. Det kan även handla om konflikter i hemmet eller kriser. På barn- och ungdomshälsan arbetar psykologer, socionomer, psykoterapeuter och medicinsk sekreterare. Ungdomsmottagningen För tjejer upp till 23 år och för killar upp till 25 år. Ungdomsmottagningen är till för ungdomar som: - har frågor om sex och samlevnad, - har frågor om din kroppsutveckling, - vill samtala kring relationer eller din psykiska hälsa. - behöver preventivmedel, - vill köpa kondomer, - behöver akutpiller, - vill testa sig för HIV, klamydia, graviditet med mera På ungdomsmottagningen arbetar barnmorska/sjuksköterska/läkare och kurator. 3 Skollagen 2010:800 5
Barn- och ungdomspsykiatri BUP Till BUP kan barn och ungdomar upp till 18 års ålder och deras föräldrar komma. BUP arbetar med psykisk ohälsa av medelsvår och svår art. Det kan till exempel handla om barn och ungdomar som är oroliga och ångestfyllda är splittrade och har svårt att koncentrera sig är aggressiva och stökiga är deprimerade äter för lite eller hetsäter har traumatiska upplevelser skadar sig själva har tvångstankar har svårigheter i sociala kontakter Barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län består av öppenvårdsmottagningar, akutmottagningar samt en slutenvårdsavdelning. På BUP arbetar bland annat barnpsykiatrer, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor samt teamsekreterare. 3.2 Struktur för samverkan Sedan 2014 finns en struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och styrning mellan kommunernas socialtjänst och landstinget i Kalmar län. I denna stödstruktur ingår bland annat minskad psykisk ohälsa för barn och ungdomar. I dokumentet Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 står det: Barn och unga Sedan tidigare finns två överenskommelser mellan kommun och landsting. De beskriver former för ansvarsfördelning socialtjänst och BUP samt skola och BUP. I och med det påbörjade samarbetet mellan socialtjänst, landsting och skola kommer dessa överenskommelser revideras alternativt slås samman, samt att en ny plan för implementering tas fram. Syftet med överenskommelserna är att tillsammans verka för att ge goda förutsättningar för god psykisk hälsa för barn och unga. Forskningen visar tydligt att barn som placeras utanför sitt hem har sämre hälsa. Sedan januari 2016 har landstinget och kommunerna i länet en överenskommelse om hälso- och munundersökningar i samband med att ett barn placeras i familjehem eller på ett HVB (Hem för Vård eller Boende). Arbete pågår med att förtydliga de praktiska anvisningarna i samband med undersökningarna. Ett långsiktigt mål är att få en bättre bild av andelen barn som anhöriga och hur deras behov tillgodoses inom våra verksamheter. Arbetet med att öka samverkan mellan landsting, kommun och skola och att ta fram överenskommelser kring detta är ett viktigt led mot detta mål. 4 4 Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 6
Samverkan vård, omsorg och skola Under 2015 påbörjades ett arbete med att uppnå förbättrad samverkan mellan skola, socialtjänst och landsting. Länsgemensam ledning i samverkan tillsammans med länets skolchefer planerar att identifiera gemensamma utvecklingsområden, göra en tidplan för arbetet samt tydliggöra hur detta arbete ska ledas gemensamt. Arbetet leds av Samordnande gruppen. 5 Överenskommelser Samverkan förutsätter tydliga mål och uppdrag med tydlig ansvarsfördelning. Ett sätt att tydliggöra detta är via överenskommelser. På uppdrag av Länsgemensam ledning har riktlinjer för samverkan för barn och ungdomar 0-17 år tagits fram i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Dokumentet heter Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015-2016 6. En överenskommelse är tecknad mellan länets kommuner och landstinget för att förbättra hälsan för barn och ungdomar placerade på institution. Överenskommelsen säkrar att placerade barn och ungdomar får tillgång till hälsoundersökningar och munhälsoundersökningar samt ett bra samarbete mellan huvudmän gällande dessa barn och ungdomar. Denna överenskommelse ska implementeras och vid behov vidareutvecklas och justeras med start i början av 2017. 