Framtdens Karrär Soconom Långsktg lönestruktur och admnstratv avlastnng Ta tllvara professonens kunskap och erfarenhet Kvaltetsnvån det socala arbetet behöver höjas Högre och mer relevant lön, mnskad arbetsbelastnng, tllgång tll ntrodukton och handlednng samt kortare arbetstd är de vktgaste faktorerna för att attrahera och behålla soconomer långsktgt, enlgt soconomerna själva. En gemensam nämnare bland socaltjänster som lyckats lösa de utmanngar som många verksamheter har dag, är en väl fungerande dalog mellan professon, chefer och poltk, säger Heke Erkers, Akademkerförbundet SSR. Mndre än häften av soconomerna kan nte bedrva socalt arbete med den kvaltet de anser nödvändg. Att behålla personal och mnska arbetsbelastnngen är vktga faktorer för att höja kvalteten det socala arbetet. 4 Chef- och ledarskap Dgtalserng Framtdens Karrär Soconom september 2017 7 Vdareutbldnng Bemannngsföretag 8 Verklghetsförankrng av beslut Forsknng
A r b et a m ed o ss no m b ar n- o c h u ng do m svå r den! V r ensar sc h em at f r å n adm nst r at va ar b et su p p g f t er V har utökat antalet socalsekreterartjänster och tllsatt admnstratvt stöd. På så sätt ger v våra socalsekreterare bättre möjlgheter att fokusera på mötet med ndvden. V är en arbetsgrupp med postvt arbetsklmat, stor öppenhet för nya déer och utvecklng. V vet att v kommt långt arbetet med att nå hög grad av delaktghet och arbetar kontnuerlgt med kompetensutvecklng. L å t er det nt r essant? K o nt akt a då : Per Lodn, enhetschef ungdomsenheten. Tfn: 026-24 12 08, e-post: per.lodn@sandvken.se Jan Nlsson, enhetschef barn- och famljeenheten. Tfn: 026-24 13 93, e-post: jan.nlsson@sandvken.se L ä s m er o m vå r a t j ä nst er p å S andvken.se/ l edg aj o b b Karrar_soc_SE_A_sandvken_26-02.ndd 1 7 av 10 soconomer är redan med Välkommen n på akademssr.se sandvken.se 2017-09-04 14:25
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 3 september 2017 Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Soconom Långsktg lönestruktur och admnstratv avlastnng En av socaltjänstens vktgaste frågor är hur arbetsvllkoren ska vara för att attrahera och behålla soconomer långsktgt. Enlgt soconomernas svar Framtdens Karrär Soconoms undersöknng är högre och mer relevant lön, mnskad arbetsbelastnng samt tllgång tll ntrodukton och handlednng de vktgaste faktorerna för yrkets attrakton. Andra vktga frågor för allt socalt arbete är kvaltet, ledarskap, delaktghet för personalen, att besluten är verklghetsförankrade och att man lyssnar på professonens kunskap. Nästan hälften av soconomerna kan nte bedrva socalt arbete med den kvaltet som de anser nödvändg. De anger td, resurser och mnskad admnstraton som de vktgaste faktorerna för ökad kvaltet. En annan vktg faktor är att behålla erfaren och kunng personal. Kvaltetsfrågan är en pr- Framtdens Karrär Soconom är producerad av NextMeda. orterad fråga för många socaltjänster och mycket arbetet pågår för att förbättra kvalteten. I kommuner där poltk, lednng och professonen samverkat har man klarat utmanngarna bäst det socala arbetet, enlgt Heke Erkers på Akademkerförbundet SSR. En bra lednng socalt arbete och att låta soconomer få större nflytande är således lönsamt för hela verksamheten och fler borde ta efter. Hör gärna av er tll oss med förslag på soconomer som har bdragt tll att utveckla det socala arbetet, som v kan skrva om. Eller hur v mer kan bdra tll att uppmärksamma soconomers nsatser samhället. Trevlg läsnng! Redaktonen SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Mats Fahl- gren, Hans Karlsson, Paola Langdal, Crstna Lefland, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg FOTOGRAFER Patrk Bergenstav, Lars Berglund, EdelPhoto, Tdnngen fnns även på: www.soconomkarrar.se 4-5 Arbetsvllkor för att attrahera och behålla soconomer 6 Professonellt ledarskap fyller nyckelfunkton 6 För bättre ledarskap närvarande och tllgänglga chefer 7 Ta vara på professonens kunskap och erfarenhet Intervju med Heke Erkers, ordförande Akademkerförbundet SSR. 8 Kvaltetsnvån det socala arbetet behöver höjas 8 Legtmaton för kuratorer 9 Td och resurser vktgast för kvaltet socalt arbete 10 Skolkuratorns roll är att stötta, förebygga och utblda 11 Socalförvaltnngarnas dgtalserng går långsamt 12 52% får nte tllräcklgt med vdareutbldnng 13 Kontnuerlgt behov av vdareutbldnng 14 Här vll soconomerna arbeta 15 Soconomdagarna 18 19 oktober 2017 16 6 av 10 anser att soconomkonsulter bdrar 17 Förändrat beslutsmandat ökar verklghetsförankrng 17 Översyn av socaltjänstlagen 18 Soconomen Eva satsade på en forskarkarrär 19 Hur vktgt är långsktghet socalt arbete? 19 Vlket nflytande ska soconomer ha? 20 Gör nya medarbetare trygga sn nya yrkesroll Presenterade företag och organsatoner 20 Mo Gård 21 Mölndal stad, Socal- och arbetsmarknadsförvaltnngen 22 Dedcare Soconom 23 Västerås stad, Socala nämndernas förvaltnng 24 Stockholms stad 25 Alngsås kommun 25 Cura Nord 26 You + Me = Youm 27 Örgryte-Härlanda, Göteborg stad 27 Kronan Konsult 28 Norrtälje kommun, socalkontoret 28 Erfarna Soconomkonsulter 29 Järfälla kommun 29 ALM Soconomtjänster 30 Regon Gotland 30 Bemanna 31 Mora kommun, ndvd- och famljeomsorgen 31 Cognat Kompetens ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: 08-661 07 90, E-post: nfo@nextmeda.se Per Groth, Gonzalo Irgoyen, Patrk Lndqvst, Cecla Nordstrand, Tony Oldenburg, Tommy Söderlund, Mare de Verder FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR SOCIONOM, VAR VÄNLIG KONTAKTA: GRAFISK FORM Stellan Stål OMSLAGSFOTO Patrk Bergenstav, Tommy Söderlund Nklas Engman, E-post: nklas.engman@nextmeda.se, Telefon 08-661 07 90, Mobl 070-774 84 90 TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret LÄS MER PÅ WWW.SOCIONOMKARRIAR.SE V har längst erfarenhet av renodlat konsultarbete för socalsekreterare! Vll du som soconom arbeta det bemannngsföretag som har längst erfarenhet av renodlat konsultarbete för soconomer? Vår långa erfarenhet branschen är dn trygghet! Välkommen tll oss! S.O.O.L Personalservce AB Köpmangatan 20 B, 641 30 Katrneholm Telefon: 0150-145 91, E-post: nfo@sool.nu www.sool.nu
4 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 Långsktg lönestruktur och admnstratv avlastnng Högre och mer relevant lön, mnskad arbetsbelastnng samt tllgång tll ntrodukton och handlednng är de tre vktgaste faktorerna för att attrahera och behålla soconomer långsktgt. Både Markus Furuberg, Akademkerförbundet SSR och John Johansson, socalnämnden öster Örebro kommun nstämmer. LÅNGSIKTIGA ARBETSVILLKOR TEXT ANNIKA WIHLBORG Att lön, arbetsbelastnng, ntrodukton och handlednng, kortare arbetstd samt kompetensutvecklng toppar lstan över faktorer som bdrar tll en arbetsgvares långsktga attraktvtet DET ÄR SJÄLVKLART postvt att ngångslönerna för soconomer har ökat, men det saknas fortfarande en ordentlg lönesprdnng är nte förvånande. Resultatet överensstämmer med vår syn på saken, säger Markus Furuberg, förhandlngschef på Akademkerförbundet SSR. John Johansson, ordförande socalnämnden öster Örebro kommun. Foto: Andreas Lundgren Han betonar vkten av att soconomer ska kunna göra karrär nom yrket, gärna utan att nödvändgtvs behöva byta arbetsgvare. Samtdgt betraktar han lönefrågan som den absolut mest avgörande för soconomarbetsgvarnas långsktga attraktvtet. Attraktv lönestruktur Det är självklart postvt att ngångslönerna för soconomer har ökat, men det saknas fortfarande en ordentlg lönesprdnng. En soconom med mångårg yrkeserfarenhet har sällan en särsklt mycket högre lön än en nyutexamnerad. Det måste bl möjlgt för fler soconomer att söka specalstsoconomtjänster eller på andra sätt göra karrär, säger Markus Furuberg. Om arbetsgvarna kommer tllrätta med lönefrågan och erbjuder en attraktv lönestruktur genom hela soconomens yrkeslv så kan det ha effekt även på arbetsbelastnngen, tllgång tll kompetensutvecklng och flera andra parametrar som soconomerna anser vara vktga för attraktvteten. En rmlg lönestruktur och utökade möjlgheter tll lönekarrär kan mnska personalomsättnngen, vlket sn tur ger en ökad stabltet som skapar förutsättnngar för en långsktg kompetensutvecklngsplan, säger Markus Furuberg. Konsekventa poltska satsnngar Undersöknngsresultatet överensstämmer med mn bld av vlka faktorer som får soconomer att trvas och vlja Markus Furuberg, förhandlngschef på Akademkerförbundet SSR. Foto: Theresa Vska stanna kvar långsktgt hos en arbetsgvare, säger John Johansson, ordförande socalnämnden öster Örebro kommun. Han betraktar poltsk vlja och konsekventa poltska satsnngar på socalsekreterarnas arbetsmljö som en förutsättnng för att socaltjänsten ska vara en attraktv arbetsgvare för soconomer, även på lång skt. V erbjuder bland annat tmanställnng för soconomstudenter som går ssta termnen på utbldnngen. V har även startat en flal tll socalkontoret ett av kommunens mest utsatta bostadsområden. De soconomer som väljer att arbeta där erbjuds ett lönepåslag, vlket mnskar personalomsättnngen. Ytterlgare en åtgärd är att v erbjuder ett månatlgt lönepåslag tll soconomer som väljer att arbeta de verksamheter dt v haft svårast att rekrytera, säger John Johansson. RÅD FÖR ATT LÅNGSIKTIGT ATTRAHERA OCH BEHÅLLA SOCIONOMER Erbjud en långsktg lönestruktur. En attraktv löneutvecklng och god lönesprdnng är nödvändgt, nte mnst för att behålla erfarna soconomer. Det ska löna sg att axla mer ansvar eller att ha samlat på sg mycket yrkeserfarenhet. En lönetrappa är ett exempel på sätt att säkerställa att löneutvecklngen bland erfarna soconomer nte stagnerar. Anställ admnstratörer och transportörer. Mnskad arbetsbelastnng står högt på önskelstan för många soconomer. Det är därför allmänhet en mycket god nvesterng, såväl rent ekonomskt som arbetsmljömässgt, att anställa admnstratörer och transportörer som kan avlasta, så att soconomerna kan fokusera mer på klentkontakt. Inrätta karrärtjänster. Ett nctament för att få soconomer att vlja stanna är förstås möjlgheten att göra karrär. Arbetsgvare som erbjuder specalstsoconomtjänster, chefstjänster på olka nvåer eller andra typer av specalserade tjänster med lönepåslag stärker därmed sn attraktvtet. Var med och utveckla VoB:s verksamheter Vll du jobba med utsatta barn, ungdomar och famljer? V söker ett flertal medarbetare tll våra verksamheter Skåne och Kronoberg. Läs mer på vob.se VoB drver HVB, stödboenden och famljehem. Bolaget är kommunägt och drvs utan vnstsyfte.
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 5 september 2017 Långsktga arbetsvllkor för soconomer nom socaltjänsten: Högre lön och mnskad arbetsbelastnng Hur bör arbetsvllkoren se ut nom socaltjänsten för att attrahera och behålla soconomer långsktgt? Den frågan svarade soconomerna på Framtdens Karrär Soconoms undersöknng 18 21 august 2017. Högre lön och mnskad arbetsbelastnng hade en tydlg övervkt svaren. LÅNGSIKTIGA ARBETSVILLKOR attraktv lönetrappa skulle fler skta på att göra karrär och därför stanna kvar på arbetsplatsen. Man menar också att TEXT MARIANNE SJÖBERG Undersöknngen vsar tydlgt att högre lön och mndre arbetsbelastnng är bland de vktgaste förslagen. 60% av de tllfrågade vll ha högre lön och 40% tog upp mnskad arbetsbörda. Högre lön En stor del av de tllfrågade vll ha högre lön. Det skall löna sg ekonomskt att stanna kvar på arbetsplatsen. Idag byter många tll andra verksamheter för att få upp sn lön. En del anser också att lönen bör jämställas med ngenjörers lönesättnng. Om det fnns en Knvsta där framtden bor OM DET F I NNS en attraktv lönetrappa skulle fler skta på att göra karrär och därför stanna kvar på arbetsplatsen lönen måste motsvara det ansvar och de rsker en soconom tar stt arbete. Mndre arbetsbelastnng Många menar att arbetsbelastnngen är för stor. Man vll ha en förändrng genom färre ärenden, anställa mer personal, färre klenter per tjänst. Det skulle föra med sg att man får mer td för varje klent, men också mer td för dokumentaton och efterarbete. Man menar också att man bör mnska antalet personer en soconom ska ha hand om oavsett om det gäller utrednngar, verkställnngar eller klenter samtal. Introdukton och handlednng Man önskar längre och bättre ntrodukton för nyanställda. Man menar också att det behövs stöd och handlednng det daglga arbetet och att stödet bör komma från kollegor, chefer och poltker. Att få feedback och uppföljnng stt arbete gör också att man utvecklas. Kortare arbetstd En återkommande synpunkt är att få kortare arbetstd, exempelvs 6 tmmars arbetsdag. Man menar också att 80% arbetstd med full lön skulle ge en hanterbar arbetsstuaton samtdgt som man känner uppskattnng för det arbete man gör. Önskemål fnns också om mer flexbel arbetsstuaton och att exempelvs kunna arbeta hemfrån när så är möjlgt. Kompetensutvecklng Kompetensutvecklng och vdareutbldnng menar många måste fnnas kontnuerlgt. Det gör att man kan utveckla stt arbete och göra karrär nom yrket. Även här betyder feedback och uppföljnng mycket för att få den bästa fortbldnngen/kompetensutvecklngen för varje enskld person. V IK T IGA S T E Å T GÄ RDERNA Vktgast för långsktga arbetsvllkor för soconomer: 1. Högre och mer relevant lön 2. Mnskad arbetsbelastnng 3. Introdukton och handlednng 4. Kortare arbetstd 5. Kompetensutvecklng Framtdsjobb med nya utmanngar Är du soconom eller har socal omsorgsutbldnng? Vll du arbeta en ung, starkt växande kommun med framtdstro, och med två storstäder nom pendelavstånd? Kanske har v precs jobbet du söker! V är ett ltet trvsamt kontor med ansvar för all myndghetsutövnng nom ndvd- och famljeomsorgen, äldre- och handkappomsorgen. Här har du stor chans tll utvecklng. Hör av dg tll oss dag! Gå n på knvsta.se och ttta under Ledga jobb! Knvsta där framtden bor Eller kontakta ulrka.brugard@knvsta.se DRÖMMER DU OM ETT JOBB SOM FÅR DIG ATT SOVA GOTT OM NATTEN? Vårt mål på CareOn är att vara Sverges bästa arbetsplats för konsulter nom socalt arbete. Hos oss får du rätt förutsättnngar för att göra ett rktgt bra jobb och även sova gott om natten. V tror på att ta ett gemensamt ansvar för Sverge och brnner för att bdra tll ett land som kan ta hand om sna nvånare och är hållbart för framtda generatoner. Kom och hjälp oss att göra postv skllnad! CareOn är ett konsultföretag nrktat på socalt arbete. Ända sedan år 2000 har våra engagerade och erfarna konsulter gjort postv skllnad för våra uppdragsgvare genom att förstärka och utveckla deras verksamheter. Läs gärna mer på careon.se/dttnyajobb eller hör av dg tll våra konsultchefer, om du vll veta mer om vad v kan göra för både dn karrär och dn nattsömn! www.knvsta.se
