Auktoriserad Bergsprängare

BEF Auktoriserad Bergsprängare Förslag på rutiner för företaget Emelie Svensson 2010-04-29

Förord Syftet med detta dokument är att ge råd och anvisningar för utförandet av implementeringen av Auktoriserad Bergsprängare. Dokumentet, som nu föreligger i sin första upplaga, tar dels upp information om vad som gäller, förslag på rutiner, riktlinjer och arbetssätt för ett Auktoriserat Bergsprängareföretag. Tanken är att det ska ge tips och idéer på hur arbetet kan läggas upp samt underlätta i arbetet genom att erhålla grundläggande mallar och checklistor som företaget kan använda sig av. Dokumentet kan med tiden komma att både kompletteras och revideras. Stockholm i maj 2010 Emelie Svensson 2

Innehåll Förord... 2 1. Inledning... 5 2. Checklista... 6 2.1 Checklista... 7 3. Förslag på rutiner och riktlinjer för Auktoriserad Bergsprängare... 12 3.1 Dokumentation över utbildning och kompetens (Arbetsmiljölagen 3 kap 3, AFS 2006:4, 16 )... 12 3.2 Arbetsutrustning med särskilda risker (AFS 2006:4, 15-16 och 17-21 )... 12 3.3 Riskbedömning och handlingsplan (AFS 2001:1, 8, AFS 2007:1, 3 )... 12 3.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)... 13 Frågor ni kan ställa er själva för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete:... 13 Underlag för systematiskt arbetsmiljöarbete kan vara följande:... 13 10 tecken på god arbetsmiljö... 13 Åtgärdsplan och strategi... 14 Främjande/förebyggande... 14 Rådgivning... 14 Behandling... 14 3.5 Policy (AFS 2001:1)... 15 Kvalitetspolicy... 15 Miljöpolicy... 16 Arbetsmiljöpolicy... 16 3.6 Kvalitetspolicy... 17 Idé... 17 Organisation... 17 Kvalitetsmål... 17 Kvalitetsplan... 17 Kontroll... 18 3.7 Miljöpolicy... 19 Idé... 19 Miljöorganisation... 19 Handlingsplan... 19 3

3.8 Arbetsmiljöpolicy... 21 3.9 Sammanställning av sjukdom, olycksfall och allvarliga tillbud (AFS 2001:1, 9 Arbetsmiljöförordningen)... 22 3.10 Skyddsombud (Arbetsmiljölagen 6 kap. 2 )... 22 3.11 Sprängplan (AFS 2007:1 1 kap. 3 )... 23 3.12 Sprängjournal (Polisens allmänna villkor jämte ordnings- och säkerhetsföreskrifter m.m. för sprängarbete)... 23 3.13 Godkända ADR-transporter (MSBs föreskrifter SRVFS 2006:7)... 23 3.14 Godkända sprängämnesförråd (MSB föreskrift SRVFS 2006:10)... 24 3.15 Tillstånd till innehav och förvaring samt överföring (MSB föreskrift SÄIFS 1997:5)... 24 3.16 Arbetsmiljöplan (Arbetsmiljölagen 3 kap. 6, AFS 1999:3 7 kap, 12 )... 25 Proffsbeställare... 25 Privatbeställare... 25 Totalentreprenad vid proffsbeställare... 26 Totalentreprenad vid privatkund... 26 Generalentreprenad vid proffsbeställare... 27 Generalentreprenad vid privatkund... 27 Delad entreprenad vid proffsbeställare... 27 Delad entreprenad vid privatkund... 28 Direkt upphandling av sprängtjänst privatkund... 28 3.17 Delegering... 28 3.18 Områdesansvarig skrotare (AFS 2003:2, 38 )... 28 3.19 Hantering av reklamationer vid privatkund... 29 3.20 Tillträde till arbetsplats... 29 3.21 Processen kring avtalet... 29 4

1. Inledning Vägen mot att bli Auktoriserad Bergsprängare börjar företaget i och med att företagets personal genomgår kursen i Auktoriserad Bergsprängare. På kursen ges informationen och förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Utbildningen består av repetition och fördjupning av grundläggande utbildningsbas där man fokuserar på säkerhet och riskfyllda moment, svenska lagar och föreskrifter, arbetsmiljö, KMA-system, branschrelaterade områden som ADR körning och förvaring av sprängämne. Stor vikt lägges på att systematisera sitt dagliga arbete för att uppnå säkerhet och kvalité. Detta dokument kan ligga som grund för företagets implementering av Auktoriserad Bergsprängare. Det ger en bild av vad som anses viktigt för ett auktoriserat företag samt ger stöd på vägen dit. Företaget får själva välja hur de ska integrera Auktoriserad Bergsprängare i sitt dagliga arbete. Detta dokument är ett förslag och vägledning dit. På grund av bredden på både företagens storlek och inriktning av tjänster så är inte alla delar tillämpbara på alla företag. Företaget får själv ta till sig relevant information och tillämpa den utefter företagets egna förutsättningar. I dialog med BEF kommer det sedan avgöras när företaget är redo att auktorisera sig utifrån de krav som ställs på företaget i RAM-beskrivningen till projektet samt med hänsyn till de riktlinjer som anges i detta dokument. 5

2. Checklista Som grund för den egenkontroll företaget ska göra ska man använda sig av denna checklista. Det är även den som de förslagna rutinerna i resten av dokumentet grundas på. Den är uppbyggd utifrån ett antal rubriker som anses viktigt i samband med auktorisationsarbetet. 6

2.1 Checklista Egenkontroll Företagsuppgifter Företagets namn Företagets adress Kontaktperson Telefonnummer Ort Datum Underskrift Namnförtydligande Dokumentation Utbildning och kompetens (Arbetsmiljölagen 3 kap 3, AFS 2006:4, 16 ) Finns det dokumentation över personalen utbildning? Ja Sådär Nej Finner man lätt vad varje person har för kompetens? Ja Sådär Nej Hur dokumenteras detta? Antal anställda totalt i företaget: Antal anställda med sprängkort: Antal anställda med borrkort: Antal anställda med ADR-kort: Antal anställda med ADR 1.3 utbildning: Antal anställda med sprängarbetsledarekompetens: Antal anställda som är skyddsombud: Antal anställda som genomgått kurs i Auktoriserad Bergsprängare: Övrig utbildning: Arbetsutrustning med särskilda risker (AFS 2006:4, 15-16 och 17-21 ) Finns det särskilda personer utsedda för att Ja Sådär Nej sköta kontroll, reparation, service osv. av arbetsutrustning med särskild risk som ex borrvagnar? Finns det dokumenterat underhåll på maskinparken? Ja Sådär Nej Riskbedömning och handlingsplan (AFS 2001:1, 8, AFS 2007:1, 3 ) Hur ser rutinerna för riskbedömning och handlingsplan ut? - I vilket skede görs dem? - Hur ofta? - Hur ser den ut? Görs skriftliga riskbedömningar ute på plats under arbetets gång? - Hur hanteras dessa? - Hur ofta? - Hur ser den ut? - Använder man sig av BEFs variant? Har man rutiner för uppföljning av handlingsplan? Hur och vart dokumenterar man materialet? 7

