Fastställd av Dnr TN 2012-49 Landstingsfullmäktige 2012-09-182012-10-09 Landstingsstyrelsen 2012-12-11 (budget) Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - strategiska mål - - framgångsfaktorer - - årsbudget -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdraget... 3 Visionen... 4 TRAFIKNÄMNDENS uppdrag och styrningslogik... 5 Perspektivet MEDBORGARE... 7 Perspektivet - PROCESS... 9 Perspektivet EKONOMI... 11 Planering och uppföljning 2013... 12 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 14 Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken... 15 Kollektivtrafik... 15 Länsfärdtjänst... 15 Verksamhetskostnader... 15 Ekonomisk sammanställning av trafik- och verksamhetsbeställning... 16 Trafiknämndens årsbudget 2013... 17 Bilaga 1: Den landstingsövergripande styrningen Bilaga 2: Kollektivtrafiken budget 2013 Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringsredovisning och balansräkning
UPPDRAGET Kommunallagen Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälsooch sjukvård 1. Landstinget ansvarar sedan 1 januari 2012 även för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam. Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafiken anges i Lagen om kollektivtrafik. Denna lagstiftning är utgångspunkt för landstingets vision, mål och strategier. Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Lagen om kollektivtrafik Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. - 3 -
VISIONEN Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. I livets olika skeden ska alla känna trygghet i att vården finns där om och när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En bra hälso- och sjukvård ska ge allt fler möjlighet till ett liv med bra hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det finnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet. Östergötland ska uppfattas som en attraktiv värdeskapande region en region som skapar goda levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Kollektivtrafiken spelar en central roll i en attraktiv region genom att skapa möjligheter för invånare i regionen att ta del av en större arbets- och studiemarknad. Kollektivtrafiken behöver därför ständigt utvecklas för att möta nya och förändrade behov hos resenärer och medborgare. Samtidigt spelar kollektivt resande en viktig roll i ett hållbart samhälle genom att minska belastningen på miljön. Genom att fler resor görs kollektivt istället för med egen bil skapas förutsättningar för att utveckla kollektivtrafiken ytterligare, samtidigt som det ger miljövinster. Utmaningen är därför att öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen. Samtidigt behöver ett rimligt grundutbud av resmöjligheter säkerställas även för andra målgrupper. - 4 -
TRAFIKNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Styrningslogiken för trafiknämnden Trafiknämnden har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken utifrån de riktlinjer och ekonomiska ramar som fastställs av landstingsfullmäktige (LF). TN är samtidigt regional kollektivtrafikmyndighet i lagens mening och ansvarar i den rollen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet, beslut om allmän trafikplikt och samråd med kommuner och andra intressenter. Kollektivtrafiken drivs i bolagsform genom AB Östgötatrafiken som på uppdrag av TN ansvarar för upphandling av privata utförare, samordning och uppföljning. Landstingsfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska riktlinjer för kollektivtrafiken. Landstingsfullmäktige fastställer även riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis. TN bereder förslaget till riktlinjer samt har i uppdrag att fastställa taxan för kollektivtrafiken utifrån av fullmäktige fastställda riktlinjer. TN har möjlighet att överlåta beslut om förändringar av taxan till driftsorganisation för nämndens verksamhet. Om TN överlåter rätten att besluta om förändringar av taxan ska TN följa upp att taxan vid var tid överensstämmer med av landstingsfullmäktige fastställda riktlinjerna för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) fastställer TN regelbundet, i samråd med kommunerna och övriga aktörer, plattformen för den regionala kollektivtrafiken. I