Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Onsdagen den 30 september 2015, kl. 15.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl. 14.00. Lokal, Frösjön/Lockvattet. Oppositionen (C, FP, V); kl. 14.00 Lokal, Björken. Oppositionen (MP); kl. 14.00. Lokal, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Cecilia Jarl (M) Ersättare: Karin Braathen Gustavsson (M) Tid och plats för justering Onsdagen den 7 oktober 2015, kl. 10.30. Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information ~ Medarbetarenkäten ~ Barnomsorg på obekväma arbetstider ~ Revisionsrapport - Granskning av rektorernas förutsättningar för pedagogisk ledarskap Offentliga 1-5, Ej offentliga 6 Nr DiarieNr Ärende 1 BOUN.2015.11 Placerings- och köstatistik 2 BOUN.2015.102 Delårsrapport 2015
Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 3 BOUN.2015.136 Organisatorisk placering Chill och Kulturskolan 4 KS.2015.171 Motion - Avgifter för kulturskolan 5 BOUN.2015.14 Redovisning av delegationsbeslut 6 BOUN.2015.15 Förvaltningschefen informerar Linda Lundin Ordförande Maj-Lie Taengh Sekreterare
Barn- och utbildningsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-09-21 BOUN.2015.11 Barn- och utbildningsnämnden Placerings- och köstatistik Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar inför varje nämnd placering och köstatistik för förskola och pedagogisk omsorg.
Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-09-15 Placerings- och köstatistik BOUN 2015.11 Gnesta tätort 21 barn står i dagsläget i kö. Tre barn önskar plats snarast (men har särskilda önskemål), ett barn i oktober, två barn i november och fyra barn i december 2015. Övriga önskar plats senare. I tätorten finns ca 365 förskoleplatser. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Björkbacken 15 2 x 20 55 48 Kristallen 15 20 35 32 Ringleken 15 20 35 35 Sjöstugan 2 x 15 2 x 20 70 70 Skogsbäcken 15 20 35 34 Solrosen 2 x 15 2 x 20 70 50 Vattentornet 15 20 35 32 Tallen 15 20 35 35 Björnlunda Av de 55 platserna som finns på förskolan Ängens tre avdelningar, är idag 51 barn placerade. Två barn finns i kö. Ett barn önskar placering i oktober 2015 och ett barn i januari 2016. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Ängen 15 2 x 20 55 51 Stjärnhov På Korallens 35 platser är 32 barn placerade. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Korallen 15 20 35 32 Laxne På Gläntans 35 platser är 20 barn placerade. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Gläntan 15 20 35 20 Kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Dagbarnvårdarna (som till antal är 6 stycken) har i dagsläget 22 barn placerade. Två barn finns i kö och önskar placering i januari 2016. Fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) På förskolan Grinden är idag 21 barn placerade. På Waldorfförskolan Fjällsippan är 34 barn placerade. De Fyra årstiderna har idag 24 barn placerade. Videungarna (fristående ped. omsorg, 2 stycken till antal) har idag 14 barn placerade, varav 2 skolbarn. Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västa Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2015-09-22 Diarienummer: BOUN.2015.102 Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2015 Förslag till beslut 1. Godkänna barn- och utbildningsnämndens delårsrapport för 2015 Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat delårsrapport för 2015. I det första och andra kapitlet redovisas verksamhetsuppdrag samt verksamhetens förutsättningar. I kapitel 3 redogörs för händelser av betydelse under första halvåret. I kapitel 4 redovisas prioriterade av utvecklingsområden. I det femte kapitlet redogörs för nämndens ekonomi under förstå halvåret 2015. Det ekonomiska läget vid delårsbokslutet visar på ett underskott. Samtliga skolor F-5 visar underskott efter augusti. De anpassningar som gjorts inför höstterminen ska bidra till att minskar underskottet på samtliga F-5 skolor till årets slut. Då det nya köket på Åsbacka nu fått ytterligare utrustning i köket ska förhoppningsvis stor del av det nuvarande underskottet kunna återhämtas till årets slut. Prognosen för årets slut är en budget i balans men det kan komma förändras med tanke på att elevantalet i grundskolan har ökat, vilket leder till ökade kostnader. Bilagor 1. Tjänsteskrivelse 2015-09-21 2. Delårsrapport 2015 Monica Harlin Förvaltningschef
Dnr BoUN 2015.102 Delårsrapport 2015 Barn- och utbildningsnämnden 1
INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSUPPDRAG... 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3. HÄNDELSER AV BETYDELSE UNDER VÅREN... 7 4. REDOVISNING AV PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN... 9 5. EKONOMI... 19 2
1. Verksamhetsuppdrag Barn- och utbildningsnämndens verksamheter omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl. förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, elevhälsa, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgård och fr.o.m. 1 januari 2015 kostenheten. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär att man har både ett statligt och ett kommunalt uppdrag. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för gymnasieskola och gymnasiesärskola (Gy 11). I övrigt finns Allmänna råd som behandlar frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Kulturskolan, fritidsgården och kostenheten har, till skillnad från förskola och skola, endast kommunalt verksamhetsuppdrag. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är Framtidsplanen, innehållande bl. a. mål och mått/indikatorer, som visar hur kommunens förskole- och skolverksamhet ska bedrivas och utvecklas. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning och utveckling. Varje person, såväl barn/elever/unga som medarbetare, ska mötas utifrån sina förutsättningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära, detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen känner ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och har god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en god måluppfyllelse och synliggörande av goda arbetsinsatser och goda resultat ska stå i fokus. 3
