NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Tillsammans för världens säkraste vård
Vad gör SKL i patientsäkerhetsarbetet? VRISS I och VRISS II (2007) Tre åtgärdspaket VRI (2008) PPM-VRI (2008) PPM-BHK (2010) Infektionsverktyget (2011) Markörbaserad journalgranskning (2012) www.antibiotikaellerinte.se (2013) Framgångsfaktorer VRI (2014) www.antibiotikasmart.se (2015) Vägledning Infektionsverktyget (2016) Nationella data från Infektionsverktyget (2017) Beslut om nationell arbetsgrupp för vårdhygien (2017)
Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner
Andel (%) vårdtillfällen med olika typer av skador redovisat per år Skadetyper 2013 n=19 927 2014 n=18 629 2015 n=13 771 2016 n=12 590 2017* n=5 948 Vårdrelaterade infektioner 5,2 4,6 4,5 4,3 4,7 Andra typer av skador 2,7 2,4 2,0 2,2 2,4 Kirurgiska skador 1,9 1,8 1,8 1,6 2,0 Blåsöverfyllnad 1,7 1,0 1,0 1,1 1,3 Läkemedelsrelaterade skador 1,4 1,4 1,3 1,5 1,5 Trycksår 1,1 1,0 1,2 1,3 1,4 Fallskada 0,8 0,9 0,7 0,7 0,6 Svikt i vitala funktioner 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 Postpartum/obstetrisk skada 0,2 0,2 0,1 0,3 0,3 Neurologisk skada 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1
Vårdrelaterade infektioner Närmare 65 000 patienter per år drabbas av vårdrelaterade infektioner i somatiska slutenvården. Cirka 30 000 fall av vårdrelaterade infektioner hade kunnat undvikas och patienterna hade kunnat åka hem tidigare.
Konsekvenser Kategori E Kategori F Kategori G Kategori H Kategori I Bidrog till eller resulterade i temporär skada som krävde åtgärd. Bidrog till eller resulterade i temporär skada som krävde vård inom den öppna vården, sjukhusvård eller förlängde sjukhusvistelsen. Bidrog till eller orsakade permanent skada. Krävde livsuppehållande åtgärder inom 60 minuter. Bidrog till patientens död.
Markörbaserad journalgranskning åren 2013-juni 2017 n = 70 865 vårdtillfällen. Vårdtillfällen med en undvikbar skada var 7,5 procent 2017 Tabell Andel (%) vårdtillfällen med skador efter allvarlighetsgrad per år. 2013 n=19 927 2014 n=18 629 2015 n=13 771 2016 n=12 590 2017* n=5 948 Endast E-skador 6,3 5,3 4,7 5,1 5,8 Minst en (1) F,G,H eller I skada 6,8 6,3 6,2 6,3 6,6 Vanliga skador i kategori E är mindre allvarliga vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår samt blåsöverfyllnad, hudskada eller ytlig kärlskada och läkemedelsrelaterad skada.
Kostnader Medelvårdtiden för patienter som får en VRI är mer än dubbelt så lång som för patienter som inte får en VRI. Den genomsnittliga vårddygnskostnaden 2016 var drygt 10 000 kr. Frigör upp till 300 000 vårddagar genom att undvika vårdrelaterade infektioner Detta motsvarar cirka 3 miljarder kr/år
Nationell arbetsgrupp för vårdhygien Förbättringsområden och insatser 2018 1. Nationell harmonisering av vårdhygieniska krav vid upphandling. 2. Nationell harmonisering av vårdhygieniska rekommendationer i Vårdhandboken. 3. Kunskapsunderlag och vårdhygieniska krav på operationsverksamhet utanför ordinarie operationsenheter. 4. Lokalt och regionalt förbättringsarbete med hjälp av Infektionsverktyget. 5. Kunskapsunderlag om att förebygga vårdrelaterad lunginflammation. 6. Patientdelaktighet i vårdhygieniskt arbete 7. Systematisk bedömning av riskfaktorer för vårdrelaterad infektion med standardiserad vårdplan. 8. Nationell harmonisering av rekommendationer för god hygienisk standard inom tandvården.
Infektionsverktyget Infektionsverktyget har kommit till bred användning inom det lokala och regionala stramaarbetet för uppföljning av hur antibiotika används, medan användningen för uppföljning av det VRI-förebyggande arbetet är mindre utbredd.
Infektionsverktyget - Mål Nationella mallar/instruktioner för minst sex relevanta standardrapporter från Infektionsverktyget tas fram Ett utbildningsmaterial som stödjer de vårdhygieniska expertenheterna i användning av Infektionsverktyget i sitt verksamhetsnära VRI-förebyggande arbete tas fram och distribueras till samtliga vårdhygieniska enheter Webbutbildningar tas fram - om vad som är en vårdrelaterad infektion - om rapportframtagning i Infektionsverktyget - om hur data om riskfaktorer kan användas Det framtagna materialet görs tillgängligt via en nationellt gemensam vårdhygienisk webbportal.
Framgångsfaktorer Ses som en viktig medskapare Organisationskultur 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt Mikro 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla Landstingsövergripande Landstingsledning Stödfunktioner 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler Meso Makro
Frågor kan guida förbättringsarbetet - profession Vilken kultur genomsyrar organisationen, och hur ser jag själv på vårdrelaterade infektioner? o Hur ser jag själv och mina kollegor på möjligheten att förebygga vårdrelaterade infektioner? Känner jag ett ansvar, och möjlighet att göra skillnad? Vilken inställning finns till hygienrutiner? o Hur ser jag själv och mina kollegor på hygienrutiner (både basala hygienrutiner och klädregler och rutiner vid specifika situationer)? Ses rutinerna och reglerna som viktiga? Följs de av alla? I vilken utsträckning är proaktiva riskbedömningar en del av arbetet? o Finns rutiner för att identifiera riskpatienter och risksituationer och anpassa vården efter identifierade risker? Följs rutinerna?
Största patientsäkerhetsrisken? Det beror på
Läs mer Läs mer om patientsäkerhet och riskområden på www.skl.se Samlat stöd för patientsäkerhet. Läs mer på https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/ Rena händer räddar liv. Läs mer på www.renahänder.se (webbplatsen är klar mars 2018)
Utbildning om Vårdrelaterade urinvägsinfektioner utgår helt ifrån SKL:s åtgärdsprogram tänkt som ett utbildningsmaterial som exempelvis hygienansvariga kan använda för att utbilda sjukvårdspersonal faktagranskad av SKL 100 % produktneutral Anmäl intresse för att få tillgång till utbildningen på: www.coloplast.se/hygienutbildning Rikta din smartphone kamera mot denna QR-kod
Tack! Agneta Andersson agneta.andersson@skl.se