ÅRSREDOVISNING 216 TROLLHÄTTANS STAD Årsredovisning 216
2 Årsredovisning 216 Översikt och politik Innehållsförteckning 19 22 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 216 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas egna redogörelser och analyser är samlade i en särskild handling. Översikt och politik Innehåll.................................. 2 Viktiga händelser........................... 3 Kommunstyrelsens ordförande.................. 4 Förvaltningsberättelse Trollhättan en stolt och innovativ stad.......... 5 God ekonomisk hushållning................... 8 Ekonomi i vår omvärld........................ 9 Ekonomisk översikt.......... 1 Personal..................................16 Social hållbarhet...........................2 Ekologisk hållbarhet........................ 22 Kvalitetsarbetet............................ 26 39 31 33 65 Nämndernas verksamhetsberättelser Nämndernas verksamhetsberättelser............ 28 Utbildningsnämnden...................... 3 Kultur- och fritidsnämnden.................. 34 Omsorgsnämnden........................ 36 Arbetsmarknads- och socialnämnden.......... 4 Miljönämnden........................... 43 Byggnads- och trafiknämnden............... 44 Kommunstyrelsen......................... 46 Redovisning Resultaträkning och kassaflödesanalys.......... 5 Balansräkning............................. 51 Noter................................... 52 Driftredovisning per nämnd................... 56 Investeringsredovisning per nämnd............. 57 Redovisningsprinciper....................... 58 Begreppsförklaringar........................ 59 Intäkter och kostnader...................... 6 Redovisning koncernen Ekonomisk översikt......................... 63 Resultaträkning och kassaflödesanalys.......... 66 Balansräkning............................. 67 Redovisningsprinciper och noter............... 68 Koncernbolagens verksamhet................. 69 Beslut och revisionsberättelse Beslut................................... 71 Revisionsberättelse......................... 72 Fem år i sammandrag....................... 74 Politisk- /förvaltningsorganisation.............. 75 Grafisk form produktion: www.hatech.se Fotografer: Redovisas intill respektive bild. Bildtext omslagets framsida: Trollhättans 1-årsfirande 216 både inleddes och avslutades med fyrverkerier vid Hojumstunet. (Foto: Rune Andersson). Årsredovisningen: ges ut av Ekonomikontoret, Trollhättans Stad. 42 Hur finansieras verksamheten? s verksamhet finansieras till största delen av skatter på 2 483 mkr och generella statsbidrag 672 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror, räntor och bidrag mm på 867 mkr. Totalt omsätts 4 22 mkr. Så används en hundralapp i skatt: Verksamhet Äldreomsorg och funktionshindrade................. 32 Utbildning.................................... 3 Förskola och fritidshem...........................14 Kultur och Fritid................................. 7 Individ o familjeomsorg........................... 5 Försörjningsstöd................................. 4 Gator, vägar o parker............................. 3 Räddningstjänst och samhällsskydd...................1 Politisk verksamhet...............................1 Övrigt........................................ 3 SUMMA 1 kr kr 7
Årsredovisning 216 Översikt och politik 3 Viktiga händelser 216: Jubileumsbalen 2 uppklädda Trollhättebor deltar i jubileumsbalen som är en del i stadens 1-års firande. Macken-lekplatsen Tusentals Trollhättebor sluter upp i Maria Alberts park för att vara med vid invigningen av Mackenlekplatsen den 2 augusti, där bröderna Eriksson från Galenskaparna Claes och Anders medverkar. Kommunalrådet Monica Hanson tar glatt emot gåvan till staden från bröderna: En skiftnyckel. Nya Drottningtorget Efter en omfattande medborgardialog klubbar kommunfullmäktige i december igenom det omarbetade, fjärde förslaget för Nya Drottningtorget. Trollhättan delar förstaplatsen 216 med Grums kommun avseende hur duktiga vi är i arbetet mot Våld i nära relationer. Trollhättan får också ett särskilt omnämnande av SKL när de listar framgångsfaktorer i kvinno fridsarbetet. Gerd Eriksson Holmgren, chef för enheten Mot våld i nära relationer, uppskattar erkännandet, men: Det är inte aktuellt att slå sig för bröstet. Det är ett ständigt pågående utvecklings arbete som vi måste bevaka, säger hon. Samtliga 1 1 analoga trygghetslarm byts ut mot digitala alternativ. De nya larmen är både säkrare och billigare för brukaren.
4 Årsredovisning 216 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande: Historiskt högt resultat! Under 216 ökade invånarantalet i Trollhättan för trettonde året i rad med 661 personer till 57 753 invånare. Det är positivt att befolkningen fortsätter att öka och det visar att Trollhättan har en fortsatt stor dragningskraft när det gäller nya invånare. I över 3 år har Trollhättan ökat sin befolkning förutom under några få år. Arbetslösheten är ännu på en hög nivå i Trollhättan efter Saab Automobile AB:s konkurs. Men den sjunker successivt och uppgick till 11,6 % i januari 217. Det är även positivt att arbetslösheten för ungdomar i åldern 18 24 har sjunkit från 31,4 % till 19,3 %. Glädjande är också att vi i Trollhättan får ett bra utfall i flera mätningar av näringslivs och företagarfrågor i kommunen, där företagarna anser Trollhättan vara en bra kommun att bedriva verksamhet i. Goda kommunikationer med Paul Åkerlund arbetslösheten för ungdomar i åldern 18 24 har sjunkit utbyggda vägar, järnväg och bredband är fortsatt mycket viktiga för den framtida utvecklingen av stadens utveckling. Byggande av bostäder är en prioriterad fråga som hör samman med målet att Trollhättans invånarantal ska öka till 7 invånare. I översiktsplanen, som antogs för Trollhättans kommun 214, är huvudfrågorna planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse i attraktiva lägen. Nuvarande prognos t.o.m. 222 innebär en väsentlig ökning av färdigställda nya bostäder. Bokslutet visar på ett historiskt högt resultat på +18 mkr vilket motsvarar 3,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det betyder att gör positivt resultat för 2:e året i rad och staden står väl rustat att möta kommande investeringar. Av kommunfullmäktiges 47 prioriterade mål är 94 % helt eller delvis uppfyllda. Det ekonomiska resultatet tillsammans med uppfyllnaden av prioriterade mål gör att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. Huvudförklaringen till resultatet är ett antal större poster av engångskaraktär som statsbidrag för ökat bostadsbyggande (18 mkr), realisationsvinster (16 mkr) och statsbidrag för flyktingar (28 mkr). Nämndernas verksamhet har en mindre budgetavvikelse på 1,2 mkr med de största avvikelserna inom inom kommunstyrelsen (+13 mkr), utbildningsnämnden ( 9 mkr) och omsorgsnämnden ( 5 mkr). Fortsatta satsningar har gjorts på investeringar inom olika verksamheter med totalt 135 mkr. De största enskilda projekten var GC-bro över kanalen (31 mkr), ombyggnad huvudbiblioteket (1 mkr) och GC-väg Sjuntorp (9 mkr). I budget för år 216 är resultatet budgeterat med ett överskott på 4 mkr. Med hänsyn till de små marginalerna i ekonomin är det angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget och tidigt vidtar åtgärder vid befarade avvikelser. Det är viktigt att förutsättningar skapas för en fortsatt balanserad ekonomi framåt i tiden. Till sist ett stor Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till ett bra resultat för år 216. Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 5 Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden År 216 det år Trollhättan firade 1 år med stadsrättigheter är till ända. Med många evenemang och aktiviteter som t ex jubileumsbal, födelsedagskalas, idrottsgala och Art street festival, invigning av Macken-lekplatsen, gick Trollhätteborna man ur huse och firade. Det var ett år där hela Trollhättan deltog i firandet och tog avstamp mot framtiden. Trollhättans positiva utveckling fortsätter. Målet är att vara 7 invånare år 23 och vid årsskiftet 216/217 var invånarantalet närmare 58. Spadtag för nya bostäder togs kv Mars, kv Skördetröskan och kv Gullön är tre exempel. I bostadsbristens Trollhättan finns förutsättningarna på plats för fler bostäder de närmaste åren och därmed också möjligheten att nå befolkningsmålet. Många invånare utgör underlaget för en mångsidig service och ett rikt utbud. Det ökar attraktiviteten. Av Sveriges 29 kommuner är Trollhättan nr 4 i storleksordning. I Fyrbodal är Trollhättan ett arbetsmarknadscentrum och i Västra Götalandsregionen ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorerna för tillväxt och utveckling. Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av året hade Trollhättan 57 753 invånare, en ökning med 661 personer. I över 3 års tid har befolkningen ökat, så när som på tre år. Under senare år beror den främst på inflyttning från utlandet och födelseöverskott. Inflyttnings-överskottet ökade 216 genom större inflyttning och mindre utflyttning. Inflyttningen från det egna länet och från utlandet var större än 215. Trollhättan har en relativt ung befolkning, 4,5 år, och hög andel med utländsk bakgrund, 27 %. Utbildnings - Annika Wennerblom nivån är med 32 % eftergymnasial utbildning, något lägre än riksgenomsnittet 36 %. Allt fler söker sig till högskolestudier inom 3 år efter avslutad gymnasieexamen och därmed ökar nivån successivt. Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum. Senaste officiella siffror avser 215 och visar 27 7 arbetstillfällen. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat kraftigt genom Saab Automobile AB:s konkurs, från 22 % till 14 % mellan åren 211 och 215. Genomsnittet i riket är 12 %. Hälso- och sjukvård med socialtjänst har numera flest sysselsatta med en andel på 25 %. Andra näringsgrenar som ökat är utbildning och forskning, handel och kommunikation samt finans- och företagstjänster. Trollhättan har sedan 199-talets lågkonjunktur högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Efter en dramatisk ökning vid Saab Automobiles konkurs har den gått ner och var 11,6 % i januari 217, vilket är i nivå med tiden före konkursen. För ungdomar 18-24 år har arbetslösheten sjunkit från 36,1 % i juni 211 till 19,3 %. I januari 217 var 13,4 % av ungdomarna sysselsatta i program med aktivitetsstöd. Allmän konjunkturuppgång och goda kommunikationer ger tillgänglighet till större arbetsmarknader samtidigt som tillväxtbranscher ökar antal sysselsatta gör att arbetslösheten sjunker. Folkmängdsutveckling 198-216 Antal invånare den 31 december 58 56 54 52 5 48 46 44 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Andel utanför ordinarie arbetsmarknad Andel av 16-64 år (%) Trollhättan Riket 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % jan 211 jan 212 jan 213 jan 214 jan 215 jan 216 jan 217
6 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Som industristad med många arbetstillfällen har alltid många människor pendlat till Trollhättan för att arbeta. År 22 var inpendlingen som högst. Därefter har den minskat och utpendlingen ökat. År 215 var inpendlarna 1 317 personer och 8 255 Trollhättebor arbetade på annan ort. Trollhättan är en mångkulturell kommun där öppenhet och tolerans är förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten, som är en god tillgång. Trollhättan en attraktiv kommun har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter som skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsutvecklingsuppdrag att planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en utveckling på områden som bostadsmarknad, näringsliv, infrastruktur och därigenom skapa en attraktiv miljö att leva och verka i. Bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. Järnvägens dubbelspår och fyrfilig E45 mellan Trollhättan och Göteborg innebär snabba och utökade förbindelser som ger möjligheter till fortsatt utveckling som attraktiv ort för boende och företagande. Riksväg 44 till Uddevalla är fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort. Genom Trollhättan-Vänersborg flygplats finns det goda dagliga förbindelser till och från Stockholm. Bredbandstäckningen är 1 % och 94 % är med minst 3 Mbit/s. Ökat bostadsbyggande Nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen planeras i attraktiva lägen. Detta tillhör huvudfrågorna i den översiktsplan för Trollhättans kommun som antogs 214. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med god servicenivå och växlande natur. Arbetspendling 1985-215 Antal pendlare 12 1 8 6 4 2 Inpendling Utpendling Pendlingsnetto 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 7 9 11 13 15 138 nya bostäder färdigställdes, varav 78 i flerbostadshus. Det är en ökning jämfört med de två senaste åren. Antalet nya bostäder väntas öka kraftigt de närmaste åren eftersom flera större flerbostadshus byggs eller planeras, såväl allmännyttiga som privata. Efterfrågan på småhus och lägenheter är stor. Småhustomter blir fort sålda och nya områden är under planering. Goda utbildningsmöjligheter I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. De studerande vid Högskolan Väst var ca 11, omräknat till helårsstudenter ca 5. Med profilen arbetsintegrerat lärande hör Högskolan Väst till de högskolor där flest får arbete direkt efter avslutade studier. Trollhättan värnar om att alla studenter ska trivas och att de har goda och trygga förutsättningar för att studera och leva på studieorten. Trollhättan är en av tre universitets- och högskoleorter med godkänd bostadsgaranti för studenterna. Garantin är viktig för Trollhättans attraktionskraft som studentstad och högskolans konkurrenskraft. Trollhättan har tillsammans med Vänersborg bildat en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna Kunskapsförbundet Väst för att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud, trots mindre elevkullar i gymnasieåldern. Förbundet har under 213-216 gjort stora anpassningar av verksamheten till de mindre elevkullarna och är nu i balans. Det betyder att förbundet kan sätta ännu större fokus på ökad kvalitet och högre kunskapsresultat. Offensiv näringslivsutveckling Trollhättans näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB och Innovatum Teknikpark är starka instrument för att bidra till näringslivets tillväxt. Uppgiften är att underlätta och attrahera nyetableringar och stödja befintliga företag i Ny- och ombyggnad av bostäder 1991-216 Antal nytillkomna bostäder 6 5 4 3 2 1-1 -2 Ombyggnad/rivning Småhus Flerbostadshus 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 15
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 7 Trollhättan har bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnvägar och genom Fyrstads flygplats finns dagliga förbindelser till och från Stockholm. Foto: Fyrstads flygplats deras utveckling. Företagsklimatet utvecklas positivt liksom samverkan mellan och näringslivet. Tillväxtverket bedömde år 211 Trollhättan som en sårbar kommun, d v s beroende av en eller fåtal stora privata arbetsgivare och nivå på företagsklimatet. År 216 ingår inte Trollhättan längre bland de kommuner i Sverige som bedöms vara sårbara. God offentlig service En god livsmiljö och offentlig service är av stor betydelse för invånarna samt Trollhättans attraktivitet. Det är förutsättningar för en fungerande vardag för både individer och företag. s verksamheter bedrivs med invånaren i fokus för att uppfylla målen i de politiskt fastställda uppdragen. Professionalism, helhetssyn, utveckling och vikten av delaktighet och respekt är ledord. Gott ledarskap och ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer för verksamheten. Ledarutvecklingsprogram för chefer har fortsatt i syfte att vara väl rustade att möta nya utmaningar och utveckla verksamheten. Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 199-215 Antal sysselsatta 16-w år 4 35 3 25 2 15 1 5 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 14 Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt uppdragen och de prioriterade målen. Graden av måluppfyllelse varierar men vi är på god väg. I alla förvaltningar, själva eller tillsammans, bedrivs verksamhet och projekt för att bidra till Trollhättans sociala och ekologiska hållbarhet. Öppna jämförelser, rankingar och egna undersökningar visar att Trollhätteborna är nöjda med den kommunala verksamheten och sina påverkansmöjligheter. Trollhättan hävdar sig väl jämfört med andra kommuner. Jämförelserna stimulerar till att fortsätta utveckla och förbättra. Alla kommuner står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet inom ramen för tilldelade resurser. Det kräver även i framtiden effektivisering, nya organisatoriska lösningar och samarbeten. Kompetensförsörjningen, framför allt inom stora yrkesgrupper, är en utmaning. IT och internet är en realitet och ett verktyg för många människor att förenkla vardagen. Digitalisering är en viktig del i verksamhetsutvecklingen. Flera interna processer och många tjänster till invånarna har digitaliserats och utvecklingen fortsätter. Med visionen Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden som ledstjärna och förhållningssätt kommer arbetet även år 217 utföras med hög kompetens och stort engagemang. Under 217 lämnar jag mitt uppdrag som stadsdirektör efter elva intressanta och stimulerande år och jag önskar alla lycka till med Trollhättans fortsatta utveckling. Annika Wennerblom Stadsdirektör
8 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter ska vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i kostnader och intäkter, utan behov av omedelbara neddragningar i verksam - heten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. Se vidare avsnittet Ekonomisk analys. Kommunfullmäktiges prioriterade mål för nämnderna Kommunfullmäktiges prioriterade mål för nämnderna under 216-219 tar sikte på utmaningar och kritiska områden som nämnderna ska arbeta med fram till 219. Nämnderna har brutit ner kommunfullmäktiges mål i verksamhetsmål för respektive nämnd. Verksamhetsmålen följs upp via årsvis målsatta indikatorer. Genom detta finns en sammanhållen styrning från kommunfullmäktige ner till nämnderna. För att kunna ge en enkel översikt av var nämnderna befinner sig i arbetet med de prioriterade målen visas måluppfyllelsen för 216 i nedanstående dia - gram. Under varje nämndsavsnitt beskrivs målupp fyllelsen mer. Nämnderna har totalt 47 prioriterade mål. Nämndernas måluppfyllelse av Kommunfullmäktiges prioriterade mål (%) Procent 1% 6 9% 8% 86 56 33 25 7% 51 6% 5% 4% 56 3% 2% 1% 43 14 44 75 11 % Samtliga nämnder 47 Utbildningsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 9 Omsorgsnämnden 9 Arbetsmarknads- och Socialnämnden 8 37 Byggnads- och Trafiknämnden 8 Miljönämnden 3 Fullt uppnått Delvis uppfyllt Inte uppfyllt 63 1 1 Anm: Grönt står för helt uppfyllda prioriterade mål, gult delvis och rött inte uppfyllda. Antal prioriterade mål som följts upp syns inom parentes efter nämndsnamnet. Kommunstyrelsen 3 Den svenska ekonomin avslutade 216 starkt med en beräknad BNP-ökning med 3,5 procent. BNP-tillväxten 217 beräknas bli 2,5 procent. Foto:
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 9 Ekonomin i vår omvärld Internationell ekonomi I USA fortsätter BNP att öka i en takt som ligger över den underliggande trendtillväxten och arbetslösheten faller. Kapacitetsutnyttjandet stiger och därmed stiger också gradvis inflationen. Detta innebär att centralbanken Federale Reserve kommer att ha anledning att långsamt strama penningpolitiken. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har visar på positiv riktning med fallande arbetslöshet och stigande inflation. Bedömningen om tillväxtekonomierna är en kontrollerad inbromsning i Kina. Indien bör fortsätta växa i god takt medan det går trögare för Brasilien och Ryssland. De mindre, exporthandelsberoende ekonomierna i Asien som Sydkorea och Taiwan, ligger sämre till om USA drar åt tumskruvarna. I Norden är det också en positiv riktning. I Sverige är tillväxten hög och den finska ekonomin verkar ha vänt upp och även i Danmark ser det bättre ut. Norge växter inte lika snabbt som Sverige men har en låg arbetslöshet. Svensk ekonomi Trots finanskrisen 218 och eurokrisen 211 har svensk ekonomi klarat sig bra. Nya jobb har tillkommit och i nuläget är det få utvecklade ekonomier som har lika stark konjunktur som Sverige. Trots det är penningpolitiken ännu mycket expansiv med negativ styrränta fortgående obligationsköp. Den svenska ekonomin avslutade 216 starkt med en beräknad BNP-ökning med 3,5 %. BNP-tillväxten 217 beräknas bli 2,5 %. En fortsatt hög produktionstillväxt baseras på att det i år blir bättre utveckling på export och konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i långsammare takt. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättning och skatteunderlag fortsätter växa i snabb takt. Under 217 sjunker arbetslösheten till ca 6,5 %, löneutvecklingen antas bli fortsatt dämpad och konsumentprisindex fortsätter hålla sig under 2 %. Sysselsättningen Den starka tillväxten innebär också att sysselsättningen fortsätter öka. Antalet arbetade timmar förväntas öka med 1,5 % under 217. Under slutet av år 216 är arbetsmarknadsgapet positivt; antalet arbetade timmar är högre än antalet potentiella timmar. Under 22 beräknas balans uppnås igen mellan arbetade timmar och potentiella timmar. 2.1 2.5 2. 1.95 1.9 1.85 1.8 1.75 1.7 1.65 1.6 1.55 Tack vare den positiva sysselsättningsutvecklingen fortsätter arbetslösheten minska från 6,9 % 216 till 6,5 % 217 och 6,4 % 218. De totala löneökningarna kommer att uppgå till ca 3 % per år 217 218 och därefter stiga något. Den underliggande inflationen beräknas successivt närma sig Riksbankens inflationsmål. Skatteunderlagstillväxten Den starka tillväxten av skatteunderlaget år 215 (5, %) fortsätter i nästan lika snabb takt åren 216 (4,9 %) och 217 (4,6 %). Procent Arbetade timmar, faktiska respektive potentiella Miljoner timmar per kvartal 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 Nominellt och realt skatteunderlag Procentuell förändring 7 6 5 4 3 2 1-1 28 21 212 214 216 218 22 Från och med år 218 växlar skatteunderlagets ökning ned till en nivå under den genomsnittliga sedan år 2 (ca 3,5 %). Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passerats. Det är i reala termer liktydigt med en svagare utveckling än normalt. Situationen för kommunsektorn blir då särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
1 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt - Sammanfattning redovisade 216 ett resultat om 18 mkr, vilket motsvarar 3,4 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Budgetöverskottet om 94 mkr förklaras med överskott på särskilda åtgärder/oförutsett och gemensamma poster 47 mkr, pensioner 17 mkr, finansnettot 7 mkr, realisationsvinster 5 mkr och skatteintäkter/utjämningsbidrag 19 mkr (statsbidrag ökat bostadsbyggande 18 mkr). Verksamhetens nettokostnader ökade med 4, % medan skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 5,2 %. Årets nettoinvesteringar uppgick till 135 mkr, vilket är 15 mkr lägre än fastställd investeringsram. Den redovisade soliditeten har ökat med 1,6 % - enheter till 62,6 %. Soliditeten med hela pensionsskulden, inklusive den del som tas upp i ansvarsförbindelsen, har ökat till 24,9 %. Samtliga finansiella mål har uppnåtts för år 216. Sammantaget bedöms att kravet på god ekonomisk hushållning, inklusive verksamheternas uppdrag och mål, har uppfyllts. Det totala resultatet före extraordinära poster för Trollhättans Stad och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, uppgick till +194 mkr. Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för används en analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Avsikten är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom klargöra om Trollhättans Stad har den goda ekonomiska hushållning som föreskrivs i kommunallagen. RESULTAT: Vilken balans har funnits över intäkter och kostnader under året och över tiden? KAPACITET: Vilken kapacitet har funnits att möta finansiella svårig - heter på lång sikt? RISK: Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? KONTROLL: Vilken kontroll har funnits över den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 5,2 %. Av ökningen förklaras 1,4 % - enheter med tillfälligt statsbidrag för flyktingmottagande och statsbidrag för ökat bostadsbyggande. Förändring av verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, utjämningsbidrag % Nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag 7,3 6,1 8 6 4 2 2,4 1,1 3,4 2,9 3,4 212 213 214 215 216 4,8 5,2 4, Resultat Risk Kapacitet Kontroll Nettokostnaderna ökade med 4, % vilket innebär en fortsatt trend sedan 214 med lägre nettokostnadsnivå. Tillfälliga bidrag och återbetalning från AFA Försäkring har medverkat till detta. Finansnettot Redovisat finansnetto är positivt med +54,1 mkr vilket är 8,8 mkr högre än 215. Förklaringarna är dels överskottsutdelning från Kommuninvest som har höjts från 4, mkr till 6,7 mkr och dels realisationsvinster på 3,5 mkr som uppstått vid försäljning av värdepapper i placeringsportföljen. Av intäkterna är 35,2 mkr avkastning på placeringar och 15, mkr är borgensavgifter från bolagen.