RTP redovisas vision, strategiska val och mål med en längre planeringshorisont. TN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete under det närmaste året. I verksamhetsplanen redovisas, med detta tidsperspektiv, förutsättningar, uppdrag, strategiska mål, framgångsfaktorer och ekonomiska förutsättningar. I samband med verksamhetsplanen fastställer TN årligen en trafik- och verksamhetsbeställning som anger omfattning och innehåll för uppdraget till Östgötatrafiken under det närmaste året. De strategiska riktlinjer som fastställs av landstingsfullmäktige och de strategiska målen 2 som fastställs i RTP är övergripande utgångspunkter för TN:s åtgärder och beslut. Med utgångspunkt i dessa mål identifierar TN framgångsfaktorer 3 som markerar viktiga utvecklingsområden att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. I verksamhetsplanen redovisar TN även de områden som särskilt kommer att uppmärksammas under det kommande året genom kontinuerlig och/eller tematisk uppföljning. 2 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 3 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål. - 5 -
Figur 1 Kollektivtrafikens organisering TN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgar-/kundperspektivet men ansvar finns också i ett process- respektive ekonomiperspektiv. TN:s presidium ingår i landstingsstyrelsens samordningsberedning där löpande ömsesidig kunskapsöverföring mellan landstingsstyrelsen (LS) och TN kan ske när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. De begrepp som används i RTP överlappar till viss del de som finns i landstingets styrningsmodell. De framgångsfaktorer som finns i TN:s verksamhetsplan motsvaras närmast av de strategier som finns i RTP. De framgångsfaktorer som listas i RTP är mer detaljerade för att ge en bild av vilka typer av insatser som krävs för att realisera strategin. - 6 -
PERSPEKTIVET MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och bidra till en bra livskvalitet. Omsatt till kollektivtrafik handlar det om hur landstinget ska tillgodose medborgarnas behov av resor på ett långsiktigt hållbart sätt, samtidigt som kollektivtrafiken bidrar till den regionala utvecklingen. Trafiknämnden har följande strategiska mål inom perspektivet Medborgare Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Framgångsfaktorer som bidrar till Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor: En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen Att dagligen kunna resa kollektivt ska vara ett verkligt alternativ till bilen. Att nå detta ställer dock stora krav på trafiken i flera avseenden. Kollektivtrafiken måste utformas så att den uppfattas som långsiktig och hållbar. Det ska vara möjligt för medborgare att planera bosättning och sysselsättning utifrån ett stabilt trafikutbud. Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen när resan går tillräckligt snabbt, är bekväm och när det finns tillräckligt med avgångar att välja mellan. Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt Förutom ett bra utbud och korta restider är kundens upplevelse av resan avgörande för attityden till kollektivtrafik. Därmed blir kundbemötande och komfort viktiga faktorer för att skapa attraktivitet. Att resa kollektivt måste även upplevas som tryggt och säkert, inte bara ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, det handlar även om att ingen ska välja bort kollektivtrafiken på grund av rädslan att utsättas för hot och våld. Utveckla personliga tjänster med fokus på pendlare Det vardagliga resandet, i huvudsak pendling till och från arbete och studier, ska stödjas med möjligheter till personligt utformade tjänster som underlättar planering, köp och resa för kunden. Tjänsterna ska göra det möjligt för kunden att få uppgifter om trafiken och eventuella störningar. Det ska också vara möjligt att köpa och hantera färdbevis. Särskilt prioriterat är störningsinformation i realtid. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla En viktig målsättning är att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla kundgrupper. Ett transportsystem anpassat till behovet hos personer med funktionsnedsättningar ställer inte bara krav på tillgänglighet till fordon och hållplatser. För att systemet ska kunna sägas vara tillgängligt för alla krävs även att andra delar av systemet, t ex informationen om - 7 -
