Arbetsplan för förskolan läsåret med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2016

Relevanta dokument
Arbetsplan för förskolan läsåret med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2016

Arbetsplan för förskolan läsåret med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2010

Förskolans arbetsplan Utifrån läroplanens mål Lpfö 98 rev.2010 läsåret

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan Förskolan 2017

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Arbetsplan för Violen

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Verksamhetsplan för. förskola skola

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

för Havgårdens förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan. för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2018/2019

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Kvalitetsarbete i förskolan

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan Duvans förskola

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Häradsbäcks förskola

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Arbetsplan för Vargen

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Antistilla Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Innehå llsfö rteckning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola Ängens förskola!

Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Transkript:

Arbetsplan för förskolan läsåret 2017-2018 med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2016 Antistillas vision En kropp och knopp i balans. Antistillas mål Eleverna som lämnar Antistilla skola efter årskurs 3 har en automatiserad motorik, är nyfikna och antar gärna fysiska och mentala utmaningar efter förmåga. 1

Innehållsförteckning Antistillas vision sid 3 2.1 Normer och värden sid 3-4 2.2 Utveckling och lärande sid 4 2.3 Barns inflytande sid 4 2.4 Samverkan förskola hem sid 4-5 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet sid 5 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling sid 5-6 2.7 Förskolechefens ansvar sid 6 Våra traditioner sid 6-7 Förskolans utvecklingsområde förhållningssätt sid 8 Förskolans utvecklingsområde, Kropp och Knopp sid 9 2

Antistillas vision, En kropp och knopp i balans Mental och fysisk balans. Genom den motoriska utvecklingen får vi styrka, balans, stabilitet och ett automatiserat rörelsemönster. Den motoriska utvecklingen sker i nära samspel med hjärnans funktioner och utveckling. I vår verksamhet betonar vi betydelsen av att träna det växande barnets motorik. Att klä på och av sig själv. Vi ger barnen tid och möjlighet att varje dag träna utifrån där var och en befinner sig. Vi uppmuntrar att de ber en kompis om hjälp vid behov och att de hjälper någon annan. Vi hjälps åt med vardagssysslor som att duka, äta, duka av, torka bord, sopa golv, bädda, sortera och lägga tillbaka material. När vi lämnar förskolans gård väljer vi ofta en krångligare väg framför den lätta. Ojämnt underlag bidrar till att utveckla balansen Vi skapar förutsättning att på ett lustfyllt sätt träna på grundrörelserna t.ex. genom att lägga in moment i vardagen som att rulla, åla, krypa, huvudlyft i mag- och ryggläge. Vi har regelbundna rörelsepass inomhus, utomhus och i vår fantastiska gymnastikhall. Tillsammans med barnen arbetar vi med deras utveckling och lärande. Vi erbjuder barnen att prova olika slag av avslappning och också att vara i stillhet. Ex. när vi är i skogen, att sitta stilla, lyssna och se eller blunda, massagesagor, bollmassage, rörelser och avslappning till musik och annan teknik. För att barnen ska få frihet att leka, upptäcka, utforska och röra sig fritt när vi är i skogen sätter vi upp ett riktmärke, ex en nyckelpiga, i ett träd och när barnen förflyttar sig tränar de på att inte gå längre bort än att de kan se nyckelpigan eller annat angivet riktmärke. Pedagogerna följer barnens motoriska utveckling. Varje månad fokuserar vi på en grundrörelse med barnen. Vårdnadshavarna görs delaktiga genom att pedagogerna skriver om detta i infobrevet som publiceras på hemsidan och i entréerna varje fredag senast 14.00. Beskrivning av hur vi planerar att nå de nationella målen i Läroplanen. 2.1 Normer och värden Pedagogerna diskuterar förhållningssätt kontinuerligt under läsåret se utvecklingsområde. Under temat Vi i vår förskola 2017 läser, använder och diskuterar vi tillsammans med barnen kring hur man är en bra kompis, allas lika värde, olika dilemmafrågor o.s.v. Vi använder oss bl.a. av 10-böckerna och böcker som handlar om FN:s barnkonvention. Vi arbetar med gruppstärkande aktiviteter och tränar på turtagning, samförstånd och ömsesidighet. Vi har kompissamlingar där vi läser böcker, spelar upp händelser, använder oss bl.a. av teater eller dockteater och låter barnen diskutera och reflektera över bra och mindre bra sätt att lösa konflikter på. Hur är en bra kompis? Demokrati vad är det? Våra regler är få; Du får inte skada någon annan, Du får inte skada dig själv. Vi utgår ifrån det barnen får istället för det de inte får och ger barnet en förklaring till varför vi föreslår en annan aktivitet än det barnet tänkt. 3