6 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 Professonellt ledarskap fyller nyckelfunkton det socala arbetet 49 procent av soconomerna som deltog Framtdens Karrär Soconoms undersöknng anser att ledarskapet nom det socala arbetet där de är anställda fungerar ganska bra. 34 procent anser däremot att ledarskapet på deras arbetsplats nte fungerar så bra eller nte alls bra. CHEF- OCH LEDARSKAP TEXT ANNIKA WIHLBORG Många parametrar påverkar hur soconomer upplever ledarskapet sna organsatoner. Allt fler medarbetare socaltjänsten är nyutexamnerade eller har kort yrkeserfarenhet bagaget. Det nnebär att deras förväntnngar på ledarskapet nte alltd överensstämmer med verklgheten, säger Helén Eurenus, som var handläggare på Mgratonsverket nnan hon började arbeta Östersunds kommun 2004. Hon har bland annat arbetat som handläggare med nternatonella frågor och studentfrågor samt som verksamhetschef för ntegratonsservce kommunen. Sedan 2016 är hon socalchef kommunen och styrelseledamot Sverges Socalchefer. Öka tllten organsatonen En ökad förståelse bland medarbetarna för förutsättnngarna och uppgften för en chef socaltjänsten kan, enlgt Helén Eurenus, bdra tll att fler blr nöjda med ledarskapet på sn arbetsplats. En vktg del är därför ntrodukton av nya medarbetare som skapar en förståelse för komplexteten och ansvaret samt medarbetarnas delaktghet verksamhetsfrågorna detta ger en bra plattform tll att lyckas med stt ledarskap och öka tllten organsatonen. Hon efterlyser även en ökad förståelse från omgvnngen för att socal- fattande förmåga är därför vktgt, lksom att cheferna ges rätt förutsättnngar och förtroende för att arbeta långsktgt. Skapa arbetsro och trygghet Socalt arbete kan vara komplext och bland också svårt, därför är ett bra ledarskap särsklt vktgt socaltjänsten. En av chefernas vktgaste uppgfter är att skapa arbetsro och trygghet så medarbetarna känner sg trygga med stt ansvar och med sna arbetsuppgfter, säger Helén Eurenus. HELÉN EURENIUS BÄSTA LEDARSKAPSRÅD: S OC I A LT A R B ETE K A N vara komplext och bland också svårt, därför är ett bra ledarskap särsklt vktgt socaltjänsten tjänsten sällan kan redovsa konkreta resultat av sna nsatser och satsnngar från ett budgetår tll ett annat. Resultatet vsar sg stället ofta flera år senare. Ett grundmurat stort förtroende för socalchefens kompetens och besluts- Helén Eurenus, socalchef Östersunds kommun. Satsa på en ledarstl som är rak och ärlg. Det lönar sg alltd längden och merparten av alla medarbetare uppskattar en chef som vågar vara ärlg, oavsett stuaton. Satsa på att etablera ett nätverk med andra chefer, både från socaltjänsten men även från andra verksamheter. Det är mycket värt att kunna utbyta erfarenheter med varandra. Agera länk mellan socalarbetare och poltker. En av de vktgaste uppgfterna för en chef socaltjänsten är att agera länk mellan socalarbetare och poltker. Det är dn uppgft att se tll att det fnns en dalog mellan dessa två grupper samtdgt som rollerna ska vara tydlga. Som ledare en poltskt styrd verksam- het behöver man fnna balansen mellan verksamhetens uppdrag och nämndens ansvar, så låt den uppgften ta td. Skaffa dg en mentor. Om du är nyfken på chefsrollen bör du defntvt våga ta vara på de möjlgheter som dyker upp. Det är först när du provar på en ledarskapsroll praktken som du vet om det passar dg. Hör dg för angående möjlgheten att få en mentor knuten tll dg. Det behöver nte nödvändgtvs vara en mentor från socaltjänsten, men gärna en chef med erfarenhet av att leda en mjuk verksamhet. Glöm nte heller att ta dg td för en gvande och avkopplande frtd, det gör att du orkar bl långvarg dn roll som chef. För bättre ledarskap Närvarande och tllgänglga chefer Hur ska ledarskapet förbättras det socala arbetet? En närvarande chef med adekvat utbldnng kom högst på lstan. De 34% av soconomerna som vår undersöknng svarade att ledarskapet nte fungerar så bra nom det socala arbetet där de är anställda, fck följdfrågan. socaltjänsten bör också ges kontnuerlg fortbldnng för att kunna utveckla arbetet. Betydlgt färre tyckte att ledarskapsutbldnng var vktgt vd anställnng tll chefstjänster. Några ansåg att chefer borde rekryteras från närngslvet. Kommunkaton Det fnns många konkreta förslag hur det kan förbättras, men också en förståelse för hur arbetsstuatonen ser ut för dagens chefer nom socaltjänsten. ett bra sätt. En närvarande och synlg chef som kan ge stöd och uppmuntran det daglga arbetet efterlyses. Personalen upplever att cheferna nte har td att skapa relatoner med dem vlket är vktgt för att få rätt råd om kompetensutvecklng bland annat. En fysskt närvarande chef får också mer förståelse för det daglga arbetet. Tllgänglghet och närvaro Adekvat utbldnng Arbetsbelastnng I undersöknngen angav många att de vll ha en närvarande chef som vsar tllt. Man vll känna att cheferna ltar på att personalen kan göra stt jobb på En vktg del för många är att de chefer som rekryteras ska ha utbldnng för stt jobb. Att ha erfarenhet från att ha arbetat på golvet ses som postvt. Chefer nom Många anser att chefer har en ormlg arbetsbelastnng med stora personalgrupper. Förslag ges på att cheferna bör ha mndre admnstraton, kunna LEDARSKAP TEXT MARIANNE SJÖBERG Tydlghet kommunkatonen menar många är en avgörande faktor för bra samarbete. Då arbetet handlar om männskor är det också vktgt med en chef som kan lyssna på sn personal och föra en dalog och dskusson nnan beslut tas. Man efterlyser också mer samarbete chefer emellan. delegera vssa arbetsuppgfter, men även att mer pengar ska gå tll socaltjänsten för att anställa fler chefer. Ge poltker bättre nsyn Man anser att poltkers nblandnng bland gör att cheferna får en ohållbar arbetsstuaton då de ofta stter kläm mellan budget och rktlnjer för det daglga arbetet. Förslag ges på att bjuda n poltker tll dalog. S O C IO NO MERNA S F Ö RS LA G 1. Närvarande och tllgänglga chefer 2. Utbldnngskrav vd rekryterng 3. Rak och tydlg kommunkaton 4. Lägre arbetsbelastnng 5. Ge poltker bättre nsyn arbetet
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 7 september 2017 Ta tllvara professonens kunskap och erfarenhet En gemensam nämnare bland de socaltjänster som lyckats lösa de utmanngar som många verksamheter har dag, är en väl fungerande dalog mellan professon, chefer och poltk, säger Heke Erkers, förbundsordförande för Akademkerförbundet SSR. SOCIALTJÄNSTENS FRAMTID TEXT ANETTE BODINGER Landet socaltjänster dras med stora utmanngar nom ett flertal områden. Den kanske mest påtaglga är en ansträngd personal- och arbetsstuaton. En annan utmanng är den ekonomska verklgheten. En pressad kommunal ekonom kan påverka socaltjänstens verksamhet negatvt. Samtdgt står kommunernas lagstadgade skyldgheter fast, en ekvaton som nte alltd är så lätt att få hop. Men det fnns kommuner som lyckats lösa utmanngarna på ett bra sätt. Den gemensamma nämnaren är en bra och nära dalog mellan de olka parterna om vad som kan göras för att förbättra stuatonen, säger Heke Erkers. GRYNING AV Få erfarna -attägs stanna En tredje punkt handlar om att lyssna på medarbetarna nom socaltjänsten och att respektera dem för deras professonella bedömnng av hur en verksamhet kan utvecklas tll det bättre. Fast handlngsplan Mora Mora är en kommun som lyckats omvandla ett kaos på socaltjänstens barn- och ungdomsenhet tll en fungerande och uppskattad arbetsplats. Där nterade och drev medarbetarna själva fram en förändrng, ett arbete som resulterade en handfast handlngsplan. Tllsammans med lednng och facklga Heke Erkers, förbundsordförande för Akademkerförbundet SSR. Foto: Theresa Vska att de erfarna medarbetarna stannar kvar, både för klsekreterarna numera stannar på sna enternas och för de unga tjänster. Kommunen har också lyckats medarbetarnas skull KOMMUNER. DRIVS AV ENGAGEMANG DET ÄR VI K TIG T mnska kostnaderna för placerng av barn och unga. En konkret fråga, som hon menar bör representanter fann man sedan en väg lgga högt på agendan, är hur man ska Jag tror nte att det går att ha Vll du jobba en offentlgt ägd verksamhet som sätter männskan centrum framåt. Det har bland annat resulterat få de erfarna medarbetarna att stanna samma lösnng överallt, men med hjälp ochkvar bdrar tll socal hållbarhet? Vll du göra skllnad för de barn, ungdomar, att det nyanställts admnstratörer, ska verksamheten. av dalog som bygger på professonella famljer vuxna somenfnns hos oss? grunder kan man komma väldgt långt. pats en mottagnngsenhet som tar hand Detoch går nte att bygga verksamsocaltjänstens arbete, och hur medborom nya ärenden samt anställnng av en het med enbart nyutexamnerade socalmetodhandläggarearbete som stöttar sekreterare. dg Och ett det går nte att enbart garna mår, måste upp som en punkt på V erbjuder spännande och engagerande nyanläsa sg tll att möta en männska krs. fullmäktges möten, säger Heke Erkers. ställda. En annan konkret åtgärd är att en utvecklngsnrktad verksamhet. Ett arbete som Därför är det vktgt att de erfarna medman erbjuder fast anställnng även vd präglas av kunskap, kvaltet och delaktghet! föräldraledgheter. arbetarna stannar kvar, både för klenöversyn av socaltjänstlagen ternas och för de unga medarbetarnas Just nu pågår en översyn av socallässkull. merde pånya www.grynng.se måste ges möjlghet att tjänstlagen. Vktga punkter är bland Kommun och professon komma n yrket på ett bra sätt. annat att lagen ska bl lättare att tllett annat lyckat exempel är Håbo lämpa, och att underlätta för kommukommun. En ny organsaton med nya Andra frågor som är vktga att lyfta Välkommen tll oss! ner att samarbeta och samverka med chefer och ett bra samarbete mellan en samverkansdalog menar Heke Ervarandra och omvärlden. kommun och professon gör att socalkers, är lön och arbetsmljöfrågor. Akademkerförbundet SSR välkomnar att utrednngen, som leds av Margareta Wnberg, tar ett helhetsgrepp på socaltjänsten. Översynen av socaltjänstlagen är främst vktg för att säkra medborgarnas trygghet avseende samhällets nsatser, både vad gäller professonens vllkor men även beträffande vad som kan krävas av samhällets skyddsnät. Den kommunala socaltjänsten måste ges möjlgheter att utveckla verksamheten och leva upp tll de förväntnngar som fnns. Att skapa en natonell bld av hur kommunen ska vara en attraktv arbetsgvare för framtdens soconomer är en del av det arbetet, fastslår Heke Erkers. GRYNING - ÄGS AV KOMMUNER. DRIVS AV ENGAGEMANG Vll du jobba en offentlgt ägd verksamhet och tllsammans med andra göra skllnad för de barn, ungdomar, famljer och vuxna som fnns hos oss? V erbjuder dg ett spännande och engagerande arbete en utvecklngsnrktad verksamhet. Ett arbete som präglas av kunskap, kvaltet och delaktghet! Läs mer på www.grynng.se Välkommen tll oss! Grynng är en offentlgt ägd samhällsaktör som sätter männskan centrum och bdrar tll socal hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständg utvecklng, nära dalog med ägarkommunerna Västra Götaland.
8 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 Kvaltetsnvån det socala arbetet behöver höjas Knappt hälften av soconomerna kan nte bedrva socalt arbete med den kvaltet de anser nödvändg. Varför är en hög kvaltet vktg och vad krävs för att höja kvalteten? Hög personalomsättnng och hög arbetsbelastnng är två vktga orsaker tll lägre kvaltet. KVALITET I SOCIALT ARBETE TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet är nte förvånande, och kan vara resultatet av att socaltjänsten nte anpassats tllräcklg ÄV E N KO MP ETEN S UT- en vktg pusselbt socaltjänstens kvaltetsarbete V E CKLING ÄR utsträcknng tll den ökade detaljstyrnng och den föränderlga omvärlden. Svårgheter att rekrytera personal avspeglas också resultatet. En genomgående hög kvaltet det socala arbetet är vktgt för att socaltjänstens klenter ska kunna lta på de nsatser socaltjänsten genomför, säger Chrstna Norberg, chef för socal utrednng på socaltjänsten Örnsköldsvks kommun. Systematskt kvaltetsarbete För att höja kvalteten det socala arbetet behöver socaltjänsten fortsätta utveckla stt systematska kvaltetsarbete. Chrstna Norberg anser också att fortsatt stöd tll kommunförbunden, som är socaltjänstens regonala stödstruktur och fungerar som en länk mellan det natonella, regonala och kommunala, är en vktg åtgärd. Även kompetensutvecklng, både ntrodukton av nya och fortbldnng Chrstna Norberg, chef för socal utrednng på socaltjänsten Örnsköldsvks kommun. av befntlga medarbetare, är en vktg pusselbt socaltjänstens kvaltetsarbete. En rmlg arbetsbelastnng, tllgång tll handlednng, admnstratv avlastnng för chefer och medarbetare samt att även fortsatt utveckla socaltjänstens lednngssystem är exempel på andra åtgärder som kan höja socaltjänstens kvaltet, säger Chrstna Norberg. Hög personalomsättnng Mn reakton på undersöknngsresultatet är att det defntvt borde vara fler soconomer som har rätt förutsättnngar för att bedrva socalt arbete med den kvaltet de anser nödvändg. Resultatet beror trolgtvs på att det är hög personalomsättnng många organsatoner, vlket gör att persodet B O R DE DEFINITIVT vara fler soconomer som har rätt förutsättnngar för att bedrva socalt arbete med den kvaltet de anser nödvändg Nya och erfarna medarbetare Hon anser även att de långa kötderna nom barnpsykatrn på många håll leder tll en ökad ärendebelastnng för socaltjänsten. Att avsätta tllräcklgt med chefsresurser och att ha tätt mellan chefslagren är en åtgärd som, enlgt Yvonne Sturesson Ljungblad, kan bdra tll höjd kvaltet socaltjänsten. Andra kvaltetshöjande åtgärder är en bra blandnng av nya och erfarna medarbe- tare samt att det fnns td att dskutera och reflektera krng genomförda utrednngar. Det är också vktgt att sätta hop arbetsgrupper med stor omsorg så man får tll en gruppsammansättnng där ndvderna kompletterar varandra. Regelbunden handlednng och en god samverkan med öppenvården kan också bdra tll en genomgående hög kvaltet det socala arbetet, säger hon. HAR DU FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BEDRIVA ARBETE MED KVALITET? nalgrupperna nte hnner stablseras. Samtdgt är arbetsbelastnngen ofta hög. Det gör att soconomerna nte alltd känner att de hnner lägga den td som krävs på varje ensklt ärende, säger Yvonne Sturesson Ljungblad, avdelnngschef för stöd tll barn, unga och deras famljer på socaltjänsten Håbo kommun. Har du förutsättnngar att bedrva socalt arbete med den kvaltet som du anser nödvändg? Ja Nej 56% 44% För soconomer nom socaltjänsten svarade 51% ja och 49% nej. Socaldepartementet har skckat ut en departementspromemora på remss som föreslår en legtmaton för kuratorer nom hälso- och sjukvården. LEGITIMATION FÖR KURATORER TEXT MARIANNE SJÖBERG Kuratorers legtmerade yrkesttel skulle bl hälso- och sjukvårdskurator, och föreslås träda kraft den 1 januar 2019. Nu tar v ett ytterlgare steg arbetet med att göra kuratorer nom vården tll ett legtmatonsyrke. Det är vktgt för att tydlggöra den centrala roll de DET Ä R VIK TIG T för att tydlggöra den centrala roll de spelar arbetet mot psyksk ohälsa spelar arbetet mot psyksk ohälsa, säger socalmnster Annka Strandhäll. Syftet är att öka patentsäkerheten och man föreslår en yrkesexamen, som ger en mer natonellt lkformg kompetens som bättre anpassas tll yrket. Soconomutbldnng eller annan relevant vdareutbldnng med fem respektve två yrkesverksamma år får en övergångsbestämmelse. Kuratorer prvat verksamhet omfattas också. Den vård som patenter får av yrkesgruppen blr mer patentsäker och av högre kvaltet, oavsett verksamhetsform. Remsstden är tll den 29 november 2017. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet Legtmaton för kuratorer Annka Strandhäll, socalmnster.