trafiken, bemötandet och systemen för köp av biljetter, utformas utifrån behoven hos kunderna med funktionsnedsättning. Färdtjänst är en särskild del av kollektivtrafiken som är till för de personer som har svårt att åka med den allmänna kollektivtrafiken. Det är av vikt att färdtjänsten utformas så att den uppfyller färdtjänstkundernas resbehov. En samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik och skolresor skapar bättre förutsättningar för effektiv trafikplanering som i sin tur kan förbättra utbudet av resmöjligheter. Punktlighet i kollektivtrafiken Punktlighet är avgörande för att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv och kunna bli ett verkligt alternativ till bilen. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas: Resandeutveckling Effekter av omläggning av trafiken i västra Östergötland Dialog med medborgarna - 8 -
PERSPEKTIVET - PROCESS 2012-09-18 Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. För kollektivtrafiken beskriver processperspektivet hur resurserna kan användas effektivt för att erbjuda bästa möjliga utbud av resmöjligheter med minimal klimatpåverkan. Trafiknämnden har följande strategiska mål inom perspektivet Process Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Framgångsfaktorer som bidrar till Innovativt och systematiskt förbättringsarbete: Ett systematiskt förbättringsarbete för kollektivtrafiken bygger på god omvärldskunskap och en förmåga att snabbt anpassa sig till förändrade förutsättningar. Detta arbete behöver ständigt pågå och kan till exempel handla om att utveckla upphandlings- och avtalsformer, utveckla informationstjänster eller andra tjänster till resenärer, integrering av olika transportslag inom kollektivtrafiken eller utveckla helt nya trafikkoncept eller andra tekniska lösningar. Ansvaret för det löpande förbättringsarbetet ligger huvudsakligen på Östgötatrafiken men trafiknämnden ska följa utvecklingen och vid behov initiera ytterligare insatser. Skapa bästa möjliga integrering inom regionen Östergötland har en ortsstruktur som medger daglig pendling utan allt för stor uppoffring av tid. Det gör att många kan välja och byta bostadsort och arbetsort oberoende av varandra, något som i sin tur ger stora valmöjligheter för regionens invånare. Där det finns stora och stabila resandeunderlag ska kollektivtrafiken, förutom en konkurrenskraftig restid, ges en fast struktur så att kunderna lättare kan få en god kännedom om resmöjligheterna. Tidtabellen ska planeras utifrån principen om taktfasta avgångstider. Tätheten på avgångarna avgörs av resandeunderlaget. I Östergötland finns förutsättningar för att huvuddelen av regiontrafiken och trafiken i närområden och tätorter utformas med en fast struktur. Planeringen ska eftersträvas att ligga så fast som möjligt år från år. Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen Det finns ett stort dagligt resande mellan Östergötland och Stockholm- /Mälardalsregionen, där Stockholm intar en naturlig särställning. Genom att aktivt medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen skulle Östergötland och Stockholmregionen på sikt kunna utvecklas till en funktionell arbetsmarknadsregion för stora grupper av invånare i de båda regionerna. Sammantaget är det därför av stor betydelse att fortsatt understödja en positiv utveckling av trafiken upp mot Stockholmsregionen. Detta ska ske genom att kollektivtrafiksystemet utformas så att kunderna erbjuds ett tillräckligt stort turutbud med attraktiva restider. Samverkan och samarbete för att skapa bästa möjliga resa från start till slut, inklusive byten och väl fungerande terminaler och resecentra är också centralt. - 9 -
Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner En förutsättning för en utveckling där regionen på ett starkare sätt knyts samman med dessa omgivande regioner är att det finns en väl fungerande kollektivtrafik mellan regionerna. I första hand krävs en trafik som möjliggör ett dagligt utbyte med inte alltför stor uppoffring i restid. I utvecklingsarbetet är det därför viktigt att, tillsammans med omgivande regioner, identifiera de stråk där det finns tillräckligt resandeunderlag och möjlighet att skapa resmöjligheter för dagligt utbyte. Framgångsfaktorer som bidrar till Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan: Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksystem Kollektivtrafiken ska bidra till att nå samhällets miljömål framförallt genom att resande flyttas över från resor med egen bil till kollektiva resor med fordon som drivs energieffektivt med förnyelsebara bränslen. Framförallt är det i områden där resandeunderlaget är stort och kollektivtrafiken utformats på ett sätt som är attraktivt för kunderna som en sådan utveckling är möjlig. Kollektivtrafiken kan också bidra till att skapa mer attraktiva stadsmiljöer. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas: Resmöjligheter till omkringliggande regioner Samordning mellan allmän kollektivtrafik och skolskjuts/färdtjänst Behov av utvecklade informations- och kommunikationssystem Förnyelsebara drivmedel - 10 -
PERSPEKTIVET EKONOMI 2012-09-18 Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet. Trafiknämnden har följande strategiska mål inom perspektivet Ekonomi Ekonomi som ger handlingsfrihet. Kostnadseffektiv verksamhet. Framgångsfaktorer som bidrar till Ekonomi som ger handlingsfrihet: Utmaningen är att med givna resurser skapa en attraktiv kollektivtrafik som lockar så många resenärer att förutsättningar skapas för att ytterligare utveckla kollektivtrafiksystemet och göra nya satsningar. Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter Trafiknämndens ekonomiska ansvar som beställare av kollektivtrafik är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. Nämndens resultat ska årligen vara noll eller större. Framgångsfaktorer som bidrar till Kostnadseffektiv verksamhet: Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem De senaste tio åren har samhällsfinansieringsgraden av kollektivtrafiken ökat från 50 procent till över 60 procent. Detta som en följd av att kostnaderna för trafik ökat mer under samma period än antalet resande och därmed intäkterna. Målet är att denna trend ska brytas under budgetperioden 2013-2015. Den långsiktiga målsättningen bör vara att nivån för egenfinansieringen av kollektivtrafiken återgår till 50 procent. I stråk eller trafikområde lågfrekvent resande där kostnadstäckningen är under 20 procent kommer trafikens förutsättningar att utredas med målet att hitta mer kostnadseffektiva lösningar, alternativt avveckla trafiken. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas: Utvärdering av lågfrekvent resande Principer för tillköp av trafik - 11 -
PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2013 Planering På trafiknämndens sammanträde i juni 2012 beslutades att nämnden under 2013 ska påbörja ett arbete med att ta fram långsiktiga målsättningar och strategisk inriktning för kollektivtrafiken i Östergötland i syfte att gagna den regionala utvecklingen och bidra till ett mer hållbart transportsystem. Östgötatrafikens strategiska plan med ekonomisk treårsprognos Östgötatrafiken skall under perioden februari till mars till trafiknämnden lämna underlag avseende strategiska verksamhetsfrågor under den kommande treårsperioden. Till detta kommer underlag till budget för nästkommande treårsperiod, varav underlaget för det första året (år 1) i perioden skall vara mer i detalj och de två därpå följande åren mer i översikt. Dessa underlag används i arbetet med landstingets strategiska plan och nämndens trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Trafiknämndens verksamhetsplan Utifrån de övergripande strategiska riktlinjer och ekonomiska ramar som beslutas i den strategiska planen fattar trafiknämnden beslut om nämndens verksamhetsplan som även inkluderar en trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken för nästkommande år. Verksamhetsplanen innefattar strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer med ettårsperspektiv. Årsbudget Utifrån de ekonomiska ramar som givits i den strategiska ramen/finansplanen och den verksamhetsinriktning som fastställts i nämndens verksamhetsplan beslutar trafiknämnden om årsbudget för nästkommande år i december. Uppföljning Trafiknämnden gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som beskrivs i verksamhetsplanen. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under året. TN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: - Delårsrapporter - Fördjupad uppföljning - Årsredovisning - Formella samråd med länets kommuner - Övrig uppföljning Delårsrapporterna till TN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. I delårsrapporterna 03, 08 görs även en ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapporterna 03 och 08 är även i övrigt mer omfattande och gemensamma för landstingsstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden (HSN) och TN. Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige och innehåller bland annat en lägesrapport av TN:s verksamhet. Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs även fördjupade, tematiska, uppföljningar under året. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från LS, HSN och TN till fullmäktige av måluppfyllelsen för de strategiska målen och en sammantagen bedömning av hur landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en - 12 -
redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av nyckelindikatorer och resultatmått. Formella samråd med kommunerna, hålls minst två gånger per år då kollektivtrafikens utveckling och identifierade behov diskuteras. Dessa utgör underlag för nämndens verksamhetsplanering. I övrigt sker uppföljning av TN i form av olika dialoger med Östgötatrafiken, kommuner, andra myndigheter, trafikbolag och andra organisationer. Östgötatrafiken lämnar en årsuppföljning, som underlag till landstingets årsredovisning. Delårsuppföljning från Östgötatrafiken, lämnas som underlag till trafiknämndens delårsrapporter 03 och 08. Delårsuppföljningen innehåller värden på verksamhetsplanens nyckelindikatorer, en analys av måluppfyllelsen samt ekonomiska bedömningar per mars respektive augusti månad. Nedanstående figur sammanfattar planings- och uppföljningscykeln för trafiknämnden: Figur 2 Styrningens viktigaste aktiviteter under året - 13 -
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR De ekonomiska förutsättningarna för trafiknämnden fastslås av landstingsfullmäktige. Ramarna för kommande år anges i landstingets strategiska plan och treårsbudget 2013-2015 (TÅB) som fullmäktige beslutade om i juni år 2012. Av beslutet framgår att trafiknämnden får ett resurstillskott om 35 000 tkr för år 2013 att lägga till den ekonomiska ram som gällde för år 2012. Dessutom sker också en generell indexuppräkning på 2,7 procent. Ekonomisk ram år 2012 Indexuppräkning (2,7 %) Resurstillskott Ekonomisk ram år 2013 enligt TÅB Justering ram år 2013 4 Total ekonomisk ram år 2013 726 000 tkr 19 602 tkr 35 000 tkr 780 602 tkr 2 735 tkr 783 337 tkr Till beslutad ram föreslås landstingsfullmäktige i samband med denna verksamhetsplan besluta om en justerad indexnivå om 2 735 tkr. Den totala ekonomiska ramen för trafiknämnden år 2013 är således 783 337 tkr. En mer detaljerad budget för trafiknämnden verksamhetsområde beslutas i nämndens årsbudget för år 2013. 4 Differens mellan preliminärt index på 3 procent jämfört med beslutat index på 2,7 procent. - 14 -
TRAFIK- OCH VERKSAMHETSBESTÄLLNING TILL ÖSTGÖTATRAFIKEN Trafiknämnden fastställer årligen en trafik- och verksamhetsbeställning som anger omfattning och innehåll för uppdraget till Östgötatrafiken under det närmaste året. Östgötatrafiken har att förhålla sig till trafik- och verksamhetsbeställningen som andra styrande dokument gällande planering och uppföljning, så som trafiknämndens och landstingsdirektörens verksamhetsplan. Regionala utvecklingsprogram (RUP) och regionala trafikförsörjningsprogram (RTP) är andra övergripande dokument som ska vägleda Östgötatrafiken. Huvuddelarna i beställningen innefattar kollektivtrafik, länsfärdtjänst samt verksamhetskostnader. KOLLEKTIVTRAFIK Av bilaga 2 framgår vilka stråk Östgötatrafiken ska trafikera under år 2013. Där framgår också budgeterad biljettintäkt och trafikkostnad för stråken samt andelen av kostnaden som finansieras genom biljettintäkter. Totalt budgeteras