Övriga noteringar Systematiskt arbetsmiljöarbete och policy (AFS 2001:1) Har företaget en skriftlig kvalitetspolicy? Ja Sådär Nej - Hur ser den ut? Har företaget en skriftlig miljöpolicy? Ja Sådär Nej - Hur ser den ut? Har företaget en skriftlig arbetsmiljöpolicy? Ja Sådär Nej - Hur ser den ut? - Finns den tillgänglig för samtlig personal? Finns det rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till? - Hur ser dessa ut? - Vart dokumenteras de? Görs det en uppföljning varje år? - Vad innehåller den? Ja Sådär Nej Ja Sådär Nej Sammanställning av sjukdom, olycksfall och allvarliga tillbud (AFS 2001:1, 9 Arbetsmiljöförordningen) Gör man alltid en 2 anmälan vid ett Ja Sådär Nej allvarligt tillbud eller olycka? Hur dokumenterar man sjukdom, olycksfall Ja Sådär Nej och allvarliga tillbud? Vad har man för rutiner? Hur följer man upp det? Skyddsombud (Arbetsmiljölagen 6 kap. 2 ) Har företaget några skyddsombud? Ja Nej Om ja, hur många? Om nej, varför inte? Vad har skyddsombuden för utbildning? Har man egna skyddsombud på arbetsplatser med mer än 5 arbetstagare? Vid större projekt, har företaget då med sitt skyddsombud som representant? Hur hanterar man att det anställda kanske inte vill vara skyddsombud? Använder ni regionala skyddsombud? Ja Sådär Nej 8

Tillstånd till sprängning Finns rutiner för kontroll att giltigt tillstånd till sprängning finns vid sprängning inom detaljplanelagt område? Finns rutiner för platsanmälan till polisen om generellt tillstånd till sprängning utnyttjas? Hur informeras den sprängande personalen om tillståndsbevisets villkor och bilagor? (T.ex. polisens allmänna villkor och sprängplanen) Sprängplan (AFS 2007:1 1 kap. 3 ) Gör man alltid en sprängplan? Ja Endast inom detaljplan Nej Vilka rutiner finns angående upprättandet av en sprängplan? Vilka saker har man alltid med? (En sprängplan kan innehålla förteckning över valda sprängmedel, tidplan, borrplan, laddplan, täckningsplan, bevakningsplan) Kommuniceras sprängplanen med BAS-U? Ja Sådär Nej Sprängjournal (Polisens allmänna villkor jämte ordnings- och säkerhetsföreskrifter m.m. för sprängarbete) För man alltid sprängjournal? Ja Endast inom detaljplan Nej Hur ser rutinerna ut för detta? - Hur ser den ut? - Hur dokumenteras den? - När fyller man i den? - Vad fyller man i? (Plats, tid, väder, hålsättning, underborrning, sprängämnen) Hur och hur länge sparas sprängjournalerna? Godkända ADR-transporter (MSBs föreskrifter SRVFS 2006:7) Hur ser rutinerna för transport av sprängmedel ut? - Kör man själv eller hyr man in? Hur många godkända ADR-fordon har man? Hur många förare har ADR behörighet? Hur många har ADR 1.3 behörighet? Har företaget säkerhetsrådgivare? Ja Nej Om ja, vem? Om nej, anledning? (kör man aldrig mer än 1000 riskpoäng?) Godkända sprängämnesförråd (MSB föreskrift SRVFS 2006:10) Har inköp/byggnation av nya förråd gjorts? Ja Nej Om nej, varför inte? Hur ser rutinerna ut för förvaringen av 9

dagboken? Har man skriftligt avtal med den/dem som är föreståndare där ansvar och befogenheter framgår? Hur många står som föreståndare till förråd? Överföringstillstånd (MSB föreskrift SÄIFS 1997:5) Finns det överföringstillstånd vid köp av Ja Sådär Nej sprängmedel? Hur ser rutinerna ut för detta? Arbetsmiljöplan (Arbetsmiljölagen 3 kap. 6, AFS 1999:3 7 kap, 12 ) Proffsbeställare: Åligger byggherren att ordna en arbetsmiljöplan, om man inte skriftligen avtalat om annat Tar man del av den arbetsmiljöplan som Ja Sådär Nej gjorts? Försöker man påverka/komplettera Ja Sådär Nej arbetsmiljöplanen? Är alla arbetstagare upplysta om vart Ja Sådär Nej arbetsmiljöplanen återfinns och vad som står i den? Har man några rutiner gällande att förmedla arbetsmiljöplanens budskap? Ja Sådär Nej Privatkund: Åligger uppdragstagaren som självständigt fått i uppgift att ansvara för planering och projektering att göra en arbetsmiljöplan. (Om man inte är anlitad av en totalentreprenör eller det rör sig om en delad entreprenad) Görs en alltid en arbetsmiljöplan? Ja Sådär Nej Finns det rutiner för upprättandet av en Ja Sådär Nej arbetsmiljöplan? - Lämnar man en arbetsmiljöplan även om kunden ej efterfrågat den? - Vad innefattar den? Vid totalentreprenad, efterfrågar man då Ja Sådär Nej arbetsmiljöplanen? Om en sådan ej finns, upplyser man då kunden om detta? Ja Sådär Nej Delegering Sker någon delegering av uppgifter? Ja Sådär Nej Hur ser rutinerna ut för dessa? Ja Sådär Nej Finns det alltid ett skriftligt avtal vid delegering? Ja Sådär Nej Områdesansvarig skrotare (AFS 2003:2, 38 ) Utser man alltid en områdesansvarig skrotare om risk för personskada genom stenfall föreligger? (höga bergskärningar, pallkanter i bergtäkter) Ja Sådär Nej 10

Hur ser rutinerna ut för det? Har den områdesansvarige skrotaren erforderlig erfarenhet av skrotning? Hantering av reklamationer vid privatkund Har företaget haft någon reklamation från kund? Om ja, hur hanterades detta? Finns det några rutiner för hantering av reklamationer? (Förutom att företaget alltid skall följa ARNs utslag) Ja Ja Nej Nej Tillträde till arbetsplats Har man alltid en anhörighetslista på plats? Ja Sådär Nej Vart förvaras den? Har man rutiner för hur man hanterar Ja Sådär Nej eventuella besökare? Använder man sig av ID 06? Ja Sådär Nej 11

