TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1

Relevanta dokument
7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

PUBLIKATION 2009: m. Handbok Vägmärken

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

TRV 2017: Krav för vägar och gators utformning Supplement 1

Vägars och gators utformning

Förändringar i VGU 2015

Märke F11 vägnamn. Innehåll RIKTLINJE 1 (6)

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Vägverkets författningssamling

Vägmärken Trafiksignal

7 Vägkantsutmärkningar

2 Vägutrustningsplaner

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]

Trafikutredning Tvetavägen

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Vägars och gators utformning

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

3 Placering av samt storlekar på vägmärken

Nyborgsvägen, Stenungsund

Säkrare genom Strandbaden

KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE. om ändring av kungörelsen den 7 december 1951 (nr 744) angående vägmärken m. m.;

DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött.

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Regler för vägmarkeringar i Sverige. Peter Aalto

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om vägmärken och andra anordningar

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Riktlinjer för utformning av vägar och gator

Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.

VGU slänter och räcken

Vägar och gators utformning

Svensk författningssamling

Vägar och gators utformning

Akut = inom 1-8 timmar beroende hur akut, Mindre allvarlig = 3 arbetsdagar, Brist = en arbetsvecka. Styrande dokument TRVK 5.1 IFS 6.01, 7.

Förslag till utformning av cykelöverfart

3 Val av trafikplatstyper

Riktlinjer för passager i Västerås

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

När du ska korsa en gata

Särö Väg- & Villaägareföreningar

3 Längsgående markeringar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Synpunkter på underhållet av väg 111 genom Strandbaden

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Vägverkets författningssamling

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum

Svensk författningssamling

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Gatunamnskyltar och vägmärken

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

E4 Cykelåtgärder Norrtull - Kista

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1

Vidbynäs golfklubb - Korsningsutredning

7 Utformning av belysningsanläggning

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

UPPDRAGSNUMMER

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad

TRAFIKSÄKERHET Tillbehörskatalog

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

Översyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?

1 (11) Trafikverket LIVI/5000/ /2016. rift. reklam. Trafikverkets föreskr. ket bestämt:

Vägmärkesförordning (2007:90)

TRAFIKUTREDNING BUA TRAFIKUTREDNING, FÖRSKOLA BUA, VARBERGS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av

Arbetsplatskontroll väg

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken

Svensk författningssamling

Överenskommelse om fastighetsreglering

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET

Gång- och cykelvägsplan Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

Vägvisning med lokaliseringsmärke F1 - F14, F22 och F27.

8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

UTREDNING KRING MÖJLIG FLYTT AV MALMÖVÄGEN MED HÄNSYN TILL PLAN, PROFIL OCH LEDNINGAR

Trafikplatstyper. TRAFIKPLATSER 2 Trafikplatstyper. ej högklassiga. ruter-droppe. ruter-cpl ruter-cpl ruter-cpl. högklassiga

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Cyklisten i trafiken

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Svensk författningssamling

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

RAPPORT. Belysningsplan Sjöbo SJÖBO KOMMUN SWECO TRANSPORTSYSTEM AB MALMÖ TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

Trafikutredning i samband med Detaljplanearbete för Björkfors 1:673 Hemavan

PM Trafikutredning Snurrom verksamheter

Transkript:

TRV 2017:25872 Råd för vägar och gators utformning

Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators utformning, version 2, (VGU), inklusive Vägmärken del 1, Publikation 2015:088 och Vägmärken del 2, Publikation 2015:089. Supplementet gäller från och med 2017-04-01. Rubrikindelning i supplementet följer samma struktur som den i VGU. VGU, Råd för vägar och gators utformning, version 2, TrV Publikation 2015:087, inklusive Vägmärken del 1, Publikation 2015:088 och Vägmärken del 2, Publikation 2015:089 får dock fortsätta att tillämpas i sin helhet i de projekt där upphandling av detaljprojektering eller byggande genomförts före 2017-04-01, för de projekt där vägplan lämnats för fastställelse före 2017-04-01, liksom i de fall då upphandling eller framtagande av vägplan påbörjats före 2017-04-01. Ändringar som återfinns i supplementet är framtagna för att förtydliga rådstexter i VGU, uppdatera förändringar kopplat till andra styrande dokument och standarder, implementera ny kunskap, samt att korrigera vissa fel. Ändringar och tillägg i detta supplement har huvudfokus på vägmärken i kapitel 7. Ny tillkommen text anges med blå textfärg och ersatt text är genomstruken. Nytillkomna figurer och tabeller tilldelas en egen nummerserie.