nettokostnaden för kollektivtrafiken uppgå till 610 475 tkr för år 2013. LÄNSFÄRDTJÄNST I rollen som kollektivtrafikmyndighet ansvarar trafiknämnden fullt ut för den så kallade länsfärdtjänsten, det vill säga färdtjänst över kommungräns inom länet. Trafiknämnden har i sin tur uppdragit till Östgötatrafiken att ansvara för länsfärdtjänst i Östergötlands län. Villkoren för länsfärdtjänsten framgår av dokumentet Regler för länsfärdtjänst i Östergötland. Antalet resor i länsfärdtjänsten uppgår till omkring 60 000 resor per år. Totalt budgeteras nettokostnaden för kollektivtrafiken uppgå till 45 023 tkr för år 2013. VERKSAMHETSKOSTNADER Kundtjänster Verksamhetskostnader är kostnader som inte direkt kan hänföras till specifik trafik. Nedan anges beställning per område. Östgötatrafiken ska fortsatta en överflyttning mot mer kostnadseffektiva försäljningskanaler där webbutiken är prioriterad. Satsningar ska också göras på förbättrade informationskanaler, exempelvis via mobilen. Övergripande ligger stort fokus på förbättrad störningsinformation. Budgeterad kostnad för år 2013 är 46 712 tkr. Trafik- och operatörstjänster Östgötatrafiken kommer att arbeta mer med kontrollverksamhet som en följd av gjord upphandling med förändrat uppdrag innehållandes mer kvalitetssäkring. Kundserviceprogram för buss förare, Kunskapsbussen, ska fortgå. Lika så ska ITISprojektet som innehåller arbete med realtid, kommunikation och signalprioritering fortlöpa. Budgeterad kostnad för år 2013 är 20 057 tkr. - 15 -
Myndighetsstöd och företagsledning I Östgötatrafikens ansvarsområde ligger att utarbeta och ta fram förslag till riktlinjer rörande infrastruktur, färdbevis och prissystem samt tillköp ska fortgå. Likaså säkerställande av operativ samverkan med kommunerna samt anpassning av bolagets interna arbete till det nya uppdragsavtalet. Andra viktiga områden är utarbetande av uppföljningssystem till det regionala trafikförsörjningsprogrammet, skapande av rutiner och modell för utredning och beslutsunderlag rörande allmän trafikplikt, fördjupning i samhällsekonomiska analyser samt planläggning och beslut kring upplösande av tågleasar. Budgeterad kostnad för år 2013 är 14 044 tkr. System- och förvaltningskostnader Östgötatrafiken ska arbeta vidare mot betalsystem med bättre stabilitet, ökad kvalitet och effektivitet samt ökad smidighet och funktionalitet för kunden i prioriterade försäljningskanaler. Utvecklingen av ledningssystem ska fortgå. Översyn ska göras av intranät och bättre stöd för budgetprocessen 2013-2014. Budgeterad kostnad för år 2013 är 49 329 tkr. EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING AV TRAFIK- OCH VERKSAMHETSBESTÄLLNING Kollektivtrafik Länsfärdtjänst Verksamhetskostnader Kundtjänster Trafik- och operatörstjänster Myndighetsstöd och företagsledning System- och förvaltningskostnader Finansiell skatt Summa verksamhetskostnader (avrundat) Summa totalt 610 475 tkr 45 023 tkr 46 712 tkr 20 057 tkr 14 044 tkr 49 329 tkr -2 303 tkr 127 840 tkr 783 337 tkr - 16 -
2012-11-12 TRAFIKNÄMNDENS ÅRSBUDGET 2013 Trafiknämnden redovisar en budget i balans för år 2013. Trafiknämndens ekonomiska ram beslutas av fullmäktige i samband med finansplanen för åren 2013-2015. Den totala ekonomiska ramen för TN uppgår till 783 337 tkr. Ramen innefattar föregående års ram, en indexuppdatering om 2,7 % samt ett sammantaget resurstillskott om 37 735 tkr. Utökningen av nämndens ekonomiska ram är i huvudsak en följd av det beslut som fattades i landstingets Strategiska plan med treårsbudget för åren 2013-2015. Ekonomisk ram år 2012 Resurstillskott (Strategisk plan) Ekonomisk ram år 2013 enligt TÅB Indexuppräkning (2,7 %) Justering indexnivå (prisnivå trafik) 5 Total ekonomisk ram år 2013 726 000 tkr 35 000 tkr 761 000 tkr 19 602 tkr 2 735 tkr 783 337 tkr Budgeterade kostnader för TN motsvarar den ekonomiska nivån som angivits i trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken AB, det vill säga totalt 783 337 tkr. Av beställningen framgår hur kostnaderna ska fördelas. Kollektivtrafik Länsfärdtjänst Verksamhetskostnader Kundtjänster Trafik- och operatörstjänster Myndighetsstöd och företagsledning System- och förvaltningskostnader Finansiell skatt Summa verksamhetskostnader (avrundat) Summa totalt 610 475 tkr 45 023 tkr 46 712 tkr 20 057 tkr 14 044 tkr 49 329 tkr -2 303 tkr 127 839 tkr 783 337 tkr Beloppet betalas ut i tolftedelar till Östgötatrafiken enligt överenskommen plan. Utbetalad ersättning avser verksamhet nästkommande månad. 5 Differens mellan preliminärt index på 3 procent jämfört med beslutat index på 2,7 procent. - 17 -
