Bilaga till rapport 1 (13)

Relevanta dokument
Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 5 till SBU-rapport

Bilaga till rapport 1 (7)

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Bilaga 2. Granskningsmallar

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Studiedesign: Observationsstudier

Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar

Bilaga 2 till rapport 1 (8)

Gallring av abstrakt - Tester

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar

Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom

Studiedesign och effektmått

Ohälsans trappa 2004

Bilaga 3. Granskningsmallar

Bilaga till rapport. Följande granskningsmallar är hämtade från SBU:s metodbok (

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Gradering av evidensstyrka ABCD

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Arbetsmiljöundersökning

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Bilaga 8 till SBU-rapport

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Vad beror skillnaden på?

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Evidensgradering enligt GRADE

Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom

Risk of bias RCT Observationsstudier Hälsoekonmiska studier Cerqual - Bedömning av metodologisk begränsning av kvalitativa studier

Att läsa en vetenskaplig artikel

Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär #afaseminarier

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Kvantitativa metoder och datainsamling

Grunderna i epidemiologi Felkällor.

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Bilaga 2. Granskningsmallar

Arbetsskador vid plåtslageri 2001

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Arbetsorsakade besvär 2014

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Hur hör högstadielärare?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen?

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Transkript:

Bilaga till rapport 1 (13) Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem, rapport 227 (2014) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar

Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt) Ett abstract gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda (förutom dubbletter): Ej arbetslivsrelaterad - enbart inriktad på fysisk belastning under fritiden, t.ex. amatörsport eller hushållsaktiviteter Enbart behandling - enbart inriktad på behandling Enbart beskrivning av besvär/sjukdom - Studien beskriver enbart en sjukdom eller fysiologisk funktion (t.ex. diagnostik) - Studien beskriver enbart ryggbesvär i relation till graviditet Enbart rehabilitering eller sjukskrivning /disability - Studien är enbart inriktad på rehabilitering - Studien är enbart inriktad på sjukskrivning, handikapp Guideline / skala / test / metod - Studien beskriver enbart guideline, skala, test eller metod (t.ex. validitet, reliabilitet) Intervention eller Påverkan på arbete/prestation Laboratoriestudie eller Styrketest som prediktor eller Produkter/test/utveckling Population ej relevant (geografi) - enbart arbetsmiljöer i andra geografiska områden än Europa, Nordamerika, Australien / Nya Zeeland eller Japan Population ej relevant (annat) - Studien rör enbart barn eller tonåringar, studerande eller pensionärer - Studien har färre än 30 exponerade personer Rör annan anatomi (ej bröst-ländrygg) - Studien är enbart inriktad på annan anatomisk region än bröstrygg eller ländrygg Rör ej primärt ryggbesvär Studiedesign / publikationstyp ej relevant - Fallbeskrivning, icke-systematisk översikt, läkemedelsstudie, djurstudie, in vitro studie (t.ex. kadaverstudie), hälsoekonomi (t.ex. kostnad för sjukdom) - Enbart olyckor till följd av akuta händelser, t.ex. fallolyckor eller färdolyckor (förutom olyckor till följd av manuell hantering) - Konferensbidrag/kongressrapport, Insändare, ledarsida och liknande (letters and editorials) - Annat språk än de skandinaviska eller engelska Övrigt skäl

Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt) Författare:... Publiceringsår:... Titel:... Bedömning: Till relevansbedömning Gallras Typ av studie Tvärsnittsstudie Annan Arbetslivsfaktor: fysisk belastning organisatoriska eller sociala faktorer kemiska eller biologiska faktorer buller vibrationer andra fysikaliska faktorer smitta

