Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Relevanta dokument
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

TENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Michal och Jeanni

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Omtentamen 2, delkurs 1

Omtentamen 3, DK1, Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp

OMTENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Torodd och Jeanni

Omtentamen 1, delkurs 1

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Naturvetenskap och teknik för grundlärare i årskurs 4-6

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Workshop om kursplaner åk 7 9

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Lärarhandledning Biologi

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Förslag den 25 september Biologi

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Biologi Kunskapens användning

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Livets myller Ordning i myllret

Inför nationella proven i Biologi

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

1. Vad är naturkunskap?

Fortsättningen av biologikursen.

Bakgrund: År 1. Hösttermin

Fortsättningen av biologikursen.

Biologi Livets utveckling

Bild Anna Bergdahl Gustafsson

Några material & Ekologi

Koppling till kursplaner

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Fysik Kunskapens användning

Naturvetenskap GR (A), NO och teknik för lärare årskurs 4-6 (Ingår i Lärarfortbildningen), 30 hp

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Från frö till planta (F-6)

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Ordning i Myllret

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Lärarutbildningsnämnden Fysik. Kursplan

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Fakultetsnämnd Lärande Fysik. Kursplan

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Här växer människor och kunskap

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet)

Transkript:

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 28 oktober 2013 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi), Gunnar Jonsson (fysik), Helene Håkansson och Gunilla Carlsson (kemi) Hjälpmedel: Inga Övrigt: För godkänt krävs minst 50 % av poängen för varje ämne. För VG krävs 75 %. För att underlätta rättningen, besvara de olika delarna på separata papper utom sista frågorna på biologidelen som besvaras direkt på tentan! Om någon fråga verkar oklar, kontakta tentavakten. Biologi 1) Alla organismer behöver två saker för att kunna leva, vad? 2) a) Beskriv en näringskedja i en sjö eller i en skog, som har fyra näringsnivåer. Näringskedjan ska bestå av arter som du kan namnet på. Ange för varje organism om det är en producent eller en konsument. b) Definiera vad som menas med producent respektive konsument i ett ekosystem. (5 p) 3) Vintern som väntar oss, är en stor påfrestning för växter och djur i vårt klimat. Beskriv och förklara en anpassning till vinterklimat hos växter (med ett exempel) i vår natur, och en anpassning hos djur (med ett exempel). Svaren till övriga biologifrågor skrivs på detta papper. 4) Ringa in det/de alternativ som stämmer på de olika definitionerna av Biologisk mångfald. Ett eller flera svar kan vara rätt. Du får avdrag för fel svar, men kan lägst få 0 poäng. (X p) Biologisk mångfald inom art: a) Människor i världen pratar många olika språk b) Alla i klassen är olika långa c) Alla i klassen har olika betyg från gymnasiet d) Johan och hans syskon har samma föräldrar och samma genetiska anlag. Biologisk mångfald mellan arter: a) Européer och sydamerikaner är exempel på biologisk mångfald mellan arter. b) Olika mesar i skogen som har olika nisch, är exempel på. -. c) En regnskog i Malaysia har större biologisk mångfald mellan arter än en granskog utanför Mora. d) Hundraser som schäfer, collie, pudel och gråhund är exempel på. -.

Biologisk mångfald av ekosystem: a) Ett varierat och småskaligt landskap i t.ex. Småland eller Värmland har större biologisk mångfald av ekosystem än ett odlingslandskap i Ohio. b) En skog som i flera hundra år avverkats och brukats för produktion av virke m.m., har större biologisk mångfald av ekosystem än en skog som inte påverkats av människan. c) Biologisk mångfald av ekosystem är större på land än i vatten. 5) För varje organismgrupp ska du kryssa i alla kolumner som stämmer för gruppen. (Uppgiften bedöms med G/VG/U.) Organismgrupp växter djur protister (t.ex. urdjur) bakterier svampar prokaryoter eukaryoter har fotosyntes har cellandning är producent är konsument 6) Ekosystem är uppbyggda av en mängd olika organismer som uppstått under drygt 3 miljarder/miljoner (stryk under rätt svar) år av evolution. Först fanns det bara bakterier på jorden. Bakterier är prokaryoter/eukaryoter (stryk under rätt svar) och har/har inte (stryk under rätt svar) någon riktig cellkärna och andra cellstrukturer såsom t.ex. mitokondrier eller kloroplaster. Flercelliga organismer uppstod för ca.(ange ungefärlig tid) år sedan. Rangordna nu följande organismgrupper i rätt ordningsföljd, och placera dem i rätt tidsperiod här nedanför. Kräldjur, landväxter, fiskar, ormbunksväxter, däggdjur, groddjur, barrträd, gömfröiga växter 400-350 miljarder/miljoner år sedan (stryk under rätt talmängd!) 350-270 miljarder/miljoner år sedan (stryk under rätt talmängd!) 270-70 miljarder/miljoner år sedan (stryk under rätt talmängd!) 70 miljarder/miljoner år sedan (stryk under rätt talmängd!) till idag/nutid (Uppgiften bedöms med G/VG/U.)

