Den biologiska klockan

Relevanta dokument
IBLAND MÅSTE DU GÅ LÅNGT TILLBAKA FÖR ATT VARA MODERN CITY M LUFTRENARE FRÅN CAMFIL. Camfil Clean Air Solutions 1

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Pla nte ring a v träd och dess påverkan på luftkva lite t

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Träd och ekosystemtjänster

UR-val svenska som andraspråk

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

BASF Coatings Safety Week. Andning

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Och vad händer sedan?

Energiomställning utifrån klimathotet

Filtralite Air. Filtralite Air LUFTRENING. Effektiv borttagning av lukt

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Vatten och luft. Åk

Vegetation som föroreningsfilter

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Klimat, vad är det egentligen?

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.


Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Luften i Sundsvall 2012

Min bok om hållbar utveckling

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Växthuseffekten och klimatförändringar

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Förnybara energikällor:

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

DET ÄR DAGS FÖR FÖRÄNDRING

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

LUFTRENARE FÖR SJUKHUS

Hälsoeffekter av luftföroreningar

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Innehållsförteckning. Inledning sid 3. Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala. Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Blueair Classic 200, 400, 500 & 600 serien Hög prestanda, hög kvalitet

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

AirClean Livsmedelsindustrin Mar. 12

KEIM Soldalit -ME. Renare luft och vackra fasader tack vare MiNOx-effekten. inox. ffect. minimiert NOx

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Dagens stadsutveckling - en viktig parameter i strävan för bättre luftkvalitet. Marie Haeger-Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Varför modellering av luftkvalitet?

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret

Luftkvalitet i centrala

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Transkript:

Den biologiska klockan Global uppvärmning Minskade resurser Hållbar utveckling Tilia x europe

Dålig luft = hälsoproblem Höga halter Människors hälsa Stadsmiljöer Luftkvalitet Robinia pseudoacacia Bessaniana

Träd är bra Träd (och andra växter) är bra för miljön Förbättrar vatten och jord Träd skyddar mot elementer (vind, regn, sol) Absorberar koldioxid (global uppvärmning) Producerar syre Förbättra människors hälsa Ta bort luft föroreningar Quercus robur

Luftkvalité Mikroklimat Vatten Energi Hälsa Biologiska mångfald Växthus effekt Landskap Filtrerar ut dammpartiklar och luft föroreningar Reglerar temperaturen - skyddar mot elementer, luft fuktighet Förbrukning minskar mängden i marken Reducering av kostnader för uppvärmning, kylning av inomhusklimatet Avkopplande, friskare luft Boende och mat för en mängd djur och organismer Upptag av koldioxid Avskärmning av trafik och industriella byggnader, vackrare stadsmiljö, ljuddämmande

Förorening Namn Hälsoproblem Particulates (partiklar) PM10 Partiklar leder till försämring av hälsan Nitrogen oxides (kväveoxider) NO + NO2 Ozon (O3) bildas när NO2 VOC och solen samverkar Volatile organic compounds (flyktiga organiska ämnen) VOCs Förhöjda koncentrationer av ozon under sommaren leder till försämrad hälsa

Löv Trädens bidrag till förbättring av luftkvalitén Fångar partiklar Fångar gaser

Gasutbyte via stomata Koldioxid (CO2) absorberas Syre (O2) ut Processen sker på lövens undersida (Bild: Trees Relief for the city s.14)

Absorption av olika typer av luftföroreningar genom löv Föroreningstyp Mekanism Bästa löv Ozone, nitrogen dioxide Absorption Platt, breda löv Volatile organic compounds, (PCB s, dioxins, furans) Adsorption Tjocka, vaxiga lager på löven, särskild barrträd Particulates (PM10) Impaction Spetsiga former såsom barr och grova, håriga, kladdiga löv

Direkt och indirekt Direkt avlägsnade av partiklar och gaser genom löven Indirekt inverkan på vindhastighet och turbulens leder till förändringar i de lokala koncentrationer av luft föroreningar Acer spp.

