Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Kvartal 1-3

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2014 2015 / 2015 1-3 k 17/ 1-3 k 16 Världen Export Totalt 1 758 1 896 1 910 1 389 1 499 0,8 7,9 100 Varor 1 230 1 283 1 295 944 1 037 1,0 9,8 100 Tjänster 528 613 615 446 462 0,3 3,7 100 Import Totalt 1 586 1 689 1 726 1 253 1 386 2,2 10,6 100 Varor 1 111 1 169 1 200 870 957 2,7 9,9 100 Tjänster 475 520 525 382 429 1,0 12,2 100 Inre marknaden Export Totalt 1 243 1 330 1 351 986 1 069 1,5 8,4 71,3 1 Varor 895 926 944 687 753 1,9 9,7 72,6 Tjänster 348 404 407 299 316 0,7 5,6 68,4 Import Totalt 1 220 1 299 1 359 982 1 104 4,6 12,5 79,7 Varor 870 925 975 705 780 5,5 10,6 81,5 Tjänster 350 375 383 277 324 2,3 17,2 75,6 EU (28) Export Totalt 1 030 1 104 1 118 815 889 1,2 9,0 59,3 Varor 758 785 802 585 642 2,1 9,8 61,9 Tjänster 272 320 316 231 247-1,1 7,0 53,4 Import Totalt 1 090 1 163 1 221 882 999 5,0 13,3 72,1 Varor 779 826 875 633 706 5,9 11,6 73,9 Tjänster 312 337 346 249 293 2,7 17,4 68,3 Norden Export Totalt 463 488 504 369 395 3,2 7,2 26,4 Varor 316 323 328 237 257 1,6 8,5 24,8 Tjänster 147 166 176 132 138 6,4 4,8 29,9 Import Totalt 337 349 361 261 282 3,3 8,2 20,4 Varor 230 242 250 181 192 3,4 5,9 20,0 Tjänster 106 107 111 80 91 3,2 13,5 21,2 Östersjöländerna 2 Export Totalt 743 784 801 586 634 2,1 8,1 42,3 Varor 538 554 563 410 446 1,6 8,8 43,1 Tjänster 205 231 238 176 187 3,1 6,5 40,5 Import Totalt 725 749 780 562 627 4,2 11,5 45,2 Varor 554 571 599 433 477 5,0 10,3 49,9 Tjänster 171 179 182 129 149 1,7 15,6 34,8 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Utrikeshandel 2014 2015 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 230,4 1 282,5 1 295,3 943,8 1 036,6 Import 1 111,1 1 168,6 1 200,5 870,4 956,6 Nettohandel 119,3 113,9 94,8 73,4 80,0 Export till EU(28) 757,9 785,0 801,6 584,5 642,1 Import från EU(28) 778,6 826,2 875,1 633,0 706,5 Nettohandel (EU(28) -20,7-41,3-73,5-48,5-64,4 Förändring (%) Export 5,8 4,2 1,0-0,7 9,8 Import 6,6 5,2 2,7 1,1 9,9 Export till EU(28) 7,0 3,6 2,1 0,7 9,8 Import från EU(28) 6,3 6,1 5,9 5,1 11,6 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 527,6 613,1 615,0 445,6 462,2 Import 474,6 520,0 525,3 382,1 428,9 Nettohandel 53,0 93,1 89,7 63,4 33,4 Förändring (%) Export 9,0 16,2 0,3 0,3 3,7 Import 13,6 9,6 1,0 1,5 12,2 Direktinvesteringar 2014 2015 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 62,9 125,2 71,8 65,7 200,2 Utländska DI i Sverige 27,7 55,7 107,5 102,2 109,8 2014 2015 3 kv Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 3 111,0 3 160,3 3 424,4 3 308,9 Utländska DI i Sverige 2 480,4 2 554,9 2 654,4 2 670,8

Enheten för internationell -12-14 Dnr: /00482 Handelsutveckling Sammanfattning första tre kvartalen Bytesbalansen visade ett överskott på 127 miljarder de första tre kvartalen, vilket motsvarade 3,7 procent av BNP. Detta var en minskning med 8,1 procent jämfört med motsvarande period. Handelsutvecklingen under de första tre kvartalen Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 7,9 procent jämfört med motsvarande period. Importen av varor och tjänster ökade med 11 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,3 procent i volym och med 11 procent i värde. Varuimporten ökade med 3,6 procent i volym och med 10 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 960 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 961 miljarder kronor de tre första kvartalen. Det ger ett handelsnetto på -1,3 miljarder. Handelsnettot motsvarande period var -8 miljarder. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar utom Afrika. Störst var exportökningen till Asien och Oceanien, men även exporten till EU och Övriga Europa ökade starkt. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 71 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar jämfört med första tre kvartalen. Störst var ökningen från Afrika och från Övriga Europa. Importen från EU ökade med 9,2 procent. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper utom för Energivaror och Övriga varor. Energivaror ökade samtidigt mest i värde. Mätt i volym var det Verkstadsvaror och Kemivaror som ökade mest. Värdeutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. import efter varugrupp Importen ökade för samtliga varugrupper mätt såväl i värde som i volym. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror och Skogsvaror som ökade mest, 6,0 procent respektive 5,8 procent. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 3,7 procent och tjänsteimporten med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 462 miljarder och tjänsteimporten till 429 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 33 miljarder, vilket är 30 miljarder mindre än motsvarande period. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Resor och Transporter. export efter handelspartner EU tog emot 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Importen från EU utgjorde 68 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna.

Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet uppgick de första tre kvartalen till 200 miljarder. Utflödet motsvarande period var 66 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige uppgick första tre kvartalen till knappt 110 miljarder, vilket utgjorde en ökning med cirka 8 miljarder jämfört med motsvarande period. Direktinvesteringstillgångar Vid tredje kvartalet uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till cirka 3 300 miljarder, en minskning med 3,4 procent jämfört med slutet på. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till cirka 2 700 miljarder, vilket var i stort på samma nivå som i slutet av.

Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Svagare handelstillväxt tredje kvartalet och ingen brexiteffekt att skönja... 1 2.1 Handelns utveckling tredje kvartalet... 1 2.2 Sveriges handelsrelationer med Storbritannien... 4 2.2.1 Varufördelning... 5 2.2.2 Tjänster... 6 3. Bytesbalansen... 8 3.1 Bytesbalansen... 8 3.1 Handelsbalans... 8 4. Varuhandel... 9 4.1 Sveriges export och import av varor... 9 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 10 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 11 4.1.3 Nettoexport av varor... 14 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 14 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 18 4.2.1 Export... 18 4.2.2 Import... 21 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 23 4.3.1 Svensk export... 23 4.3.2 Svensk import... 27 5. Tjänstehandel... 31 6. Direktinvesteringar... 39 6.1 Direktinvesteringsflöden... 39 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 40 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 41 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 44 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 44 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 45 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 48 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september i löpande priser (SCB)

1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för de tre första kvartalen. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik i den här rapporten med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv samt har ett avsnitt om handelseffekterna av det brittiska beslutet att lämna EU. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Svagare handelstillväxt tredje kvartalet och ingen brexiteffekt att skönja 2.1 Handelns utveckling tredje kvartalet 2 Enligt uppgifter från SCB:s utrikeshandelsstatistik ökade värdet på Sveriges varuexport med 8,5 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal. Det var en något svagare utveckling än föregående kvartal. Varuimporten ökade 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

med 7,2 procent, vilket var lägre än föregående kvartals ökning på 8,4 procent. Värdet på varuexporten uppgick tredje kvartalet till 306 miljarder och för varuimporten till 311 miljarder. Varuhandelsnettot gick från ett överskott på 3,8 miljarder kronor andra kvartalet till ett underskott på 4,7 miljarder det tredje kvartalet. Diagram 2.1 20 Förändring i svensk varuexport januari 2014 - oktober Förändring över motsvarande peirod föregående år (%) 15 10 5 0-5 -10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2014 2015 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 20 Förändring i svensk varuimport januari 2014 - oktober Förändring över motsvarande peirod föregående år (%) 15 10 5 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2014 2015 Månadsvis Kvartalsvis 2

Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en starkare 12-månaderstillväxt i oktober än för september för såväl export som import. Tjänsteexporten ökade tredje kvartalet med 0,7 procent jämfört med motsvarande period, medan tjänsteimporten ökade med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 155 miljarder och tjänsteimporten till 146 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 9,2 miljarder. Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 0,8 procent i volym tredje kvartalet, säsongsrensat och jämfört med andra kvartalet. Sammantaget bidrog exportnettot negativt till BNP-förändringen med 0,8 procentenheter mellan andra och tredje kvartalen. Enligt den definition som används i nationalräkenskaperna ökade den totala exporten med 0,7 procent jämfört med andra kvartalet (siffror i volym, säsongsrensat). Medan varuexporten ökade med 1,1 procent minskade tjänsteexporten med 0,3 procent. Importen av varor och tjänster ökade enligt samma definition med 1,6 procent. Importen av tjänster ökade mest, med 2,2 procent, medan importen av varor ökade med 1,4 procent. Diagram 2.3 25 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse 1 kv 2014-3 kv Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 15 10 5 0-5 -10-15 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 2014 2015 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Med en ökning på 8,5 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var relativt stark tredje kvartalet, i relation till andra jämförbara länder. Finland hade den starkaste exportutvecklingen i jämförelsegruppen, med en ökning på 16 procent. Även övriga länder i jämförelsegruppen hade en positiv varuexportutveckling, om än på något lägre nivåer. EU:s export ökade med 7,5 procent, Tysklands med 6,6 och USA:s med 5,0 procent. 3

Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 3 uppgick för fjärde kvartalet till 59,7, vilket är en ökning av indexet med 0,8 enheter från föregående kvartal. Att index ligger över 50 innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Det kan dock noteras att ökningen i indexet förklaras av en ökning i delindexet för de framåtblickande frågorna EMI prognos vilket tyder på en något ökad optimism hos exportföretagen. 2.2 Sveriges handelsrelationer med Storbritannien Snart ett och ett halvt år efter att det brittiska folket röstade för att lämna EU är det inte många handelseffekter som går att utläsa från statistiken. 4 För varuhandeln minskade visserligen såväl export som import månaderna direkt efter folkomröstningen men för exporten utgjorde detta slutet på en negativ utveckling som hållit i sig sedan september 2015. Från december har exporten till Storbritannien ökat varje månad och vissa månader väldigt kraftigt. Utvecklingen för varuimporten har varit mer volatil men detta är ett förhållande som inte skiljer sig mellan tiden före respektive efter folkomröstningen. På kvartalsbasis har importutvecklingen varit positiv under hela. Diagram 2.4 Förändring över motsvarnde period föregående år (%) 40 30 20 10 0-10 -20-30 Varuhandel med Storbritannien januari 2015 - september Juni -40 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep 2015 Import Export Import (kvartal) Export (kvartal) 3 Business Sweden Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/export/analys-och-rapporter/analys-ochomvarldsbevakning/exportchefsindex/exportchefsindex-augsti-/) 4 En utförligare redogörelse för handelsutvecklingen mellan Sverige och Storbritannien finns i kollegiets rapport Sveriges handel med Storbritannien året efter brexitomröstningen. (https://www.kommers.se/publikationer/rapporter//sveriges-handel-med-storbritannien-aret-efterbrexitomrostningen/) 4

2.2.1 Varufördelning Inte heller om man bryter ner handelsutvecklingen på de viktigaste varugrupperna går det att utläsa någon tydlig brexiteffekt, vare sig när det gäller export eller import. Raffinerad olja, vägfordon, kemivaror, pappersvaror, trävaror (särskilt sågat barrträ) samt livsmedel är de fem varugrupper som exporteras mest från Sverige till Storbritannien. Tillsammans stod dessa varugrupper för drygt 60 procent av värdet på den svenska exporten dit för helåret. Raffinerade oljeprodukter och vägfordon stod själva för 29 procent av totalen. Med sin stora tyngd i exporten har utvecklingen för exporten av raffinerad olja haft en påtaglig inverkan på den totala exportutvecklingen till Storbritannien. Exporten av raffinerade oljeprodukter minskade kraftigt varje månad mellan september 2015 och september. Därefter ökade exporten snabbt. Det är därmed svårt att se att brexitomröstningen skulle haft någon större inverkan på Sveriges oljeexport till Storbritannien. Exporten av vägfordon började minska månaden före folkomröstningen och började öka igen några månader efter. Diagram 2.5 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 150 100 50 0-50 Varuexport till Storbritannien jan 2015 - sep Juni -100 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep 2015 Total export Raffinerad olja Vägfordon Varufördelningen för importen från Storbritannien är något mindre koncentrerad till ett fåtal varor än vad den är för exporten. Även här är vägfordon, särskilt personbilar, och olja viktiga varugrupper med 16 respektive 8,7 procent av total varuimport från Storbritannien. Till skillnad från oljeexporten utgörs den svenska oljeimporten från Storbritannien huvudsakligen av råolja och inte av raffinerade oljeprodukter. Andra viktiga importvaror är läkemedel, livsmedel, järn och stålprodukter samt telekomutrustning, alla med mindre än sex procent av total varuimport från Storbritannien. Importen av råolja från Storbritannien är synnerligen volatil och upphör vissa månader helt och hållet. Därför är det inte lämpligt att analysera den importen på månads- 5