Administration Elevhälsa Barn- och utbildningsnämnd Förvaltningschef Kostenhet Kulturskola Fritidsgård Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Gymnasieskola 2. Förutsättningar Administration BoU-administration utgör ledning, administration och samordning för såväl den verksamhet inom nämndens ansvarsområde som kommunen driver i egen regi som den verksamhet kommunen köper av andra kommuner/anordnare. En viktig del i BoU-administrationens arbete är att underlätta politikernas, målgruppens och verksamheternas behov genom att leda, utreda, planera, följa upp och utvärdera. Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen är enligt skollagen skyldig att erbjuda förskola (förskola heltid för barn 1-5 år och allmän förskola för barn 3-5 år) och pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare och flerfamiljslösningar), men verksamheterna är frivillig. Allmän förskola 15 ht/v för alla 3- och 5- åringar är kostnadsfri, medan förskola och pedagogisk omsorg är avgiftsbelagda. Fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg finns i Gnesta tätort. Särskilda avtal för denna verksamhet finns mellan kommunen och ansvarig huvudman. Inom verksamhetsområdet finns även köp och försäljning av platser till andra kommuner. Kommunens skyldigheter avseende förskola och pedagogisk omsorg regleras i skollag och läroplan. Grundskola Barn är skolpliktiga fr o m höstterminen det år de fyller sju år t o m vårterminen det år de fyller sexton år. De har även rätt till förskoleklass året innan de börjar åk 1. Till grundskolans verksamhetsområde hör även skolbarnsomsorg. I Gnesta kommun finns fem grundskolor åk F-5 samt en högstadieskola åk 6-9. Samtliga F-5 skolor är lokal- och verksamhetsintegrerade med 4
förskoleklass och skolbarnsomsorg. I Gnesta tätort finns en friskola med förskoleklass, grundskola F-9 och skolbarnsomsorg. Särskilda avtal för denna verksamhet finns mellan kommunen och ansvarig huvudman. Inom verksamhetsområdet finns även köp och försäljning av platser inom förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. Kommunens skyldighet att erbjuda skolpliktiga elever undervisning i grundskolan regleras i skollag och grundskoleförordning och hur verksamheten ska bedrivas regleras i läroplan och kursplaner. Grundsärskola, gymnasiesärskola Kommunens skyldighet att erbjuda skolpliktiga elever undervisning i särskola och gymnasiesärskola regleras i skollag och grundskoleförordning. Särskolan följer egen läroplan och målen anpassas till stor del till den enskilde elevens förutsättningar. Inskrivning av barn i grundsärskola sker i nära samverkan med föräldrarna med barnets bästa i främsta rummet och syftar till att elever med utvecklingsstörning får en så bra skolgång som möjligt, samtidigt som elevernas rätt till stöd utifrån sina speciella behov tillgodoses. Gnesta kommun har en egen grundsärskola. Verksamheten är organiserad med grundsärskolegrupper på Frejaskolan och Dansutskolan. Utöver den grundsärskolegrupp som eleverna går i, är de även en del av en grundskolegrupp på respektive skola utifrån ålderssammansättning. För elever i behov av speciella träningsredskap köper kommunen platser. Några elever får undervisning i grundsärskola på annan ort. Dessa elever är berättigade till skolskjuts till grundsärskolan. Elevhälsa Verksamhetsområdet Elevhälsa omfattar förvaltningens övergripande stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd, t ex psykolog, kurator, talpedagog, specialpedagog, språkpedagog samt en mindre undervisningsgrupp för barn i behov av särskilt stöd. Kommunens skyldigheter att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd regleras i skollagen. Kulturskola Kulturskolan är en frivillig verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar fr o m åk 1. Nästan all undervisning sker i grupp och för elever som deltar i musikundervisning kan de redan från början delta i orkesterspel. Kulturskolan har instrument för uthyrning till nybörjare. Övrig verksamhet i Kulturskolan är bland annat dans och drama. Gymnasieskola Kommunens skyldighet att erbjuda ungdomar utbildning inom gymnasieskolan regleras i skollag och gymnasieförordning och hur verksamheten ska bedrivas regleras i läroplan och kursplaner. Gnesta kommun har samverkansavtal med Botkyrkas, Flens, Nyköpings, Södertälje, Salems och Strängnäs kommuner samt med Södermanlands läns landsting. Samverkansavtalet med landstinget avser naturbruksutbildning vid Öknaskolan. Samverkansavtalen garanterar eleverna ett förstahandsmottagande, det vill säga de mottas i gymnasieskolan på samma sätt som boende i den kommunen. Utöver samverkansavtalen kan eleverna välja fristående eller riksrekryterande gymnasieskolor. I Gnesta finns en fristående gymnasieskola, Gnesta Praktiska. Kostenheten Kostenheten tillagar och serverar god och näringsriktig mat i förskolan, skolan och i vuxen och äldreomsorgen. 5
Tillagning sker så lång det är möjligt från grunden av råvaror av hög kvalitet så nära matgästen som möjligt. Kostenheten arbetar tillsammans med övriga verksamheter för måltiden i fokus. Fritidsgården Chill Fritidsgården Chill är en frivillig verksamhet som erbjuder verksamhet för elever från årskurs 6 t.o.m. åk 3 på gymnasiet. Verksamheten har ett kommunalt uppdrag och ska främja ungdomars personliga och gemensamma utveckling i en spännande, trygg och drogfri miljö, där delaktighet, jämställdhet och inkludering är ledstjärnor. 6
