Lägesbedömning 2017 Kommunal förskola och annan pedagogisk verksamhet

Lägesbedömning 2017 Kommunal förskola och annan pedagogisk verksamhet Operans förskola är en av nio nya förskolor som öppnade under 2017. Foto: Sanna Dolck. 17 november 2017 Avdelningen för kvalitet och myndighet Förskoleförvaltningen

Innehåll Lägesbedömningen ger en bild av kvaliteten i Malmös förskolor 4 Kompetensen avgörande knäckfråga 6 Lägesbedömningen en del av det systematiska kvalitetsarbetet 8 Välfungerande modell för det systematiska kvalitetsarbetet 9 Steg framåt i ambitionen att ta stöd i forskning 9 Kvalitetsforum och utvecklingbesök nya satsningar under året 10 Tid att visualisera och utveckla kvalitetsmodellen 11 De nationella målen i skollagen och läroplanen 12 Utveckling och lärande 12 Stort fokus på utveckling och lärande 12 De pedagogiska relationerna avgörande för barns utveckling och lärande 13 Outnyttjad potential för undervisning 14 Modersmål och flerspråkighet kan ha tappat fart 16 Satsningar på musik stärker förskolorna och barnens utveckling 19 Matematiken syns ofta i lärmiljöerna 20 Viktigt följa utvecklingen inom samtliga målområden 21 Trygg omsorg 24 Omsorg inte självklart som begrepp men som praktik 25 Vårdnadshavare positiva till omsorgen men klagomål förekommer 26 Omsorg central del i den pågående revideringen av läroplanen 27 Normer och värden 28 Risk att värdegrundsarbetet reduceras till barns individuella utveckling 29 Fortsatta utmaningar inom normkritik möts med utbildningsinsatser 30 Signaler om brister i bemötandet 31 De nya kraven på aktiva åtgärder mot diskriminering uppmärksammas 32 Övriga läroplansmål sällan i fokus 33 Alla barns rätt till stöd 35 Större medvetenhet om att stödbehov ska relateras till miljön 35 Bedömningarna av omfattande stödbehov har decentraliserats 36 Specialpedagogerna och förste förskollärarna viktiga stöd 37 Kompetensutveckling inom området pågår 37 Viss oro från vårdnadshavare och medarbetare för barn i behov av särskilt stöd 38 Stödmaterialet reviderat och i behov av förankring i verksamheterna 40 Barns inflytande 42 Engagemang för barnens intresse och perspektiv 42 Arbetet riktas in på lärmiljöer, projektinriktat arbetssätt och pedagogisk dokumentation 43 Utmaning att få barn delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet 45 Tendens till att barns inflytande individualiseras 46 Oklart hur kravet på forum för samråd med barnen uppfylls 47 Uppföljning, utvärdering och utveckling 49 Bättre förutsättningar för utvecklingsarbete men kompetensen ibland otillräcklig 51 Barnen behöver involveras mer i planeringen 52 Dokumentationen behöver bli ett reellt verktyg för verksamhetsförändring 53 Viktigt att hitta den röda tråden 54 Förskola och hem 55 Introduktionen betydelsefull för barnens välbefinnande 55 Skilda bedömningar av förskolornas dagliga kontakt med barnens familjer 56 Forum för samråd ingen garanti för föräldrars delaktighet 57 Förskolorna når ännu inte alla föräldrar 58 2 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Övergång och samverkan 60 Välfungerande övergångar viktiga för barnens kontinuitet och progression 60 Stödmaterialet kan börja användas under hösten 60 Samarbetet för att uppnå progression i barnens lärande behöver utvecklas 61 Den sociala inskolningen för barnen fungerar delvis 62 Inga tecken på svårigheter kopplade till barn i behov av särskilt stöd 63 Övergångarna mellan förskolornas avdelningar nämns inte i läroplanen 63 Förskolechefens ansvar 64 Mer tid för barnen men fullständig utvärdering av organisationsutvecklingen återstår 64 Ökade möjligheter till stöd i det pedagogiska ledarskapet 65 Kollegialt lärande inom ramen för förskolechefsforum 66 Viss osäkerhet inför den nya strategiska rollen 66 Erbjudande av plats 67 Förskoleplatser erbjuds inom fyra månader i enlighet med lagen 67 Alla vårdnadshavare erbjuds flexibel inskolningsperiod 68 Annan pedagogisk verksamhet 69 Pedagogisk omsorg liten men otillräckligt uppmärksammad verksamhet 69 Nyligen framtagen kvalitetsmodell för pedagogisk omsorg 70 Utveckling av det pedagogiska innehållet i den öppna förskolan 71 De öppna förskolorna som del av familjecentraler ska bli fler 72 Behov av att uppmärksamma omsorg på kvällar och helger 73 Förutsättningar 74 Ekonomiska förutsättningar 74 Strukturersättning i syfte att utjämna strukturella ojämlikheter 74 Grundbeloppet uppfattas ibland som lågt men fler faktorer påverkar 75 Personella förutsättningar 77 Insatser för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla medarbetare 77 Behov av differentierade insatser för kompetensutveckling 78 Särskilda satsningar på barnskötare pågår 78 Positiva uppfattningar av den nya ledningsorganisationen 80 Sjukfrånvaron ökar inte längre 81 Arbetet med resurs- och bemanningsplaneringen i full gång 81 Organisatoriska förutsättningar 83 Skolverket anger riktmärke för barngruppernas storlek 83 Barngrupp den grupp som barnet ingår i under större delen av sin dag 84 Barngrupperna är som störst under våren 85 Fokus på barngrupperna vid analysdagar och förskolechefsforum 85 God organisering av barngrupperna kräver aktivt arbete på förskolorna 86 Flera faktorer påverkar barngruppernas lämplighet 87 Vårdnadshavare missnöjda med barngruppernas storlek 88 Statsbidrag underlättar men medvetet och flexibelt arbete krävs 88 Materiella förutsättningar och pedagogiska miljöer 89 Lokaler och utemiljöer varierar stort i Malmö 89 Miljöernas tillgänglighet och variation beroende av arbetsområde 90 Medvetenhet bland förskolorna om miljöernas betydelse 91 Övergripande insatser beskrivs som nyttiga 93 Kvalitetsarbetet fortsätter 94 Referenser 95 3 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Lägesbedömningen ger en bild av kvaliteten i Malmös förskolor Varje dag går 16 755 barn till någon av Malmös 222 kommunala förskolor. Det finns mycket som talar för att barnen på det stora hela möter en förskola som stimulerar lärande och utveckling och erbjuder en trygg omsorg. I Svenskt kvalitetsindex skattas förskolan nationellt näst högst av 17 undersökta kommunala verksamhetsområden i samband med en undersökning om medborgarnas nöjdhet med olika former av samhällsservice. I Förskoleenkäten upplever en stor majoritet av de svarande vårdnadshavarna i Malmö att de utifrån helheten är nöjda med kvaliteten på sitt barns förskola. 1 Lägesbedömningen är förskoleförvaltningens årliga samlade utvärdering av kvaliteten i Malmös kommunala förskolor och annan pedagogisk omsorg. Med utgångspunkt i de uppföljningar och underlag som förskolenämnden och förskolorna tar fram under året syftar lägesbedömningen till att ge en bild av hur väl Malmös förskolor uppfyller de nationella målen. Lägesbedömningen ger också en bild av de ekonomiska, personella, organisatoriska och materiella förutsättningar som förskolorna arbetar under. Lägesbedömningen har genom åren fått en allt större betydelse. Den används som underlag för förskolenämndens budgetberedning och förskoleförvaltningens verksamhetsplan. Den kan också ses som en del i en pågående dialog mellan huvudmannen och förskoleenheterna. 