basis utan importen redovisas kvartalsvis för samtliga inkluderade varugrupper. Utvecklingen för importen av råolja från Storbritannien var negativ under hela 2015 och första kvartalet för att därefter övergå i positiva tillväxttal fram till tredje kvartalet. Importen av vägfordon hade å andra sidan en positiv om än svag tillväxttakt mellan första kvartalet 2015 och tredje kvartalet, för att sedan övergå i negativa tillväxttal från fjärde kvartalet. Av de fyra resterande av de sex största varugrupperna var det bara importen av livsmedel som hade en negativ tillväxt de två sista kvartalen. Minskningen avtog dock därefter och importen av livsmedel från Storbritannien ökade svagt både första och tredje kvartalen med en svag minskning andra kvartalet. Såväl över de knappa tre år som visas i diagrammet som över en längre tidsperiod ter sig dock utvecklingen tämligen normal. Diagram 2.6 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 150 100 50 0-50 -100 Varuimport från Storbritannien 1 kv 2015-3 kv Juni kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2015 Livsmedel Råolja Vägfordon Järn- och stålprodukter Läkemedel Telekom 2.2.2 Tjänster Om Sveriges tjänsteexport till Storbritannien betraktas ur ett 4-kvartals förändringsperspektiv, dvs. där varje kvartal jämförs med motsvarande kvartal föregående år, kan det framstå som om den initialt skulle ha drabbats hårt av utfallet i den brittiska folkomröstningen. Detta är dock en chimär och nedgången i export för tredje och fjärde kvartalen är nästan uteslutande ett resultat av extremt stor tjänsteexport motsvarande kvartal ett år tidigare. 5 För att tydliggöra detta redovisas tjänstehandelns utveckling i miljarder kronor snarare än procentuell förändring. Om man bortser från de mest extrema kvartalen, tredje och fjärde kvartalen 2015, ligger tjänsteexportutvecklingen därefter i stort sett på den långsiktiga historiska trenden. Det 5 De två sista kvartalen 2015 exporterades Nyttjande av immateriella rättigheter till ett exceptionellt högt värde till Storbritannien. Mer om detta går att läsa i kollegiets rapport: Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap. (https://www.kommers.se/publikationer/rapporter//storbritanniens-betydelse-for-sveriges-utrikeshandel/). 6

finns alltså inga indikationer på att resultatet av den brittiska folkomröstningen skulle haft någon negativ effekt på den svenska tjänsteexporten till Storbritannien. Diagram 2.7 25 20 Tjänstehandel med Storbritannien 1 kv 2010-3 kv Juni miljarder kr 15 10 5 0 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2010 2011 2012 2013 2014 2015 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv kv 2 3 Export Import Tjänsteimporten från Storbritannien har vuxit, jämfört med motsvarande kvartal föregående år, varje kvartal sedan tredje kvartalet 2012. Den svagaste utvecklingen för tjänsteimporten var dock tredje kvartalet, kvartalet direkt efter den brittiska folkomröstningen. Huruvida detta har något med folkomröstningsresultatet att göra är dock svårt att avgöra. En sådan påverkan kan dock inte ha varit varaktig då utvecklingen därefter varit positiv. 7

3. Bytesbalansen Vad är bytesbalansen? 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 127 miljarder första tre kvartalen, motsvarade 3,7 procent av BNP. Jämfört med motsvarande period har bytesbalansen minskat med 8,1 procent. Diagram 3.1 9,0 8,0 7,0 Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Sveriges bytesbalans 2007 - Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 3.2 Handelsbalans 6 Under de första tre kvartalen uppgick Sveriges handelsbalans till 80 miljarder, vilket var 6,5 miljarder mer än motsvarande period. Handelsbalansen uppgick till 2,4 procent av BNP, tjänstebalansen 1,0 procent och kapitalavkastningen 1,6 procent. 6 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 8

Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2007 - Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4. Varuhandel 7 4.1 Sveriges export och import av varor De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 4,3 procent mätt i volym, och med 11 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 3,6 procent i volym och med 10 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisökningar det första tre kvartalen. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick under perioden till 960 miljarder kronor och varuimporten till 961 miljarder kronor. Det ger ett handelsnetto på -1,3 miljarder. Handelsnettot motsvarande period var -8,0 miljarder. 7 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 9

4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2014- samt de tre första kvartalen respektive. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) 2014 2015 Export 1 127,0 1 180,5 1 192,6 866,8 959,6 10,7 intra-eu(28) 658,7 690,3 705,1 514,4 566,9 10,2 extra-eu(28) 468,2 490,2 487,4 352,4 392,7 11,4 Import 1 111,0 1 167,0 1 207,6 874,8 960,9 9,8 intra-eu(28) 770,5 823,0 865,3 626,0 683,5 9,2 extra-eu(28) 340,5 344,1 342,3 248,8 277,4 11,5 Anm: Import enligt avsändningsland. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 8, EU samt Övriga Europa. De tre första kvartalen gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 13 procent av Sveriges export. Med undantag för Afrika ökade den svenska exporten till samtliga världsdelar de tre första kvartalen i år jämfört med motsvarande period. Störst var exportökningen till Asien och Oceanien, en ökning med 19 respektive 15 procent. Exporten till EU ökade med 10 procent och till övriga Europa med 11 procent. Exporten till Afrika minskade med 4,7 procent. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (84 procent) och mer specifikt från EU-länderna (71 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar jämfört med de tre första kvartalen. Störst var ökningen från Afrika (69 procent) och därefter från Övriga Europa (15 procent). Importen från EU-länderna ökade med 9,2 procent. 8 Regionen Oceanien m. fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 10

Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om 11

utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 10,5 Skogsvaror 2,1-0,3 1,9 2,4-1,1 4,5 3,8 5,4 9,4 Mineralvaror 7,3 3,6 9,3 4,8 1,1 28,3 24,9 26,3 13,3 Kemivaror 3,6 4,8 0,9 4,9-1,3 10,6 2,9 9,4 6,0 Energivaror 6,9-2,5 3,1-0,5-7,3 19,6 18,3 30,1 46,1 Verkstadsvaror 2,4 6,9 8,7 8,6 2,4 9,5 8,6 8,6 14,6 Övriga varor 0,1 4,8-1,0-1,2 4,3 2,4 2,5 4,7 100 Totalt 2,9 3,4 5,1 4,3 1,0 10,5 8,5 10,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 4,3 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar), och med 11 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var utvecklingen för Energivaror och Mineralvaror. Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper utom Energivaror och gruppen Övriga varor. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling beror på en prisuppgång för varugruppen. Mätt i volym ökade exporten mest för Verkstadsvaror och Kemivaror. 12

Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 2,8 Skogsvaror 9,0 2,3 4,5 5,8 6,5 7,5 9,6 9,3 7,0 Mineralvaror 9,1 0,9 4,2 4,6 2,3 18,8 16,6 20,7 12,3 Kemivaror 3,7 1,2 5,7 3,1-0,7 6,5 8,5 7,3 8,9 Energivaror 10,5 6,7-6,9 0,8-5,2 27,1 7,6 29,2 44,9 Verkstadsvaror 6,2 3,3 6,2 6,0 5,2 6,4 8,0 8,2 24,1 Övriga varor 3,4-2,0 1,2 0,1 6,1 3,8 2,4 4,4 100 Totalt 5,4 1,9 3,3 3,6 3,5 8,4 7,2 9,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. De tre första kvartalen ökade varuimporten med 3,6 procent i volym och med 9,8 procent i värde jämfört med motsvarande period. Importen ökade för samtliga varugrupper mätt såväl i värde som i volym. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror och Skogsvaror som ökade mest. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 13

4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport 200 160 120 80 Mdr kr 40 0-40 -80-120 -160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2000 till och de tre första kvartalen respektive. De tre första kvartalen uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 1,3 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Nettointäkterna från dessa länder ökade något jämfört med motsvarande period föregående år. Handeln med EU gav ett exportunderskott på 117 miljarder, vilket var ett något större underskott än under motsvarande period. 9 Underskottet i nettoexporten totalt minskade med 6,7 miljarder, från 8,0 miljarder de tre första kvartalen till 1,3 miljarder motsvarande period i år. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport fördelad efter varugrupp för de tre första kvartalen respektive. Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övrigt är negativ medan den är positiv för Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i en minskning av nettohandelsunderskottet. Medan varugrupperna som redan hade ett negativt handelsnetto, Övrigt och Energi, ökade på detta underskott, ökade överskottet för de varugrupper som redan hade positiva handelsnetton. 9 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 14

Diagram 4.6 80 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 60 40 20 Mdr kr 0-20 -40-60 -80-100 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2012 2013 2014 2015 Skogsvaror 91,8 90,1 92,6 94,5 91,1 68,9 71,6 Mineralvaror 42,7 32,5 35,5 28,5 27,8 19,9 28,5 Järn och stål 17,2 13,5 16,0 16,7 14,0 10,6 11,0 Kemivaror -3,3 6,3-0,4 12,0 10,8 7,9 10,9 Läkemedel 26,4 25,9 28,5 37,2 31,7 22,4 27,6 Energivaror -62,5-57,8-52,1-35,9-35,6-24,3-31,0 Verkstadsvaror 59,7 55,8 29,3 21,7 7,7 7,8 10,2 Maskiner 71,8 67,3 62,5 64,0 59,4 42,4 44,4 Elektrovaror och telekom -29,0-32,8-36,6-47,8-55,0-36,7-38,7 Vägfordon 15,7 17,0 2,9 7,9 6,0 4,1 13,0 Övriga varor -74,5-82,1-89,0-107,3-116,8-88,0-91,5 Livsmedel -45,0-46,9-49,6-55,3-59,0-43,3-45,2 Total 53,9 44,8 16,0 13,4-15,0-8,0-1,3 15

4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick de tre första kvartalen till 54 miljarder, medan importen uppgick till 57 miljarder. Detta ger ett exportunderskott på 3,9 miljarder, vilket är ett mindre underskott än motsvarande period. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 26 miljarder kr, knappt hälften av den totala personbilsexporten. Över 90 procent av personbilsimporten kommer från andra EU-länder. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 36,2 46,6-10,3 17,8 40,3-22,5 2013 35,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27,4 2015 53,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29,6 64,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33,9 44,7 53,5-8,8 24,7 49,1-24,4 53,5 57,4-3,9 26,2 52,5-26,4 Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 60 40 Mdr kr 20 0-20 -40 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. De tre första kvartalen gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöver- 16