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 9 september 2017 Td och resurser vktgast för kvaltet socalt arbete 44% av soconomerna kan nte bedrva socalt arbete med den kvaltet som de anser vara nödvändg. Bland soconomer nom socaltjänsten är andelen 49%. Det man främst efterlyser är mer td, färre ärenden och mnskad admnstraton. KRÄVS FÖR KVALITET TEXT ANETTE BODINGER Soconomerna som svarade att de nte kunde bedrva socalt arbete med den kvaltet som de anser vara nödvändg fck följdfrågan Vad krävs för att du ska kunna bedrva socalt arbete med den kvaltet som du anser nödvändg? Mer td Många av de tllfrågade understryker vkten av att ha mer td för varje klent och möjlghet tll avlastnng under stressga peroder. Bättre arbetsfördel- eller nsatser som är lämpade för den problematk som fnns. En tung och omfattande admnstraton hndrar oss från att utföra ett socalt arbete på det sätt som v skulle nng och kunnga chefer är önskemål som ofta återkommer. Många menar att det krävs mer td och resurser, nte mnst för att ha möjlghet att möta den ökande patentgruppen med psyksk ohälsa på ett korrekt sätt. Mer td är också vktgt för att kunna fortblda sg och utveckla verksamheten. arbetsbelastnng och ett bra stöd från såväl kollegor som lednng är vktga faktorer EN MINSKAD Mer resurser Många tllfrågade undersöknngen framhåller vkten av att satsnngar görs på rätt saker och efterlyser fler krngresurser, som exempelvs mer tllgång tll olka typer av öppenvård. Man menar att brukarnas behov nte går att tllgodose eftersom det nte fnns resurser FÖRELÄSNINGAR MED ANKNYTNING TILL Psykoterap och arbete med barn och vuxna Valhall, Högskolan Gävle reflekton, adekvat fortbldnng, stödfunktoner, bättre arbetsmljö och ett starkt ledarskap framhålls som relevanta nslag för att kunna utföra ett socalt arbete med kvaltet. Det femte vktgaste krteret anser man vara ett närmare samarbete, såväl mellan grupper nom socaltjänsten som med poltken och med den forsknng som bedrvs nom området. önska, anser många. Ett stort antal vll ha mndre sttande framför skärmen och mer td tll att träffa sna klenter. V IK T IGA S T F Ö R K VA LIT ET Arbetslednng 1. Mer td Det socala arbetet nnebär nte sällan svåra beslut och bedömnngar. En mnskad arbetsbelastnng och ett bra stöd från såväl kollegor som lednng är vktga faktorer för att göra ett bra arbete, menar många. Td för 2. Mer resurser Vktgast för att kunna utföra socalt arbete med nödvändg kvaltet: 3. Mnskad admnstraton 4. God arbetslednng 5. Samverkan 16 nov 2017 Anders Brober g kl.8.30 11.30 12 okt 2017 kl.8.30 15.30 En av Sverges främsta experter nom anknytnng. Exklusv föreläsnn gssere! Jm Wlson Psykoterapeut och famljet erapeut från Storbrtannen besöke r oss och talar om samtal med barn. Mer nformaton och anmälan på www.hg.se/uppdragsutbldnng Där fnns även nformaton om kommande föreläsnngar seren. KONSU LT Det självklara valet nom socaltjänsten vd bemannng och rekryterng Teambo Konsult är ett auktorserat företag som är specalserat på bemannng och rekryterng tll alla nvåer nom socalförvaltnngen. V fnns representerade hela landet och anställer ständgt nya konsulter för spännande uppdrag. Är du en erfaren soconom som är nyfken på konsultjobbet, så hör av dg. Teambo Konsult på webben: www.teambokonsult.se och www.facebook.com/teambokonsult.se
10 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 Skolkuratorns roll är att stötta, förebygga och utblda Att arbeta som skolkurator är ett omväxlande och självständgt yrke. Det är ett yrke som ger utrymme för att arbeta med såväl lärare som elever och deras föräldrar. Lyhördhet, dplomat och en problemlösande förmåga är tre egenskaper som en skolkuratorer har stor nytta av. arbete och styra sn egen td. Som skolkurator har man dessutom goda möjlgheter att sätta ndvduell prägel på sn yrkesroll. SKOLKURATOR TEXT ANNIKA WIHLBORG Redan när jag började studera på högskolan var mtt mål att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Som skolkurator har jag möjlghet att stötta och hjälpa elever samt att arbeta team tllsammans med övrg skolhälsovård, lärare, socaltjänst, pols och föräldrar. Det är ett yrke där jag verklgen kan göra skllnad, både för den ensklda ndvden och för hela famljer, säger Joakm Frej, skolkurator på Esperedsskolan Halmstad och styrelseledamot Skolkuratorers förenng. En fördel med att vara skolkurator är att arbetet är frtt och att man ofta tll stor del får lägga upp stt eget Elever, lärare och föräldrar Skolkuratorsyrket har många ntressanta aspekter. V arbetar stöttande och coachande med elever och vuxna S OM S KO LK UR ATO R H A R man stor nytta av tdgare yrkeserfarenheter från bland annat socaltjänsten deras närhet, v har ett nära samarbete med övrg skolpersonal och möter både unga som mår bra, unga som mår dålgt och unga som är allvar- Ylva Johansson Spndeln nätet vd oro Han arbetar med ndvduella elevsamtal, fortbldnng och dalog med lärare samt förebyggande arbete ute klassrummen och handlednng av elevstödjande personal. Vktga syften med Joakm Frejs arbete är att förebygga mobbng, dskrmnerng och otrygghet och att främja en god socal stämnng på skolan. Vd orosanmälnngar och krsstuatoner fungerar skolkuratorn ofta som spndeln nätet, den som koordnerar kontakten med såväl famlj som elever, övrg skolpersonal Joakm Frej, skolkurator på Esperedsskolan Halmstad och styrelseledamot Skolkuratorers förenng. Foto: Curt Ledg samt, vd behov, även pols och socaltjänst. Yrkesrollen skljer sg åt beroende på vlken åldersgrupp man arbetar med. Det är vanlgtvs mer fokus på ndvduella samtal ju äldre eleverna är. På låg- och mellanstadenvå är det mycket fokus på gruppsamtal och förebyggande arbete på gruppnvå, säger Joakm Frej. Mötesplatsen för kvalfcerat socalt arbete 18-19 oktober 2017 på Stockholmsmässan Bland talarna: Åsa Regnér lgt utsatta på olka sätt, säger Joakm Frej. Som skolkurator har man stor nytta av tdgare yrkeserfarenheter från bland annat socaltjänsten. Eftersom samtal är en vktg del av arbetet är utbldnngar motverande samtal och andra samtalsteknker också en fördel. De allra vktgaste egenskaperna för en bra skolkurator är lyhördhet, dplomat och en förmåga att betrakta elevers stuaton utfrån ett helhetsperspektv, säger Joakm Frej. Olva Wgzell Hans Swärd Arrangeras av: Anmäl dg på www.soconomdagarna.se Smon Häggström Saga Becker I samarbete med: Vesna Jovc Thomas Ekbom Organseras av: Tfn: 08 587 662 00
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 11 september 2017 Socalförvaltnngarnas dgtalserng går långsamt Socalstyrelsens senaste årlga uppföljnng av utvecklngen vad gäller e-hälsa och välfärdsteknk vsar att dgtalserngen av socaltjänsten går långsamt, trots att vljan kommunerna är stor. Dgtalserngen kan bdra tll att stärka klenten och samtdgt effektvsera soconomernas vardag. VÄLFÄRDSTEKNIK TEXT ANNIKA WIHLBORG Varatonen hur långt socaltjänsterna kommt stt dgtalserngsarbete är mycket stor. Relatvt få erbjuder exempelvs tjänster där klenter själva kan logga n och ansöka om bstånd, komma kontakt med socaltjänsten eller boka möten med sn handläggare. Brstande kunskaper e-hälsa En snabbare dgtalserng av socaltjänsterna kan göra dem tll en attraktvare arbetsplats för unga soconomer, men dagsläget lgger de långt efter. Det vore bra om socaltjänsternas dgtalserngsutvecklng stället gck takt med övrga samhällets, säger Dck Lndberg, projektledare nom dgtalserng på Socalstyrelsen. Att det går så långsamt beror, enlgt Dck Lndberg, tll stor del på brstande kunskaper krng e-hälsa och dgtala välfärdstjänster, synnerhet mndre kommuner. Han påpekar att behovet av kompetensutvecklng fnns på alla nvåer, från kommunpoltker tll chefer och socalsekreterare. Han ser dessutom gärna att kurser dgtalserng nkluderas som en oblgatorsk del soconomutbldnngen framöver. Förändra teknk och arbetssätt Även om dgtalserngen medför en omställnng form av nya arbetssätt så poängterar Dck Lndberg att dgtala tjänster kan bdra tll att effektvsera EN S NABBAR E DIG ITA LI- av socaltjänsten kan göra dem tll en attraktvare arbetsplats för unga soconomer S ERI N G Dck Lndberg, projektledare nom dgtalserng på Socalstyrelsen. vardagen för socalsekreterare och samtdgt stärka klentens egenbestämmande över sn stuaton. En förutsättnng för att fler socaltjänster ska få fart på sn dgtalserngsutvecklng är, enlgt Dck Lndberg, ökad samverkan över kom- Kalle Pettersson, kvaltets- och utvecklngschef på socalförvaltnngen Helsngborgs stad. mungränserna samt att fler kommuner genomför långsktga och konsekventa dgtalserngssatsnngar som nkluderar både den teknk som krävs samt ett förändrat arbetssätt och utbldnng av medarbetare och chefer. Ökar delaktghet och effektvtet För ett drygt år sedan nledde socalförvaltnngen Helsngborgs stad ett forsknngssamarbete med bland annat Socalhögskolan Lund. Forsknngsprojektet undersöker om det går att skapa och underhålla en socal relaton dgtalt även när det handlar om en relaton där det råder den maktobalans som relatonen mellan en klent och en myndghetsutövare många gånger nnebär. Målsättnngen är att klenter framtden ska kunna boka tder, ta del av dokumentaton och kommuncera med sn socalsekreterare va dgtala kanaler. Socaltjänsten arbetar överlag väldgt tradtonellt, v är alldeles för dålga på att dra nytta av dgtalserngen. V behöver öka vår tllgänglghet och våra kontaktytor, och då är det ett utmärkt verktyg. V betraktar dgtala kanaler som ett verktyg för att öka kl- enternas delaktghet och effektvsera socalsekreterarnas arbete, säger Kalle Pettersson, kvaltets- och utvecklngschef på socalförvaltnngen Helsngborgs stad. Dgtalserngen upp på agendan Socalförvaltnngen Helsngborg genomför bland annat enklare utrednngar och uppföljnngssamtal va vdeolänk. Famljemottagnngen erbjuder dgtal tdsboknng och skolor kan göra dgtala orosanmälnngar tll socaltjänsten. Vd årsskftet lanseras en tjänst som gör det möjlgt för klenter att ta del av sn journal dgtalt. Genom att öka andelen dgtala klentkontakter kan socalsekreterarna stället lägga mer td på de klentmöten som genererar mervärden för klenten genom att de äger rum fysskt. Mtt råd tll andra socaltjänster är att få upp dgtalserngsfrågan på agendan och dskutera det organsatonen. Man kan även låta sg nspreras av hälso- och sjukvården eller helt andra sektorer, exempelvs banksektorn, som genomgått en omfattande dgtalserngsresa de senaste åren, säger Kalle Pettersson. Personalbemannng nom socaltjänsten sedan 2005 Baccma AB har erfarenhet nom funktonsnedsättnng, äldreomsorg, barn & ungdom, mssbruk, socalpsykatr, ekonomskt bstånd samt ensamkommande barn & ungdom. V tllhandhåller kvalfcerade och erfarna konsulter efter ert behov. Kontakta oss redan dag. 072-553 58 95 www.baccma.se nfo@baccma.se
12 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 Mndre än hälften får tllräcklgt med vdareutbldnng 52 procent av soconomerna anser att de nte kan vdareutblda sg den omfattnng de önskar. Goda kompetensutvecklngsmöjlgheter bdrar tll arbetsgvares attraktvtet, men hög personalomsättnng försvårar ofta långsktga satsnngar, säger Göran Törnblom på socaltjänsten på Botkyrka kommun. ungdomsutredare. Tdgare var det en yrkesroll man antog efter flera år yrket, men soconombrsten har gjort att även nyexamnerade får den här typen av roller. Det ställer förstås stora krav på kompetensutvecklng från arbetsgvarens sda. Det kan även leda tll att mer erfarna soconomer får tllgång tll mndre kompetensutvecklng, säger Göran Törnblom. Göran Törnblom, verksamhetschef för utrednngsenheten på socaltjänsten Botkyrka kommun. Kompetensutvecklngsplaner VIDAREUTBILDNING TEXT ANNIKA WIHLBORG 97 procent av soconomerna tycker att vdareutbldnng är vktgt för deras yrkesutvecklng, men endast 48% anser att de får den vdareutbldnng de önskar. En orsak tll att många nte kan vdareutblda sg den utsträcknng de önskar kan vara att det kan vara svårt för socaltjänsten, som ju är en stor organsaton, att tllgodose de ndvduella önskemålen om kompetensutvecklng hos varje medarbetare. En annan faktor som förstås bdrar är att många socaltjänster har en hög personalomsättnng. Det gör det svårare att följa en långsktg kompetensutvecklngsplan, säger Göran Törnblom, verk- samhetschef för utrednngsenheten på socaltjänsten Botkyrka kommun. Nära samverkan med lärosäten Socaltjänsten Botkyrka kommun har ett nära kompetensutvecklngssamarbete med Ersta Sköndals högskola. Göran Törnblom rekommenderar fler socaltjänster att nleda samarbete med ett närlggande lärosäte. Det gör att n kan erbjuda ett större utbud av kompetensutvecklngsmöjlgheter, såväl uppdragsutbldnngar som längre kurser som dessutom genererar akademska poäng, vlket många uppskattar. Kompetensutvecklngsbehoven är förstås som störst bland nyutexako M P ETENSUTVEC K - är förstås som störst bland nyutexamnerade soconomer LING SB EH OVEN mnerade soconomer som exempelvs nleder sn karrär som barn- och För att fler soconomer ska kunna vdareutblda sg den utsträcknng de önskar krävs, enlgt Göran Törnblom, en mnskad personalomsättnng socaltjänsten. Han anser att förutsättnngarna för att bedrva ett systematskt kompetensutvecklngsarbete är betydlgt bättre personalgrupper som präglas av en vss stabltet. När personalgruppen är sammansvetsad och stark blr det betydlgt lättare för arbetsgvaren att bedrva handlednng, ntera mentorskapsprogram och att ntroducera långsktga ndvduella kompetensutvecklngsplaner för varje medarbetare. Samtdgt behöver många socaltjänster bl bättre på att presentera en långsktg kompetensutvecklngsplan så snart en ny medarbetare rekryteras, säger Göran Törnblom. H U R VI KT I G Ä R VI D A R E U T BILDNING? Hur vktg tycker du att vdareutbldnng är dn yrkesutvecklng som soconom? KAN DU VIDAREUTBILDA DIG I DEN OMFATTNINGEN DU ÖNSKAR? 97% av soconomerna tycker att vdareutbldnng är vktgt sn yrkesutvecklng. Kan du vdareutblda dg den omfattnngen du önskar? Ja Mycket vktg 57% Vktg 40% Inte så vktg 48% 3% Inte vktg alls Nej 52% 0% 0 Resultatet är från Framtdens Karrär Soconoms undersöknng från 18 21 august 2017. 10 20 30 40 50 60 Resultatet är från Framtdens Karrär Soconoms undersöknng från 13 17 januar 2017. Kompetensutvecklng på högskolenvå www.esh.se/uppdrag uppdrag@esh.se 08-555 051 19 Våra uppdragsutbldnngar gör dg rustad för dagens och morgondagens yrkeslv. Kurserna ger både fördjupad teoretsk och praktsk kunskap där det daglga arbetet och den konkreta yrkesutövnngen alltd står centrum.