3. Förslag på rutiner och riktlinjer för Auktoriserad Bergsprängare 3.1 Dokumentation över utbildning och kompetens (Arbetsmiljölagen 3 kap 3, AFS 2006:4, 16 ) All personal skall ha behörig utbildning för sin arbetsuppgift så som sprängkort, borrkort, ADR-kort osv. För att enkelt och överskådligt få ett grepp om er personals kompetens bör dokumentationen över utbildning och kompetens finnas samlat på ett ställe. Ni skall enkelt kunna redovisa för vad Johan Johansson har för arbetsuppgift och vad han har för intyg. Gör exempelvis en sammanställning på varje arbetstagares kompetens, varav ni bakom placerar de intyg som styrker detta. Ha även en total sammanställning över antal anställda där det framgår hur många som har exempelvis sprängkort, borrkort, ADR-kort osv. 3.2 Arbetsutrustning med särskilda risker t.ex. borriggar (AFS 2006:4, 15-16 och 17-21 ) Om en arbetsutrustning kan medföra särskild risk för ohälsa eller olycksfall, skall arbetet ordnas så att bara de som har till uppgift att använda utrustningen får göra detta. De som sköter kontroll, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll av en sådan anordning skall vara särskilt utsedda. Så länge en arbetsutrustning används skall den underhållas så att den uppfyller gällande krav. När det finns en underhållsjournal till arbetsutrustningen skall den hållas aktuell. Regelbundna kontroller av arbetsutrustning skall göras samt dokumenteras. Det är viktigt att arbetsgivaren har rutiner för underhållsarbetet och kontrollen av utrustning. Det kan till exempel gälla när, hur ofta och hur underhåll ska utföras på en viss arbetsutrustning, vem som skall utföra det och hur ordinarie arbetet skall skötas då underhåll pågår. Tänk på att kontrollera kvaliteten på vajern och vinschen på borrmaskinerna, då det finns uppgifter på att de både ger efter och ibland inte ens sitter fast. 3.3 Riskbedömning och handlingsplan (AFS 2001:1, 8, AFS 2007:1, 3 ) En utförlig riskbedömning görs alltid i uppstarten till projektet, men en riskbedömning skall även göras skriftlig varje gång det sker förändringar på arbetsplatsen, ex efter sprängning, borrning på annan plats osv. Detta kanske innebär att du bör göra en varje dag. Gör hellre en för mycket än en för lite. För att uppfylla lagstiftarens krav kan du använda dig av den förtryckta riskbedömning med kryssrutor som BEF tillhandahåller alternativt göra en egen modell med samma funktion. Det tar inte lång tid att fylla i och får dig förhoppningsvis att reflektera en extra gång över de risker som dagens arbetsmoment kan innebära. Denna riskbedömning finns även i digital version för er som föredrar datorer. Genom några musklick kan ni då fylla i en godkänd riskbedömning. Det är viktigt att ni har rutiner för hur handlingsplanen skall bearbetas. Allvarliga risker ska ni självklart åtgärda på en gång. Mindre allvarliga risker försöker ni åtgärda snarast möjligt. Sätt ett slutdatum då det skall vara åtgärdat. För att inte glömma bort datumet då det ska kontrolleras om åtgärden är genomförd skriver ni förslagsvis ned allt i en almanacka, dator, schema, mobiltelefon, helt enkelt en plats där ni brukar se vad dagens arbete innebär. Spara sedan riskbedömningarna och handlingsplanerna på lämpligt ställe, antingen i en pärm för projektet eller om ni gör dem digitalt direkt i en dator. Förutom att det ökar er personliga trygghet då ni tänkt till innan ni utför ett visst moment är det även er trygghet i händelse av olycksfall/rättegång eller liknande. Då har ni bevis på att ni förhoppningsvis gjort vad ni kunnat för att reducera risken. 12

3.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Arbetsmiljölagen föreskriver att arbetsgivaren skall bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Företaget är skyldigt att fortlöpande undersöka arbetsmiljöförhållanden och att göra en bedömning av eventuella risker för olycksfall samt fysisk eller psykisk ohälsa. Varje chef har ett juridiskt ansvar i detta sammanhang. Om och när fall av ohälsa, olycksfall eller allvarliga tillbud i arbetet inträffar, skall orsakerna utredas. Vid allvarligt tillbud eller olycka skall självklart en 2-anmälan göras till Arbetsmiljöverket. Detta görs lättast från deras hemsida www.av.se där det finns ett formulär att fylla i. En skriftlig sammanställning av vad som inträffat skall årligen göras. Ansvaret åligger arbetsgivaren eller den som delegerats arbetsmiljöansvaret för verksamheten i fråga. Årligen skall en skriftlig handlingsplan upprättas för åtgärder som måste tidsplaneras. Den som arbetsmiljöansvaret delegerats till har sedan ansvar för att handlingsplanen följs. Hur ni hanterar kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete väljer företaget själva. Antingen är arbetsgivaren/chefen ansvarig eller så delegerar denne formellt arbetsmiljöansvaret. Ett sätt att i praktiken arbeta systematisk med arbetsmiljöarbetet är att innan jobben göra en skriftlig arbetsberedning med riskinventering och åtgärder. Denna kan även sedan användas som bilaga till den arbetsmiljöplan som upprättats. Innan ni startar ett nytt jobb, glöm aldrig att skriftligt riskbedöma arbetet. Frågor ni kan ställa er själva för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete: - Hur undersöks arbetsmiljön? - Hur görs uppföljning av arbetsmiljön? - När och hur ofta görs en sådan uppföljning? - Vem är ansvarig för att uppföljningen görs? - Hur ges nyanställda/omplacerade information om risker i arbetet? - Vem kontrollerar att oljor, kemikalier etc. inte är hälsovådliga? - Finns rutiner för underhåll och besiktningar av maskiner och lyftdon? - Medverkar anställda vid inköp av nya maskiner? - Hur utbildas skyddsombud? Underlag för systematiskt arbetsmiljöarbete kan vara följande: - Tillbud och olyckor - Sjukfrånvaro - Arbetssjukdomar och besvär - Regelverk (AFS:ar, Polisen, MSB) - Arbetsinstruktioner - Standarder - Arbetshygieniska mätningar (buller, vibrationer, radon) - Medicinska kontroller (Företagshälsovården, Landstinget) 10 tecken på god arbetsmiljö 1. Att risken för ohälsa och skador i arbetet är liten. 2. Att kommunikationen är öppen och tydlig. 3. Att mål, ansvar och befogenheter är tydliga. 4. Att man kan påverka och planera sitt eget arbete. 5. Att man får möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas i arbetet. 6. Att man ges möjlighet att uträtta ett bra arbete. 7. Att man får variation för kropp och själ. 13