7 I utredningsuppdrag 15/05 - En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga beskrivs att tidigare överenskommelser mellan kommun och landsting kommer att revideras och omfatta det påbörjade samarbetet mellan socialtjänst, landsting och skola samt deras samverkan. Målet är tydliga dokument som stödjer samverkan och ger de olika aktörerna ett stöd i att verka tillsammans för att ge goda förutsättningar för god psykisk hälsa för barn och unga i Kalmar län. 8 5 Regionalt styrdokument 2016. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård 6 http://www.ltkalmar.se/documents/f%c3%b6r%20v%c3%a5rdgivare/samverkansavtal%2 0och%20remisser/Samverkansavtal/SN%202015-0058- 1%20%c3%96verenskommelse%20287857_1_1.pdf 7 http://www.rfkl.se/sv/verksamheter/befolkning-och-valfard/vard-omsorg/social-barn-- och-ungdomsvard/overenskommelse-landsting-kommuner/ 8 http://www.ltkalmar.se/documents/politik%20och%20p%c3%a5verkan/kallelser%20och %20handlingar/Landstingsstyrelsen/2016/2016-12- 07/Handlingar/%c3%84rende%2010%20utredningsuppdrag%2015,05%20psykisk%20oh%c 3%a4lsa%20barn%20och%20unga.pdf 7
4 Analys och tolkning 4.1 Barn och ungdomshälsan som ny samverkanspart Barn och ungdomshälsan är en nystartad verksamhet och således en ny samverkanspart. De utvärderar sin verksamhet kontinuerligt genom enkät till samverkansparter och svaren redovisas nedan. Av tillfrågade personer finns ett stort antal som ännu inte har haft kontakt i ett ärende gällande individ, vilket ger ett relativt högt svar för Vet ej. 70 60 50 40 30 20 10 Har det varit lätt att få kontakt med oss? Hur har du blivit bemött av oss? 0 Ja/Bra Nej/Dåligt Vet ej 63 0 30 63 0 30 70 60 50 40 30 20 10 Upplever du att våra insatser har varit till nytta för de patienter du hänvisat till oss? Har det varit lätt att motivera patienter att ta kontakt med oss? 0 Ja Nej Vet inte 52 0 34 60 2 19 Kommentarer: (redovisar ett fåtal utvalda) Upplevs mycket positivt av föräldrar, att de fått snabb hjälp av er Många av de jag hänvisat till er har återkopplat och varit nöjda, säger att det inte känns så stort som BUP Proffsigt bemötande Namnet Barn- och ungdomshälsan tolkar elever på högstadiet som ungdomshälsa, det har varit lätt att motivera dem till kontakt mer er Vi har fått bra information om er på våra träffar 8
Elever och föräldrar har upplevt det vara för få samtal, att de blivit avslutade tidigare än de velat De jag hänvisat har tyckt att det känts skönt att det redan från början är tidsbegränsat att gå till er Insatserna har varit till nytta men eleven har tappat en del efter ett tag, cirka tre veckor efter avslutad kontakt Bra samverkan 4.2 Utredningar och överenskommelser I utredningsuppdrag 15/05 - En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga konstateras att: Ovanstående bakgrund och analys visar att det finns förbättringsmöjligheter inom området barn-och ungas psykiska hälsa, främst när det gäller samverkan mellan olika aktörer. Den nationella överenskommelsen inom psykisk hälsa har inneburit en gemensam satsning i länet inom ramen för Länsgemensam ledning. Satsning som, bland annat, lett till en gemensam handlingsplan inom området. Dessutom har landstinget arbetat fram en handlingsplan för det interna arbetet framöver. Målet är att stärka samverkan inom området psykisk hälsa och ett starkt fokus ligger på barn- och ungas psykiska hälsa. Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse om psykisk hälsa 2016 ska verkställas och följas upp tillsammans med den gemensamma Handlingsplanen för psykisk hälsa. Detta sker inom ramen för Länsgemensam lednings arbete med överenskommelsen psykisk hälsa. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 en ny strategi inom området psykisk hälsa. Inom ramen för strategin avsatte regeringen 2016 genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 845 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2017 angav regeringen att målsättningen är att 2016 års överenskommelse skulle följas av överenskommelser med en likartad inriktning under 2017 och 2018. Inom ramen för detta har regeringen och SKL enats om att under 2017 genomföra vissa insatser inom området psykisk hälsa. Medlen utbetalas i tre olika delar: för att göra kompletterande, och vid behov förnyade och fördjupade, analyser av befolkningens behov inom respektive fokusområde, revidera kortsiktiga och långsiktiga mål samt följa upp och vid behov revidera handlingsplaner lokalt och regionalt. för att stimulera och rusta nya initiativ för barn och unga inklusive barn och unga med olika funktionsnedsättningar. för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete. Analysen och tillhörande handlingsplaner syftar till att stimulera landsting och kommuner att: uppmärksamma befolkningens behov inom de fokusområden som överenskommelsen omfattar, identifiera ansvarsfördelning för att möta de behov som finns och vid behov överväga möjligheten till olika former av integrerade verksamheter för personer med behov av komplex karaktär, i syfte att motverka att enskilda inte får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs, sätta upp mål och planera sin verksamhet, var för sig och gemensamt samt, 9
samverka med varandra, berörda brukar- och intresseföreningar samt andra centrala aktörer på området 9 4.3 Synpunkter från berörda enheter Synpunkter har samlats in via enkätfrågor samt intervjuer. Alla respondenter svarar att de har kännedom om att det finns samverkansavtal/överenskommelser mellan sin organisation och andras. 4.3.1 Enkät En enkät har skickats till företrädare för elevhälsan i länets kommuner samt barn och ungdomspsykiatrin. Nedan redovisas svar på tre frågeställningar: Beskriv kortfattat vad samverkan innebär för dig, i din yrkesroll? Remissförfarande, uppföljning, samarbete kring familjer. Jag skriver remisser och hänvisar till olika verksamheter inom landstinget. För mig är det viktigt att ha kännedom om hur andra organisationer fungerar och att vi är överens om vem som gör vad. Det är inte alltid lätt att kommunicera skriftligt, så jag tror att det skulle underlätta om det, för vissa verksamheter, fanns regelbundna möten där svåra elevärenden och principiella frågor kunde diskuteras. All bra samverkan bygger på respekt för olika kompetenser och roller. Det ställer alltid till problem när det blir missförstånd kring vad som menas med olika begrepp, när olika verksamheter använder samma ord, t.ex. utredning, och gör olika tolkningar. Min roll är att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål vilket innebär att remisser och hänvisningar inte bara handlar om neuropsykiatriska frågeställningar utan det är också mycket viktigt att se till att elever får all tillgänglig hjälp och behandling vid t.ex. depressions- eller ångesttillstånd som påverkar prestationsförmågan. Rak, lätt kommunikation, återkoppling, samarbete kring elever med behov av stöd. Arbeta horisontellt i lager av organisationer som är byggda vertikala. I min yrkesroll handlar samverkan om både specifika ärenden samt generellt i samverkansfrågor. Inom min verksamhet är det viktigt med samverkan då barnet befinner sig i olika sammanhang där stöd kan behövas på flera områden. Vem som gör vad är viktigt utifrån den specifika kunskap som finns inom våra olika områden samt utifrån olika organisationer t ex frivilligt kontra myndighetsperspektiv. Barnets behov ska alltid vara i fokus och ej drabbas av oklarhet i uppdrag p.g.a. till exempel personalbrist. 9 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 https://skl.se/download/18.1e9e054d159029c422f206cd/1482240494325/%c 3%96verenskommelse+psykisk+h%C3%A4lsa+2017.pdf 10