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 11 Årets resultat Årets resultat uppgick till 18 mkr, vilket jämfört med 215 innebär en förbättring med 46 mkr. Årets resultat Mkr 12 1 8 6 4 2 69 43 I resultatet ingår ett antal poster av engångskaraktär som återbetalning statsbidrag för ökat bostadsbyggande (18 mkr), realisationsvinster (16 mkr), lägre värdering av pensionsskulden (1 mkr) och extra statsbidrag för flyktingar (28 mkr). har en pågående tvist av större värde gällande ett bygglov, där avsättning gjorts tidigare år. Något nytt har inte tillkommit i ärendet som har föranlett någon omvärdering av storleken på avsättningen. Resultat 216 215 214 Årets resultat, mkr 18 62 Resultat exklusive jämförelsestörande poster, mkr 37 12-17 Årets resultat i relation till skatteintäkter och utjämningsbidrag, % 3,4 2,1, Årets resultat relaterat till skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgick till 3,4 %. Den angivna politiskt satta målnivån är 1, % vilket betraktas som en eftersträvans - värd miniminivå. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämningsbidrag % Årets resultat / skatteintäkter 3,5 3,4 3, 2,6 2,1 2,5 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 2, 1,5 1,6 1,,5 212 213 214 215 216 Ett resultat på cirka 2 % brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. Då kan en normal investeringsnivå skattefinansieras över en längre tidsperiod. Trollhättans 62 18 212 213 214 215 216 Genomsnitt 5 år Stad har den senaste femårsperioden redovisat ett genomsnitt på 1,9 %. Trots att perioden inrymmer en period av lågkonjunktur i svensk ekonomi har resultatet kunnat hållas på en acceptabel nivå. Bidragande har varit både tillfälliga statliga tillskott och återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 135 mkr, vilket var 15 mkr lägre än beslutad investeringsram om 15 mkr. Byggnads- och trafiknämnden (64 mkr), Kommunstyrelsen (31 mkr) och Kultur- och fritidsnämnden (29 mkr) och har högst nettoinvesteringar. De största objekten var ny GC-bro över kanalen (31 mkr), ombyggnad av huvudbiblioteket (1 mkr), GC-väg Sjuntorp (9 mkr). Investeringar i verksamhetsfastigheter görs i helägda bolag. Det förklarar att investeringsvolymen är förhållandevis låg jämfört med många andra kommuner. I MRP anges som mål att resultatet ska vara tillräckligt för att, tillsammans med avskrivningarna, långsiktigt finansiera investeringarna. Finansiering av investeringar 216 215 214 Avskrivningar 62 59 57 Res. exkl. reavinster 93 44-6 Försäljning anl.tillgångar 16 18 8 Summa tillförda medel 171 121 6./. Nettoinvesteringar -135-138 -12 Återstår efter nettoinv. 36-16 -42 Tabellen visar att årets nettoinvesteringar om 135 mkr till 1 % har finansierats med egna medel. Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Rörelsekapital 216 215 214 Balanslikviditet, % 9 7 11 Rörelsekapital, mkr -78-226 71 Balanslikviditet: Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Måtten är justerade 214 p.g.a. tillfällig effekt genom att placeringen i värdepapper av medel från den tidigare utlåningen till de kommunala bolagen inte var slutförd vid årsskiftet. Likvida medel (15 mkr) och kortfristiga placeringar (236 mkr) uppgick vid årsskiftet uppgick till 342 mkr. Med nettoskulden 196 mkr i koncernsamordningen var huvuddelen av likviditeten lånad från de kommunala bolagen. har tillgång till checkräkningskredit om 2 mkr.
12 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. För uppfyllande av god ekonomisk hushållning är det viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Soliditet % 216 215 214 Soliditet enligt balansräkningen 62,6 61, 61,5 Varav: Tillgångsförändring -1,6-2,1-2,5 Förändring av eget kapital 3,2 1,6 -,2 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 24,9 2, 16,9 Soliditeten har under den senaste femårsperioden legat stabilt på drygt 6 %. I årets bokslut förstärktes den med 1,6 % -enheter till 62,6 %. Soliditet % 8 6 4 2 63 16 Soliditet, inklusive hela pensionsskulden 64 62 61 15 17 2 Redovisad soliditet 212 213 214 215 216 Soliditeten med hela pensionsskulden även den del som tas upp i ansvarsförbindelse har ökat med 4,9 % - enheter till 24,9 %. Orsakerna är att ansvarsförbindelsen inte längre ökar i nominella tal utan amorteras ned genom pensionsutbetalningarna. Det innebär en successiv förstärkning av ekonomin. Att förändringen är så markant de senaste åren har med det extremt låga ränteläget att göra, som håller ned ränteuppräkningen av pensionsskulden. Soliditeten påverkas av att verksamhetslokalerna är överförda till ett kommunalt bolag. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner. Finansiella anläggningstillgångar Kommunfullmäktige beslutade 214-6-26 att på grund av skattemässiga skäl avveckla Trollhättan Stads utlåning till de helägda bolagen. Likviditeten som erhölls har under hösten 214 och våren 215 placerats i räntebärande instrument med hög kreditvärdighet. Per 216-12-31 var 1 547 mkr placerade med en genomsnittlig ränta om 2,16 %. 63 25 Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt uppgick vid årsskiftet till 1 41 mkr, varav 1 14 mkr avser åtaganden före 1998. De redovisas i ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag. Pensionsskuld Mkr 216 215 214 Långfristig pensionsavsättning 27 276 258 Ansvarsförbindelse 1 14 1 2 1 249 Total pensionsskuld 1 41 1 476 1 57 Under perioden 216 215 har gjort ökad pensionsavsättning om 118 mkr inklusive löneskatt för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 22-talet når utbetalningarna ur ansvarsförbindelsen kulmen. Den ökade avsättningen leder inte till något större åtagande eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. Följande tre motiv finns för den extra pensionsavsättningen: den reala maxkostnaden är uppnådd, viss utjämning av dubbelkostnaden och konsolidering av del av ansvarsförbindelsen. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Trollhättan uppgick 216 till 33,4 % av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den primärkommunala skatten var 21,56 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,48 %. Genomsnittet i regionen var 21,3 % och i riket 2,75 %. Borgensåtagande för lån En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Borgensåtagandena gentemot de helägda bolagen har ökat med,7 mdkr jämfört med föregående år. Det totala borgensåtagande uppgår till 5,4 mdkr, varav 5,3 mdkr avser de kommunala bolagen. Borgensåtagande Mkr 216 215 214 Egna bolag 5 278 4 58 4 45 Bostadslån egna hem 1 2 2 Föreningar 145 133 136 Övrigt 7 Totalt borgensåtagande 5 424 4 715 4 595 Trollhättans borgensåtaganden ligger jämförelsevis högt. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 13 Borgensåtagandet för AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag har utökats för att bostadsbyggandet ska öka, vilket bland annat sker i kvarteret Mars. Foto: Per Ivarsson i åtagandena är begränsad. har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står risken. God ekonomisk hushållning Mål: skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Beslutade mål och uppdrag har i stor utsträckning uppnåtts, se vidare avsnittet God ekonomisk hushållning.. Avstämning finansiella mål enligt Mål- och resursplan (MRP) Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 215, vara oförändrad under planperioden. Målet uppfyllt. Efter höjningen av utdebiteringen 215 med 6 öre uppgick den oförändrat till 21:56 kr/skkr år 216. Resultatets andel av skatteintäkter och utjämnings - bidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringar. Målet uppfyllt. Resultatet på 3,4 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag räcker med god marginal för att finansiera investeringarna. Den finansiella ställningen ska vara stark. Målet uppfyllt. Den redovisade soliditeten ökade med 1,6 % - enheter till 62,6 % och med hela pensionsskulden inräknad - inklusive ansvarsförbindelsen - ökade soliditeten till 24,9 %. Betalningsberedskapen ska vara god. Målet uppfyllt. Likviditeten har förbättrats jämfört med föregående år. Balanslikviditeten uppgick till 9 % och rörelsekapitalet till -78 mkr. På kort sikt finns reserver genom kreditavtal och på längre sikt genom stora finansiella tillgångar.
14 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Balanskravet uppfyllt I förvaltningsberättelsen ska, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en balanskravsutredning som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar och i förekommande fall redovisar förändringar av Resultatutjämningsreserven. Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna, d v s resultatet måste vara större än noll. Ett negativt resultat måste regleras inom tre år. Balanskravsutredning Mkr 216 Årets resultat +18,2 Samtliga realisationsvinster -15,7 Vissa realisationsvinster enligt undantags möjlighet 2,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar +94,7 Balanskravsunderskott från tidigare år, Årets balanskravsresultat +94,7 Balanskravsresultat att reglera, Balanskravet är för år 216 uppfyllt och inga medel behöver disponeras från resultatutjämningsreserven. Av ursprunglig reserv om 5, mkr återstår 46,2 mkr. Budgetutfall Årets resultat om +18 mkr blev 94 mkr bättre än budgeterade +14 mkr. Budgetöverskottet förklaras med särskilda åtgärder/ oförutsett (+33 mkr) och gemensamma poster finansförvaltningen (+14 mkr), pensioner (+17 mkr), finansnettot (+8 mkr), realisationsvinster (+5 mkr) och skatteintäkter, utjämningsbidrag + 19 mkr (statsbidrag för ökat bostadsbyggande +18 mkr). Nämndernas totala budgetavvikelse uppgick till -1,2 mkr. Eftersom det är en mycket omfattande verksamhet med 3,1 miljarder kronor i budget får avvikelsen anses som hanterbar. De stora budgetavvikelserna redovisar Kommunstyrelsen (+13,2 mkr), Utbildningsnämnden (- 9,4 mkr) och Omsorgsnämnden -5,4 mkr). Regeringen föreslog 215-11-12, för att minska trycket på den kommunala ekonomin med anledning av flyktingsituationen, ett tillfälligt stöd om 9,8 mdkr. Det är ett generellt statsbidrag som utbetalades 215 men kan användas under 215 216. Bidraget till Trollhättan var enligt de fastställda kriterierna 45,9 mkr. Kommunfull- Finansiell profil Kommunforskning i Väst sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra aspekter (resultat, kapacitet, risk, kontroll) med åtta nyckeltal. Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. Trollhättans finansiella utveckling har under perioden 213-215 resulterat i en marginellt förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, dvs. jämfört med snittet i länen, hade Trollhättan vid utgången av år 215 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med år 213. Av Trollhättans profil, går det vidare att utläsa, att staden under 215 hade en finansiell profil som låg på genomsnittet eller något över genomsnittet för samtliga fyra perspektiv. Nedan jämförs Trollhättan med övriga kommuner i Västra Götaland. Trollhättan 213 Trollhättan 214 Trollhättan 215
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 15 mäktige beslutade i samband med aprilrapporten om tillläggsanslag på totalt 1,4 mkr fördelade på Kommunstyrelsen (7,5 mkr) och Arbetsmarknads- och socialnämnden (2,9 mkr). Analys av nettokostnadsutvecklingen visar en real kostnadsökning på ca 1,5 %. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En god prognossäkerhet innebär att det finns goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på finansiell kontroll. I aprilrapporten var nämndernas prognos över årets budgetutfall -21,4 mkr och i augustirapporten -1,7 mkr. I bokslutet blev det slutligen ett budgetutfall på -1,2 mkr. Den stora skillnaden mellan aprilrapporten och bokslutet är Arbetsmarknads- och socialnämndens prognos som förbättrades kraftigt under året. Prognosen för årets resultat i resultaträkningen var i aprilrapporten +36 mkr och i augustirapporten +3, mkr. I bokslutet blev årets resultat +18,2 mkr. Förklaringen till den stora skillnaden i bokslutet jämfört med prognoserna är stora engångsposter som blev kända efter augusti - rapporten. Fortsatt tuffa ekonomiska förutsättningar har sammantaget under de senaste fem åren redovisat tillfredsställande resultatnivåer med ett genomsnitt om 1,9 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat om +18 mkr, (3,4 %) uppnår kravet på god ekonomisk hushållning och de finansiella målen uppnås, men det underliggande resultatet exklusive engångsposter på ca +37 mkr (1,2 %) är betydligt svagare. Det budgeterade resultatet år 216 uppgår endast till +4 mkr. En ytterligare försämrad resultatutveckling förutses i MRP för åren 218-219. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar. I princip finns det tre vägar att möta kommande utmaningar: Besparingar, staten hjälper till med höjda bidrag till sektorn eller skattehöjning. Sannolikt behövs en kombination av flera av dem. Sammanställd redovisning Koncernens resultat före extraordinära poster och skatt uppgick till 194 mkr, vilket är en förbättring med 56 mkr jämfört med föregående år. Resultatförbättringen är främst hänförlig till. Samtliga enheter inom koncernen redovisar överskott i resultatet. Koncernen 216 215 214 Resultat före extraordinära poster, mkr 194 138 48 Soliditet, % 25 24 24 Investeringar, mkr 952 746 611 Dan Jonasson. (Foto: Per Ivarsson) Soliditeten i koncernen uppgår till 25,1 %, en ökning med,8 % -enheter jämfört med föregående år. Koncernens investeringar uppgick under året till 952 mkr, varav 135 mkr, AB Eidar 355 mkr, Trollhättans Energi AB 191 mkr och Trollhättans Tomt AB 257 mkr. För de kommunala bolagen har tecknat borgen med totalt 5,3 mdkr. Under år 214 avvecklades koncerninterna lån med 1,4 mdkr p.g.a. skattemässiga skäl. Dessa lån ersattes med externa lån och borgensåtagandet ökade därmed med 1,4 mdkr. Intern kontroll Förvaltningarnas internkontrollplaner för 216 föregicks av en risk- och väsentlighetsanalys. I den prioriterades vilka områden som skulle kontrolleras. Totalt har nämnderna kontrollerat 49 granskningsområden, varav 41 är verksamhetsrelaterade och 8 avser ekonomi. Därtill fanns tre gemensamma punkter som kontrollerats, med något undantag, av samtliga nämnder. Sammantaget bedöms att arbetet med intern kontroll håller en bra nivå. Vissa brister i rutiner har identifierats och åtgärder, som är redovisade i rapporteringen av intern kontroll till nämnderna och kommunstyrelsen, behöver vidtas. Dan Jonasson Ekonomichef
16 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Avsluta Attrahera Utveckla & motivera Employee lifecycle Rekrytera Introducera Arbetet med arbetsgivarumärket (Employer Branding) har inletts och modellen på bilden beskriver Medarbetarens livscykel från anställning till avslut: Attrahera Rekrytera Introducera utveckla och avsluta. Genom att erbjuda funktionella, ekonomiska och psykologiska fördelar ökar chansen att lyckas attrahera rätt medarbetare och få dem att stanna i företaget eller organisationen. Illustration: Core Workers Personal Antalet anställda i våra verksamheter ökade under året med cirka 23 personer. Ökningen återfinns i de tre största förvaltningarna som innefattar utbildning, omsorg och socialtjänst. Antal anställda Antal 5 4 3 2 1 4 26 4 3 43 413 Tillsvidareanställda 4 155 4 279 Visstidsanställda 4 512 464 48 494 212 213 214 215 216 Anm: : I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timav - lönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller. Könsfördelning Ungefär 8 % av de anställda är kvinnor, en andel som varit statisk under många år. Störst är kvinnodominansen inom barnomsorg och vård, där mindre än 5 % är män. Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad, 65 % är kvinnor. Sysselsättningsgrad Sedan 215 har alla anställda i staden, genom ett politiskt beslut, rätt till heltid. Av alla tillsvidareanställda har 83 % heltidsanställning, vilket är en ökning med tre % jämfört med föregående år och sex %jämfört med 214. Endast fem % har en sysselsättningsgrad under 75 %. De som fortfarande arbetar deltid får årligen möjlighet att bli heltidsanställda. Bedömningen är att av de cirka 1 medarbetare som i dagsläget arbetar deltid är det högst cirka 2 som kommer att anmäla önskemål om heltidstjänst. Parallellt med planeringen av heltidsreformen pågår ett annat projekt som har stark koppling till heltidsfrågan. Under 213 påbörjades ett uppdrag att genom bemanningspooler på de två största förvaltningarna minska användandet av timvikarier. Poolerna ska bemannas med personal som konverterats till fasta anställningar och personal som önskar ökad sysselsättningsgrad. Målsättningen är att under en treårsperiod 214-216 minska antalet timanställda med 25 % år. Uppföljningen 216 visar att minskningen av antalet timanställda stannat upp men att antalet timmar som utförs av timanställda minskat med 12 % under perioden. Åldersstruktur Medelåldern är fortsatt hög, trots pensionsavgångar och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre är en förklaring. Tillsvidareanställda åldersfördelning Antal 14 12 1 8 6 4 2 1 188 1 248 1 165 1 165 1 173 1 23 846 89 927 653 648 646 38 488 326 29 år 3 39 år 4 49 år 5 59 år 6 år Medelålder: 47 år (47 år). 214 215 216
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 17 Pensionsavgångar De närmaste åren framåt kommer pensionsavgångarna att öka. Diagrammet nedan visar beräknad pensionsavgång med avgångsålder 65 år. Tiden för avgång varierar mer och mer efter att rörlig pensionsålder infördes för ett antal år sedan. Grovt sett väljer nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört med de som avgår före 65. Pensionsavgångar över tid Antal 14 12 1 8 6 4 2 55 86 Närmare 5 personer kommer att gå i pension de närmaste fem åren. De yrkeskategorier som står för flest antal avgångar är personal inom vård och omsorg, lärare, övrig personal inom skola/barnomsorg samt chefer. Kompetensförsörjning Under året har personalkontoret arbetat aktivt med stadens Employer Branding (arbetsgivarvarumärke), ett område som ingår i den stadsövergripande strategiska kompetensförsörjningsplanen för åren 216-219. Särskild kraft ägnades framför allt åt att höja kompetensen för vad Employer Branding är och vad som behövs göras för att bli ännu mer attraktiva som arbetsgivare för våra nuvarande och potentiella medarbetare. En arbetsgrupp utsågs av stadsdirektörens ledningsgrupp, att tillsammans med personalkontoret, ta fram en strategi för detta arbete. För att ta fram ett gemensamt arbetsgivarvarumärke med en efterföljande kommunikationsplan beslutade sig arbetsgruppen för att ta stöd av en ledande media och kommunikationsbyrå vid namn Core Workers. Arbetsgruppen beslutade att sex fokusgruppsintervjuer skulle genomföras för att få svar på frågor om vad man anser är viktigt i val av arbetsgivare och vad man attraheras av hos sin nuvarande arbetsgivare. Fokusgrupperna var: 1. Socialtjänst 2. Vård och omsorg 3. Utbildning 4. Kultur och fritid 5. Ingenjörer, teknik och miljö 6. Produktion, måltid och lokalvård 97 117 125 217 218 219 22 221 Beräknad pensionsavgång med avgångsålder 65 år. Till fokusgrupperna har utsetts goda ambassadörer, dvs medarbetare som arbetsgivaren vill ska vara med på stadens framtida resa som inleds nästa år. Sjukfrånvaro Den trend som inleddes för ett par år sedan med stigande sjukfrånvaro har tyvärr inte vänts mot en mer positiv utveckling, trots intensiva åtgärder av olika slag. Sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år. Analysen av frånvaron visar att det är en liten del av personalen som står för en stor del av frånvaron. Cirka 1 % av de anställda står för mer än 7 % av sjukfrånvaron. De 6 anställda i staden som har mer än ett års sammanhängande sjukfrånvarosvarar för cirka 25 % av stadens totala sjukfrånvaro. Det är således främst långtidsfrånvaron hos ett litet antal anställda som bidrar till att Trollhättans stad har en något högre frånvaro än flera jämförbara kommuner. Total sjukfrånvaro / åldersgrupp % 1 9 8 7 6 5 29 år och yngre 3-49 år 5 år och äldre 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Anm: Beräkningen omfattar all månadsanställd personal och följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation. Löneförhandlingar Under året genomfördes lönerevision med alla fackliga organisationer. Den totala lönehöjningen uppgick till cirka 3, %, där 2,7 % utgjordes av prestationsrelaterade höjningar och resterande del av så kallade strukturlönesatsningar; uppjustering av grupper som har ett relativt dåligt marknadslöneläge. Socialsekreterare och sjuksköterskor var några av de grupper som prioriterades. Även undersköterskor fick genom ett centralt av avtal ett jämförelsevis högt utfall (se stapeldiagram på nästa sida). Medarbetarenkät Under senare delen av året genomfördes en medarbetarenkät. Cirka 3 4 personer svarade, vilket är tillräckligt högt för att materialet på en övergripande nivå ska vara statistiskt säkerställt. Frågorna i enkäten utgår i första hand från det underlag SKL tagit fram i syfte att göra jämförelser mellan landets kommuner möjlig. Trollhättans Stad har kompletterat lokalt med ett antal frågor som följer upp indikatorerna som är knutna till budgetens personalpolitiska mål. Generellt sett visar analysen av enkäten ett mycket gott resultat inom de flesta frågeområdena.
18 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Medianlön för de största yrkesgrupperna Kronor/mån 35 Median 213 Median 214 Median 215 Median 216 3 25 2 15 1 5 Undersköterska Förskollärare Barnskötare Ekonomibiträde Socialsekreterare Sjuksköterska Fritidspedagog Lärare tidigare Lärare senare Anläggningsarbetare Även i jämförelsen med andra kommuner står sig svaren väl. Enkäten är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som årligen ska genomföras på alla nivåer i stadens organisation. Kommunstyrelsen har fastställt två övergripande mål för personalpolitiken som följs upp genom ett antal frågor i enkäten: Ledarskapet och medarbetarskapet ska utvecklas så att förutsättningarna för Den Goda Arbetsplatsen kan förbättras Främjande och förebyggande arbetsmiljöinsatser ska bidra till en förbättrad hälsa för chefer och medarbetare. Nedan följer ett urval av svar från årets medarbetarenkät vilka svarar upp mot de indikatorer som är kopplade till målen och som anger graden av måluppfyllnad: 1. Ledarskapet: På frågan Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare anger 9 % betyget 3-5 på den 5-gradiga skalan, vilket är ett mycket gott resultat även om de är något sämre än för 2 år sedan och som visar betydelsen att fortsätta satsningen på ledarutveckling. 2. Ledarskap och styrning: 96 % av de anställda anger betyget 3-5 på frågan Jag är insatt i min arbetsplats mål vilket är en närmast anmärkningsvärd hög siffra. Resultatet är dessutom några procentenheter bättre än förra enkätundersökningen vilket tyder på att arbetet med att skapa delaktighet kring våra mål går i rätt riktning. 3. Ledarskap och styrning: Precis som vid föregående enkätundersökning visar årets enkät att vi till skillnad mot föregående punkt har en förbättringspotential i att följa upp våra mål. 87% anger att det görs på ett bra sätt men det är en stor andel, 28 %, som bara anger betyget 3 på denna frågan. 4. Ledarskap: 23 % anger betyget 1-2 på frågan Jag får tillräcklig återkoppling av min närmaste chef på hur jag utför mitt arbete. Feedback blir sannolikt ett fokusområde även 217 i uppföljningen av enkäten. 5. Arbetsmiljö och hälsa: 76 % anger betyget 3-5 på frågan Jag har en rimlig arbetsbelastning, vilket är en siffra som kan förbättras och framför allt behöver analyseras för att se vilka skillnader som finns mellan olika yrken och arbetsplatser. 6. Arbetsmiljö och hälsa: Resultatet från ovanstående punkt återspeglas även i resultatet från frågan Jag har balans mellan arbete och fritid, där 16 % anger betyget 1-2, vilket är ett svar som inte är helt tillfredsställande och som kräver vidare analys och åtgärder på de arbetsplatser där svaren sticker ut i negativ riktning. 7. Arbetsmiljö och hälsa: Ett svar som indikerar en god arbetsmiljö ur ett annat perspektiv är att 92 % av de anställda upplever att min roll och mina arbetsuppgifter är tydliga. Detta är en positiv grund för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. 8. Arbetsmiljö och hälsa: Ytterligare en positiv indikation är att 91 % upplever att jag för det mesta har möjlighet att uppfylla de krav som ställs på mig.