8. Att man får och ger beröm (även till chefen) 9. Att man får och ger varandra hjälp och stöd. 10. Att man tar gemensamt ansvar för varandras arbetsmiljö. Åtgärdsplan och strategi För att få en bra arbetsmiljö i företaget bör man ha en åtgärdsplan och strategi på hur detta ska gå till. Man skulle kunna dela upp arbetet på tre områden vad avser arbetsmiljöåtgärder, nämligen: - främjande/förebyggande innan något hänt - rådgivande då något är på väg att hända - behandlande då något hänt Främjande/förebyggande Exempel på åtgärder På företagsnivå: - medarbetarna ges återkommande utbildning för att klara dagens och morgondagens arbetsuppgifter - organisationsförändringar som stimulerar medarbetarnas självständighet och utvecklingsmöjligheter - ett ledarskap med fokus både på produktion och medarbetare - successiv förbättring av det systematiska arbetsmiljöarbetet - skyddsronder - skyddsträffar (skyddskommité) - sjukfrånvaroanalyser - utbildning i arbetsmiljöfrågor av såväl chefer som medarbetare - information - företagspolicys för olika arbetsmiljöproblem På individnivå: - stimulerande arbetsuppgifter - utbildnings- och utvecklingsmöjligheter - friskvård - hälsoprofiler - förebyggande hälsokontroller hos företagshälsovård med lungkontroll, vibrations-, hörsel- och belastningsskador. - regelbundna besök av ergonomer Rådgivning Kan äga rum vid: - personalproblem - teknisk konsultation vid ombyggnader - ergonomisk utformning av arbetsplatser - avtals- och lagfrågor - kontakter med myndigheter inom arbetsmiljöområdet Behandling Exempel på åtgärder är: - rehabiliteringsutredningar, förslag till åtgärder och genomförande - analyser av arbetsmiljöproblem och förslag till lösningar - åtgärder med anledning av tillbud eller inträffade arbetsskador 14

3.5 Policy (AFS 2001:1) Alla auktoriserade företag ska ha skriftliga policyer som de arbetar efter. En policy är en avsiktsförklaring och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Termen används främst inom privata och offentliga organisationer och företag. En policy vägleder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat. Policyer kan även syfta på processen att fatta viktiga beslut i en organisation, exempelvis utarbetande av olika program, inriktningsmål, ekonomiska prioriteringar och beslut fattade beroende på vad de får för konsekvens för organisationen. Policyer kan ses som politiska, organisatoriska, ekonomiska och administrativa mekanismer som skapats för att nå ett eller flera mål. En policy ska dock alltid utgå från hur man vill ha det på arbetsplatsen och innehålla rutiner som verkligen fungerar. Ingen mening med att ha en policy som ingen upprätthåller eller verkställer. Nedan kommer ni få exempel på policys ni kan använda er av. Det är dock viktigt att ni försöker anpassa dem efter era egna företag. Skriver ni en egen policy så tänk på att försöka lyfta fram ert arbete som Auktoriserade Bergsprängare och medlemskap i BEF och att det är något som genomsyrar hela ert företag och dess verksamhet. Exempel på text För att ytterligare öka tryggheten för beställaren arbetar vi utefter de krav som ställs på oss som Auktoriserade Bergsprängare, vilket innebär att vi arbetar systematiskt och dokumenterar vårt arbete. Kvalitetspolicy En kort sammanfattning av företagsledningens inställning till kvaliteten i företagets arbete/produktion och en definition av de vägar man skall gå. BEFs kvalitetspolicy i KMA-pärmen kan ligga som grund för företagets egen kvalitetspolicy. Däremot är det viktigt att man försöker göra den mindre övergripande och mer personlig för företaget. Nedan finner ni ett annat exempel på policy ni kan använda er av om ni vill och utveckla efter ert företags ambitionsnivå och förutsättningar. Exempel på kvalitetspolicy Vi ska vara ett kundfokuserat företag som hela tiden arbetar med förbättringar på ett målmedvetet och offensivt sätt för att skapa nöjda kunder och medarbetare. Som medlemmar i BEF Bergsprängningsentreprenörernas förening och som ett Auktoriserade Bergsprängareföretag ska vi utifrån befintliga lagar och krav, styra och kontrollera verksamheten med hjälp av kompetens och delegerat ansvar och med målsättning att göra rätt från början så att rätt kvalitet uppnås och därmed minimera reklamationer och kostnader. Vill man höja ribban ytterligare finns exempel på hur en kvalitetsplan kan se ut i kapitel 3.6. Notera att kvalitetsplanen inte är ett krav, utan bara ett förslag på hur en sådan kan se ut. Den finns som grundläggande mall ifall företaget vill ha en plan för hur man ska arbeta efter sin policy. 15

Miljöpolicy Policyn är det centrala dokumentet för miljöarbetet i företaget. Policyn beskriver företagets visioner och åtaganden i miljöarbetet och är vägledande vid fastställandet av miljömål. Exempel på miljöpolicy Vi ska som medlemsföretag i BEF- Bergsprängnings Entreprenörernas Förening och Auktoriserade Bergsprängare vara ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Vi ska därför - Följa gällande miljölagstiftning samt andra regler och krav som vi berörs av. - Alltid sträva efter en förbättring avseende miljöhänsyn vid val av metoder, material, tjänster och transporter. - Öka kunskapen och höja medvetandet kring miljöfrågor hos alla anställda. Grunden för allt miljöarbete är kunskap och engagemang. - Påverka, ställa krav på och samarbeta med andra företag, leverantörer, myndigheter och organisationer. - Se miljöförbättrande åtgärder som investeringar. - Förebygga föroreningar i luft, mark och vatten genom att beakta miljöpåverkan av det vi gör. - Ständigt sträva efter att förbättra utnyttjandet av våra resurser inom företaget. Även här finns en mall för hur en eventuell handlingsplan för miljöarbetet skulle kunna se ut. Arbetsmiljöpolicy En arbetsmiljöpolicy är det lagkrav på att ha för alla företag, se AFS 2001:1 5. Enligt lagen behöver den dock bara vara skriftlig om det finns minst tio arbetstagare. Som Auktoriserade Bergsprängare anser vi dock att den är väldigt viktig och ska finnas skriftlig i alla företag. En arbetsmiljöpolicy beskriver hur arbetsmiljöförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. De risker som finns i verksamheten är en viktig utgångspunkt när arbetsmiljöpolicyn skall formuleras. Det är viktigt att policyn är så konkret att den kan följas upp. Det skall även finnas rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till, se systematiskt arbetsmiljöarbete. Bifogat längre fram finner ni exempel på hur en arbetsmiljöpolicy kan se ut. 16