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 13 september 2017 Kontnuerlgt behov av vdareutbldnng De soconomer som nte kan vdareutblda sg den omfattnngen de önskar, 52 procent, anser att de saknas natonella rktlnjer för vdareutbldnng samt att vdareutbldnng ska bl oblgatorsk på arbetstd. FÖR BÄTTRE VIDAREUTBILDNING TEXT SANDRA AHLQVIST 52 procent av soconomer som nte kan vdareutblda sg den omfattnng de önskar, fck följdfrågan Hur anser du vdareutbldnngen för soconomer nom socalt arbete kan förbättras? Natonella rktlnjer En överväldgande majortet av de som efterfrågade vdareutvecklng större omfattnng angav brst på resurser som en av de vktgaste orsakerna tll den upplevda brsten på utbldnngsmöjlgheter, och många betonade vkten av ökade satsnngar på att utveckla socalsekreterare även från högre nstanser såsom Socalstyrelsen. Flera av de tllfrågade angav att de behövde hantera sn kompetensutvecklng på sn frtd och med egna medel och efterlyste därför möjlgheten att studera under arbetstd eller parallellt med arbetet. Utfrån arbetsområde bör det fnnas förslag på passande evdensbaserade utbldnngar som av arbetsgvaren ska erbjudas för att kontnuerlgt utveckla, bekräfta och stärka professonalteten arbetet, och därmed stärka patent/brukarperspektvet, menade en soconom. Specalstutbldnngar Utbldnngar som framhölls som eftertraktade nkluderade kurser konkret handläggnng och dokumentaton, lagar och rktlnjer samt specalstutbldnngar som kan leda tll en legtmaton och därmed bättre lönevllkor och förmåner. Ett flertal av de som deltog undersöknngen vlle se satsnngar på rktade unverstetsutbldnngar på masternvå. Kontnuerlg vdareutbldnng Den övergrpande nställnngen från soconomerna tog avstamp att fortbldnng är ett kontnuerlgt behov som bör bekostas av arbetsgvaren och som borde såväl uppmuntras som underlättas. En av de tllfrågade uttryckte att det slutänden handlade om att skapa tydlgare karrärvägar och fördjupnngsspår med en konkret kopplng mellan arbete och forsknng på både ndvduell nvå och verksamhetsnvå, med anlednngen att ens fortbldnngsbehov ser annorlunda ut beroende på var karrären man befnner sg. Grundat på det borde även chefer delta verksamhetsrelevanta utbldnngar för att hålla sg à jour och få underlag för nya arbetssätt. B Ä T T RE V IDA REU T B ILDNING För bättre vdareutbldnng: Natonella rktlnjer för vdareutbldnng utfrån arbetsområde Kontnuerlg vdareutbldnng Vdareutbldnng på arbetstd Bekostas av arbetsgvaren Specalstutbldnngar 206 x 136 = Dagens samhälle Webbaserad ntroduktonskurs om mäns våld mot kvnnor Länsstyrelserna, Natonellt centrum för kvnnofrd och Socalstyrelsen har tagt fram en webbkurs om mäns våld mot kvnnor och våld nära relatoner. Kursen är kostnadsfr och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särsklt fokus på socaltjänstens arbete. Fakta varvas med flmade nslag med experter och yrkesverksamma från hela landet. Du kan gå kursen ensklt eller tllsammans med kollegor. www.webbkursomvåld.se
14 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 Här vll soconomerna arbeta Socaltjänst utan myndghetsutövnng, forsknng och utbldnng, deella organsatoner och prvata mottagnngar är de fyra populäraste sektorerna enlgt Framtdens Karrär Soconoms nylgen genomförda undersöknng. VILKA AV FÖLJANDE SEKTORER SKULLE DU HELST VILJA ARBETA INOM? Vlka av följande sektorer skulle du helst vlja arbeta nom? (om du bortser från var du arbetar dag) Ange gärna flera. Foto: Lnus Meyer POPULÄRA SEKTORER TEXT ANNIKA WIHLBORG Med tanke på hur brett soconomyrket är så är det nte så konstgt att det är stor sprdnng mellan var soconomer skulle vlja arbeta. Många har erfarenhet från en pressad arbetsstuaton nom socaltjänstens myndghetsutövnng och är nyfkna på att få arbeta mer förebyggande eller behandlande nom öppenvård eller deella organsatoner, säger Josefne Johansson, professonsstrateg på Akademkerförbundet SSR. Löneutvecklng och arbetsvllkor Den mnst populära sektorn undersöknngen var HVB-hem och stödboende prvat respektve offentlg reg. Det vanlgaste arbetet för soconomer nom HVB är som föreståndare, vlket ofta är en arbetsledande roll. För att öka ntresset för soconomer att arbeta både på HVB och nom myndghetsutövnng krävs det en god löneutvecklng med 35 32% 32% 31% 30 29% 29% 25 22% 20% 20 17% 16% 15 15% 11% Josefne Johansson, professonsstrateg på Akademkerförbundet SSR. bra arbetsvllkor. Att få handlngsutrymmet för att använda sn professon för att utveckla verksamheten tllsammans med kollegor och brukare tror jag också skulle öka ntresset hos soconomer för att arbeta på HVB, säger Josefne Johansson. Att många soconomer är ntresserade av utvecklngsfrågor, exempelvs att få möjlghet att forska nom stt arbete, förvånar mg nte heller. Däremot förvånar det mg lte att socalt arbete nom skola och hälso- och sjukvård bara lockar runt en femtedel, säger Josefne Johansson. 10 8% 7% 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 Socaltjänst utan myndghetsutövnng 8 Bemannngs- och konsultverksamhet 2 Forsknng och utbldnng 9 Socaltjänst med myndghetsutövnng 3 Ideella organsatoner 4 Prvata mottagnngar 5 Statlg verksamhet 6 Skolverksamhet 7 Landstngsdrven hälso- och sjukvård 12 13 10 Prvat hälso- och sjukvård 11 Svenska kyrkan 12 Prvat HVB och stödboende 13 Kommunalt HVB och stödboende VI BEHÖVER FLER SOCIONOMER! NYTT JOBB, NYA MÖJLIGHETER, HÖGRE LÖN Möt oss på Soconomdagarna! V behöver fler soconomer! Rng Johan på 0725-98 22 03 www.centrccare.nu Stockholm Göteborg Malmö D U Ä R VÅ R N Ä S TA S TJ Ä R N A! VARIERANDE UPPDRAG INOM SOCIALT ARBETE I HELA SVERIGE www.tecreacare.com soconom@tecreacare.com
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 15 september 2017 Soconomdagarna angelägen mötesplats för Sverges soconomer Foto: Krstofer Ldström Den 18 19 oktober är det dags för årets upplaga av Soconomdagarna på Stockholmsmässan, Sverges största mötesplats för kvalfcerat socalt arbete. Under två ntensva dagar kan soconomer från hela Sverge ta del av den senaste forsknngen, träffa poltker, uppdatera sg krng statlga utrednngar, träffa andra soconomer och lyssna tll berättelser som berör. SOCIONOMDAGARNA 2017 TEXT ANNIKA WIHLBORG Soconomdagarna erbjuder ett dgert program med semnarer som täcker n många olka aspekter av socalt arbete. V har tre mnstrar på plats och regerngens särsklda utredare Margareta Wnberg kommer att tala om den pågående utrednngen av socaltjänstlagen. Dessutom kommer flera författare som berättar om sna böcker med nrktnng mot socalt arbete. Många soconomer kommer också att dela med sg av sna erfarenheter, säger Helena Renus, projektledare för Soconomdagarna på Insght Events. Skräddarsy program Helena Renus, Insght Events och Marca Rostedt, Akademkerförbundet SSR. Tanken med semnareprogrammet, som består av sju parallella spår, är att varje besökare ska kunna skräddarsy stt eget program utfrån sna egna ntresseområden. Många ämnen berörs också på flera olka nvåer, från poltsk nvå tll ndvdnvå. Nytt för år är ett nteraktonsverktyg som kommer att användas på plats, för att ta temperaturen bland alla soconomer och för att fånga n deras tankar, déer och medskck tll kommuner och beslutsfattare. Soconomdagarna är en vktg mötesplats där professonen samlas och utbyter erfarenheter krng kvalfcerat socalt arbete. Det är en plats som knyter samman forsknng och praktk. Samtdgt synlggörs och stärks soconomernas professon. Få andra konferenser kan erbjuda så många semnarer och så många ämnesområden med både bredd och djup som Soconomdagarna. Ett besök här är därför en god nvesterng för soconomer som vll utveckla sn kompetens, nspreras och ta del av senaste nytt, säger Marca Rostedt, ombudsman på Akademkerförbundet SSR. Efterfrågas av professonen Utöver semnareprogrammet består Soconomdagarna även av en utställardel med 135 utställare, alltfrån företag tll kommuner och deella organsatoner. Ett tps tll dg som besöker Soconomdagarna är därför att planera n en runda bland utställarna mellan semnarerna. I år är ntresset för Soconomdagarna stort, både bland utställare och soconomer. Det vsar att det här är ett ntatv som verklgen efterfrågas av professonen. V vll vsa på nspras OC I ON OMDAG ARNA ÄR en vktg mötesplats där professonen samlas och utbyter erfarenheter ton, ny forsknng, undersöknngar, utrednngar och kunskap. V vll sprda konkreta metoder och verktyg, plotprojekt och konkreta erfarenheter tll så många som möjlgt. Ett tema som är genomgående flera semnarer är socalsekreterares tllt och handlngsutrymme, avslutar Helena Renus. Soconomer på Gotland Vll du vara med och göra skllnad för barn och unga på Gotland? Kontaktpersoner: Indvd och famljeomsorgen på Gotland söker soconomer som vll arbeta trevlga arbetsgrupper med högt tak och god stämnng. Eva Hall, Enhetschef, 0498-26 95 47 Gunvor Allqve, Enhetschef, 0498-26 33 48 Lars Olofsson, Enhetschef, 0498-20 38 99 Läs mer på www.gotland.se/jobbahososs Socalförvaltnngen www.gotland.se/jobbahososs
16 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 6 av 10 anser att soconomkonsulter bdrar 61 procent anser att soconomer från bemannngs- och konsultföretag bdrar tll det socala arbetet. Soconomkonsulter kan ofta överföra erfarenheter från sna tdgare uppdragsgvare, säger Eva Domanders, ordförande Bemannngsföretagen. få prova på nya roller som soconom, säger Eva Domanders, ordförande branschorgansatonen Bemannngsföretagen och vd för bemannngsföretaget Rent a Soconom. BEMANNINGSFÖRETAGEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag tror att många soconomer betraktar konsultrollen som en möjlghet att utvecklas stt yrke, utöka stt professonella nätverk, bredda sn kompetens- och erfarenhetsbank och att MÅN G A VER K A R FÖ R STÅ att soconomkonsulterna fyller en vktg funkton Hon anser att fler upphandlare av soconomkonsulter bör värdesätta den auktorsaton som många serösa bemannngsföretag har. Auktorsatonen fungerar bland annat som en garant för att bemannngsföretaget verkar långsktgt och följer gällande kollektvavtal. Överför erfarenheter Eva Domanders, ordförande Bemannngsföretagen. Att 61 procent av soconomerna anser att soconomkonsulter bdrar tll det socala arbetet beror, enlgt Eva Domanders, på att soconomkonsulter ofta kan överföra erfarenheter från sna tdgare BIDRAR SOCIO N OM ER FRÅN B EM AN N I N G S F Ö R E TA G? Anser du att soconomer från bemannngs- och konsultföretag bdrar tll det socala arbetet? Ja Nej 61% uppdragsgvare, vlket berkar organsatonen de arbetar för tllfället. Soconomkonsulter avlastar även de soconomer som är anställda organsatonen, vlket förbättrar arbetsmljön. Många verkar förstå att soconomkonsulterna fyller en vktg funkton för att det socala arbetet ska kunna utföras, oavsett omständgheter, säger Eva Domanders. Kräv erfarna konsulter Mtt råd tll andra upphandlare av soconomkonsulter är att ställa specfka krav. V kräver exempelvs mnst fem års erfarenhet av utrednngsarbete nom det område man ska verka. Erfarna och trygga konsulter som är självgående och snabbt kommer n arbetet fungerar allra bäst, enlgt mn erfarenhet. Ett annat råd är att kontakta mnst tre referenser för varje konsult. Det är en trygghet om en representant från konsultbolaget kontaktar dg en gång veckan för att stämma av läget, säger Zlha Ffc, avdelnngschef famlj och stöd på socaltjänsten Leksands kommun. Bdra tll utvecklng Hon anser att soconomkonsulter kan bdra med erfarenheter från tdgare uppdragsgvare samt att de kan bdra tll utvecklngen av den organsaton de befnner sg för tllfället genom att betrakta sg själva som en arbetslaget, även om de är anställda av ett konsultbolag. Socal kompetens är vktgt, det räcker nte att konsulten är en effektv Utrednngsmaskn. En duktg konsult ska kunna bdra med feedback och komma med förslag på hur arbetet er organsaton kan utvecklas eller förbättras, säger Zlha Ffc. KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA FÖR ETT BEMANNINGSFÖRETAG? Skulle du kunna tänka dg att arbeta för ett bemannngs- och konsultföretag för soconomer? Ja Nej 39% Zlha Ffc, avdelnngschef famlj och stöd på socaltjänsten Leksands kommun. 51% 49% Nya perspektv och värdefull kompetens 6 av 10 soconomer anser att soconomer från bemannngsoch konsultföretag bdrar tll det socala arbetet. Följdfrågan tll soconomerna blev hur de skulle vlja att bemannngs- och konsultföretagen för soconomer bdrar tll det socala arbetet. BIDRAG FRÅN BEMANNINGSBOLAG TEXT SANDRA AHLQVIST En del anser att bemannngs- och konsultföretag nte är förenlgt med det långsktga perspektv som är en grundpelare nom bland annat socaltjänsten, men en stor andel betraktar soconomkonsulterna och deras bdrag tll arbetet som det närmaste oumbärlga. Unka perspektv Flera tllfrågade framhöll att konsulterna, egenskap av att arbeta på många håll runt om landet, för med sg unka perspektv och värdefull kompetens och kunskap. Kunskap som berkar de arbetsplatser de förstärker. Dock efterlyste många att konsulterna deltar det organsatorska arbetet och utvecklngen av arbetsplatsen. Påvsa förbättrngar De bdrar tll det socala arbetet, men blr nte en del av verksamhetens dynamk och utvecklng, konstaterade en soconom. Andra ansåg å sn sda att just detta är tll konsulternas fördel. Soconomkonsulter kan påvsa förbättrngar och nföra nya ntatv utan att påverkas av arbetsplatsens kultur och klmat samma utsträcknng, ansåg flera. Efterfrågar större kontnutet Många efterfrågade en större kontnutet och att soconomkonsulterna skulle engageras längre uppdrag snarare än att bara stötta upp akuta stuatoner. Den uppfattnngen grundade sg dock mångt och mycket på upplevda brster från kommuners och organsatoners håll. En av de tllfrågade uttryckte att konsulternas närvaro är postv på så vs att den ökar trycket på kommunerna att höja sn kvaltet på arbetet och erbjuda sna anställda bättre vllkor, såväl lönemässgt som vad gäller vdareutbldnng. Vd arbetstoppar Andra ansåg tvärtom att konsulter enbart borde anltas vd just korta arbetstoppar eller vd sjukfrånvaro och lknande, men uttryckte en vss ambvalens angående kompetensförsäkrng och huruvda konsulter med korta uppdrag verklgen har möjlghet att erhålla de nödvändga kunskaper som krävs för att bedrva ett fullgott socalt arbete. Det är svårare för en konsult eftersom de oftare har ett kortare uppdrag och nte har någon tydlg kopplng tll organsatonen, svarade en soconom. Övergrpande vsade dock undersöknngen en postv trend vad gäller soconomernas nställnng tll soconomkonsulter. DET V ILL S O C IO NO MERNA Så vll soconomerna att bemannngsoch konsultföretagen bdrar Unka perspektv och värdefull kompetens Utvecklngen av arbetsplatsen Längre uppdrag ger större kontnutet Sätta fokus på ojämna arbetsvllkor Öka trycket på kommunerna att höja kvaltet
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se 17 september 2017 Förändrat beslutsmandat ökar verklghetsförankrng 57 procent av soconomerna anser att de poltska besluten kommunerna för socaltjänsten nte är så verklghetsförankrade eller nte alls verklghetsförankrade. Mer delaktghet socalnämndens beslut kan bdra tll en ökad verklghetsförankrng. FÖRANKRADE BESLUT styrelse samt socalsekreterare och gruppledare nom mssbruks- och barnoch famljegruppen Lessebo kommun. Öka delaktgheten Ytterlgare en orsak är, enlgt Alexander Ramsng, att många soconomer saknar nskter bakgrunden tll de budgetbeslut som socalnämnden klubbar genom. Bakgrunden tll de ekonomska prorterngarna är nte sällan oklara för socalsekreterarna. Här har cheferna och nämnderna nom socaltjänsten en vktg uppgft. De bör sträva efter att öka socalsekreterarnas delaktghet och nskt bakgrunden tll socalnämndens budgetbeslut. Cheferna behöver också fungera som en länk mellan socalsekreterarna och socalnämnden och nformera socalnämnden om socalförvaltnngens förutsättnngar och behov, säger Alexander Ramsng. Inkludera omvärldsfaktorer Socalsekreterare som saknar tlltro tll socalnämnden upplever ofta att grunden för deras arbete blr skakg. Alexander TEXT ANNIKA WIHLBORG Orsaken tll att så många soconomer anser att de poltska besluten helt eller delvs saknar verklghetsförankrng är bland annat att kommunernas socalnämnd, som allmänhet består av frtdspoltker, ofta har beslutsfattande mandat socaltjänstens ndvdärenden. Dessa beslut styrs nte sällan av budgetfaktorer. Jag anser att ndvdärendena första hand bör beslutas av soconomer, säger Alexander Ramsng, styrelseledamot Akademkerförbundet SSR:s H UR VE R KLI GHET SF ÖRA NKRA DE Ä R DE POL IT ISKA BESL U T EN? Hur verklghetsförankrade anser du att de poltska besluten för socaltjänsten är den kommun där du är anställd? Mycket förankrade 3% Ganska förankrade 40% Inte så förankrade 44% Inte alls förankrade 13% 0 10 20 30 40 50 Alexander Ramsng, socalsekreterare Lessebo kommun. Ramsng anser att verklghetsförankrade poltska beslut utgör ett vktgt fundament för socalsekreterarnas daglga arbete. Det gör att socalsekreterarna kan fatta rättssäkra beslut som baseras på evdens och aktuella forsknngsresultat. Han tllägger att socalnämnderna bör upprätta en flerårg budget parallellt med den gängse ettårga budgeten. En åtgärd för att öka socalsekreterarnas förtroende för de poltska besluten kommunen är att låta socalsekreterarna fatta beslut ndvdärenden, att socalnämnden nkluderar omvärldsfaktorer som nvandrng eller ökad arbetslöshet när de fattar sna budgetbeslut samt att socalsekreterarna nkluderas beslutsfattande va sna chefer eller facklgt förtroendevalda, säger Alexander Ramsng. Margareta Wnberg har utsetts tll särskld utredare för att göra en översyn av socaltjänstlagen och vssa av socaltjänstens uppgfter. Senast den 1 december 2018 ska utrednngsresultatet presenteras. NY SOCIALTJÄNSTLAG TEXT ANNIKA WIHLBORG Översynen utgår från ett helhetsperspektv på socaltjänsten, där professonens vllkor och dess behov av handlngsutrymme särsklt betonas. V är nte heller som dom andra Socaltjänstlagen ska bl lättare att tllämpa och förstå samt underlätta för kommuner att samarbeta och samverka. Kommunerna ska få möjlgheter att tllgänglggöra och erbjuda nsatser på ett enklare sätt än dag. Lagen ska också tydlggöra kommunernas uppdrag, och det ansvar som vlar på dem. Syftet med utrednngen är att skapa en socaltjänst som bland annat sätter ndvden centrum och ger männskor lkadana möjlgheter och rättgheter, säger Margareta Wnberg. Margareta Wnberg kommer även att se över vssa av socaltjänstens uppgfter och föreslå åtgärder som kan bdra tll en bland annat rättssäker tllgång tll socaltjänsten. Översynen ska leda tll en lagstftnng som underlättar effektva nsatser, vlka är baserade på kunskap och har god kvaltet. Försla- ML Rehab heter numera Abla. V har fått nytt namn och nytt utseende, men tänket, synsättet och vår framgångsrka metod förblr desamma. Vårt jobb är att förändra en persons lvsstl, det gör v genom att tro på våra klenters goda sdor och hjälpa dem att ta kommandot. Vårt bejakande arbetssätt och personlg stl har gjort oss tll en populär aktör hos socaltjänst, klenter och anhörga. Läs mer om oss och våra tjänster på vår sprllans nya webb. Foto: Sören Andersson Översyn av socaltjänstlagen Margareta Wnberg. gen ska höja kvalteten utan att leda tll ökade kostnader. Utrednngsresultatet ska redovsas senast den 1 december 2018. 010-207 09 19 nfo@abla.se abla.se