Vilka brister ser du i samverkan mellan organisationerna/enheterna gällande barn och ungas hälsa? Otydlighet i hur arbetsgången skall se ut i enskilda ärenden. Vid återkoppling av utredningar samt remissvar till elevhälsan finns det brister som vi kan se. Att SIP-möten inte används. Landstingets verksamheter har dåliga kunskaper om hur elevhälsans organisation och arbetsformer fungerar i respektive kommun. Nuvarande samverkansavtal mellan skola och BUP har ingen förankring i verksamheterna och har inte reviderats enligt överenskommelsen som står i avtalet. Det kan råda tveksamhet om vem som ska göra vad. Förväntningarna på andra organisationer kan vara orealistiska. Sekretessen från socialtjänsten är ett problem ibland, man glömmer fråga om samtycke. BUP och vuxenpsykiatrin återkopplar inte alltid efter remiss. Vore bra att möta andra aktörer ibland för att få ett ansikte på personer man jobbar ihop med. Sekretess och avsaknad av gemensam mjukvaruplattform/register. Svårigheter föreligger gällande skolans uppdrag och remiss till BUP angående neuropsykiatriska frågeställningar. I bland på grund av okunskap kring samverkansdokumentet. Dock ofta på grund av att dokumentet tolkas olika. Efter utredning vittnar många familjer om att adekvata insatser inte sätts in i skolan. På skolmöten tas ofta behovet av medicin upp vilket kan vara adekvat behandling för en del barn men inte för alla. Andra åtgärder i skolan skulle vara mer hjälpande för barnen än medicinering. När det gäller barn-och ungdomshälsan ser jag den ej som en psykiatrisk första linje i sin nuvarande form. De har begränsat till fem samtal, de sätter ej diagnos. Vid remittering till BUP blir det oklart vad de har arbetat med och vad som är frågeställningen gällande behovet av den specialiserade barnpsykiatrin. Om förälder ringt till oss och vi bedömt att de i första hand ska till BOU behöver föräldern ändock ringa själva till BOU även om det går att läsa vår bedömning i journalen Vilka goda exempel ser du i samverkan mellan organisationerna/enheterna gällande barn och ungas hälsa? Samverkan tycker vi fungerar bra med ovanstående organisationer som nämns. Vi har regelbunden kontakt och träffar dem minst årligen. Vi känner att vi kan kontakta dem om vi önskar ytterligare kontakt på ett enkelt och smidigt sätt. Kontakterna mellan elevhälsan och Barn- och ungdomshälsan verkar fungera. Har bara hört positiva saker om Barn- och ungdomshälsan (Västervik) 11
Elevhälsan och ungdomsmottagningen i Oskarshamn har bra samverkan. Allas vilja att lösa problem, se till ungdomarnas bästa. Bra återkoppling via ex. telefon. Kontaktpersoner med inblick i varandras verksamheter. Det finns många goda exempel när vi samverkar i specifika ärenden där barnet och familjens behov är i centrum. Där det finns förståelse för våra olika roller och alla drar sitt strå. SIP är en bra form för samverkan då man tydlig insatser samt följer upp för att förhindra att barn hamnar mellan stolarna. Vi har också ofta nätverksträffar som också fungerar bra. Vi har kontinuerlig kontakt med gruppträffar med alla ovanstående organisationer för utbyte. Det är smidigt att ta kontakt med personer i organisationerna via mail eller messenger om det gäller enskilda ärenden. Samverkan kring ungdomarna tycker vi har underlättats av messenger då det går att nå varandra snabbare nu när vi inte behöver invänta möjlighet att nå varandra via telefon. 