3.6 Kvalitetspolicy Idé Vi ska vara ett kundfokuserat företag som hela tiden arbetar med förbättringar på ett målmedvetet och offensivt sätt för att skapa nöjda kunder och medarbetare. Som medlemmar i BEF Bergsprängnings Entreprenörernas Förening och som ett Auktoriserade Bergsprängareföretag ska vi utifrån befintliga lagar och krav, styra och kontrollera verksamheten med hjälp av kompetens och delegerat ansvar och med målsättning att göra rätt från början så att rätt kvalitet uppnås och därmed minimera reklamationer och kostnader. Organisation Vårt kvalitetsarbete omfattar projekt och aktiviteter med anknytning till all verksamhet inom företaget. För att på sikt uppnå en harmonisering och standardisering av vårt kvalitetsarbete pågår en integrering i samband med vår verksamhetsutveckling. Detta baseras på de krav som ställs på ett Auktoriserat Bergsprängareföretag. Genom kontinuerliga personalmöten och kompetensutveckling samt i diskussioner med våra kunder, leverantörer och branschförening hjälps vi åt att föra kvalitetsarbetet framåt i företaget. Kvalitetsmål Företaget skall marknadsföra tjänster av högsta kvalité. Vi skall väl svara upp mot kundens krav, behov och förväntningar. Vi skall tillgodose de miljöbetingade krav som kan ställas på verksamheten. Vi skall sträva efter att hålla utlovade leverans- och färdigställandetider. Eventuella garantiåtaganden eller reklamationer skall åtgärdas snarast möjligt Våra medarbetare skall ha en hög social kompetens samt en gedigen kunskap om de tjänster som företaget utför samt en stor kunskap i de säkerhetsregler som gäller för utförandet av arbetena. Kvalitetsplan Genom att ständigt vara lyhörda och analysera information om marknaden och kunders behov skall vi erbjuda tjänster och produkter som väl svarar upp mot kunders krav, förväntningar och behov. Genom att hela tiden hålla oss informerade om vilka miljöbetingade krav som kan ställas på de tjänster vi marknadsför och produkter vi använder oss av kan vi snabbt anpassa oss efter detta och vid behov vidtaga förändringar. Vi ska hålla oss informerade om de lagar och regler som gäller vår verksamhet och ett Auktoriserat Bergsprängarföretag och så snabbt som möjligt anpassa verksamheten till nya krav. Orsakerna till reklamationer och garantiåtaganden skall dokumenteras och utvärderas för att lära för framtiden. För att säkerställa personalens höga kompetens bedrivs kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetarna. 17

Kontroll För att säkerställa intentionerna i denna kvalitetsplan har vi väl utarbetade rutiner för kontroll att kvalitetsmålen uppfylls enligt plan. Genom den externa revision som utförs på ett Auktoriserad Bergsprängareföretag kontrolleras även vissa utvalda delar av kvalitetsarbetet. 18

3.7 Miljöpolicy Idé Vi ska som medlemsföretag i BEF- Bergsprängnings Entreprenörernas Förening och Auktoriserade Bergsprängare vara ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan. Vi ska därför - Följa gällande miljölagstiftning samt andra regler och krav som vi berörs av. - Alltid sträva efter en förbättring avseende miljöhänsyn vid val av metoder, material, tjänster och transporter. - Öka kunskapen och höja medvetandet kring miljöfrågor hos alla anställda. Grunden för allt miljöarbete är kunskap och engagemang. - Påverka, ställa krav på och samarbeta med andra företag, leverantörer, myndigheter och organisationer - Se miljöförbättrande åtgärder som investeringar - Förebygga föroreningar i luft, mark och vatten genom att beakta miljöpåverkan av det vi gör - Ständigt sträva efter att förbättra utnyttjandet av våra resurser inom företaget. Miljöorganisation Vårt miljöarbete omfattar projekt och aktiviteter med anknytning till all verksamhet i företaget. För att på sikt uppnå en harmonisering och standardisering av vårt miljöarbete pågår en integrering i samband med vår verksamhetsutveckling. Detta baseras på Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (kap 2) t.ex. kunskapskravet, försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen samt de krav som ställs på ett Auktoriserat Bergsprängareföretag. Genom kontinuerliga personalmöten, diskussioner med kunder, leverantörer och branschorganisation kan vi hjälpas åt att föra miljöarbetet framåt i hela företaget. Handlingsplan Vi har upprättat en handlingsplan utifrån vår målsättning. Handlingsplanen omfattar följande: Källsortering av avfall Vi källsorterar vårt avfall. Sprängämnen, emballage, oljor, filter uppsamlas på anvisad plats eller miljöstation. Borrstål och kronor lämnas på av beställaren anvisad plats, alternativt i retur till leverantör. Slangar åtelämnas till leverantör för återvinning. Energisparåtgärder Ett fastställt mål är att öka användningen av datorer och adekvata programvaror för att minska pappersanvändandet för att sprida information till personal, kunder och leverantörer. Miljöanpassade inköp Ett fastställt mål är att alltid beakta miljöaspekter vid inköp av produkter som används i verksamheten, allt från fordon, bränslen och sprängämnen till kopieringspapper och pennor. Detta har medfört en övergång till mer miljöanpassade produkter. Miljöanpassad förvaring Cisterner ska vara ADR godkända för transporter. Cisterner över 1 kbm skall ha överfyllnadsskydd, fasta kopplingar, självavstängande tankningshandtag och upphängningsanordning för handtag. Tankar och fat får ej ligga direkt mot mark. Egenkontroll skall ske regelbundet. Besiktnings skall ske enligt gällande kontrollintervall. Tanken skall vara märkt med ägare och godkänd besiktning. 19

Miljökrav på våra produkter och tjänster De tjänster vi utför skall leva upp till kundens ställda miljökrav. Utifrån arbetets art och produktblad för sprängämnen väljs de för miljön bästa. Ett av företagets mål är att ta bort produkter ur verksamheten som inte är tillverkade på ett miljövänligt sätt eller som innehåller miljöfarliga ämnen. Vi strävar efter att för kunden föreslå de mest miljöanpassade lösningarna. Miljökrav på våra leverantörer Ett av företagets miljömål är att påverka våra huvudleverantörer att alltid beakta miljöaspekter i sin produktion och verksamhet. Användning av bästa möjliga bränsle och minskad bränsleförbrukning Ett av de miljömål som satts upp för verksamheten föreskriver bästa möjliga bränsle och krav på åtgärder för att minska bränsleförbrukningen. Diesel som används skall vara miljöklass 1, hydrauloljor som används skall finnas på SP:s lista över hydraulvätskor som uppfyller maskinkraven i Svensk Standard. Planering sker av transporter för att minimera transportsträckorna. I möjligaste mån samåker vi till arbetsplatsen. Miljöinformation till anställda, kunder och leverantörer Samtliga anställda i verksamheten ska ha vetskap om företagets miljömål. Genom muntlig och skriftlig kommunikation informeras våra kunder om vårt fortlöpande miljöarbete. Med våra leverantörer har vi en ständigt pågående dialog om miljöförbättrande åtgärder. 20

