HÄLSOSAMT ÅLDRANDE. En kvalitativ intervjustudie om äldres syn på förutsättningar för hälsosamt åldrande i Flens kommun LISA PETTERSSON

Akademin för hälsa, vård och välfärd HÄLSOSAMT ÅLDRANDE En kvalitativ intervjustudie om äldres syn på förutsättningar för hälsosamt åldrande i Flens kommun LISA PETTERSSON Folkhälsovetenskap Grundnivå 15 hp Folkhälsoprogrammet Examensarbete i folkhälsovetenskap FHA032 Handledare: Anna Johansson Examinator: Robert Larsson Seminariedatum: 2017-04-27 Betygsdatum: 2017-06-08

SAMMANFATTNING Medellivslängden har under 1900-talet ökat drastiskt i Sverige och en allt större del av befolkningen består av äldre. År 2010 var 17 procent av befolkningen 65 år eller äldre och andelen äldre förväntas öka de kommande åren. Då befolkningsstrukturen förändras blir det allt mer aktuellt att undersöka hur hälsan för äldre kan förbättras och vilka faktorer och förutsättningar som är viktiga för ett gott åldrande. Syftet med denna studie är att utforska äldres syn på förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Studien gjordes i Flens kommun i Sörmland efter ett uppsatsförslag från Landstinget Sörmland. En kvalitativ ansats valdes för studien och kvalitativa intervjuer valdes som metod. En semistrukturerad intervjuguide med fem olika teman arbetades fram och användes som stöd vid genomförandet av de sex intervjuerna. Intervjupersonerna var invånare i Flens kommun i åldern 60 75 år. Intervjuerna analyserades genom en manifest innehållsanalys och resultatet av studien visar att det finns fem kategorier som är särskilt viktiga för ett hälsosamt åldrande. Dessa kategorier är hälsa, meningsfullhet, social gemenskap, livsvillkor och självbestämmande. Särskilt social gemenskap och livsvillkor framkommer som centrala faktorer för hälsosamt åldrande. Slutsatsen är att alla ovan nämnda faktorer är viktiga förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Nyckelord: förutsättningar, hälsosamt åldrande, kvalitativa intervjuer, Känsla av sammanhang, äldre

ABSTRACT Life expectancy has increased drastically in Sweden in the 20th century and an increasing proportion of the population consists of elderly people. By 2010, 17 percent of the population was 65 years of age or older and the proportion of older people is expected to increase in the coming years. Because of this demographic change it is becoming more relevant to examine how the health of older people can be improved and the factors and conditions that are important for a healthy aging. This study aims to explore views on the conditions for healthy aging. The study was done in Flen in Sörmland and made for a thesis proposal by the Local County Council. A qualitative approach was chosen for the study and qualitative interviews were selected as the method for data collection. A semi-structured interview guide with five different themes was developed and six interviews were conducted. The interviewees were residents of Flen between 60 to 75 years. The interviews were analyzed by using a manifest content analysis and the results of the study shows that there are five main categories that are particularly relevant for healthy aging. These were health, meaningfulness, social community, living conditions and self-determination. Particularly social community and living conditions emerge as key factors for healthy aging. The conclusion is that all these categories are important conditions for healthy aging. Keywords: conditions, elderly, healthy aging, qualitative interviews, Sence of Coherence

INNEHÅLL 1 INTRODUKTION...1 2 BAKGRUND...2 2.1 Begrepp och nationella mål... 2 2.2 Äldre i samhället... 2 2.3 Äldres hälsa... 4 2.4 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande... 5 2.5 Teoretiskt perspektiv... 6 2.6 Problemformulering... 7 3 SYFTE...7 4 METOD...7 4.1 Metodval... 7 4.2 Urval och deltagare... 8 4.3 Planering och genomförande av intervjuer... 8 4.4 Analys... 9 4.5 Kvalitetskriterier...11 4.6 Forskningsetiska principer...11 5 RESULTAT... 12 5.1 Hälsa...12 5.2 Meningsfullhet...13 5.3 Social gemenskap...14 5.4 Livsvillkor...15 5.5 Självbestämmande...16 6 DISKUSSION... 17 6.1 Metoddiskussion...17 6.1.1 Metodval...17

6.1.2 Urval och population...18 6.1.3 Planering och genomförande av intervjuer...19 6.1.4 Analys...20 6.1.5 Värdering av studiens kvalitet...21 6.1.6 Forskningsetiska principer...22 6.2 Resultatdiskussion...23 7 SLUTSATS... 26 7.1 Framtida forskning och praktisk relevans...26 REFERENSLISTA... 28 BILAGA; A MISSIVBREV BILAGA; B INTERVJUGUIDE

1 INTRODUKTION Andelen äldre i samhället blir allt större i Sverige och beräkningar visar att en tredjedel av befolkningen kommer vara över 60 år 2030. Förändringen i åldersstrukturen innebär flera olika utmaningar för samhället, bland annat då gruppen äldre blir allt större och ska försörjas av den arbetsföra delen av befolkningen som blir allt mindre. En person som går i pension idag kan räkna med att leva ytterligare många år med relativt god hälsa, men det naturliga åldrandet kan innebära negativa följder för hälsan. Med stigande ålder ökar risken att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis hjärt-och kärlsjukdom, diabetes, demenssjukdomar och benskörhet. Denna studie har gjorts utifrån ett förslag från Landstinget Sörmland som handlade om äldres hälsa i Flens kommun. Förslaget ansågs intressant att skriva om vilket gjorde att det valdes för uppsatsen. I samråd med kontakter på Landstinget Sörmland och handledare diskuterades vad studien skulle fokusera på. Det resulterade i att studiens syfte blev att utforska äldres syn på förutsättningar för hälsosamt åldrande. Under studietiden har författaren arbetat med flera inlämningsuppgifter som handlat om äldres hälsa vilket bidragit till ett allt större intresse för ämnet. Det är ett område som intresserat författaren redan innan studietiden då det emellanåt är ett ämne som tas upp i nyhetssammanhang, ofta med fokus på brister och problem i vården av äldre och de samhälleliga förutsättningarna för ett gott åldrande. Det anses även viktigt utifrån ett jämlikhetsperspektiv då äldres hälsa upplevs vara en nedprioriterad fråga. Då befolkningsstrukturen i Sverige förändras anses äldres hälsa vara en framtidsfråga och ett viktigt område att utforska ytterligare, då det är betydelsefullt för såväl individens hälsa som för folkhälsan. 1