Alla pedagoger uppmuntrar och stödjer barnen i att lösa och reda ut olika händelser och konflikter. Barnen får lyssna på varandra för att öka förståelsen för varandras olika sätt att tänka och handla. 2.2 Utveckling och lärande Ängen kommer att fortsätta arbetet med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) med de yngre barnen för att ge alla barn möjlighet att kommunicera. Vi har anslagtavlor utomhus både på Ängen och på Vallen. Där finns barnens dokumentation av verksamheten för reflektion och presentation av vad vi gör om dagarna. Varje grupp har en lärplatta för dokumentation samt för möjlighet att skapa en it - lärmiljö för barnen. Vi erbjuder och uppmuntrar barnen att via rollspel och teater utveckla sin lust att agera och lita till sin egen förmåga. Vi lyssnar in och uppmärksammar vad barnen är intresserade av just nu för att tillvarata deras idéer vid planering av verksamheten i korta eller längre temaarbeten. Vi arbetar med och utvecklar våra lärmiljöer för att möta olika behov och intressen samt för att utmana barnens egen nyfikenhet. På samlingar sjunger och räknar vi, tränar på enkla ord och fraser på olika modersmål. Om barnen varit på en resa får de berätta och visa hur flaggan och ev. pengarna ser ut i det land de varit i och om de kan, visa på en karta var de har varit och på olika sätt arbeta kring det. Vi arbetar kontinuerligt med matematik i vardagen genom t.ex. sortering, lägesbegrepp, mäta, väga, räkna, former och klockan, allt efter barnets förmåga. En planering för året finns i form av ett årshjul, där varje månad innehåller ett tema utifrån förskolans läroplans rubriker. T.ex. under vår världs-och kulturmånad upptäcker vi andra länder och dess kulturer samt att vi avslutar temat genom att fira FN-dagen. 2.3 Barns inflytande Under läsåret 2017-2018 kommer både Ängen och Vallen att tillsammans med barnen fortsätta att utveckla miljöerna ute och inne efter barnens önskemål och intresse. Vi strävar efter att tillgodose den enskilda individens önskemål och tankar genom att lyssna in och skapa lekmiljöer efter barnets intresse Barnen deltar i beslutsfattande, bl.a. genom demokratisk röstning när vi har rörelsepass, bokval, vid vilan mm. (Vallen) Barnen ansvarar för sig själva, exempelvis hänga upp sina kläder, duka av sin tallrik, de ansvarar för samvaron i gruppen med att hjälpa varandra, trösta m.m. och för förskolans miljö genom att plocka tillbaka material de lekt med, vara dukvärdar o.s.v. Barnen på Ängen reflekterar över dagen som varit, tillsammans med en pedagog för att träna på och uppmärksamma vad de gjort, vad de åt etc. Vi erbjuder fler lekmiljöer och aktiviteter i större uträckning än tidigare och skapar tillfällen för reflektion tillsammans med barnen för att kunna utveckla aktiviteten. Vi introducerar nytt material i mindre grupper eller samlingar i de olika pedagogiska miljöerna där barnen får vara med och bestämma hur materialet ska sorteras tillbaka. 4