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 19 Ungefär hälften av de anställda väljer att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört med de som avgår före 65. Foto:
2 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Social hållbarhet ska sträva efter att vara en kommun där invånarna lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader. Trollhättan ska vara en kommun där människors lika värde står i centrum. Trollhätteborna känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Så lyder policyn för social hållbarhet i s Mål- och resursplan. Jämlikhet Det är naturligt med skillnader i ett samhälle. Men stora skillnader skapar ojämlikhet och leder till ökade hälsoklyftor. Även den sociala sammanhållningen och tryggheten blir sämre. I grunden handlar det om mänskliga rättig - heter, demokrati och rättvisa. I en stad där skillnader i livsvillkor och hälsa är små mår även de som har det bäst ännu bättre. I sådana samhällen är människor friskare, mer delaktiga och känner större tilllit till andra. Barn kan växa upp med möjligheter att förverkliga sina drömmar. När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott och hållbart samhälle. Det finns tydliga skillnader mellan grupper av Trollhättebor. Generellt har de med höga inkomster och lång utbildning bättre livsvillkor och hälsa jämfört med dem som har kortare utbildning och låga inkomster. Det betyder att livet påverkas av vilken utbildning, inkomst och typ av yrke en person har. Skillnaderna förstärks ännu mera mellan olika områden i staden. De med lång utbildning och hög inkomst bor ofta i andra områden än de med kort utbildning och låg inkomst. I Trollhättan är medellivslängden nu 83, för kvinnor och 79,7 för män. Den fortsätter att öka för både kvinnor och män, men det finns stora geografiska skillnader. Beroende på i vilken stadsdel man bor, varierar medellivslängd med sju år för män och fem år för kvinnor. För ett jämlikt Trollhättan Strategi för social hållbarhet Utgångspunkten för ett framgångsrikt arbete kring social hållbarhet är den befintliga organisationen och inställningen att frågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. En grupp med representanter från förvaltningarna arbetar övergripande med sociala hållbarhetsfrågor. En ny strategi och en Stadsgemensam handlingsplan har arbetats fram som stöd för arbetet ute i förvaltningarna. I handlingsplanen finns ett antal horisontella perspektiv, som på olika sätt ska genomsyra verksamheternas arbete. De horisontella perspektiven för social hållbarhet är: Folkhälsa, Jämställdhet, Inkludering/Integration, Skydd och säkerhet och Finskt förvaltningsområde. Resultat 216 Nedan redovisas ett urval av nyckeltal som påverkar befolkningens hälsa i kommunen: Sammanställning nyckeltal Jämlika och jämställda livsvillkor Kvinnor/ Män/ Totalt flickor pojkar Trend Andel med lågt socialt deltagande* 17 17 17 pos Antal inbrottsstölder i villa/radhus 52 - - neg Antal grannsamverkansområden 162 - - pos Antal trygghetsvandrare 123 45 68 pos Trygga och goda uppväxtvillkor Andel godkända i samtliga ämnen åk 9 72 71,8 72,2 pos Andel godkända i Idrott och hälsa åk 9 9,3 88,3 91,9 pos Andel simkunniga i åk 6 91 88 93 pos Livslångt lärande Andel med eftergymnasial utbildning (214) 36 42 32 pos Ökat arbetsdeltagande och egen försörjning (mars) Andel arbetslösa i åldrarna 2-64 år 1 9 11 pos Andel arbetslösa ungdomar 2-24 år 15 12 17 of Åldrande med livskvalitet Antal besökare på träffpunkterna 22 813 73% 27 % pos Goda levnadsvanor Andel fysiskt aktiva minst 3 min/dag* 67 64 7 of * Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16-84 år, värden presenteras som icke åldersstandardiserade 4-årsmedelvärden. Trenden avser totalsiffran jämfört med tidigare år och säger inget om ökade eller minskade skillnader mellan könen. Samverkan har avtal med norra Hälso- och sjukvårdsnämnden om samverkan och samfinansiering av utvecklingssatsningar. Det ska underlätta samarbete för bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsorådet, organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen, fördelar årligen utvecklingsmedel. Insatser under 216 med hjälp av bidrag från folkhälsorådet är: Aktiva Kronogården Cannabiskoordinator Jämställd sexuell hälsa Projekt INTRO Skolresan till förintelsen
Årsredovisning 215 Förvaltningsberättelse 21 Med stöd av Folkhälsorådet genomfördes under hösten en studieresa till Auschwitz för ett 2-tal elever från Trollhättans skolor (årskurs 8 9). Foto: Ulf Martinsson. Drogförebyggande arbete En drogvaneundersökning genomfördes bland elever i grundskolans år nio respektive gymnasiets år två. Resultatet i undersökningen visar att andelen elever som varken röker eller dricker alkohol har ökat. Andelen föräldrar som bjuder sina barn på alkohol har minskat. När det gäller narkotika är det svårare att dra allmänna slutsatser ur materialet, men generellt följer Trollhättan trenden i Sverige som helhet, där droganvändningen bland målgruppen generellt sett minska, men visar en ökning i vissa grupper. Drogvaneundersökningen finns att läsa i sin helhet på s hemsida. Brottsförebyggande arbete och polisen har sedan 21 en överenskommelse om det brottsförebyggande arbetet. Sedan 215 kompletterades med ett medborgarlöfte en ny modell som bygger på dialog och fokuserar på vad de som bor och verkar i ett område upplever som viktigast för att känna sig trygga och säkra. Mer än 5 Trollhättebor besvarade en webbbaserad enkät om trygghet och prioriterade områden för polisens och stadens gemensamma arbete för trygghet. I medborgarlöftet för 217 lovade polisen ökad polisiär närvaro och synlighet och att genomföra tre trygghetsronder samt att samverka kring området sexuellt våld. En kommun fri från våld Inom ramen för s jämställdhetsarbete pågår en satsning för att Trollhättan ska vara en kommun fri från våld. Med utgångspunkt i en genusförändrande ansats har ett intensivt arbete pågått med att förankra ett nytt våldspreventivt program med metoder och förhållningssätt. Demokrati Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har starkt samband med ohälsa. Enligt s styrande policys ska alla jobba för att: Stärka demokratin och öka medborgarnas insyn, inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen i allmänhet och i den kommunala verksamheten i synnerhet. Ungdomsdemokrati En Demokratidag genomfördes i form av Politikerutfrågning. Dagen samarrangerades med Trollhättans Ungdomsråd och samlade c:a 15 elever från grundskola och gymnasium. Ungdomsrådet medverkade också, tillsammans med fritidsgårdarnas referensgrupp i ett samråd kring den Fördjupade översiktsplanen för Knorren Hjulkvarnelund vilket resulterade i ett skriftligt yttrande från de deltagande ungdomarna.
22 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Genom att testa en elbil i verksamheten bidrar Hemvården Sjuntorp till målsättningen om att minska användningen av fossila drivmedel. Undersköterskan Lars Brag och gruppledaren Billy Gregner är nöjda med projektet. Foto: Joachim Nywall Ekologisk hållbarhet I den ekologiska hållbarhetsredovisningen redovisas delar av det miljöarbete som görs inom kommunstyrelse och övriga nämnder. Miljöpolicy Trollhättans stad ska arbeta för en ekologisk hållbar utveckling där kretsloppstänkande och god hushållning med resurser ska vara ledstjärnan. Vi bygger ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan där miljö och människors hälsa främjas. Det innebär att: Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. Verka för att ekosystemtjänster integreras i beslut där så är skäligt. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Sträva efter att bli bättre med särskilt fokus på att minska utsläpp av växthusgaser och miljö- och hälsofarliga ämnen. Ställa miljökrav på våra leverantörer, partners och oss själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete inom miljöområdet, såväl inom som utom. Trollhättans stads Miljöpolicy antogs i MRP 216-219. Handlingsplan för horisontella perspektiv Från och med 216 arbetar med en handlingsplan för social- och ekologisk hållbarhet som innehåller sex horisontella perspektiv, varav miljö är ett av perspektiven. Miljöarbetet är indelat i åtta olika aktiviteter som alla har en koppling till gällande Miljöpolicy. En stor del av arbetet är aktiviteter för att skydda och bevara, återställa, begränsa och hushålla med Trollhättans och därmed också med jordens resurser. Öka organisationens miljömedvetenhet Vatten- och avloppsplaneringen (VA-planering) syftar till att alla i kommunen ska ha tillgång till rent dricksvatten och att spillvatten tas om hand utan olägenheter för miljön eller människor. VA-planeringen ingår också i stadens övergripande arbete för att sjöar och vattendrag ska uppfylla god ekologisk och kemisk status. Under året har en VA-strategi med tillhörande handlingsplan antagits. I den finns 21 ställningstaganden som ska ge förutsättningar för en hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. Ett nytt vattenverk och dagvattenhantering är stora frågor som behöver hanteras. Miljöförvaltningen har arbetat med dagvattenhantering i samband med anläggning av större parkeringsytor. Upphandlingsavdelningen leder ett sortimentsråd med deltagare från olika förvaltningar som arbetar med att se till att det finns rätt produkter på sortimentslistan i gällande ramavtal. Sortimentet ska uppfylla organisationens behov och krav, varav miljökraven är en del. Information om att inköpen ska ske utifrån gällande avtal, avtalstrohet, pågår kontinuerligt. Energieffektivisering Av s totala energianvändning var 87 % förnybar. Omfördelning av energikostnader och omorganisation i koncernen har för s del förflyttat tyngdpunkten mot transporter och därmed mer fossil energi. Målet att 1 % energi ska vara förnybar 22 kvarstår. Koncernen har även ett gemensamt energieffektiviseringsmål, att effektivisera 25 % till 22, med utgångs-
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 23 Andel förnybar energi % 216 215 214 213 Tekniska nämnden 49 48 Utbildningsnämnden 89 92 98 98 Kultur/fritidsnämnden 97 97 97 98 Omsorgsnämnden 99 99 99 95 Arbetsmarknads och socialnämnden 83 8 81 74 Byggnads/trafiknämnden 1 1 99 99 Kommunstyrelsen 73 73 96 97 S:a 87 87 89 89 Utgångsläget 29 = 89 % I underlaget till tabellerna ingår förbrukning av drivmedel, samt el och värme för de fastigheter där innehar abonnemanget. Det innebär att även elförbrukningen för hyrda fastig heter kan ingå. punkt från 28. Omfördelning av energikostnaderna i koncernen medförde att det blev en stor minskning av energianvändning 214-215. Energianvändningen minskade med 3 % 216 vilket ligger i linje med att nå målet 25 % effektivisering 28-22. Energiförbrukning el och värme Gwh 35 3 25 2 15 1 5 212 7 1 25 1 Fjärrvärme Biobränsle El Olja 7 1 23 213 214 215 216 För biobränsle och olja baseras beräkningen på inköpta volymer. El och fjärrvärme avser förbrukning. Olja biobränsle och fjärrvärme har normalårskorrigerats. Den stora nedgången mellan 214-215 beror mestadels på nya hyresavtal med Trollhättan Tomt AB. Information och uppmaning om att släcka belysningen på kontor och arbetsplatser när ingen är där, har pågått och kommer även att fortsätta kommande år. Förhoppning är att beteendet kommer att överföras till andra elektriska apparater både på arbetsplatsen och hemma. En del åtgärder är gjorda där belysningen automatisk stängs av genom rörelsedetektorer. Det behövs instruktioner för all teknisk utrustning och rutiner för att spara energi i arbetsrum när man lämnar arbetsrummen dagtid. För att öka trygghetskänslan vid otrygga punkter såsom tunnlar och cykelvägar har belysning satts upp. Detta har bland annat resulterat i 34 stycken nya belysningspunkter 7 1 22 6 1 16 6 1 15 som placerats på Kanalbanken och vid Insikten. I Lantmannaparken samt på Kronostigen har belysningspunkter bytts ut och förbättrats på 42 punkter. I centrum har en hel del belysningsinsatser gjorts som exempel kan nämnas att armaturglas har rengjort, ljuskällorna i armaturerna längs gågatan och Olof Palmes gata är utbytta och markbelysning i Betty Backs park är uppsatt. De energieffektiviseringsmål som kommunen satt upp för den geografiska kommunen ligger i linje med Sveriges nationella mål, 2 % effektivisering från 28 till 22. Kommunal energi- och klimatrådgivare för allmänhet och företag är ett verktyg för att nå målet. Trollhättan har deltagit i två projekt för att effektivisera rådgivning och nå större målgrupper både för villaägare och företag. Minska matsvinnet De enheter som vid tillagning aktivt arbetat med att minska matsvinnet, bland annat genom att mäta maten som de olika avdelningarna tilldelats, har resulterat i att svinnet minskat med runt 3 % per portion. Mätningarna har även medfört att personalen i köken försöker hitta nya vägar för att ytterligare minska matsvinnet vid tillagningen. Öka andelen ekologiska/etiska livsmedel Inköp av ekologisk mat bidrar till att nå de nationella miljömålen. För första gången har maten som serverats i staden innehållit mer än 3 % ekologiska livsmedel. Det finns ett antal förskolor, skolor, servicehus och enheter inom särskild omsorg som behöver köpa in mer ekologiska livsmedel för att nå stadens mål. Centralköket lagar närmare 9 5 portioner varje dag varav 37 % av ingredienserna är ekologiska. Förvaltningarna har arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel och som hjälp finns en lista över vilka ekologiska produkter, som finns på de avtal där inköpen ska göras. Trollhättan är en Fairtrade City. Genom att köpa etiskt märkta produkter tar staden social hänsyn vid produktionen av varor som kommer från de allra fattigaste länderna. Andelen inköpta etiska livsmedel uppgick till 4,3 %. Målet att 95 % av allt inköpt kaffe skulle vara etiskt märkt, nåddes inte utan stannade på 74 %. Däremot var 99 % av de inköpta bananerna etiskt märkta. En lathund är framtagen som hjälp för att lätt kunna göra etiska val. Minska exponering och utsläpp Antalet ärenden gällande sanering av förorenad mark har ökat och flera områden har sanerats allt ifrån industriområden till sanering i samband med olika byggprojekt. Miljöförvaltningen granskar i sin tillsyn hantering och förvaring av kemikalier. I tillsynen bevakas även att farliga kemikalier ersätts med mindre miljö- och hälsoskadliga alternativ.
24 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse En strategi för en giftfri förskola, Vägen till en frisk förskola, är framtagen. Strategin ska öka kunskapen kring kemikaliers påverkan och vara ett stöd i arbetet mot målet att minska andelen miljöfarliga ämnen i barnens lärmiljö. Minska nedskräpning har som mål att nedskräpningen på allmänna platser ska minska. Information och olika aktiviteter har genomförts för att lyfta fram mängd och kostnad som nedskräpning medför. I genomsnitt är det åtta personer som dagligen plockar skräp. Det blir över 11 5 arbetstimmar och ungefär 21 6 kg skräp per år och då är inte tv-apparater, mopeddelar, diverse möbler, bildäck med. För att påverka nedskräpningen i centrum har 25 stycken nya papperskorgar satts upp. Papperskorgarna rymmer mycket skräp och är utformade så att fåglar inte ska kunna dra upp skräpet igen och har en askkopp längst upp. Dessutom har talande och spelande papperskorgar satts upp för att försöka öka engagemanget hos invånarna Förståelse för biologisk mångfald Naturinventering, för att lokalisera värdefulla miljöer för biologisk mångfald och förekomsten av skyddsvärda arter gjordes inför upprustning av badplatserna vid Phoenix och Munkeboviken. En ny Naturvårdsplan som redovisar större områden av betydelse för biologisk mångfald har antagits av kommunfullmäktige. Den är ett viktigt underlag vid planering och beslut som berör användningen av mark och vatten. Naturvårdsplanen är också en förutsättning för att kunna planera och prioritera naturvårdsinsatser. Minska användningen av fossila drivmedel Enligt Trollhättan Stads energimål ska den egna organisationen vara 1 % fri från fossila drivmedel år 22. För att nå målet har arbetet stegrats. En handlingsplan för fossilbränslefri fordonsflotta 22 har tagits fram. Inom ramen för det arbetet har en resvaneundersökning genomförts bland anställda i hemtjänsten, för att kartlägga vilka fordon som är lämpliga i hemtjänstens verksamhet. Det har gjorts test med HVO (Hydrogenated Vegetable Oil) som är ett förbart dieselbränsle. Resfria möten genom att använda telefon-, video- och skypemöten har genomförts på flera olika förvaltningar. Körda mil med egen bil i tjänsten har tillsammans med drivmedelsuppföljningen fått svara på hur omställningen till förnybara drivmedel och mer resurseffektiva möten går. Efter att under flera år stadigt ha minskat användningen av egen bil i tjänsten skedde ett trendbrott 216 och antalet mil med egen bil i tjänsten låg kvar på samma nivå som 215, 36 7 mil. Andelen förnybara bränslen i kommunens fordon har under de senaste fem åren varit på en pla- tånivå. Det är relativt hög andel förnybart fordonsbränsle för att vara en kommunal fordonspark, men om staden ska nå målen behövs ytterligare arbete. Energiförbrukning drivmedel Mwh 7 6 5 4 3 2 1 Etanol Bilersättning Biogas Diesel Bensin 115 399 2 39 2 159 885 212 213 65 336 2 28 2 192 834 2 264 2 342 793 77 853 214 215 216 Andel biobränsle uppgår till 32 %, (215, 32 %). Att renhållningens biogasfordon från och med 215 tillhör Trollhättans energi har medfört minskad andel biogas i kvarstående bestånd. Tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik har arbetet med att ta fram en kollektivtrafikplan påbörjats och planen är att göra en gemensam kollektivtrafikplan för Vänersborgs och Trollhättans kommuner. Det har hänt en hel del när det gäller cykel och cykling och här följer några exempel: En cykelvägvisningsplan togs fram där principerna för cykelvägvisning utmed huvudvägnätet för cykel i Trollhättans tätort beskrivs och samtidigt ökas trygghetsaspekten då orienterbarheten underlättas. Den första etappen av gång- och cykelväg mellan Trollhättan och Sjuntorp färdigställdes. Den nya gång- och cykelvägen längs Åkerssjövägen gör att det går att cykla från Drottningtorget till Innovatum och vidare söderut längs Åkerssjövägen. Den nya Olidebron, över trafikkanalen, förbinder den nya gång- och cykelvägen med fall- och slussområdet. Cykelbarometern vid Klaffbron är en mätstation där antalet cyklister som passerar registreras och den ger en möjlighet att följa trafikutvecklingen på ett av huvudstråken genom centrala Trollhättan. Cykelsommar riktades till barn 6-12 år. Aktiviteten bestod huvudsakligen av att barnen fick öva på en teknikbana för cykel men även trafikregler ingick i konceptet. Trollhättan stod värd för cykeltrafikantveckan där den lokala kretsen av Cykelfrämjandet arrangerade olika cykelturer till besöksmål i Trollhättan och grannkommunerna. Ett bra sätt att uppleva trevliga besöksmål på cykelavstånd. 32 352 5 328 1 511 2 167 327 1 65 2 163 Som en del i 1-årsfirandet stod Trollhättan värd för cykeltrafikantveckan, och under veckan fylldes staden med många glada pedaltrampare. Foto: Per Ivarsson
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 25
26 Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse Kvalitetsarbetet Nämnderna ska målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på kunder/brukare. Så lyder inledningen av Trollhättans Stads kvalitetspolicy. s verksamheter och tjänster har stor betydelse för våra medborgare och företag. För att åstadkomma bra verksamhet och service arbetas systematiskt med kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Basen i vårt övergripande kvalitetsarbete Förutom egna mätningar är det framförallt tre delar som utgör basen i vårt övergripande kvalitetsarbete: Öppna jämförelser, medborgarundersökning och kommunens kvalitet i korthet. Medborgarundersökningen Medborgarundersökningens resultat 216 består av tre delar: Kommuninvånarnas upplevelse av kommunen som en plats att bo och leva på, av s verksamheter och av inflytande på s beslut och verksamhet. Resultaten kan variera mellan och 1. Resultat under 4 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55. Resultat från 75 och högre tolkas som mycket nöjd. Svarsfrekvensen blev bara 38 % vilket gör att resultaten ska tolkas med viss försiktighet. Totalt har 136 kommuner genomfört undersökningen under 216. Det sammanfattande betyget för hur medborgarna bedömer Trollhättan som en plats att bo och leva på blev 61, vilket är något högre än genomsnittet. s verksamheter får betyget 59. Här ligger vi över genomsnittet, 54. Möjligheterna till inflytande bedöms lägre, 43, men vi ligger fortfarande över det genomsnittliga resultatet som blev 39. Öppna jämförelser Öppna jämförelser för socialtjänsten sätter fokus på att arbetet med brukarna sker med effektfulla metoder som har stöd i forskning och att samverkan mellan olika berörda offentliga verksamheter sker för att åstadkomma bästa möjliga stöd. Sedan resultaten i öppna jämförelser började följas 213 har det varit en stadig positiv utveckling I grundskolan når fler pojkar än flickor kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio och fler pojkar är behöriga till gymnasiet. Men flickorna har ett högre genomsnittligt meritvärde. I gymnasiet tar fler kvinnor än män examen inom tre år och får grundläggande behörighet till högskola och universitet. Inom två år efter gymnasiet är en större andel kvinnor än män etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. Det är ungefär lika många kvinnor och män som arbetar inom två år efter avslutad gymnasieutbildning. Det är fler kvinnor som studerar vidare inom två år. Jämförelsen av vård- och omsorg om äldre som avser brukares upplevelse av särskilt boende visar att våra resul- tat fortfarande ligger under rikets. Det som har förbättrats från föregående mätning är upplevelsen av måltiderna som en trevlig stund på dagen, att personalen har tillräckligt med tid, upplevelsen av bemötande, nöjdhet med aktiviteter, möjlighet att komma utomhus och att fler anger att de vet var de ska vända sig för att framföra synpunkter. Upplevelsen av bemötande och trygghet är ungefär lika mellan kvinnor och män. Andelen som trivs med sitt rum, de gemensamma utrymmena och utomhusmiljön runt boendet har minskat. Det är färre som upplever att de kan påverka vilka tider de får hjälp och att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål. Andelen nöjda med boendet som helhet har minskat. Det är fler kvinnor än män som är nöjda som helhet. Upplevelsen av hemtjänst som helhet och bemötandet från personalen är på samma nivå som riket. Äldre i Trollhättan är mer trygga att bo hemma med hemtjänst och känner förtroende för personalen än äldre generellt i riket. De är mindre nöjda med hur de får information om förändringar, möjlighet att framföra synpunkter och vilket genomslag dessa har samt möjligheten att påverka vilka tider personalen kommer i jämförelse med riket. Resultaten är mestadels desamma som vid föregående mätning. Kvinnorna är, i jämförelse med männen, mer nöjda avseende de flesta frågor. Kommunens Kvalitet i Korthet I undersökningen medverkar 25 andra kommuner. I resultaten jämförs kommunerna med varandra. Resultatet varierar och visar både på områden som är framgångsrika och områden som kan förbättras. Resultatet är bra när det gäller öppettider, information till medborgarna, väntetid, miljöarbete och inköp av ekologiska livsmedel. Serviceutbudet på särskilt boende, hemtjänst och LSS-boende ligger också väl till. Kostnader är lägre i förskola, grundskola och äldreomsorg. Områden som fortfarande är en stor utmaning är andelen förvärvsarbetande där kommunen kan bidra till resultatet men konjunktur och omvärld påverkar utbudet av arbete lokalt. Behov av ekonomiskt bistånd ligger högt. Resultat i grundskolan är lägre men det är stor skillnad mellan skolor samt gymnasieelever med examen inom fyra år. Servicemätning av telefon och e-post visar behov av förbättring. För att ge en enkel översiktlig bild är resultatet indelat i fyra grupper: Mörkgrön visar att Trollhättan tillhör kommunerna med bäst resultat. Ljusgrön visar att Trollhättan tillhör kommunerna med näst bäst resultat. Gul visar att Trollhättan tillhör kommunerna med näst sämst resultat. Röd visar att Trollhättan tillhör kommunerna med sämst resultat. Tom ruta innebär att området inte mätts.