Fysik 7) a) Hur lyder energiprincipen, beskriv kort vad den innebär. b) Du kopplar en lampa till ett batteri. Vilka energiomvandlingar sker när lampan lyser? [Starta i batteriet] 8) Eiffeltornet är olika långt på sommaren och på vintern. Varför det? När är det längst på sommaren eller på vintern? 9) I vilken eller vilka av följande situationer uträttas det ett arbete i fysikalisk mening? a) När Du lyfter upp en matkasse från golvet till matbodet b) När Du går på en plan väg i konstant fart och bär en matkasse i handen c) När Du släpar en byrå på ett plant golv d) När Du gungar på en gunga Ange också i varje situation, varför eller varför inte ett arbete uträttas. (4p) 10) En låda glider på ett golv och stannar efter 30 s. Rita en figur där Du ritar ut de krafter som verkar på lådan medan den glider mot golvet. Ange även vad de olika krafterna kallas. (3p) 11) Vi skiljer på storheter och enheter i SI-systemet. Ange tre av SI-systemets grundstorheter och vilken enhet dessa grundstorheter har. (3p) 12) a) Vad innebär begreppet energikvalitet? b) Ordna följande energiformer efter hur stor energikvalitet de har: Kemisk energi, Elektrisk energi och Strålningsenergi

Kemi 13) Vilka aspekter på ett experiment ska beaktas när man gör en riskbedömning? Nedan beskrivs ett experiment. Vad kan du se i detta som kan vara risker att ta hänsyn till när man genomför detta i en skolklass? (5p) Framkalla fingeravtryck Material: Remsor av papper cirka 4x15 cm., Jod-kristaller (I 2 ).,Bägare, 125 ml.,plastmugg som passar i glasbägarens öppning, så att den kan fungera som propp.,brännare eller kokplatta., Sax., Genomskinlig, bred tejp. Utförande: Klipp till lämpliga pappersremsor, utan att smutsa ned dem med fingeravtryck. Tryck ditt finger stadigt mot pappersremsan, nära ena änden. (Eventuell kan man gnugga fingret mot näsan eller pannan först, för att öka mängden fett i avtrycket) Placera en jodkristall i glasbägaren. Kläm fast pappersremsan med hjälp av en plastmugg som sluter tätt runt bägarens öppning. Se till att fingeravtrycket är nere i bägaren med av fingeravtrycket vänt inåt. Värm bägaren helt kort så pass att jodånga fyller bägaren, och tag sedan omedelbart bort den från värmen. Låt svalna något, så att det mesta av jodångan övergår i fast form. Lossa plastmuggen och tag upp pappersremsan, men sätt sedan genast på plastmuggen igen så att det inte slipper ut jodångor. 14) Vad betyder nedanstående farosymboler? Ge exempel på kemikalier i vår vardag som har dessa märkningar. (5p) a) b) c)

15) Svara kortfattat på nedanstående frågor. (5p) a) Beskriv kort vad materia är. b) Beskriv kort hur en atom är uppbyggd, använd Bohrs atommodell. c) Förklara vad en jon är. d) Förklara vad kemisk bindning är. 16) Beskriv periodiska systemets uppbyggnad. (5p) Lycka till!! Stina Gunnar Helena Gunilla