18 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 Soconomen Eva satsade på en forskarkarrär FORSKNING TEXT ANNIKA WIHLBORG Efter soconomexamen 2004 arbetade Eva Samuelsson med ekonomskt bstånd samt utrednng och behandlng av mssbruksproblematk Stockholms stad. Därefter arbetade hon med behandlng och utbldnng motverande samtal för spelberoende på Beroendecentrum Stockholm. Reflekterande förhållnngssätt Efter fyra år kände jag mg redo att arbeta med verksamhetsutvecklng på en högre nvå och att fördjupa mg ett mer reflekterande förhållnngssätt, säger Eva Samuelsson, fl. dr socalt arbete och forsknngsledare på FoU Södertörn, ett gemensamt forsknngsorgan för socaltjänsten för no kommuner Stockholmsregonen, samt forskare med fokus på spelproblem på Stockholms unverstet. Parallellt med forskarutbldnngen undervsade hon på soconomprogrammet på nsttutonen för socalt arbete på Stockholms unverstet. Efter att ha blvt klar med sn avhandlng började Eva Samuelsson jobba på SoRAD, Centrum för socalvetenskaplg alkohol- och drogforsknng och sedan på FoU Södertörn. Forsknng med klentkontakt Hon har utvecklats mycket av att gå forskarutbldnngen och sadla om från praktserande soconom tll forskare. I forsknngsarbetet har jag stor nytta av mna erfarenheter som soconom och den kontakt med soconomer som utvecklngsarbetet på FoU Södertörn nnebär. Det ger mg nskter om vad som är vktgt för praktken. Att arbeta med forsknng är otrolgt gvande. Ibland saknar jag klentkontakten jag hade som soconom, men eftersom jag bedrver praktknära forsknng så ntervjuar jag många klenter. Det är Foto: Jessca Storbjörk För soconomer som vll fördjupa sg socalt arbete utfrån ett mer övergrpande och teoretskt perspektv kan en forskarkarrär vara en ntressant utvecklngsväg. Efter fyra år som yrkesverksam soconom valde Eva Samuelsson att gå en fyraårg forskarutbldnng. I FO R SK NING SA R B ETET jag stor nytta av mna erfarenheter som soconom HAR tacksamt att ha rollen som forskare, eftersom jag kan lyssna på klenternas berättelser utan att behöva fatta några beslut om nsatser, säger Eva Samuelsson. Jag kan absolut rekommendera andra soconomer att bl forskare. Under hösten och våren nterar SKL och regerngen satsnngar på forskarskolor för personer som är yrkesverksamma nom socaltjänsten. Just nu är därför ett bra tllfälle för soconomer som funderar på att börja forska. Det fnns så mycket erfarenhet och kunskap bland soconomer som behöver komma Eva Samuelsson, fl. dr socalt arbete och forsknngsledare på FoU Södertörn. forsknngen tll gagn. Forsknngen bdrar även tll att höja det socala arbetets status, säger Eva Samuelsson. Eksjö kommun söker Socalsekreterare LSS vuxna, Bståndsenheten V söker Mottagnngssekreterare Barn och unga, Bståndsenheten Famljeutredare/ Famljebehandlare tll Vårljus Mobla team Kontaktperson Carna Andersson Myndghetschef tfn 0381-36628 Sök tjänsten på www.varljus.se under ledga jobb. Läs mer om tjänsterna på: www.eksjo.se/ledgajobb
Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se september 2017 19 Är långsktghet vktgt? Åtta procent av soconomerna anser att det socala arbetet bedrvs mycket långsktghet och 48 procent anger ganska långsktgt. Mala oss gärna på nklas.engman@nextmeda.se med förslag på hur det socala arbetet ska bl mer långsktgt. HUR VIKTIGT ANSER DU ATT LÅNGSIKTIGHET ÄR INOM SOCIALT ARBETE? Mycket vktgt Ganska vktgt Inte så vktgt Inte alls vktgt 0% 1% 9% 90% 0 20 40 60 80 100 Har soconomer nflytande? 54 procent av soconomerna anser att de har nget eller nte så stort nflytande på det socala arbetets utvecklng. Hur ska soconomer få ett större nflytande på det socala arbetets utvecklng och varför är det vktgt? Genom att öka soconomernas nflytande, kan det socala arbetet bl mer verklghetsförankrat och de poltska besluten bl mer accepterade bland medarbetarna. Kom gärna med förslag på hur det socala arbetet skulle förbättras av att soconomer får mer nflytande på dess utvecklng samt förslag på ntervjupersoner så genomför v ntervjuer om det tll den kommande utgåvan av Framtdens Karrär Soconom. Mala gärna tll nklas.engman@nextmeda.se. HUR LÅNGSIKTIGT ANSER DU ATT DET SOCIALA ARBETET BEDRIVS? Hur långsktgt anser du att det socala arbetet bedrvs där du är anställd? VILKET INFLYTANDE HAR DU PÅ DET SOCIALA ARBETES UTVECKLING? Vlket nflytande har du som soconom på det socala arbetes utvecklng? Mycket långsktgt Ganska långsktgt Inte så långsktgt Inte alls långsktgt 8% 8% 36% 48% Mycket stort nflytande Ganska stort nflytande Inte så stort nflytande Inget nflytande alls 6% 9% 37% 48% 0 10 20 30 40 50 0 10 20 30 40 50 SBU medverkar som utställare på Soconomdagarna den 18 19 oktober, Stockholmsmässan Välkommen tll vår monter B01:06 där v berättar mer om våra projekt nom socaltjänstområdet. Semnare onsdag 18/10 klockan 15:20 (pass 5D) SBU är ett kunskaps centrum för hälso- och sjukvården och socal tjänsten. Utfrån aktuell och välgjord forsknng tar v reda på vlken effekt olka metoder och nsatser har, om det fnns några rsker med dem, och om åtgärderna ger mesta möjlga nytta för pengarna. Famljehemsvård vlka nsatser är effektva? Barn som placeras famljehem är en rskgrupp för många problem. SBU har granskat vlka nsatser tll barn- och famljehem som hjälper. Talare: Knut Sundell, docent och projekt ledare på SBU och Ingegerd Wrtberg, docent, Lunds unverstet sbu statens berednng för medcnsk och socal utvärderng
20 Framtdens Karrär Soconom www.soconomkarrar.se Gör nya medarbetare trygga sn nya yrkesroll Allt fler arbetsgvare erbjuder traneeprogram för soconomer. Traneeprogram är ett sätt för arbetsgvare att stärka sn attraktonskraft, men det ger också en genomtänkt ntrodukton tll socaltjänstens arbete för blvande soconomer. TRAINEEPROGRAM TEXT ANNIKA WIHLBORG När v startade Huddngetranee 2009 var v bland de första kommunerna landet som erbjöd traneeprogram för soconomer. Programmet har ökat sn attraktonskraft sedan v påbörjade samarbetet med tre andra kommuner för tre år sedan. V rekryterar våra traneer redan nför deras VFU-perod, vlket jag även rekommenderar andra kommuner att göra. Det ger traneerna mer td att komma n sn nya roll som socalarbetare, säger Olga Edmark, koordnator för Huddngetranee: so- september 2017 Olga Edmark, koordnator för Huddngetranee: soconom. conom, ett traneeprogram som sedan 2014 är gemensamt för Nacka, Värmdö, Tyresö och Huddnge kommuner. Förankra nternt Hon rekommenderar även andra kommuner att gå hop och starta gemensamma traneeprogram. Det gör det möjlgt att erbjuda fler traneeplatser och en större mångfald vad gäller utvecklngsmöjlgheter för deltagarna. Det tar td att etablera ett traneeprogram, både nternt och externt. En vktg framgångsfaktor är att konsekvent sprda budskapet om varför traneeprogrammet är vktgt och betydelsefullt, bland såväl chefer som nen de har kontakt med, säger Olga Edmark. Handledare eller mentor att nvestera en genomtänkt ntrodukton så traneerna får ett helhetsperspektv DET LÖ NA R SIG befntlga medarbetare. När det fnns ett engagemang från lednng ner tll medarbetarnvå får traneerna det stöd de behöver, oavsett vem organsato- Traneeprogrammet gör också traneerna trygga och väl förberedda nför sn framtda yrkesroll. Att knyta en handledare och en mentor tll varje tranee är ett annat råd från Olga Edmark, lksom att schemalägga kontnuerlgt erfarenhetsutbyte mellan studenterna. För våra erfarna medarbetare blr möjlgheten att vara handledare eller mentor åt en tranee ofta en ntressant utvecklngsmöjlghet. Självklart är det också vktgt att fylla traneeprogrammet med ett ntressant nnehåll. Många traneer uppskattar möjlgheten att få en ordentlg ntrodukton tll socaltjänstens samlade verksamhet. Inkludera även studebesök och föreläsnngar. Det lönar sg att nvestera en genomtänkt ntrodukton så traneerna får ett helhetsperspektv på verksamheten. Se också tll att avsätta tllräcklgt med resurser för att traneerna ska få så mycket stöd de behöver, säger Olga Edmark. NextMeda Unka utmanngar hos Mo Gård Icke vnstdrvande, stftelseägda Mo Gård erbjuder soconomer unka utmanngar en mljö som saknar motsvarghet hela Sverge. Här får medarbetarna använda hela bredden sn utbldnng och koncernen lägger omfattande resurser på vdareutvecklng och fortbldnng. VD Johanna Bergstrand utbldade sg nom teckenspråk vd Mo Gård folkhögskola när hon för första gången kom kontakt med stftelsens specalstarbete. Idag är hon nne på stt 18:e år som medarbetare nom koncernen. Mo Gård omfattar såväl LSS-verksamhet med daglg verksamhet och olka boenden som gymnasesärskola och HVBverksamhet. V arbetar med männskor som är döva, har dövblndhet, kommunkatva behov och ytterlgare funktonsnedsättnngar och det är en grupp som behöver enormt mycket stöd. Den kompetens och specalstkunskap som fnns här på Mo Gård fnns bokstavlgen ngen annanstans, om man nte går tll specalskolemyndgheten, och v tar emot brukare från hela Sverge. Johanna Bergstrand, VD för Mo Gård. Mo Gård är en stftelseägd non-proft verksamhet med crka 600 anställda som erbjuder tjänster nom stöd och servce nom LSS, behandlng, utbldnng samt kunskapsstöd. Våra fokusområden är kommunkaton och funktonsnedsättnng. Indvdens behov, förutsättnngar och önskemål är alltd utgångspunkten vårt arbete, v ser tll hela männskan och lvsstuatonen för att skapa rätt stöd och nsatser. Foto: Tony Oldenburg Tvärfacklgt och mångfacetterat Mo Gårds verksamheter fnns etablerade ända från Ystad söder tll Mälardalen norr och stftelsen fortsätter att växa. Därför behövs kontnuerlgt mer personal för att möta brukarnas behov och behovet från uppdragsgvarna, varav de flesta är kommuner. Det är ntressant att möta männskor med så olka bakgrund v har soconomer som arbetar bland annat som enhetschefer, föreståndare, rådgvare och utbldnngssamordnare och de samarbetar med allt från specalpedagoger, sjuksköterskor, IKT-pedagoger och många fler. Arbetet är otrolgt mångfacetterat och erbjuder helt unka utmanngar. V arbetar verklgen tvärfacklgt för att verka för ett bättre lv för de som kommer tll oss. Mo Gård Norralundsvägen 13 612 44 Fnspång Tel: 010-471 66 00 Omfattande vdareutvecklng LSS-verksamhet: rekryternglss@mogard.se En förutsättnng för en engagerad verksamhet är omfattande och kontnuerlg vdareutvecklng av medarbetarna. Johanna poängterar dock att det centrala för nya medarbetare är att ha ett humanstskt förhållnngssätt och en vlja att verka för att brukarna ska få sn röst hörd. Man behöver nte kunna allt från början utan rätt nställnng är vktgare än något annat. V börjar alltd rekryterngsprocessen med ett besök på någon av våra enheter och v tar mer än gärna emot praktkanter från exempelvs soconomprogrammet. V välkomnar att de HVB-verksamhet: rchard.ostnes@mogard.se www.mogard.se/jobb som är ntresserade hör av sg tll oss tllsammans kan v ge brukarna ett värdgt lv som tllgodoser deras behov och önsknngar.
21 NextMeda Mölndal vände krs tll ny kraft Personalen är vktgast av allt Mölndal, granne med Göteborg, går mot strömmen när det talas om krs socal-sverge. Här satsar man på långsktgt utvecklngsarbete stället för hyrsoconomer. Mölndalsmodellen lyfts nu fram som ett gott exempel och får efterföljare. Jätterolgt att våra déer sprder sg, säger enhetschef Catarna Lljestrand. Arbetet drogs gång för fem år sedan, utfrån en ohållbar stuaton för utrednngar om barn och unga. Lksom på många andra håll ökade antalet anmälnngar samtdgt som lagkraven skärptes. Resultat blev en ormlg arbetsbörda. Från 2012 tll 2016 ökade antalet barnutredare från 12 tll 19 tack vare extra pengar från poltkerna. Och våren 2015 nfördes en ny organsaton, där tre team med varsn chef arbetar på rullande sexveckorsschema. Ett team har akutansvaret två veckor för att under resterande fyra veckor kunna arbeta lugnare tempo med sna ärenden. Nu har man hunnt fatt Mölndal. Socalsekreterarna känner sg tryggare och frskare och Mölndalsmodellen sprds va meder, semnarer och konferenser. Platt organsaton Fast Catarna Lljestrand vll nte kalla det en modell, snarare en strateg för en bra arbetsmljö. Och den kan tlllämpas på mycket annat än utrednngar om barn och unga. Grundbulten är att personalen är vktgast av allt, även de som arbetar kommunens egna famljehem. Det fortsatta arbetet fokuserar mycket på samarbetet mellan de myndghetsutövande delarna, den egna öppenvården och de egna famljehemmen. V vll ge nsatser med hög kvaltet genom att själva erbjuda det och nte anlta externa parter. Det är en arbetsmljöfråga första hand. Man måste se tll att alla har det bra på jobbet, det är grundläggande. Och då krävs ju td och resurser för att klara sna uppgfter, säger Catarna Lljestrand. Enhetschef Ingrd Kabo Irekvst började Mölndal sommaren 2016. Jag sökte mg ht just på grund av Mölndalsmodellen, med delat ledarskap och nga mellannvåer. V har en platt organsaton, utan några 1:e socalsekreterare, så jag jobbar nära verksamheten. Det ger kraft och energ, säger Ingrd Kabo Irekvst. Robot betalar ut stöd I Mölndal ska man också utveckla Trelleborgsmodellen för ekonomskt bstånd. Det betyder arbetsplats först, alltså att få ut männskor arbete snarare än admnstratva sysslor. Tll exempel ska en robot sköta utbetalnngar av försörjnngsstöd så att handläggarna kan ägna sg åt klenterna stället. Att ta vara på männskors möjlgheter och kapactet är mycket vktgt, därför gllar jag Trelleborgsmodellen, säger Anncka Höglund, senorhandläggare för försörjnngsstöd. Trelleborgsmodellen bör passa extra bra Mölndal, en av få kommuner som har samlat både socal- och arbetsmarknadsfrågor samma förvaltnng. Den kombnatonen är toppen! V bokar nya klenter tll ntroduktonsmöte på arbetsmarknadsenheten, så många blr drekt aktverade och får möjlghet tll bedömnng av arbetsförmågan och arbetstränng våra egna verksamheter, säger Anncka Höglund. Som senorhandläggare är hon mentor för nyanställda och fungerar som stöd det daglga arbetet för mndre erfarna kollegor. Soconomer som trvs Mölndal: Catarna Lljestrand, Ingrd Kabo Irekvst, Jenny Lng, Anncka Höglund och Elze Soenderskov. Herosk nsats Mölndal har en specell stuaton som ankomst- och transtkommun för flyktngar. Här arbetar Jenny Lng med placerng av ensamkommande barn och unga. Hon började september 2015, mtt den största flyktngvågen. Då jobbade 23-24 handläggare med mottagandet, nu är de 9-10. Jo, det svänger snabbt. Då gjorde v väl en ganska herosk nsats genom att ta emot så många, med flexbla metoder. Nu är det lugnare, men jobbet är ändå mycket utmanande och omväxlande. Och mötena med barnen och ungdomarna gör jobbet jätterolgt, säger Jenny Lng. Hennes kollega på vuxensdan, Elze Soenderskov, arbetar med boendeetablerng. Hon nstämmer att det är ett utmanande och flexbelt jobb. Förutsättnngarna kan ändras snabbt tll följd av poltska beslut. Hon gllar att samverka med andra aktörer, tll exempel hyresvärdar, och hon uppskattar förmåner som flexbla arbetstder och frskvårdsbdrag på 2 000 kr per år. Jag tycker att det är generösa vllkor, flexledgheten nnebär tll exempel att man kan ta några dagar ledgt stället för att ta ut semesterdagar, säger Elze Soenderskov. Foto: Patrk Bergenstav På Socal- och arbetsmarknadsförvaltnngen (SAF) Mölndal arbetar 215 soconomer fördelade på tre verksamhetsgrenar: barn och famlj, vuxen samt ntegraton, som alla arbetar för mottot Bästa möjlga Mölndal varje dag. Inom barn- och famljeområdet pågår sedan 2015 ett ntensvt utvecklngsarbete med fokus på medarbetarnas arbetsmljö och möjlgheterna för famljerna att få rätt stöd rätt td. Arbetet är grundat aktuell forsknng nom området och just nu följs resultaten av de olka satsnngarna upp samarbete med en följeforskare. Vuxenområdet arbetar med såväl mssbruks- som boendefrågor, men har under 2017 nlett ett stort arbete krng dgtalserng och ett tätt samarbete mellan enheterna för ekonomskt bstånd och arbetsmarknad. Detta syfte att skapa snabbare vägar tll sysselsättnng för männskor och därgenom få ett självständgt lv. Inom ntegratonsområdet är målet att graden av socalt deltagande, ntegraton och egen försörjnng för nyanlända ska öka och därgenom ge bra förutsättnngar att snabbt komma n det svenska samhället. Fram tll mars 2018 deltar Mölndal ett utvecklngsprojekt med 13 andra kommuner, SKL samt Vnnova. Syftet är att kommunerna ska htta ett eget sätt att arbeta enlgt Trelleborgsmodellen för arbetsmarknad, etablerng och ekonomskt bstånd. Socal- och arbetsmarknadsförvaltnngen Mölndal Tel: 031-315 10 00 Södra Ågatan 4 431 35 Mölndal www.molndal.se
22 NextMeda Spännande utvecklng och trygghet hos Dedcare Med 20 års erfarenhet nom bemannngsbranschen och ramavtal över hela Sverge erbjuder Dedcare en trygg, flexbel och utmanande arbetsstuaton för soconomer som vll vdga sna vyer rollen som konsulter. När Armn Fejzc tog sg an rollen som konsultchef hos Dedcare var det med en önskan om att få se en övergrpande helhet av samhällets socala arbete. Han var samtdgt ntresserad av affärsmannaskapet och vlle bdra tll att göra skllnad för soconomernas yrkesstuaton. Det är tufft att drva förbättrngsarbete, men jag hade flera års erfarenhet som soconom och vlle dra nytta av det för att kunna förändra. Det är en enorm trygghet att arbeta med en så stor aktör som Dedcare och eftersom v har så långvarga relatoner med våra kunder är det nga problem att nå överenskommelser angående arbetstder och valmöjlgheter. Det medför att v kan er- Sofe Hermansson, soconom, Armn Fejzc, konsultchef och Vktora Lndberg, soconom hos Dedcare. Foto: Gonzalo Irgoyen bjuda våra konsulter en spännande utvecklng och bra karrärvägar. Välj auktorserat företag Armn understryker vkten av att välja ett auktorserat bemannngsföretag och menar att det tll sst handlar om att arbeta för ett företag vars värderngar man kan stå för. Det företag man söker sg tll behöver ha god ekonomsk stabltet och kunna vsa på tydlga rutner för hur bolaget sköts det är nte värt att kompromssa med så centrala faktorer. Dedcare har kollektvavtal, är ISOcertferade och auktorserade och har ramavtal över hela Sverge med tyngdpunkt Stockholm. Dessutom erbjuder v konkurrenskraftg ersättnng, flera olka anställnngsformer, fortbldnng och nära kontakt med en personlg konsultchef, som alltd själv har utbldnng nom och erfarenhet av socalt arbete. I ett sådant här yrke slutar man aldrg att lära sg och då är det en förutsättnng att man har en trygg bas att utgå från, avslutar han. Håll kompetensen färsk hos Dedcare Som soconomkonsult hos Dedcare får du chansen att ta ansvar för dn egen utvecklng och möjlgheten att ägna dn arbetstd åt utrednngar och renodlat socalt arbete. Det var många olka saker som lockade med soconomyrket för soconomerna Vktora Lndberg, Sofe Hermansson och Mahsa Aran; förutom de omfattande valmöjlgheterna vad gäller yrkesnrktnng fanns chansen att för- djupa sg nom jurdk och engagera sg myndghetsutövnng. Alla tre nämner att de var ntresserade av att arbeta med männskor, men att de efter några år nom socaltjänsten kände att de vlle vdare mot nya utmanngar. Jag kände att fokus började läggas mer på det organsatorska stället för klenterna vlket också kunde bdra tll att ens kompetens nte kom tll användnng samt att uppskattnngen av densamma kunde vara begränsad. Kortfattat kan man säga att jag vlle bl konsult då det fanns större möjlgheter tll att tllvarata kompetensen och att kunna få ägna mg åt klenterna. Jag sökte mg tll Dedcare för att jag såg att det fanns möjlgheter tll det hos dem och möjlgtvs en utvecklande karrär, berättar Mahsa. En lyx att fördjupa sg Hon får medhåll av Sofe, som också betonar det postva med att ha möjlgheten att välja sna uppdrag och arbetstder. Det är väldgt tllfredställande att få fördjupa sg olka roller nom det socala arbetet, utveckla sn kompetens och få mer erfarenhet genom att arbeta olka organsatoner. Anlednngen tll att jag valde Dedcare var att det kändes som en stabl arbetsgvare med många upphandlade ramavtal och goda förmåner. Sedan fck jag en väldgt bra kon- Dedcare Soconom hyr ut och rekryterar soconomer, beteendevetare, behandlngspersonal och annan personal nom socalt arbete. Företaget har verksamhet hela Sverge och uppdraget nnebär allt från att förse kommuner med socalsekreterare och handläggare tll att förse prvat och offentlg sektor med famljebehandlare, kurator eller famljehemskonsulent. Mahsa Aran, soconom hos Dedcare. Dedcare Soconom Sankt Erksgatan 44, 5 tr 112 34 Stockholm Tel: 08-555 656 70 E-post: soconom@dedcare.se www.dedcare.se/soconom takt med mn konsultchef, vlken jag har stort förtroende för, säger hon. Har bdragt tll utvecklng Vktora hörde talas om Dedcare redan under studetden och när hon efter några år kände sg trygg sn kompetens som socalsekreterare tog hon steget tll att bl soconomkonsult. Det är jag verklgen glad för det har vart oerhört postvt för mn utvecklng, både yrkesmässgt och personlgt, och jag har kunnat ta ansvar för mtt eget lärande. Jag trvs med att arbeta självständgt och genom mna uppdrag hos Dedcare har jag format ett stort kontaktnät på olka socaltjänster. Jag rekommenderar starkt andra soconomer att våga ta steget, avslutar hon.