Årsredovisning 216 Förvaltningsberättelse 27 Tillgänglighet Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar Andel som via telefon får direkt svar på en fråga Upplevelse av ett gott bemötande vid telefonkontakt Huvudbibliotekets öppethållande Simhallens öppethållande 215 216 Effektivitet 215 216 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan* Elevernas resultat i ÅK3 i Sv, och Ma Elever i ÅK6 med lägst betyg E Behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram Kostnad per betygspoäng i ÅK9* Återvinningscentralens öppethållande Väntetid för plats på särskilt boende Handläggningstid för att få ekonomiskt bistånd Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år Kostnad gymnasieskola (kr/elev)* Omsorgs- & serviceutbud inom särskilda boenden Trygghet Medborgarnas upplevda trygghet i kommunen Antal personal som besöker en äldre person med beviljad hemtjänst under 14 dagar Kommunen som samhällsutvecklare Andel förvärvsarbetare Invånare som någon gång fått ekonomiskt bistånd Antal nystartade företag 215 216 215 216 Kostnad per plats i kommunens särskilda boende* Andel som är nöjda med sitt särskilda boende Omsorgs & serviceutbud inom kommunal hemtjänst Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten* Andel som är nöjda med sin hemtjänst Omsorgs- & serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Ej återaktualiserade ungdomar, socialtjänsten *) Färgsättningen på dessa mått utgår från värderingen att låga kostnader är positivt. Ohälsotalet bland invånarna Andel miljöbilar i kommu nens organisation Återvinning av hushållsavfall Andel inköpta ekologiska livsmedel Medborgarnas upplevda nöjdhet med Trollhättan som en attraktiv plats att bo och leva på Information och delaktighet Kommunens webbinformation till medborgarna Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling (här mäts hur många vägar/ kanaler som medborgarna har möjlighet att påverka genom) Medborgarnas upplevda inflytande över kommunens verksamhet 215 216
28 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Nämndernas verksamhetsberättelser Nämndernas verksamhetsredogörelser finns samlade i en särskild handling. I den redogör nämnderna inför kommunfullmäktige för fullgörandet av det uppdrag som nämnden genom budgeten fått av kommunfullmäktige, d v s utnyttjandet av anslagna medel och verksamhetens omfattning och måluppfyllelse i förhållande till givna uppdrag. På efterföljande sidor finns en nämndsindelad redogörelse för s verksamhet sammanställd av ekonomikontoret. Kontoret har använt nämndernas redogörelser som underlag, men har också i samverkan eller samråd med förvaltningarna gjort en del kompletteringar. I tabellen nedan redovisas kostnader och intäkter per nämnd. Här framgår att utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och arbetsmarknads- och socialnämnden svarar för 92 % av verksamheten. Kommunstyrelsen finns bland de största nämnderna genom att den ansvarar för budgeten för de frivilliga skolformerna ersättningen till Kunskapsförbundet Väst. Två tredjedelar av styrelsens verksamhet finns genom ersättning till andra utförare inom områdena utbildning, kultur, fritid, kommunikationer och räddningstjänst. Nämndsredovisning Netto mkr Kostnad % Intäkt Netto % Kostn/inv kr Utbildningsnämnden 1 195 3 156 1 39 34 17 987 Kultur- och fritidsnämnden 175 4 28 147 5 2 547 Omsorgsnämnden 1 197 3 236 962 31 16 653 Arbetsmarknads- och socialnämnden 581 14 266 315 1 5 45 Byggnads- och trafiknämnden 12 3 27 93 3 1 619 Miljönämnden 13 5 7 13 Kommunstyrelsen 735 18 215 52 17 9 5 Summa nämndernas verksamhet 4 16 1 932 3 83 1 53 389 Omslutningen är rensad för interna intäkter på respektive nämnd, vilket innebär att kostnaden redovisas hos slutanvändarna. Bruttokostnader fördelade per nämnd verksamhetsområde Omsorg Arbetsmarknadsoch social Kultur- och fritid Byggnadsoch trafik Miljö Kommunstyrelse Utbildning Nettokostnader fördelade per nämnd verksamhetsområde Omsorg Arbetsmarknadsoch social Kultur- och fritid Byggnadsoch trafik Miljö Kommunstyrelse Utbildning Det nya stadsbiblioteket renoverades under året, en ombyggnation som kostade cirka 1 miljoner kronor. Foto: Per Ivarsson
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 29 s verksamhet Utbildningsnämnden............... 3 Kultur- och fritidsnämnden........... 34 Omsorgsnämnden................. 36 Arbetsmarknads- och socialnämnden... 4 Miljönämnden.................... 43 Byggnads- och trafiknämnden......... 44 Kommunstyrelsen.................. 46
3 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Utbildningsnämnden ORDFÖRANDE: MATS WIKING (S) Det har varit stora utmaningar under året då andelen nyanlända ökade kraftigt samtidigt har meritvärdena kraftigt förbättrats i årskurs 9. Nämndens ansvar är förskola, grundskola, skolformsövergripande verksamhet samt gemensam administration. Ekonomi Utbildningsnämnden redovisade -9,4 mkr högre kostnader än justerad budget, underskottet motsvarar -,9 % av nettobudgeten. En nedjustering av budgeten genomfördes i samband med delårsbokslutet -7,3 mkr då målgrupperna inom förskolan visade sig vara lägre än de antagna i budgeten. 4,4 mkr av nämndens totala underskott beror på att justeringen av målgrupp i förskolan blev för stor. Resultat mkr 216 215 214 Intäkter 155,9 128,8 116,8 Kostnader 1 194,7 1 118,2 1 64,4 Budgeterade skattemedel 1 29,4 994,4 952,9 Budgetutfall -9,4 +4,9 +5,3 Bruttoinvesteringar 3,5 5,6 11, Nettoinvesteringar 3,5 5,5 11, Nettokostnader mkr 216 Budg 215 214 Förskoleverksamhet och Barnomsorg 414,1 411,3 47,3 392,3 Grundskolan 585, 576,6 546,5 524,4 Skolformsövergripande 23,4 24,9 19,7 15,5 Lednings och stödverksamhet 16,2 16,5 15,9 15,5 Summa 1 38,8 129,4 989,4 947,6 Nämndens nettokostnader ökade med 5, %. En del av nettokostnadsökningen beror på volymökningen i målgruppen och löneökning i snitt på 3, %. Nämnden har fått stora statsbidragstillskott för att öka sin personal men även lärarlönelyftet som syftar till att öka statusen för läraryrket. Personalkostnaderna i grundskolan har ökat med 12 %. Statsbidrag har finansierat personalökningar genom lågstadiesatsningen i år F-3 men även satsningar på löneökningar genom karriärtjänster och lärarlönelyftet. Totalt har antalet tillsvidareanställda ökat med 69 årsarbetare i förvaltningen, många av dessa tjänster är direkt kopplade till andelen nyanlända. Följande tabell visar den del av volymutvecklingen som beror på förändrade målgrupper: Förändring 215-216 Nettokostnads- Målgrupps- % ökning förändring Förskola/fritidshem 1,7 % 1-5 år -1,4 % 6-12 år 6, % Grundskola inkl särskola 7, % 2,7 % Fritidshemmen har haft en stor målgruppsökning vilket bidragit till nämndens ökade kostnader. Resursfördelningsmodellen avseende förskola har ändrats då nämnden under flera år betalat ut mer ersättning till enheterna än den får i målgruppsersättning. Ändringen har inneburit att enheterna får lägre ersättning för barn inskrivna mellan 3-38 timmar per vecka. Trots förändringen har nämnden fördelat mer än budgeterat till enheterna -7,3 mkr. Vistelsetiden i förskolan har ökat jämfört med tidigare år till 32,1 timmar per vecka. Schematid per vecka förskola 1-5 år snitt per år Antal timmmar 32,2 32, 31,8 31,6 31,4 31,2 31, 3,8 3,6 3,4 Ökad sysselsättning och den ökade arbetspendlingen ses som orsaker till de ökade vistelsetiderna. Elever i grundskolan Antal 6 5 4 3 2 1 212 213 214 215 216 212 Antal friskoleelever Trollhättans elever i grundskolan årskurs 1-9. 765 778 782 Antal elever (kommunens egna) 4 615 4 699 4 944 5 225 213 214 215 216 5 58 Grundskolans kostnader var högre än budget, 8,4 mkr. De ökade kostnaderna är till stor del relaterade till den ökade andelen nyanlända elever. Gruppen elever i behov 792 815
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 31 TOPP har nu övergått från projekt till varaktig verksamhet. Det innebär att samtliga elever i år 8 och 9 förbereder arbetsplatsbesök inom näringsliv och offentlig verksamhet. Foto: av särskilt stöd har ökat för verksamheten vilket innebär ökade kostnader. När antalet elever ökar behöver även tillgången på hjälpmedel ses över. Till exempel har stora resurser använts till nya datorer, både för att byta ut befintliga men även nya för den utökade elevgruppen. Centralköket är en skolformsövergripande verksamhet som är intäktsfinansierad. Den lämnar överskott, 1,2 mkr. Antalet sålda portioner har ökat med 2,5 %. Livsmedelskostnaden per portion har ökat med 1,3 % och andelen ekologiska livsmedel har ökat från 31 % till 36 % jämfört med 215. Året som gått För att öka kompetensen och kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet har personer från lednings- och stödfunktioner fått möjlighet att bland annat gå SKL:s utbildning Leda för resultat. Under året har all ledningspersonal involverats i arbetet vilket lett till ett pedagogiskt bokslut. TOPP kallas projektet för samarbete mellan skola och arbetsliv där försöksverksamhet pågått under några år. Projektet avslutats nu för att övergå i stadigvarande verksamhet. TOPP innebär att samtliga elever i år 8 och 9 förbereder arbetsplatsbesök inom näringsliv och offentlig verksamhet. Företrädare för arbetsplatser ställer upp som faddrar och tar emot eleverna och deltar även i förberedelser och efterarbete. Förskola och fritidshem Efterfrågan på barnomsorg har minskat något. Inom förskolan har behovsandelen minskat med,5 % -enheter jämfört med 215 till 86,1 % samtidigt har den genomsnittliga schematiden ökat från 31,7 timmar per vecka till 32,1. Behovsandelen för fritidshemmen har ökat från 54,2 % till 56,2%. Förskola / fritidshem 216 215 214 Förskola (fsk) 1) 3 8 3 5 3 34 Fritidshem (fh) 1) 2 742 2 587 2 42 Nettokostn/barn, fsk kr 116 23 111 288 19 189 Nettokostn/barn, fh, kr 35 871 35 927 33 29 Pedagogisk omsorg 311 389 435 Nettokostn/barn, kr 85 131 82 79 9 625 1-5 åringar i förskola eller pedagogisk omsorg % 86,1 86,6 87,7 6-12 åringar fritidshem % 56,2 54,2 54, Antal inskrbarn/ ÅA FSK ² ) 4,2 4,3 4,6 1) Genomsnittligt antal inskrivna barn i kommunal och enskild regi. ² ) Årsarbetare i förskola. Grundskola Elever som kommit till Sverige de senaste fyra åren definieras av Skolverket som nyanlända. Måluppfyllelsen för gruppen nyanlända är fortsatt låg och det har sin förklaring i att många kommer in i skolsystemet i de senare årskurserna. I gruppen nyanlända finns även många i behov av särskilt stöd vilket ställer krav på resurser i verksamheten. Trots den höga andelen nyanlända har meritvärdena i årskurs 9 och även behörigheten till gymnasiet ökat markant. Meritvärdena i årskurs 9 är 222,7 vilket är det högst uppmätta i Trollhättan under 2 talet, det är dock fortfarande under genomsnittet i riket som uppgår till 224,1.
32 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Andel elever i åk 9 behöriga till gymmasieskolans yrkesprogram % 86 84 82 8 78 76 74 72 7 68 Det är lärarbrist i landet och det har inneburit att personalomsättningen har ökat även i Trollhättan. Varje lärarbyte medför en viss nystart som skadar kontinuiteten i elevens lärande. Stora insatser görs för att rekrytera nya medarbetare bland annat har en marknadsförare anställts och VFU coacher utsetts. VFU är den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen där det är viktigt att erbjuda goda villkor för studenterna så de kan tänka sig Trollhättans Stad som arbetsgivare när de är färdigutbildade. Elev- / barnutveckling Antal 1 8 6 4 81 78 78 212 213 214 215 216 Grundskola 216 215 214 Antal elever 1) 6 165 5 897 5 726 Nettokostnad/elev, kr 1) 78 826 77 684 74 753 Antal pedagoger per 1 elever 8,5 7,5 7,3 Andel elever i åk 9 med behörighet till yrkesprogram i gymnasiet % 2) 82,9 76,2 78 1) Genomsnitt av antal Trollhätteelever under året inklusive friskolor men exklusive särskola och förskoleklass. 2) Avser endast kommunala skolor. 76 83 6-15 år 1-5 år Måluppfyllelse De av kommunfullmäktige prioriterade målen är sju till antalet av dessa bedöms ett uppfyllt övriga sex mål bedöms delvis uppfyllda. Grundskola och förskola uppnår delvis sina mål. Ökad personalomsättning påverkar kontinuiteten för barn och elever vilket har en påverkan på måluppfyllelsen. Skolformsövergripande verksamhet har som mål att stödja huvudprocessen lärande, omsorg och fostran, det bedöms uppfyllt. Investeringar Av investeringsbudgetens 5, mkr har 3,5 mkr förbrukats.,3 mkr avsåg utrustning av nya förskoleavdelningar men förseningar har gjort att utbyggnaden inte genomförts i den takt man tidigare aviserat. Framtid Förvaltningen står inför fortsatta utmaningar när det gäller att öka måluppfyllelsen hos nyanlända elever genom adekvat elevstöd. För att stå bättre rustade har bland annat studiehandledare utbildats i ett samarbete med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola. Stora delar av delar av detta arbete är finansierat genom bidrag från Skolverket. Beslut har tagits om att genomföra en ny organisation på förvaltningen där organisationen ska övergå till två verksamhetsdelar. Förskola och pedagogisk omsorg blir en del medan grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola blir en del. Verksamhetschefer är tillsatta och organisationen ska börja gälla den 1 juni 217. Ytterligare en omorganisation berör utbildningsförvaltningen. Måltids- och lokalvårdspersonal kommer att tillhöra den nya serviceförvaltningen under kommunstyrelsen, även den ska börja gälla den 1 juni 217. Elevantalet i de centrala delarna har ökat vilket lett till att lokalerna inte räcker till. För att kunna samutnyttja lokaler planeras för Hjortmosseskolans elever att få tillgång till skollokaler i anslutning till Magnus Åbergsgymnasiets musikestetiska program. Hjortmosseskolan har idag musikprofil och samutnyttjandet av lokaler innebär ett bättre resursutnyttjande. Under många år har förvaltningens personal använt programmet First class i sina datorer. Arbetet med att gå över till Itslearning har påbörjats och det innebär att många datorer behöver bytas ut för att uppfylla system - kraven. 2 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 Elevutveckling 214-216 utfall och 217-223 prognos I augusti slog Hörngatans förskola upp dörrarna till sin verksamhet i centrala Trollhättan. Foto: Elin Sjöberg.
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 33
34 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Kultur- och fritidsnämnden ORDFÖRANDE: CARINA LORENTZON (S) Trollhättan Stads 1-års jubileum har med planering och genomförande i samarbete med förvaltningar och externa parter genomsyrat verksamheten. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att se till att invånarna erbjuds en positiv kultur- och fritidsverksamhet av god kvalitet. Ekonomi Kultur- och fritidsnämndens kostnader har varit,7 mkr lägre än budget. Nettokostnadsökningen jämfört med 215 var 3,9 %. Kostnadsökningarna består bland annat av kostnader i samband med renoveringen av huvudbiblioteket och Innovatumhallen som tagits i bruk. Resultat mkr 216 215 214 Intäkter 27,6 22,8 21,4 Kostnader 174,6 164,4 154,1 Budgeterade skattemedel 147,8 143,2 133,1 Budgetutfall +,7 +1,6 +,5 Bruttoinvesteringar 28,8 16,4 25,7 Nettoinvesteringar 28,8 16,4 25, Nettokostnader mkr 216 Budg 215 214 Kulturverksamhet 68,1 67, 65, 62,3 Fritidsverksamhet 57,7 58,7 55,1 5, Föreningsstöd 15,5 15,9 15,3 14,8 Lednings och stödverksamhet 5,8 6,2 6,2 5,5 Summa 147,1 147,8 141,6 132,6 Kulturverksamhetens högre kostnader är kopplade till renoveringen av huvudbiblioteket och även ökade personalkostnader på N3. Fritidsverksamhetens lägre kostnader beror till största delen på att fritidsgården Lexington hölls stängd strax över två månader men även lägre personalkostnader i andra delar av verksamheten. Fritidsanläggningarna hade högre beläggning vilket gav ökade intäkter som bidrog till budgetöverskottet. Förseningen av byggnationen av Innovatumhallen innebar att den inte togs i drift vid årsskiftet vilket gav budgetöverskott i föreningsstödsverksamheten. men även näringslivet har bidragit som sponsorer. Jubileumsprogram har funnits på flera områden där det har erbjudits utställningar, föreläsningar, idrottsgala, bal och födelsedagskalas med föreningsmässa. Under Trollhättans Street Art Festival bjöds internationellt erkända konstnärer in för att måla på fasader i centrala Trollhättan. Vernissagen anordnades som en promenad med streetdance uppfört av N3. Konsthallen anordnade jubileumsutställning, 1 år genom 1 bilder, där varje bild representerar någon del ur Trollhättans 1 år. Arbetet med social hållbarhet har fortsatt varit en viktig del i förvaltningens arbete. Ett exempel på detta arbete är med Klubb Kul som bedrivs på Kronan och Sylte. Verksamheten är för barn i åldrarna 6-12 år som är nyanlända eller som inte annars skulle haft plats på fritidshem. För att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta personer har flera anläggningar anpassats. Bland annat har huvudbiblioteket fått ett taktilt ledstråk mellan entré och kundtjänst. I Slättbergshallen har en no fall sele installerats som även konståkningsföreningen använder. Kostnadsfria sommaraktiviteter för barn har kunnat genomföras genom statsbidragsfinansiering. Bland annat har det erbjudits extra sommaröppet på fritidsgårdar och ledarledd parklek i sex olika stadsdelar. Det har även gett unga möjligheter till sommarjobb. Efter minskning av antalet bad i Sjuntorpsbadet under 215 har kurvan vänt. Ökningen som skett beror framför allt på fler skolbad. Antal bad Sjuntorps simhall Antal 32 3 28 26 24 22 2 18 16 212 213 214 215 216 Året som gått Arbetet med firandet av Trollhättan 1 år har pågått under hela året. De kommunala bolagen är medarrangörer
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 35 Jubileumsbalen den 12 mars i NOVA-arena blev en mäktig och minnesvärd afton för de 2 närvarande. N3:s symfoniorkester, under ledning av Ulf Wadenbrant med gästartister som exempelvis Robert Wells, stod för underhållningen. Foto: Rune Andersson Antal besökare på fritidsgårdarna Antal 2 1 5 1 5 212 213 214 215 216 Besöksantalet på fritidsgårdarna fortsätter att öka och allt fler nyanlända och ensamkommande ungdomar söker sig till verksamheten. En välbehövlig personalförstärkning kommer att vara möjlig under 217, då extra medel beviljats från Länsstyrelsen för två fritidsledartjänster. Måluppfyllelse Kultur- och fritidsnämnden har från fullmäktige nio prioriterade mål, av dem bedöms fyra helt uppfyllda medan fem bedöms vara delvis uppfyllda. Kulturverksamheten har tre mål som bedöms delvis uppfyllda medan fritidsverksamhetens tre mål uppnås. Av föreningsstöds tre mål uppnås två delvis medan ett uppnås helt. Målen avser att verksamheterna ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor, stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling och slutligen att stimulera och medverka för ökad delaktighet och inflytande Investeringar Det största objektet har varit renoveringen av huvudbiblioteket som pågick under åtta månader. Barnavdelningen har utökats med ett barnrum med pentry och koja för de små. Ett scenrum har byggts för olika arrangemang och det har försetts med hörslinga. Ett internationellt torg med litteratur för andra språkgrupper än svenska har fått utökat utrymme och på barnavdelningen har utländsk barnlitteratur flyttats fram och synliggjorts mer. Utbyggnaden av badplatserna vid Öresjö har fortsatt enligt plan med nya toaletter, kiosk vid stora badplatsen och nya bryggor vid lilla badplatsen, med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Nettoinvesteringar mkr Budg Red Avv Renovering Huvudbiblioteket 1,3 1,4 -,1 Kylanläggning Slättbergshallen 5,5 4,6,9 Öresjö Etapp 1 1,6-1,6 Öresjö Etapp 2 5,5 3,2 2,3 Skateboardpark 2,8 3,6 -,9 Gym Slättbergshallen 1, 1,7 -,7 Övrigt 4,1 3,7,4 Summa 29,1 28,8,3 Framtid De många aktiviteterna under jubileumsåret 216 har gett en ökad förväntansbild inför 217. Några evenemang som introducerades återkommer. Exempel på det är Trollywood animation festival, Trollhättans idrottsgala och Trollhättan jazz & blues. Många nyanlända har kommit till Trollhättan och behov av en mångspråksbiblotekarie har identifierats för att utveckla arbetet med lässtimulerande åtgärder för nyanlända. Länsstyrelsen har beviljat medel för tillsättandet av en ny tjänst på Kronan med uppdrag att arbeta med läsfrämjande insatser. Hjortmossen fritidsgård har flyttat till nya lokaler vid årsskiftet. Förhoppningen är att de nya mer ändamålsenliga lokalerna ska locka fler ungdomar med varierande intressen och bakgrund till verksamheten och på det sättet främja både integration och jämställdhet.
36 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Omsorgsnämnden ORDFÖRANDE: ANN-CHRISTIN HOLGERSSON (S) Statliga stimulansmedel har möjliggjort ökad kontinuitet, trygghet och individuella aktiviteter för de boende. Ekonomiskt blev utfallet negativt, bland annat beroende på ökade kostnader för enheterna. Nämnden ansvarar för stöd till äldre och handikappade, hälso- och sjukvård, samt omsorger till funktionsnedsatta. Ekonomi Nämnden redovisar 5,4 mkr högre kostnader än budget. I löpande priser innebär det en ökning med 6,4 %. Underskottet är framförallt hänförligt till enheterna. Orsaker som lyfts fram är svårigheten att nyttja övertalig tid för personer som gått upp till heltid samt ökad vårdtyngd. Som en konsekvens av det förbättrade arbetsmarknadsläget har det också blivit svårare att rekrytera personal vilket inneburit mer övertid och ökade kostnader för bemanningsföretag. Resultat mkr 216 215 214 Intäkter 235,7 27,3 272,3 Kostnader 1 197,5 1 174,2 1 131,7 Budgeterade skattemedel 956,3 911,8 86,1 Budgetutfall -5,4 8,,7 Bruttoinvesteringar 6,7 4,1 6,4 Nettoinvesteringar 6,7 4,1 6,4 Nettokostnader mkr 216 Budg 215 214 Vård och omsorg 635,9 632,7 61,2 566,6 Omsorg för funktionsnedsatta 254,8 253,2 235,9 226,2 Social psykiatri 53,9 54,9 51,7 54, Lednings och stödverksamhet 17,1 15,5 15,1 12,5 Summa 961,8 956,3 93,9 859,4 Vård och omsorg redovisar 3,2 mkr högre kostnader än budget. Nämndsanslagen redovisar överskott på,9 mkr. Budgetförstärkningar till rehab och demensplatser har inte använts fullt ut. Tillfälliga statsbidrag har också förbättrat resultatet. För utskrivningsklara överskreds dock budgeten. Läget förbättrades emellertid efter sommaren. Demografisk förändring Antal 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Förändringarna i demografin innebar endast en måttlig ökning av målgruppen. Efterfrågan på hemtjänsttimmar har legat stabilt. Antal timmar hemtjänst Antal timmar 1 8 6 4 2 Enheterna redovisar ett resultat på minus 4,6 mkr. Tkr 8 6 4 2 2 4 6 8 1 12 95 - år 9-94 år 85-89 år 8-84 år 95 93 99 11 124 444 457 489 483 454 977 956 983 941 949 1 381 1 399 1 425 1 419 1 418 212 213 214 215 212 213 214 215 Ack-budgetavvikelse, ÄHO-enheter 216 Hemtjänst, total SoL timmar Del HSL tim 216 Ack utfall 215 Ack utfall 216 Riktv-sem.korr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 13 I underlaget till diagrammen ingår samtliga enheter, total budgetomslutning 668 mkr.