1 På påståendet utifrån helheten sett är jag nöjd med kvalitén på mitt barns förskola är det 72 procent som instämmer (dvs. svarar 4 eller 5 på en skala från 1 till 5). 4 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Denna lägesbedömning har en tonvikt på att identifiera utvecklingsområden, snarare än att beskriva allt som fungerar väl. Detta kritiska förhållningssätt är en central del i ett systematiskt kvalitetsarbete som i grunden handlar om just att identifiera områden som behöver utvecklas. Som denna lägesbedömning visar så har en rad utvecklingsbehov kunnat konstateras i Malmö stads förskolor. Exempelvis finns det mycket som talar för att medarbetarna av olika skäl inte alltid tar till vara på olika situationer som kan användas till undervisning. Personalens respektfulla bemötande av barnet är grundläggande men det finns exempel på oacceptabelt bemötande som förvaltningen kraftfullt behöver fortsätta uppmärksamma. Samarbetet med skolan gällande utbytet av information om utbildningens innehåll fungerar fortfarande inte. Det finns också fortsatt signaler på sina håll om att lokalerna och utemiljön är otillräckliga samt att barngrupperna är för stora och att organiseringen inte har kunnat avhjälpa de negativa konsekvenserna av detta. Området modersmålsstöd har tagit stora kliv framåt sedan det identifierades som ett kommungemensamt utvecklingsområde år 2013. I denna lägesbedömning framgår dock att området tycks ha tappat fart i det dagliga arbetet med barnen. I en nyligen framtagen utvärdering som gjorts av genomförandeplanen från 2015 konstateras dock en hög medvenhet bland medarbetarna om vikten av att arbeta språkutvecklande. Utvärderingen visar också att det finns adekvat material för arbetet. I utvärderingen rekommenderas att språkutvecklare, språkombud och förste förskollärare kopplas in som stöd. Sedan år 2015 har alla barns rätt till stöd varit det kommungemensamma utvecklingsområdet. Under den här tiden har ett synsätt blivit allt mer vedertaget som bland annat innebär att arbetet riktas in på den pedagogiska, fysiska och sociala miljö som barnet vistas i och att anpassningar görs i miljön snarare än att stödbehovet betraktas som en egenskap hos barnet. Ett stort antal insatser har genomförts eller är planerade, vilket framgår av den treåriga genomförandeplan som nyligen har tagits fram i samverkan mellan avdelningen för kvalitet och myndighet och förskolecheferna. Utbildningsområdena har därutöver genomfört kompetensutvecklande insatser. 5 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Kompetensen avgörande knäckfråga Den förmodligen största utmaningen i arbetet med kvaliteten i Malmös förskolor är kompetensen. Det är något som framgår i flera olika sammanhang i denna lägesbedömning. Frågan om kompetens är mångbottnad och rör bland annat behovet av att rekrytera och behålla kompetens. Andelen förskollärare har minskat de senaste åren som en följd av en kraftig utbyggnad av förskolor och rekryteringsbehovet är därför mycket stort. Andelen förskollärare är i Malmö på samma nivå som i Stockholm men avsevärt lägre än i Göteborg och i riket i helhet. 2 Den avgörande faktorn är att det utbildas alldeles för få förskollärare i förhållande till det nationella behovet. Förskollärarkompetensen är samtidigt inte jämnt fördelad inom Malmös förskolor och det pågår därför ett arbete för att förbättra likvärdigheten vad gäller tillgången till förskollärare per förskola. Rekryteringsbehovet handlar dock inte bara om förskollärare utan också om barnskötare och andra pedagoger. Av utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna framgår det att bristen på utbildad personal på sina håll påverkar kvaliteten negativt i den verksamhet som barnen möter. Kompetensen vad gäller att arbeta med läroplansuppdraget varierar därutöver stort i arbetslagen på vissa förskolor. Samtidigt är det uppenbart att formell utbildning inte alltid är detsamma som kompetens. Utmaningen handlar därför också om att utveckla kompetens. Bristen på utbildad personal påverkar på sina håll kvaliteten negativt i den verksamhet som barnen möter. Eftersom det i nuläget utbildas för få förskollärare arbetar förvaltningen aktivt på nationell nivå för att få till stånd en utökning av utbildningsplatserna, dock hittills utan större framgång. För att möta behovet av kompetensutveckling har förvaltningen genomfört en rad utbildningsinsatser riktade mot differentierade kompetensbehov. Utbildningsinsatserna har varit framgångsrika men kompliceras av att den för barnen kända personalen vid utbildningstillfällena måste gå ifrån det dagliga arbetet med barnen. 2 Av Skolverkets jämförelsetal år 2016 framgår att andelen årsarbetare med förskollärarexamen är 29 procent i Malmö och Stockholm, 39 procent i Göteborg och 42 procent i riket i helhet. Observera att Skolverkets statistik av olika skäl skiljer sig i vissa avseenden från den statistik som Malmö stad tar fram. 6 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Bemanningsteamen, som innebär att både medarbetare och barn vid vakanser möts av kända ansikten och kompetent personal, är en viktig kugge i arbetet för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att kunna erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Denna insats, tillsammans med exempelvis tid för verksamhetsutveckling 3 och aktiva rehabiliteringsinsatser, skulle kunna vara en förklaring till att den under flera år ökande sjukfrånvaron i år sjunker jämfört med tidigare år. Den organisationsutveckling som sjösattes i maj 2016 och som bland annat innebär införandet av de två nya ledningsfunktionerna biträdande förskolechefer och förste förskollärare syftar till att bättre kunna erbjuda en arbetsplats som bland annat präglas av en god arbetsmiljö, utrymme för verksamhetsutveckling och karriärmöjligheter. Den syftar även till att förbättra förutsättningarna för förskolecheferna att ta sitt författningsreglerade ansvar för förskolornas kvalitet och som pedagogiska ledare. Organisationsutvecklingens påverkan på verksamhetens kvalitet, medarbetarnas arbetsmiljö och barnens vardag ska utvärderas under kommande år. 3 Malmö stad har under året som första kommun fastställt ramar för tid och kvalitativt innehåll för verksamhetsutveckling i förskolan. Det innebär att förskolornas medarbetare har speciellt avsatt tid för bland annat reflektion och lärande med kolleger, dokumentation, analys, observation och uppföljning. 