RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (1) 2011-5 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet sammanträde måndagen den 5 maj 2011 i Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande: Anders Bodin ordf.; John Chrispinsson (fr.o.m. 9), Fredrik von Feilitzen, Bo Grandien, Daniel Helldén, Ingemar Josefsson, Magnus Olausson (fr.o.m. 7), Johan Scott; Martin Rörby, rådets sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare samt protokollförare. Frånvaro hade anmälts av: Charlotte Gyllenhammar, Anders Jönsson och Mia Torpe. Vid sammanträdet deltog även: Linda Scherdin, Lovisa Kihlborg, Katarina Balog, Niklas Zetterberg, Peter Lundevall, Inge Almqvist, Stadsbyggnadskontoret samt Henrik Gidlund, Trafikkontoret. 1. Val av protokolljusterare, dagordning Valdes ledamot I Josefsson att jämte ordförande justera protokollet. Beslöts uppta ärenden i ordningen: 1-11, 17, 19, 16, 12, 13, 14, 15 samt 18. 2. Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 13 juni 2011, kl 13.30. 3. Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegerade sammanträder den 23 maj 2011, 14.00. 4. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde 2011.04.04 justerats i vederbörlig ordning. 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets delegationssammanträde 2011.04.11 justerats i vederbörlig ordning.
SID 2 (2) 6. Rådet: Tertialrapport 2011:1 Förelåg av kansliet utformat tertialrapport vilket antogs som rådets. 7. Rådet: Revisionsberättelse avseende Skönhetsrådets verksamhet 2010 (SR Dnr 2011-0151) Förelåg av Stadsrevisionen, Revisorsgrupp 1, upprättad revisionsberättelse för Skönhetsrådet. Erinrades att revisionen av Skönhetsrådets verksamhet för år 2010 avslutats samt att Skönhetsrådet och dess ledamöter beviljats ansvarsfrihet. Enligt revisionskontoret har verksamheten bedrivits i enlighet med fastställd verksamhetsplan och reglementet för rådet. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet med protokollsutdrag. Anmäldes ärenden enligt bilaga 1. 8. Anmälningsärenden 9. Korthållaren 5, Lyckselevägen, Frostviksgatan, detaljplan (SR Dnr 2011-0126) Korthållaren 5, Lyckselevägen, Frostviksgatan, förslag till detaljplan. Lovisa Kihlborg, plankonsult, redogjorde för ärendet. Vid Indalsbacken och vid Lyckselevägen i Vällingby föreslår Stadsbyggnadskontoret ett 17 våningshus respektive tre stjärnhus i tre-fem våningar. Förtätningen ger sammanlagt 95 lägenheter. Planområdet som begränsas av tunnelbanan i väster och gatudragningar och parkväg i övriga delar innehåller en befintlig bebyggelse med lamellhus i tre till fyra våningar samt ett elvavåningars punkthus. I förslaget förläggs nu ett ytterligare punkthus, betydligt högre, som pendang till det befintliga i områdets södra del medan planmönstret i övrigt bryts av de tillkommande stjärnhusen i den norra delen. Området är grönklassat av Stadsmuseet. Den befintliga bebyggelsen, utförd av arkitektrion Ancker-Gate-Lindegren när det gäller lamellhus så väl som punkthus, är välgestaltad och fint inplacerad i det öppna parkrummet. Skala och karaktär följer den tidstypiska modell som också gjort Vällingby till riksintresse och ett område av internationell ryktbarhet.