2 BAKGRUND 2.1 Begrepp och nationella mål Hälsosamt åldrande är ett centralt begrepp i studien och beskrivs av Statens folkhälsoinstitut (2007) som: en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. (s. 5) Målgruppen äldre kan delas in i två grupper: personer i tredje åldern och personer i fjärde åldern (Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, 2001). Från 60 års ålder och de nästkommande åren är det vanligt att sluta arbeta och gå i pension. Den tiden kallas för tredje åldern. Vanligtvis kan denna tid innebära stor frihet då arbetslivets krav upphör samtidigt som många har förhållandevis god ekonomi. Den fjärde åldern inträder vanligtvis vid 80 85 års ålder och innebär ofta att förutsättningarna förändras från den tredje åldern. Dessa förändringar kan exempelvis bero på åldersrelaterade sjukdomar som begränsar livet men även att närstående går bort. (Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, 2001). Denna uppsats ska främst fokusera på målgruppen som är i tredje åldern men kommer även ta upp den fjärde åldern då stor del av forskningen fokuserar på den äldre målgruppen. Det övergripande målet för folkhälsan i Sverige går att läsa i Regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35) där det beskrivs på följande sätt: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (s.24) I det övergripande målet finns elva målområden som fokuserar på olika faktorer som påverkar individens hälsa. Statens folkhälsoinstitut (2011) tar upp några av de områden som särskilt kan kopplas till äldres hälsa. Dessa målområden är delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, hälsa i arbetslivet, miljöer och produkter, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel och slutligen tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. 2.2 Äldre i samhället Under de senaste 100 åren har medellivslängden i Västeuropa ökat drastiskt och idag blir fler allt äldre. Trenden går att se världen över och Sverige är en del av den trenden. En ökad andel äldre innebär en förändring i åldersstrukturen i landet då en allt större andel är äldre. Under 2010 var antalet äldre över 65 år 1,6 miljoner, vilket utgjorde 17 procent av Sveriges befolkning (Lennartsson & Fors, 2012). Aldrig förr har medellivslängden i Sverige varit så hög som idag. Tidigare berodde ökningen av medelåldern på att barn överlever i större utsträckning idag än tidigare men sedan flera årtionden beror ökningen i medellivslängd på 2

att personer i medelåldern och pensionsåldern lever längre (Folkhälsomyndigheten, 2016). Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) var medellivslängden i Sverige 2014 84,1 år för kvinnor medan männens medellivslängd var 80,4 år. Lennartsson och Fors (2012) skriver att beräkningar visar att medellivslängden kommer öka till 86 år för kvinnor och 84 år för männen fram till 2050. I dagens samhälle kan en person som går i pension förväntas leva ytterligare många år med relativt god hälsa. Det naturliga åldrandet innebär dock ofta en del negativa effekter för hälsan vilket blir tydligare med stigande ålder. Risken att drabbas av hälsoproblem ökar och bland annat förslitningssjukdomar, demenssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet kan nämnas som åldersrelaterade sjukdomar. Fallolyckor är också något som främst händer äldre människor och så många som varannan person över 80 år drabbas av detta enligt Socialstyrelsen (2009). Att förbygga fallskador är något som är angeläget och som både individ och samhälle vinner på enligt Statens folkhälsoinstitut (2005), då varje höftfraktur kostar kommun och landsting 300 000 kr. Utöver fallolyckor och kroniska sjukdomar finns även funktionsnedsättningar som exempelvis problem med syn och hörsel, där framförallt hörselnedsättning kan innebära psykiska problem med hälsan såväl som svårigheter med den sociala kontakten med andra (Lennartsson & Fors, 2012). Enligt Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2001) beräknas en tredjedel av medborgarna i Sverige år 2030 vara över 60 år. Att andelen äldre blir allt större innebär både utmaningar och möjligheter för samhället, bland annat då den arbetsföra befolkningen ska försörja fler. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) jobbar dock äldre allt längre. Det kan bero på en lagändring som genomfördes i början av 2000-talet vilket innebär att äldre har rätt att arbeta tills de fyller 67 år. Det kan även bero på förändringar i pensionssystemet och att hälsan har förbättrats hos äldre. Att se äldre som en resurs i samhället är något som Westerholm (2010) tar upp som viktigt, då samhället inte har råd att hålla äldre utanför arbetsmarknaden. Westerholm (2010) tar även upp hur livet som nyligen pensionerad kan kännas för någon som inte frivilligt gått i pension. Rutiner och kontakt med kollegor försvinner, såväl som känslan av att vara behövd. Enligt undersökningar som Westerholm (2010) hänvisar till uppgav upp till en tredjedel av de som deltagit i undersökningen att de helst velat fortsätta arbeta även efter pensionsåldern. Även Nordenmark och Stattin (2009) skriver om pension och psykosocialt välmående och konstaterar att orsakerna till pension är viktiga för huruvida individen upplever sitt mående. De personer som tvingas gå i pension på grund av hälsoproblem eller faktorer i arbetslivet, att exempelvis inte längre vara behövd på arbetsplatsen, visar sig ha sämre hälsa än de som pensioneras till följd av andra orsaker. Det är också viktigt att individen själv har möjlighet att bestämma över tiden för sin pensionering, då det innebär bättre psykosocialt välmående än för dem som inte kan påverka tiden för pension (Nordenmark & Stattin, 2009). Även Bender (2011) skriver om hur dessa faktorer påverkar hälsan och tar upp faktorer som är särskilt viktiga för välbefinnandet för pensionärer, där en av faktorerna är orsaken till varför individen går i pension. Att frivilligt gå i pension innebär att individen upplever sin hälsa som bättre än de som tvingas gå i pension (Nordenmark & Stattin 2009, Bender, 2011). Statens folkhälsoinstitut (2007) skriver om de utmaningar och nödvändiga insatser som kommer att krävas då åldersstrukturen i landet förändras. Beräkningar visar att andelen 3