3. Händelser av betydelse under våren Kvalitetsarbete: En ny modell för systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning i barn- och utbildningsnämndens verksamheter är framtagen under våren 2015. Modellen prövas under läsåret 2015-16 och förväntas leda till ett ökat ansvar och intresse för kvalitetsutveckling i de olika verksamheterna. Synliggöra verksamheten: En plan för att synliggöra det goda arbetet i verksamheterna har tagits fram. Detta innefattar att veckovis och löpande presentera de olika verksamheterna varje vecka på hemsidan. Resursfördelning: Barn- och utbildningsförvaltningen ser över barn- och elevpengen så att den blir så transparent som möjligt. I samband med det arbetet ses resursfördelningen i stort över. Nya rutiner för budgetuppföljning inom barn- och utbildningsförvaltningen, har utarbetats under våren 2015. Bra förutsättningar för lärares arbete: En modell för att tydliggöra lärares arbetstid har tagits fram i samarbete med lärarfacken. I samband med höstterminsstarten 2015 har den presenterats för alla grundskolans lärare. Modellen ska ligga till grund för ett fortsatt arbete för att förbättra lärares arbetsmiljö. Organisationsförändring: I den kommunövergripande omorganisation som genomfördes till årsskiftet 14/15 fördes kostenheten över till barn- och utbildningsnämnden. Detta skapar förutsättningar för en helhetssyn kring kosten inom förskola och skola. Under våren har förändringar skett gällande Kulturskolan och fritidsgården Chill. Kulturskolan har sedan tidigare varit organiserat som ett eget verksamhetsområde, men det har varit rektor på Dansutskolan som varit ansvarig chef. Under mars omvandlades verksamhetsledartjänsten till en chefstjänst. I maj månad förändrades organisationen på Frejaskolan åk 6-9 och biträdande rektor på Frejaskolan lämnade uppdraget som föreståndare på fritidsgården Chill. För att bättre kunna knyta samman de två verksamhetsområdena Chill och Kulturskolan och skapa samarbetsvinster, så utökades då uppdraget för chefen för Kulturskolam som också blev ansvarig för Chill. Pedagogisk utveckling i förskolan: Under våren har en organisationsförändring genomförts med syfte att ytterligare förstärka det pedagogiska arbetet i förskolan. Arbetet har lett till en omdisponering av chefsresurserna fr.o.m. hösten så att tre chefer blir två och kompletteras med en utvecklingsledare med uppdrag att driva pedagogisk utveckling. Fritidshemsutveckling: Personalen på fritidshemmen har under våren fått kompetensutveckling med syfte att förtydliga och stärka det pedagogiska uppdraget i enlighet med skollagen och stärka samarbetet på fritidshemsavdelningarna. Förstelärare: Inför tillsättandet av nya förstelärare läsåret 15/16 har Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp tydliggjort förstelärarnas roll och uppdrag. Som en del i att öka måluppfyllelsen kommer förstelärarna att vara arbetslagsledare med ett pedagogiskt utvecklingsuppdrag. Nyanlända elever: Mot bakgrund av det ökande antalet asylsökande och ensamkommande flyktingbarn som sökt sig till kommunen har en arbetsgrupp inom barn- och utbildningsförvaltningen lagt en plan för en organisering av mottagandet av nyanlända elever inom ramen för grundskolan. Förslaget är anpassat till den förändring av lagstiftningen som börjar gälla 1 januari 2016. Planen innefattar bl a hur grundskolan kommer att arbeta med kartläggningar och uppstart av förberedelseklass placerad på Frejaskolan F-5 och 6-9. Inom ramen för undervisningen i förberedelseklass ska de nyanlända eleverna lära sig svenska och få 7
grundläggande samhällsinformation. Till förberedelseklassen har rekryterats medarbetare med god kompetens för uppdraget och arbetet startar vid läsårsstarten i augusti. Satsningar via statsbidrag: Kvarnbackaskolan och Frejaskolan F-5 har under våren genomgått Matematiklyftet som delvis finansieras genom bidrag från Skolverket. Bakgrunden till satsningen är bl a de sjunkande resultat i PISA-undersökningen. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka matematikundervisningen. Gnestas resultat i matematik är förhållandevis goda, men skolorna har valt att delta i satsningen för att ytterligare stärka undervisningen i matematik. Förändringar på rektorssidan: Under första halvåret 2015 har skett vissa förändringar på rektorssidan inom förvaltningen. Rektorstjänsten för Frejaskolan åk 6-9 annonserades ut under juli månad, efter att rektor valt att lämna för annan tjänst. Intervjuer för denna befattning påbörjas i augusti. Tidigare under våren har en rekryteringsprocess för ny rektor på Welandersborgsskolan genomförts men kunde inte slutföras. Rekryteringen återupptas under hösten. Förskolelokaler: Förskolan Skogsbäckens nuvarande lokaler har ett stort behov av renovering för att kunna få en permanent placering på Dansutskolans område. Förutsättningarna har utretts under våren och barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sammansträdet 2015-06-10 att föreslå kommunstyrelsen att ersätta nuvarande förskola med nya lokaler och ge den en ny placering på Dansutområdet. En ny placering skapar förutsättningar att kunna utöka förskolan med ytterligare två avdelningar i anslutning till den nya förskolan, om behovet av förskoleplatser ökar. Kommunstyrelsen har tagit beslut i frågan den 7 september. Upphandlingar våren 2015: Under våren 2015 har arbetet med två upphandlingar pågått. Upphandling gällande livsmedel påbörjades redan under 2014 och är ett samarbete med Nyköpings, Trosa och Oxelösunds kommuner. Upphandlingen har verkställts under våren och ett tilldelningsbeslut skickades ut i slutet av augusti. Upphandling av skolskjutsar är den andra upphandlingen där arbete har pågått under våren. Här har kommunen gett Sörmlands kollektivtrafiksmyndighet uppdraget att genomföra upphandlingen i samarbete med Gnesta kommun. Upphandlingen annonserades i mitten av augusti och beräknas vara klar någon gång vid årsskiftet. 8