5.1.3.6 Placering av hållplats längs motorväg Busshållplatser längs motorvägar bör inte placeras mitt emot varandra. Om detta inte kan undvikas bör åtgärder, exempelvis stängsling, vidtas som förhindrar att gående genar över vägen. Beakta att motorvägens mittremsa kan behöva breddas för att inrymma ett stängsel. Ett stängsel bör ha en sådan längd och placeras så att den planskilda gångförbindelsen över eller under motorvägen uppfattas som genare jämfört med att korsa vägen i plan. 7.1.4.3 Reflexer och reflektorer Märken som sätts upp på en vägbana bör förses med reflex på baksidan. För att göra baksidan på ett påbudsmärke synligt i mörker kan en baksidesreflex enligt figur 7.1-a användas. Mått: normal 120X200 mm Stor 170X300 mm Figur 7.1-a Exempel på baksidesreflex till vägmärke. 7.1.10.3 Placering av lokaliseringsmärken Märket vrids ca 5 grader från vägen på raksträcka. Vid vänsterkurvor med stor radie kan märket sättas i 90 grader mot kurvans tangent. Vid vänsterkurvor med liten radie kan märket i vissa fall vridas något mot vägen. Hur många grader ett märke ska vridas från vägen eller mot vägen kan bara avgöras på plats vid utsättningen. Ska märket stå i början av högerkurvan kan raksträckan förlängas och märket placeras i 90 grader mot den teoretiska förlängningen av raksträckan. Enklast är att stå där märket ska placeras och sätta ut vägmärkesvinkeln så att spegelreflektion inte kan uppstå när man är inom läsbarhetsavståndet. Riktvärdet att märket ska vridas 5 grader från vägen bör uppnås. Se figur 7.1-b. 1

Figur 7.1-b Utvinkling av vägmärken. 7.1.15.1 Allmänt En stolpe kan förses med reflex för att öka synbarheten såväl rakt framifrån som från sidan. Vid dessa tillfällen ska reflexrör användas. Reflexrör ska monteras med underkant mellan 0,15 m och 0,30 m över refugens eller körbanans överyta. Färgen på reflexröret ska följa vägmärkets grundfärger och reflexklasser. Om det finns ett annat märke på baksidan följer reflexröret dessa grundfärger på baksidan. Det innebär att det kan finnas flera olika färger på reflexröret på samma stolpe. Figur 7.1-c Exempel på färger på reflexrör. Vid en kombination av märken bestämmer det undre märket färgen på reflexrör. Vid en kombination med märke B3, övergångsställe, ska dock reflexrörets färg vara blå och vit. Tilläggstavlor styr inte färgen på reflexrör. Om man behöver öka synbarheten på någon stolpe i en korsning genom en stolpmarkeringsanordning bör samtliga stolpar förses medstolpmarkeringsanordning. 2

7.1.16.1 Sekundärvägsanslutningar till trafikplatser Figur 7.1-1 Exempel på utmärkning av droppe vid rampanslutning till sekundärväg. (Observera att det är exempel på vilka vägmärken som bör användas och att bilden inte visar andra märken som exempelvis förbudsmärken, anvisningsmärken, mm). 8.3.1 Belysning på landsbygd Med tätort i kap 8 avses bebyggt detaljplanelagt område. 8.3.1.3.1 Busshållplatser Även busshållplatser med tät fordonstrafik bör förses med belysning. 3