23 NextMeda Världens svåraste men rolgaste jobb Att arbeta nom socaltjänsten är omgärdat av många fördomar. Den medala blden där socalsekreterarna går på knäna gör det svårt att rekrytera personal. Men på socaltjänsten nom barn och ungdom Västerås är man överens om att det är världens rolgaste jobb. Det bästa med att arbeta här är att jag efter drygt tjugo år fortfarande kan bl överraskad över männskors egna förmåga. Det är så fascnerande att förstå bakgrunden tll männskors beteenden, säger Ann-Sofa Erksson, som arbetat på Västerås Stads socaltjänst sedan 2009 där hon är socalsekreterare på utrednngsenheten. Att arbeta med männskor över lång td som har det trasslgt kan såklart vara en utmanng. Ann-Sofa Erksson berättar att det är vktgt att man nte tror att det är upp tll en själv att ordna tll allt någons lv, för då kan det bl jobbgt. Men att stunderna när det glmmar tll gör jobbet oslagbart. Får mycket energ Madelene Hedström och Gabrella Sundqvst som är socalsekreterare på Västerås stad och Socala nämndernas förvaltnng Jobba med det vktgaste Inom Socala nämndernas förvaltnng är v ungefär 500 anställda. Över 400 av oss arbetar nom myndghetsutövnngen, där många är antngen socalsekreterare eller bståndshandläggare. Som socalsekreterare kan du välja mellan att rkta n dg på bland annat barn och ungdomar, Vuxna eller ekonomskt bstånd. Våra bståndshandläggare är ndelade två enheter, en som nrktar sg på personer med någon form av funktonsnedsättnng och en för frågor som rör äldre. På enheterna fnns enhetschefer som har hand om den övergrpande lednngen av arbetet och sköter planerng, strateg och personalansvar på respektve enhet. Här fnns också teamledare, som leder det daglga arbetet på enheterna. Myndghetsutövnng ställer stora krav på dg som handläggare eftersom besluten hög grad kan påverka männskors lv. Samtdgt är det utan tvekan ett av de mest gvande yrkena du kan ha, det är handläggarrollen du har chans att verklgen göra skllnad för männskor. Västerås stad, Socala nämndernas förvaltnng 721 87 Västerås Tel: 021-39 14 06 Besök gärna vår hemsda: vasteras.se/soconom samhällsvårdsenheten håller med. I deras arbete ngår bland annat att åka runt Sverge och göra uppföljnngar av barn och ungdomar som är placerade famljehem eller HVB-hem. Den energn som Gabrella och jag får när v kommer tllbaka efter våra resor är obeskrvlg. När v ser att v lyckats med matchnng är det värt allt jobb, säger Madelene Hedström som efter avslutade studer på soconomutbldnngen arbetat här sedan 2015. Gabrella Sundqvst nstämmer. Själv har hon alltd vart ntresserad av att arbeta med männskor och aldrg ångrat stt val. En av våra arbetsledare brukar säga att socalsekreterare är världens svåraste jobb eftersom v ska få nsyn någons mest prvata. Men det är oerhört gvande att träffa alla dessa männskor och se att våra barn och ungdomar må bra, säger hon. Meda ger onyanserad bld Deras berättelse går rakt emot den medala blden av socaltjänsten. Den senaste tden har man kunnat läsa om kraftgt överbelastade socalsekreterare som utsätts för hot och sjukskrver sg på löpande band. En orättvs bld tycker Karn Iwarsson Broo som är teamledare på famljehemsenheten. Det är jättesorglgt att meda vsar en sådan onyanserad bld. Att socaltjänsten är tungt belastad stämmer, men det här jobbet ger ju så otrolgt mycket mer, säger hon och berättar att man gärna bjuder ht praktkanter för att de själva ska få blda sg en egen uppfattnng. När jag läste tll soconom var det nte många som vlle bl socalsekreterare, nte jag heller. Men jag tänkte att det var en bra bas. Nu har jag vart nom socaltjänsten 15 år och tycker att arbetet blr mer ntressant för varje år, fortsätter hon. Att det skulle vara farlgt att arbeta nom socaltjänsten är nget någon av dem känner gen. Självklart händer det att vssa blr arga bland. Det är ju någons barn det handlar om och här får man vara arg. Men jag har aldrg under mna år yrket känt mg hotad, säger Ann-Sofa Erksson. Ambassadörer ska locka sökande Det är dock svårt att rekrytera soconomer tll socaltjänsten. Karn Iwarsson Broo berättar att Västerås Stad, lksom många andra kommuner vart tvungen att ta n konsulter. Något man helst vll undvka. Ofta arbetar v med barn och ungdomar under lång td och då är det vktgt att kunna bygga långvarga relatoner, säger hon och berättar att man bland annat använder sg av ambassadörer och socala meder för att få fler ntresserade av yrket. Madelene Hedström är en av dessa ambassadörer, som förutom att föreläsa på utbldnngar, även beskrver deras vardaglga arbete på Instagram. Jag tror v behöver bl bättre på att vsa vad v gör, att det nte bara handlar pappershögar på skrvbordet utan om mänsklga relatoner. Sen att v är Att arbeta nom socaltjänsten är det mest gvande jobb man kan ha tycker Ann-Sof Erksson, Madelene Hedström, Gabrella Sundqvst och Karn Iwarsson Broo. Foto: Per Groth ett sammansvetsat team där v hjälper och stöttar varandra, säger hon och får medhåll. Anlednngen tll att jag stannar kvar här är att arbetsgvaren nte matar på med ärenden n absurdum för då skulle jag ta slut. Här får man utrymme att tänka och det är högt tak på kontoret, vlket är vktgt, säger Ann- Sofa Erksson. Alla är rörande överens om att fler borde prova. Våga testa. Att arbeta nom socaltjänsten är en utmanng, men det är absolut det rolgaste jobb man kan ha, avslutar Gabrella Sundqvst.
24 NextMeda Stockholms handlngsplan förbättrar arbetsstuatonen Arbetet med Stockholms stads handlngsplan för en förbättrad arbetsstuaton för socalsekreterare och bståndshandläggare görs samverkan mellan stadslednngskontoret, äldreförvaltnngen och socalförvaltnngen. Implementerngsarbetet pågår fram tll och med årsskftet 2018/2019 och omfattar verksamheterna socalpsykatr, äldreomsorg, stöd tll personer med funktonsnedsättnng, ekonomskt bstånd, mssbruk samt barn och unga. Sofa Forsberg, Anna Mattson, Karn Hermansson, Skärholmens socaltjänst I Farsta träffas handläggare och enhetschefer regelbundet för att dskutera handlngsplanen och arbetet runt den. Insatserna utgår från en nledande undersöknng där arbetsgruppen röstade fram de fem vktgaste punkterna att fokusera på under det kommande året. Httlls har de centrala punkterna handlat om förbättrad ntrodukton och mentorskap samt översyn av hur v kan få utökat admnstratvt stöd. För att på allvar förankra handlngsplanen det vardaglga arbetet har v den som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar varje månad och fördjupar oss sedan olka aspekter av den. Det är ntressant att applcera planen utfrån vår arbetsstuaton och tllsammans utforma konkreta förbättrngsåtgärder. V har även märkt stor skllnad vad gäller nformatonssprdnng och transparens sedan handlngsplanen nfördes. Det gäller även över enhetsgrupper, mycket tack vare mndre arbetsgrupper som på handläggarnvå nom kort kommer att utgöra en länk mot de andra enheterna för resten av kollegorna. Kenneth Innergård, utrednngsenheten för barn och unga Hässelby-Vällngby Medarbetare är delaktga arbetet bland annat genom dskussoner på arbetsplatsträffar och möjlghet att delta dalogluncher där medarbetare träffas över enhetsgränser för att fördjupa sg en fråga. Tydlg och kontnuerlg återkopplng är vktgt för att det konkreta resultatet av de tankar v lyfter olka forum ska bl tydlgt. Sedan arbetet påbörjades kan jag se att den nterna dalogen har förbättrats och att flera förbättrngsåtgärder har påbörjats eller genomförts. Det fnns en tydlg strävan efter att nformera och göra oss medarbetare delaktga förutom gruppdskussoner och arbetsplatsträffar har v också förvaltnngsfka tllsammans med bland annat drektören, då olka enheter får presentera stt arbete för att skapa förståelse för varandra och en känsla av samhörghet. I arbetet med handlngsplanen krävs att alla nblandade vsar ntresse och vlja att vara delaktga förbättrngsarbetet. Det kan vara en utmanng, men så länge arbetet genomsyras av en postv nställnng fnns det goda förutsättnngar. Oskar Nlsson, utrednngsenheten för barn och unga EnskedeÅrsta-Vantör Foto: Prvat Sofa: Va regelbundna möten med en arbetsgrupp för medarbetarna och en styrgrupp för cheferna har v valt att förlägga vårt huvudsaklga fokus på kopplngen mellan brukardelaktghet och medarbetardelaktghet. Det är enormt vktgt med ett nära ledarskap, där man kan förmedla sna synpunkter och få respons och stöd. V arbetar med ett tema taget och år har v httlls arbetat med ntrodukton, brukardelaktghet och medarbetardelaktghet. V är specellt ntresserade av hur brukardelaktghet och medarbetardelaktghet knyter an tll varandra och hur v kan skapa synergeffekter som leder tll en god arbetsstuaton genom att se hur de företeelserna hör hop. Inom kort kommer v börja ttta på VFU-mottagandet. Anna: Handlngsplanen har skapat en arbetsmljö med större möjlghet att påverka stt eget arbete utan press. V har ställt oss frågan hur v kan vara mer systematska vår satsnng på delaktghet och hur v kan förbättra våra arbetssätt och metoder utfrån vad v ser klentmötena. V möts ständgt av nya brukargrupper som kräver unka förhållnngssätt, vlket förutsätter en flexbel nställnng och kunskap om socaltjänstens alla olka verksamhetsområden och hur de på bästa sätt kan applceras på respektve grupp. Karn: Jag upplever att en del av våra synpunkter har hörsammats, framför allt vad gäller ntrodukton, mentorsstöd och admnstratvt stöd. Samverkan mellan enheter har också ökat, vlket väcker många tankar och déer krng förbättrngsarbete. Det är dock vktgt att man som enskld medarbetare engagerar sg olka projekt och utvecklngsgrupper. Medarbetardelaktghet uppnås genom både organsatorska förutsättnngar, men också genom medarbetarens egna engagemang. Sam Persson-Hentunen, enheten för ekonomskt bstånd vd Farsta stadsdelsförvaltnng Under de snart två år som jag har arbetat här har det skett en mängd olka förändrngar. En vktg förbättrng är att v nom enheten har delats upp flera mndre arbetsgrupper med varsn bträdande enhetschef, vlket har kraftgt ökat tllgänglgheten och närheten tll sn bträdande enhetschef. V har dessutom handlngsplanen som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar. Enheten har också utökat stt ntroduktonsprogram, ntroducerat fler admnstratva tjänster och anställt fler mentorer och socalsekreterare. Jag tror att det är vktgt att bbehålla den nya organsatonen med tllhörande personalförändrng. Detta då det ger resultat på lång skt för att orka/mäkta med det svåra arbete som det nnebär att vara socalsekreterare. Därutöver har all personal stadsdelen vart delaktg så kallade dalogcaféer. Detta förbättrar nformatonssprdnngen samt nskten hos de anställda nom förvaltnngen. Det vktga är nu att upprätthålla och bbehålla kommunkatonen mellan lednng och anställda. Jag tror att det spelar en avgörande roll för att handlngsplanen ska hållas levande och göra skllnad. Sam Persson-Hentunen, Karn Hermansson, L Drobus, projektledare för handlngsplanen och Oskar Nlsson. Foton: Patrk Lndqvst
25 NextMeda Samverkan förbättrar arbetsgången I Alngsås kommun arbetar Indvd- och famljeomsorgsavdelnngen (IFO) nom socalförvaltnngen med klenterna fokus. Tät samverkan mellan samtlga relevanta nvåer lägger grunden för en vktg helhetsbld som omfattar allt från ansökan va behandlng tll avslut. Tna Karlsson är tllförordnad avdelnngschef för IFO Alngsås. Hon har 20 års erfarenhet av soconomarbete och betonar att tydlgt strukturerad samverkan är A och O för att bedrva Småstadens fördelar och storstadens möjlgheter Alngsås kommun har 40 000 nvånare och präglas av en stark tllväxt. Här lgger det lagomstora socalkontoret med korta beslutsvägar som satsar på goda förutsättnngar för socalsekreterare. Läs mer om vlka nya kollegor v söker på www.alngsas.se Alngsås kommun Tel. vxl: 0322-61 60 00 E-post: socalnamnden@alngsas.se www.alngsas.se en socal verksamhet där ngen råkar hamna mellan stolarna. V har ett lagom stort kontor med nära samverkan på alla nvåer, nklusve såväl handläggare, 1:e socalsekreterare och metodutvecklare som enhetschefer och förvaltnngslednng. Det genomsyrar vårt arbete och hjälper oss att sätta klenterna fokus. Varje medarbetare är en vktg pusselbt för att våra klenter ska få det så bra som möjlgt, berättar hon. Ger en strukturerad arbetsgång Tna får medhåll av metodutvecklaren Barbara Matzdorf och famljebehandlaren Anders Bäck, som även de är utbldade soconomer. Ett gott samarbete där alla vet hur de ska hantera flödet från ansökan tll uppföljnng är en förutsättnng för ett bra klentarbete. Det blr en trygghet många har arbetat här länge, men utförlgt formulerade rutner är en hjälp oavsett om man har lång erfarenhet eller är ny yrket. Det ger något att fal- Tna Karlsson, tllförordnad avdelnngschef för IFO, Anders Bäck, famljebehandlare och Barbara Matzdorf, metodutvecklare. Foto: Mare de Verder la tllbaka på och reducerar rsken för msstag, säger Barbara. Transparens och förutsägbarhet Närhet och rutner medför att socalsekreterare och behandlare enklare kan samarbeta krng olka uppdrag och samtdgt vara flexbla och följsamma oavsett vlka utmanngar de stöter på. Detta ger en transparens och en förutsägbarhet både för oss och för famljerna. I slutänden har v samma mål och det är famljens förändrngsprocess. Dessutom nnebär det en avlastnng och en mer dynamsk arbetsstuaton alltng står och faller nte med en enda person, utan v kan växeldra och stötta varandra, konstaterar Anders. I nuläget söker Alngsås kommun nyfkna och kompetenta personer som är engagerade förändrngsarbete. Det är centralt att ntresserade socalsekreterare faktskt brnner för att vdareutveckla socalförvaltnngens verksamhet. V vll ha medarbetare som har ett drv och tycker att det är rolgt att arbeta med klenterna. Det fnns så mycket att bdra tll, avslutar hon. NextMeda Männskor som hjälper männskor V valde att satsa på soconombemannng för att kunna jobba med något som känns bra magen. Vårt övergrpande mål är att förhndra kompetensbrst organsatoner som hjälper männskor behov säger Tommy Erksson, vd för Cura Nord. Fröet tll Cura Nord såddes då Tommy Erksson, Joakm Södermark och Lna Forsberg studerade tll personalvetare vd Umeå unverstet. Efter några år Cura Nord är ett norrländskt konsultföretag med nrktnng på soconomer och deras arbetsmarknad med säte Umeå. Företaget vll skapa långsktg förändrng genom att hjälpa organsatoner med sn kompetensbrst. Detta för att hjälpa männskor behov och skapa ett bättre samhälle. Cura Nord Umestan Företagspark, Hus 7 903 47 Umeå Tel: 090-34 00 140 www.curanord.se ute arbetslvet växte sg tankarna på att starta en egen verksamhet allt starkare. Genom att kombnera sna styrkor och arbetslvserfarenheter skulle de kunna arbeta med något de verklgen brnner för. Resultatet blev Cura Nord, ett konsultbolag för soconomer. Jag har alltd haft en stark drft att hjälpa andra och jobbat med personalfrågor och arbetsmljö både som HRkonsult och som områdeschef. Jag vet hur vktgt det är att vara på ett företag som bryr sg om en, säger Lna Forsberg. Att se männskan, både sna egna anställda och slutkunden, är en av grundstenarna Cura Nords verksamhet V vll att våra konsulter ska kunna vara sg själva och trvas hos oss. Därför har v kollektvavtal, försäkrngar, tydlg arbetsmljöuppföljnng och extern handlednng för att de ska känna sg trygga sn konsultroll. V tror stenhårt på att v genom att ta hand om våra anställda på bästa sätt lägger grunden tll att de kan göra ett bättre jobb med Joakm Södermark, Tommy Erksson och Lna Forsberg på Cura Nord. Foto: EdelPhoto männskorna de är satta tll att hjälpa, säger Lna Forsberg. Stort ntresse Under företagets första åtta månader har tron hunnt med att ntervjua crka 200 konsulter. Det är betydlgt fler som sökt, många gllar att det fnns ett mndre bolag som sätter stort värde återkopplng och som är transparenta och tydlga med vad som erbjuds. V har satt ambtösa mål och så här långt följer v dem, konstaterar Joakm Södermark. Tommy Erksson flkar n att man även har ett skte nställt på långsktga relatoner, både vad gäller kunder, konsulter och uppdrag. Om våra konsulter tll exempel erbjuds anställnng av en kund som de trvs hos ser v gärna en överrekryterng. Cura Nord har startat lten skala och även om de vll behålla det llla formatet form av personlgt omhändertagande och omsorg om sna konsulter, räknar de med att utöka verksamheten. Om crka ett år hoppas jag att v har ytterlgare en anställd på kontoret. Det betyder så fall att företaget växer, att v har fler konsulter ute och att fler männskor får den hjälp de behöver, fastslår Joakm Södermark.