äldre i Europa 2050 kommer vara 50 procent, vilket kommer innebära utmaningar då födelsetalen samtidigt sjunker. Det innebär att den arbetande delen av befolkningen blir lägre men samtidigt måste försörja allt fler. Här kommer satsningar på hälsosamt åldrande in i bilden, då det är en investering för såväl samhälle som individ. Genom att arbeta med insatser för ett hälsosamt åldrande skulle andelen som förtidspensioneras till följd av sviktande hälsa kunna minskas, vilket skulle kunna leda till att fler fortsätter arbeta även efter den pensionsålder som finns idag (Statens folkhälsoinstitut, 2007). De flesta äldre bor hemma mycket länge vilket enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) kan innebära positiva konsekvenser för hälsan om boendeförhållanden är goda. Det är dock allt fler äldre som bor kvar hemma även vid mycket hög ålder då endast de allra sjukaste får plats på särskilda boenden. Sedan 1980-talet har platserna på särskilda boenden minskat med 20 procent enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) vilket inte beror på att behovet inte finns. Det beror snarare på förändrade ekonomiska resurser och en annan syn på äldres behov av omsorg. Istället för särskilt boende finns hemtjänst som ska bistå de äldre med den hjälp de behöver. Även Lagergren (2002) tar upp boendeformerna och skriver att de som beviljas plats på särskilt boende oftast har ett mycket stort vårdbehov. Det beror på de förändringar som gjorts de senaste årtiondena. Lennartsson och Fors (2012) skriver att det under 1990- talet ansågs bäst att de äldre skulle bo kvar i sina hem och sköta sig själva i den mån det var möjligt. Då vårdplatserna även blev färre resulterade det i att det krävdes allt större problem och svårigheter för att äldre skulle få plats på boenden. 2.3 Äldres hälsa Lennartsson och Fors (2012) skriver om de socioekonomiska skillnaderna gällande hälsan bland äldre. Forskning visar att det finns ett samband mellan socioekonomisk position och hälsa. Det finns flera teorier gällande hur åldrande påverkar kopplingen mellan hälsa och socioekonomisk position. Den första teorin handlar om att ojämlikheter i hälsa blir allt större med åldern medan den andra teorin förutsätter att ojämlikheten i hälsa minskar med åldern. Båda teorierna anses kunna stämma beroende på hur hälsa mäts. Även Chandola, Ferrie, Sacker och Marmot (2007) skriver om social ojämlikhet för självrapporterad hälsa hos äldre och konstaterar att personer inom yrken med lägre status riskerar att få försämrad hälsa i större utsträckning än personer med yrken som har högre status. De som arbetat inom yrken med lägre status åldras snabbare och deras fysiska hälsa försämras snabbare jämfört med de med yrken med högre status. Chandola et al. (2007) skriver att ojämlikhet i hälsa blir allt större och kommer bli allt viktigare att arbeta med i och med att befolkningen blir allt äldre. Även Fors, Lennartsson och Lundberg (2007) tar upp social position och åldrande. Deras studie jämförde olika yrkesklasser, arbetare och tjänstemän, och deras hälsa. Studien visade att arbetarna hade högre risk att drabbas av ohälsa än tjänstemännen som hade den lägsta risken för att drabbas av ohälsa. Borglin, Jakobsson, Edberg, och Hallberg (2006) skriver om äldres livskvalitet i förhållande till socialt stöd, hälsa, vardagliga aktiviteter och Känsla av sammanhang (KASAM). Tre olika grupper framkom under studien, de med låg, mellan eller hög livskvalitet. De som upplevde 4

sin livskvalitet som god uppskattade sin hälsa som bra eller utmärkt. Personer i denna grupp var även mer fysiskt aktiva och ansågs sig vara nöjda med det sociala stöd de hade. Gruppen upplevde även KASAM i högre grad än personer i de andra två grupperna. Den grupp som uppskattade sin livskvalitet som låg bestod till stor del av de med hög ålder och många av dessa var kvinnor. De hade problem med hälsan och upplevde bristande socialt stöd och låg KASAM. De var även mindre fysiskt aktiva än personerna i de andra grupperna (Borglin et al., 2006). De som är gifta eller lever tillsammans med en partner har generellt sett bättre hälsa än de som lever ensamma. Eftersom kvinnor ofta lever längre än män innebär det att de flesta män förblir gifta hela livet medan kvinnor ofta lever ensamma den sista tiden i livet. De som är ogifta har sämst hälsa och det gäller framför allt männen (Lennartsson & Fors, 2012). Även Larsson och Silverstein (2004) skriver om hur familjen påverkar det informella stödet för äldre. Deras studie visar att äldre som har barn i högre grad än barnlösa upplever informellt stöd, vilket gör att de har lättare att bo kvar i sitt hem. Äldre utan barn tar i större utsträckning del av de offentliga tjänsterna jämfört med de som har barn, men dessa tjänster ersätter inte helt det informella stöd som äldre som har barn får. 2.4 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande Det finns enligt Folkhälsoinstitutet (2005) fyra områden som betraktas som särskilt viktiga för hälsan hos äldre personer. De fyra hörnpelarna för ett gott åldrande är: fysisk aktivitet goda matvanor social gemenskap och stöd delaktighet och att känna sig behövd Fysisk aktivitet innebär många hälsovinster och kan bland annat skjuta upp vissa funktionsnedsättningar som åldrandet kan innebära. Statens folkhälsoinstitut (2005) skriver att fysisk aktivitet bland annat kan leda till minskad risk att drabbas av benskörhet, vissa former av cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Att vara aktiv är också bra för den psykiska hälsan då aktiva äldre upplever högre livskvalitet och inte riskerar att bli deprimerade i samma uträckning som de som inte är fysiskt aktiva. Schuit (2006) skriver att fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och bidrar till att bibehålla muskelmassan hos äldre. Även Reiner, Niermann, Jekauc och Woll (2013) konstaterar att fysisk aktivitet har positiva långsiktiga effekter på hälsan och kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och olika demenssjukdomar. Goda kostvanor är viktiga för äldres hälsa och enligt Statens folkhälsoinstitut (2005) har äldre i tredje åldern vanligtvis goda kostvanor. De riskgrupper som finns gällande sämre kostvanor är äldre som lever isolerat, har låg socioekonomisk status och män som lever ensamma. Personer i dessa riskgrupper riskerar även i högre utsträckning än andra att 5