7 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Lägesbedömningen en del av det systematiska kvalitetsarbetet Förskoleförvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att förskolenämnden som huvudman och förskolorna systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 4 Lägesbedömningen är huvudmannens årliga utvärdering av kvaliteten i Malmös förskolor där kvalitetsarbetet följs upp och relateras till de nationella målen. Det huvudsakliga syftet med det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det ska fungera som ett redskap i enheternas kontinuerliga utvecklingsarbete. Ett annat syfte är att det ska bidra till att ge en väl underbyggd bild till förskolenämnden som är ytterst ansvarig för att de kommunala förskolorna kan erbjuda en verksamhet av hög och likvärdig kvalitet. I utbildningssammanhang handlar begreppet kvalitet dels om hur väl förskolorna uppfyller nationella mål, krav och riktlinjer, dels om en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Lägesbedömningen baseras på en rad underlag som tas fram under året. Det handlar till exempel om de kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter som förskolorna årligen tar fram 5, underlag i samband med de kvalitetsdialoger som görs mellan huvudmannen och förskolechefer samt en rad olika kartläggningar och uppföljningar som huvudmannen genomfört under året. Även externa källor har använts, exempelvis i form av det intervjuprotokoll som Skolinspektionen upprättade i samband med sin regelbundna tillsyn av Malmö stad under våren 2017. Dessutom har resultaten ställts i relation till nationella utvärderingar och forskning inom relevanta områden. Underlagen analyseras och en samlad bild skapas som ger upphov till de utvecklingsinsatser som genomförs under kommande år. Lägesbedömningen är därmed ett underlag inför förskolenämndens budgetberedning och förskoleförvaltningens verksamhetsplan. 4 Det gör att arbetet svarar mot skollagens krav om ett systematiskt kvalitetsarbete (se också Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete). 5 Analysen av förskolornas kvalitetsdokumentation görs med vetskapen att den inte ger en heltäckande bild av förskolornas kvalitetsarbete. 8 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Välfungerande modell för det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsmodellen bedöms generellt som välfungerande. Det framgår av såväl utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna som av de intervjuer som gjordes inom ramen för Skolinspektionens tillsyn. Skolinspektionen fann i sin tillsyn under våren inga brister vad gäller huvudmannens ansvar för att skapa förutsättningar för och utveckla utbildningen i förskolan. Flera utbildningsområden beskriver dock att ett fullgott systematiskt kvalitetsarbete till stor del är beroende av personalens kompetens. Samtidigt beskrivs den nya organisationen med nya ledningsstöd samt riktlinjerna för tid för verksamhetsutveckling ha gett större möjligheter till att bedriva ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Ett av utbildningsområdena beskriver i sitt underlag att de upplever en god balans mellan det förvaltningsövergripande utvecklingsområdet och de utvecklingsområden som förskoleområdena själva skapar och att förskolecheferna upplever en frihet i att kunna sätta sin egen prägel utan att för den sakens skull frångå den gemensamma strukturen. Att makten över kvalitetsarbetet till stor del ligger på förskolorna och att utvecklingsinsatser framför allt initieras och genomförs verksamhetsnära präglar förskoleförvaltningens kvalitetsmodell. Det är också en av anledningarna till att förvaltningen blivit utvald som en av elva offentliga försöksverksamheter i landet inom ramen för den av regeringen tillsatta tillitsdelegationen. Steg framåt i ambitionen att ta stöd i forskning Det systematiska kvalitetsarbetet behöver ständigt utvecklas. Fjolårets lägesbedömning lyfte fram två områden att utveckla på huvudmannanivå vad gäller modellen för det systematiska kvalitetsarbetet. Dels saknades ett kommungemensamt material för det systematiska kvalitetsarbetet inom annan pedagogisk verksamhet (vilket innefattar pedagogisk omsorg, öppen förskola och OB-förskola), dels identifierades ett behov av att kvalitetsarbetet i högre utsträckning tar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi kan nu konstatera att förvaltningen tagit steg framåt inom båda dessa områden. Förskoleförvaltningen tog under året fram ett stödmaterial för pedagogisk omsorg som också kunnat fungera som ett underlag till lägesbedömningen. Under nästa år planeras motsvarande material tas fram för den öppna förskolan. En utveckling har även skett såtillvida att kvalitetsarbetet i större utsträckning knyter an till relevant forskning. Stöd tas dels i forskningslitteratur, dels i direkta kontakter 9 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

med forskare. Forskare anlitas för regelbundna föreläsningar inom ramen för olika forum, för kvalitetsgranskning av olika stödmaterial och för fördjupade studier inom prioriterade områden. Inom utbildningsområdena har forskningskontakter inte minst utvecklats i samarbete med Malmö högskola och Pedagogisk Inspiration Malmö. Ett flertal medarbetare har exempelvis deltagit i forskningscirklar och utvecklingsarbete i form av så kallad ögonblicksforskning. En av forskningsledarna på PI har dessutom sedan hösten 2017 viss tid till förfogande för varje utbildningsområde utifrån aktuella behov. För en utveckling av den pedagogiska praktiken behöver samtidigt forskningsresultat ständigt vägas mot professionell kunskap och den aktuella kontexten, och härigenom kan så kallad beprövad erfarenhet utvecklas. Ett fortsatt arbete behövs med att definiera, tillvarata och systematisera denna typ av beprövad erfarenhet inom förvaltningen. Kvalitetsforum och utvecklingbesök nya satsningar under året Under året har förvaltningen sjösatt kvalitetsforum som ska fokusera frågor om likvärdighet och fungera som en kommunikationskanal mellan huvudmannen och förskoleenheterna där analys och utvecklingsbehov kan lyftas. En medarbetare vid avdelningen för kvalitet och myndighet, en så kallad kvalitetsanalytiker, har knutits till varje utbildningsområde. Kvalitetsanalytikerna har deltagit i utbildningsområdenas ledningsgrupper vid ett flertal tillfällen under året utifrån olika teman. Syftet är att förbättra kommunikationen och analysarbetet mellan utbildningsområdena och avdelningen för kvalitet och myndighet. Ett exempel på när kommunikationen fungerat väl är när förskolornas delrapporter om arbetet med alla barns rätt till stöd under våren följdes upp och en dialog fördes mellan kvalitetsanalytikerna och utbildningsområdena, vilket ledde till delvis förändrade slutsatser i den efterföljande rapporten. Utvecklingsbesök är en för året nyutvecklad modell för kollegial granskning av verksamheterna. Utvecklingsbesöken ersätter de tidigare kvalitetsbesöken och utförs av de pedagogiska utvecklingsteamen tillsammans med förste förskollärare. Modellen baseras på en skattning som genomförs såväl internt inom förskolan som externt av de pedagogiska utvecklingsteamen och förste förskollärarna i samband med utvecklingsbesöket. Under hösten genomförs de första utvecklingsbesöken på tio förskolor. 10 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Tid att visualisera och utveckla kvalitetsmodellen Kvalitetsmodellen är ett viktigt verktyg för att identifiera brister och utvecklingsbehov och utifrån det utveckla och förbättra verksamheten. Den tycks ha blivit alltmer förankrad och betraktas som användbar i verksamheten, men nyttan av att alla medarbetare har kännedom om modellen är stor. Därmed kan det finnas anledning att visualisera kvalitetsmodellens alla delar i syfte att alla medarbetare i ännu högre grad arbetar i samma riktning mot att uppfylla de nationella målen. Som tidigare nämnts behöver kvalitetsmodellen ständigt utvecklas. Ett område som kan behöva ses över är mallarna och stödmaterialet till förskolornas kvalitetsplaner, kvalitetsrapporter och delrapporer, liksom utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna. Med tanke på att kvalitetsforum är ett nytt tillskott i kvalitetsmodellen kan det finnas anledning att även följa upp det. 11 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