4. Redovisning av prioriterade utvecklingsområden I kapitlet redovisas på det sätt barn- och utbildningsnämndens verksamheter arbetat inom ramen för tre prioriterade utvecklingsområden under det första halvåret 2015. Dessa utvecklingsområden finns formulerade i Framtidsplanen för 2015-2017 och tar avstamp i barnoch utbildningsnämndens s.k. ledstjärna. Ledstjärnan för barn- och utbildningsnämndens verksamheter är: Gnesta förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv Utifrån denna ledstjärna och de utvecklingsbehov som framkom i ESF-projektet (september 2012) har följande prioriterade utvecklingsområden formulerats: * Ännu högre måluppfyllelse * Struktur för organisation och ledarskap * Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet Delårsrapporten består av en redogörelse av förbättringsarbete som genomförts under våren 2015, enkätresultat samt betygsresultat i årskurs 9. Elevenkäterna genomfördes under april och maj månad 2015. Enkäterna besvarades av 644 elever i årskurs 3-9 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 83.1 procent. Svarsfrekvensen 2014 var 87.9 procent. Föräldraenkäten skickades till alla föräldrar som registrerat sin e-postadress i e-tjänster (förskola) eller Infomentor (grundskolan F-9). Föräldrar utan registrerad e-postadress erbjöds att besvara enkäten på annat sätt. 265 föräldrar i förskolan fick enkäten och 165 av dem besvarade den. Detta ger en svarsfrekvens på 62 procent. 1176 föräldrar i grundskolan bjöds in att besvara enkäten. Av dessa svarade 381 på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 32 procent. Svarsfrekvensen för föräldrarna i förskolan och grundskolan är låg och kan därför inte till fullo spegla alla föräldrars uppfattning. Resultatet ger dock en bild av vad de föräldrar som svarat anser om barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Kulturskolan genomförde sin elev- och föräldraenkät i början av året. Enkäten skickades via post till folkbokföringsadressen samt delades ut till eleverna vid deras lektioner. 66 elever och 67 vårdnadshavare svarade på enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 37 respektive 39 procent. Resultat från årskurs 9 och gymnasiet hämtas från nationella statistikdatabaser som Kolada och Skolverkets Siris, som i sin tur grundar sig på underlag från SCB. Siffror för 2015 finns ännu inte i databaserna, därför redovisas Frejaskolans egna siffror vad det gäller betygsresultat och behöriget. 9
Övergripande resultat: Medborgarundersökning förskola Gnesta Gnesta Riket Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg 2013 2015 2015 Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? *Samtliga svarande 6,6 7,1 6,7 Kvinnor 6,7 6,9 6,8 Män 6,5 7,3 6,6 SCB:s medborgarundersökning Gnesta kommun våren 2015 Medborgarundersökning grundskola Gnesta Gnesta Riket Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg 2013 2015 2015 Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? *Samtliga svarande Kvinnor Män 5.9 6,6 6,0 6,0 6,6 6,1 5,9 6,6 5,9 SCB:s medborgarundersökning Gnesta kommun våren 2015 Föräldraenkät Förskolan som helhet föräldrar 2013 2014 2015 % svarsfrekvens svarsfrekvens svarsfrekvens 15 % 39 % 62 % När jag tänker på mitt barns förskola, då är jag nöjd med den! 88 92 93 Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra 80 91 91 Föräldraenkät förskola Gnesta kommun 10
Skolan som helhet föräldrar 2013 2014 2015 % svarsfrekvens svarsfrekvens svarsfrekvens 15 % 39 % 32 % förälder till pojke förälder till flicka När jag tänker på mitt barns skola, då är jag nöjd med den! Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra 82 80 86 84 79 78 86 84 Föräldraenkät grundskola Gnesta kommun Medborgarundersökningen visar att förtroendet för förskola och skola har ökat och betyget ligger över samtliga kommuner i undersökningen. Totalt fick förskolan betygsindex 69 och grundskolan betygsindex 64, vilket är bland de högsta resultaten för de kommunala verksamheter som undersökts. Resultaten bekräftas i de elev- och föräldraenkäter som genomfördes under våren. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten är för låg för att slutsatser ska kunna dras men föräldrarnas resultat styrks av elevresultaten för trivsel och trygghet. Att föräldrarna har en positiv inställning till förskolan och skolan bidrar till att barn och elever trivs, vilket i sin tur är en förutsättning för att man som elev ska kunna lära sig. Utvecklingsområde 1: Ännu högre måluppfyllelse Barn och elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och uppnå kunskapskraven utifrån läroplanens intentioner. Inom barn- och utbildningsnämndens område finns såväl förskola, skola och fritidsgård som kulturskola och kostenhet. Om dessa verksamheter samverkar ges ännu större möjligheter att öka måluppfyllelsen. Barn och elever har olika förutsättningar och behov både vad gäller lärande och livsförutsättningar och behöver bemötas utifrån detta. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna inom Barn- och utbildning kan dessa förutsättningar och behov fångas upp och barn/elever kan ges förutsättningar/stöd för att utvecklas på bästa sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet får här avgörande betydelse för att förskola, skola, kostenhet, fritidsgård och kulturskola ska vara en del i ett utvecklingsarbete. Detta ställer stora krav på alla medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Cheferna har en central roll för att leda utvecklingsarbetet och sätta in rätt åtgärder för att lösa de problem som identifierats. Utvecklingsarbetet ska också leda till att både arbetslag, enheter och förvaltningen i stort är en lärande organisation. Skolinspektionen konstaterar att för att skolsystem som redan är bra ska utvecklas till utmärkta skolsystem, krävs satsningar på skolledarskap och kollegialt lärande. Kollegialt lärande handlar om att granska sin egen verksamhet och utveckla den tillsammans med andra kollegor. När lärare 11
tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sitt arbete leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Måluppfyllelse är ett vitt begrepp. Ett sätt att mäta måluppfyllelse är elevernas betyg som i sin tur är ett mått på hur väl skolan lyckats med undervisningen. Internationell skolforskning visar att en förutsättning för hög måluppfyllelse är att eleverna vet vad de ska lära sig, att de får kontinuerlig återkoppling på hur det går och att skolarbetet läggs upp så att elevernas lust att lära bibehålls. En annan framgångsfaktor för hög måluppfyllelse är att lärarna har höga förväntningar på eleverna så att alla elever ges möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt. Delaktighet och inflytande % Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - 78 72 80 79 84 84 82 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet - 81 83 85 80 87 82 83 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 * Frågan omformulerad 2014 från Jag får vara med och påverka VAD jag ska lära mig i skolan, HUR jag ska arbeta och NÄR jag