drabbas av undernäring och viktnedgång. Goda matvanor som inkluderar en varierad kost innebär minskad risk att drabbas av många välfärdssjukdomar, varför de är en viktig del för ett gott åldrande. Även McKee och Schüz (2015) tar upp kostens betydelse för åldrandet och beskriver de viktigaste faktorerna gällande kost. En bra kost är nödvändig för att bibehålla muskelstyrka och muskelmassa men är även viktig för att få i sig tillräckligt med vitaminer. Att hålla vikten och inte bli överviktig beskrivs också som en viktig del i en god kost. Social gemenskap och stöd är den tredje hörnpelaren. Statens folkhälsoinstitut (2005) skriver att social gemenskap har stora positiva konsekvenser för hälsan och kan ses som ett skydd mot negativa händelser och förändringar. Det sociala nätverket kan innebära en känsla av att tillhöra en grupp men kan även vara viktigt för att stärka självuppfattningen hos äldre. Vikten av att ha ett socialt liv påvisas också av McKee och Schüz (2015) som beskriver att graden av social samvaro kopplas samman med välmående och självrapporterad hälsa. Det framkommer även att det främst är kvaliteten av den sociala samvaron som är viktig, snarare än kvantiteten (McKee & Schüz, 2015). Den fjärde och sista hörnpelaren handlar om delaktighet och att känna sig behövd. Statens folkhälsoinstitut (2005) skriver att frivilligarbete kan vara en viktig del i att känna sig behövd även efter pensionering. Frivilligarbete är även kopplat till högre känsla av välbefinnande och är också en viktig insats för samhället. Delaktighet är något som enligt McKee och Schüz (2015) kan beskrivas som en del i den sociala samvaron, som ovan nämns som en viktig del i ett hälsosamt åldrande. 2.5 Teoretiskt perspektiv För denna studie har teorin om Känsla av sammanhang (KASAM) använts som perspektiv. KASAM utvecklades av Antonovsky (2005) och handlar om känslan av sammanhang som en faktor för hälsa. Bakgrunden till teorin kommer från intervjuer som gjordes på personer som upplevt någon traumatisk händelse men som hade klarat av händelsen bra. Känsla av sammanhang bygger på tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De personer som i Antonovskys (2005) studie hade högt KASAM hade också höga poäng på dessa tre olika komponenter. Nedan beskrivs de olika komponenterna i KASAM. Komponenten begriplighet handlar om i vilken utsträckning individen upplever det som händer runt omkring den som begripligt. Den andra delen i teorin är hanterbarhet, vilket handlar om individens förmåga att hantera det som sker, även olyckliga saker. Det kan beskrivas som att ha tillgång till resurser för att hantera det som sker. Personer som upplever hög hanterbarhet ser inte sig själva som offer då olyckliga händelser inträffar utan har förmåga att hantera dessa händelser på ett bra sätt. Meningsfullhet är den tredje och sista komponenten och kallas motivationskomponenten. Meningsfullhet innebär att individen upplever att livet har en känslomässig innebörd (s. 46). Det kan handla om att försöka se meningen i problem eller händelser som uppkommer och att inte låta sig nedslås utan söka mening i det som sker (Antonovsky, 2005). Enligt Andersson (2009) uppgav Antonovsky själv att meningsfullhet, motivationskomponenten, var den viktigaste delen i KASAM. 6

2.6 Problemformulering Då åldersstrukturen i Sverige och många andra länder förändrats innebär det nya utmaningar och möjligheter för att arbeta med folkhälsa. För att förbättra folkhälsan är de äldre en viktig grupp att arbeta med då de står för en allt större del av befolkningen. Det gör att äldres hälsa är aktuellt och intressant att studera. Andelen äldre i befolkningen blir allt större samtidigt som färre barn föds, vilket innebär att färre arbetande personer ska försörja den äldre befolkningen. Enligt prognoser kommer framtidens äldre behöva arbeta allt högre upp i åldrarna vilket förutsätter en god hälsa. Därför är det intressant att undersöka vad som påverkar hälsan hos äldre och hur den kan förbättras, för att klara av samhällets framtida utmaningar. Förhoppningen med studien är att den ska bidra med kunskap och förståelse för vilka förutsättningar äldre själva anser är viktiga för ett hälsosamt åldrande och på så sätt bidra med ett perspektiv utifrån den målgrupp som studien handlar om. Ytterligare en förhoppning är att studien ska vara till nytta för Landstinget Sörmland. Den forskningsfråga som den här studien avser att belysa är: Vilka är förutsättningarna för ett hälsosamt åldrande? 3 SYFTE Syftet med studien är att utforska äldres syn på förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. 4 METOD 4.1 Metodval Syftet med studien var att utforska äldres syn på förutsättningar för ett hälsosamt åldrande, vilket gjorde att en kvalitativ metod valdes för studien. Holloway och Wheeler (2010) beskriver att metoden är lämplig då forskaren vill undersöka människors upplevelser och känslor kring det fenomen som står i fokus för studien, vilket bidrog till valet av metod. Vidare skriver Holloway och Wheeler (2010) att grunden i den kvalitativa studien är tolkningen av den värld och verklighet som intervjupersonerna upplever. Vid kvalitativ forskning är forskarens förförståelse en viktig del. Birkler (2008) beskriver att förförståelse alltid påverkar hur vi tolkar det vi ser och hör vilket innebär att det i kvalitativa studier är viktigt att vara medveten om sin egen förförståelse. Patel och Davidson (2011) framhåller 7