skott på 28 miljarder, en ökning av överskottet med 5,2 miljarder jämfört med motsvarande period. Handeln med läkemedel till enbart EU-länder svarade för 39 procent av exporten och 84 procent av importen. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 57,5 31,1 26,4 29,5 25,3 4,2 2013 56,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2,6 2014 59,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4,0 2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3 69,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0,2 50,4 28,1 22,4 23,1 23,2-0,1 56,0 28,4 27,6 21,8 23,7-2,0 Diagram 4.8 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. De tre första kvartalen gav handeln med livsmedelsvaror ett underskott på 45 miljarder kronor, ett något större underskott än motsvarande period. I jämförelse med de tre första kvartalen ökade livsmedelsexporten i år med 3,0 procent och importen med 3,5 procent. Den största handeln av livsmedel sker med andra EUländer. Exporten till andra EU-länder uppgick till 46 miljarder och importen från EU till 63 miljarder, vilket gav ett underskott på 17 miljarder de tre första kvartalen. 17

Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 58,3 103,3-45,0 40,4 65,6-25,2 2013 63,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24,5 2014 68,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24,8 2015 75,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22,3 82,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18,3 60,1 103,3-43,3 44,9 59,2-14,3 61,9 107,0-45,2 45,5 62,7-17,2 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 10 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för de tre första kvartalen och motsvarande period. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. De tre första kvartalen uppgick exporten till EU till 567 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 960 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 297 miljarder, motsvarande 52 procent av total export till EU. Exporten till hela den 10 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 18

inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 120 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 19

Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 106,2 11,1 14,9 Finland 66,4 6,9 13,1 Danmark 65,3 6,8 7,6 Storbritannien 58,8 6,1 12,4 Nederländerna 50,6 5,3 12,0 Belgien 42,6 4,4 4,5 Frankrike 40,6 4,2 4,3 Polen 28,7 3,0 0,5 Italien 26,1 2,7 12,0 Spanien 18,5 1,9 8,0 Österrike 9,0 0,9 19,6 Estland 8,2 0,9 13,6 Tjeckien 8,0 0,8 10,7 Litauen 6,2 0,6 6,6 Portugal 5,1 0,5 4,8 Ungern 4,5 0,5 13,4 Irland 3,9 0,4-9,3 Grekland 2,8 0,3 10,7 Slovakien 2,7 0,3 31,5 Lettland 2,7 0,3-4,5 Rumänien 2,3 0,2 7,5 Slovenien 1,2 0,1 26,4 Bulgarien 1,2 0,1 32,9 Luxemburg 0,9 0,1 53,1 Kroatien 0,7 0,1-6,3 Cypern 0,3 0,0 29,1 Malta 0,2 0,0-49,9 Ospec i EU 3,4 0,4 49,8 EU Totalt 566,9 59,1 10,2 Norge 96,4 10,0 8,5 Island 2,5 0,3 19,7 Norden 230,6 24,0 9,6 Liechtenstein 0,0 0,0-34,0 Inre marknaden 665,7 69,4 10,0 Övriga länder 293,9 30,6 12,4 Export Totalt 959,6 100,0 10,7 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 20

4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. De tre första kvartalen uppgick den svenska importen från EU till 683 miljarder, vilket motsvarade 71 procent av den totala importen på 961 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 200 180 160 140 Mdr kr 120 100 80 60 40 20 0 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 21

Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 180,5 18,8 9,8 Nederländerna 82,6 8,6 11,0 Danmark 70,3 7,3 5,7 Storbritannien 49,9 5,2 8,0 Belgien 47,6 5,0 15,7 Finland 44,7 4,6 11,4 Frankrike 37,1 3,9 4,3 Polen 36,8 3,8 16,0 Italien 31,3 3,3 8,9 Tjeckien 13,9 1,5 8,9 Spanien 13,6 1,4 14,5 Österrike 12,4 1,3 12,0 Estland 11,7 1,2-15,3 Irland 8,9 0,9 2,9 Ungern 8,8 0,9 22,6 Litauen 8,7 0,9 14,2 Slovakien 6,2 0,6-3,8 Lettland 5,0 0,5 7,9 Portugal 3,2 0,3-5,5 Rumänien 2,6 0,3-10,6 Luxemburg 2,1 0,2 11,3 Slovenien 1,9 0,2 23,7 Bulgarien 1,4 0,1 31,4 Grekland 1,2 0,1 11,6 Kroatien 0,6 0,1 7,8 Cypern 0,4 0,0 34,5 Malta 0,1 0,0-66,6 Ospec i EU 0,0 0.0.. EU Totalt 683,5 71,1 9,2 Norge 79,7 8,3 11,4 Island 0,2 0,0-20,4 Norden 194,8 20,3 9,2 Liechtenstein 0,1 0,0 10,7 Inre marknaden 763,4 79,5 9,4 Övriga länder 197,4 20,5 11,6 Import Totalt 960,9 100,0 9,8 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 22

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 29 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. Tabell 4.10 visar vilka länder i denna grupp som var mottagare av störst exportvärde. Norge är det i land som Sverige i särklass exporterar mest till, 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2002 illustreras i Diagram 4.15. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 59,1% Oceanien m fl 1,6% Övriga Europa 14,5% Asien 12,8% Afrika Amerika 2,0% 9,9% 23

Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 125,4 139,5 14,5 14,5 11,2 varav: Island 2,1 2,5 0,2 0,3 19,7 Norge 88,8 96,4 10,2 10,0 8,5 Ryssland 10,5 13,9 1,2 1,4 32,7 Schweiz 10,7 10,7 1,2 1,1-0,3 Turkiet 8,8 10,6 1,0 1,1 20,0 Ukraina 2,2 2,4 0,3 0,2 8,8 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2002 - Export Import (ursprungsland) 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1-3 kv 1-3 kv Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick till 20 miljarder kronor de tre första kvartalen, vilket motsvarar 2,0 procent av Sveriges totala export. Andelen av exporten som gick till Afrika var 0,4 procentenheter mindre än motsvarande period. 24

Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 10,4 9,8 1,2 1,0-5,5 varav: Algeriet 2,2 1,5 0,3 0,2-33,6 Egypten 4,7 4,2 0,5 0,4-10,9 Marocko 2,4 3,2 0,3 0,3 33,2 Västafrika 3,2 2,5 0,4 0,3-21,2 varav: Nigeria 1,2 0,6 0,1 0,1-52,9 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 7,0 7,3 0,8 0,8 4,0 Sydafrika 4,7 5,2 0,5 0,5 10,0 Totalt 20,6 19,6 2,4 2,0-4,7 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 95 miljarder kronor de tre första kvartalen, vilket är en ökning med 5,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog de tre första kvartalen emot 6,9 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2002. Medan exporten till USA ökade något i värde, minskade den i andel av total export, från 7,5 procent de tre första kvartalen. Exporten till Kanada, den näst största amerikanska exportmarknaden, ökade med 5,7 procent de tre första kvartalen jämfört med i fjol. Exporten till Kanada motsvarade 0,8 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 72,9 74,8 8,4 7,8 2,6 varav: Kanada 7,3 7,7 0,8 0,8 5,7 USA 65,0 66,4 7,5 6,9 2,1 Central- och Sydamerika 17,4 20,7 2,0 2,2 18,8 varav: Argentina 1,6 2,1 0,2 0,2 27,3 Brasilien 4,6 5,4 0,5 0,6 18,1 Chile 1,7 2,1 0,2 0,2 20,7 Mexiko 4,4 4,8 0,5 0,5 9,6 Peru 1,3 1,4 0,1 0,1 4,6 Totalt 90,3 95,4 10,4 9,9 5,7 25

Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2002 - Export Import (ursprungsland) 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1-3 kv 1-3 kv Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 19 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 44 miljarder, vilket motsvarar 4,6 procent av total svensk export. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2002. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2002 - Export Import (ursprungsland) Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1-3 kv 1-3 kv 26

Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 20,0 21,8 2,3 2,3 9,1 varav: Förenade Arabemiraten 4,2 4,9 0,5 0,5 15,4 Iran 1,5 2,6 0,2 0,3 79,3 Israel 1,8 2,4 0,2 0,3 32,9 Saudiarabien 6,7 6,3 0,8 0,7-6,3 Övriga Asien 83,5 100,9 9,6 10,5 20,8 varav: Hongkong 3,3 3,0 0,4 0,3-8,7 Indien 6,4 8,0 0,7 0,8 24,3 Indonesien 2,2 2,8 0,3 0,3 30,6 Japan 12,3 14,8 1,4 1,5 20,6 Kina 32,9 44,1 3,8 4,6 33,8 Malaysia 2,1 2,0 0,2 0,2-3,9 Singapore 3,9 4,6 0,4 0,5 18,3 Sydkorea 7,8 8,8 0,9 0,9 12,4 Taiwan 2,9 3,2 0,3 0,3 8,1 Thailand 4,0 3,5 0,5 0,4-12,7 Totalt 103,5 122,7 11,9 12,8 18,6 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 15 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 80 miljarder, motsvarande 8,3 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 11 procent och från Ryssland med hela 25 procent. Även importen från Turkiet ökade kraftigt, med 23 procent. 27

Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 71,1% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,5% Amerika 3,8% Övriga Europa 13,2% Afrika 1,1% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (15 procent) och framförallt Ryssland (60 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 32 procent de tre första kvartalen jämfört med motsvarande period föregående år. Den kraftiga ökningen beror på ett högre oljepris (i svenska kronor) under perioden. Det högre oljepriset förklarar även varför kvantiteten endast ökade svagt. Importen av råolja från Ryssland ökade med 14 procent i värde, samtidigt som kvantiteten minskade med 13 procent. 11 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 110,2 126,9 12,6 13,2 15,2 107,4 121,4 varav Norge 71,5 79,7 8,2 8,3 11,4 67,8 75,4 Ryssland 21,9 27,5 2,5 2,9 25,3 23,0 27,9 Schweiz 6,9 7,4 0,8 0,8 7,3 6,6 6,8 Turkiet 7,8 9,5 0,9 1,0 22,9 7,8 8,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 11 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 65 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret. Medan Ryssland stod för 40 procent utgjorde Norges andel 25 procent av råoljeimporten. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad. 28

Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period ökade importen från Afrika från 6,2 till 11 miljarder, motsvarande 69 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 56 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 1,0 2,2 0,1 0,2 128,8 1,1 2,3 Västafrika 3,3 5,9 0,4 0,6 77,6 3,3 6,0 varav Nigeria 2,9 5,9 0,3 0,6 106,6 2,9 5,9 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 1,9 2,3 0,2 0,2 22,4 2,0 2,4 Sydafrika 1,1 1,1 0,1 0,1 5,6 1,1 1,1 Totalt 6,2 10,5 0,7 1,1 68,8 6,4 10,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. De tre första kvartalen ökade Sveriges import från Amerika med 0,8 procent jämfört med motsvarande period. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,5 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA minskade med 1,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika, Brasilien, ökade med 3,8 procent mellan de tre första kvartalen och. Importen från det näst största leverantörslandet, Venezuela ökade med hela 34 procent. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerikas Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 27,1 26,5 3,1 2,8-2,2 27,3 28,0 varav Kanada 3,1 2,9 0,4 0,3-6,3 3,2 3,1 USA 24,0 23,6 2,7 2,5-1,7 24,1 24,8 Central- och Sydamerika 9,0 9,9 1,0 1,0 9,7 9,4 10,2 varav Brasilien 3,3 3,4 0,4 0,4 3,8 3,4 3,4 Venezuela 1,8 2,4 0,2 0,3 34,1 1,8 2,4 Totalt 36,1 36,4 4,1 3,8 0,8 36,8 38,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 29

Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år ökade importvärdet från Asien med 7,7 procent. Importen från När- och Mellanöstern ökade starkare (38 procent) än från Övriga Asien (6,7 procent). Den övergripande ökningen för Övriga Asien döljer dock stora variationer mellan länder. Tabell 4.17 visar importen från de läder Sverige importerat mest ifrån. Importen från Japan minskade med 13 procent och importen från Hong Kong med 5,0 procent. Från övriga länder ökade importen. Störst var importökningen från Thailand, Sydkorea och Vietnam. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 45 miljarder för de tre första kvartalen, vilket motsvarar 45 procent av den totala importen från Asien och 4,7 av total import från alla länder. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hong Kong som avsändningsland vanligtvis är markant högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 2,9 4,0 0,3 0,4 38,1 2,8 5,3 Övriga Asien 90,9 97,0 10,4 10,1 6,7 97,9 104,9 varav Bangladesh 3,0 3,2 0,3 0,3 7,6 3,0 3,3 Hong Kong 6,8 6,4 0,8 0,7-5,0 2,2 1,8 Indien 4,5 4,8 0,5 0,5 5,3 4,6 4,9 Japan 8,8 7,6 1,0 0,8-13,4 11,3 10,3 Kina 42,1 45,4 4,8 4,7 7,9 50,5 54,3 Malaysia 2,1 2,4 0,2 0,3 14,3 2,4 2,7 Sydkorea 5,4 6,2 0,6 0,6 15,9 5,2 6,2 Taiwan 4,4 4,8 0,5 0,5 9,6 4,6 5,2 Thailand 2,7 3,5 0,3 0,4 29,3 3,0 3,5 Vietnam 6,3 7,2 0,7 0,8 15,1 6,4 7,4 Totalt 93,8 101,0 10,7 10,5 7,7 100,7 110,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 30

5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2007 och de första tre kvartalen. Värdet på tjänsteexporten uppgick de första tre kvartalen till 462 miljarder och tjänsteimporten till 429 miljarder. Jämfört med motsvarande period ökade Sveriges export av tjänster med 3,7 procent. Tjänsteimporten ökade med 12 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto på 33 miljarder, vilket är 30 miljarder mindre än motsvarande period. Tjänsteexporten utgjorde 31 procent av Sveriges totala export de tre första kvartalen och tjänsteimporten 31 procent av total import. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden, miljarder kr Export Import Netto 2007 362,5 348,9 13,6 2008 390,9 382,1 8,7 2009 383,3 366,1 17,2 2010 388,3 365,0 23,3 2011 423,2 381,4 41,9 2012 439,6 396,4 43,2 2013 483,8 417,9 66,0 2014 527,6 474,6 53,0 2015 613,1 520,0 93,1 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteexport fördelat på de största tjänstehandelspartnerna. 615,0 525,3 89,7 Tjänsteexporten till EU ökade med 7,0 procent 445,6 382,1 63,4 under de tre första kvartalen och utgjorde 53 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog 462,2 428,9 33,4 de emot 33 procent av den totala tjänsteexporten de tre första kvartalen. 31