ska arbeta med ett visst område. Siffrorna för 2010-2013 är ett snitt för de tre frågorna. Uppföljning: I årets elevenkät svarar 84 procent av pojkarna och 82 procent av flickorna ja på påståendet Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. För pojkarna är detta en höjning med fem procentenheter från föregående år medan flickornas resultat visar på en viss minskning. För båda pojkar och flickor är det fortsatt relativt sett en hög siffra liksom tidigare år. Samma mönster för pojkar och flickor finns rörande påståendet Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Inom ramen för skolans föräldraenkät svarar 81 procent av vårdnadshavarna att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet Jag känner till vad mitt/mina barn ska kunna för att uppnå målen. Detta resultat går således i linje med de resultat som redovisas för elevenkäterna. I förskolans föräldraenkät instämmer 77 procent i påståendet Jag känner till läroplanens mål för verksamheten. 17 procent svarar att det stämmer ganska dåligt. Lust att lära grundskola % Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - - 49 51 54 63 56 55 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: Enligt tabellen ovan är andelen flickor som svarar ja på påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 8 procentenheter lägre än föregående år. En jämförelse av resultaten för pojkar visar på en viss höjning från föregående år. Ovanstående fråga ingår, tillsammans med ytterligare frågor om trygghet och lusten att lära i SKL:s elevenkät Elevernas syn på skolan och undervisningen. I det sammanvägda resultatet 12
2014 låg Gnesta en procentenhet över rikssnittet. 89 procent av eleverna i årskurs 5 och 77 procent av eleverna i årskurs 8 hade positivt svar på frågorna, att jämföra med rikets 88 respektive 76 procent. Lust att lära fritidshem % När jag är på fritidshemmet/fritidsklubben får jag möjlighet att pröva på saker som jag inte gör annars 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - - - - 73 82 67 73 Uppföljning: Resultatet på påståendet har sjunkit för både pojkar och flickor jämfört med 2014. Kulturskolans elever och vårdnadshavare instämmer till 100 procent i att eleverna får lära sig nya saker på Kulturskolan. Hjälp i skolarbetet % Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - 90 86 91 88 93 89 87 - - - 95 92 94 92 96 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: I årets enkät svarar 87 procent av flickorna och 89 procent av pojkarna att de instämmer i påståendet Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det. Andelens flickor som instämmer i påståendet har minskat med 6 procentenheter från föregående år. För pojkar visar årets resultat på en viss höjning från föregående år. På påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen svarar 96 procent av flickorna och 92 procent av pojkarna att de instämmer i detta påstående. Den procentuella andelen pojkar som instämmer i detta påstående är samma som föregående år, medan andelen flickor procentuellt sett är något fler än föregående år. I föräldraenkäten för skolan svarar 86 procent att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet Mitt/mina barns lärare förväntar sig att mitt/mina barn ska nå målen. Andelen vårdnadshavare som instämmer i detta påstående är alltså några procentenheter lägre än andelen elever, oavsett kön, som instämmer i detta påstående. Men liksom för elevenkäten är siffran relativt sett hög i förhållande till tidigare år. I förskolans föräldraenkät instämmer 93 procent i påståendet Jag upplever att mitt barn/mina barn får det stöd och den hjälp han/hon/de behöver. 13
Meritvärde ÅK 9 2012 2013 2014 2015 pojkar/flickor pojkar/flickor pojkar/flickor pojkar/flickor Frejaskolan 200,4 215,9 185,8 213,2 204,1 233,1 187,5 227,7 riket 199,4 223,8 202,1 224,0 203,5 226,8 * * 2015: Enhetens egna siffror för 2015 då SCB-statistiken ännu inte är klar. SIRIS 2012-2014 2013 års siffror är missvisande då en felaktig inrapportering till SCB skedde. Meritvärdet bedöms vara högre än de som redovisas här. Andel elever år 9 som är behöriga till gymnasiet 2015: uppgifter finns ännu inte för 2015 2014: 90,5 % (riket 85,7) 2013: 86,1 % (riket 87,6) Uppgifter från Skolverkets kommunblad Uppföljning: Målet är att alla elever ska ha fullständiga betyg, vara behöriga till gymnasiet och ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Meritvärdena för 2015 är en minskning för både pojkar och flickor i jämförelse med resultaten från föregående år. Det är dock en förbättring i jämförelse med resultaten som redovisades året dessförinnan (2013). Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde fortsätter att vara stor, liksom i riket som helhet. Det utvecklingsarbete som pågår i barn- och utbildningsförvaltningen syftar till hög måluppfyllelse, dvs att alla elever, oavsett kön, ska ges samma förutsättningar att uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Resultaten avseende meritvärden kommer att analyseras i helårsbokslutet. Elevgruppen som går ut årskurs 9 består av ungefär 100 elever per år. Det innebär att en enskild elevs betygsresultat får ett större utslag i Gnesta än i jämförelse med riket som helhet. Detta är en förklaring till att resultaten kan variera ganska mycket mellan olika år. Utvecklingsområde 2: Struktur för organisation och ledarskap En organisation där ansvar och roller tydliggjorts och där ledarskap på alla nivåer utövas effektivt, är ett stöd för hög måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att utveckla ledningsgrupp och arbetslag så att de blir ett stöd i den pedagogiska utvecklingen. Det handlar också om att effektivisera det administrativa stödet för att bland annat ge utrymme för ett större fokus på de pedagogiska frågorna. I arbetet med organisationsutveckling ingår även att säkerställa kompetensen inom alla verksamheter utifrån en analys av nuläge och kommande behov. Som ett led i det arbetet behöver kompetensutvecklingen utformas så att de specifika verksamheternas behov tillgodoses. Under våren har arbetet med att utveckla och tydliggöra ledarskapet på olika nivåer utvecklats utifrån de insatser som påbörjats tidigare. Ledningsgruppens uppdrag och struktur har utvecklats ytterligare och utvärderas i samband med gruppens planeringsdagar i september. Ett dokument som tydliggör förstelärarnas uppdrag har arbetats fram och sjösätts i samband med läsårsstarten. 14