dock att forskarens förförståelse inte ska ses som något negativt utan som en tillgång vid kvalitativ forskning. Det ansågs naturligt att studien skulle ha en kvalitativ ansats då förhoppningen var att utforska hur äldre såg på förutsättningarna för ett hälsosamt åldrande och få en förståelse för målgruppens upplevelser och tankar kring ämnet. Kvalitativa intervjuer valdes som metod då det ansågs bäst lämpat för syftet och den tidsbegränsning som fanns för studien. Bryman (2011) beskriver att intervjuer är den vanligaste datainsamlingsmetoden inom kvalitativa studier vilket också bidrog till valet. 4.2 Urval och deltagare För studien har målstyrt urval använts. Målstyrt urval innebär enligt Bryman (2011) att intervjupersoner väljs ut för att kunna besvara forskningsfrågan. I den här studien är det personer i tredje åldern i Flens kommun. Flen är en mindre kommun i Sörmlands län som har en hög andel äldre invånare. Andelen äldre över 65 år är 25,3 procent vilket innebär att Flen är den kommun i länet med näst högst andel äldre. I Sörmlands län är andelen äldre 21 procent vilket är högre än riksgenomsnittet på 19 procent (Eriksson, 2014). Med hjälp av personer på Landstinget Sörmland togs kontakt med en person som arbetar med aktiviteter för äldre i Flens kommun. Personen har kontakt med den målgrupp som studien syftar till att undersöka, varför hen tillfrågades om hjälp att få fram intervjupersoner. När Landstinget Sörmland tagit första kontakten med personen på kommunen frågade författaren själv personen om hen ville hjälpa till att ta fram potentiella intervjupersoner. Målet var att intervjua sex till åtta personer och en lista med kontaktuppgifter till nio personer togs fram av kontaktperson i kommunen. Kontakt med potentiella intervjupersoner togs genom telefonsamtal där de informerades om studiens syfte och tillfrågades om deltagande. Av de nio personer i listan kontaktades dock endast sju, varav sex personer tackade ja till att medverka. Personen som avböjde att delta gjorde det då en resa sammanföll med intervjuerna. Begränsningar i urvalet var att de som deltog i studien skulle vara i åldern 60 75 år och bosatta i Flens kommun. Majoriteten av intervjupersonerna var mellan 65 och 70 år. De flesta var pensionärer medan några fortfarande arbetade till viss del. Både män och kvinnor deltog i studien, men exakt fördelning kan inte redovisas då det riskerar konfidentialiteten i studien. Majoriteten var dock kvinnor. Alla intervjupersoner var aktiva i föreningsliv eller andra aktiviteter. 4.3 Planering och genomförande av intervjuer Då syftet var klart påbörjades arbetet med missivbrevet (Bilaga A). Ett missivbrev ska innehålla information om studien och dess syfte (Patel & Davidson, 2011). Först då missivbrev var klart och godkänt av handledare togs kontakt med intervjupersoner. I missivbrevet informerades intervjupersonerna om studiens syfte, att deltagande var frivilligt, att intervjuerna skulle spelas in och att de hade möjlighet att avbryta sin medverkan om de 8

önskade. Det framgick även att intervjumaterialet var konfidentiellt och endast skulle hanteras av författaren och handledare. Då missivbrev var klart påbörjades arbetet med att utforma intervjufrågorna. Vid studien användes semistrukturerade intervjuer för att redan från början planera vad som skulle tas upp under intervjun. Semistrukturerade intervjuer innebär enligt Bryman (2011) att forskaren har planerat vilka frågor eller teman som ska tas upp under intervjun. Frågorna behöver inte ställas i någon särskild ordning (Bryman, 2011). De semistrukturerade frågorna utgör intervjuguiden (Bilaga B). Frågorna som utformades ansågs kunna besvara syfte och forskningsfråga. Utformandet av frågor gjordes främst av författaren men med förslag av kontakter på Landstinget Sörmland och i samråd med handledare. Intervjuguiden berörde fem olika teman, som i sin tur hade ett flertal underfrågor. Som stöd vid utformning av intervjuguiden användes de fyra hörnpelarna som Statens folkhälsoinstitut (2005) skriver om och som beskrivits i bakgrunden samt den förförståelse som författaren hade. Teman i intervjuguiden blev hälsa, social gemenskap, deltagande och meningsfullhet, kost och fysisk aktivitet och utmaningar. Veckan innan intervjuerna gjordes testades delar av intervjuguiden i en så kallad pilot-intervju. Bryman (2011) skriver att en sådan pilot-studie kan vara bra för att i förväg se vilka frågor som fungerar i intervjusituationen. Pilot-intervjun gjordes med en person i författarens närhet som bor i den aktuella kommunen och är något äldre än den tänkta målgruppen. Pilot-intervjun gav insikt om vilka frågor som fungerade och vilka som behövde ändras. Därefter arbetades intervjuguiden om och skickades till handledare för diskussion. Intervjuguiden användes vid alla intervjuer men anpassades under studien för att fungera bättre. Intervjuerna gjordes på olika platser i Flens kommun. En ägde rum i intervjupersonens hem, en gjordes i en av kommunens lokaler som fungerar som en träffpunkt för äldre och de övriga fyra gjordes i ett rum på Flens bibliotek. En diktafon och mobiltelefon användes för att spela in intervjuerna och placerades på bordet mellan intervjupersonen och författaren. Diktafon och mobiltelefon var placerade så att de inte skulle störa eller distrahera intervjupersonerna. Vid en av intervjuerna kom en annan person in i rummet under pågående intervju vilket var ett störningsmoment. Enligt planeringen skulle intervjuerna ta cirka 30 45 minuter men i själva verket tog de mellan 25 och 55 minuter. Fyra av intervjuerna hölls inom den angivna tidsramen medan en intervju var något kortare och en något längre. 4.4 Analys Transkribering av intervjuerna påbörjades redan efter första intervjun. Att transkribera innebär att skriva ner de inspelade intervjuerna till en text (Bryman, 2011). Analysen påbörjades redan vid transkriberingen av intervjuerna genom att författaren reflekterade över det som sagts under intervjun. Transkriberingen gjordes noggrant och inkluderade allt som sades under intervjuerna, såväl pauser och skratt, för att vara materialet så troget som möjligt, vilket Bryman (2011) också framhåller som viktigt. Det transkriberade materialet omfattade cirka 46 sidor med enkelt radavstånd. 9