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 37 Daglig Verksamhet flyttade ut höstmarknaden från Dannebacken, slog på stort och visade upp sig i Folkets Hus Kulturhuset det kom över 5 besökare. Det känns fantastiskt roligt eftersom vi inte har fått visa upp vår verksamhet på det här sättet förut, säger utvecklingsledare Angelica Strandberg. Foto: Per Ivarsson Underskotten är framförallt hänförliga till hemvård och sjukvård. Åtgärder har vidtagits och den negativa utvecklingen kunde brytas efter sommaren. Men det är för tidigt att tala om en vändning. Det finns stora skillnader i resultat mellan olika områden. Vård och omsorg 216 215 214 Antal vårdtagare tot 1) 1 994 2 4 2 26 Kostnad per vårdtagare netto tkr 319 299 28 Antal ärenden hemtjänst 1 52 1 511 1 544 Kostnad per ärende netto tkr 165 15 136 Andel brukare som är nöjda med hemvård 9 89 88 Antal i gruppboende 443 444 445 Kostnad per plats netto tkr 1) 514 52 467 Andel brukare som är nöjda med gruppboende 68 72 72 Antal i korttid/rehab 49 49 49 Antal rapporterade fallolyckor 2 816 2 643 Antal avvikelser läkemedel 1 196 1 52 Antal bedömda Lex Maria 6 Antal bedömda Lex Sara 4 28 25 1) Antalet vårdtagare definieras som antal i gruppbostadsplatser/ korttidsplatser samt antal hemvårdsärenden. Omsorger för funktionshindrade redovisar 1,6 mkr högre kostnader än budget. Nämndsanslaget redovisar ett överskott på 2, mkr. Kostnaden för köpta platser inom LSS minskade betydligt. Samtidigt har det inte gått att tillgodose behovet av platser i egna boenden, vilket inneburit sanktionsavgifter. Inom anslaget för personlig assistans där det i fjol redovisades stora överskott försämrades resultatet kraftigt. Nettokostnaderna ökade med 16,2 mkr 32 %. Volymen timmar enligt LSS utan ersättning från försäkringskassan ökade stadigt och om nuvarande nivåer kvarstår, finns risk för betydligt större underskott 217. Timmar personlig ass enligt LSS Timmar 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 212 213 214 215 Personlig assistans enligt LSS är ett kommunalt ansvar. 216
38 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Ack-budgetavvikelse, OFF-enheter tkr 2 1 1 2 3 4 5 6 7 Enheterna redovisar ett resultat på minus 3,9 mkr. Ack utfall 215 Ack utfall 216 Riktv-sem.korr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 13 I underlaget till diagrammen ingår samtliga enheter total budgetomslutning 299 mkr. Inflyttning av brukare med stora behov är främsta orsakerna till budgetöverskridandet. Funktionsnedsatta 216 215 214 Antal gruppbostäder vuxna 126 126 126 Kostnad plats i egna boenden, tkr 777 744 752 Antal i sysselsättning 236 239 237 Kostnad/plats, tkr 124 119 117 Antal ärenden personlig assistent 132 123 Kostnad brukare, tkr 395 39 369 Antal bedömda Lex Maria Antal bedömda Lex Sara 5 4 7 Socialpsykiatrin redovisar 1, mkr lägre kostnader än budget. Målmedvetet arbete med schemaläggning efter brukarens beslut, har gett positivt resultat. Socialpsykiatri 216 215 214 Antal grupp-/serviceboende 61 Kostnad plats i egna boenden, tkr 467 Antal personer med boendestöd 129 Kostnad brukare, tkr 143 Socialpsykiatri särredovisas först från och med 216. Året som gått Ett nytt planeringssystem, infördes inom hemtjänsten och boendestödet. Meningen är att utifrån brukarens behov förbättra resursinsatserna. För att tillvarata övertalig tid vid rätten till heltid har pooler inrättats och även två schemacontroller anställts. Poolerna har inneburit att kostnaderna för timanställda minskat. Personalresurser har avsatts för att kartlägga behovet av välfärdsteknik inom samtliga verksamhetsområden. Ett Pilotprojekt kring välfärdsteknik har också påbörjats. IBIC individens behov i centrum, är en modell framtagen av socialstyrelsen som införts i hela organisationen, för att säkerställa en systematisk och strukturerad handläggning och dokumentation. Vård och omsorg En ny hälso- och sjukvårdsorganisation har inrättats. Förändringen innebär en samlad organisation för all legitimerad personal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysikterapeuter. Utökade tjänster genom stimulansmedel har medfört ökad kontinuitet, trygghet och individuella aktiviteter för de boende. Beslut har tagits om att påbörja projektering för Blåvingen 2. Det nya boendet kommer att omfatta 45 platser. Ytterligare en dagverksamhet för personer med demenssjukdom öppnades på Stavregården. Analogalarm har bytts till digitalalarm för över 1 brukare. Inom vissa avdelningar på NÄL, har förbud införts mot överbeläggningar som en följd av vitesföreläggande från Arbetsmiljöverket. Dessutom har vissa platser stängts på grund av personalbrist. Det kommer förmodligen även fortsättningsvis, innebära ett högt tryck vad gäller att erbjuda utskrivningsklara plats inom korttidsboende. En utbildning där 4 vårdbiträden valideras till undersköterskor genomfördes av kunskapsförbundet. Omsorger för funktionsnedsatta Sju personer har gått från LSS beslut till trygghetsanställning och tio externa praktikplatser har kunnat tillsättas inom ramen för daglig verksamhet. Projektering påbörjades för en ny gruppbostad med inriktning mot neuropsykiatriska funktionshinder. Boendet väntas vara igång andra halvåret 217. Vid årsskiftet stod 16 personer i kö till boende. En boendekoordinator tillsattes vilket möjliggjort en förnyad dialog kring uppdrag och arbetssätt i gruppboenden. Det väntas leda till att fler kan flytta vidare till träningslägenhet med stöd.
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 39 Theres Karlsson och Lisbeth Svanström inspekterar de digitala trygghetslarmen som ersatte samtliga analoga larm under året. Foto: Per Ivarsson Socialpsykiatrin En ny träffpunkt startades. Två kvällar per vecka finns personal på plats för att ta emot brukare. Verksamheten har varit mycket välbesökt. En inventering har gjorts av alla brukare. Av 18 personer svarade 25 % att de ville ha en regelbunden meningsfull sysselsättning. Hittills har 12 personer fått hjälp att komma igång med någon form av sysselsättning. Måluppfyllelse Ett av nio prioriterade mål är helt uppfyllt och fem är delvis uppfyllda. Omsorg för funktionsnedsatta och socialpsykiatrin är nära att uppnå sina mål vad gäller brukarnas delaktigt. Längst från målet är vård och omsorg. När det gäller sysselsättning, arbete och fritid, varierar måluppfyllelsen. Omsorg för funktionshindrade har nått upp till målet. Resultatet är sämre inom gruppboenden för vård och omsorg. Satsningen på ökad bemanning innebär dock en fortsatt utveckling av sociala aktiviteter för de boende. Socialpsykiatrin har långt kvar till att kunna erbjuda regelbunden sysselsättning för de brukare som så önskar. För att uppnå målsättningarna kring barnperspektivet inom socialpsykiatrin och funktionsnedsatta återstår en del arbete med rutiner och utbildning. Målet för god boendemiljö i särskilt boende är långt i från uppfyllt. Brukarna är inte nöjda med sina rum, gemensamhetsutrymmena eller utomhusmiljön. Insatser behövs i form av om- och nybyggnation. Framtid Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 3 % mellan 21 och 25. Bland annat fler gruppbostäder kommer behövas. Men även utbyggnaden av välfärdstekniken kommer att vara en nyckelfråga. Budgetläget 217 visar på flera utmaningar. Resursfördelningen inom hemtjänsten kommer att behöva ses över då ersättningsnivåerna är för låga i förhållande till uppdraget. Tilltagande personalomsättning har lett till ökade kostnader för övertid och bemanningsföretag. Personalförsörjningen kommer därför vara ett mycket viktigt fokusområde framöver. Kostnadsökningar inom LSS under senare delen av året beroende av minskade intäkter från försäkringskassan, samt en ökning av personer med personlig assistans enligt LSS innebär stor risk för en högre kostnadsnivå 217.
4 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Arbetsmarknads- och socialnämnden ORDFÖRANDE: LARS-GUNNAR ANDERSSON (S) Lägre arbetslöshet, samt ökade insatser för målgruppen, har bidragit till att försörjningsstödet minskat under 216. Nämnden ansvarar för individ och familjeomsorg, arbetsmarknad/sysselsättning samt integrationsverksamhet och konsumentvägledning. Ekonomi Nämnden redovisar,6 mkr högre kostnader än budget. Netto ökade kostnaderna med 1,1 %. Inräknat verksamheterna för ensamkommande barn som finansieras med statsbidrag ökade bruttoomslutningen med 26 %. Undantaget tillfälliga överskott för ensamkommande barn och tidsförskjutningar i projekt blir det underliggande resultatet - 11, mkr. Det beror på ökade kostnader för institutionsplaceringar. Under årets sista månader minskade kostnaderna för institutionsplaceringar och om effekten håller i sig kommer det ha en gynnsam inverkan på 217. Positivt är också att försörjningsstödet minskade för tredje året i rad. Resultat mkr 216 215 214 Intäkter 265,9 149, 11,3 Kostnader 58,6 46,3 413,2 Budgeterade skattemedel 314,2 31,4 298,7 Budgetutfall -,6-1, -4,1 Bruttoinvesteringar,4 1,5 1,4 Nettoinvesteringar,4 1,5 1,4 Nettokostnader mkr 216 Budg 215 214 Arbetsmarknad/ integration 44,7 48,2 41,9 43,7 Socialtjänst 25,6 246,4 249,7 241,2 Konsumentvägledning 2,1 2,2 2, 1,9 Lednings- och stödverksamhet 17,4 17,4 17,6 16,1 Summa 314,7 314,2 311,3 32,8 Arbetsmarknad och sysselsättning omsatte 119 mkr, vilket är en ökning med 18 %, 11,7 mkr har används av integrationsfonden för ökades satsningar på flyktingar. Socialtjänsten redovisar underskott, -4,2 mkr. Undantaget de tillfälliga överskottet för ensamkommande barn blir det underliggande resultatet -1,7 mkr. Försörjningsstödet minskade för tredje året i rad, 86,7 mkr betalades ut vilket är 7,3 % lägre än 215. Bruttokostnadsutveckling arbetsmarknad / sysselsättning mkr 12 1 8 6 4 2 Nettokostnadsutveckling Socialtjänst mkr 3 25 2 15 1 5 Nettokostnaderna för institutionsplaceringar ökade med 26 % till 3,4 mkr. Placeringarna minskade dock de sista månaderna både för vuxna, barn och familj. För vuxna är tillgången på lägenheter helt avgörande för att bedriva vård på hemmaplan. Under hösten kunde Eidar erbjuda fler lägenheter. kr 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kommunal finansiering 55 57 Familjehem Institutionsvård Övr. nettokostnader Extern finansiering 212 213 214 215 212 213 214 215 Försörjningsstöd 212 213 214 215 Öppenvårdsinsatser 216 216 Placeringskostnader institutionsplaceringar brutto 58 36 38 42 Beroendestöd 62 4 Familjestöd exkl EKB 77 42 Budget 216
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 41 Året som gått Den totala arbetslösheten var vid årets slut 11,8% vilket är 1,2 % lägre än i fjol. Arbetslösheten är högre än i riket. Men tendensen är att skillnaden minskar. En omsvängning har skett från praktik/arbetsträningsplatser till fler insatser med olika typer av anställningar. De nya åtgärderna riksdagen beslutade om inriktade mot traineejobb, utbildningskontrakt och extra tjänster har fått ett positivt genomslag. Under november avslutades det första traineeprojektet med 14 ungdomar där nästan alla sedan fick arbete. Arbetsmarknad/sysselsättning 216 215 214 Antalet öppet arbetslösa 1 235 1 485 1 692 Antalet personer med insatser i kommunal regi 1 254 1 341 1 562 Andel arbetslösa % 1) i Trollhättan 11,8 13, 14,1 varav ungdomar 2,2 21,6 25,5 i Riket 7,8 8, 8,1 Uppgifterna om antalet arbetslösa avser årsskiftet. 1) Andel av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år, utanför ordinarie arbetskraft i december. Minskad arbetslöshet, samt ökade insatser för målgruppen har bidragit positivt till försörjningsstödets utveckling. Försörjningsstödet minskar i de grupper som står nära arbetsmarknaden. Bidragstagare som står långt från arbetsmarknaden tenderar istället att öka. För att ta hand om de 2 ensamkommande barn som nämnden ansvar för finns 6 permanenta hem för vård och boende och en snabbt växande stödverksamhet. Måluppfyllelse Måluppfyllelse redovisas i sex av åtta prioriterade mål. Personalvakanser inom Konsument har gjort att målet för informationsinsatser inte har nåtts. Av alla nyanlända som läst svenska för invandrare (SFI) har 48 % godkända betyg. Vilket är en försämring jämfört med tidigare år och gör att målet inte är uppfyllt. I följande avsnitt ges exempel på åtgärder som istället bidragit till måluppfyllelsen. Det förebyggande arbetet har varit fortsatt prioriterat Nya insatser har tagits fram för nya målgrupper, såsom nyanlända familjer och ensamkommande barn. Anhörigstödet ökade i omfattning och möten har skett regelbundet med frivilligorganisationer. Pilen startade ett nätverk med primärvården. Flera stadsövergripande förebyggande projekt har permanentats, såsom Cannabis- och koordinator för sociala insatsgruppen (SIG). Genom aktiv metodutveckling och systematisk uppföljning av köpt vård klaras i hög grad att ge insatser med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Institutionsvård är dock ibland nödvändig utifrån det skydd som en sådan placering innebär. Tillsättandet av en nybesöksgrupp specialiserad att bedöma rätten till bistånd har bidragit till minskningen av försörjningsstödet. Av 173 kontakter var det bara 291 som öppnades som nya ärenden. Övriga handläggare har kunnat fokusera på att träffa de sökande och hjälpa dem mot målet om egen självförsörjning. Integration 216 215 214 Bruttokostnad, mkr 42,3 3,5 28,4 Antal mottagna flyktingar 486 357 445 SFI studerande som uppnått godkänd nivå inom respektive spår 48 7 61 Totalt togs 486 flyktingar med uppehållstillstånd emot. Att många frivilligt väljer att bosätta sig i Trollhättan innebär en utmaning att hitta bostäder.
42 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Resursforum öppnar verksamheten Rådgivning Oscar, dit ungdomar och föräldrar kan komma för att få råd, tips och stöd kring frågor om alkohol och droger. Rådgivningen är öppen varje tisdag mellan 17 2, och vid det första besöket har man rätt att vara anonym. Foto: Per Ivarsson Framtid Utmaningen blir att med begränsade resurser möta de ökade behov som syns i samhället. Vikten av att utveckla det förebyggande arbetet och därigenom långsiktigt nå positiva samhällsekonomiska effekter är fortsatt stor. Att många invandrare väljer att bosätta sig i Trollhättan innebär nya möjligheter men är också en utmaning. Behovet av bostäder måste kunna tillgodoses och integrationen kommer vara fortsatt i fokus. Hög personalomsättning ställer stora krav på chefer och medarbetare. En nyckelfråga är att rekrytera och behålla erfaren och kompetent personal. Minskande statsbidragsersättningarna för ensamkommande barn kommer innebära att verksamheten behöver ställa om från hem för vård eller boende (HVB-hem) till familjehem eller stödboende. I nämndens ram inför 217 har försörjningsstödet sänks med 5 mkr. Försörjningsstödets utveckling är svårbedömd. Bedömningen om minskad arbetslöshet bidrar positivt samtidigt som en trolig målgruppsökning är att vänta. Socialtjänst 216 215 214 Försörjningsstöd Utbetalt försörjningsstöd brutto, mkr 86,9 93,7 96,3 Förändring % -7,3-2,7-3,5 Andel bidragstagare i % av befolkningen som någon gång under året uppburit försörjningsstöd 7,5 7,9 8,4 Antalet öppet arbetslösa 31/12 1 235 1 485 1 692 Antal bidragshushåll, snitt 1 7 1 135 1 192 Kostnad per hushåll, tkr årssnitt 86,3 82,6 8,8 Familjestöd och beroendeproblematik Pågående ärenden -barn och ungdom 441 424 354 -vuxen 222 26 191 -ensamkommande barn 22 92 32 Barn/ungdom Mkr institution brutto 19,1 11,9 1,5 Vårddygnskostnad kr 4 482 3 893 3 975 Mkr familjehem brutto 33,8 32,6 32, Vårddygnskostnad kr 1 169 792 911 Vuxen Mkr institution brutto 13, 13,8 12,7 Vårddygnskostnad kr 2 122 2 292 2 23 Mkr förebyggande öppenvård 9,7 1,6 1,4 Mkr strukturerad öppenvård 25,3 23,6 23,
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 43 Miljönämnden ORDFÖRANDE: ANN-CHRISTINE TORNEBJER TORSLID (S) Trots ett ansträngt personalläge har tillsynen under året kunnat genomföras enligt plan. Nämnden ansvarar för tillsyn och strategiskt förebyggande arbete rörande avlopp, industrier, jordbruk, naturvård, miljö i bostäder, skolor och förskolor. Ekonomi Nämnden visar överskott om,3 mkr. Det beror på vakanta tjänster. Ekonomi Nämnden redovisar,3 mkr lägre kostnader än budgeterat. Överskottet beror på att två föräldraledigheter inte varit ersatta under hösten. Resultat mkr 216 215 214 Intäkter 5,2 5,2 5,3 Kostnader 12,7 12,5 12,5 Budgeterade skattemedel 7,8 7,7 7,5 Budgetutfall +,3 +,4 +,3 Bruttoinvesteringar,,, Nettoinvesteringar,,, Sjukskrivningar, samt högre arbetsinsatser på grund av ökat bebyggande i statsmiljö, har dock inneburit att resurser fått styras om. Inventering av avlopp och tillsyn av mindre anläggningar som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga har fått prioriteras ner. Framtid Efterhand som bebyggelsen i Trollhättan förtätas kommer efterfrågan på nämndens arbetsinsatser öka. Att förstärka de gröna områdena kommer bli en allt viktigare del av samhällsplaneringen. Nettokostnader mkr 216 Budg 215 214 Nämnd,5,5,6,4 Miljö 7, 7,3 6,7 6,8 Summa 7,5 7,8 7,3 7,2 Året som gått Trots ett ansträngt personalläge har i stort sett all tillsyn kunnat utföras som planerat. Genom att ge stöd och ha en god dialog med företagarna i tillsynsarbetet, ges förutsättningar till bättre egenkontroll och sänkta avgifter. Gensvaret från företagarna har varit positivt och Trollhättan rankas högt i kvalitetsundersökningar. Naturvårdsplanen har uppdaterats och antagits av kommunfullmäktige för att användas som planeringsunderlag för områden med värdefull natur i Trollhättan. I planen anges också riktlinjer vid exploatering. Fladdermusinventering slutfördes under år. Översynen av Slättbergens föreskrifter med en ny skötselplan har påbörjats. Måluppfyllelse Nämndens mål syftar till öka förutsättningarna för allas tillgång till en god miljö och att allmänhetens förtroende för nämndens arbete skall öka. De tre prioriterade målen bedöms vara uppfyllda. Miljöinspektör Lisa Malmros besöker Järnsågen i Halvorstorp där det en gång låg en kemtvätt för att få en bild av hur saneringen av den förorenade marken fortskrider. Foto: Per Ivarsson
44 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Byggnads- och trafiknämnden ORDFÖRANDE: PETER ANDERSSON (S) En av flera nyheter 216 var byggandet av den öppningsbara gång- och cykelvägsbron Olidebron. Den skapar en snabb förbindelse mellan Olidan och Innovatumområdet. Byggnads- och trafiknämnden ansvarar för det offentliga rummet genom stadsplaneringen inklusive bygglov och lantmäteri, väghållning och parkverksamhet. Ekonomi Byggnads- och trafiknämndens bokslut blev i nivå med budget. Nettokostnaderna ökade med 2,7 mkr (3 %) jämfört med 215. Resultat mkr 216 215 214 Intäkter 26,9 23, 17, Kostnader 12,4 113,8 96,6 Budgeterade skattemedel 93,5 91,5 85,4 Budgetutfall +, +,7 +5,9 Bruttoinvesteringar 71,8 59,5 33,4 Nettoinvesteringar 64,3 48,5 25,3 Intäkterna har ökat med 3,9 mkr och kostnader har ökat med 6,6 mkr jämfört med 215. Ett ökat antal bygglovsärenden, kart- och mätningsuppdrag samt ersättning för återställning efter fiberdragning har bidragit till intäktsökningen. Personalkostnader, administrativa tjänster, kapitalkostnader samt köp av verksamhet inom väghållning och park har ökat från föregående år. Nettokostnader mkr 216 Budg 215 214 Väghållning 55,6 55,9 48,8 47,2 Parkverksamhet 2,6 2,2 18, 16,3 Fys.plan-, bygg-, lantmäteriverks 1,3 11,4 17, 11, Lednings- och stödverksamhet 7, 5,9 7, 5, Summa 93,5 93,5 9,8 79,6 En snöfattig vinter och gynnsam prisutveckling för beläggningsunderhåll förklarar väghållningens lägre kostnader än budget. Parkverksamheten överskred budgeten med,4 mkr för extra insatta resurser för framtagandet av trädplan, parkprogram och lekplatsprogram. Stadsbyggnadsverksamheterna hade i ordinarie verksamhet 1,1 mkr lägre nettokostnader än budget. Ett stort uppdragsinflöde innebar högre intäkter. Lednings- och stödverksamhet har haft kostnader för extra resurser i projekt vilket medfört att budgeten överskreds. I den pågående tvisten om det upphävda bygglovet har inte skett något nytt som gett anledning till att omvärdera storleken på avsättningen. Året som gått Mitt i centrala staden, i Maria Alberts park, öppnades i augusti Trollhättans andra temalekplats med lokal anknytning: Macken-lekplatsen. Den invigdes av Claes och Anders Eriksson. En ny öppningsbar GC-bro över kanalen byggdes: Olidebron. Bron gör det lättare för fotgängare och cyklister att ta sig mellan områdena Olidan och Innovatum. Kommunfullmäktige beslutade i december om Drottningtorgets framtida utformning. Utformningen har arbetats fram utifrån politiska prioriteringar samt tankar och idéer från Trollhättans invånare, som samlades in i en omfattande medborgardialog. Byggrätter Antal 3 25 2 15 1 5 framtagna för bostadsändamål 212 213 214 215 216 Detaljplaner färdigställdes för bostäder i kvarteret Mars och kvarteret Gulsparven, sammanlagt 264 byggrätter. Flera GC-vägar byggdes som till exempel första etappen till Sjuntorp, Åkerssjövägen och ny cykelväg längs Överbyvägen. Måluppfyllelse Av åtta prioriterade mål bedöms sex uppfyllda och två delvis uppfyllda. Väghållningen har klarat målen om ökad trafiksäkerhet samt fler som väljer cykel och kollektivtrafik. Sju passager trafiksäkrades, sex projekt genomfördes från cykelplanen. Cykelparkeringarna i centrum ökade med 5 %. Parkverksamheten nådde målet om ökad tillgänglighet och fler som vistas i parker och grönområden. Satsningar har gjorts på bland annat Strandgatan, Insikten och Storegården. En ny hundrastplats har uppförts. Röjning av 8,5 % av naturmarker har genomförts. Tillgänglighet till och på lekplatser har förbättrats och vissa lekplatser har rustats upp. Andelen nöjda med lekplatser var, enligt enkät, 8 % respektive 86 % för parker. Inom fysisk planering, bygg och lantmäteri nås målen helt. Framtagande av detaljplaner för bostäder förskolor,
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 45 Gång- och cykelbron Olidebron som förbinder Åkerssjövägen med Kyrkbrovägen var s största investering under året 31 miljoner kostade investeringen. Foto: Per Ivarsson Nya cykelvägar Antal km 12 1 8 6 4 2 i kommunal regi 212 213 214 215 216 verksamhetsområde ger förutsättningar för fler bostäder och lokaler. Nettoinvesteringar 216 mkr Budg Red Avv GC-bro över kanalen 27,9 31, -3,1 GC-väg Sjuntorp 7,8 8,9-1,1 Temalekplats Macken 4, 4,6 -,6 GC-väg Åkersjövägen 3, 3,4 -,4 Drottningtorget 1,6 1,6, Effektbelysning centrum 1, 1,5 -,4 Offentlig belysning 1,5 1,5 -,1 Förnyelse/upprusning offentlig miljö 1,6 1,3,3 Lekutrusning 1,3 1,3, Insikten,8 1, -,2 Övrigt 11,3 8,2 3,1 Summa 61,8 64,3-2,5 Investeringar Årets största investering var GC-bron över kanalen, Olidebron. Nettoinvesteringarna överskred budgeten med 2,5 mkr. Olidebron blev dyrare än beräknat. På grund av att anslutningen till bron fick göras på annat sätt än vad som projekterats. GC-väg Sjuntorp överskred budgeten med 1,1 mkr. Trafikavstängning och trafikomläggning blev mer komplicerat än planerat. Framtid Efterfrågan på bostäder i Trollhättan är stor. Planering av större bostadsprojekt pågår och parallellt med detta byggs infrastrukturen ut. Ombyggnationen av Drottningtorget kommer att påbörjas samtidigt som arbete med centrumutveckling pågår för fullt. För att bli mer effektiva och förbättra serviceupplevelsen för kunden måste arbetet med utveckling av medborgardialog fortsätta. Genom dialogportalen finns möjlighet för kommuninvånarna att vara med att påverka lekplatsernas framtida utformning vid upprustning. Invigningen av Macken-lekplatsen i augusti lockade 1 -tals Trollhättebor till Maria Alberts Park. Foto: Andreas Olsson
46 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen ORDFÖRANDE: PAUL ÅKERLUND (S) Det har varit ett händelserikt år, med exempelvis Troll - hättans 1-årsfirande och planering av nya villatomter. Kommunstyrelsen har tre ansvarsområden; politisk verksamhet, ledning, utveckling, förvaltning och avtalsbunden verksamhet. Ekonomi Kommunstyrelsen redovisade +13,2 mkr lägre kostnader än budget. Det är en nettokostnadsökning med 2,4 %. Störst positiv inverkan på resultatet + 8,1 mkr har den avtalsbundna verksamheten. Resultat mkr 216 215 214 Intäkter 215,2 182,9 27,7 Kostnader 735,3 69,7 695,8 Budgeterade skattemedel 533,3 519,2 486,3 Budgetutfall +13,2 +11,4-1,7 Bruttoinvesteringar 31,1 61,4 28,9 Nettoinvesteringar 3,9 61,4 28,7 Nettokostnader mkr 216 Budg 215 214 Politisk verksamhet 27,3 31,3 22,7 22, Ledning, utveckling, förvaltning 17,5 11, 11,8 89,6 Avtalsbunden verksamhet 385,2 391,9 383,3 376,4 Summa 52, 533,3 57,8 488, Den politiska verksamheten som helhet redovisade lägre kostnader än budget +4, mkr Under året har politiska sekreterare anställts, tillsättningen blev senare än planerat varför kostnaderna blev lägre. Kontoret Tillväxt och Utveckling redovisar +2,5 mkr lägre kostnader än budget. Exploateringsverksamheten bidrar med ett positivt utfall om +3,7 mkr. I huvudsak beroende på att tre exploateringsprojekt har delavslutats under året. Planering av nya villatomter har skett på Hälltorps Gård Norra och Alingsåker. Kontoret produktion och service är en uppdragsfinansierad verksamhet. De avslutar året med ett underskott - 3,2 mkr. En stor post som belastar resultatet är GCvägen till Sjuntorp som har kostat 4, mkr mer än beräknat. En smal och trafikerad väg innebar större svårigheter än väntat då vägen inte har kunnat stängas av som önskat. Det har lett till förseningar med ökade kostnader till följd. Fastighetsförvaltningen redovisar ett negativt resultat mot budget. Uteblivna hyres- och parkeringsintäkter, oför- Elevutveckling gymnasieskolan Antal 2 6 2 4 2 2 2 1 8 14 15 16 17 18 19 2 Elevutveckling 214-216 utfall och 217-223 prognos. 21 22 23 utsedda underhållskostnader har lett till högre kostnader. Kostnader för larm och bevakning har även bidragit till det negativa utfallet mot budget. Övriga kontor hade 4 mkr lägre kostnader än budget. Lägre personalkostnader på grund av sjukskrivningar och vakanser, förseningar vid införandet av Office 216 och senareläggning av arbetet med platsvarumärket är de främsta orsakerna. Avtalsbunden verksamhet omfattar bland annat anslagen till Innovatum, Folkets Hus, Älvhögsborg och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. De redovisar vid årets slut +6,7 mkr lägre kostnader än budget. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund redovisar +3,8 mkr mot budget. Byte av pensionsförvaltare har skett under året och pensionsskuldsförändringen har blivit betydligt lägre än vad som tidigare beräknats. Ersättning till Folkets Hus ger ett budgetöverskott på 2, mkr orsakat av det låga ränteläget. Demografin i gymnasieåldern 16-18 år ökar enligt prog nosen de närmaste åren. För första gången sedan Kunskapsförbundet Väst bildades når de en budget i balans. Året som gått Trollhättans stad har tillsammans med trollhättebor, företag, skolor, föreningar, besökare och medarrangörer skapat ett minnesvärt och upplevelserikt 1-års jubileum. Förstudier för lokalbehov och lokalplaneringar har genomförts. Under första delen av året lades stor fokus på lokaler för ensamkommande barn, såväl permanenta som tillfälliga. Sänkning av Överbyvägen har färdigställts hösten 216 som ett led i utvecklingen av Överby Köpcentrum.
Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser 47 Planering av nya tomter har bland annat skett på Hälltorps gård norra. Foto: Per Ivarsson Ett gediget arbete inför och under upphandling av nytt ekonomisystem inom TRISS-projektet har genomförts och ett avtal med en ny leverantör, Unit4, tecknades i december 216. En kollektivtrafikplan har påbörjats, den förväntas färdigställas under 217. Antalet utfärdade seniorkort har ökat årligen sedan införandet. 216 ökade antalet rejält då man sänkte åldersgränsen från 7 år till 65 år. Resande i kollektivtrafiken Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal resande i tätortstrafiken 212 213 214 215 Antal seniorkort 216 Arbetet inför valet 218 har påbörjats. Inventering/komplettering av valmaterial har gjorts och indelning av valdistrikt och valkretsar har påbörjats. Den stora ökningen av nya ärenden för överförmyndaren avseende ensamkommande barn har avtagit i jämförelse med år 215. Ärendena blir dock kvar under längre period än tidigare på grund av Migrationsverkets handläggningstider. En stadsgemensam handlingsplan har framtagits för att utveckla det sociala och ekologiska hållbarhetsarbetet. Måluppfyllelse Av kommunfullmäktiges tre prioriterade mål rapporteras samtliga som delvis uppfyllda. Målen fokuserar på kritiska områden och är strävansmål, årets måluppfyllelse bedöms vara god. Kommunstyrelsens mål är inriktade på strategisk utveckling, ledning, styrning, stöd och service till den kommunala organisationen. Det innefattar till exempel fortsatt kvalitetsarbete, bättre ekonomistyrning, säkerhetsfrågor och ärendehantering. Service till kunder/brukare utvärderas genom bland annat enkäter samt synpunkts- och klagomålshanteringen. Effektiviteten mäts bland annat genom nyckeltal och deltagande i kvalitetsnätverk. Uppföljning av målet om förbättring av förutsättningarna för företagande så att antal företag och antal sysselsättningstillfällen ökar ger positiva indikationer. Teknikföretagen visar tydligast på tillväxt och företaget Nevs har växt under året. Nevs är på god väg att passera 1 anställda och blir därmed Trollhättans andra största företag. Däremot konstateras en svagare utveckling vad gäller volymen av inflyttade och nystartade företag. Den rådande högkonjunkturen samt tillgång till kompetens och bostäder tros vara bidragande faktorer till det aktuella läget. Ett av målen som har eftersträvats var att tillgången på bostäder ska öka. Under året har 26 villatomter sålts och avtal har tecknats för byggnation av flerfamiljshus innehållande 86 lägenheter. Kommunstyrelsen tredje prioriterade mål är att de ska verka för utveckling och effektivisering så att medborgarnas och företagarnas vardag blir enklare och att organisationens tillgänglighet och öppenhet ökar. Genom arbete med hemsidan som innefattar optimering av sökfunktion, förbättrad språkfunktion och över-
48 Årsredovisning 216 Nämndernas verksamhetsberättelser sättningar samt bättre och mer tillgänglig dokumenthantering har målet delvis uppfyllts. I avsnitten om ekonomi, personal, kvalitetsredovisning, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet följs övergripande policys och uppdrag upp. Investeringar Investeringar redovisar +18,2 mkr lägre kostnader än budget. Renovering av Stadshuset omfattande yttertak och ventilation där kostnaden blev högre än budget. Rysskranen har renoverats och är i driftsskick. Grävlingen är det kvarter där de tekniska verksamheterna är belägna, med verkstad, förråd och tankningsställe. Ombyggnationen av Grävlingen har försenats då inkomna anbud var på för hög kostnadsnivå och påbörjas 217. Nettoinvesteringar 216 mkr Budg. Red. Avv. Stadshuset yttertak 3, 4,9-2, TRISS 5, 1,1 3,9 Stadshuset byte av ventilation 3,1 2,7,4 Fastighetsförvärv mm 3, 2,1,9 Maskin och fordonsinköp 3,6 2,3 1,3 Grävlingen 6 etapp 1 1, 1,1 8,9 Överby trafikåtgärder 5,, 5, Övrigt 16,5 16,6 -,1 Summa 49,1 3,9 18,2 Framtid Nya bostäder är nödvändiga för Trollhättans fortsatta utveckling. Arbetet med ett nytt bostadsförsörjningsprogram visar på en kraftig ökad bostadsproduktion de kommande två åren med byggnation av närmare 5 bostäder. TRISS-projektet går in i en intensiv fas då ett nytt ekonomisystem ska implementeras. En upphandling av PA/lönesystem ska genomföras under 217. Arbetet inkluderar även byte av kodplan. Avdelningen för Skydd och Säkerhet kommer att påbörja ett arbete mot våldsbejakande extremism och på grund av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge förväntas staden inleda en planering för civilt försvar i händelse av väpnat angrepp eller krig. En serviceförvaltning ska bildas och kommer att innehålla de verksamheter som idag ingår i kontoret för produktion och service samt måltids- och lokalvårds verksamheter som idag återfinns hos Utbildningsnämnden och Omsorgsnämnden. Planen för Överby Västra fortskrider och betyder en utbyggnad med sammanlagt 65 kvadratmeter volymhandel. Under 216 har en sänkning av Överbyvägen färdigställts. Illustration:
Årsredovisning 216 Redovisning kommunen 49 Redovisning Resultaträkning och kassaflödesanalys.. 5 Balansräkning.................... 51 Noter........................... 52 Driftredovisning per nämnd........... 56 Investeringsredovisning per nämnd..... 57 Redovisningsprinciper............... 58 Begreppsförklaringar............... 59 Intäkter och kostnader.............. 6
5 Årsredovisning 216 Redovisning kommunen Resultaträkning och Kassaflödesanalys resultaträkning Budget Bokslut (Mkr) Noter 216 216 215 214 Verksamhetens intäkter 1 89,9 642,3 622,4 Verksamhetens kostnader 2-3 16,6-3 848,7-3 563,8-3 48,2 Avskrivningar 3-61, -61,6-58,8-57,3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -3 167,6-3 1,4-2 98,3-2 843,1 Skatteintäkter 4 2 49, 2 482,6 2 355,8 2 228,3 Generella statsbidrag o utjämning 5 645,7 671,9 641,3 565,3 Finansiella intäkter 6 51,8 57,8 5,4 53,5 Finansiella kostnader 7-5,2-3,7-5,1-3,6 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 14,7 18,2 62,1,4 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT 14,7 18,2 62,1,4 kassaflödesanalys Budget Bokslut (Mkr) Noter 216 216 215 214 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 14,7 18,2 62,1,4 Just ej likviditetspåverkande poster 8 61,3 4,8 64,3 57,2 Minskn av avsättn p g a utbet -7, -1,8-15,7-7,4 Förändr av kortfr fordr/skulder m m -174,1-262,8 9,5 451,9 Kassaflöde från löpande verksamhet -15,1-115,6 12,2 52,1 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar -15, -142,4-148,5-111,8 Övriga investeringsink/inv bidrag, 7,7 11, 9,5 Försäljning av anläggningstillgångar 9 11, 15,9 3,9 8,3 Kassaflöde från investeringsverksamhet -139, -118,8-16,6-94, FINANSIERING Nyupptagna lån Amortering skulder Förändring långfristiga fordringar 15 194,7 119,1-636,2 337, Kassaflöde från finansieringsverksamhet 194,7 119,1-636,2 337, FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -49,4-115,3-622,6 745,1 Likvida medel vid årets början 22,7 843,3 98,2 Likvida medel vid årets slut 15,4 22,7 843,3
Årsredovisning 216 Redovisning kommunen 51 Balansräkning balansräkning Bokslut (Mkr) Noter 216 215 214 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anlägg 1 719,3 646,8 66,6 Maskiner och inventarier 11 116,8 118,6 129,7 Finansiella anläggningstillgångar 14, 15 1 519, 1 638,1 965,4 Summa anläggningstillgångar 2 355,1 2 43,5 1 71,7 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsprojekt m m 12, 13 26,6 15,8 6,6 Fordringar 16 298,8 242, 247,8 Kortfristiga placeringar 17 236,1 43,6, Kassa och bank 18 15,4 22,7 843,3 Summa omsättningstillgångar 666,9 522,1 1 97,7 SUMMA TILLGÅNGAR 3 22, 2 925,6 2 799,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Rörelsekapital 19-78,2-225,6 46,4 Anläggningskapital 1 971,2 2 1,5 1 316,4 Eget kapital 2 1 893, 1 784,9 1 722,8 Därav årets resultat 18,2 62,1,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner 21 269,8 275,6 257,8 Andra avsättningar 22 32,4 33,5 41,3 Summa avsättningar 32,2 39,1 299,1 Skulder Långfristiga skulder 23 81,7 83,9 86,2 Kortfristiga skulder 24 642,9 653,6 65,3 Kortfristiga skulder ind del 24 12,2 94,1 86, Summa skulder 826,8 831,6 777,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 22, 2 925,6 2 799,4 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser 25 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 1 139,1 1 2,7 1 249,5 Övriga ansvarsförbindelser 5 442, 4 879,2 4 66,5
52 Årsredovisning 216 Redovisning kommunen Noter Resultaträkning not 1. verksamhetens intäkter Mkr 216 215 214 Återbetalning AGS 23,3 Taxor och avgifter 89,3 85,2 124,4 Tjänster mm 115,8 85,7 93,9 Statsbidrag och EU bidrag 442,3 286,3 259,3 Hyror och arrenden 8,9 78,2 75,7 Försäljningsmedel 65,9 63,3 61,6 Reavinst 15,7 2,3 7,5 Verksamh intäkter enl RR 89,9 642,3 622,4 Den stora ökningen av intäkterna avser framförallt bidrag från Migrationsverket avseende flyktingmottagande. not 2. verksamhetens kostnader Mkr 216 215 214 Löner och personalomkostnader 2 34,1 2 192,6 2 38,4 varav: Lagstadgade arbetsgivaravgifter 58,6 458,1 427,2 Avtalsenliga arbetsgivaravgifter 1,1 2,9 2,7 Pensionskostnader 169,4 182, 164,8 Ökad pensionsavsättning 1,4 Förändring semester & övertidsskuld -,6 4,5-13,4 Tjänster, köpt verksamhet mm 1 78,5 976,8 975,8 Bidrag till enskilda, föreningar och kommunala företag 261,8 249,6 249,6 Material 127,2 11,4 111,5 Inventarier 41,1 34,4 32,9 Nya avsättningar (övriga) Verksamhets kostnader enl RR 3 848,7 3 563,8 3 48,2 Ökningen av personalkostnader avser främst grundskolan, integration och hemvård. leasing Betalning Betalning Betalning Mkr 216 215 214 Leasingavtal 14,1 15, 14, Varav fordon 8,5 8,4 7,9 Avser operationell leasing för avtal med löptid över två år exklusive hyresavtal för lokaler. Inga avtal löper efter fem år. not 3. avskrivningar Mkr 216 215 214 Inventarier 26,2 26,8 28,3 Nominell annuitet (internt uthyrda fastigheter) 6,4 5,8 5,5 Fastigheter och anläggningar 27,7 25,5 23,5 Extraavskrivningar 1,3,7 Summa 61,6 58,8 57,3 not 4. skatteintäkter Mkr 216 215 214 Egna preliminära skatteintäkter 2 4,3 2 269,3 2 147,1 Slutavräkning 2,4-4,4-6,1 Prognostiserad slutavräkning -11,8 2,4,4 Kommunal fastighetsavgift 91,7 88,5 86,8 Summa 2 482,6 2 355,8 2 228,3 Den prognostiserade slutavräkningen för 216 beräknas av SKL, i prognos 21 december till -26 kronor per invånare 1 nov 215 (57 82). not 5. generella statsbidrag/utjämning Mkr 216 215 214 Inkomstutjämningsbidrag 549,8 541,6 49,4 Kostnadsutjämning 72,8 72,8 52, LSS-utjämning 5,5,8 -,6 Regleringsbidrag/avgift -1,9 3,7 23,4 Kompensation arbetsgivaravg 4,3 Tillfälligt stöd ökat flyktingmott 27,7 18,2 Bidrag ökat bostadsbyggande 18, Summa 671,9 641,3 565,3 Kommunen erhöll i december 215 ett tillfälligt statsbidrag för flyktingmottagande avseende 215-216 med 45,9 mkr. Under 215 intäktsfördes 18,2 mkr efter beslut i KF. Beloppet utgick från UN, ASN och ON:s underskott som hade samband med mottagande av flyktingar. Resterande del, på 27,7 mkr, har intäktsförts 216. not 6. finansiella intäkter Mkr 216 215 214 Räntor utlämnade fasta lån,2,2 3,5 Räntor likvida medel,3,5 1,7 Räntor placeringar 35,2 31,1 6,2 Koncernräntor,,2,2 Utdelning aktier 7,1 4,4 5,4 Borgensavgifter 15, 14, 9,5 Summa 57,8 5,4 53,5 Den genomsnittliga räntenivån på våra banktillgodohavanden och placeringar har varit 2,12 % (1,85 %). not 7. finansiella kostnader Mkr 216 215 214 Räntor kortfristig upplåning,4,3,2 Koncernräntor,,,4 Räntor exploateringsredovisning -,3 -,3 -,8 Ränta pensionsskuld 2,8 4,3 2,7 Ränta övriga avsättningar,8,8 1,1 Summa 3,7 5,1 3,6 Nedskrivningar har skett av bokfört värde av inventarier på verksamheter som avvecklats samt för bokfört värde utredningskostnader av projekt som ej genomförts.
Årsredovisning 216 Redovisning kommunen 53 Kassaflödesanalys not 8. just. av ej likviditetspåverk. poster Mkr 216 215 214 Av- och nedskrivningar 61,6 58,9 57,3 Pensionsskuldsförändring -5,9 17,9 6,3 Reavinster/förluster -15,7-2,3-7,5 Nettoförändring av avsättningar,8 7,8 1,1 Summa 4,8 64,3 57,2 I bokslutet för 215 gjordes en extra avsättning med 1,1 mkr. I bokslutet för 215 gjordes en extra pensionsavsättning med 1,1 mkr genom överflyttning från ansvarsförbindelsen. KPA gjorde även en teknisk omflyttning med 3,6 mkr från avsättning till ansvarsförbindelsen i samband med en pensionsavgång. Under 216 har kommunen bytt pensionsadministratör. Avsättningen är lägre än tidigare beräkning. not 9. försäljning av anläggningstillgångar Förs. Bokf. Reavinst/ Mkr belopp värde förlust Mars 7 och 8 8,9 1,6 7,4 Gullön 9 5,4,7 4,7 Springholmen 3,5,5 Övrigt 1,1,4,9 Summa: 15,9 2,7 13,5 Reavinst försäljning fastigheter till Tomt AB 28 2,2 Summa: 15,7 not 11. maskiner och inventarier Mkr 216 215 214 Transportmedel 14,1 15,5 22,5 Maskiner 5,9 6,1 5,8 Inventarier 53,1 53,2 55,5 IT-utrustning 21,4 21,7 2,3 Konstverk och samlingar 19, 18,4 17,9 Övriga inventarier 3,3 3,7 7,7 Summa 116,8 118,6 129,7 not 12. exploateringsprojekt IB Årets Årets Flytt UB Mkr 216 utg ink markv Res 216 Bostäder Hälltorp norra,7 13,2-5,4 8,5 Liljedal 7,7 2,4-11,4-1,3 Övr. expl.projekt -4,6 3-8,9 3,7-6,8 Summa bostäder: 3,8 18,6-25,7 3,7,4 Överby 1, 16,7-2,2 24,5 Övr. expl.projekt 2,2,3 -,3 2,2 Summa industri: 12,2 17, -2,2 -,3 26,7 Räntereserv: -1,4 -,4-1,8 Summa pågående projekt 14,6 35,6-27,9 3 25,3 Inom Hälltorp norra färdigställdes utbyggnad av gator och VA i november 216. 1 villatomter säljs via tomtkön 217. Markanvisningstävling för ca 1 lägenheter genomförs 217. Inom Liljedal såldes 22 tomter under 216. Vissa arbeten återstår, toppbeläggning utförs 218-219 samt lekplats ska byggas våren 217. På Överby färdigställdes sänkningen av Överbyvägen 216. Intäkter kommer från PEAB och Biltema 217 på 14 mkr resp. 7 mkr. Utbyggnad av vägar etapp 2 håller på att upphandlas och ska utföras under 217. Balansräkning not 13. förråd Mkr 216 215 214 Förråd mm 1,3 1,1 1,7 Summa 1,3 1,1 1,7 not 1. mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingå- Årets Ingå- Årets Bokfört Värde Ingående Årets Årets ende av- ende juste- Mkr ansk värde ink utg avskrivn skrivn just. ringar 216 215 214 Markreserv 67,3-14,4 3,5-3, -,2-1,3 12,1 64, 63,1 59,8 Verksamhetsfastigheter 457,8, 37,9-238,2-13,8-4,3, 239,4 215,3 27,4 Fastigheter för affärsverksamhet 84,9 -,2 3,3-51,5-1,7-1,1, 24,7 23,2 21,9 Publika fastigheter 63,4-5,7 65,4-314,1-16,6-21,7, 31,7 267,6 24,3 Fastigheter för annan verksamhet 53,9-1,1 2,3-31,2-1,2 5,6 1, 74,3 73,4 73,3 Övriga fastigheter 6,4-1,2 4,6-1,8 -,2-2,4 -,9 4,5 2,2 1,7 Förbättringsåtg i annans fastighet 2,8,, -,8 -,2, -,1 1,7 2 2,2 Summa 1 276,5-22,6 117, -64,6-33,9 1,8 12,1 719,3 646,8 66,6 har inga hyresavtal med rättighet eller skyldighet att förvärva fastigheten. Med justeringar avses reavinst/förlust, nedskrivningar, flytt av värden mm. Under årets inkomster finns även försäljningar.
54 Årsredovisning 216 Redovisning kommunen not 14. finansiella anläggningstillgångar aktier o andelar Mkr 216 215 214 Trollhättan Stadshus AB 1, 1, 1, Fyrstads Flygplats AB 3,8 3,8 3,8 Andelskapital Älvhögsborg 4, 4, 4, Kommuninvest Ek för 5,7 5,7 14,2 Bostadsrätter m m,2,2,2 Svenska Kommunförsäkring AB 1,1 1,1 1,1 Aktier Innovatum 2,5 2,5 2,5 Summa 63,3 63,3 26,8 not 15. finansiella anläggningstillgångar långfristiga fordringar Mkr 216 215 214 Kunskapsförbundet Väst 2,7 5,5 8,2 Kommuninvest ekon förening 6,7 6,7 6,7 Övr villkorade aktieägartillskott 3,8 3,8 3,8 Utlåning FCT Trollhättan 1,1 1,2 1,2 Placering värdepapper 1 441,4 1 557,6 918,8 Summa 1 455,7 1 574,8 938,5 Kommunfullmäktige beslutade 214-6-26 99 att på grund av skattemässiga skäl avveckla utlåning till dess helägda bolag. Likviditeten som erhölls har placerats i räntebärande instrument med en hög kreditvärdighet. Per 216-12-31 var 1 547,5 mkr placerade i sådana räntebärande instrument med en genomsnittlig placeringsränta om 2,16 %. not 16. fordringar Mkr 216 215 214 Fakturafordringar 7,3 44,6 64,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 114,9 111,2 117,2 Avräkning kommunalskatt 4,8 2,4,4 Kommunal fastighetsskatt 32,2 28,1 26,3 Avräkning koncernredovisning, 12,2 Moms 23, 23, 2,8 Periodisering räntor 8,5 9,4 4, Statsbidrag Migrationsverket 39,2 17, Statsbidrag resecentrum,2 Övrigt 5,9 6, 2,7 Summa 298,8 242, 247,8 not 17. kortfristiga placeringar Mkr 216 215 214 Placering värdepapper 16,1 43,6 Räntefond 13, Summa 236,1 43,6 not 18. kassa och bank Mkr 216 215 214 Bank 15,4 22,7 843,3 Summa 15,4 22,7 843,3 Medelbehållning 66,9 226,5 379,9 Kommunen har kontokredit om 2, mkr. not 19. kapitalbindning Mkr 216 215 214 Omsättningstillgångar 666,9 522,1 1 97,7 Kortfristiga skulder -745,1-747,7-691,3 Rörelsekapital -78,2-225,6 46,4 Varav likvida medel, kortfristig inoch utlåning 145,5 6,8 682,8 Övrigt -223,8-286,4-276,4 not 2. eget kapital Mkr 216 215 214 Eget kapital 1/1 1 784,9 1 722,8 1 722,4 Årets resultat 18,2 62,1,4 Eget kapital 31/12 1 893, 1 784,9 1 722,8 Varav: Resultatutjämningsreserv 46,2 46,2 46,2 Resultatfonder: Skattefinansierad verksamhet 42,4 49, 36,9 Uppdragsfinansierad verksamhet 3,4 4,6 6,4 Genom beslut 212-11-5, bekräftat 213-5-27, har kommunfullmäktige avsatt 5, mkr av resultat över 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 21-212 till resultatutjämningsreserv. not 21. avsättningar för pensioner Mkr 216 215 214 Garanti- och visstidspensioner,2 2,2 1,7 Övriga pensioner 17,5 18,2 97,8 Varav förmånsbestämd åldersp 84,5 81,8 74,3 Ökad planenlig avsättning 94,9 94,3 91,6 Särskild löneskatt 49,2 49,7 46,4 Del i pensionsåtagande NÄRF 18, 21,2 2,3 Summa avsättning 269,8 275,6 257,8 Ansvarsförbindelse inkl skatt 1 139,9 1 2,7 1 249,5 Total pensionsskuld 1 49,7 1 476,3 1 57,3 Avgår finansiella placeringar - - - Medel använda i verksamhet 1 49,7 1 476,3 1 57,3 Betalad försäkringslösning FÅP 1,6 2,9 3,4 Pensionernas utredningsgrad uppgår till 99 %, Skandia. År 214 var aktualiseringsgraden 97 %, KPA. I skulden ingår 3 (4) aktiva förtroendevalda och 3 (4) särskilda avtalspensioner. Kommunen har upphandlat ny pensionsadministratör under 216, vilket innebär att kommunen saknar möjlighet att särredovisa delarna i förändringen av pensionsavsättning och ansvarsförbindelse. Fro m 217 har Skandia möjlighet att göra detta.