Därutöver har en administrativ kartläggning och framtagandet av en strategisk kompetensförsörjningsplan pågått under våren. Utvecklingsområde 3: Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet En hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter baseras på en grundsyn som innefattar både vilja, nyfikenhet och kunskap att möta barn och elever med olika förutsättningar. Det handlar också om att anpassa miljöer och verksamhet efter barn- eller elevgruppen. Avgörande för barns och elevers arbetsmiljö är ett aktivt likabehandlingsarbete där det råder nolltolerans mot kränkningar och där alla verksamheter skapar likvärdiga möjligheter för lärande och utveckling. En hållbar arbetsmiljö för personalen skapas bland annat genom att tydliggöra uppdrag och ansvar, och genom ett stödjande och utmanande ledarskap. Arbetet med ekologisk hållbarhet utgår från läroplanernas mål, men också från målen i kommunens Miljö- och hållbarhetsplan. Att kostenheten nu tillhör Barn- och utbildningsnämnden skapar förutsättningar för ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete och en helhetssyn kring barns och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande. Att barn, elever och unga upplever trivsel och trygghet är en förutsättning för att lärande och utveckling ska kunna ske. Därför har skolan, utöver sitt kunskapsuppdrag, även ett uppdrag att skapa goda förutsättningar för att lärande ska kunna äga rum. Verksamheterna ska också bedriva ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete som är anpassat för barn- eller elevgruppen. Trivsel % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor Jag trivs bra i min skola 84 94 91 94 92 94 92 91 Jag trivs bra med mina klasskamrater 89 96 88 92 94 92 93 93 Jag trivs bra med de vuxna på min skola Jag trivs på fritidshemmet/fritidsklubben 79 93 83 86 86 91 88 91 - - - - 80 89 82 83 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 15
Uppföljning: På elevenkäten svarar 91 procent av flickorna och 92 procent av pojkarna ja på på påståendet Jag trivs bra i min skola. Detta är i paritet med de siffror som redovisas för samma påstående föregående år. För flickor ses dock en viss minskning. I förskolans föräldraenkät instämmer 100 procent i påståendet Jag upplever att mitt/mina barn trivs i förskolan. Även i Kulturskolans enkät svarar 100 % av eleverna att de trivs med kamrater och ensemblekompisar. Även de föräldrar som besvarat enkäten instämmer i påståendet Jag upplever att mitt barn trivs med kamrater och ensemblekompisar, utom en förälder som svarar Vet ej. Trygghet % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor Jag känner mig trygg i skolan 89 93 94 95 94 96 94 94 Jag känner mig trygg med mina klasskamrater Jag känner mig trygg med de vuxna på min skola 92 93 92 93 94 95 93 93 89 94 91 89 89 93 90 92 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: Andelen elever som upplever trygghet har minskat eller ligger i paritet med föregående år. Från föregående år har setts en genomgående trend att flickor i högre usträckning upplever sin skolgång som trygg och trivsam i förhållande till pojkar. Årets statistik ger en lite annan bild. I jämförelsen mellan pojkar och flickor framgår att nöjdheten under innevarande år ligger på en jämn nivå mellan könen. Inom ramen för skolans föräldraenkät svarar 94 procent av föräldrarna att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet Jag upplever att mitt/mina barn trivs i skolan. Detta resultat går i linje med ovan redovisade resultat från elevenkäterna. I förskolan svarar 95 procent att de känner sig trygga att lämna sitt barn i förskolan. Elevens delaktighet och inflytande över sin utbildning har betydelse för måluppfyllelsen. Därför är det viktigt att alla elever känner att de blir lyssnade till och att de upplever att de kan påverka sin skoldag. Delaktighet och inflytande % Jag känner att jag har en viktig roll i utvecklingssamtalet Jag får vara med och planera och utvärdera det jag ska lära mig i skolan* 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - 85 76 47 85 89 86 90 53 65 59 62 70 74 65 69 På klassrådet får jag vara med och tycka till - - - - 86 92 80 86 16
om det vi gör i skolan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter - 83 78 78 77 87 77 80 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 * Frågan omformulerad 2014 från Jag får vara med och påverka VAD jag ska lära mig i skolan, HUR jag ska arbeta och NÄR jag ska arbeta med ett visst område. Siffrorna för 2010-2013 är ett snitt för de tre frågorna. Uppföljning: I tabellen ovan framgår att andelen flickor som anser att de har möjlighet att påverka undervisningen och sin egen utveckling procentuellt sett minskat från föregående år. Även pojkarna svarar i mindre omfattning att de instämmer i påståendena Jag får vara med och planera och utvärdera det jag ska lära mig i skolan och På klassrådet får jag vara med och tycka till om det vi gör i skolan i jämförelse med resultet för 2014. I övrigt är pojkarnas nöjdhet i paritet med föregående år. Inflytande fritidshemmet % Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritidshemmet/fritidsklubben 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor - - - - 72 80 61 68 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 Uppföljning: Andelen pojkar och flickor som anser att de får påverka aktiviteterna på fritidhemmen har minskat från föregående år. Minskningen är särskilt stor för flickorna. På Kulturskolans enkät instämde alla pojkar och flickor i påståendet I min ensemble/grupp får jag vara med och bestämma om jag vill. På föräldraenkäten instämde 100 % av vårdnadshavarna i påståendet Jag upplever att mitt barn kan ha inflytande vid ensemble-/gruppundervisning. Likabehandling % Min skola arbetar bra för att förhindra kränkningar* På min skola säger alla vuxna nej till fult språk * På min skola säger alla vuxna nej till skojbråk De vuxna på skolan behandlar pojkar och flickor på samma sätt* 2010 2011 2012 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor 64 72 64 76 83 85 82 82 48 55 49 54 69 75 73 77 - - - - 89 86 91 90 63 67 55 71 70 84 69 82 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015 * Frågan är något omformulerad 2014 för att eleverna bättre ska förstå frågan, exempelvis har ordet mobbing ersatts med kränkningar 17