3.8 Arbetsmiljöpolicy En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för XYZ. Som medlemsföretag i BEF- Bergspränings Entreprenörernas Förening och i vårt arbete som Auktoriserade Bergsprängare är arbetsmiljön av högsta prioritet. Målsättningen med XYZ:s arbetsmiljöarbete är att skapa en arbetsplats som upplevs utvecklande och stimulerande för alla medarbetare. Detta uppnås genom att integrera hälsa och säkerhet i allt vi gör, uppmuntra ledarskap som främjar säkerhet och hälsa. Genom XYZ:s friskvårdsarbete stimuleras och skapas förutsättningar för våra medarbetare att främja sin egen hälsa. XYZ utvärderar löpande företagets insatser inom arbetsmiljöområdet för att kunna göra ständiga förbättringar i det dagliga arbetsmiljöarbetet. Stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete, vilket sker i nära samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård. Lagstiftning och partsöverenskommelser är minimikrav. Det ligger i XYZ:s intresse som Auktoriserade Bergsprängare att upprätthålla högre standard än detta. Ansvaret återfinns i linjeorganisationen. Cheferna samordnar och driver det löpande arbetsmiljöarbetet och skapar en god och säker arbetsmiljö genom medverkan och delaktighet från medarbetarna. Att känna motivation för sitt arbete är grundläggande för en god hälsa. Varje medarbetare inom XYZ ska därför ges förutsättningar att: Känna till verksamhetens mål och vision Förstå sin roll och betydelsen av det egna arbetet Påverka sin egen arbetssituation Känna ansvar för sin uppgift och ha de befogenheter som krävs Utveckla sin kompetens Ta ansvar för sin egen hälsa XYZ ska arbeta efter följande riktlinjer: - Vi ska arbeta utefter de krav som ställs på oss som Auktoriserad Bergsprängare. - Vi ska driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1 - Arbetsmiljön ska präglas av respekt och förtroende för varandra i en öppen dialog. - Arbetsmiljörisker ska rapporteras. - Arbetsmiljöfrågorna ska ingå som en integrerad och naturlig del i vår verksamhet. - Ingen ska behöva drabbas av ohälsa eller skador p.g.a. brister i arbetsmiljön. - Arbetsledare ska ha kompetens, resurser och befogenheter att lösa arbetsmiljöfrågor. - Nyanställda, inhyrda, vikarier och dylikt ska få erforderlig information, träning och utbildning i arbetsmiljöfrågor. - Arbetsmiljöfrågorna ska beaktas vid inköp av fordon, arbetsutrustningar samt produkter som kan innehålla hälsovådliga ämnen. - Personlig skyddsutrustning ska finnas och användas. - Ett aktivt friskvårds- och rehabiliteringsarbete ska bedrivas. - Vi ska göra vår arbetsmiljöpolicy och vårt arbete som Auktoriserad Bergsprängare känd bland våra medarbetare, kunder och leverantörer. - Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för dessa riktlinjer och kan fördela ansvar för arbetsmiljöuppgifter till personer i organisationen. 21

3.9 Sammanställning av sjukdom, olycksfall och allvarliga tillbud (AFS 2001:1, 9 Arbetsmiljöförordningen) Arbetsgivaren skall varje år göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa, olycksfall eller allvarligt tillbud i arbetet ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas. Se mer under systematiskt arbetsmiljöarbete. 3.10 Skyddsombud (Arbetsmiljölagen 6 kap. 2 ) Samarbete mellan arbetsgivare och anställda är en förutsättning för att man ska kunna skapa bra arbetsförhållanden. På arbetsställen med minst fem arbetstagare ska finnas ett eller flera skyddsombud. Även på mindre arbetsställen ska skyddsombud utses om det behövs. ( 2) På företag som har fler än fem anställda ska man verka för att skyddsombud ska utses. Däremot kan arbetsgivaren aldrig tvinga någon att vara skyddsombud. Är det ingen av de anställda som vill vara skyddsombud, kan företaget använda sig av regionala skyddsombud från Byggnads eller SEKO. Arbetsgivaren kan inte heller själv vara skyddsombud. Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som Byggnads eller SEKO som är bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Ett skyddsombuds verksamhetsområde bestäms av de som valt ombudet. Det är dock alltid begränsat till arbetstagarna på det egna företaget. Till skyddsombud får bara väljas någon som arbetar hos samma arbetsgivare som de arbetstagare som ombudet ska företräda. Ett skyddsombud har därför inte rätt att företräda arbetstagarna hos olika entreprenörer som arbetar på samma arbetsställe. Arbetstagarna hos dessa företräds av sina skyddsombud. Ett huvudskyddsombud med samordnande uppgifter ska utses vid arbetsställe som har fler än ett skyddsombud. (3 ) Skyddsombuds uppdrag gäller alltså bara arbetarna i det egna företaget, däremot gäller det på alla platser dessa personer arbetar, oavsett var inom Sverige detta sker. Däremot kanske detta inte alltid är praktiskt genomförbart ur produktionssynpunkt. Skyddsombudet kan inte överlåta sina befogenheter till någon annan. Däremot kan ett ombud naturligtvis komma överens med till exempel skyddsombudet hos en beställare att denna skall meddela ombudet om eventuellt iakttagna missförhållanden för konsulter eller annan utsänd arbetskraft. Skyddsombud kan även benämnas arbetsmiljöombud. Ett skyddsombud "ansvarar" aldrig för arbetsmiljön utan detta ansvar vilar på arbetsgivaren och de andra ansvarssubjekt som anges i 3 kap arbetsmiljölagen. Skyddsombudets uppgift är att för arbetstagarnas räkning bevaka arbetsmiljön, delta i företagets planering samt hos arbetsgivaren begära de åtgärder som ombudet anser behövs. Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållanden inom sitt skyddsområde. Vi har genom kursernas gång noterat att många inte utnyttjar rättigheten att använda sig av skyddsombud. Många företag har även haft problem med att det inte är någon som är intresserad av att vara skyddsombud. Men kom ihåg att ha ett skyddsombud är en rättighet. Det är ett ärofyllt uppdrag att vara skyddsombud. Ta gärna upp frågan till diskussion och berätta för arbetstagarna lite mer vad det innebär och de fördelar det faktiskt kanske kan ge. Att det är avtalat att arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta kring frågor som berör arbetsmiljön. 22