Årsredovisning 216 Redovisning kommunen 55 not 22. andra avsättningar Mkr 216 215 214 Sluttäckning Munkebo deponi - 12,1 Inbetald parkeringsavlösen 14,8 14,5 14,1 Resultatfonder renhålln o sotn - 1,4 Övriga avsättningar 17,6 19, 13,7 Summa 32,4 33,5 41,3 Avsättningar avser mottagen ersättning för parkeringslösen, återställning av asfaltberg och jordupplag, åtgärder gamla deponier (Torpa deponi), produktions koncerninterna garantiarbeten och ansvar för upphävt bygglov. Återställande mot skredrisk Heden-Gröndal har slutförts och hela avsättningen har tagits i anspråk. not 23. långfristiga skulder Mkr 216 215 214 Skuld TSAB 75, 75, 75, Realisationsvinst 6,7 8,9 11,2 Summa 81,7 83,9 86,2 Skuld till TSAB avser aktieägartillskott som är beviljat till shus AB. TSAB lämnar motsvarande aktieägartillskott till Trollhättans Tomt AB som förstärkt kapitalbas i samband med förvärv av verksamhetsfastigheter. Realisationsvinsten vid försäljningen av dessa redovisas över hyresperioden 29-22. not 24. kortfristiga skulder Mkr 216 215 214 Leverantörsskulder 17,7 97,8 88, Avräkning koncernredovisning 195,9 23,6 172,7 Källskatt 36,1 32,4 29,4 Avräkning skatteintäkter 11,8 4, 19,7 Tillfälligt stöd kommuner och landsting 27,7 Individuell del inkl skatt 12,2 94,2 86, Semesterskuld 15,1 15,7 11,9 Övertidsskuld 6,1 6,1 6,1 Periodisering kontantlöner 37, 35,4 34,6 Avgångsvederlag 4,2 4,3 4,4 Periodisering flyktingverks 21,4 26,2 19,3 Periodisering statsbidrag 27,3 15,7 1,6 Privata medel,4,4,4 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 36,8 49,3 71,3 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 43,4 39, 35,7 Kortfr del reavinst försäljning 2,2 2,2 2,2 Övrigt 7,5 3,7 8,9 Summa 745,1 747,7 691,3 not 25. ansvars- och borgensförbindelser Förbind. Skuld Skuld Mkr 216 216 215 Borgen för bostadsförsörjning 1 897,6 1 886,3 1 638,3 Varav egna hem (netto) 9,7 1,2 1,3 Varav Eidar bottenlån 1 879, 1 879, 1 619, Borgen övriga kommunala bolag 3 268, 3 252, 3 74,8 Borgen ränteswap kom. bolag 139,8 139,8 11,6 Borgen för föreningar 16,8 144,9 149,8 Garanterade kostnader lokalplanering verksamhetsfastigheter 19, 19, 4,7 Pensioner intjänade t o m 1997 1 139,1 1 139,1 1 2,7 Summa 6 624,3 6 581,1 6 79,9 Trollhättans kommun har 1993, KF 1 samt en bekräftelse på detta 29, KF 126 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 28 kommuner som per 216-12-31 var medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Trollhättans kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 216-12-31 uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 346 91,3 mkr och totala tillgångar till 338 153,3 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 5 43,1 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 5 298,7 mkr. Kommunstyrelsen har vid ett antal tillfällen beslutat att garantera kostnader för lokalplanering och projektering om inte objekten skulle komma att genomföras. Eftersom det är mindre troligt att beloppen tas i anspråk redovisas de som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen för pensioner har upptagits enligt uppgift från Skandia med avdrag för extra avsättning och tillägg omställningsstöd.
56 Årsredovisning 216 Redovisning kommunen Driftredovisning per nämnd Redovisning Netto Redovisning 216 Avvik budg Mkr 214 215 Kostnader Intäkter Netto Netto Utbildningsnämnden 947,6 989,4 1 194,7 155,9 1 38,8-9,4 Kultur- och fritidsnämnden 132,6 141,6 174,6 27,6 147,1,7 Omsorgsnämnden 859,4 93,9 1 197,5 235,7 961,8-5,4 Arbetsmarknads- och socialnämnden 32,8 311,3 58,6 265,9 314,7 -,6 Byggnads- och trafiknämnden 79,6 9,8 12,4 26,9 93,5, Miljönämnden 7,2 7,3 12,7 5,2 7,5,3 Kommunstyrelsen 488, 57,8 735,3 215,2 52, 13,2 S:a nämnder 2 817,2 2 952,1 4 15,9 932,5 3 83,4-1,2 Övrigt -27,8-3,5-29,1 15,5-44,6 69,2 Särskilda åtgärder 31,8 Lönökningar,3 Oförutsedda utgifter 1,4 Pensioner mm 53,9 71,6 53,3 53,3 26,7 Avgår interna kapitalkostnader -76,1-81,8-82,3 -,2-82,2 4,3 Realisationsvinster/förluster -5,6-2,3 15,7-15,7 4,7 S:a skattefinasierad verksamhet 2 789,4 2 921,5 3 986,8 948, 3 38,8 68, taxefin verksamhet driftnetto -3,7, Total verksamhet 2 785,8 2 921,5 3 986,8 948, 3 38,8 68, Justering återstående interna poster -138,1-138,1 Avskrivningar 57,3 58,8 61,6 61,6 -, Verksamhetens nettokostn. 2 843,1 2 98,4 3 91,3 89,9 3 1,4 67,3 Anm: Omslutningen är minskad med interna intäkter inom respektive nämnd, vilket innebär att kostnaderna redovisas hos slutanvändarna. Elimineringen av interna poster påverkar inte nettokostnaden.
Årsredovisning 216 Redovisning kommunen 57 Investeringsredovisning per nämnd Redovisning Redovisning 216 Avvik budg Mkr 214 215 Utgifter Inkomster Netto Netto Utbildningsnämnden 11, 5,5 3,5, 3,5 1,4 Kultur- och fritidsnämnden 25, 16,4 28,8, 28,8,3 Omsorgsnämnden 6,4 4,1 6,7, 6,7 3,4 Arbetsmarknads- och socialnämnden 1,4 1,5,4,,4,9 Byggnads- och trafiknämnden 25,3 48,5 71,8 7,5 64,3-2,5 Miljönämnden,,,,,,3 Kommunstyrelsen 28,7 61,4 31,1,2 3,9 18,2 Delsumma 97,7 137,5 142,4 7,7 134,7 22, Taxefinansierad verksamhet 4,6./. Ospec budgeterad tidsförskjutn,,,,, -6,7 Summa 12,3 137,5 142,4 7,7 134,7 15,3 Investeringsredovisning stora projekt, flera år Urvalbegränsing över 5 mkr i totalbudget för perioden 2121-21613 2161-21613 Total Ack- Total Netto- Av- Projekt Mkr budget utfall Budget utfall vikelse IT utrustning 8,3 5,1,7,1,6 Utbildningsnämnden 8,3 5,1,7,1,6 Slättbergsh. kylanläggning 5,7 4,9 5,5 4,6,9 Öresjö etapp 2 5,5 3,2 5,5 3,2 2,3 Skateboardpark 9, 9,2 2,8 3,6 -,9 Ombyggn. Huvudbibliotek 1,3 1,4 1,3 1,4 -,1 Kultur- och fritidsnämnden 3,5 27,7 24,1 21,7 2,3 OF IT, 3 år 6,1 4,7 1, 1,, Omsorgsnämnden 6,1 4,7 1, 1,, GC-väg till Sjuntorp 13,6 14,6 7,8 8,9-1,1 Förnyelse/uppr. off miljö 6,4 5,2 1,6 1,3,3 Gc-bro över kanalen 28, 31,1 27,9 31, -3,1 Offentlig belysning 6,9 6,4 1,5 1,4,1 Resecentrum 2-bussterm. 5, 3,7 1,,6,4 Div. mindre gatuarbeten 5,2 5,3 1,,8,2 Byggnads- och trafiknämnden 65,1 66,3 4,8 44, -3,2 Maskin och Fordonsinköp 7,1 6,2 3,6 2,3 1,3 Rivningar 5, 1,2 1,,2,8 Reinv Centr IT infrastr. 8,5 8,6 3,4 3,6 -,2 Grävlingen 6 etapp 1 13, 1,8 1, 1,1 8,9 Stadsh Grevön Yttertak 5,3 7,2 3, 4,9-2, TRISS 9, 2,2 5, 1,1 3,9 Fastighetsförvärv mm 9,3 7,2 3, 2,1,9 Överby trafikåtgärder 7,, 5,, 5, Centrala IT-anslaget 5,5,,,, Kommunstyrelsen 69,6 34,4 33,9 15,4 18,6 Summa stora projekt 179,5 138,2 1,5 82,2 18,3
58 Årsredovisning 216 Redovisning kommunen Redovisningsprinciper Bokslutet är upprättad enligt kommunallag, kommunala redovisningslag och anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. På några punkter, där praxis inte är enhetlig, görs vissa avsteg från rekommendationer från normgivande organ. Dessa avsteg kommenteras nedan under respektiver rubrik. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av månatliga skatteinbetalningar under inkomståret, en preliminär slutavräkning samt skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. (se not 4). Det tillfälliga statsbidraget har fördelats mellan 215 och 216 (se not 5). Intäkter Investeringsbidrag avräknas investeringsutgifterna som investeringsinkomst. Efter överföringen av va i bolagsform berör detta i huvudsak exploatering. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på objektens anskaffningsvärden och påbörjas månaden efter anskaffningen (ibruktagande vid stora objekt). Avskrivningstiderna baseras på nyttjande perioden och sker med linjär avskrivning. För internt uthyrda fastigheter används nominell annuitet. Ingen avskrivning tillämpas på mark, konst och pågående arbeten. Avskrivningstiderna som normalt används är 3, 5, 1, 15, 2, 3 och 5 år. Komponentavskrivning införs successivt genom tillämpning vid större nyinvesteringar och reinvesteringar där det är motiverat genom skillnader i livslängd mellan stora delar av objektet. Den tillämpas inte för investeringar i gator och vägar. Däremot särskiljs trafiksignaler, maskineri i broar etc. Under 218 kommer ett arbete att inledas med översyn av komponentavskrivning för nyinvestering i gator och vägar för att anpassa redovisningen till RKR:s rekommendation 11:4. Periodisering Semester- och övertidsskuld, ferielöner, upplupna löner avseende timanställda och andra löneersättningar har periodiserats och redovisas, inklusive upplupen arbetsgivaravgift, som en kortfristig skuld. Beloppsgränsen för väsentligt värde vid periodisering uppgår till 1, basbelopp. Undantag finns för vissa poster som t.ex. återsökningar Migrationsverket som periodiseras oavsett belopp. Anläggningstillgångar Anskaffningar avsedda för stadigvarande bruk eller nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger ett basbelopp. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. I mycket begränsad utsträckning ingår immateriella anläggningstillgångar bland de materiella. Med hänsyn till det i sammanhanget begränsade beloppet redovisas av förenklingsskäl utgifterna för GC-väg till Sjuntorp som investering trots att vägen kommer att ägas av Trafikverket. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärde med linjär avskrivning av överkurs över nominellt belopp. Förvaltningen regleras i av kommunfullmäktige antagen strategi för den finansiella verksamheten, 214-12-15 144. Exploateringsredovisning Exploateringsfastigheter som ska avyttras redovisas som omsättningstillgång. Även utgifter för gator och parker som betalas genom tomtförsäljning förs in i exploateringsredovisningen. Anläggningsvärden tas inte upp för tillgångar som kunderna redan har betalat för (och som dessutom inte har något självständigt marknadsvärde de är publika tillgångar). Det avviker från normgivningen inom området. En översyn av exploateringsredovisningen har påbörjats. Ambitionen är att följa normgivningen för nya projekt från och med räkenskapsåret 218. Leasing I noten om leasing (not 2) ingår inte hyresavtal för lokaler. Försäljning av verksamhetsfastigheter Huvuddelen av verksamhetsfastigheterna fördes över till Trollhättans Tomt AB 28-12-31. Avräkningen av försäljningspris och bokfört värde sammanfördes till ett nettobelopp som redovisas som realisationsvinst under avtalstiden 29-22. Pensioner Pensionsskulden redovisas i överensstämmelse med redovisningslagen enligt blandmodellen. Pensionsrätt intjänad t o m 1997 upptas således som ansvarförbindelse, se vidare not 21. Under 26 215 gjordes extra pensionsavsättningar enligt plan för att inte ytterligare övervältra kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Pensionskostnader och pensionsskuld grundar sig på Skandias beräkningar och prognoser utifrån RIPS7. Kommunen har antagit bestämmelser om omställningsstöd och pensioner till förtroendevalda (OPF-KL) att gälla from denna mandatperiod. Redovisning sker enligt rekommendation. Kommunen har under 216 ny pensionsadministratör. Detta har inneburit att 216 blir ett mellanår och att underlag med ingående och utgående balanser kan fås fr.o.m. räkenskapsåret 217. Pensionsavsättningen återlånas eller placeras inom ramen för finanspolicyn - särredovisning och utvidgade placeringsregler för pensionsmedel finns inte. Övriga avsättningar Avsättningar har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera befintliga förpliktelser på balansdagen (se not 22). De räknas upp för realränta och inflation (finansiell kostnad). Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Principer finns under avsnittet koncernredovisning.
Årsredovisning 216 Redovisning kommunen 59 Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med lång nyttjandeperiod. Exempelvis transportmedel och fastigheter. Finansiella anläggningstillgångar avser te x aktier i de kommunala bolagen och värdepapper som har längre förfallotid än ett år. Anläggningskapital Anläggningskapital är eget kapital som är bundet i anläggningar och utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Ansvarsförbindelse Ansvarförbindelser är möjliga åtaganden där det är osäkert vad storleken på beloppet är och/eller vad som är infriandegraden. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad nyttjandetid. Avsättningar Avsättningar är förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller förfallotidpunkt. Pensionsskulden är en avsättning. Balanskrav Balanskravet är ett lagstadgat krav om att intäkterna ska överstiga kostnaderna i en kommun. Balanslikviditet Balanslikviditet är omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder och anger betalningsförmåga på kort sikt. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. I anläggnings- och omsättningstillgångar framgår det hur kapitalet används. I eget kapital, avsättningar och skulder framgår hur kapitalet anskaffas. Driftredovisning En driftredovisning omfattar årets kostnader och intäkter för den löpande verksamheten. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder/avsättningar utgör eget kapital. Det egna kapitalet visar tidigare års ackumulerade överskott och således kommunens förmögenhet. Eget kapital har två beståndsdelar - rörelsekapital och anläggningskapital. Investeringsredovisning Avser utgifter för investeringar i byggnader och anläggningar, mark och inventarier. Den innehåller en specifikation av årets anskaffning av anläggningstillgångar. Nettoinvesteringar är årets investeringar minus investeringsbidrag. Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys visar hur medel tillförts och används för den löpande verksamheten, investeringar samt finansiering och slutar i hur likviditeten har förändrats under en period. Kortfristiga skulder/fordringar Skulder och fordringar som förfallet inom ett år. Ombudgetering Ombudgeteringar används främst för investeringsanslag. Om ett investeringsprojekt försenas kan oförbrukad del av anslaget budgeteras på nytt nästkommande år. Omsättningstillgångar Tillgångar som kan omsättas till likvida medel på kort tid och är inte avsedda för stadigvarande bruk. Omsättningstillgångar består av kortfristiga fordringar (förfaller inom ett år från bokslutsdagen) och likvida medel (pengar i kassa och bank direkt tillgängliga för betalning). Pensionsskuld Pensionsskulden visar åtagandet för nuvarande och tidigare anställdas hittills intjänade men ännu inte utbetalade pensioner. Periodisering Periodisering innebär att intäkter och kostnader fördelas till den redovisningsperiod där resurserna tillkommer eller förbrukas. Resultatfonder Resultatfonder och resultatutjämningsfonder är interna fonder för reglering av verksamheternas budgetutfall. Det ekonomiska ansvaret bryts inte vid årsskiftet. Överskott från budget ökar fonderna och underskott från budget minskar dem. Eftersom att fonderna är interna påverkas resultatet positivt vid ökning och negativt vid minskning. Resultaträkning Sammanfattar årets intäkter och kostnader och visar årets ekonomiska resultat och hur det har uppkommit. Rörelsekapital Rörelsekapitalet består av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder vilket visar den finansiella styrkan på kort sikt. Skattekraft Skattekraft är skattunderlag (kommunalt beskattningsbar inkomst) i genomsnitt per invånare. Soliditet Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Soliditet anger betalningsförmåga på lång sikt. Jämförelsestörande post En jämförelsestörande post är en transaktion eller händelse som har väsentligt belopp och är sällan förekommande.
6 Årsredovisning 216 Redovisning kommunen Intäkter och kostnader Skatten kommunens invånare betalar är den i särklass största finansieringskällan för s verksamhet. Andelen gemensamma intäkter inkl generellt statsbidrag är hela 81 %. Endast 18 % av intäkterna är knutna till särskilda verksamheter, då främst riktade statsbidrag. De flesta verksamheter har ingen eller liten avgiftsfinansiering. Räntor och borgensavgifter, vilka redovisas på resultaträkningen som finansiella intäkter, utgör återstående 1 %. bedriver en mycket personalintensiv verksamhet av kostnaderna är 6 % personalkostnader. Särskilt personalintensiva är vård och omsorg samt pedagogisk verksamhet. Framväxten av friskolor har tidigare medfört en successiv förskjutning mot ökad andel köp av verksamhet men nu är den oförändrad. Överföringen av de taxefinansierade verksamheterna renhållning och sotning till andra huvudmän vid årsskiftet 214/215 har påverkat intäkts- och kostnadsstrukturen och minskat omslutningen med 46 mkr. Diagrammen och tabellerna visar intäkter och kostnader det vill säga omfattar driftredovisning och resultaträkning. Utgifter och inkomster i investeringsredovisningen ingår således inte. Sammansättning av intäkter Övrigt Finansiella intäkter Försäljning verksamhet Avgifter, hyror Specialdestinerade bidrag Generella statsbidrag Skatteintäkter Sammansättning av kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Material Bidrag Tjänster och köp av verksamhet Personal Externa intäkter mkr % 216 215 214 Skatteintäkter 62% 2 483 2 356 2 228 Generella statsbidrag 17% 672 641 565 Avgifter hyror 4% 17 163 2 Försäljning verksamhet 3% 11 82 9 Specialdestinerade bidrag 11% 442 31 259 Finansiella intäkter 1% 58 5 53 Övrigt 2% 88 87 73 Summa externa intäkter 1% 4 22 3 69 3 469 Externa kostnader mkr % 216 215 214 Personal 6% 2 341 2 193 2 39 Material 5% 192 17 176 Tjänster och köp av verksamhet 27% 1 54 951 943 Bidrag 7% 262 25 25 Avskrivningar 2% 62 59 57 Finansiella kostnader % 4 5 4 Summa externa kostnader 1% 3 914 3 628 3 469 Anm: I personalkostnader ingår arbetsgivareavgifter och pensioner. Under sommaren lades ny asfalt på start/landningsbanan på Fyrstad flygplats, där man började med att lägga en provyta på en av taxibanorna. Foto: Fyrstads flygplats.
