Riskuppfattningar och riskbeteenden



Relevanta dokument
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Idéskrift för en säkrare arbetsmiljö i livsmedelsindustrin till både arbetsgivare och arbetstagare

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

SÄKERHETSKULTUR PRODUKTION FÖRÄDLING MALMBERGET/SVAPPAVARA LKAB

Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Med kränkande särbehandling

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Guide för en bättre arbetsmiljö

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Säkerhetskultur - kejsarens nya kläder eller?

Företagsblankett för Utredning av olycksfall och tillbud. Olycksfall Arbetssjukdom Tillbud Annan händelse. För intern utredning av:

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Verktyg för Achievers

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Pussel DISC/Morot Kombination

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Uppgiftsfördelning och kunskaper

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Så vill och kan Arbetsmiljöverket förhindra olyckor!

Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Varför gör de inte som jag säger?

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Vägledning vid elolycka

Personalenheten Åstorps kommun 2005

DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Haveri- och skadeutredningar

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation. Innehåll:

Verktygslåda för mental träning

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Vid akuta incidenter sekundär intervention

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Aktiva och passiva handlingsstrategier

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Guide för en bättre arbetsmiljö

En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen HUR UTFORMA RUTINER FÖR EFTERLEVNAD OCH ACCEPTANS?

Arbete på och vid anläggning. SSG Elansvarsträff november 2015 Magnus Karlsson, Peter Lindberg, Kim Reenaas

Lathund för chef i KIA

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

BBS PRESENTATION B = BETEENDE B = BASERAD S = SÄKERHET. Behavioural Science Technology International All Rights Reserved IDW00-1

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

Tillgänglig arbetsmiljö

Den försvunna diamanten

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Exempel på observation

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Datum: Närvarande:Kristina (Tina) Holmquist tf förskolechef, Maria Hjern skyddsombud, Carina Hamdi, Ann-Kristin Höglund

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Välkomna. Trygghet & Säkerhet

Boomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Konsekvensbedömning?

Från ett Reaktivt till ett Proaktivt underhåll

om läxor, betyg och stress

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Tillgänglig arbetsmiljö

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Transkript:

SSG:s säkerhetskonferens 2006 Nova Park Hotel, Knivsta Riskuppfattningar och riskbeteenden Carin Sundström-Frisk Arbetslivsinstitutet e-mail: Carin.Sundstrom-Frisk@ali.se

Den mänskliga faktorn En människa arbetar dag ut och dag in, år ut och år in i ett riskfyllt jobb. Med hjälp av sin skicklighet, vaksamhet och fysiska möda kompenserar hon för dåligt utformade redskap, maskiner, lokaler och rutiner och hindrar på så sätt att riskerna utlöses. Dvs: hon upprätthåller säkerheten med hjälp av sina mänskliga egenskaper

Om detta ordas ej. Så en dag, under någon sekund slappnar hennes uppmärksamhet av och olyckan är framme. Då först uppmärksammas den mänskliga faktorn. Vi har inte många olycksfall på grund av den mänskliga faktorn. Det är tack vare den mänskliga faktorn som vi har så få olycksfall. (arg Sundström-Frisk, 1982)

Grundbulten i all prevention är aktörernas riskvärdering och synen på problemens orsaker

Skillnader mellan experters och lekmäns riskvärdering Folk är rädda för fel saker!!! Varför gör dom inte som vi säger? Har folk ingen självbevarelsedrift? Hur ändra attityder (beteenden)?