SID 3 (3) (forts 9) Den södra delen av området, den visuella entrén från det trängre kvartersmönstret i kvarteret Kontorsskylten och från Ångermannagatan, består av ett mycket vackert parkparti. Om ytterligare ett punkthus ska förläggas till platsen bör det därför inordnas i gatumiljön dikt an mot Frostviksgatan/Indalsbacken så att så mycket som möjligt av naturmarken med berg i dagen och uppväxta tallar kan sparas. I den kulturhistoriska värdering som Reichman antikvarier AB gjort (bilagt remissmaterialet) diskuteras stadsplaneidealet utifrån sociala tankegångar begrepp som landmärke, solitär och individualism hänförs till modernt stadsbyggande vilket gör det nya punkthusets höjd apart i bostadsmiljön vid den öppna storgården, trots att det i ett större sammanhang placerats i den krans av högre hus som finns runt Vällingby Centrum. Det nu föreslagna punkthuset avviker dock även från dessa med en betydligt högre höjd. Rådet ansåg inte att detta kan motiveras, då det handlar om ett vanligt bostadshus och inte om någon särskild funktion som bör markeras. Ett brott mot den sammanhållna höghusskalan i Vällingby skulle dessutom tillfoga riksintresset Vällingby stor skada, utan att tillföra andra betydande värden. Under sammanträdet framkom att den aktuella byggnadens höjd delvis skulle vara resultatet av en önskan från arkitektens sida att ge huset en slank resning. Med hänvisning till de befintliga höga punkthusen på mellan 11 och 13 våningar fann rådet därför skäl att påminna om att upplevelsen av en högre byggnad påverkas mer av gestaltningen än av antalet våningar. Således kan naturligtvis även ett hus lägre än 17 våningar på den föreslagna platsen utformas på ett sätt som blir estetiskt tilltalande. Längorna med lamellhus som tillsammans med byggnadskropparna i kvarteren Bokpappret och Håltången slingrar sig runt och omsluter höjdpartiet med uppväxta tallar och berg i dagen är en fin komposition. Det befintliga punkthuset accentuerar avsnittets norra gräns i en mellanskala som inte är ett landmärke. Fortfarande finns plats för förtätning inom området rådet anser att det finns en vinst med att sluta och skärpa upp gaturummet mot Lyckselegatan med två stjärnhus. Byggnadstypen är ju, vilket Stadsbyggnadskontoret också anför, etablerad i Vällingby och formen kan därför väl motiveras. Det ensamt placerade stjärnhuset sydväst om det befintliga punkthuset anser rådet dock skadar upplevelsen av miljön, varför det helt bör utgå. Beslöt Skönhetsrådet att avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande utformning. Till beslutet anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 2. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.
SID 4 (4) 10. Väbeln 2, Lidingövägen/Erik Dahlbergsgatan/Studentbacken, förslag till detaljplan (SR Dnr 2011-0135) Väbeln 2, Lidingövägen/Erik Dahlbergsgatan/Studentbacken, förslag till detaljplan. Linda Scherdin, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget för fastigheten Väbeln 2 m.m. ändrar gällande användningsbestämmelser för befintliga byggnader till Q (användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden) samt möjliggör nybyggnad av flerbostadshus på mark som nyttjas för bilparkering. Den nya byggnaden får nio bostadsvåningar med drygt 40 lägenheter och under huset byggs ett garage i två plan. Värdefulla träd skyddas genom planbestämmelser, en lönn och två björkar ersätts genom ny plantering av ekar. En skötselplan för ekarna inom planområdet ingår i planbeskrivningen. Skönhetsrådet anser att det föreslagna bostadshuset kan ge Tingshuset ett nytt sammanhang och förstärka platsen. Rådet vill dock framhålla att bostadshusets tegelfasad måste få en ljusare kulör än illustrationerna och tydligt ansluta till tingshuset. Beslöt rådet tillstyrka förslag till detaljplan. Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 3. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 11. Väbeln 3 m.m., Studentbacken, förslag till detaljplan (SR Dnr 2011-0136) kvarteret Väbeln 3 m.m, Studentbacken, förslag till detaljplan. Linda Scherdin, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendena. Föreliggande detaljplaneförslag avser fastigheten Väbeln 3 där stadsbyggnadskontoret vill pröva en påbyggnad av befintliga skivhus med fem våningar. Planförslaget innebär vidare att befintlig verksamhet i källarvåningarna bekräftas och nya byggrätter för komplementbyggnader på gårdarna möjliggörs. Alla träd inom fastighetens norra del skyddas med förbud om fällning.