26 NextMeda You + Me = Youm Hur du ser på världen vsar hur du ser på dtt jobb. Youm Soconombemannng anser att goda vllkor, bra lön och möjlghet att styra över sn td är grunden för att man ska bl lyckad soconomkonsult. Samtdgt vll det tll mer för att uppdraget ska bl fulländat. Youm talar mycket om ömsesdgheten. Med det avser man att alla parter ska uppleva att bemannngen utgör det bästa alternatvet för såväl soconom och bemannngsföretag som för uppdragsgvaren. Det gamla wn-wn räcker nte. Det räcker nte längre med att alla nblandade får ekonomsk vnnng och slpper bl uppbundna på långa tder tack vare bemannngen. Idag betyder förståelse, upprktghet och ambton lka mycket för resultatet. Man vll veta att den man arbetar för (eller den man hyr n), strävar efter samma mål. Vem arbetar jag för? Vlka värderngar styr dem? Sympatserar jag med dem? Gör jag skllnad? Får jag uppskattnng, nte enbart lönekuvertet? Kan jag utvecklas? Youm soconombemannng representerar ett nytt sätt att erbjuda uppdragsgvare möjlghet att tllgodose behovet av erfarna soconomer och samtdgt fånga upp soconomers önskemål om frhet och flexbltet arbetslvet. Ömsesdgheten är Youms ledstjärna. Nöjda uppdragsgvare nom kommuner, landstng och prvata organsatoner ska känna att de genom Youm soconombemannng får tllgång tll landets bästa soconomer. Soconomer sn tur ska ha goda vllkor, bra lön och självklart möjlghet att styra över sna lv. Youm är ytterst noga rekryterngen av soconomkonsulter lkväl som omsorgsfull valet av soconombemannngsuppdrag. Därtll har v kontnuerlg uppföljnng. Ömsesdgheten åter gen. Ömsesdgheten är vårt rktmärke, vårt rättesnöre allt v åtar oss. Därav namnet: You + me = youm. www.youm.se Bakom soconombemannngsföretaget Youm fnns männskor med lång erfarenhet av bemannng nom såväl vård som omsorg. De har upparbetade kanaler med uppdragsgvare över hela landet och har nskter och kontakter och nte mnst just vljan att ge något utöver det vanlga. Tanken om allas välbefnnande och nytta ömsesdgheten. Ömsesdgheten är vår ledstjärna vlket även namnet antyder: you + me = Youm. Men ett namn är bara ett namn, det är vad man lägger det och lever upp tll, som avgör, säger Erk Westlund, en av grundarna tll Youm. V har förstått att det fnns många männskor, såväl på uppdragssdan som hos soconomkonsulter, som delar vår syn på framgångsrk bemannng. Med det sagt är goda vllkor och bra lön som soconom gvetvs en grundförutsättnng. Det får man aldrg glömma, avslutar Erk Westlund. Och det ser defntvt ut som att man hade rätt. Idag har Youm förfrågnngar från hela landet och åtskllga soconomkonsulter på plats. Huvudkontoret lgger Stockholm men uppdragsgvarna fnns över hela landet. Youms soconomkonsulter får tllgång tll egen nloggnng på My Youm där alla fakta och jobberbjudanden fnns tllgänglga. My Youm uppdateras flera gånger om dagen. Erk Westlund, en av grundarna tll Youm.
27 NextMeda Hållbar framtd Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsenheten Örgryte-Härlanda, Göteborg, har bestämt sg för att skapa en socalt hållbar arbetsmljö där personalen stannar kvar. Nylgen frades ett år utan en enda uppsägnng. Efter en turbulent td med hög upplevd stress, ohälsa och stor personalomsättnng startades ett gedget förändrngsarbete august 2016. Barn och unga består av trettono medarbetare varav två enhetschefer. Verksamheten har fyra områden: mottagnng, utrednng, famljehemsverksamhet och famljebehandlng. Målet för 2017 är att skapa en socalt hållbar socaltjänst där medarbetarna har en god arbetsmljö och hälsa. Karolna McPherson, enhetschef Indvd- och famljeomsorgen Pernlla Bohln, t.f. enhetschef Utförarna Barn- och ungdomsverksamheten Göteborgs stad Örgryte-Härlanda Tel: 031-365 66 75 E-post: karolna.mcpherson@ orgryteharlanda.goteborg.se Karolna McPherson, Anna Albo och Annca Davdsson på Barn- och ungdomsenheten Örgryte-Härlanda. V hade 42 procents öknng av ärenden förra året och drogs med flera försenade utrednngar. Det har v nu jobbat kapp och mer ändå. V har frgjort td för mer klentarbete, samtal med våra famljer och ökad samverkan vår stadsdel, säger Karolna McPherson, enhetschef. Tre team tre faser Nyckeln tll framgången lgger flera skeenden, bland annat att personalen delades upp tre team som följer ett rullande schema tre faser. Ett team fnns alltd tllgänglgt under ett par veckor för att ta emot nya akuta ärenden från mottagnngsenheten medan de andra två teamen får td att jobba vdare med sna egna ärenden utan att dstraheras. Tanken är att v nte ska behöva släcka bränder hela tden utan kan jobba mer systematskt och nte har lka många arbetsuppgfter på en gång. Famljen får därmed snabbare hjälp när deras motvaton är som högst, säger Annca Davdsson, socalsekreterare vd mottagnngsenheten. Förändrngen var ett nödvändgt ntatv för att hantera verklgheten, att det alltd är resursbrst och hög arbetsbelastnng. Då är det både stora och små steg som gör skllnad. Som att äta gemensam frukost på morgonen eller att starta körsång på arbetstd. V måste se tll helheten det v jobbar med, både famljens helhet, men också tll vår egen. Jag känner att v har fått grundförutsättnngarna nu, att det är rolgt att gå tll jobbet och då klarar v de tuffa delarna också, säger Anna Albo, utredare. Regelbunden feedback En av åtgärderna handlar om att mns- ka sårbarheten, att arbeta två varje ärende samt fokusera på vkten av att ha god kamratskap arbetsgruppen. En annan är att ge återkommande feedback på arbetet. En tredje är walk and talk där kollegorna hellre är ute och går än stter på rummen och pratar. Samverkan med lokalsamhället är också avgörande för att kunna rkta kommunens resurser tll rätt behov. Alla delar är vktga, precs som att v klargör vlka förväntnngar som fnns på en person. Annars gör man lätt mer än vad som förväntas, det är aldrg tvärtom den här kåren, säger Karolna McPherson. NextMeda Konsulter som vll göra skllnad Kronan konsult startades av soconomer för soconomer 2011 med vljan att utveckla socaltjänsten. Genom kvaltetssäkrng för både uppdragsgvare och konsulter växer man och har dag fem kontor runt om landet, varav ett nyöppnat Malmö. Jag har alltd brunnt för socalt arbete. Det har vart väldgt stmulerande att starta upp kontoret Malmö för lkasnnade, säger Teresa Almerud som själv är soconom botten med flera års erfarenhet nom socaltjänsten, där hon bland annat vart handläggare och chef. Kronan Konsult är ett av Sverges första prvata konsultföretag för soconomer. Inrktnngen är framför allt på socaltjänstens utredande del nom barn och ungdom, men man tar även uppdrag nom vuxen och försörjnngsstöd samt med chefsbemannng. Kronan Konsult erbjuder många karrärmöjlgheter för soconomer som vll arbeta nnovatvt och kreatvt med socalt arbete. Kronan Konsult fnns dag Malmö, Göteborg, Jönköpng, Krstnehamn och Stockholm. www.kronankonsult.se Konsultcheferna vd Kronan Konsult. Stöttande företagskultur För Teresa Almerud var det företagets värdegrunder där nte själva uthyrandet står fokus, utan vljan att göra skllnad, som lockade henne tll Kronan för ett drygt halvår sedan. Här jobbar v efter värdegrunden att alla ska bemötas med respekt, från klenter tll förvaltnng. Jag värdesätter också teamkänslan som fnns nom företaget där alla stöttar och hjälper varandra, fortsätter hon. En som stöttar upp teamet är Ingemar Tdholm som arbetat på Kronan snart tre år. Med sna dryga tjugofem år nom socalt arbete, där han bland annat vart chef och ledare, är han väl nsatt de utmanngar socalförvaltnngar står nför. I stt jobb som kvaltets- och metodutvecklare utbldar, handleder och stödjer han medarbetarna ute på fältet samt gör omvärldsbevaknngar. Det här är en resurs som v valt för att våra konsulter ska kunna utvecklas och känna sg trygga stt uppdrag. Men också för att kunna säkerhetsställa kvalteten gentemot våra uppdragsgvare och ta ett större ansvar för uppdraget då det också avlastar arbetslednngen hos uppdragsgvaren, säger han. Vktga kulturbärare Kronan Konsult startades med målsättnngen att nföra ny energ och kreatvtet socalt arbete. Genom den breda erfarenhet som konsulterna har med sg kan de snabbt sätta sg n job- bet och skapa andrum för en arbetsgrupp. Många som söker jobb hos oss har ofta lång erfarenhet av att arbeta nom socaltjänsten och vll prova på hur det är att arbeta nom olka organsatoner. På så sätt fungerar v också som vktga kulturbärare, säger Ingemar Tdholm. Teresa Almerud är nne på samma lnje. Här brnner v för socalt arbete och för att trvas måste man vlja göra skllnad, avslutar hon.
28 NextMeda Väl fungerande strukturer banar väg för socalt arbete Norrtälje För den som trvs med eget ansvar, tycker om att jobba med utvecklng och har ett stort socalarbetarhjärta, är Norrtäljes socaltjänst rätt plats. Här fnns en tydlg struktur med väl utbyggd admnstraton samt ett tydlgt och nära ledarskap som skapar förutsättnngar för soconomer att ägna sg åt sn kärnkompetens socalt arbete. Efter 20 år på olka poster nom socaltjänster Stockholmsområdet sökte sg Pa Molander Wstam tll Norrtälje. Jag vlle jobba en kommun som tar utvecklng och nnovaton på allvar. Jag var också ntresserad av Norrtälje eftersom det är en mndre kommun där man som soconom kan arbeta nära både beslutsfattare och klenter. Efter tre månader som avdelnngschef för Barn- och ungdomsavdelnngen kan hon konstatera att förväntnngarna uppfyllts med råge. Norrtälje har en gedgen struktur med ett väl fungerande och helt dgtalserat kvaltetslednngssystem som är en ntegrerad del av verksamheten. Här fnns också en hög ambtonsnvå om att tllhandahålla en socaltjänst som är tll största möjlga nytta för medborgarna. Paula Chrstofd Cederqvst, enhetschef vd Famljevårdensenheten, som arbetat nom socaltjänsten Norrtälje sedan 2006, nckar nstämmande. Jag har vart ute och provat på arbete nom andra socaltjänster, men alltd längtat tllbaka. Det jag saknade var dels den fungerande strukturen, dels det tyd- lga barnfokus som fnns denna kommun. Här går barnets bästa alltd första hand och det tlltalar mg väldgt mycket. Ständg förbättrng Just nu pågår en rad olka förändrngsprojekt nom verksamheten. Exempel på det är Famljerättens projekt krng barn svåra konflkter och ett nternt samverkansprojekt med mplementerng av Sgns of safety som genomgrpande metod. Man har även påbörjat ett Lean-nsprerat arbete och under nästa år är sktet nställt på att nföra en ny arbetsmetod utfrån Mölndalsmodellen. Som en del detta Socalkontoret Norrtälje har crka 120 medarbetare och ansvarar för Indvd- och famljeomsorgen kommunen. På Barn- och ungdomsavdelnngen arbetar crka 60 medarbetare fördelade på mottagnngsenhet, utrednngsenhet, famljerättsenhet, famljevårdsenhet samt öppenvårdsenhet. V arbetar med barn och unga 0-20 år och deras famljer. Norrtälje kommun Avdelnngen Barn och unga Baldersgatan 17, 76128 Norrtälje Tel: 0176-710 00, www.norrtalje.se Paula Chrstofd Cederqvst och Pa Molander Wstam. Foto: Cecla Nordstrand planeras även utbldnngar MI, motverande ntervju samt nätverksarbete. Paula Chrstofd Cederqvst är nvolverad projektet med 30-tmmarsvecka för Famljevården. Den kortare arbetstden ska nte nnebära någon försämrng för våra klenter. Grundtanken är att v genom att använda tden på ett bättre sätt ska kunna leverera lka mycket som förut. För socaltjänsten Norrtälje är förbättrngs- och kvaltetsarbete en ständgt pågående process. I slutänden skapar det även en god arbetsmljö för våra medarbetare. För oss det handlar om att arbeta utfrån KASAM, känsla av sammanhang, stor känsla av delaktghet, möjlghet tll påverkan och möjlghet tll nsyn. Precs som v vll arbeta med våra famljer. fastslår Pa Molander Wstam. NextMeda Hur är det att arbeta som soconomkonsult? Erfarna Soconomkonsulter bestter mer än 20 års erfarenhet från ledande befattnngar nom soconombranschen. V garanterar våra konsulter en trygg arbetsstuaton kantad av många förmåner. Helen är specalst nom BoU och är just nu ute på uppdrag från Erfarna Soconomkonsulter. V träffar henne en solg tsdag efter att hon avslutat sn arbetsdag. Varför började du arbeta som konsult? Jag var trött på alla oändlga möten som nte var relevanta för mn del. Jag har lång erfarenhet nom branschen och ansåg mg underutnyttjad rent kompetensmässgt. För ett år se- Tre enkla steg för att bl konsult: 1. Besök oss på: erfarnasoconomkonsulter.se dan berättade en tdgare kollega om hur det var att arbeta som konsult och samma dag bestämde jag mg för att det även skulle bl mn framtda karrär. Jag kom kontakt med Erfarna Soconomkonsulter som gav mg rätt förutsättnngar och httade ett uppdrag åt mg. Vlka skllnader fnns mellan att vara konsult och anställd? Som konsult har du större frhet vlket har gjort mg pggare vardagen och jag ser tydlgt att mtt arbete gör skllnad nu när mn kompetens utnyttjas fullt ut. Dessutom får jag dag en lön som matchar mn erfarenhet, vlket såklart leder tll mer arbetsglädje. Erfarna Soconomkonsulter har en trygghetsgarant, vlket nnebär att jag aldrg behöver oroa mg för att gå utan uppdrag. Det gör att jag kan slappna av 2. Fyll dna uppgfter formuläret och skcka n. 3. V rnger dg för en första kontakt. Är du också redo att satsa på en bättre arbetsstuaton? Hör av dg så hjälper v dg! www.erfarnasoconomkonsulter.se eller 010-207 83 00 och koncentrera mg på det jag är allra bäst på utan onödga stressmoment. Vad skulle du säga tll dem som funderar på att ta steget och bl konsult? Gör det bara. Det svåraste är att ta steget, men när du väl har kommt gång kommer du att undra varför du nte gjorde det tdgare. Hos Erfarna Soconomkonsulter får du kontnuerlg coachng och har nära kontakt med huvudkontoret, något jag verklgen uppskattar.