Irrationella, dumma, okunniga eller? Hur kan någon kräva att företaget skall åtgärda dålig luft på arbetsplatsen. medan han samtidigt är rökare? Varför tycket många att det är säkrare att själv köra sin bil än att flyga, med en välutbildad flygkapten? Carin Sundström-Frisk, 2006

Ex på riskers egenskaper ökar acceptans minskar acceptans frivillig påtvingad kontrollerbar ej kontrollerbar gammal, känd ny, okänd drabbar mig drabbar barn jag får fördelarna av aktiviteten någon annan tar hem vinsten

Varför arbetar Du inte enligt reglerna? "Det är ibland tekniskt omöjligt (arbetsuppgift och regel är inkompatibla) "Det är orimligt med tanke på tidsåtgången

"Jag kan inte alla detaljer i ESA. Så ibland kanske man bryter mot en regel utan att man vet om det "Ingen annan gör som man ska (beteendenorm accepterad av arbetsledningen)

"För att det inte innebär någon risk för mig. Jag har gjort så här förr utan att det hänt något. Jag har situationen under kontroll "För att det går snabbare, är enklare och mindre ansträngande (Människans grundläggande behov förstärks av tryck från kunder, lönesystem, tidsplaner etc)

Jag vet inte varför. Det har blivit en vana (reflex-beteende)

Från aktiv tanke till reflex SRK-modellen (efter Jens Rasmussen) Knowledge based aktiv, medveten problemlösning Rule based om så gör så Skill-based automatiserat beteende, ryggmärgsbeteende Carin Sundström-Frisk, 2006

Anledning ej följa regel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 ingen risk gjort förr tid/energi tvungen alla gör så press fegt regel onödig

Uppmuntrar risktagande individuellt ackord, belöningssystem dålig tillgänglighet dubbla budskap tillåtande arbetsledning dålig planering dåligt utformade skydd Carin Sundström-Frisk

Arbetsgivaren skall ge de anställda förutsättningar att arbeta på ett säkert sätt. Arbetstagaren följa föreskrifter Carin Sundström-Frisk, 2006

Sagt om säkerhetsregler: Nödvändigt komplement där riskerna inte kan byggas bort Ett sätt för arbetsgivaren att slippa åtgärda riskens källa Ett sätt att skjuta över kostnaderna på arbetagarna Carin Sundström-Frisk, 2006

Tre anledningar att följa föreskrifter: - Även om det juridiska ansvaret oftast läggs på arbetsgivaren är det DU som står med skadan och dess följder - Vissa händelser går inte att förutse: därför måste man vidta åtgärder för säkerhets skull - Vi människor gör saker som vi inte haft för avsikt att göra ( alla begår misstag) Carin Sundström-Frisk, 2006

Osårbarhetsillusionen det händer inte mig nödvändig överlevnadsstrategi modifierad via riskinformation och vardagsinlärning Carin Sundström-Frisk, 2006

Lär vi av misstagen? vad lär vi oss? olika individer drar olika slutsatser utifrån samma fakta vem lär sig vad? om vissa nyckelpersoner inte lär sig eller drar fel slutsatser om händelsen, blir vinsten liten för hur lång tid? kunskap bleknar över tid Carin Sundström-Frisk, 2006

Efter sladd på bilen (ingen olycka) Bilförare nr 1: Vilken kick. Jag klarade det. Ingenfarakörafort påisigtunderlag Bilförare nr 2: Hjälp så obehagligt. Jag tappade kontrollen. Måste vara försiktigare. Carin Sundström-Frisk, 2006

Vardagslärande:slutsats risktagare klarar sig för det mesta även försiktiga råkar ut för sjukdomar o olyckor Carin Sundström-Frisk, 2006

Vi klarar oss oftast, eftersom vi skärper oss då vi är medvetna om risken Men blir det till en vana förlorar vi skärpan Framgångsrikt risktagande överskattning av egen kontrollförmåga underskattning av risken Carin Sundström-Frisk, 2006

Grundbulten i det förebyggande arbetet är aktörernas syn på och syn på problemens orsaker

Attribution: vårt sätt att se på orsaker Vi har ett grundläggande behov av att förstå världen för att kunna förutse händelser Därför ägnar vi oss spontant åt attribution Carin Sundström-Frisk, 2006

Attributions-forskning (hur vi förklarar olyckor) - observatör eller aktör - self-serving bias - utbildningsbakgrund - syndabockar - en-faktors tendens Carin Sundström-Frisk, 2006

