BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Bedömningsinstrument Ger ett systematiskt och strukturerat sätt att inhämta information om brukaren Ger information om brukarens behov av åtgärder Minskar risken att missa viktig information Kan användas som del i ett beslutsunderlag Kan användas som del i en behandling Ger ett systematiskt och strukturerat sätt att följa upp den enskilde brukaren
Systematisk dokumentation och uppföljning underlättar dessutom infriandet av krav och förväntningar på verksamheter Patientdatalagen 2008:355, 3 kap. Skyldigheten att föra patientjournal. KRISTINA BERGLUND SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. SOFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 2016-05-03
KRISTINA BERGLUND Systematisk dokumentation och uppföljning av den enskilda brukaren.underlättar dessutom att verksamheten kan sammanställa information på gruppnivå och därmed få en mer övergripande information om verksamheten. Kan ge svar på frågor såsom Vilka problem har våra brukare? Vilka insatser får våra brukare? Har brukarnas situation förändrats efter insatserna? Når vi de mål vi satt upp i verksamheten? Speglar våra insatser brukarnas behov? 2016-05-03
Om verksamheter med samma verksamhetsmål, och liknande målgrupp använder samma bedömningsinstrument!! kan vi dessutom jämföra verksamheter med varandra på lokal, regional och nationell nivå Ger underlag till förbättringsarbete inom verksamheten
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) När man planerar för att börja använda/byta bedömningsinstrument Börja med att besvara frågorna: Vad är syftet och målet med vår verksamhet? Utifrån syfte och mål med verksamhet, vad behöver vi ha för grundläggande information och uppföljningsinformation om brukaren? TÄNK PÅ!! Mer information än nödvändigt ska inte samlas in är både oetiskt och tar tid från annat Ambitionen att samla in data ska vara rimlig.
Centrala rekommendationer: Identifiering av alkohol och narkotikaproblem Instrumenten kan användas för att identifiera problem men också till återkoppling (som i sig kan skapa motivation till förändring) och för uppföljning Hälso och sjukvården och Socialtjänsten bör 2016 04 26 Zophis Mellgren AUDIT för att identifiera alkoholproblem (1) DUDIT för att identifiera narkotikaproblem (3)
Centrala rekommendationer: Diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling. Nedanstående instrument bör användas av Hälso och sjukvården och Socialtjänsten som hjälpmedel för diagnostik ADDIS strukturerad intervju för alkohol och drogdiagnos. Ingår även kortare screeningfrågor om social situation, ångest, depression samt nikotin och koffeinintag (3) SCID I Semistrukturerad intervju som inkluderar både psykiska symtom och missbruk/beroende [dock ej personlighetsstörningar SCID II]. Ska i första hand användas i psykiatri och beroendevård (3). MINI kortfattad intervju för vanligaste psykiatriska tillstånden inkl missbruk/beroende (3) 2016 04 26 Zophis Mellgren
Centrala rekommendationer: Bedömning av hjälpbehov För att bedöma stöd, planera behandlingsprogram, välja rehabiliteringsinsatser behöver man ibland kartlägga livssituation. Hälso och sjukvård och Socialtjänst bör använda ASI strukturerad intervju som ger samlad bild av problem inom olika livsområden (1) Hälso och sjukvård och Socialtjänst kan också använda DOK strukturerad intervju som ger samlad bild av problem inom olika livsområden (6) 2016 04 26 Zophis Mellgren ASI och DOK är också bra instrument för uppföljning efter avslutad insats
Centrala rekommendationer: Bedömning av hjälpbehov för ungdomar För att bedöma stöd, planera behandling och för att följa upp ungdomar med alkohol/narkotika problem och social problematik kan Hälso och sjukvård och Socialtjänst använda ADAD strukturerad intervju som ger samlad bild av problem inom olika livsområden(4) 2016 04 26 Zophis Mellgren
Utöver centrala rekommendationer Alcohol-E (5) fördjupat samtal om personens förhållningssätt till alkohol samt vilken grad av motivation till förändring som personen har. Kan användas vid utredning, under en behandlingsperiod samt vid utvärdering av förändringar DUDIT-E (3) samma upplägg som Alcohol-E fast gäller droger.