Varje intervjuperson fick en kod istället för namn och kallades IP1, IP2 och så vidare. För att analysera materialet och få fram ett resultat gjordes sedan en manifest innehållsanalys, vilket innebär att fokus finns på det uppenbara, det som faktiskt sägs (Graneheim & Lundman, 2004). Först lästes transkriberingarna av intervjuerna igenom för att få en överblick om vad de handlade om, efter det lästes en intervjuutskrift åt gången igenom och meningsbärande enheter togs ut. Det gjordes genom att de transkriberade intervjuerna kopierades och klistrades in i ett nytt dokument och meningsbärande enheter markerades med gul bakgrundsfärg för att tydliggöra vilka enheter som skulle tas ut. Graneheim och Lundman (2004) beskriver meningsbärande enheter som ord eller meningar som har samma innebörd och handlar om samma sak. När meningsbärande enheter valts ut i intervjuerna skrevs de in i ett kodningsschema där enheterna kondenserades till en mening för att sedan få en kod. Att kondensera en meningsbärande enhet innebär att texten kortas ner men behåller det som är centralt i enheten, kärnan (Graneheim & Lundman, 2004). Ett kodningsschema gjordes för var och en av intervjuerna. Exempel på kodningsschema visas i tabell 1. Framför alla meningsbärande enheter skrevs från vilken intervjuperson det kommit från, för att det senare i analysen skulle vara tydligt vem som sagt vad. Intervjupersonerna benämns som IP1, IP2, IP3, IP4, IP5 och IP6. Tabell 1. Exempel på kodningsschema. Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori IP2: Ja precis. Det gäller ju att man tar sig själv i kragen och tänker att: nu ska jag prova! Men för det är ju till syvende och sist så är det ju en själv som måste ta tag i det på nått sätt. Och gör man inte det, och inte har den förmågan, då är det tråkigt. Så vill man ju inte att nån ska ha det alltså Det gäller att man tar sig i kragen, det är ju en själv som måste ta tag i det och har man inte den förmågan är det tråkigt och så vill man inte att nån ska ha det. Ta sig i kragen Egenansvar Självbestämmande När alla intervjuutskrifter gåtts igenom och de meningsbärande enheterna förts in i kodningsscheman påbörjades arbetet med att ta fram underkategorier och kategorier. Det gjordes genom att de meningsbärande enheterna ännu en gång lästes igenom och potentiella underkategorier och kategorier skrevs ner. Att dela in de meningsbärande enheterna i kategorier innebär att enheter som har liknande innehåll och mening placeras i samma kategori. Att ta fram kategorier är en central del i en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Utifrån de koder som meningsenheterna fått kunde underkategorier bildas. Genom dessa underkategorier kunde sedan fem huvudkategorier tas fram. Underkategorierna berörde olika aspekter av huvudkategorin, vilket gjorde att en huvudkategori kunde ha flera olika underkategorier. Arbetet med att sortera in de olika meningsbärande enheterna i de olika underkategorier och kategorier gjordes genom utskrifter där alla meningsbärande enheter tillsammans med 10

kondenserade enheter klipptes ut, var och en av de meningsbärande enheterna blev en remsa papper. På varje remsa fanns en kod för vilken intervjuperson citatet kom från. För att underlätta vid fortsatt analys förtydligades det även med en siffra i bläck på varje remsa. De huvudkategorier som framkommit skrevs ner på separata A4-papper och därefter påbörjades sorteringen. När remsorna delats upp i kategorierna skrevs kategorier, underkategorier, koder, kondenserade enheter och de meningsbärande enheterna in i en matris. Därefter var analysen klar. I resultatet används citat för att lyfta fram viktiga delar i de olika kategorierna, de har dock bearbetats för att endast belysa det centrala i citatet. Pauser visas som tre punkter. Där ord eller meningar tagits bort att förkorta citaten skrivs de borttagna delarna som tre punkter inom en hakparentes: [ ] 4.5 Kvalitetskriterier Kvalitetskriterier är enligt Bryman (2011) kriterier som syftar till att visa kvaliteten på studien. Det finns olika sätt att bedöma kvaliteten på en studie varav reliabilitet, validitet och generaliserbarhet är vanligt förekommande. Dessa kopplas dock samman med kvantitativa studier, vilket gör att det finns andra sätt att bedöma kvalitet för kvalitativ forskning (Bryman, 2011). För studien har istället begreppet tillförlitlighet använts. Tillförlitlighet innehåller följande fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Alla dessa kriterier har följts i studien och beskrivs utförligare i metoddiskussionen under rubriken 6.1.5. 4.6 Forskningsetiska principer Forskningsetik är mycket viktig vid studier och beskrivs i World Medical Association (2013) som är ett dokument innehållandes 37 punkter som är viktiga för god forskningsetik. Även Bryman (2011) skriver om forskningsetik och tar speciellt upp fyra kriterier som är viktiga för att studien ska leva upp till god etik. Det första är informationskravet som i denna studie följs då intervjupersonerna i studien vid kontakt informerades om studiens syfte, hur den skulle göras och att deltagande var frivilligt. Samtyckeskravet följdes då både muntligt och skriftligt samtycke erhölls innan intervjuerna påbörjades. Om någon skulle avbrutit medverkan hade det skriftliga samtycket lämnats tillbaka, något som dock inte inträffade. Konfidentialitetskravet följdes då det material som erhölls under intervjuerna hanterades konfidentiellt och utan att någon annan hade tillgång till materialet. Det gällde såväl intervjuutskrifter som ljudfiler från intervjuerna. Intervjupersonernas identitet kan inte framkomma då de alla fått varsitt nummer vilket används istället för namn. Även nyttjandekravet har uppfyllts i studien då det material, både ljudfiler och utskrifter, ska raderas då uppsatsen är godkänd och alltså inte kommer användas för andra studier. Kvale och Brinkmann (2014) tar upp ytterligare några krav gällande etiken, varav konsekvenser är det som tagits med i studien. Det handlar vilka konsekvenser deltagande i 11

studien kan ha för intervjupersonerna och för den grupp som de företräder. Det är viktigt att risken för intervjupersonerna att skadas av studien är så liten som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014). I studien har konsekvenserna tagits hänsyn till genom att författaren utformat frågor som inte kan upplevas som intrång i privatlivet eller på andra sätt behandla känsliga frågor. 5 RESULTAT Syftet med studien var att utforska äldres syn på förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. I avsnittet nedan redovisas svaret på forskningsfrågan: Vilka är förutsättningarna för ett hälsosamt åldrande? Resultatet visar att det finns fem huvudkategorier som är viktiga för ett hälsosamt åldrande och varje huvudkategori har flera underkategorier. Huvudkategorierna är hälsa, meningsfullhet, social gemenskap, livsvillkor och självbestämmande. 5.1 Hälsa Då intervjuerna syftade till att undersöka förutsättningarna för ett hälsosamt åldrande, är det inte överraskande att området hälsa togs upp. Den första kategorin är således hälsa. Intervjupersonerna tillfrågades om vad hälsa innebar för dem och två underkategorier kunde tas fram. Dessa handlar om levnadsvanor och att vara frisk. Då levnadsvanor tas upp handlar det till största delen om fysisk aktivitet men även kost. Flera av intervjupersonerna har varit fysiskt aktiva hela livet och fysisk aktivitet är en naturlig del av livet som får dem att må bra. Det framkommer som viktigt att vara aktiv efter sin förmåga och att inte ge upp på grund av krämpor utan fortsätta vara aktiv på de sätt som är möjliga utifrån individuella förutsättningar. Och att man rör på sig, är aktiv efter sin förmåga, att man inte tappar taget på nått sätt utan man håller i. [ ] Nä men alltså att man gör det man kan så länge man orkar och man biter ihop lite ibland och inte bara känner efter att man har krämpor [ ] det får liksom inte bara vara så att man slår sig ned och tänker: nej nu törs jag inte, utan att man försöker i alla fall (IP2) Underkategorin som handlar om att få vara frisk handlar mycket om en holistisk syn på hälsa, där både fysisk och psykisk hälsa framkommer som viktiga delar. Det handlar bland annat om att vara i ett bra förhållande och att må bra på alla plan och att ha vänner att umgås med. Att vara pigg och glad och att orka kliva upp på morgonen utan att känna sig begränsad av krämpor är också viktigt. Hälsa för mig är också motion, aktivitet. Ja lära nytt. Den här sociala biten också är väldigt viktig för mig, vänner, bekanta. (IP4) 12