SID 5 (5) (forts 11) Idag är fastigheten bebyggd med tre skivhus i åtta våningar som länkats samman i norr med en byggnadsdel om en till tre våningar, totalt ca 450 studentrum. Huskomplexet var, när det uppfördes, väl gestaltat med putsfasader och fönsterbröstning i eternit men efter tilläggsisolering och nya plåtfasader förlorade det tyvärr sin identitet. Bebyggelsen på fastigheten skiljer sig således både i planform och karaktär från funkisbebyggelsen men eftersom byggnadshöjden anpassats till de omgivande husens höjd uppfattar man ändå Jerum som en del av Gärdesbebyggelsen. Planförslaget medger en påbyggnad med fem våningsplan i en gestaltning som upplevelsemässigt blir oproportionerlig i förhållande till ursprungsvolymen. Gestaltningen är dessutom mycket iögonfallande och rådet bedömer att byggnadskropparna kommer att dominera omgivningen. Enligt rådets uppfattning är den föreslagna förändringen således mycket problematisk både arkitektoniskt och ur stadsbildssynpunkt. Man måste också ta i beaktande att planområdet ligger i Nationalstadsparken, dessutom väl synligt i landskapet på grund av topografin. Rådets bedömning är därför att påbyggnaden innebär ett intrång i parklandskapet och naturmiljön och att det historiska landskapets kulturvärden kommer att skadas. Åtgärderna skulle därmed, anser rådet, stå i strid med miljöbalkens 4 kapitel. Rådet ansåg även att planförslaget får allvarliga konsekvenser i närmiljön. De påbyggda studentbostäderna kommer påverka miljön i själva Gärdesstaden menligt genom sin höjd och genom sin avvikande gestaltning. Vidare anser rådet att placeringen av komplementbyggnaderna i gårdsrummen är helt främmande för områdets bebyggelsestruktur. Rådet ville dock inte helt avvisa möjligheten att pröva en påbyggnad av Jerum. En betydligt lägre påbyggnad, kanske två våningsplan, bör vara möjlig att acceptera samtidigt som man låter de ursprungliga husen återfå sin karaktär. Beslöt rådet att avstyrka förslag till detaljplan. Anmälde ledamöterna J Chrispinsson och F von Feilitzen särskilda yttranden enligt bilaga 4. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 12. Juryn 6, mittemot Torögatan 47-49. Svedmyra, nybyggnad av förskola (SR Dnr 2011-0109, 2011-0162) kvarteret Juryn 6, mittemot Torögatan 47-49, Svedmyra, nybyggnad av förskola. I ärendet inkom även skrivelse från privatperson. Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet.
SID 6 (6) (forts 12) Skönhetsrådet konstaterade att viktiga delar av underlaget i bygglovsansökan saknades varför ett beslut inte kunde fattas. Beslöt rådet att uppmana sökande att återkomma med material avseende fasadmaterial och färgsättning. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet samt att lämna besked om ärendets hantering till privatperson. 13. Norrmalmstorg: fastigheterna Skären 6, Styrpinnen 12, Rännilen 18, Packarhuset 4 m.fl., nytt belysningsprogram (SR Dnr 2011-0142, -0143, -0144, 0145) Norrmalmstorg: fastigheterna Skären 6, Styrpinnen 12, Rännilen 18, Packarhuset 4 m.fl., nytt belysningsprogram. Henrik Gidlund, Trafikkontoret, redogjorde för ärendet. Hänsköts ärendet till nästkommande delegationssammanträde. 