2.4 Samverkan förskola hem Nya vårdnadshavare i vår verksamhet bjuds in till ett informationsmöte på våren. Ansvarig pedagog tar kontakt med vårdnadshavare och planerar introduktionen som är till för att skapa trygghet för barn och vårdnadshavare. Under introduktionen får barnet bekanta sig med övriga barn, pedagoger och förskolans verksamhet. Efter avslutad introduktion bjuds vårdnadshavare in till samtal. Redan inskrivna barn erbjuds utvecklingssamtal varje termin via internetverktyget Unikum. Varje enhet presenterar den dagliga verksamheten via lärlogg i Unikum. Förskolan ger också ut ett gemensamt informationsbrev varje fredag med översiktlig information. Vi är måna om att barnen ska uppleva sig välkomna till förskolan om dagarna. När vi möts säger vi alltid hej, välkommen och namnet på den vi möter samt berättar vad vi ska göra nu, vad vi börjar dagen med. Vi hjälper barnet att säga hejdå till sin vårdnadshavare på det sätt det enskilda barnet önskar. På Vallen arbetar vi med Bokpåsen. Barnet får ta med sig påsen hem och tillsammans med föräldrarna välja en bok att ta med sig till förskolan. Barnet får presentera sin bok för kompisarna och sedan läser vi boken tillsammans och pratar om boken efteråt. Pedagogerna lånar kontinuerligt böcker från biblioteket och kopplar litteraturen till barnens intressen samt till arbetsområdet för tillfället. De olika grupperna presenterar ögonblick ur den dagliga verksamheten för sin grupp på lärloggen Unikum. Vi samlar all praktisk information gällande förskolan på vår hemsida. Informationsbrev läggs ut varje fredag senast kl. 14.00. 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Förskolan ska stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vi har gemensamma traditioner och förskola- skola för att tydliggöra den röda tråden kring lärande och utveckling från 1 till 9 år. Läraren i förskoleklass samverkar med förskolan och med fritidshemmet, där de utbyter erfarenheter, kunskaper och ger information om innehåll för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Vi bjuder in vårdnadshavare till blivande förskoleklasselever till skolan på ett informationsmöte i början av året och till ett uppföljningsmöte i början av höstterminen. Efter vårdnadshavarens godkännande genomför vi överlämningssamtal kring barn som flyttar från förskola till förskoleklass. Barn, elever och pedagoger samverkar och besöker varandra i de olika enheterna inom Antistilla förskola och skola. Fritidshemmet samverkar med förskolan kring öppningar och stängningar samt under lovdagar. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling För att säkerställa en god kvalitet i förskolan finns det ett antal dokument som är övergripande och som styr verksamheten. Dessa dokument kan du hämta på vår hemsida. 5

Förskolans läroplan, Lpfö 98 rev16, beskriver förskolans värdegrund och vilka mål och uppdrag som förskolans har. Antistillas verksamhetsplan ger en övergripande sammanfattning av Antistillas verksamhet, mål och utvecklingsområden. Antistillas förskolas arbetsplan beskriver hur vi arbetar för att uppnå målen i läroplanen och våra utvecklingsområden. Antistillas förskolas likabehandlingsplan beskriver hur vi arbetar med att förebygga all form av kränkande behandling och diskriminering och hur vi agerar om ett barn upplever sig kränkt eller diskriminerat. Vi arbetar efter en årsplan med systematiskt kvalitetsarbete. Vi skapar förutsättningar och ger möjlighet till samsyn och förtroendefullt samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshemmet vid gemensamma planeringsdagar samt personalkonferenser. 2.7 Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har också ansvar för förskolans kvalitet och för att inom givna ramar planera, följa upp och utvärdera och tillsammans med arbetslagen utveckla verksamheten. Tillsammans med arbetslagen analyseras verksamhetens resultat för att få syn på utvecklingsområden och fördelning av resurser. Förskolechefen besöker verksamheten, för att observera, analysera, återkoppla, utveckla och organisera verksamheten. Förskolechefen har kontinuerliga möten med arbetslagen kring barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen har medarbetar- och lönesamtal med förskolans personal. Förskolechefen kallar till och leder förskoleråd 3 gånger per läsår där föräldrarepresentanter ges möjlighet till insyn och får information om förskolans övergripande mål och utvecklingsarbete. Förskolans traditioner Under åren som gått sedan start 1987 har våra traditioner vuxit fram. Vår upplevelse är att det är uppskattade tillfällen som ger extra stjärnglans till vardagen och bidrar till ett lustfyllt, utmanande, lärande! Nobeldagen bjuder på olika experiment. Lpfö 98 rev 2016 Utveckling och lärande. Lucia, vi bjuder in föräldrar att lyssna på och se förskolans Luciatåg. Vi håller till utomhus. Lpfö 98 rev 2016 Utveckling och lärande. FN-dagen då vi uppmärksammar vår omvärld lite extra. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Barns inflytande, Utveckling och lärande. Världsbokdagen, skolans elever kommer över och läser för förskolans barn och vi uppmärksammar böcker extra den dagen. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande. Astrid Lindgrens Dag i samband med förskolansdag, då klär de barn som vill ut sig till någon av Astrids sagofigurer. I trädet kanske det hänger sockerdricka och kanske finns det en skatt gömd... Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Utveckling och 6