Att vara frisk innebär även frihet. En av intervjupersonerna som varit mycket sjuk i sitt liv uttryckte sig på följande sätt vid frågan om vad hälsa innebar för hen: Ja, hälsa är ju en frihet för mig [ ] för det har ju betytt väldigt mycket [ ] genom att jag varit så mycket sjuk (IP5) 5.2 Meningsfullhet Denna kategori handlar om känslan av meningsfullhet, något som framträder som en viktig faktor för ett hälsosamt åldrande. Meningsfullhet handlar bland annat om att ha någon form av sysselsättning, att få hjälpa till, bidra, känna sig behövd, göra nytta och att ha en meningsfull fritid. Att ha en sysselsättning och något att göra är viktigt för känslan av meningsfullhet. Av en av intervjupersonerna framkommer det att avsaknaden av rutiner som pensionär gör att hen känner att det inte finns någonting som måste göras just den dagen vilket leder till att hen har tråkigt istället. Förut har man ju haft sina rutiner, när man jobbade och det tycker jag att jag har tappat mycket av, för jag känner att jag har ingenting jag är tvungen att göra så att jag kan göra det nån annan dag, och så sitter jag och tycker det är tråkigt istället (IP3) För en annan intervjuperson var hemmet väldigt viktigt, att ha ett hus att sköta och pyssla med och en trädgård att ta hand om anses viktigt. Att ha någonting att göra och vara sysselsatt upplevs alltså som en viktig del i att uppleva meningsfullhet. För särskilt två av intervjupersonerna framkommer det som mycket viktigt att känna att de kan hjälpa någon annan. Personerna är aktiva inom väntjänsten till äldre i kommunen och uttrycker att det är mycket meningsfullt för dem. Väntjänst kan beskrivas som en verksamhet som bygger på frivilligarbete där äldre utför volontärarbete hos andra äldre i lokalsamhället. Det kan inkludera att följa med på läkarbesök eller bara umgås. Detta anses värdefullt för både dem som är aktiva inom väntjänsten och de som får besök av dem. Och det här är ju frivilligt, jag är inte tvingad att jobba. Det här är ju både för min och den jag hjälpers skull och så länge hon vill och orkar och sådär så är jag tacksam att jag har det där (IP3) Ja det är ju det här med väntjänsten, det är det starka [ ] och dom här människorna har så hemskt, det är så viktigt för dom. Så det är nog det viktigaste jag kan tänka mig (IP5) Att ha en meningsfull fritid är också viktigt för att känna meningsfullhet. Här nämns exempelvis att umgås med barn och barnbarn och att delta på jympa i Friskis och Svettis. En av intervjupersonerna tyckte även att det kändes mycket meningsfullt att ta hand om en hund vilket personen gjorde ibland. Ja, det är ju att träffa mina barnbarn då, det ger ju mig [ ] barnasinnet kvar va. Att jag har det kvar, lekfullheten. Det är meningsfullt tycker jag [ ] Och sen så, att få ta hand om hunden, det tycker jag också känns jättemeningsfullt (IP4) 13

Ja [ ] barn och barnbarn är ju det viktigaste i ens liv, och klart ens man också naturligtvis [ ] Men sen tycker jag det här med jympan, jag tycker det är jättekul alltså, jag får en kick alltså, jag tycker det är väldigt roligt. Det är bland det roligaste jag gjort (IP1) 5.3 Social gemenskap Nedan presenteras kategorin som handlar om social gemenskap, som är något som framkom som en central faktor för att uppleva ett hälsosamt åldrande och som alla intervjupersoner på något sätt tog upp under intervjuerna. Social gemenskap handlar bland annat om att uppleva socialt stöd och att ha vänner och familj att umgås med, men även föreningsliv och friluftsliv, som är tillfällen att träffa andra människor. En av underkategorierna till social gemenskap handlar om brist på social gemenskap och handlar om ensamhet och isolering. Att uppleva socialt stöd uppfattas som viktigt då det kan underlätta vid sjukdom eller andra svårigheter, då extra hjälp och stöd behövs. Stödet kan komma ifrån grannar, vänner eller organisationer, föreningar och träffpunkter. En sådan träffpunkt finns i Flen och är en mötesplats för äldre personer i kommunen. En av intervjupersonerna berättar om verksamheten och hur den kan fungera som stöd för personer som är ensamma eller behöver stöd. för en del dom säger ju det att ja [träffpunkten], det är det enda jag har och det längtar jag till varje gång så att ja du hör ju att jag pratar hela tiden om det här med sociala [ ] jag tror att det är jätteviktigt. För alla alltså (IP3) Brist på social gemenskap uppfattas vara störst för personer som lever ensamma. Intervjupersonerna själva uttrycker inte att de upplever någon brist på social gemenskap, utan talar i generella ord om ensamhet. Att sitta ensam i sin lägenhet och endast träffa personal från hemtjänsten framkommer som en typ av mardrömsscenario. Det gör att kategorin för social gemenskap kan kopplas till kategorin för livsvillkor som bland annat inkluderar boende, då många äldre vill få plats på äldreboende men blir nekade. det värsta jag kan tänka mig det är att jag ska liksom bli sittande i mitt hem ensam [ ] och inte ha kontakt med kanske annat än hemtjänsten som kommer [ ] några gånger om dan (IP6) En annan intervjuperson uttrycker att ensamhet är en fara och berättar om sitt arbetsliv då hen gjorde hembesök hos ensamma äldre människor som berättade hur ensamheten påverkade dem. då sa ju många: ensamheten gör mig sjuk kanske hade dom blivit änka eller änkeman och dom saknade den andra och barnen bor långt borta. Det, jag tror det är stora faran nästan, ensamhet. (IP3) Att umgås med och möta andra människor är en viktig faktor för social gemenskap. Det handlar om att ha vänner och familj att umgås med, men även föreningsliv och friluftsliv är 14