Uppföljning: På påståendet Min skola arbetar bra för att förhindra kränkningar svarar en mindre andel flickor och pojkar att de instämmer med påståendet än för föregående år. På samma sätt svarar en mindre andel flickor och pojkar att de upplever att de vuxna behandlar pojkar och flickor på samma sätt. I båda fallen är minskningen dock relativt liten. Både flickor och pojkar menar dock att vuxna på skolan säger nej till s.k. fult språk och skojbråk i högre utsträckning än tidigare år. Dessa båda begrepp används på alla kommunens skolor i samtal med eleverna om trivsel och trygghet på skolan. Inom ramen för föräldraenkäten för skolan svarar 67 procent av vårdnadshavarna att påståendet Jag upplever att skolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar stämmer helt eller stämmer ganska bra. I förskolans föräldraenkät instämmer 83 procent i Jag tycker att förskolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt och 69 procent svarar att jag upplever att förskolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar. På den senare frågan är andelen som svarar Vet ej 26 procent. Elevhälsoarbete Varje rektor ansvarar för elevhälsoarbetet på sin skola men Elevhälsan har ett viktigt uppdrag i att stödja rektors arbete samt att arbeta hälsofrämjande. Ett väl fungerande elevhälsoarbete bidrar till att bygga social hållbarhet för alla elever. Skolhälsovård och kurator % 2013 2014 2015 pojkar flickor pojkar flickor Jag har besökt skolsköterskan under läsåret* 71 73 82 70 79 Skolsköterskan ger mig hjälp när jag behöver det* 87 90 89 88 85 Jag har besökt kuratorn under läsåret - 14 19 15 22 Kuratorn ger mig stöd och hjälp när jag behöver det - 83 83 80 87 Elevenkät Gnesta kommun åk 3-9 * Frågan är något korrigerad 2014 jämfört med 2013, exempelvis har ordet året bytts ut mot läsåret, och bra hjälp har bytts ut mot hjälp Uppföljning: Enligt svaren i elevenkäten har en större andel pojkar sökt hjälp hos skolsköterskan i jämförelse med vad som var fallet föregående år. I fallet med flickor säger sig en mindre andel ha sökt hjälp hos skolsköterska i jämförelse med 2014. Både för flickor och pojkar har andelen som anser att de får den hjälp de behöver minskat i jämförelse med föregående läsår. Under första delen av 2015 har fler pojkar och flickor besökt kurator än vad som var fallet under första delen av läsåret 2014. En större andel pojkar svarar ja på påståendet Kuratorn ger mig stöd och hjälp när jag behöver det än under föregående år. För flickor går utvecklingen åt motsatt håll. 18
5. Ekonomi Budgetuppföljning för Barn- och utbildningsnämnden efter augusti 2015 Verksamhetsområde (VSO) (tkr) Helårs Budget Avvikelse Utfall - budget augusti Prognos avvikelse Helår augusti Prognos avvikelse Helår maj Administration -5 816 377 300 0 Förskoleverksamhet -64 198 851 400 200 Grundskola -117 428-1 977-900 -700 Särskola -11 160 264 200 0 Elevhälsa -10 573 249 200 200 Kulturskola -2 230-77 0 0 Gymnasieskola -37 706 331-100 300 Kostenheten -13 162-570 -200 0 Fritidsgårdsverksamhet -1 777-62 100 150 Totalt -264 050-615 0 0 Sammanfattning Åtgärder har inför hösten vidtagits för att anpassa organisationen inom grundskolan och till viss del inom förskolan till den barn- och elevpeng som gäller. Samtliga skolor F-5 visar underskott efter augusti. De anpassningar som gjorts inför höstterminen medför förhoppningsvis att underskottet minskar på samtliga F-5 skolor till årets slut, även om det inte kommer att kunna återhämtas helt. Då det nya köket på Åsbacka nu fått ytterligare utrustning i köket ska förhoppningsvis stor del av det nuvarande underskottet kunna återhämtas till årets slut. Det ekonomiska läget tom augusti 2015 och prognos vid årets slut redovisas per verksamhetsområde nedan: Administration Verksamhetsområde Administration har ett positivt utfall tom augusti och kommer att uppvisa ett överskott vid årets slut pga att vissa planerade aktiviteter inte kommer att kunna påbörjas under hösten. Prognos vid årets slut: 300 tkr 19
Förskola och pedagogisk omsorg I framtidsplanen för 2015 prognostiserades att den sammantagna siffran för antalet barn på förskolor i Gnesta kommun ska uppgåtill 462 barn under året. Denna siffra beräknas bli lägre än väntat vid årets slut. Prognos: 462 barn Utfall februari: 458 barn Utfall tom augusti: 430 barn Antalet födda barn de två senaste åren är lägre än de antal barn som i år lämnar förskolan för förskoleklass. Flertalet förskolor har därför ett underskott men verksamhetsområdet balanseras delvis av kvarvarande medel i resursfördelningssystemet. Dessutom balanseras förskolornas underskott av ett positivt resultat gällande ersättningar till fristående verksamheter, där köpta platser kostat lite mindre och budget finns för en mindre fristående förskola som planerades starta upp under året, vilket inte har skett. Prognos vid årets slut: 400 tkr Grundskola Samtliga skolor från F-9 uppvisar ett negativt resultat. I samtliga fall har en ny anpassning till elevpengen gjorts inför läsår 15/16. Framtidsplanens prognos för antalet elever i grundskolan stämmer inte längre utan antalet elever har ökat inför läsåret 15/16. Antal elever i förskoleklass Prognos: 114 elever Utfall februari: 118 elever Utfall tom augusti: 107 elever Antalet barn i förskoleklass är i enlighet med prognosen i framtidsplanen. Antal elever i grundskola 1-9 Prognos: 970 elever Utfall februari: 988 elever Utfall tom augusti: 1027 elever I framtidsplanen lades en prognos på 970 elever för grundskolan klass 1-9 för innevarande år. Gnesta kommun har haft en ökad inflyttning av familjer från andra kommuner under första halvåret 2015. Kommunen har också tagit emot fler nyanlända. Dessutom tillkommer ytterligare ca 20 elever som anlänt under slutet av augusti, till det nya asylboendet på Solbacka. Mot bakgrund av detta beräknas den sammantagna siffran för antalet elever vid årets slut uppgå till 1047 elever, 77 stycken fler än prognostiserat. Den ökade kostnaden förväntas uppgå till mellan 1 500-2 000 tkr. Bidrag från Migrationsverket förväntas täcka delar av kostnaderna, men inte fullt ut. Prognos vid årets slut: - 900 tkr 20