Ja Nej Oklart Kommentar Projektets frågeställning I Berör studien betydelsen av olika faktorer i arbetsmiljön för uppkomst eller utveckling av besvär eller sjukdom i ryggen? I Beskriver studien samband (relativ risk etc.) mellan faktorer i arbetsmiljön och besvär/sjukdom i ryggen? I Berör studien aspekter av arbetsmiljön som har särskild betydelse för ryggbesvär/sjukdom hos kvinnor, respektive män? Population I Ingår både kvinnor och män? I Är populationen i studien i arbetsför ålder (riktvärde 18-67 år)? I Är studien inriktad på den allmänna befolkningen? I Är studien inriktad på en yrkesarbetande population? (notera gärna vilka yrken som studeras) I Är studien inriktad på arbetsmiljöer i Europa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland eller Japan? E Är populationen studerande? E Är populationen personer som vid studiens start ej ingår i arbetslivet? Besvär och sjukdom 1 I Är studien inriktad på besvär/sjukdom i bröstrygg? I Är studien inriktad på besvär/sjukdom i ländrygg? I Är studien inriktad på besvär till följd av olycka vid manuell hantering? I Är studien inriktad på besvär/sjukdom av annan eller okänd orsak? E Är studien inriktad enbart på nacken? E Är studien inriktad på ryggbesvär som tydligt beror på någon annan diagnos, t.ex. cancer? E Har studien enbart indirekta mått på besvär och sjukdom, såsom sjukskrivning? E Är studien inriktad på arbetsskador till följd av olycksfall i arbetet eller vid färd till/från arbetsstället (förutom besvär till följd av manuell hantering)? 1 Relevansbedömningen (görs av experterna) ska beakta om besväret/sjukdomen har konstaterats enligt någon av följande metoder: Självrapportering (t.ex. genom frågeformulär), intervju, klinisk undersökning eller annan undersökning (t.ex. röntgen, biopsi eller EMG)

Ja Nej Oklart Kommentar Faktorer i arbetslivet 2 I Berör studien fysisk belastning? I Berör studien organisatoriska eller sociala faktorer? I Berör studien kemiska eller biologiska faktorer? I Berör studien buller? I Berör studien vibrationer? I Berör studien andra fysikaliska faktorer? I Berör studien smitta? E Har enbart titel används som exponeringsmått? E Har faktorer i arbetet beräknats indirekt genom arbete-exponeringsmatris (job exposure matrix)? E Fokuserar studien på andra faktorer än ovanstående, t.ex. ryggbesvär till följd av sport- eller hushållsaktiviteter under fritiden? Faktorer (confounders) I Beaktar studien de studerade personernas ålder? I Beaktar studien de studerade personernas kön? I Beaktar studien någon av nedanstående faktorer? - Rökning - Övervikt och fetma (BMI) - Kroppslängd - Alkoholintag - Fysisk aktivitet, motion under fritiden - Balans mellan arbete och fritid - Hemsituation (t.ex. civilstånd, barn) - Socioekonomi (t.ex. utbildning, inkomst) - Egen tidigare sjukdomshistoria 2 Relevansbedömningen (görs av experterna) ska beakta om de arbetsrelaterade faktorerna ha kvantifierats enligt följande: - Självrapportering (t.ex. genom frågeformulär) eller intervju. - Observationsmetod (direkt eller indirekt t.ex. via filminspelning) eller teknisk mätning.

Studiedesign I Kontrollerad/randomiserad studie Ja Nej Oklart Kommentar I Kohortstudie I Fall/kontrollstudie I Systematisk översikt I Tvärsnittsstudie E Fallbeskrivning E Icke-systematisk översikt E Läkemedelsstudie E Djurstudie E In vitro studie, t.ex. kadaverstudie E Studie som enbart rör hälsoekonomi, t.ex. kostnad för sjukdom och besvär E Studien adresserar inte någon specifik riskfaktor relaterad till arbetslivet, t.ex: Studien rör enbart behandling. Studien rör enbart prognos. Studien rör enbart sjukskrivning /rehabilitering. E Studien rör olyckor (förutom besvär till följd av manuell hantering) E Studien omfattar färre än 30 exponerade personer Publikationstyp, språk och publikationsår I Originalstudie i fulltext I Publicerad i sakkunniggranskad tidsskrift (peer-reviewed journal) I Studien är på svenska, norska, danska eller engelska I Studien är publicerad från 1980 och framåt E Konferensbidrag eller kongressrapport E Insändare, ledarsidor eller liknande (letters and editorials)

Mall för bedömning av relevans Sammanfattande bedömning Relevant går vidare till kvalitetsbedömning EJ relevant Författare:... Publiceringsår:... Titel:... Frågeställning Ja Nej Information saknas Undersöker studien samband mellan arbete och besvär/sjukdom i ryggen? Är frågeställningen relevant? Är studiens inklusions- och exklusionskriterier relevanta i förhållande till frågeställningen? Adresserar studien frågan om besvär/sjukdom i ryggen vid studiens baseline? Population Är den studerade populationen relevant? Är urvalsmetoden för att välja ut deltagare till studien relevant? Uppföljningstid Är studiens uppföljningstid rimlig?............

Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Sammanfattande bedömning Hög kvalitet Medelhög kvalitet Låg kvalitet Författare och publiceringsår:... Titel:... Studiens exponeringsmått Skriv i fritext eller använd nedanstående rutor Studiens utfallsmått Skriv i fritext eller använd nedanstående rutor Fysisk belastning Kraftutveckling Arbetsställningar Arbetsrörelser Annat Organisatoriska och sociala faktorer Krav och inflytande Arbetsbelastning, t ex ansträngning /belöning Stöd och sociala relationer Arbetsstillfredställelse Utbildning och lärande Konflikter, våld och trakasserier Arbetstid Framtidsutsikter för arbetet Annat Vibrationer Helkroppsvibration Vibration från handhållna verktyg Buller / Smitta / Kemiska biologiska faktorer / Övrigt Bullrig miljö Arbete med infekterat material, personer, djur Luftföroreningar eller tobaksrök Mänskliga utsöndringar Hudkontakt med kemikalier eller olja Strålning Arbete i kyla eller värme Arbete i inomhus- respektive utomhusmiljö Arbetsrelaterade faktorer kvantifierade genom Självrapportering via frågeformulär Självrapportering via intervju Observationsmetod, direkt eller indirekt Teknisk mätning Bröstrygg Smärttillstånd Muskuloskeletal sjukdom Besvär till följd av upprepade mindre trauma Annan skada eller sjukdom Ländrygg Smärttillstånd Muskuloskeletal sjukdom Besvär till följd av upprepade mindre trauma Annan skada eller sjukdom Rygg (ej specificerat vilken del av ryggen) Smärttillstånd Muskuloskeletal sjukdom Besvär till följd av upprepade mindre trauma Annan skada eller sjukdom Nb: studier på nacke ingår ej Annat Sjukdom/besvär i ryggen har konstaterats genom Självrapportering via frågeformulär Intervju Klinisk undersökning Annan undersökning, t ex röntgen, biopsi, EMG

A1. Systematiska fel avseende selektion Ja Nej Info saknas Ej tillämpligt a) Var de personer som studerades rekryterade på likartat sätt? b) Var de grupper som studerades sammansatta på ett tillräckligt likartat sätt, bortsett från exponeringen? Bedömning av risk för systematiskt fel: Oklar Låg Medelhög Hög A2. Systematiska fel avseende exponering Ja Nej Info saknas Ej tillämpligt a) Var omständigheterna utöver exponeringen de samma för de personer som studerades? b) Har confounders hanterats på adekvat sätt? c) Var exponeringsmåttet objektivt? d) Var personerna som utvärderade exponeringen opartiska för studiedeltagarnas utfallsstatus? e) Var exponeringen definierad på lämpligt sätt? f) Mättes exponeringen på ett adekvat sätt? g) Mättes exponeringen med definierade mätmetoder? h) Var mätmetoderna validerade? i) Har variationer i exponering över tid tagits med i analysen? j) Har exponeringen mätts vid rimliga tidpunkter? Fråga A2 fortsätter på nästa sida.

fortsättning på fråga A2 från föregående sida k) Har korrigering av obalanser i baslinjevariabler mellan grupper med olika exponering gjorts på ett adekvat sätt i den statistiska analysen? l) I de fall flera observatörer medverkade var överensstämmelsen mellan observatörerna acceptabel? Bedömning av risk för systematiskt fel: Oklar Låg Medelhög Hög A3. Systematiska fel avseende bedömning 3 Ja Nej Info saknas Ej tillämpligt a) Var utfallsmåttet objektivt? b) Var personerna som utvärderade utfallet opartiska för studiedeltagarnas exponeringsstatus? c) Var utfallet definierat på lämpligt sätt? d) Mättes utfallet på ett adekvat sätt? e) Mättes utfallet med definierade mätmetoder? f) Var mätmetoderna validerade? g) Har utfallet mätts vid rimliga tidpunkter? h) I de fall flera observatörer medverkade var överensstämmelsen mellan observatör acceptabel? i) Har studien tillämpat lämplig statistiskt metod för rapporterad effekt/samband? Bedömning av risk för systematiskt fel: Oklar Låg Medelhög Hög 3 Bedömning ska göras per utfallsmått