Aktör observatör perspektivet Aldrig byter man väl perspektiv så snabbt som när man kör bil. Först kör man och tutar på alla fotgängare som springer omkring som fyllesjuka höns i svarta jackor utan reflexer på ställen där det inte finns övergångsställen. Sedan parkerar man bilen och springer omkring på stan som ett fyllesjukt höns i svart jacka utan reflexer på ställen där det inte finns övergångsställen. Lena Sundström i Metro 11 dec 2002

Efter olyckan: Varför tog du risken? Vaddå risk?? Carin Sundström-Frisk, 2006

Utgå från mottagarens sätt att tycka och tänka lika viktigtatt lyssna som att framföra ett budskap (för att kunna utgå från mottagarens bild av risken ) följ upp att det som sagts uppfattats enligt intention Carin Sundström-Frisk, 2006

ändra beteenden - vems? VD:s? produktionschefens? arbetsledarens?utbildarnas? - vilken typ av beteende? problemlösning? vanebeteende? Carin Sundström-Frisk, 2006

Att förändra beteenden tvinga belöna träna informera underlätta participation Carin Sundström-Frisk, 2006

Vems beteende? driftschefens? myndighetens? VD:s? underhållets? planerarnas? inköparnas? tillverkarnas? designernas? utbildarnas? kundernas? Carin Sundström-Frisk

från enfaktor-förklaringar till orsaksmönster från aktiva beteenden till latenta beteenden från individ - egenskaper till organisations- egenskaper S d ik Carin

Latenta och aktiva felhandlingar latenta fel = fel begångna tidigare i händelsekedjan t ex vid beslut om inköp av utrustning, vid beslut om utbildning och bemanning, vid planering av underhållsinsatser vid genomförande av riskanalyser Dessa tidigare fel blir orsaker till

aktiva fel= felhandlingar som utlöser den risk som byggts upp till följd av latenta fel Oftast uppmärksammas det aktiva felet och den som utlöst den latenta risken utpekas som skyldig (efter Reason 1991)

Latenta felhandlingar oavsiktlig felbedömning av tillförlitligheten i nya tekniska system en ren felräkning vid hållfasthetsbedömning medveten risktagning att köpa en billigare men ur säkerhetssynpunkt sämre maskin att se mellan fingrarna då säkerhetsinstruktioner inte följs

Ökar risken för felhandlande buller, belysning kyla värme etc stress (överkrav, tidspress, trötthet, grupptryck etc) ineffektiv kommunikation brister i procedurer bristfällig instrukt o träning Carin Sundström-Frisk

Ökar risken för felhandlande icke användarvänlig design på verktyg, maskiner, lokaler etc oordning icke användarvänlig design på skydds-anordningar,inkl personlig skyddsutrustning Carin Sundström-Frisk

Strategier för prevention passiva åtgärder fungerar utan personinblandning t ex airbag skyddsräcke, kontaktmatta aktiva åtgärder fungerar beroende på vem som hanterar risken t ex varningsskylt, utbildning, lagstiftning

Att bli sin egen pekpinne Analys av eget risk beteende som underlag för företagets åtgärdsarbete Carin Sundström-Frisk. ALI.Solna

Gruppens uppgift - vad arbetsgivaren har att göra - vad de själva har att göra prioritera fram de åtgärdskrav som skall vidarebefordras till arbetsledningen Carin Sundström-Frisk. ALI.Solna

Vad metoden kan ge; - för upp frågan på dagordningen - kunskapsutbyte om vad som gäller (uträtning av frågetecken) - tips om utrustning, verktyg, kläder - tips om arbetsmetoder Carin Sundström-Frisk. ALI.Solna

BBS metoder Beteendebaserad säkerhet Grundförutsättning för framgång: - en utvidgad orsaksanalys - att man inte kräver att de anställda skall göra saker som är orimliga med tanke på vår mänskliga konstruktion och på situationskraven