Särskola Verksamheten visar ett litet överskott, detta trots att taxikostnaderna för grundsärskolan visar ett underskott med 100 tkr bl a orsakat av kostnader för 2014 som belastar 2015. Grundsärskolans kostnader kommer att öka för inköp av platser i andra kommuner och fristående skolor. Kostnaderna för gymnasiesärskolan är mindre än budgeterat och taxikostnaderna ligger i fas. Prognos vid årets slut: 200 tkr Elevhälsa Elevhälsans positiva resultat beror bl a på att skolläkaren kostat mindre än budgeterat. Till hösten tillkommer kostnader för enskilda elevers behov av skolgång i specialskolor, vilket medför bl a högre taxikostnader än beräknat. Prognos vid årets slut: 200 tkr Kulturskola Verksamheten uppvisar ett underskott tom augusti. Underskottet kommer att balanseras genom elevavgifter som faktureras under hösten. Prognos vid årets slut: Enligt budget Gymnasieskola Gymnasiekostnaderna är svårbedömda eftersom resultatet är beroende av vilka program eleverna väljer. Antalet elever i gymnasieskolan kommer att vara fler än under våren. Inför hösten bedöms kostnaderna öka ytterligare pga att ensamkommande flyktingbarn ska beredas plats i gymnasieskola. Det är svårt att bedöma hur mycket kostnaden kommer att öka pga detta. En viss del av de ökade kostnaderna kommer att täckas avstatsbidrag från Migrationsverket, men kommer inte att täcka hela kostnaden för 2015 då pengarna betalas ut i efterhand. Nuvarande överskott kvarstår inte vid årets slut. Prognos vid årets slut: - 100 tkr Kostenheten Underskottet i maj har till viss del hämtats upp, men underskottet avseende köket på Åsbacka kvarstår. Det har sedan i maj installerats utrustning så inköp av den mängd halvfabrikat som personalen tidigare tvingats göra kommer minska. Underskottet kommer inte kunna återhämtas i sin helhet. Prognos vid årets slut: -200 tkr 21
Fritidsgården Verksamheten visar en avvikelse på - 88 tkr. Orsaken ligger delvis i högre personalkostnader än budgeterat men kostnaderna kommer att balanseras mot årets slut. Prognos vid årets slut: 100 tkr 22
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sid 1(2) Upprättad: 2015-09-06 Diarienummer:BOU.2015.136 Barn- och utbildningsnämnden Fritidsgården Chills och Kulturskolans organisatoriska placering Förslag till beslut 1. Fritidsgården Chill och Kulturskolan placeras organisatoriskt under förvaltningschef för Barn- och utbildning from 2015-10-01 Ärendebeskrivning Under våren har förändringar gjorts gällande chefsorganisationen för Kulturskolan och fritidsgården Chill. Vilket konkret innebär att en och samma person har uppdrag att leda både Kulturskolan och Chill. För att kunna ha ett fullständigt chefsansvar bör ansvar, befogenheter och resurser hänga samman. I dagsläget är Chill organisatoriskt underordnat Frejaskolan och Kulturskolan under Dansutskolan och respektive rektor har övergripande ansvar för verksamheterna. Detta medför att organisationen blir otydligt och det medför också en extra administrativ nivå. För att minska administrationen för två rektorer, tydliggöra organisation och chefsuppdrag föreslås att nytillträdd chef placeras direkt underställd förvaltningschef för Barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ser stora fördelar i förslaget. Chefen för Kulturskolan och Chill ingår redan i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med ansvariga chefer för förskola och skola och har i praktiken tagit ett stort ansvar för de båda verksamheterna. Genom att ge fullt ansvar gällande ansvar, befogenheter och resurser blir beslutsvägarna kortare och tydligare för dessa verksamheter. Monica Harlin Förvaltningschef Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sid 2(2) Sändlista 1. Klas Jervfors, enhetschef för Kulturskolan och Chill 2. Torsten Grimbe, rektor Dansutskolan 3. Bengt Greiff, tf rektor för Frejaskolan 6-9 Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-09-22 KS.2015.171 Kommunstyrelsen Motion - Avgifter för kulturskolan Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Översyn av avgifter till Kulturskolan är inte aktuell i dagsläget. Istället inväntas resultatet av regeringens utredning gällande hur staten ska göra kommunala musik- och kulturskolan tillgänglig och jämlik. Ärendebeskrivning Vänsterpartiet skriver i motion redovisad på kommunfullmäktiges sammanträde 2015-04-20 följande: En av de stora klasskillnaderna i samhället är tillgången till kultur. Denna tillgång ger grunden till ett socialt kapital som handlar om att uppträda inför folk, ta för sig i sociala sammanhang och ha socialt och kulturellt självförtroende. Den möjligheten ska inte avgöras av föräldrarnas tjocklek på plånboken. Avgiften är i dag i Gnesta 700 kronor per termin. Om en familj har flera barn så blir detta en kostnad som många inte har råd med. Vänsterpartiet föreslår att avgiften för kulturskolans aktiviteter begränsas till högst 300 kr per aktivitet och termin. Förvaltningens synpunkter Kulturskolan är viktig för att utveckla ett kulturell och social kompetens. "En tydligare politik kan förhoppningsvis ge fler barn och unga möjligheten att prova på att stå på scen, spela musik eller dansa", säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, i samband med regeringens utredningsuppdrag. Utredningsuppdraget består av följande punkter: kartlägga och beskriva den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet i Sverige, identifiera hinder för elever att delta i den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet (avgifter, utbud, köer, socioekonomisk bakgrund, kön etc.) och vilka insatser som behöver göras för att uppnå en mer jämlik musik- och kulturskola,