A4. Systematiska fel avseende bortfall Ja Nej Info saknas Ej tillämpligt a) Beskrivs bortfallet? b) Var bortfallets storlek balanserad mellan grupperna? c) Var relevanta baslinjevariabler likartade för bortfallen bland de exponerade, respektive de oexponerade personerna? d) Var hanteringen av bortfallet adekvat? Bedömning av risk för systematiskt fel: Oklar Låg Medelhög Hög A5. Systematiska fel avseende rapportering Ja Nej Info saknas Ej tillämpligt a) Följde studien ett i förväg fastlagt studieprotokoll? b) Har utfallsmåttet mätts på något annat sätt än med självrapportering? c) Har utfallsmåtten rapporterats på ett adekvat sätt? Bedömning av risk för systematiskt fel: Oklar Låg Medelhög Hög Sammanvägd risk för systematiska fel Oklar Låg Medelhög Hög A1) Systematiskt fel avseende selektion A2) Systematiskt fel avseende exponering A3) Systematiskt fel avseende bedömning A4) Systematiskt fel avseende bortfall A5) Systematiskt fel avseende rapportering Sammanfattande bedömning av total risk för systematiska fel Oklar Låg Medelhög Hög

B. Intressekonflikter Ja Nej Info saknas Ej tillämpligt a) Är det låg risk för att studiens resultat påverkades av intressekonflikter, baserat på de bindningar och jäv författarna uppger? b) Är det låg risk att studiens resultat påverkades av en finansiär med ekonomiskt intresse i resultatet? Bedömning av risk för intressekonflikt: Oklar Låg Medelhög Hög C. Överförbarhet Ja Nej Delvis Ej tillämpligt a) Överensstämmer studiens sammanhang med den frågeställning SBU-rapporten avser? b) Överensstämmer den studerade populationens villkor med de som SBUrapporten avser? Bedömning av risk för bristande överförbarhet: Oklar Låg Medelhög Hög D. Studiens design och statistik Ja Nej Delvis Ej tillämpligt a) Har studien ett adekvat studieupplägg för den frågeställning som undersöks? b) Har studien ett sådant studieupplägg och ett sådant antal deltagare att tillräckligt hög statistisk styrka uppnås? c) Visade studien ett högt samband (t.ex. OR < 0,5 eller OR > 2,0) mellan en (eller flera) faktorer i arbetsmiljön och besvär/sjukdom i ryggen? d) Visade studien ett mycket högt samband (t.ex. OR < 0,2 eller OR > 5,0) mellan en (eller flera) faktorer i arbetsmiljön och besvär/sjukdom i ryggen? e) Finns det stöd för dos/responssamband mellan exponering och utfall? Bedömning av risk för brister i design/statistik: Oklar Låg Medelhög Hög

Sammanvägd risk för systematiska fel eller brister Oklar Låg Medelhög Hög A) Total risk för systematiska fel B) Risk för intressekonflikt C) Risk för bristande överförbarhet D) Risk för brister i design/statistik Sammanfattande bedömning av risk för systematiska fel eller brister Oklar Låg Medelhög Hög Information om studiens analys av samband Ja Nej a) Visade studien ett högt samband (t.ex. OR < 0,5 eller OR > 2,0) mellan en (eller flera) faktorer i arbetsmiljön och besvär/sjukdom i ryggen? b) Visade studien ett mycket högt samband (t.ex. OR < 0,2 eller OR > 5,0) mellan en (eller flera) faktorer i arbetsmiljön och besvär/sjukdom i ryggen? c) Finns det stöd för dos/responssamband mellan exponering och utfall?