De nationella målen i skollagen och läroplanen Detta kapitel tar fasta på de väsentliga områden som är angivna i läroplanen för förskolan och i skollagen. Inom respektive område analyseras de underlag som har tagits fram under året i syfte att ge en bild av måluppfyllelsen. Utveckling och lärande Läroplansavsnittet utveckling och lärande är det mest innehållsrika området i läroplanen när det gäller antalet mål som verksamheten ska sträva mot. Området handlar dels om att barnen ska få möjlighet att utveckla sin identitet, tillit till sin egen förmåga att lära och sin förmåga att samspela med andra, dels om att barnen ska få möjlighet till lärande inom en rad kunskapsområden. Läroplanen betonar att verksamheten ska stimulera det lustfyllda lärandet där barnens egen nyfikenhet och utforskande står i centrum. Stort fokus på utveckling och lärande Utveckling och lärande är det vanligaste området som förskolorna i sina kvalitetsplaner identifierar som ett framgångs- eller utvecklingsområde. Som framgångsområde har förskolorna vanligtvis specificerat arbetet med språk och kommunikation respektive natur och teknik (20 procent vardera). Bland utvecklingsområdena har ungefär en tredjedel specificerat språk och kommunikation. En tiondel har fokuserat arbetet på de estetiska uttrycksformerna, vilket kan hänga ihop med de satsningar som gjorts genom Kreativt lärcentrum, de pedagogiska utvecklingsteamen samt förste förskollärarna som syftat till att betona de estetiska uttrycksformernas roll i förskolan. De estetiska uttrycksformerna har annars på nationell nivå lyfts fram som ett bristområde av Skolinspektionen (2016), men i Malmö är det ett av de kunskapsområden som oftast omnämns när det gäller utvecklingssatsningar. 12 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Förskolornas miljöer (inne och ute), utbud av material samt personalens kompetens inom läroplanens olika kunskapsområden är områden som samtliga utbildningsområden arbetar för att utveckla, ofta med en tanke om att detta ska ske tillsammans med utvecklingsarbetet inom tematiskt arbetssätt eller projekt. Områden som inte omnämns alls i utbildningsområdenas underlag eller de granskade förskolornas kvalitetsplaner är målområdena motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning, hälsa och välbefinnande. Nästan en fjärdedel av de totalt 424 klagomål på Malmös förskolor under våren 2017 relaterar till utveckling och lärande. De vanligaste klagomålen i kategorin (ett drygt tjugotal) handlar om generella upplevelser av ett bristande pedagogiskt innehåll, oengagerad personal eller att antalet personal är för litet och att förskolan då inte hinner med att bedriva en god pedagogisk verksamhet. De pedagogiska relationerna avgörande för barns utveckling och lärande Förskolans läroplan innehåller inga mål som barnen ska uppnå i sitt lärande. Det handlar istället om att verksamheten ska sträva efter att erbjuda barnen så rika möjligheter som möjligt att utveckla kunskap och erfarenheter inom en rad målområden. Förskolan ska ta till vara barnens intresse för att utforska sin omvärld. Därför är ett centralt område inom utveckling och lärande det som handlar om barnens identitetsutveckling, där barnen ska få möjlighet att skapa en uppfattning om sig själva som kompetenta, lärande personer. Professor Sven Persson, som på uppdrag av Vetenskapsrådet (2015) har sammanställt en forskningsöversikt om förskolans likvärdighet, lyfter fram pedagogiska relationer som vad han benämner likvärdighetens och kvalitetens brännpunkt. Genom en hög kvalitet i de pedagogiska relationerna utvecklar barnen en uppfattning om sig själva som engagerade, dugliga och aktiva i sitt lärande, menar Persson. 6 Utifrån den kunskap som finns om pedagogiska relationers betydelse blir det tydligt att utvecklingsinsatser både på enhetsnivå och på huvudmannanivå behöver ha siktet riktat mot kvaliteten i den interaktion som sker mellan personal och barn i förskoleverksamheten. Detta i syfte att barnen ska få goda och likvärdiga möjligheter att bygga grunden för deras livslånga lärande. 6 Sven Persson har för närvarande ett uppdrag som forskningsledare på Pedagogisk Inspiration Malmö (PI). Under året har han varit delaktig i en rad aktiviteter inom förskoleförvaltningens verksamheter, exempelvis Ögonblicksforskning, processledarutbildning för förste förskollärare, forskningscirkel om pedagogiska relationer samt en rad föreläsningar. 13 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Utifrån den kunskap som finns om pedagogiska relationers betydelse blir det tydligt att utvecklingsinsatser både på enhetsnivå och på huvudmannanivå behöver ha siktet riktat mot kvaliteten i den interaktion som sker mellan personal och barn i förskoleverksamheten. Det är mindre vanligt att förskolorna i sina kvalitetsplaner tar upp denna del av utveckling och lärande. Ett fåtal gånger omnämns hur förskolan arbetar för att se alla barn som kompetenta, för att utveckla barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga samtidigt som de då utvecklar sin identitet och självkänsla. Exempel som nämns handlar om att pedagogerna aktivt använder vissa av rutinsituationerna genom att låta barnens påklädning få ta extra tid för att de ska lära sig bemästra den förmågan eller att låta barnen få extra tid att reflektera och formulera sig. Tillgänglighet till, och ansvar för att ta hand om, förskolans material nämns som positiva för barnens utrymme för eget identitetsskapande. Samtidigt uppges detta vara sådant som blir svårare att genomföra om kompetensen eller grundbemanningen i förskolan brister. Annat som omnämns som styrkor kring samarbete är att förskolan tränar med barnen att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Någon förskola hänvisar till att de delat in barnen i mindre grupper vilket har lett till färre konflikter samtidigt som en mindre grupp visat sig vara positivt för konfliktlösningen mellan barnen. Outnyttjad potential för undervisning Vad som kännetecknar förskolans uppdrag är att lek och lärande är nära sammanvävt i hela verksamheten. I läroplanen uttrycks det som att omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet. Att även förskoleverksamhet sedan år 2010 omfattas i begreppet undervisning i skollagen har väckt diskussioner om hur innebörden av detta ska tolkas. I bland annat utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna lyfts i vissa fall behovet av en fördjupad diskussion om undervisningsbegreppet. Skolverket (2017) konstaterar att det finns risker med att undervisning inte sker systematiskt i förskolan och att förutsättningarna för att bedriva undervisning varierar. En del i problembeskrivningen handlar om att förskolor inte behandlar alla områden i läroplanen. I sin nationella kvalitetsgranskning bedömer Skolinspektionen (2016) 14 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