viktiga delar för att uppleva social gemenskap. Genom föreningsliv ges möjlighet att utöva intressen tillsammans med andra människor med samma intresse. Och sen är det här med Friskis och Svettis, det ger ju mig också mycket. Jag har ju lärt känna många människor på det viset. (IP2) Social gemenskap hos äldre handlar även om att få fortsätta vara med på samma villkor som tidigare, att inte tappas bort. Det beskriver en intervjuperson på följande sätt: Hälsa är ju också [att] känna sig behövd, att [ ] man liksom inte bara är borttappad, att man [ ] får fortsätta att vara [ ] en i gruppen, en i samhället (IP4) 5.4 Livsvillkor Livsvillkor är de villkor som finns i samhället och som individen måste anpassa sig till och leva efter, utan större möjlighet att påverka. Denna kategori, som också är den största, inkluderar många olika underkategorier och handlar bland annat om vilka förutsättningar som finns för boende, upplevelsen av otrygghet i samhället, hemtjänst och hemsjukvård och servicen i lokalsamhället. I kategorin ingår även aktiviteter och möjligheter till föreningsliv. De flesta av intervjupersonerna talar om vikten av att äldre har möjlighet att välja var de vill bo. En allmän uppfattning hos de flesta av de som intervjuats är att många av de äldre vill komma in på äldreboende men blir nekade detta, kanske för att det inte finns plats eller för att de är för pigga. Flera talar om att äldreboenden ger bättre förutsättningar för social gemenskap eftersom man bor tillsammans med andra. En av intervjupersonerna berättar om en nära anhörig som när hen fick en plats på ett boende levde upp och blev piggare just på grund av kontakten med andra människor. och just det här att det finns plats om man vill bo tillsammans med andra när man blir äldre, om man känner att man är ensam. Man kanske inte är så jättedålig men man kanske känner sig ensam och vill ha gemenskap. (IP1) Nu ska man liksom vara hemma till varje pris tills man stupar och jag tror inte att det är bra, utan jag tror att man behöver social gemenskap, för att få stimulans. Ha nån att prata med. (IP6) Något annat som tas upp av en intervjuperson är otrygghet i samhället. Det finns en oro för att ge sig ut i lokalsamhället när det blivit mörkt, vilket kan leda till att de som känner oro stannar kvar inne då de inte vågar gå ut. Intervjupersonen uppger att hen tänker en gång extra innan hen ger sig ut under kvällar och istället för att gå eller cykla hem kanske ringer för att få skjuts. Vad gäller aktiviteter och föreningsliv i kommunen säger flera av intervjupersonerna att det finns flera olika pensionärsföreningar och andra aktiviteter och föreningar för dem som är intresserade och vill engagera sig. Och det finns ju om man bara vill, så finns det ju aktiviteter [ ] Kyrkan har ju också aktiviteter, kommunen har aktiviteter, många såna här förbund har ju också aktiviteter där man kan vara med och känna sig delaktig och behövd. (IP4) 15

[ ] alltså friluftsliv och vara ute i naturen, det finns ALLA förutsättningar här i Flen. Det kan man inte klaga alls på. (IP2) En av intervjupersonerna tycker dock inte att kommunen har allt som skulle behövas för de äldre som fortfarande är pigga och friska. Det är jättebra att det finns men när man väl kommer till [träffpunkten] då är man liksom inte lika aktiv längre [ ] Det är toppen att det finns men det är inte för dom som är piggare och friskare. (IP6) De flesta av intervjupersonerna tycker att Flen är en bra kommun där det finns många valmöjligheter gällande aktiviteter för äldre. De berättar bland annat om de olika pensionärsföreningar som finns, träffpunkter, dagbio, goda möjligheter till friluftsliv, olika föreningar där främst Friskis och Svettis omnämns. Vid intervjuerna framkommer även vad intervjupersonerna tycker att de saknar i kommunen. Två av intervjupersonerna tar upp bristen på klädaffärer och skoaffärer som något som skulle kunna förbättras och en av dem uttrycker det på följande vis: Nä så det saknar jag faktiskt här i Flen, det är affärer förr kunde man ju gå ut här och träffa liksom bekanta just när man var i affären, du kunde titta i skyltfönster och [ ] nu finns det ju inget [ ] (IP3) Det är alltså inte enbart affärerna i sig och vad de erbjuder, utan även de spontana möten som uppstod då dessa fanns. Då det är långt till närmsta större stad kan det innebära problem för äldre då de kan ha svårare att ta sig dit. Något annat som saknas enligt en intervjuperson är en bättre koppling mellan hemtjänsten och hemsjukvården, eftersom så många äldre har kontinuerlig kontakt med dessa. Intervjupersonen anser att det borde finnas en samsyn mellan hemtjänst och hemsjukvård och att det ska vara samma huvudman som är ansvarig för verksamheterna. [ ] det borde vara samma huvudman för dom här sakerna när det gäller äldre människor som är i behov utav [ ] kontinuerlig kontakt med sjukvården, kanske bor ensamma och så. Det tycker jag är det absolut viktigaste. (IP6) Samma intervjuperson uttrycker dock att servicen med handläggning av bistånd fungerar mycket bra utifrån hens erfarenheter. 5.5 Självbestämmande Den sista kategorin är självbestämmande, som handlar om att själv ha makten över sitt liv. Det kan exempelvis handla om att själv få bestämma vid vilken ålder pension ska ske och att välja aktiviteter att engagera sig i. Även ekonomi är en del av självbestämmande då en god ekonomi ger möjligheter att fortsätta leva som tidigare när man blir pensionär. En stor del i självbestämmande är egenansvar, som handlar om att själv ta ansvar för sin egen hälsa och sitt eget åldrande. Frihet att själv bestämma över sitt liv är viktigt för hälsosamt åldrande. En av intervjupersonerna talade mycket om pensionsåldern och att den borde vara mer 16