4.3.2 Intervju med verksamhetsföreträdare Verksamhetsföreträdare påtalar vikten av samverkan och att aktörerna kan variera utifrån barnet/ungdomens behov. Med en helhetssyn på barn och ungas situation inkluderas både psykisk och fysiska hälsa hos barn och unga och då är även BHV, Barn- och ungdomsklinikerna, Barn- och ungdomshabiliteringen och primärvården viktiga samverkanspartners. Även andra externa samverkansparter förekommer. Barn och ungdomshälsan är en verksamhet som fortfarande befinner sig i etableringsfas. Behov finns av att fortsätta det aktiva arbete som redan bedrivs angående informationsspridning och samverkan. I dagsläget räcker resurserna till för att möta efterfrågan av barn och ungdomshälsans tjänster. Barn och ungdomspsykiatrin upplever inte någon förändring i behovet av deras tjänster. Upplevelsen är att det fortfarande finns barn och unga som är i behov av insatser som ligger i gränslandet mellan första linjen och specialistpsykiatri. 5 Slutsatser och rekommendationer Samverkan är inget mål i sig. Det är barnets eller den unges behov av insatser för sin utveckling som avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt. Ibland kan det vara tillräckligt att den eller de som ger stöd och insatser informerar andra verksamheter om sina insatser. Olika verksamheter ska samverka när barnet eller den unge behöver insatser från flera samhällsinstanser, vilket stöds i lag. Barnet och dess familj behöver ses som medaktörer och vara så delaktiga som möjligt, och det finns forskning som visar att barns och föräldrars delaktighet påverkar resultatet. Det finns kunskapsstöd som visar att samverkan som utvecklas tillsammans med ett systematiskt arbetssätt ger positiva och snabbare resultat för barnen. Det finns också stöd för att samverkan kan ge de samverkande aktörerna en 12
tydligare bild av målgruppen och dess behov och därmed kan behoven upptäckas och insatserna sättas in tidigt. Det finns pågående initiativ och arbeten som bör följas i enhetlighet med fattade beslut. Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse om psykisk hälsa 2016 ska verkställas och följas upp tillsammans med den gemensamma Handlingsplanen för psykisk hälsa. Detta sker inom ramen för Länsgemensam lednings arbete med överenskommelsen psykisk hälsa. Förslag till möjliga förbättringar har identifierats: Tydligare väg in I samband med intervjuer och enkätfrågor lyfts problematik med flera inblandade aktörer. I tidigare utredningar påpekas även detta och det är främst sett ur barnet/ungdomens samt förälderns perspektiv då det beskrivs som svårt att veta vart man ska vända sig. Det finns möjligheter att se över och förtydliga vägen in. En förutsättning för detta är att verksamheternas uppdragsbeskrivningar koordineras med början i landstigets ena verksamheter. I ett sådant arbete bör frågan om åldersgränser, särskilt avseende gymnasietiden beaktas. Fast vårdkontakt med samordningsansvar En fast vårdkontakt är enligt patientlagen en tydligt utpekad person som ska bistå och stödja patienten i kontakterna med vården och hjälpa till att samordna vårdens insatser. Förslaget innebär ett aktivare arbete med att utse fast vårdkontakt. Se över sekretess och möjligheter till gemensam mjukvaruplattform/register. IT-stöd som underlättar kommunikation och informationsutbyte. Det finns stora möjligheter att med stöd av IT ge rätt person rätt information vid rätt tillfälle, vilket bidrar till bättre samverkansmöjligheter. Det finns även möjligheter att med hjälp av IT-stöd förbättra barn- och ungas villkor i deras vardag och bidra till möjlighet att vara delaktig i sin vård och omsorg. Dessa förslag bör rapporteras till Länsgemensam lednings arbete kring psykisk hälsa samt till samverkansgruppen mellan Länsgemensam ledning och länets skolchefer Barn och ungdomshälsan befinner sig i en utvecklingsfas. Etableringen bör följas upp och utvärderas. Ett sådant arbete bör startas under 2017 och följas upp i landstingets sjukvårdsledning. 13