Årsredovisning 216 Redovisning koncernen 61 Koncernen Enheter i sammanställd redovisning.............. 62 Ekonomisk översikt - Koncernen.... 63 Resultaträkning och kassaflödesanalys............ 66 Balansräkning............................... 67 Redovisningsprinciper och noter................. 68 Koncernbolagens verksamhet................... 69
62 Årsredovisning 216 Redovisning koncernen Följande enheter ingår i sammanställd redovisning 216 Rörelseintäkter 3 964 mkr Tillgångar 3 22 mkr Resultat 18 mkr Eget kapital 1 893 mkr Soliditet 63 % AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag Rörelseintäkter 432 mkr Tillgångar 2 81 mkr Resultat 8 mkr Eget kapital 318 mkr Soliditet 11 % Trollhättan Energi AB Rörelseintäkter 539 mkr Tillgångar 1 566 mkr Resultat 4 mkr Eget kapital 234 mkr Soliditet 15 % Trollhättans Tomt AB Rörelseintäkter 282 mkr Tillgångar 2 89 mkr Resultat 7 mkr Eget kapital 185 mkr Soliditet 9 % Kunskapsförbundet Väst Rörelseintäkter 611 mkr Tillgångar 149 mkr Resultat 2 mkr Eget kapital 7 mkr Soliditet 5 % Fyrstads Flygplats AB Rörelseintäkter 22 mkr Tillgångar 23 mkr Resultat mkr Eget kapital 13 mkr Soliditet 57 % Norra Älvsborgs Räddningstjänst förbund Rörelseintäkter 17 mkr Tillgångar 97 mkr Resultat 6 mkr Eget kapital 23 mkr Soliditet 23 % KB Älvhögsborg Rörelseintäkter 51 mkr Tillgångar 136 mkr Resultat 1 mkr Eget kapital 14 mkr Soliditet 1 %
Årsredovisning 216 Redovisning koncernen 63 Ekonomisk översikt Koncernen En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (= koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller Koncernredovisningen skall omfatta alla företag där Trollhättans Stad har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Resultaträkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag Finans- Skatter Verksamh. Verksamh. netto Resultat och extra- Verksamh. kostnader netto- inkl. skatte- efter ordinära Årets Mkr intäkter inkl. avskrivn. kostnader intäkter finansnetto poster resultat Kommun 81-3 91-3 1 3 28 18 18 Kommunalförbund 374-362 12 12 12 Bolag varav Trollhättan Energi AB 539-462 77-14 63-1 53 Trollhättans Tomt AB 282-224 58-45 13-5 8 AB Eidar 432-372 6-43 17-2 15 Övriga bolag 8-78 2-11 -9-2 -11 Elimineringar bolag -83 83 Elimineringar koncern -64 594-1 -1-1 Summa koncern 1 83-4 731-2 91 3 95 194-19 175 Balansräkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag Anlägg- Omsätt- Obeskatt- Lång- Kort- Summa nings nings Summa Eget Minoritets- ade Avsätt- fristiga fristiga EK och Mkr tillgångar tillgångar tillgångar kapital intressen reserver ningar skulder skulder skulder Kommun 2 355 667 3 22 1 893 32 82 745 3 22 Kommunalförbund 11 8 91 4 5 82 91 Bolag varav Trollhättan Stadshus AB 463 2 483 94 387 2 483 Trollhättan Energi AB 1 387 179 1 566 234 2 7 1 131 129 1 566 Trollhättans Tomt AB 2 59 3 2 89 155 38 1 1 819 76 2 89 AB Eidar 2 687 123 2 81 29 36 23 2 326 135 2 81 Övriga bolag 16 13 119 21 2 24 52 2 119 Elimineringar bolag -471-23 -494-337 -75 16-75 -23-494 Elimineringar koncern -217-316 -533-113 -1-7 -75-337 -533 Summa koncern 8 38 773 9 153 2 241 2 434 5 647 829 9 153
64 Årsredovisning 216 Redovisning koncernen Omsättningen Koncernen redovisade under 216 intäkt er på 5, mdkr, varav ca 63 % består av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Jämfört med 215 ökade intäkterna med ca 8,7 % eller ca 43 mkr, varav Trollhättans Stad 9, % eller 332 mkr. Resultat Koncernens resultat före extraordinära poster uppgick till 193,9 mkr (137,7 mkr) och årets resultat efter skatt uppgick till 174,9 mkr (124,9 mkr). Förbättringen av resultatet jämfört med 215 är främst hänförligt till Trollhättans Stad. Resultatet för uppgick till 18,2 mkr (62,1 mkr) och för dotterföretagen 77 mkr (57 mkr). Trollhättan Stadshus AB har erhållit 15, mkr (15, mkr) i koncernbidrag från sina helägda dotterbolag. Viss regional verksamhet bedrivs tillsammans med grannkommunerna i gemensamma bolag och kommunalförbund. Under året har utbetalats 286 mkr i förbundsbidrag och uppdragsersättning till Kunskapsförbundet Väst för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Utöver det har uppdragsersättning till NÄRF utbetalats med 34,3 mkr, Innovatum AB med 16, mkr och Kommanditbolaget Älvhögsborg med 19,9 mkr. Soliditet Mkr 1 8 6 4 2 Koncern 27 28 29 21 211 212 213 Kommun 64 69 64 63 66 63 64 62 61 31 32 31 32 32 31 3 24 24 214 215 Finansiering och investering Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov. Långfristig upplåning sker separat för varje företag. Koncernens investeringar uppgick under året till 957 mkr (746 mkr). Störst investeringar har AB Eidar (355 mkr), Trollhättans Tomt AB (257 mkr) och Trollhättan Energi AB (196 mkr) haft. Långfristiga lån finansierar 67 % (66 %) av anläggningstillgångarna i koncernen. Motsvarande siffra i uppgår till % ( %). 63 25 216 Investeringar Resultat före extraordinära poster Mkr Koncern Kommun Mkr 24 2 16 12 8 4 Koncern 15 96 15 66 62 79 39 69 53 61 38 24 27 28 29 21 211 212 213 Kommun 77 43 48 214 138 62 215 194 18 216 12 1 8 6 4 2 957 746 629 627 611 432 544 468 41 112 187 127 32 64 87 89 18 12 138 135 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Balans Kommunkoncernens omsättning uppgick till 4,4 mdkr (4,1). Balansomslutningen är totalt 9,2 mdkr (8,5). Av anläggningstillgångarna svarar bolagen för 72,6 % (6,2 mdkr) och 27,4 % (2,4 mdkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick vid årets slut till 5,6 mdkr (5,2 mdkr). Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 1 %. AB Eidar svarar för 41 % av koncernens låneskulder. Koncernens soliditet uppgick till 24,5 % (24,3 %) och i 62,6 % (61, %). I riket var den genomsnittliga soliditeten 46, % för kommuner (216) och 57,9 % för kommunkoncerner (215). Kommunal borgen För de kommunala bolagen har tecknat borgen med 5,3 mdkr (4,7 mdkr). avvecklade år 214 utlåningen till sina bolag. Den ersattes med externa lån och ett ökat borgensåtagande om 1,4 mdkr. Ökningen 216 avser ökad upplåning av AB Eidar 26 mkr, Trollhättans Tomt AB 15 mkr och Trollhättan Energi AB 88 mkr. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet. Analys och bedömning visar att risken i åtagandet är begränsad.
Årsredovisning 216 Redovisning koncernen 65 Trollhättan Energi AB är moderbolag i en koncern med produkter inom flera olika områden. Företaget visade upp ett positivt resultat på 63,4 miljoner för 216. Positiv är också känslan som förmedlas när Kundtjänstavdelningen visar upp sig. Foto: Andreas Olsson Personal Koncernen Kommunen 216 215 216 215 Medelantal årsarbetare: Män 1 28 1 138 762 716 Kvinnor 3 935 3 921 3 563 3 563 Totalt 5 143 5 59 4 325 4 279 Löner och ersättning, mkr 1 955 1 824 1 658 1 543 Avslutande kommentar Koncernen redovisar en resultatnivå som är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Årets resultat om 175 mkr motsvarar ca 3,5 % av omsättningen. Samtliga tre större helägda bolag (AB Eidar, Trollhättans Tomt AB, Trollhättan Energi AB) har under de senaste åren redovisat stabila och tillfredsställande resultat, vilket minskar risken för som ägare. Samtliga företag inom koncernen har under året redovisat positiva resultat. Pensionsåtagandet Koncernens totala pensionsåtagande uppgick 216 till 1,4 mdkr (1,5 mdkr). Av det totala pensionsåtagandet avser 1,1 mdkr åtagande för pensioner och skatt som är äldre än 1998. Åtagandet redovisas inte som en avsättning i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag.
66 Årsredovisning 216 Redovisning koncernen Resultaträkning och Kassaflödesanalys, koncernen resultaträkning, koncernen (Mkr) Noter 216 215 214 Verksamhetens intäkter (not 1) 1 829,8 1 596, 1 475,3 Jämförelsestörande intäkter,6 Verksamhetens kostnader (not 2) -4 398,1-4 65,2-3 819,4 Avskrivningar (not 4) -332,5-314,8-33,2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTN -2 9,8-2 784, -2 646,7 Skatteintäkter 2 482,6 2 355,8 2 228,3 Generella statsbidrag o utjämning 671,9 641,3 565,3 Finansiella intäkter 47,7 37,2 2,2 Finansiella kostnader -17,5-112,6-119,5 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 193,9 137,7 47,6 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader (not 7) -18,8-12,8-9,6 Minoritetens andel i årets resultat -,2,,3 ÅRETS RESULTAT 174,9 124,9 38,3 kassaflödesanalys, koncernen (Mkr) 216 215 214 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 174,9 124,9 38,3 avskrivningar 332,5 314,8 33,2 Just av ej likvida poster -1 12,5 1,4 Förändr av kortfr fordr/skulder m m -35,9 21,1 347,4 Kassaflöde från löpande verksamh 191,5 473,3 699,3 INVESTERINGAR Investeringar -956,8-745,9-61,6 Försäljning av anläggn tillg 23,9 39,7 18,1 Kassaflöde från invester verksamh -932,9-76,2-592,5 FINANSIERING Nyupptagna lån 467,2 261,1 1 562,2 Amortering skulder -4,6-2,2-5,7 Förändr långfr fordringar 12,4-637,1-917,8 Kassaflöde från finansieringsverksamh 583, -378,2 638,7 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -158,4-611,1 745,5 Likvida medel vid årets början 253,6 864,7 119,2 Likvida medel vid årets slut 95,2 253,6 864,7
Årsredovisning 216 Redovisning koncernen 67 Balansräkning, koncernen balansräkning, koncernen (Mkr) Noter 216 215 214 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt spårsystem 1,4 1,5 1,6 Utsläppsrätter 3, 4,1 1, Elcertifikat 1,6 2,9 5,9 Övriga immateriella anläggninstillgångar 1,5 1,9,3 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn och tekn anl 5 825,1 5 271,4 4 952,2 Maskiner och inventarier 1 8,7 953,8 923,4 Finansiella anläggningstillgångar 1 539,7 1 653,2 978,5 Summa anläggningstillgångar 8 381, 7 888,8 6 862,9 Förråd m m 4,6 3,3 24,9 Fordringar 4,6 295,1 314,9 Kortfristiga placeringar 236,1 45,5, Kassa och bank 95,2 253,6 864,72 Summa omsättningstillgångar 772,5 624,5 1 24,5 SUMMA TILLGÅNGAR 9 153,5 8 513,3 8 67,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Rörelsekapital -56,3-23,8 423,3 Anläggningskapital 2 299,7 2 27,4 1 528, Eget kapital (not 6) 2 243,4 2 66,6 1 951,3 därav årets resultat 174,9 124,9 38,3 Avsättningar för pensioner 289,8 296, 277,3 Övriga avsättningar (not 5) 143,8 137,3 131,4 Summa avsättningar 433,6 433,3 48,7 Långfristiga skulder (not 3) 5 647,7 5 185,1 4 926,2 Kortfristiga skulder 828,8 828,3 781,2 Summa skulder 6 476,5 6 13,4 5 77,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 9 153,5 8 513,3 8 67,4 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 449, 449, 449, Ansvars- och borgensförbindelser: Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 1 139,1 1 2,7 1 249,5 Övriga ansvarsförbindelser 22,2 166,6 158,7
68 Årsredovisning 216 Redovisning koncernen Redovisningsprinciper och noter, koncernen Redovisningsprinciper Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Koncernens egna kapital utgörs dels av s eget kapital dels av den del av dotterföretagens egna kapital som upparbetats efter förvärvstidpunkten. Koncernens avgränsning har bestämts utifrån proportionell konsolideringsmetod. För delägda dotterföretag innebär detta att endast ägda andelar av intäkts- och kostnadsposter respektive tillgångs- och skuldposter konsolideras. Som dotterföretag räknas de företag där ägandet direkt eller indirekt uppgår till minst 2 procent. I dessa företag finns det ett stort kommunalt inflytande. not 1. verksamhetens intäkter Mkr 216 215 214 Försäljningsmedel 68,8 62,6 68,5 Taxor o avgifter 548,9 511,4 56,6 Hyror o arrenden 554,5 58,8 491,7 Bidrag 587,5 452,3 377,6 Tjänster m m 7,1 6,9 3,9 Verksamh intäkter enl RR 1 829,8 1 596, 1 475,3 not 2. verksamhetens kostnader Mkr 216 215 214 Personalkostnader 2 686,6 2 646,9 2 47,5 Fastigheter o inventarier 34,2 279,7 298, Material 3,7 28,9 283, Bidrag 21,6 196,2 229, Tjänster m m 95, 661,6 538,9 Verksamh kostnader enl RR 4 398,1 4 65,2 3 819,4 not 3. långfristiga skulder Mkr 216 215 214 6,7 8,9 11,2 AB Eidar, Trollhättans Bostadsbolag 2 326, 2 66, 1 946, Trollhättan Stadshus AB 312, 312, 312, Trollhättan Energi AB 1 131,3 1 28,9 955,3 Trollhättans Tomt AB 1 818,8 1 713,8 1 65,8 Kommanditbolag Älvhögsborg 51,9 54,3 49,3 Fyrstads Flygplats,,, Norra Älvsborgs Räddningtjänstförbund 1, 1,2 1,6 Summa 5 647,7 5 185,1 4 926,1 not 5. övriga avsättningar Övriga avsättningar består av för bolagen uppskjuten skatt och för Trollhättans Stad sluttäckning Munkebo avfallsdeponi, parkeringslösen, återställning av asfaltberg- och jordupplag, åtgärder beträffande gamla deponier (Torpa deponi), produktions koncerninterna garantiarbeten samt ansvar för upphävt bygglov. not 6. eget kapital Mkr 216 215 214 Belopp vid årets ingång 2 64,5 1 949,2 1 98,5 Utdelning -,2,,2 Förändring av eget kapital, resultatpåverkande 174,9 124,8 38,3 Direktbokning mot eget kapital,, 2,4 Övr förändring av eget kapital, ej resultatpåverkande 1,9-9,5 -,2 SUMMA 2 241,1 2 64,5 1 949,2 Minoritetsintressen 2,3 2,1 2,1 Summa eget kapital 2 243,4 2 66,6 1 951,3 not 7. skattekostnad Mkr 216 215 214 Inkomstskatt 5,8 4,5 2,5 Uppskjuten skatt 13, 8,3 7,1 Summa 18,8 12,8 9,6 not 4. avskrivningar Mkr 216 215 214 Inventarier 14,8 115,1 113,4 Fastigheter 191,7 199,7 189,8 Summa 332,5 314,8 33,2
Årsredovisning 216 Redovisning koncernen 69 Koncernbolagens verksamhet innehar ett antal hel- och delägda koncerner och bolag. Intäkterna uppgick till totalt 5, mdkr. Resultatet efter finansiella poster och skatt uppgick till 175 mkr och de sammantagna investeringarna till 957 mkr. Trollhättan Stadshus AB Bolaget är moderbolag i kommunkoncernen Trollhättan Stadshus AB och äger samtliga aktier i AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag, Trollhättan Energi AB, Trollhättans Tomt AB och Trollhättan Industrispår AB. Bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i Trollhättan Stads hel- och delägda bolag och tillsammans med dessa utveckla verksamheten på ett värdeskapande sätt. Bolaget skall även samordna övergripande finansiella frågor och riskexponering i dotterbolagen. Resultatet efter finansiella poster (inklusive erhållet koncernbidrag från dotterbolagen) uppgick till 1,3 mkr. Koncernbidrag har erhållits från de helägda dotterbolagen med 15, mkr. AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag som är Trollhättans allmännyttiga bostadsföretag förvaltade vid årsskiftet totalt 5 853 lägenheter (5 852) varav 783 bostäder i särskilda boendeformer, företrädesvis för äldre. Dessutom förvaltar bolaget 235 lokaler. Ombyggnad av befintliga fastigheter fortsatte under året samtidigt som bolaget under året fortsatt för att konkretisera projekten som skall generera minst 1 nya hyresrätter i staden som ska vara färdigställda senast 23. Det första nybyggnadsprojektet påbörjades i februari 216 och per bokslutsdagen är fem projekt startade och pågående. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 17, mkr (16,4). Investeringarna uppgick till 355 mkr (234) under 216 i nyproduktion och i befintliga fastigheter i form av standardhöjande åtgärder och åtgärder som skall minska till exempel energiförbrukning. Fastighetsbeståndet har ett bokfört värde om 2,5 mdkr. Under 216 har nedskrivningar gjorts om totalt 15 mkr. Trollhättan Energi AB Trollhättan Energi AB är moderbolag i en koncern med produkter inom fjärrvärme, vatten- och avlopp, renhållning, elnät och fibernät, elproduktion samt försäljning av el och biogasproduktion samt försäljning av biogas. Resultat efter finansiella poster uppgick till 63,4 mkr (31,). Årets resultat påverkas mest av affärerna fjärrvärme, elnät och fiberförsäljning. Till skillnad mot föregående år har 216 vädermässigt varit relativt gynnsamt och påverkat resultatet positivt, speciellt försäljning av fjärrvärme. Även fortsatt utbyggnad av stadens fibernät ger ett positivt resultat, i och med en jämförelsevis hög anslutningsgrad. Många vill teckna elavtal med Trollhättan Energi och därmed bidra till Trollhättans utveckling och påverka staden i en hållbar riktning. Detta bidrar till att öka främst omsättningen. Ett bra räntenetto och välplanerade inköp av råvaror till värme- och elproduktion påverkar också årets resultat gynnsamt. Omsättningen uppgick till 539 mkr (5) varav ca 42 % avsåg intäkter inom fjärrvärme och 2 % elnät. Stora investeringar har genomförts inom främst vattenoch avloppsnätet samt i ny infrastruktur för fibernät. Årets investeringsutgifter uppgick till 24 mkr (177 mkr). För 217 beräknas investeringar uppgå till knappt 3 mkr. Upplåningen ökar för att finansiera del av investeringarna och bolagets lån uppgick per balansdagen till 1 38 mkr. Resultatet för året innebär att ställda krav på avkastning, soliditet och taxenivåer kan uppfyllas. Framöver kommer bolaget fortsätta arbeta med att utveckla och förbättra ledningsnätet för vatten och avlopp samt förlägga fibernät till alla fastigheter. Fiberutbyggnaden sker nu i såväl tätorter som på landsbygden. I samband med detta markförläggs även delar av resterande luftburna elledningar. Under hösten tecknades avtal kring ett produktionssamarbete med Vattenfall och Vargön Alloys. Detta innebär att bolaget knyter ihop fjärrvärmenätet mellan Trollhättan och Vänersborg. Trollhättans Tomt AB Bolagets verksamhet består i att bygga, förvalta och hyra ut verksamhetslokaler för näringslivet samt offentlig verksamhet. Bolaget förvaltar också all parkering på kommunägd centralt belägen tomtmark. Lokalbeståndet omfattar en bruksarea på 392 tusen kvm, varav ca 62 % utnyttjas för offentlig verksamhet, främst skolor och förskolor. Högskolan Väst inräknas också här. Vakansgraden var 4, % i det aktiva lokalbeståndet exkl. kommunala verksamhetslokaler. Antalet parkeringsplatser som förvaltas av bolaget uppgår till 921 st. Årets resultat uppgick till 12,8 mkr efter finansiella poster. Efter avdrag för koncernbidrag och skattekostnad uppgår redovisat resultat till 6,8 mkr. Investeringar om knappt 257 mkr har utförts under året, varav 149 mkr på Innovatumområdet. En av de största investeringarna är projektet Genombrottet där investeringar gjorts med 78 mkr. I nya byggnad 2 har det investerats 3 mkr och den kommer att färdigställas under första halvåret 217. Investeringar om 89 mkr har gjorts i kommunala verksamhetsfastigheter. De största projekten är ny förskola Hörngatan med 18 mkr samt pågående nybyggnad av förskola/ grundskola på Hälltorp, Mioäpplet, där 21 mkr investerats under 216.
7 Årsredovisning 216 Redovisning koncernen Trollhättans Tomt AB:s vd, Anders Torslid, kan se tillbaka på ett 216 där resultatet för verksamheten uppgick till 12,8 miljoner kronor. Foto: Andreas Olsson. Fyrstads Flygplats AB Under 216 har flygplatsen haft en linje till Stockholm/Bromma, trafikerad av BRA med 19 avgångar per vecka. Totalt reste ca 44 passagerare under året till och från flygplatsen. Resultatet efter finansiella poster uppgick till,3 mkr. Verksamhetsanslag från ägarna uppgick till 4, mkr, varav 2,2 mkr. Flygplatsen fick driftbidrag från Västra Götalandsregionen om 3,4 mkr. Kommanditbolaget Älvhögsborg Bolagets huvudsakliga uppgift är att driva och utveckla bad, sport och friskvårdsanläggningen Arena Älvhögsborg. Företaget driver numera även en friskvårdsfilial på Innovatumområdet samt har där under 216 också startat sjukgymnastikverksamhet under Fria vårdvalet (Vårdval Rehab). Ägare till kommanditbolaget är och PEAB Projektutveckling Väst AB. är komplementär, d.v.s. ytterst ansvarig för bolagets förpliktelser. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 2,5 mkr. Den kommunala uppdragsersättningen uppgick till 19,8 (18,3) mkr. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund som, av medlemmarna Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, fått i uppdrag att bedriva verksamhet utifrån antagen förbundsordning och i enlighet med Lag om Skydd mot olyckor med tillhörande förordning. Resultatet för år 216 uppgick till 5,9 mkr. Trollhättans Stad lämnade under året en uppdragsersättning på 35, mkr (33,5). Kunskapsförbundet Väst Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalförbund som bildades till följd av att och Vänersborgs kommun bestämt sig för att samla sina gymnasie- och vuxenutbildningar i ett gemensamt kommunalförbund. Avsikten med förbundsbildandet var att tillsammans åstadkomma en effektivisering av det totala resursutnyttjandet så att det blir möjligt att långsiktigt säkerställa resurser för undervisning och stöd för elevernas utveckling. Förbundet ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning i Vänersborg och Trollhättan med 2 9 elever på gymnasiet och 2 1 heltidsplatser inom vuxenutbildningen. Gymnasiet omfattar 16 nationella program, lärlingsprogram samt introduktionsprogrammen. Resultatet för 216 uppgick till 2,1 mkr (17,4). I resultatet ingår ett ägartillskott på 13, mkr som täcker 215 års underskott. Om ägartillskottet räknas bort visar utfallet på ett överskott om 7,1 mkr (-13,). Trollhättan Stad lämnade under året förbundsbidrag för gymnasiet och uppdragsersättning till vuxenutbildningen på totalt 286 mkr.
Årsredovisning 216 Beslut och revisionsberättelse 71 Beslut Med ovanstående redogörelse överlämnar kommunstyrelsen årsredovisning för 216 till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens föreslag: 1. Kommunfullmäktige fastställer avskrivning över plan (nedskrivningar) av anläggningstillgångar med 1 35 tkr. 2. Kommunfullmäktige godkänner ianspråktagande ur avsättningar med 1 846 tkr under 216, varav avsättning för återställning av skredrisk Heden- Gröndal har slutförts 1 11 tkr. 3. Kommunfullmäktige fastställer 216 års bokslut med redovisad resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för. 4. Kommunfullmäktige godkänner i övrigt kommunstyrelsens årsredovisning. 5. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas verksamhetsredogörelser. 6. Kommunfullmäktige beslutar i särskilt ärende om behandling av budgetfallet genom förändring av interna resultatfonder och ombudgetering (investeringsanslag). KOMMUNSTYRELSEN Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande Dan Jonasson Ekonomichef
72 Årsredovisning 216 Beslut och revisionsberättelse Revisionsberättelse
Årsredovisning 216 Beslut och revisionsberättelse 73
74 Årsredovisning 216 Beslut och revisionsberättelse Fem år i sammandrag 216 215 214 213 212 Utdebitering, % 1) 21:56 21:56 2:96 2:96 2:96 Relativ skattekraft enligt taxering respektive år, % 91 91 91 92 Antalet invånare, 31 dec 57 753 57 92 56 929 56 573 55 749 Kostnader, mkr 3 914 3 628 3 469 3 345 3 3 Intäkter, mkr 4 22 3 69 3 47 3 388 3 369 Därav skatteint, generella statsbidr 3 155 2 997 2 794 2 72 2 614 Årets resultat, mkr 18 62 43 69 Resultat i % av skatteint o gen statsbidr 3,4 2,1, 1,6 2,6 Driftbudgetutfall, avvikelse mkr 18 76 61 98 55 Bruttoinvesteringar, mkr 142 149 112 122 11 Tillgångar, mkr 3 22 2 926 2 799 2 685 2 667 Per invånare, kr 52 326 51 244 49 174 47 454 47 838 Skulder och avsättningar, mkr 1 129 1 141 1 77 962 988 Per invånare, kr 19 549 19 98 18 911 17 8 17 719 Eget kapital, mkr 1 893 1 785 1 723 1 722 1 679 Per invånare, kr 32 778 31 264 3 262 3 446 3 119 Pensionsåtagande i ansvarsförbindelse 1 139 1 21 1 25 1 313 1 254 Per invånare, kr 19 724 21 31 21 948 23 214 22 497 Soliditet, % 2) 63/25 61/2 62/17 64/15 63/16 Rörelsekapital, mkr -78-226 46 113 5 Likviditet inkl kortfristig in- och utlåning netto samt placeringar, mkr 146 61 683 337 266 Antal anställda 31 dec 3) 5 6 4 759 4 619 4 416 4 663 Personalkostnader, mkr 2 34 2 193 2 38 1 944 2 59 1) Skatteväxling med Regionen 212 om kollektivtrafiken. 2) Eftersom pensionsredovisningen sker enligt blandmodellen anges både redovisad soliditet och total soliditet inklusive pensionsåtagande i ansvarsförbindelse. 3) De frivilliga skolformerna överfördes 213 till Kunskapsförbundet Väst.
Årsredovisning 216 Beslut och revisionsberättelse 75 s organisation 216 Kommunrevisionen Kommunfullmäktige Valberedningen Valnämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Utskottet för social hållbarhet Personalutskottet Tekniska utskottet Nämnder Bolag Arbetsmarknads- och socialnämnden Byggnads- och trafiknämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden shus AB 1% AB Eidar, Trollhättans Bostadsbolag 1% Trollhättan Energi AB 1% Energifokus i Trollhättan och Uddevalla AB 5% Biogas Brålanda AB 67% Kalltorp Kraft HB 5% Trollhättan Energi Elnät AB 1% Trollhättan Industrispår AB 1% Trollhättans Tomt AB 1% Fyrstads Flygplats AB 49% Kommunalförbund Övrigt Kunskapsförbundet Väst 61% Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 41% Fyrbodals kommunalförbund KB Älvhögsborg 5% Stiftelsen Innovatum 15%