14. Hammarbyhöjden 1:1 samt Hydrografen 1, förslag till detaljplan för del av fastigheterna (SR Dnr 2011-0087) Hammarbyhöjden 1:1 samt Hydrografen 1, förslag till detaljplan för del av fastigheterna. Niklas Zetterberg, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Planmaterialet redogör kortfattat för Hammarbyhöjdens kulturhistoriska betydelse: den väl sammanhållna bebyggelsen som exempel på den tidiga svenska modernismens principer för förortsbyggande smalhus i terräng där vegetationen med tiden givit stadsdelen en karaktär av byggnader inplacerade i naturområden med uppvuxna träd. I och med senare förtätningar har stadsdelens bostadsbestånd utvecklats men fortfarande är de små lägenheterna den dominerande bostadsformen. Smalhusområdets karaktär, likväl som den sparade grönskan, är båda viktiga faktorer i vad som redan i samband med uppförandet betecknades som Den vita staden. Stadsbyggnadskontoret har nu upprättat ett planförslag för del av området som medger en förtätning med 54 lägenheter i form av tre flerbostadshus i 4-5 våningar på en tomt där en befintlig obemannad bensinmack nu ligger samt 17 rad- och kedjehus i ett naturområde mellan Thunbergsgatan och Sparrmansvägen (forts 14)
SID 7 (7) Trots att byggnaderna fått en från området i övrigt avvikande gestaltning har Stadsbyggnadskontoret valt att betona hur de ansluter till topografin enligt samma principer som den ursprungliga bebyggelsen. Rådet ser trappningen inom kvarteret Hydrografen som ett välgestaltat sätt att skapa volym inom kvarteret som till skillnad mot resten av området är helt plant. Utformningen är dock i allt för många aspekter formad av de bullerproblem som finns i området; fordonstrafik så väl som tunnelbanesträckning. De ännu schematiskt redovisade illustrationerna innefattar en bullerlösning i form av en hybrid mellan burspråk och balkong som påverkar gestaltningen påtagligt. Rådet anser att området kan bebyggas och att formgivningsprincipen mycket väl kan utgå från bullerproblemen men att lösningen bör vara en annan. Med tysta sidor mot en gård som inte är lika bullerutsatt som kvarterets utsidor bör bostadslösningar enl. Stockholmsmodellen (jmf kv Linneduken i Bromma) kunna skapa en bättre livsmiljö för de boende och samtidigt tillgodose behovet av lokaler i bottenvåningen. Stadsbyggnadskontoret anför att stadsdelens karaktär också kan bibehållas genom att skogspartier mellan ny och gammal bebyggelse sparas samt genom att de befintliga kommunikationsstråken betonas och förstärks. Rådet anser dock att det karaktäristiska stadsbyggnadsmönstret med hus i grönska, något som hör till områdets kulturhistoriska värde, allt för mycket reduceras till hus med grönt emellan. Vad gäller radhusen vid Thunbergsgatan är tomten dock för trång och vinsten av att dra om Thunbergsgatan genom naturpartiet, bl.a. genom sprängningar, är för liten för att motivera exploateringen. Skönhetsrådet beslöt tillstyrka en fortsatt planering för förtätning inom kvarteret Hydrografen dock inte enligt föreliggande utformning, i övrigt avstyrkte rådet exploateringen av naturpartiet längs Thunbergsvägen men har inget att erinra vad gäller kedjehusraden mot skogspartiet vid banvallen i den södra delen av kvarteret. Ledamöterna D Helldén och H Nerlund anmälde särskilda yttranden enligt bilaga 3. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 15. Dellen 4 m.m., förslag till detaljplan (SR Dnr 2011-0167) Dellen, förslag till detaljplan. Inge Almqvist, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som möjliggör 80 lägenheter i kvarteret som idag är bebyggd med en nedlagd vårdanläggning vilken förutsätts rivas. Inom området finns också en mindre bollplan vars funktion ska ersättas