Bilaga: 1 DEN LANDSTINGSÖVERGRIPANDE STYRNINGEN Ansvarsområden Beställar- utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig. Figur 3: Den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige fastställer landstingets vision samt strategiska mål 6 inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje mål konkretiseras av landstingsstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden och trafiknämnden i ett antal framgångsfaktorer 7. Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik ska tillgodoses. Process - är inriktat på utvecklingen av och effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. 6 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 7 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. - 18 -
Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. Styrningslogiken Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare 8 medan perspektivet Medarbetare är landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl styrelsens som hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens angelägenhet. Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Landstingsstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över landstingets egna bolag, exempelvis Ötraf, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Trafiknämnden har en myndighets- och beställarroll med fokus på östgötens behov och har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken. Trafiknämnden är samtidigt regional kollektivtrafikmyndighet. Landstingsdirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att genom erforderliga verkställighetsbeslut se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ och ska under landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner. Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad landstingsövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: - Landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget - Landstingsstyrelsens verksamhetsplan - Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan - Trafiknämndens verksamhetsplan - Landstingsdirektörens verksamhetsplan 8 Undantaget den regionala utvecklingen och kollektivtrafiken som styrelsen har ansvar för i första hand. - 19 -
I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det exempelvis i samband med årsredovisning krävs ett samlat förhållningssätt till. Landstingsfullmäktige Vision och strategiska mål Framgångsfaktorer Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafiknämnden Nyckelindikatorer Landstingsdirektören Resultatmått Landstingsdirektören Figur 4: Den landstingsövergripande styrningens aktörer och begrepp Landstingsfullmäktige (LF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget landstingets övergripande vision, strategiska mål 9 och ekonomiska ramar. Landstingsstyrelsen (LS), hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och trafiknämnden (TN) delar ansvaret för fullmäktiges uppdrag mellan sig utifrån reglementet vilket i verksamhetsplanen markeras genom att ansvaret för LF:s strategiska mål fördelats mellan LS, HSN och TN. För vissa strategiska mål är ansvaret delat vilket innebär att LS, HSN och TN kan arbeta mot samma mål men med olika förutsättningar. LS, HSN och TN identifierar framgångsfaktorer 10 kopplade till respektive strategiskt mål. Framgångsfaktorerna ska handlingsinriktat konkretisera vad som är avgörande att utveckla för att kunna leva upp till de strategiska målen. Med vägledning av LS, HSN:s och TN:s framgångsfaktorer identifierar landstingsdirektören (LD) strategiskt viktiga utvecklingsområden i form av målsatta nyckelindikatorer 11 som ska driva på och markera behovet av utveckling. Dessutom fastställer LD resultatmått 12 som sammantaget ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. LD:s verksamhetsplan är, tillsammans med eventuella överenskommelser med HSN, ett underlag som landstingets alla produktionsenheter har att följa i sin planering och uppföljning. Överenskommelserna följs i stor utsträckning upp via nyckelindikatorer i LD:s verksamhetsplan. LD:s verksamhetsplan redovisar också nyckelindikatorer för kollektivtrafiken vilka har funktionen att markera styrnings- och uppföljningsbehov för TN och kollektivtrafiken i allmänhet. 