3.11 Sprängplan (AFS 2007:1 1 kap. 3 ) Sprängplan skall alltid upprättas vid ett sprängningsarbete. Inom detaljplan är det ett krav från polisen och då skall polisens formella blankett fyllas i och godkännas av polisen. Utanför detaljplan kommer kravet på sprängplan från Arbetsmiljöverket och det finns då ingen formell blankett. En kortfattad beskrivning av hur arbetet är planerat att genomföras, med betoning på säkerheten (bevakning, täckning, laddningsmängd per hål osv) är tillräcklig kompletterat med en enkel planskiss över arbetsplatsen. Har man åtagit sig att följa de tekniska beskrivningarna i AMA 07, står det där beskrivet under CBC vad en sprängplan ska innehålla. 3.12 Sprängjournal (Polisens allmänna villkor jämte ordnings- och säkerhetsföreskrifter m.m. för sprängarbete) Sprängjournal skall alltid föras av auktoriserade företag, även utanför detaljplanelagt område. Detta för er egen säkerhet som ett bevis på det jobb ni utfört vid händelse av tillbud, olyckor eller skadeståndskrav enligt miljöbalken. Även många försäkringsbolag kräver att sprängjournal förs. Se till att ha väl fungerande rutiner för hur detta ska skötas. Det är sprängarbetsledarens ansvar att föra sprängjournal, men praktiskt kan sprängarbasen göra det. Men det är viktigt att sprängarbetsledaren är medveten om sitt ansvar så att han får väl ifyllda journaler. Ha exempelvis som mål att fylla i ordentliga journaler i slutet av varje dag eller att ni sammanställer dem en gång i veckan. Sprängjournalerna skall fyllas i ordentligt med de uppgifter som krävs. I AMA 07 kan man bland annat läsa vad en sprängjournal ska innehålla. Sprängjournalerna skall sedan bevaras och dokumenteras i tio år. 3.13 Godkända ADR-transporter (MSBs föreskrifter SRVFS 2006:7) Det finns många sätt att lösa sin transport av sprängmedel på, var uppdaterad på vad som gäller. Kör ni bara undantagen mängd och hyr in resterande eller kör ni själva ADR? Kör ni värdeberäknad mängd måste den som kör ha ADR 1.3 utbildning. Detsamma gäller för eventuella besättningsmedlemmar vid en fullvärdig ADR-transport. Kör ni över 1000 poäng så skall ni ha en av MSB godkänd säkerhetsrådgivare vars uppgift är att ta fram rutiner för företaget och se till att transporterna fungerar. Självklart är det som vanligt upp till varje individ att ta egenansvar och sköta detta. Kom ihåg, från och med nu existerar inte ADR-filten. Därför är det extra viktigt att allt sköts som det ska. 23

3.14 Godkända sprängämnesförråd (MSB föreskrift SRVFS 2006:10) Kom ihåg att äldre förråd bara får användas till 2011-12-31, därefter måsta alla ha godkända förråd enligt de nya föreskrifterna. Inga dispenser kommer att ges efter detta datum! Se också till att det finns ett avtal mellan arbetsgivaren och den/de som är föreståndare. Avtalet, som skall vara underskrivet av bägge parter, skall innehålla information om föreståndarens ansvar och befogenheter. Som föreståndare kan alla som genomgått Grundkurs i sprängteknik alternativt en särskild Kurs för föreståndare för sprängämnesförråd utses. 3.15 Tillstånd till innehav och förvaring samt överföring (MSB föreskrift SÄIFS 1997:5) Se till att det alltid finns ett giltigt tillstånd till innehav och förvaring av explosiv vara på den plats ni har förråden, särskilt då förråd som flyttas runt. Glöm inte bort att också söka tillstånd till överföring hos MSB. Det är ett tillstånd som ofta glöms bort och som polisen inte alls har att göra med utan MSB är här tillstånds och tillsynsmyndighet. Det finns en blankett som är enkel att fylla i och skicka in till MSB. 24

3.16 Arbetsmiljöplan (Arbetsmiljölagen 3 kap. 6, AFS 1999:3 7 kap, 12 ) Vem som är ansvarig för att göra en arbetsmiljöplan är lite av en juridisk gråzon många gånger beroende på entreprenadform. Ett försök till att bena ut ansvarsförhållanden har gjorts nedan. Notera att den enda gång som det åligger er som bergsprängningsentreprenör att ansvara för att en arbetsmiljöplan tas fram är i princip när ni blir upphandlade direkt att endast utföra en sprängtjänst, då det är ni som är uppdragstagaren. Då behövs endast en väldigt enkel arbetsmiljöplan som i princip kan bestå av sprängplanen och riskbedömningen. Ni kommer få ett exempel på hur en sådan arbetsmiljöplan skulle kunna se ut. Är det däremot fråga om delad entreprenad eller annan entreprenadform faller ansvaret endera på byggherren eller uppdragstagaren (som då ofta är en huvudentreprenör) beroende på om det är en proffsbeställare eller privatkund. Se följande text och diagram. Proffsbeställare Ansvaret för vem som skall göra en arbetsmiljöplan beror på vem beställaren är. Arbetar man åt en proffsbeställare är den ansvarig för att arbetsmiljöplan tas fram. En arbetsmiljöplan upprättas vid varje enskild entreprenad. Detta ansvar kan dock överlåtas skriftligt till en uppdragstagare i de administrativa föreskrifterna i förfrågningsunderlaget om uppdragstagaren har fått i uppdrag att självständigt ansvara för planering och projektering eller arbetets utförande. Arbetsmiljöplanen tas i detta fall fram efter att upphandlingen är genomförd. Viktigt att tänka på för er är att ni tar del av den arbetsmiljöplan som gjorts och kanske försöker komplettera de bitar som berör er. Följ er egen riskbedömning. Privatbeställare Är man anlitad av en privatkund gäller konsumenttjänstlagen och då övergår ansvaret för en arbetsmiljöplan på uppdragstagaren, om man inte skriftligen avtalat om annat eller om det handlar om en delad entreprenad. Detta är väldigt logiskt eftersom en privatkund ofta inte har den kunskapen som krävs för att göra en arbetsmiljöplan och vid en delad entreprenad har ni som entreprenör bara ansvar för en viss del av arbetet. Är det frågan om en delad entreprenad är det privatkunden som är ansvarig, något som många privatpersoner är omedvetna om. Är ni däremot anlitade av en annan entreprenör, såsom exempelvis en husentreprenör, så är det dennes uppgift att stå för en arbetsmiljöplan, för då är det den som är uppdragstagaren. Ta då del av denna plan och komplettera den med era uppgifter. Finns ingen arbetsmiljöplan, påtala gärna detta för kunden. Samt se till att ni själva har gjort er sprängplan och riskbedömning. Är ni däremot inköpta för att bara utföra en sprängtjänst, så är det ni som är uppdragstagare och det faller på er att göra en arbetsmiljöplan. En arbetsmiljöplan är något Auktoriserad Bergsprängare alltid ska ha och alltid kunna erbjuda. Det går att göra en väldigt generell mall som i princip kan bestå av sprängplanen och riskbedömningen, men kom ihåg att varje jobb är unikt så kontrollera om det är något som måste justeras. BEF kommer att erbjuda en grundmall som ni kan börja med, så får ni sedan komplettera den med arbetsplatsens och ert företags förutsättningar. För att läsa mer om arbetsmiljöplan kan ni gå in på www.av.se eller www.ampguiden.net där grundmallen till BEFs mall är hämtad. Här kommer dock en liten checklista vad man ska tänka på i upprättandet av en arbetsmiljöplan. Vem är BAS-U? (Tidigare samordningsansvarig) Namn och telefon? Har alla uppgifter tagits med om särskilda åtgärder mot risker enligt 12 i AFS 2008:16 25