Partiklar på en Parthenocissus (Virginia Creeper) Credit: M Thönnessen 2005 (Trees -Relief for the City 2008) Juni Oktober

Vindbarriär Vindriktning Vindhastighet Luft och förorening Lokala koncentrationer Porösa trädkronor Green tunnel effect Populus alba Ulmus glabra

Luftrörelse & hastighet SKOG Träd fungerar som hinder i luftens rörelse Påverkar riktningen Skog är ett stort hinder och luften flyter sig över den Vindhastigheten är dämpad under en kort distans Skyddat område kort (blå streck) TRÄD I RAD Mer öppet hinder Porösa trädkronor Skyddat område är större (blå streck) (Bilder: Trees relief for the city s.18-19)

Filtrering Träd dämpar lufthastigheter Green Tunnel Effect ökad koncentrationer av föroreningar i luften Viktigt att luft kan passera genom trädkronor Filtrering = bättre effektivitet Porösa trädkronor (40%) = mer luft och mer luft förorening kan fångas Tilia cordata Greenspire

Ozon Ozon formas ut ur kväveoxider och VOC s under höga temperaturer och solljus. Träd påverkar ozonnivåer: Genom transpiration sjunker temperaturer och därmed försvårar ozon bildande Träd och andra växter absorberar kväveoxider. Ju mer som absorberas desto mindre ozon Träd absorberar ozon MEN Träd släpper också ut VOC s och därmed bidrar till bildande av ozonkoncentrationer Vissa trädarter anses vara mindre lämplig Tabell från Trees Relief for the City s.29

Ett Träd Befintliga träd Äldre träd arbetar mer effektivt än yngre träd Befintliga träd är redan en investering Arbetskostnader är förhållandevis låga Svårt att sätta ett pris på arbetet för lite forskning Träd citat från www.eac-arboriculture.com Tänk dig en 100 år gammal bok, nästan 20 meter hög och med en krondiameter på 12 meter. Den har 600 000 löv vilket omvandlar dess markyta på 120 kvadratmeter till ca 1200 kvadratmeter bladyta. Med hänsyn till själva bladets fysiska struktur, uppgår detta till en total yta på 15 000 kvadratmeter avsedd för gasutbyte, vilket motsvarar den sammanlagda ytan av två fotbollsplaner! Under en solig dag, omvandlar detta träd 9 400 liter, motsvarande 18 kilogram, koldioxid. Med en koldioxidkoncentration på 0,03% i luften, måste nästan 36 000 kubikmeter luft passera genom dessa löv. Löven filtrerar också ut många luftburna partiklar såsom bakterier, svampsporer, damm och andra skadliga substanser. Samtidigt avdunstar nästan 400 liter vatten per dag från trädet och fuktar på så sätt luften. Dessutom producerar trädet, genom fotosyntesen, 13 kilogram syre, vilket motsvarar 10 personers behov. Tillika producerar trädet 12 kilogram socker på en enda dag, ur vilket det framställer alla sina organiska substanser. Vissa av dessa substanser lagras i form av stärkelse, medan andra används för att bygga upp trädets nya ved. Om trädet fälls, för att det måste lämna utrymme åt en ny väg eller någon har klagat på skuggan från trädet eller bara för att platsen behövs för ett nytt uthus, skulle man behöva plantera runt 2 000 nya träd, alla med en kronvolym på 1 kubikmeter för att till fullo kompensera förlusten av trädet. Kostnaden för detta uppgår till ungefär 150 000, ca 1 387 500 kr.

Nyplantering Utifrån ett miljöperspektiv bör man ta hänsyn till följande: Bredd Höjd Densitet Gränser Kvantitet Variation Trädart Acer platanoides Cleveland

Bredd Breda planteringsområden (t.ex skog) ger mindre skydd på läsidan Begränsade planteringsområde (t.ex. en rad träd)skyddar bättre mot kontaminering Det skyddade område är beroende på höjden av träden.