29 NextMeda Järfälla prövar sex tmmars arbetsdag Det var Östersundsmodellen som nsprerade personal vd socaltjänsten tll förslaget, säger Frda Bäckman, personalkonsult Järfälla. Hon är medveten om att det fnns utmanngar projektet. Den största är att klara samma arbetsmängd på kortare td. Men studer vsar att man med en längre återhämtnng klarar av att arbeta effektvare under begränsade tder. Vad hoppas du på för resultat? Jag hoppas på nöjda medarbetare samt bbehållen servce, kvaltet och tllgänglghet! Foto: Gonzalo Irgoyen När medarbetarna själva vlle pröva sex tmmars arbetsdag, tänkte de beslutande Varför nte? Den 1 oktober börjar det åtta månader långa försöket med fackets välsgnelse. Med start höst kommer Järfälla att testa sex tmmars arbetsdag. En grupp handläggare och admnstratv personal på avdelnngen Äldreomsorg och funktonshnder har fått möjlgheten att välja om de vll vara med projektet. Deltagarna kommer att ha samma lön och arbetsmängd som tdgare. Kvalteten på arbetet ska nte påverkas. Tanken är att medarbetarna ska få möjlghet tll längre återhämtnng, och därmed känna sg ännu pggare på jobbet. Deltagarna kan hoppa av projektet när de vll. Försöket kommer att följas upp under hela peroden. www.jarfalla.se Frda Bäckman, personalkonsult och Eleonora Reslow, handläggare på enheten funktonsnedsättnng Järfälla. Kortare arbetsdag ger mer energ Eleonora Reslow, handläggare på enheten funktonsnedsättnng, är en av dem som ska prova sex-tmmars-arbetsdagen. Hon tror att den kommer att ge mer postv energ vardagen. Om projektet kan bdra tll att personalen mår bättre är det värt att prova. Jag tror att en person som har en tllfredsställande frtd och prvatlv är bättre rustad för att hantera utmanngarna arbetet. Eleonora tror att hon kommer att hnna med sna arbetsuppgfter trots den kortare arbetsdagen. Det handlar om planerng och kommunkaton med kollegerna. Kanske hnner man nte alltd med fka eller allmänt prat med kollegerna korrdoren. Jag själv arbetar bättre under press än när jag har god td på mg. Hon hoppas att försöket ska bdra tll en bättre arbetsmljö. Men om det nte skulle fungera så kan projektet ändå bdra tll andra nyt- tga erfarenheter som kan göra skllnad på arbetsplatsen. Hur kommer dn td utanför jobbet att påverkas? Jag får mer td för famlj, hund och frtdsntressen. NextMeda Jobba frontlnjen av det socala arbetet Att gå bräschen för att utveckla det socala arbetet och samtdgt skapa en arbetsmljö där konsulterna mår bra och trvs. Detta är kärnan ALM Soconomtjänsters verksamhet. Det är unkt att arbeta med så stark fokus på kunskap. Här fnns ett engagemang jag aldrg tdgare upplevt. Det säger Lsa Holmgren, som under flera år arbetade som kommunalt anställd socalsekreterare nnan hon kom tll ALM Soconomtjänster våras. Idag arbetar hon som soconomkonsult med ensamkommande barn en Stockholmskommun. För mg var det som att komma hem. Kompetensen här är väldgt hög och det fnns ett drv hos såväl konsulter som lednng, som jag nte tror att man httar någon annanstans. Alla brnner verklgen för det socala arbetet och för att jobba evdens- och forsknngsbaserat. V får väldgt många möjlgheter tll vdareutbldnng och jag har utvecklats enormt, både mn professon och personlgt. Arbetsglädje och spetskompetens ALM, som huvudsaklgen har nrktnng mot barn och ungdom, grunda- Lsa Holmgren och Mkael Mattsson Flnk på ALM Soconomtjänster. des 2009 av Mkael Mattsson Flnk, tllsammans med två erfarna kollegor. De vlle arbeta med spetsutvecklng av socalt arbete och htta tllbaka tll arbetsglädjen, som bland kan skymmas av stress och byråkrat. I början hade företaget nrktnng mot utbldnng och fortbldnng, vlket fortfarande är en vktg del av verksamheten. För två år sedan utvdgades ALM tll att även omfatta bemannng. En grundvärderng på ALM är att våra konsulter ska jobba den absoluta framkanten av socalt arbete, men utan att bränna ut sg. Här ska man kunna vara högpresterande, men ha en rmlg arbetsbörda. V lednngen har ju egen erfarenhet av socalt arbete, så v vet utmanngarna och fallgroparna, säger Mkael. ALM har uppdrag framför allt Stockholmsregonen och har dag fyra konsulter. Tanken är att växa långsamt och sktet är nställt på att anställa ytterlgare två tll fyra konsulter. Förutom soconomexamen behövs flera års erfarenhet. V har höga krav och söker efter personer som passar n vårt arbetssätt och teamet. Det är en trygghet för alla att våra medarbetare har hög kompetens och trvs med varandra, säger Mkael. ALM Soconomtjänster erbjuder utrednngsarbete av barn/ungdomar som rskerar att fara lla, arbetsledar- och chefsuppdrag, handläggnngsoch dokumentatonsutbldnngar med kopplngar tll BBIC, föreläsnngar och workshops om rsk- och skyddsfaktorer, socalt arbete och verksamhetsutvecklng samt ntroduktonsutbldnng och mentorskap tll oerfarna socalsekreterare. Nytt är att ALM även har börjat arbeta med grupputvecklng. Här fnns stora möjlgheter för dg med rätt kompetens att få en spännande karrär och medverka tll att utveckla det socala arbetet. www.almsoconomtjanster.se Lsa understryker att en av de stora fördelarna med ALM är närheten tll lednngen och de korta beslutsvägarna. Här fnns en lyhördhet och ett genunt ntresse för medarbetarna. Det handlar aldrg om volym utan alltd om kvaltet.
30 NextMeda Närhet präglar socaltjänsten på Gotland V ser ett behov av att ständgt utveckla verksamheten. Genom bland annat famljerådslag och hemutrednngar försöker v flytta förmågan tll förändrng tll de som behöver göra förändrngen, säger Lars Olofsson, chef för socaltjänstens barn- och famljeenhet, Regon Gotland. Närhet Lars Olofsson berättar vdare att socalförvaltnngen har ett nystartat ut- rednngshem där man ska genomföra utrednngar på famljer med barn. V har även börjat med hemutrednngar vlket går helt lnje med tanken om att arbeta nära våra brukare och de andra aktörerna verksamheten. Just närheten, såväl geografskt som organsatorskt, är en vktg anlednng tll att Lars Olofsson arbetat mer än 30 år nom Gotlands socaltjänst. Gotland är också specellt eftersom v stor utsträcknng måste lösa våra utmanngar här på plats. Det har lett tll att v har en rätt så omfattande organsaton med bred kompetens, vlket sn tur skapar goda möjlgheter tll att utvecklas verksamheten. Andra fördelar är ett generöst utbud av fortbldnngar. Gotland är också ett fantastskt ställe att bo på. Här fnns såväl en lten storstad som en omedelbar närhet tll kultur och natur. Männskor trvs på Gotland Foto: Tommy Söderlund Socaltjänstens barn- och famljeenhet på Gotland har under senare år genomfört en rad olka satsnngar på verksamheten. Famljehemsvården har stärkts lksom många av de nsatser som erbjuds regonens medborgare. Samhället är föränderlgt och det måste även socaltjänsten vara. Ett sätt för verksamheten att möta den nya tdens krav är vår strävan efter att arbeta allt mer evdensbaserat, säger Lars Olofsson. Socaltjänsten på Gotland har en lång hstora av famljerådslag. V tror på att htta lösnngar barnets eller ungdomens eget nätverk och att det kan vara ett bra alternatv tll de mer omfattande nsatser som samhället kan erbjuda. Verksamheten har utfört en målgruppsnventerng och skall nu påbörja arbete utfrån resultatet. För att få en bld av de barn och unga som är aktuella för socaltjänsten har v utfört en nventerng utfrån olka aspekter och frågeställnngar. V vll bland annat bl bättre på att utreda lagom mycket, så att v kan lägga mer kraft där det behövs och mndre där det räcker med kortare utrednngar. Lars Olofsson, chef för socaltjänstens barn- och famljeenhet, Regon Gotland. Som en del av Regon Gotland ansvarar socalförvaltnngen för socaltjänst, äldreomsorg och omsorg om funktonshndrade på hela Gotland. Våra crka 1 800 medarbetare är med och skapar en effektv verksamhet som har brukarna centrum. Regon Gotland 621 81 Vsby Tel: 0498-26 90 00 www.gotland.se vlket märks också på barn- och famljeenheten. Många stannar åratal på sna tjänster, den samlade erfarenheten vår organsaton nger respekt. NextMeda Med det personlga mötet fokus Genom härdgt utvecklngsarbete har Bemanna genomgått en omfattande tllväxt det senaste året. Företaget har cementerat sn närvaro över hela Sverge och anställer dag fler soconomkonsulter än någonsn tdgare, men betonngen lgger alltjämt på att växa lagom takt. Bemanna har flera år utmärkt sg som ett lte personlgare bemannngsföretag, med en lyhörd stämnng där konsulterna står fokus. Denna nställnng har gett utdelnng många gånger om, vlket märks nte mnst på det ökade antalet ramavtal som företaget har tecknat över hela landet. Vsst har v haft skcklga upphandlare, men det är våra konsulters utmärkta arbete och proffsghet som har spelat den avgörande rollen för vår utvecklngsprocess. De är fantastska ambassadörer för vår verksamhet och med deras hjälp satsar v nu stort på att ytterlgare förstärka vår verksamhet olka regoner, säger Krstna Irvebrandt, affärsområdesansvarg vd Bemanna. Besöker konsulterna på plats Tllsammans med konsultcheferna Lsa Målberg och Jenny Andersson betonar Bemanna är ett svenskt bemannngs- och rekryterngsföretag som tllhandahåller kompetent och kvalfcerad personaluthyrnng, rekryterng och personalentreprenad. Bemanna är anslutna tll Bemannngsföretagen och har kollektvavtal. Företaget är leverantör tll hela den offentlga sektorn vlket nnebär crka 900 kunder nom kommun, landstng och statlga myndgheter och bolag. Krstna Irvebrandt, affärsområdesansvarg, Jenny Andersson, konsultchef och Lsa Målberg, konsultchef vd Bemanna. hon att receptet bakom framgången förlängnngen handlar om att vara en synlg och engagerad arbetsgvare som tar ansvar för sna konsulter. V besöker våra konsulter ute på arbetsplatserna så stor utsträcknng det är möjlgt, stämmer av hur uppdraget går eller kanske går och äter lunch hop. Dessutom kan konsulterna alltd nå oss va telefon och e-post om de behöver stöd eller hjälp. Jag är övertygad om att detta spelar stor roll för att soconomer stannar hos oss v ger ett seröst ntryck, står för bra värderngar och har funnts branschen länge, säger Lsa. Plattform för utvecklng Jenny, som nylgen axlat rollen som konsultchef och som tdgare arbetat nom bland annat LSS och som kurator, understryker att Bemanna utgör en stabl plattform att stå på för att utvecklas och få nya erfarenheter. Bemanna AB Sveavägen 155 113 46 Stockholm Tel: 0771-84 53 00 E-post: soconom@bemanna.se www.bemanna.se Konsulter har möjlghet att fördjupa sg olka områden de har kompetens nom och skaffa sg mångsdg erfarenhet från olka arbetsplatser det är oerhört lärorkt. Förutom dessa förmånlga vllkor och en konkurrenskraftg lön stöttar v också gärna våra soconomkonsulter med att hålla sg à jour genom att exempelvs gå olka utbldnngar och kurser. Det är så man blr en bättre socalsekreterare, avslutar hon.
31 NextMeda Så lyckades Mora vända stress tll trvsel Från överbelastnng och stress tll strukturerat arbetssätt, rmlg arbetstakt, löneöknng samt glad och trygg stämnng. I Mora har man lyckats skapa en arbetsplats som hyllas av både Arbetsmljöverket och de anställda socalsekreterarna nom kommunens barn- och ungdomsenhet. placerngar, att v förhandlar om prser och arbetar aktvt med hemmaplanslösnngar, säger Ewa Byström, enhetschef för IFO Barn och ungdom. Alla medarbetare har fått säga stt Fler anställda och fler stödfunktoner för att mnska arbetsbelastnngen, bättre ntrodukton för nyanställda och studenter, ledarskapsutbldnng tll chefer samt mer kollegalt samarbete. Förbättrngarna nom Indvd- och famljeomsorgens barn- och ungdomsenhet Mora kommun är omfattande. Att satsnngen gett resultat märks på flera sätt. Arbetsmljöverket berömde arbetsplatsen vd stt besök hösten 2016 och framhöll bland annat chefer- nas nära stöd tll socalsekreterarna och det goda stödet för både admnstraton och metod. Ett annat välkommet kvtto är avsaknaden av konsulter. V har nte haft några konsulter år och ser nget behov nom de närmaste åren. Även våra kostnader för placerngar har mnskat. Något som beror på att v har personal och tdsmässgt utrymme att arbeta förebyggande, att v kan arbeta mer ntensvt med ärenden för att komma tll avslut av externa Indvd- och famljeomsorgen, IFO, Mora kommun har sedan drygt två år arbetat aktvt med att förbättra arbetsmljön. Framför allt har verksamheten mot barn och ungdomar förstärkts och förbättrats. Socalsekreterare nom den socala barn- och ungdomsvården uppmuntras bland annat att gå Socalstyrelsens påbyggnadsutbldnng och ges td att göra hemuppgfter på arbetstd. Kontakt: Ewa Byström, enhetschef IFO Barn och ungdom. Tel: 0250-263 60 E-post: ewa.bystrom@mora.se www.mora.se En konkret handlngsplan har legat tll grund för det lyckade arbetsmljöarbetet. Avdelnngschef Pa Blomstedt har haft det övergrpande ansvaret så att rätt beslut tagts av både förvaltnngens lednngsgrupp och socalnämnden. Med hjälp av företagshälsovården har alla medarbetarna djupntervjuats om sn arbetsstuaton för att kartlägga brster och problem. Utfrån de sammanställda svaren har man sedan arbetat systematskt för att förbättra på alla punkter för såväl socalsekreterare som chefer. Det har blvt en mer postv stämnng som gör det rolgt att gå tll jobbet, säger Jenny Åsenlund, socalsekreterare. Ja, v har fått en bra gruppkänsla. Alla stöttar varandra och erbjuder sg att hjälpa tll om någon har mycket att göra, nstämmer Åsa Mattsson, förste socalsekreterare. Socalsekreterarna prorterades särsklt vd löneöversynen 2016. Trots att arbetsgvaren gjort en lönesatsnng och framhåller det värdefulla socala arbetet, är medarbetarna överens om att det är Jenny Åsenlund, Åsa Mattsson och Ewa Byström Mora. Foto: Lars Berglund helhetsgreppet krng arbetsstuatonen som är avgörande för deras ökade trvsel. Löneprorterngen är vktg och välkommen, men pengar kan nte ensamt skapa arbetsmotvaton. Det är helheten som gör att jag nu uppskattar mtt jobb, säger Åsa Mattsson. NextMeda Hög kompetens skapar yrkesstolthet bland konsulterna på Cognat Mtt första år på Cognat Kompetens har vart mycket utvecklande och lärorkt. Här kan jag växa både som männska och yrkesperson, säger Johanna Schnürer som efter 14 år på olka poster nom den kommunala socaltjänsten började arbeta som konsult. Cognat Kompetens AB är ett bemannngsföretag som rktat n sg på att anställa konsulter med mnst fem års relevant arbetslvserfarenhet efter soconomexamen. Syftet är att ge kunden ett mervärde form av kunnga och självgående soconomer som kan leva upp tll de krav och förväntnngar som fnns varje verksamhet. Johanna Schnürer hade arbetat nom socaltjänsten Örebro sedan 2002 när hon ett fck ett erbjudande om att börja som konsult på Cognat Kompetens. Jag trvdes bra på jobbet men tyckte det lät spännande, nte mnst på grund av den stora varatonen uppdragen. Så jag tackade ja tll erbjudandet och har nte ångrat det valet en sekund. Cognat Kompetens är ett auktorserat bemannngsföretag som erbjuder kunder nom prvat och offentlg verksamhet konsulter med soconom- och psykologkompetens. Cognat Kompetens AB Olagatan 20 703 61 Örebro Johanna Schnürer och Sanna Belmén på Cognat Kompetens. Tel: 070-869 64 64 www.cognat.se Sanna Belmén har en lknande bakgrund. Efter soconomexamen och sex år nom den kommunala socaltjänsten började hon våras att arbeta som konsult. Det var dags att pröva något nytt och att det blev just Cognat var ett aktvt val. Här arbetar mycket duktga yrkespersoner, för mg är det vktgt att kunna vara stolt över mn arbetsgvare och de tjänster som levereras. Johanna nckar nstämmande. V på Cognat kan stå för att det är en hög kompetens på oss anställda och att alla kan leverera. Ett kvtto på det är alla nöjda kunder, både nom prvat och offentlg verksamhet. Utvecklande Just nu har Johanna ett uppdrag som teamledare mottagnngsgruppen nom socaltjänsten Västerås. Det är mtt första chefsjobb, jag har tdgare nte vart så ntresserad av arbetslednng. Men varatonen av uppdrag gör att jag som konsult både bygger kompetens och upptäcker nya sdor hos mg själv, det är enormt stmulerande. Även Sanna arbetar just nu nom Västerås kommun. Jag har ett uppdrag som socalsekreterare ett team som är nrktat på våld nära relatoner. Det känns kul och nsprerande att hela tden få nya utmanngar som gör att man utvecklas och bland tvngas utanför sn bekvämlghetszon. Trvs man med det så är Cognat Kompetens helt rätt arbetsgvare.
Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, 120 21 Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, 164 94 Ksta B-porto Porto betalt Smarta medborgartjänster nom ndvd- och famljeomsorg Frgör td för verksamheten och ger bättre servce för medborgaren Våra medborgartjänster för ekonomskt bstånd skapar möjlghet för medborgaren att ansöka om försörjnngsstöd och följa stt ärende. Uppgfterna från ansökan ntegreras drekt Tetos verksamhetssystem. Sökanden kan enkelt kommuncera med sn handläggare va en meddelandefunkton samt få SMS- och/eller e-postnotferng när något nytt har skett handläggnngsprocessen. Våra medborgartjänster är tllgänglga dygnets alla tmmar va dator, surfplatta eller smartphone enkelt och smdgt. Läs mer på teto.se/medborgartjanst