att barnen i förskolan får många möjligheter att utvecklas och att lära, men att det inte alltid sker i riktning mot läroplanens mål. Skolinspektionen menar därtill att förskollärarna och arbetslagen missar många tillfällen att undervisa barnen. På nästan hälften av de granskade förskolorna utnyttjade personalen exempelvis inte mat- och tambursituationer för att undervisa barnen. Det finns även signaler i förvaltningens egna uppföljningar, som i utvärderingen av genomförandeplanen för språkutveckling, som tyder på att det finns tillfällen i verksamheten som i högre grad borde tas till vara med ett pedagogiskt syfte. Vanligt är också att barnens lek inte används i undervisningssyfte. I dessa situationer menar Skolinspektionen att undervisning exempelvis kan bedrivas genom att tillvarata barnens nyfikenhet och rikta deras uppmärksamhet mot målen i läroplanen. Skolinspektionen drar utifrån det slutsatsen att förskolans potential att främja barnens kunskapsutveckling inte nyttjas fullt ut. Det blir särskilt bekymmersamt för de barn som saknar goda möjligheter att utveckla sina kunskaper utanför förskolan. I förlängningen menar Skolinspektionen att dessa barn riskerar att få sämre förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Det finns även signaler i förvaltningens egna uppföljningar som tyder på att det finns tillfällen i verksamheten som i högre grad borde tas till vara med ett pedagogiskt syfte. För att skapa en förståelse för vad undervisning i förskolan kan vara handlar det om att förstå barns lärprocesser. Barbro Bruce och Bim Riddersporre (2012) lyfter fram betydelsen av den barnsyn och kunskapssyn som råder i förskolan. Att förskolans styrdokument betonar lek, nyfikenhet och lust att lära kan kopplas till vad Bruce och Riddersporre skriver om hur barnens lärande kräver mening och sammanhang för barnen, och hur leken, kreativiteten och en syn på barn som kompetenta spelar stor roll för de förutsättningar för lärande som barn får. Kopplingen till barnsyn gör att området utveckling och lärande är nära förknippat med andra områden, som normer och värden, barns inflytande och pedagogiska miljöer. Många förskolor uppger i sina kvalitetsplaner att de arbetar med förhållningssätt och barnsyn, men detta beskrivs inom flera av nämnda områden och således inte alltid inom utveckling och lärande. Till exempel är 15 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

det många som uppger sig arbeta med att utveckla de pedagogiska miljöerna som ett verktyg för att förändra barnsynen i verksamheterna. För att skapa ett sammanhang i verksamheterna strävar många förskolor efter att arbeta projektinriktat, vilket beskrivs närmare under avsnittet Barns inflytande. Ett fåtal av förskolorna i urvalet tar upp lek i sina kvalitetsplaner medan ord som nyfikenhet och lust är något mer vanligt förekommande. Några förskolor beskriver att de vill att leken ska pågå under längre perioder eller att pedagogerna ska låta barnens intressen styra lekarna. Det saknas i regel dock beskrivningar av konkreta metoder för hur förskolorna ska låta leken ta plats, pågå under längre perioder eller hur pedagogerna ska vara delaktiga i leken. Lek betonas inte heller i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna. Utifrån intresset av att tydliggöra innebörden av undervisning kan det vara angeläget att lyfta fram lekens roll i lärandet på ett mer medvetet sätt. Barndomspsykologen Dion Sommer menar exempelvis i förordet till Kärnämnen i förskolan (Bruce & Riddersporre, 2012) att uttrycket det kompetenta barnet riskerar att placera pedagogen i bakgrunden och barnen lämnas då åt sig själva i den fria leken. Samtidigt finns lekforskare som Maria Øksnes (2011) som lyfter fram vikten av att vuxna inte alltid har en agenda för vilket lärande som ska ske i leken, utan att barnen får möjlighet att ägna sig åt lek utan bestämda mål. I förskolornas kvalitetsplaner och utbildningsområdenas underlag är det främst genom beskrivningar av arbetet med de pedagogiska miljöerna som det blir möjligt att få en bild av vilka förutsättningar för lek och lärande som de vill skapa för barnen. Modersmål och flerspråkighet kan ha tappat fart När det handlar om den del av utveckling och lärande som rör barnens möjligheter till lärande inom olika kunskapsområden är det språk och kommunikation som berörs i allra högst grad. Detta inkluderar även modersmål och flerspråkighet. En betydande satsning har skett inom projektet Läsmagi, där allt fler förskolor inrättar bibliotek på sina förskolor. Språkutvecklarna i de pedagogiska utvecklingsteamen ger stöd i detta, och samtliga utbildningsområden lyfter fram arbetet med Läsmagi som en viktig och positiv kraft för förskolans språkutvecklingsuppdrag. 16 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Foto: Sanna Dolck. Äppelrosens förskola har satsat på att skapa inspirerande läsmiljöer och att bjuda in vårdnadshavare för att lyfta språkutvecklingen. 17 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Förskoleenkätens resultat visar att en stor majoritet (75 procent) upplever att deras barn utvecklar sitt språk. Vid 7 av 24 kvalitetsbesök hösten 2016 bedömdes språk och kommunikation som ett framgångsområde. Dessa förskolor arbetar aktivt med att på olika sätt skapa goda förutsättningar för barnens språkutveckling. Till exempel har förskolor uppmärksammats där personalen för en god dialog med barnen och där samtalen ofta har inslag av humor och fantasi. Personalen använder ett nyanserat språk och benämner olika saker för att stödja barn i att utöka sina ordförråd. Även högläsning, rim, ramsor och andra former av språklekar är en betydelsefull del av barns språkutveckling. När språk och kommunikation upplevts som ett framgångsområde har barnen generellt god tillgång till material som böcker, pennor, papper, bokstäver och annat material som uppmuntrar till att utforska skriftspråket. Det handlar även om miljöer som i övrigt uppmuntrar till kommunikation. Det finns också en relativt hög medvetenhet om vikten av att barn får möjlighet att utveckla sina olika språk och det finns många idéer om hur detta kan göras. I de granskade kvalitetsplanerna där förskolorna beskriver sina styrkor hänvisar de ofta till att pedagogerna försöker vara medvetna om språkutveckling i samtalen med barnen och då introducera nya begrepp inom de olika målområdena i läroplanen. Förskolorna använder sig av olika typer av berättande, högläsning och flanosagor. De gör besök på biblioteket och har byggt upp egna förskolebibliotek i syfte att stimulera barnens språkutveckling. När det gäller kommunikation hänvisar flera till att de använder sig av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt att projektet Musiken stärker (se nästa sida) påverkat barnens utveckling positivt. Förskolorna anger att de behöver utveckla sitt arbete med flerspråkighet och modersmål. Några uppger att användingen av TAKK inte är likvärdig och måste utvecklas ytterligare för att bli ett stöd i barnens utveckling. Flera förskolor nämner att de tar hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i arbetet med språkutveckling men att de stöter på tekniska problem främst kopplat till det digitala verktyget Penpal. 