Höjd Reducering av vindhastighet bakom en rad träd är mätbar till 20 gånger trädens höjd. I detta område reduceras koncentrationer Lokalt skydd mot kontaminering är bra i dessa områden

Densitet För lokalt skydd nära en hot spot till exempel nära en körväg bör träden ha ca. 40 % porösa trädkronor för optimal förbättring av förorenad luft och för att undvika den så kallade green tunnel effect Om porositet är lägre finns det en risk att koncentrationer ökar lokalt oavsett trädens förmåga att filtrera bort gaser och partiklar

Gränser Gränseffekter ökar turbulens och hjälper växter att avlägsna föroreningar i luften Skapa kontraster där det är möjligt Blandar träd med buskar och vägklättrande växter

Kvantitet Ju mer växtliv desto bättre Alla växter bidrar till borttagande av partiklar från luften Optimering (bulk capture) lokal skydd optimeras genom plantering av upprepade lineära komponenter 150-200 meter från varandra

Variation Använd flera arter med olika sorter lövkaraktär som är mer effektiva i fångande av olika föroreningskomponenter Använd en blandning av arter som fångar flera sorters föroreningstyper Undvik arter som är känsliga

Typ Alla växter filtrerar föroreningar från luften Även de som växer på byggnader, tak och murar planterar klättrande växter som ett alternativ om man inte har utrymme för träd

Att tänka på innan nyplantering 1 Öka antal träd för att öka filtrerings kapacitet 2 Friska träd ger den bästa effekt plantera rätt 3 Se till att träden få vara kvar att det finns utrymme för den vuxna trädet 4 Välj träd som fungerar i stadsmiljöer 5 Varierar arterna för att maximera fångande av de olika typer av luftföroreningar 6 Använd barrträd (vintergröna) för fångande året runt 7 Använd lövträd med platta, breda löv för absorberande av kväveoxider och ozon 8 Använd lövträd med grova, håriga löv för att fånga partiklar 9 Undvik trädarter som är känsliga för föroreningar 10 Undvik trädarter som utlöser höga mängder VOC s

Plantering i närheten av källor till föroreningar 1 Se till att trädkronorna släpper igenom luft (optimal porositet) 2 Se till att träden inte dämpar lufthastigheten för mycket 3 Blandar träd med breda trädkronor med låga växter för ökad effektivitet 4 Träd med komplexa grenstrukturer bidrar även till fångade av partiklar även när löven är borta 5 Planterar rader med träd vinkelrätt till riktning där förorenad luft passerar 6 Planterar träd även i närheten av skolor och sjukhus och inte bara nära trafikerade vägar 7 Planterar träd nära parkeringsplatser och samla upp VOC utsläpp från bilarna 8 Använd alternativa lösningar, t.ex. växter på väggar och hustak om det inte går att plantera träd

Trädarbete mot en hållbar utveckling Forskning pågår USA Urban Forest Effects (UFORE) model TREE Nowak et al, USDA Forestry Service Temperature reduction Removal Emissions Energy conservation Urban Tree Air Quality Score GB West Midlands study Lancaster University Hewitt et al. www.treescleanair.org Benefit of Urban Green Space (BUGS) www.vito.be/bugs

Sverige? Jämfört med många andra länder har vi det bra i Sverige. I Sverige är den andel av landet som klassas som urban endast en liten del och det finns gott om skog och naturmark, men vi kan inte bara utgå ifrån de svenska förhållandena. Klimat- och miljöproblem håller sig inte inom nationella gränser och Sverige kommer att drabbas av de globala miljöförändringarna. Gaser och partiklar stannar inte där de skapas och dålig luft har inverkan på människors hälsa. Vi måste agera utifrån de förutsättningar vi har och förbereda oss för de förhållanden vi tror vi kommer att ha i framtiden. På trädvårdsfronten har vi mycket kvar att göra men jag tror att vi kan åstadkomma mycket när det gäller omhändertagande och förvaltning av våra träd och det är dags att skapa utrymme för en kreativitet när det gäller framtida projekt med urbana grönytor.