9 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 10 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 11 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 12 Mått som har funktionen att vara underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. - 20 -
Bilaga: 2 Bilaga 2 Kollektivtrafiken Budget 2013 (tkr) INTÄKT TRAFIKKOSTNAD NETTOKOSTNAD PROCENT Tätort 143 419 362 649 219 230 40% Linköping 75 581 189 854 114 274 40% Motala 8 700 32 285 23 585 27% Norrköping 58 271 134 916 76 645 43% Övriga tätorter 867 5 593 4 726 16% Landsbygdsområde 18 458 127 920 109 462 14% Mellersta Östergötland 3 108 26 843 23 736 12% Södra Östergötland 1 508 14 124 12 615 11% Västra Östergötland 5 204 26 324 21 120 20% Östra Östergötland 8 539 49 685 41 147 17% Kompletteringstrafik 4450 4 450 Skärgården 100 6 495 6 395 2% Närområdesstråk 26 198 81 847 55 649 32% Arkösund Ö Husby Norrköping 3 566 17 264 13 698 21% Brokind Sturefors Linköping 3 520 13 853 10 333 25% Kolmården Åby Norrköping 10 737 26 104 15 366 41% Ljungsbro Linköping 8 375 24 626 16 251 34% Regionalt stråk 176 924 396 036 219 111 45% Finspång Linköping 4 779 8 103 3 324 59% Finspång Norrköping 14 640 30 134 15 494 49% Kisa Rimforsa Linköping 10 337 25 888 15 550 40% Linköping Norrköping buss 13 139 19 634 6 495 67% Mjölby Vadstena 1 700 4 921 3 221 35% Motala Linköping 18 000 30 111 12 111 60% Vadstena Linköping 1 000 1 915 915 52% Vadstena Motala 2 800 7 853 5 053 36% Valdemarsvik Söderköping Norrköping 16 859 30 720 13 862 55% Åtvidaberg Linköping 8 822 19 361 10 539 46% Ödeshög Mjölby Linköping 2 632 8 597 5 965 31% Österbymo Tranås 795 3 617 2 823 22% Östgötapendeln 78 401 175 718 97 318 45% Kustpilen 3020 21 356 18 335 14% Övrig interregional trafik 8 106 8 106 Tågrevisioner 7 023 7 023 Totalsumma 365 000 975 475 610 475 37% ¹ 1 Kostnadtäckning exklusive Övrig interregional trafik och Tågrevisioner är 38 %. - 21 -
Bilaga 3 550 Trafiknämnden Resultaträkning (tkr) Budget 2013 HÅ08 2012 Bokslut 2011 1 Intäkter Landstingsbidrag 783 337 726 000 0 Summa Intäkter 783 337 726 000 0 Övriga kostnader Lämnade bidrag -783 337-722 000 0 Övriga verksamhetskostnader 0-54 0 Summa Övriga kostnader -783 337-722 054 0 Årets resultat 0 3 946 0 Noter till resultaträkningen: 1) Trafiknämnden är en ny nämnd från och med 2012-01-01 och det är anledningen till att det genomgåend saknas värden för bokslut 2011.
Bilaga 3 550 Trafiknämnden Kassaflödesanalys Budget 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -1 590 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 590 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde -1 590 Likvida medel vid årets början -61 332 2 Likvida medel vid årets slut -62 922 2 Noter till kassaflödesanalysen:2) I december utbetals ersättningen till Östgötatrafiken AB för januari kommande år vilket gör att trafiknämnden uppvisar negativt utfall för likvida medel.
Bilaga 3 Investeringsredovisning Investeringar Budget 2013 HÅ08 2012 Bokslut 2011 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 0 0 0 Noter till investeringsredovisning:
Bilaga 3 550 Trafiknämnden Balansräkning (tkr) 2013-12-31 4 2012-12-31* *(enl helårsbedömning 08 2012) 3 TILLGÅNGAR Förutbet kostn upplupna intäkt 66 868 65 278 Kassa och bank -62 922-61 332 Summa Omsättningstillgångar 3 946 3 946 SUMMA TILLGÅNGAR 3 946 3 946 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 3 946 0 Årets resultat 0 3 946 Summa Verksamhetens eget kapital 3 946 3 946 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 3 946 3 946 Noter till balansräkningen: 3) Baseras på helårsbedömning 10 2012. 4) Beslut om att överföra positivt eget kapital för 2012 till finansförvaltningen beslutas i samband med årsbokslut och regleras inte i prognosen..