7 7 Penpal är en kombinerad mp3-spelare med mikrofon och sensor. Penpal möjliggör bland annat översättning av särskilt förberedda böcker från skrift på ett språk till tal på annat språk. 18 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Under året har förvaltningen genomfört en utvärdering av genomförandeplanen för språkutveckling med fokus på modersmålsstöd som infördes 2015. Den visar bland annat att arbetet med det kommungemensamma utvecklingsområdet modersmålsstöd har bidragit med ett mer tillåtande klimat för att använda olika språk i förskolorna. Det finns också en relativt hög medvetenhet om vikten av att barn får möjlighet att utveckla sina olika språk och det finns många idéer om hur detta kan göras. Samtidigt visar utvärderingen att det finns skillnader mellan hur arbetet beskrivs och hur det utförs. Det kräver ett fortsatt ihållande arbete för att det språkutvecklande arbetet ska återspeglas i den praktiska verksamheten i högre utsträckning. På varje förskola finns språkombud som tillsammans med förste förskollärare är viktiga nyckelpersoner för att fortsatt förankra arbetet. I utbildningsområde innerstadens underlag till presidiedialogerna lyfts skillnaden fram från tidigare år då det fanns ett kommungemensamt utvecklingsområde för språkutveckling och flerspråkighet, medan det nu börjar skönjas en tendens att utvecklingstakten minskat eller på några förskolor avstannat. Satsningar på musik stärker förskolorna och barnens utveckling Under året har stora förvaltningsövergripande satsningar gjorts på musik. Förskolorna har fått musikpaket med ett tillskott av material samt en lärarhandledning. Till detta instrumentpaket har fortbildningen Lek med musiken erbjudits vid ett flertal tillfällen. Under 2016 och 2017 pågår även projektet Musiken stärker där tolv förskolor arbetar mer fördjupande med dansare, musiker och rytmikpedagoger i verksamheten. I kvalitetsplanerna lyfter vissa förskolor fram att nämnda satsningar satt fokus på att utveckla en trygghet hos alla medarbetare i att föra in musik i verksamheten. Då barnen fått tillgång till instrument vittnar flera förskolor om ett ökat intresse hos barnen för att musicera och det finns exempel på att man inrättat musikhörnor eller musikrum. Det finns även förskolor som tycker sig se en utveckling av den språkliga och matematiska förmågan hos barnen genom att de erbjudits musikaktiviteter. Röster från de förskolor som deltagit i Musiken stärker vittnar om att musiken blivit en del i den dagliga verksamheten för alla barn vilket syns exempelvis i glädjefyllda, spontana sång- och dansstunder. Det finns exempel på hur barn som tidigare haft en avvaktande inställning till förskolans verksamhet genom musiken plötsligt klivit fram och börjat delta mer aktivt. Ytterligare en aspekt när det gäller de estetiska 19 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

uttrycksformerna är att dessa ofta används som ett sätt att nå ett lärande inom ett annat område främst matematik, språkutveckling och arbetet med normer och värden. Röster från de förskolor som deltagit i Musiken stärker vittnar om att musiken blivit en del i den dagliga verksamheten för alla barn vilket syns exempelvis i glädjefyllda, spontana sång- och dansstunder. Utvecklingen av miljö och material kopplat till estetiska uttryck beskrivs i flera kvalitetsplaner och då med fokus på att göra materialet tillgängligt för barnen. Det innebär vidgade möjligheter för pedagoger att ta till vara barnens tankar och åsikter på fler sätt än genom det verbala språket, det vill säga som en viktig del kopplat till läroplansområdet barns inflytande. I sammanhanget lyfts också frågeställningar som rör ansvarsfördelning, organisering av och förhållningssätt till de pedagogiska lärmiljöerna. Matematiken syns ofta i lärmiljöerna Vid 8 av 24 kvalitetsbesök under höstterminen 2016 identifierades matematik som ett framgångsområde. Det som då uppfattats som framgångsrikt har varit att barnen har haft god tillgång till material som utmanar deras matematiska utforskande, såsom spel, pussel, lego och andra konstruktionsmaterial, men även material som lockar till sortering, klassificering och att skapa mönster på olika sätt. Personalen tar både spontana och planerade tillfällen i akt för att låta barnen sysselsätta sig med sortering, mätning, rumsuppfattning, räkning, geometri och annat. Räknandet är den mest vanligt förekommande formen av matematik i förskolornas verksamhet. Det finns ofta god tillgång till siffror av olika slag och även i lekmaterial som kassaapparater med tillhörande pengar. Det som däremot ofta saknas, även när arbetet med matematik i övrigt uppfattas som framgångsrikt, är möjligheten att kunna följa barnens matematiska lärprocesser i syfte att kunna utforma verksamheten med detta som utgångspunkt. Det finns generellt mycket lite dokumenterad reflektion kring innehållet i aktiviteter kopplat till matematiken. Den dokumentation som finns handlar om att synliggöra matematiken i verksamheten för sig själva, för barnen och för föräldrarna. 20 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