SID 8 (8) (forts 15) inom närområdet. Den centrala gräsyta, som också fungerar som entrén till ett parkstråk mot Årstaskogen, bevaras obebyggd. Rådet ställde sig mycket positivt till planförslaget som, enligt rådets mening, är fint anpassat till miljön i sig och stadsdelens karaktär i stort. De välgörande förändringarna inom kvarteret främst genom att förlägga bostadsentréerna till gatan så att rörelsemönstret i området förändras är ett gott exempel på hur förtätningen i stadsdelen också innebär förnyelse och blir ett tillskott. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 16. Djurgårdsvarvet. m.m., (Djurgården 1:39 m.fl), förslag till detaljplan (SR Dnr 2011-0137). Djurgårdsvarvet. m.m., (Djurgården 1:39 m.fl), förslag till detaljplan. Peter Lundevall, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för Nya Djurgårdsvarvet på Södra Djurgården i syfte att säkerställa varvets fortsatta verksamhet på platsen. Varvets huvudsakliga verksamhet rör renovering av klassiska träbåtar med båthall, snickeri, virkeslager och mekanisk verkstad men ambitionen är att skapa en mötesplats med café, butik m.m. och att varvets lokaler ska vara öppna för besökare. En träbrygga som läggs längs strandlinjen mellan Lilla allmänna gränd och Beckholmsvägen ska fungera både som offentligt gångstråk för allmänheten och som angöringsplats för besökande båtar. Plåtskjulet vid Beckholmsbron rivs för att ge plats för en ny byggnad som ska fungera som områdets samlingspunkt Klubbhuset som rymmer en restaurang i två våningar. Huset ska i gestaltning och materialval knyta an till den ursprungliga byggnadens hamnskjulskaraktär varför sinuskorrigerad plåt i en gul kulör används som fasadmaterial. Slipen och ett äldre sliphus bevaras och övriga byggnader restaureras. Skönhetsrådet ställde sig mycket positivt till planförslaget som innebär att varvsverksamheten kan fortleva på platsen. Rådet har endast en erinran och det är att tillgängligheten för allmänheten på något sätt måste säkerställas, även på sikt antingen i detaljplanen eller i det avtal som markförvaltaren skriver med brukaren. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan.
SID 9 (9) 17. Västerled, del av Ulvsunda 1:1 m.fl, förslag till detaljplan (SR Dnr 2011-0077). Västerled, del av Ulvsunda 1:1 m.fl, förslag till detaljplan Hänsköts ärendet till nästkommade delegationssammanträde. 18. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2011.05.02 Anders Bodin Cecilia Skog Ingemar Josefsson vidi: Martin Rörby
SID 10 (10) Bilaga 1 till protokoll 2011-5 8. Anmälningsärenden Rådet: Inspektionsrapport, hantering av allmänna handlingar hos Skönhetsrådet; Stadsarkivet. (SR Dnr 2011-0171). Ullerudsbacken, meddelande om utdelat diplom till Farsta Strands Naturvärn 20 år samt Länsstyrelsens yttrande över utställningen. (SR Dnr 2011-0077), länsstyrelsen yttrande utsänt. Slussen, en långsiktig lösning behövs i stället för dagens kaos; från privatpersoner. (SR Dnr 2011-0160), utsänd. Bygglov besvarade av kansliet Djurgården 1:1 (Villa Godthem), glastak över veranda, nybyggnad av sommargrill, 5 flaggstänger framför restaurangen. Reviderat förslag. (SR Dnr 2011-0039), avstyrkt. Gråmunkeholmen 3, Sparreska palatset, Birger Jarls torg 13, yttre ändring av kontorshus, omfärgning av fasader. (SR Dnr 2011-0056), tillstyrkt. Fajansen 2, balkonger mot Rörstrandsgatan, förhandsbesked. (SR Dnr 2011-0096), avstyrkt. Terrasserna 2, Allévägen 6, tillbyggnad av enbostadshus med tre nya lägenheter. (SR Dnr 2011-0097), avstyrkt. Paviljong, förslag på platser för tillfällig placering. (SR Dnr 2011-0120). Amerikanska ambassaden, nytt stängsel. (SR Dnr 2011-0130), tillstyrkt med erinran. Listudden, tillbyggnad av enbostadshus, ändring av givet bygglov. (SR Dnr 2011-0131). Tillstyrkt. Klamparen 9, byte av fasadmaterial och ändring av färgsättning mot nordost, inglasning av balkonger, byte av balkongräcken, nya skärmar över dörrar på terrasser m.m. (SR Dnr 2011-0133), avstyrkt/ingen erinran. Djurgården 1:1, Lidovägen 10, Dragongårdens annex, carport, reviderat förslag. (SR Dnr 2011-0139), avstyrkt.