lärande, Barns inflytande. Antistillaspelen, en gemensam tradition över hela Antistilla förskola skola. En femkamp där eleverna i årskurs 3 är funktionärer och övriga barn och elever deltar utifrån var och ens förmåga. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande. Avslutningspicknick med våra äldsta förskolebarn, Kristallerna, och deras vårdnadshavare. Det blir 5-kamp, promenad runt skolgränsen, och matsäck. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Förskola och hem Sommaravslutning avrundar läsåret, förskolans barn uppträder för vårdnadshavare och vi avslutar med tårtkalas. Lpfö 98 rev 2016 Utveckling och lärande, Förskola och hem. 7

Förskolans utvecklingsområden 2017-2018 Förhållningssätt Lpfö 2010 rev 2016 Normer och värde Källa Pedagogiska diskussioner Bruk Pedagogernas utvärdering av läsåret 2016-2017 Mål Att skapa förutsättningar för barnen till ett livslångt lärande med bibehållen lust och nyfikenhet. Att skapa förutsättningar till att barnen ska utveckla sin förmåga till ansvarskänsla och solidaritet. Tidsram Läsåret 2017-2018 Resurser Alla pedagoger, barn och ledning. Genomförande Fortlöpande samtal på enhetstid kring lärsituationer som uppkommer, en stående punkt på dagordningen enhetsledare ansvarar. Genom att ge sorterad feedback till varandra all personal på förskolan ansvarar. Genom att filma vår verksamhet och titta på filmen tillsammans, samtala och reflektera kring det vi ser för att få syn på och utveckla vårt förhållningssätt stående punkt på personalkonferens, förskolechefs ansvar. Enhetsledare samtalar med boken Fem gånger mer kärlek som underlag med ledning av förskolechef inför personalkonferens. All personal deltar i utbildning om förhållningssätt, 4 tillfällen med Charlotte Du Rietz Uppföljning Återkommande på personalkonferenser varje månad och dokumenteras av den som för mötesanteckningar. Utvärdering Sker på personalkonferensen i december och maj med underlag från uppföljningen som grund. 8

Utveckla vår vision en kropp och knopp i balans Läroplansområde Utveckling och lärande Källa Antistillas enkät visar ett lågt resultat gällande vårt arbete mot vår vision. Mål Att medvetandegöra och utveckla vårt arbete mot vår vision för att nå Antistillas mål. Tidsram Augusti november 2017 Resurser All personal och förskolans ledning Genomförande Avstämning och dokumentation av barnens motorikutveckling i början, mitten och slutet av läsåret. Inköp av lekhus till Ängen. Inköp av början till motorikbana vilken kommer att förläggas på skolans gård. Inköp av material för mobila motorikbanor och utmanande lek. Utveckla lekmiljöer med knep och knåp. Uppföljning och dokumentation av Josefin, koordinator på Antistilla Ansvar Carina på Vallen och Matilda på Ängen Uppföljning På enhetskonferenserna med en rapportering på personalkonferensen enhetsledare ansvarar. I augusti, oktober och mars som en punkt på personalkonferens förskolechef ansvarar. Utvärdering Kontinuerligt dokumentera och reflektera över innehåll och genomförande inför nästa steg enhetsledare ansvarar och vid behov delegerar. En sammanfattande utvärdering görs på personalkonferensen i december och maj Josefin ansvarar. Vi har påbörjat en dokumentation, sammanställning för att kunna följa vårt arbete över tid. 9