Finns riskbedömning för dessa risker? Finns i planen beskrivning av åtgärder mot riskerna? Ska annan verksamhet pågå samtidigt med byggnadsarbetet? Har detta beaktats i planen? Är det beskrivet hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras? Är det angivet i planen hur samordningen i byggskedet ska ske? Är eventuella regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen medtagna? Exempel: villkor för användning av arbetsmetoder som orsakar hög värme, när maskiner som orsakar buller över viss nivå får användas, när arbeten som orsakar luftföroreningar får utföras etc. Är planen framtagen för det aktuella bygget och inte en standardplan? Vilka rutiner har ni för arbetet med arbetsmiljöplanen? Används förlaga? Totalentreprenad vid proffsbeställare Byggherren är ansvarig för arbetsmiljöplan, men kan skriftligen skriva över detta på totalentreprenören som är uppdragstagare. Totalentreprenad vid privatkund Totalentreprenören är ansvarig för arbetsmiljöplan, om det inte skriftligen avtalas om annat. 26

Generalentreprenad vid proffsbeställare Byggherren är ansvarig för arbetsmiljöplan. Tillsammans med bas P ska han utse Bas U som då tar över planen. Generalentreprenad vid privatkund Generalentreprenör är ansvarig för arbetsmiljöplan, om det inte skriftligen har avtalats om annat. Delad entreprenad vid proffsbeställare Byggherren är ansvarig för arbetsmiljöplan. 27

Delad entreprenad vid privatkund Byggherren, dvs privatkunden, är ansvarig för arbetsmiljöplan. Detta ansvar är det dock många privatpersoner som inte är medvetna om. Direkt upphandling av sprängtjänst privatkund Ni som entreprenör är ansvarig för arbetsmiljöplan. 3.17 Delegering All delegering ska alltid ske skriftligt och det ska finnas ett avtal parterna emellan där ansvar och befogenheter specificeras. En mall för delegering av arbetsmiljöuppgifter finns i KMA-pärmen. 3.18 Områdesansvarig skrotare (AFS 2010:1, 47 och 48 ) När det finns risk för personskada genom fallande sten, skall en områdesansvarig skrotare även utses vid ovanjordsarbeten, till exempel vid djupa bergskärningar och höga pallkanter i bergtäkter. Vem som bär ansvaret att utse områdesansvarig skrotare är olika lite beroende på hur entreprenadförhållandena ser ut och blir ofta därför en tolkningsfråga. I ett fall är det sprängarbetsgivaren och i ett annat samordningsansvarig. Det är därför väsentligt att bestämma vem som enligt kontraktet har detta ansvar i en entreprenadkedja. Det finns ett ansvar i föreskriften att försäkra sig om att inte lämna en sprängplats, ovan jord, där det finns risk för stenfall utan att ha skrotat bergytan. Ansvaret kan falla tillbaka på bergsprängningsföretaget. Brottsrubriceringen kan då bli: Framkallande av fara för annan och eventuellt arbetsmiljöbrott. Observera att försumlighet att utse eller utföra uppdraget kan medföra att man riskerar att bli fälld för arbetsmiljöbrott om något allvarligt tillbud eller olycka inträffar. Var därför noga med att i kontraktet skriva in vem som är ansvarig i de fall ni bedömer att skrotning kan behövas. Skrotningen skall utföras under ledning av en person med tillräcklig erfarenhet av skrotning som till uppgift har att bedöma risken för fallande sten och kunna föreslå lämpliga åtgärder för att minimera denna risk. Har man inte själv den kompetensen kan man köpa in den från någon konsult (geotekniker eller geolog). 28

3.19 Hantering av reklamationer vid privatkund Se till att ni inom företaget har bestämt vad som gäller vid eventuell reklamation. Detta så att ärendet hanteras så snabbt och smidigt som möjligt. Bestäm att inom en viss tidsangivelse skall kunden få ett skriftligt besked. Auktoriserade företag har åtagit sig att alltid följa allmänna reklamationsnämnden utslag. Kom ihåg att ta hjälp av BEF ifall ni behöver! 3.20 Tillträde till arbetsplats För det första, följ arbetsplatsens direktiv. Se till att det alltid finns en uppdaterad anhörighetslista. Den är viktig att ha även på mindre arbetsplatser, i pärmen i bilen exempelvis. På många större arbetsplatser kräver de idag ID 06, detta går att skaffa till reducerat pris genom BEF och är något företagen bör ha. 3.21 Processen kring avtalet Genomgång skall göras av förfrågningsunderlag, anbud och beställning. Denna kan ske i samarbete med beställaren eller som intern aktivitet. Genomgången skall omfatta samtliga handlingar och skall så långt möjligt klarlägga om ställda krav är rimliga, tillräckligt väl definierade och tekniskt korrekta så att företaget kan fullfölja uppdraget enligt villkoren. När ni sedan får avtalet, var då noga med att kontrollera att det stämmer med vad ni kom överrens om. Avtalet ligger högst upp i hierarkin och går alltså före allt annat vid eventuell tvist. Undvik muntliga avtal och gör alltid en okulärbesiktning på plats så ni har chans att upptäcka saker som kanske inte stämmer med förutsättningarna beställaren angett. Enligt polisens allmänna villkor ska bergytan göras fri från jord och lösa stenar inom detaljplanelagt område. Vem som bär ansvaret att så sker ska regleras i kontraktet. Om berget ändå ska rensas, se till att kräva klass 1 rensning på en gång. Är detta inte reglerat i kontraktet är det ni själva som blir ansvariga för avtäckningen. Se till att ha ett startmöte ute på plats med beställaren där ni går igenom uppdraget och förutsättningarna. Se även till att ha ett startmöte internt med de egna arbetstagarna på plats där ni går igenom avtalet och vad som gäller. Detta skapar trygghet för dem då de vet hur de ska bemöta beställaren vid eventuella oklarheter eller extra arbeten som kan leda till ÄTA. Säkerligen finns det en del pengar för företaget att tjäna på denna punkt. Vid privatkund gäller det att vara extra tydlig i avtalet och förklara vad de olika arbetsmomenten i praktiken innebär. Priser ska alltid anges inklusive moms och får inte diffa med än 15 % av utgångspriset. 29