SID 11 (11) London 10 & 11, Öregrundsgatan 14, yttre ändring av flerbostadshus, reviderat förslag. (SR Dnr 2011-0146), avstyrkt. Djurgården 1:1 (Junibacken) skyltar. (SR Dnr 2011-0161 & 2011-0164). Ingen erinran. Skrivelser besvarade av kansliet Sveavägen, omålad kiosk. (SR Dnr 2011-0034). Vidarebefordrat till Stadsbyggnadskontoret. Terrasserna 2, synpunkter på bygglovsansökan avseende tillbyggnad av enfamiljshus. (SR Dnr 2011-0101). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Terrasserna 2, överklagan av rivningslov. (SR Dnr 2011-0102). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Terrasserna 2, angående bygglovsansökan. (SR Dnr 2011-0103). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Stoppa exploateringen av Äppelvikens hotade trädgårdsstad. (SR Dnr 2011-0114). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Stoppa skövlingen av Äppelvikens trädgårdsstad. (SR Dnr 2011-0115). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Översyn av äppelvikens detaljplan, tilläggsplan som skyddar Äppelvikens trädgårdsstad. (SR Dnr 2011-0116). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Om Äppelviken, bygghajar i allmänhet och Terrasserna 2. (SR Dnr 2011-0117). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Angående Skönhetsrådets negativa inställning till Svenska Bostäders färgsättning i Husby. (SR Dnr 2011-0118). Tilläggsplan och plananstånd. (SR Dnr 2011-0121). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Villor blir bostadsrätter i Äppelviken. (SR Dnr 2011-0123). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Bygglovet i Terrasserna 2 i Äppelviken, Bromma. (SR Dnr 2011-0124). Besvarat med SR Dnr 2011-0097.
SID 12 (12) Äppelviken, Terrasserna 2. (SR Dnr 2011-0125). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Angående rekrytering, hur blir man verksam i Skönhetsrådet? (SR Dnr 2011-0127). Besvarat per mail. Triglyfen 1 mm. (SR Dnr 2011-0128). Besvarat med SR 2011-0107. Biblioteksfilial och konst i Beckomberga. (SR Dnr 2011-0129). Hänvisat till kulturroteln. Gällande Terrasserna 2. (SR Dnr 2011-0134). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Skogskyrkogården/Kyrkogårdsvägen. (SR Dnr 2011-0138). Vidarebefordrat till stadsdelsförvaltningen och Trafikkontoret. Träd. (SR Dnr 2011-0140). Hänvisat till stadsbyggnadskontoret/trafikkontoret. Reportage om rådet. (SR Dnr 2011-0147). Bocken 39, Kungsgatan 9, vad är det för skulpturer som står ovanför porten? (SR Dnr 2011-0148). Besvarat per mail. Slussen 1935, trafikdebatten i Stockholm mellan 1928-1932. (SR Dnr 2011-0149). Besvarat per mail erbjudit möjlighet till forskning i rådets arkiv. Begäran om tilläggsplan (Terrasserna 2).(SR Dnr 2011-0150). Besvarat med SR Dnr 2011-0097. Djurgårdsfärjans nya färjeläge och kiosk. (SR Dnr 2011-0154), besvarat per mail. Yttrande över balkonger 2009. (SR Dnr 2011-0155). Besvarat per mail. Marievik trång sektor. (SR Dnr 2011-0158). Hänvisat till stadsdelsförvaltningen och Trafikkontoret samt inkommet svar från dem. Tulegatan 30, renovering/förändring av fasad på sekelskifteshus. (SR Dnr 2011-0163). Vidarebefordrat till Stadsbyggnadskontoret.
SID 13 (13) När ska något göras åt cykeleländet? (SR Dnr 2011-0165). Vidarebefordrat till Trafikkontoret. Gatukonst, önskan om intervju. (SR Dnr 2011-0168). Hänvisat till Stockholm Konst, Kulturborgarrådet samt Stadsbyggnadsborgarrådet. Balkongbyggen på Bolmensvägen 1-9, Årsta. (SR Dnr 2011-0172). Vidarebefordrat till Stadsbyggnadskontoret. Råckstavägen, förtätning. (SR Dnr 2011-0173). Besvarat med SR 2011-0062. Lövholmen, framtida planer. (SR Dnr 2011-0174). Hänvisat till Stadsbyggnadskontoret. Städdag Östgötagatan och Tullgårdsparken. (SR Dnr 2011-0175). Vidaresänt till stadsdelsförvaltningen. Ostädat i Kungsträdgården. (SR Dnr 2011-0177). Vidarebefordrat till Norrmalms stadsdelsförvaltning. Studsmatta i Londonparken. (SR Dnr 2011-0178). Vidarebefordrat till Östermalms stadsdelsförvaltning samt Trafikkontoret. The effects of globalization on urban management and programming. (SR Dnr 2011-0179). Hänvisat till KTH.
SID 14 (14) Bilaga 2 till 2011-5 9. Korthållaren 5, Lyckselevägen, Frostviksgatan, detaljplan (SR Dnr 2011-0126) Anmälde ledamot F von Felitzen särskilt yttrande enligt följande: Det nya punkthuset får inte byggas högre än de näraliggande höghusen vid Ångermannagatan, dvs 11 våningar. De föreslagna stjärnhusen vid Lyckselevägen är för skrymmande på platsen och bör ersättas av ett lamellhus i samma skala som de befintliga och med förgårdsmark mot vägen (Jfr den ursprungliga stadsplanen, Pl 4141, 1951).
SID 15 (15) Bilaga 3 till 2011-5 10. Väbeln 2, Lidingövägen/Erik Dahlbergsgatan/Studentbacken, förslag till detaljplan (SR Dnr 2011-0135) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Det föreslagna huset bakom f.d. Attunda tingsrätt bör sänkas minst en våning, så att det inte (som på illustrationerna i planbeskrivningen sid. 11) ter sig högre än Jerums befintliga studentbostadshus vars planerade påbyggnader bör förhindras.
SID 16 (16) Bilaga 4 till 2011-5 11. Väbeln 3 m.m., Studentbacken, förslag till detaljplan (SR Dnr 2011-0136) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Jerums studentbostadshus bör absolut inte byggas på med hänsyn till stadslandskapet. En påbyggnad skulle spoliera intrycket av Gärdesbebyggelsen klättrande uppför höjden. Anmälde ledamot J Chrispinsson särskilt yttrande enligt följande: En tillbyggnad av Väbeln 3 torde vara möjlig, men med större beaktande av fastighetens ursprungliga formmässiga kvalitetéer.
SID 17 (17) Bilaga 5 till 2011-5 14. Hammarbyhöjden 1:1 samt Hydrografen 1, förslag till detaljplan för del av fastigheterna (SR Dnr 2011-0087) Anmälde ledamot D Helldén särskilt yttrande enligt följande: Att inte tydligt förorda att ett tillskott på den nuvarande bensinmackstomten (Hydrografen 1) anpassas till Hammarbyhöjdens ursprungliga smalhusbebyggelse i storlek, form och utförande bedömer jag som en inte obetydlig felbedömning av vad området tål. Anmälde ledamot H Nerlund särskilt yttrande enligt följande: Hammarbyhöjden utgör ett tydligt exempel på den smalhusbebyggelse som tillkom i Stockholm under 1930-talet. Bebyggelsen är placerad i terrängen enligt det för tiden rådande stadsplaneidealet. Det föreslagna radhustillägget mellan Thunbergsvägen och Sparrmansvägen ger området ytterligare kvalité och introducerar en ny bebyggelseform. Stadsradhusen bryter ned Sparrmansvägens landsvägskaraktär och skapar nya sammanhållna stadsrum på ett för området välkommet sätt. Det första radhuset, beläget i korsningen mellan de båda nämnda vägarna, bör ges en särskilt fin utformning då det bildar entré för hela området.