I det granskade urvalet av kvalitetsplaner som berör matematik, naturkunskap och teknik framstår arbetet med naturen i barnens närmiljö som det mest framträdande, tillsammans med återvinningsprojekt och olika miljö- och hållbarhetsarbeten. Framgångsrikt arbete med naturvetenskap kännetecknas av att förskolorna erbjuder ett rikt material och att pedagogerna använder inspirerande sätt att arbeta med ämnesområdet, till exempel genom ett medvetet användande av estetiska uttrycksformer. I utbildningsområde norr lyfts Bokträdgården i Torup fram som en stor potential att arbeta med naturen tillsammans med barnen. När IKT lyfts fram som ett specifikt område är det oftast i en kontext som belyser medarbetarnas behov av fortbildning, svårigheten i att sprida kunskaper om digital teknik mellan avdelningar och utmaningen i att använda IKT som ett redskap för produktion snarare än konsumtion. När det gäller svagheter inom området nämns främst pedagogernas förmåga att stödja barnens lärande genom att ställa frågor och föra samtal om naturvetenskapliga fenomen. Det finns också exempel på kvalitetsplaner där pedagogernas kompetens i att utföra experiment och enkla undersökningar lyfts fram som ett utvecklingsområde. När IKT lyfts fram som ett specifikt område är det oftast i en kontext som belyser medarbetarnas behov av fortbildning, svårigheten i att sprida kunskaper om digital teknik mellan avdelningar och utmaningen i att använda IKT som ett redskap för produktion snarare än konsumtion. Ytterligare en aspekt som lyfts fram är behovet hos pedagogerna av att diskutera begreppet teknik och att utforska hur enkel teknik i vardagen fungerar. Det återges i kvalitetsplanerna att den digitala tekniken är tillgänglig och att den används av barnen själva. Det framkommer också att det finns en vilja att koppla samman digitala och analoga lärmiljöer, men också en strävan efter att finna en balans mellan det digitala och det analoga. Viktigt följa utvecklingen inom samtliga målområden Inom området utveckling och lärande sker en hel del utvecklingsinsatser, främst inom språk och kommunikation, inklusive modersmål, samt inom estetiska uttrycksformer och då framför allt musik. Detta är områden där brister tidigare identifierats. Utvecklingsinsatser sker även inom matematik, naturvetenskap 21 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Bokträdgården i Torup öppnade sin uteverksamhet för Malmö stads förskolor under 2017. I första hand vänder sig Bokträdgården till förskolor som saknar nära grönområden. Hit kan pedagoger och barn åka för att utforska naturvetenskap och hållbarhetsfrågor i sinnrikt utformade trädgårdsrum. 22 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017 Foto: Sanna Dolck.

och teknik. Det som inte nämns i kvalitetsplanerna är motorik, vilket å andra sidan under tidigare år beskrivits som ett generellt framgångsområde utifrån exempelvis kvalitetsbesök. Det finns därför anledning att anta att motoriken inte uppfattats behöva ha ett särskilt fokus i utvecklingsarbetet. Däremot behöver förvaltningen hitta sätt att kontinuerligt följa utvecklingen inom samtliga målområden. Samtidigt som det sker en rad insatser inom språk så kommer det genom den nyligen avslutade utvärderingen av modersmålsstödet signaler om att arbetet med modersmål och flerspråkighet börjat tappa fart efter att det inte längre utgör ett kommungemensamt utvecklingsområde. Det visar på vikten av att följa upp och hålla i de insatser som genomförs. Såväl denna utvärdering som Skolinspektionens nationella granskning visar att det finns skillnader i hur väl personalen förmår ta till vara olika tillfällen i verksamheten för att erbjuda barnen lärandesituationer. Fokus för de framtida insatserna inom utveckling och lärande bör därför, och även med tanke på betydelsen av goda pedagogiska relationer, ta fasta på hur undervisningen tar sig uttryck i interaktionen mellan personal och barn när de möts kring ett innehåll i verksamheten. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att se över förskolans läroplan, bland annat i syfte att betona undervisningen i förskolan. När översynen är klar år 2018 kommer det att kunna bli en användbar kraft i att ytterligare lyfta frågan inom förvaltningen. 23 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Trygg omsorg Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Av läroplanen framgår att verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. I likhet med mycket annat som sker i förskolans verksamhet är omsorg något relationellt det är alltså något som uppstår mellan människor och i grupper av människor. Det medför att begreppet bär på en komplexitet och att det kan ses och förstås både som praktiska handlingar och som en del av ett förhållningssätt. Omsorg följs i år för första gången upp som ett eget område i förskolornas kvalitetsplaner. Området följs också upp i kvalitetsdialogerna och för första gången som eget avsnitt i denna lägesbedömning. En god omsorg som en förutsättning för lärande har en lång tradition i förskolan. I antologin Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (2016) görs en poäng av att det tycks ha skett en förskjutning till att förskolepersonalen gör en skillnad mellan pedagogik och omsorg. Det finns en tendens till en liknande bild i Malmö vilket framgår av utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna. En bidragande faktor till att denna distinktion görs kan vara ett ökat fokus på kunskap i samband med läroplanens revidering år 2010. Det bör noteras att regeringen gör en åtskillnad mellan omsorgsuppdraget och lärandeuppdraget i sin uppdragsbeskrivning till Skolverket inför nästa års revidering av läroplanen. Förskoleförvaltningen har med utgångspunkt i bland annat detta valt att från och med i år låta rubriken omsorg ingå i den nulägesbedömning som alla förskolor gör i sina kvalitetsplaner inom ramarna för det systematiska kvalitetsarbetet. I samband med det har ett förtydligande av begreppet gjorts: 24 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Omsorg innebär aspekter som omvårdnad, omtanke, känslomässig närvaro och engagemang i barnens välbefinnande. Det kan avse t.ex. hygien/ blöjbyte, att tillgodose behov av tröst, att dagsrytm och miljö är väl avvägd utifrån barnens intressen och behov, att barnen erbjuds näringsriktiga måltider osv. (ur förskoleförvaltningens mall för kvalitetsplan) Omsorg följs alltså i år för första gången upp som ett eget område i förskolornas kvalitetsplaner. Området följs också upp i kvalitetsdialogerna och för första gången som eget avsnitt i denna lägesbedömning. Omsorg inte självklart som begrepp men som praktik I förskolornas kvalitetsplaner går det att utläsa en mängd andra begrepp som är knutna till omsorg, som till exempel trygghet, trivsel, relationer, gemensamt förhållningssätt, barns inflytande och delaktighet och anknytning. Det nämns olika situationer och processer som inskolning, föräldrasamverkan, barngruppernas organisering, dagsrytm samt rutinsituationer som blöjbyte, måltider, vila och påklädning. Detta skulle kunna ses som ett tecken på en begreppsförvirring men det skulle också kunna tyda på att omsorg är ett i verksamheten integrerat begrepp. Samtidigt lyfts ett behov av att i högre grad systematiskt dokumentera och reflektera över exempelvis rutinsituationer. Det tycks även finnas tendenser till ett fokus i dokumentationsarbetet mot de mål i läroplanen som är mer ämnesinriktade. Det är få förskolor som i sina kvalitetsplaner har identifierat omsorg som ett framgångsområde (sju procent) eller som ett utvecklingsområde (en procent). Ett genomgående mönster i underlagen tycks vara en grundsyn i att en god omsorg ses som en grundläggande förutsättning för barnens välmående och lärande. Det beskrivs även hur man på förskolorna arbetar forskningsanknutet med hjälp av litteratur, föreläsningar och forskningscirklar av olika slag. Det arbetet har ofta en bred ansats och kan till exempel handla om pedagogiska relationer och anknytningsteori. Ett genomgående mönster tycks vara en grundsyn i att en god omsorg ses som en grundläggande förutsättning för barnens välmående och lärande. 25 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

I utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna beskrivs ett starkt samband mellan kompetens och god omsorg. Förmågan hos medarbetarna att skapa goda pedagogiska relationer till barnen på ett professionellt sätt beskrivs som avgörande. I underlagen betonas vikten och behovet av att i högre grad medvetandegöra alla medarbetare om vad begreppet omsorg innebär i en pedagogisk praktik. Samtidigt beskrivs också hur arbetet med att reflektera över arbetsprocesser och förhållningssätt generellt har förbättrats i och med den organisationsutveckling med förstärkta ledningsstrukturer som genomförts. Vårdnadshavare positiva till omsorgen men klagomål förekommer Vårdnadshavares uppfattning om omsorgen i förskolorna är i hög grad positiv. Det framgår av resultatet av årets upplaga av Förskoleenkäten, där de frågor som relaterar till begreppet omsorg, såsom trygghet och trivsel, genomgående präglas av en hög grad av instämmande. Respondenterna upplever med andra ord i stor utsträckning att deras barn är trygga och trivs. De frågor som relaterar till hur vårdnadshavarna upplever personalens relation till barnen ger inte samma tydliga bild, även om de positiva svaren i mångt och mycket dominerar. Av de 424 klagomål som inkom till förvaltningen under våren 2017 handlade drygt hälften om brister i kategorin Omsorg och tillsyn, vilket är en ökning med cirka 20 procentenheter jämfört med tidigare mätningar. Denna kategori hade därmed flest klagomål under våren. Den i särklass vanligaste typen av dessa klagomål (ett femtiotal) handlar om att föräldrar upplever att deras barn saknar trygghet på förskolan. Att Förskoleenkäten och klagomålsstatistiken ger så olika bilder skulle kunna ses som motsägelsefullt. Viktigt att notera är dock att antalet klagomål är väldigt litet i relation till det stora antalet vårdnadshavare som svarar på Förskoleenkäten (drygt 9 000). Barnens trygghet på förskolan är troligtvis så pass grundläggande att det märks tydligt när det brister (att barnen t.ex. inte vill gå till förskolan) och att föräldrarna i de situationerna i mycket stor utsträckning agerar på signalerna i form av att lämna ett klagomål. 26 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Omsorg central del i den pågående revideringen av läroplanen Med utgångspunkt i det ovanstående finns det anledning för huvudmannen att även fortsatt ha ett fokus på och att följa upp omsorgsarbetet i verksamheterna. Det finns ett behov av att uppmärksamma hur lärande och omsorg förhåller sig till varandra. Detta inte minst med hänsyn till det pågående revisionsarbetet med förskolans läroplan där uppdraget är att förtydliga och klargöra begreppet omsorg och även dess förhållande till undervisning. Frågan om barnens säkerhet behöver betonas i kvalitetsarbetet. Det finns förankrade rutiner för barnens säkerhet och tillsynen över dem inom ramen för det kommungemensamma materialet Trygg och säker förskola. Trots det har det under året förekommit incidenter och olyckor i förskolorna till följd av att rutinerna inte följts. Några utbildningsområden pekar i sina underlag till presidiedialogerna på att de ständigt aktualiserar rutinerna, vilket är av särskild vikt när vikarier tas in. Förvaltningen bör överväga att lyfta in säkerhetsaspekten i omsorgsbegreppet. Det kan dock finnas anledning att invänta det pågående arbetet med att revidera läroplanen, då omsorgsbegreppet som nämnts väntas klargöras. Det finns förankrade rutiner för barnens säkerhet och tillsynen över dem, men trots det har det under året förekommit incidenter och olyckor i förskolorna till följd av att rutinerna inte följts. Ytterligare en frågeställning för huvudmannen att förhålla sig till är hur ett begrepp som omsorg relaterar till andra begrepp som handlar om kvalitet i verksamheten. Detta perspektiv kan behöva tydliggöras på alla nivåer i organisationen inom ramarna för uppföljnings- och utvecklingsarbetet. 27 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Normer och värden Läroplansområdet normer och värden är ett brett, komplext och mångfacetterat område som övergripande kan sägas handla om att utveckla barns demokratiska medborgerliga kompetens. Området knyter tydligt an till skollagens formulering om att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I det här avsnittet belyses förskolornas arbete med de strävansmål som bland annat sätter fokus på barns utveckling av öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar samt förståelse för alla människors lika värde. I praktiken knyter förskolorna detta arbete till värdegrunden, mot diskriminering och kränkande behandling och för jämställdhet. I praktiken knyter förskolorna detta arbete till värdegrunden, mot diskriminering och kränkande behandling och för jämställdhet. Normer och värden är ett utvecklingsområde i 16 procent av kvalitetsplanerna och framgångsområde i 14 procent och är därmed ett av de vanligare områden, både som framgångsområde och som utvecklingsområde. De underlag som finns ger delvis olika bilder av vårdnadshavarnas uppfattningar om förskolornas arbete med normer och värden. I Förskoleenkäten är det nästan hälften av de svarande som håller med om påståendet att förskolan ger flickor och pojkar samma möjlighet att utvecklas. En relativt stor andel har dock ingen uppfattning (svarar vet inte ). I en motsvarande enkätundersökning från Skolinspektionen får området normer och värden det högsta indexvärdet (8,7 på en skala från 1 till 10). När vårdnadshavare hade möjlighet att fritt lämna synpunkter i Förskoleenkäten var det vanligt att förbättringar i genusarbetet efterfrågades, men det är samtidigt bara en handfull klagomål som rör genus av de 424 som registrerades under våren. 28 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Risk att värdegrundsarbetet reduceras till barns individuella utveckling I förskolornas kvalitetsplaner kan det utläsas två olika sätt att arbeta med värdegrunden. Det ena sättet är att knyta det till läroplansmålen om öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. I dessa resonemang lyfter flera förskolor demokrati- och inflytandefrågor, delaktighet och inkludering och beskriver ett aktivt arbete i sina verksamheter. Flera förskolor lyfter sina arbeten med materialet Hjärtestunder 8 och Röda Korsets material Stopp min kropp. 9 Ett annat sätt att arbeta med värdegrunden tar sin utgångspunkt i barns individuella utveckling och de barn som på något sätt uppvisar ett oönskat eller våldsamt utagerande beteende. I vissa fall begränsas beskrivningarna uteslutande till resonemang om kränkningar. Det är en tendens som går att se i såväl förskolornas kvalitetsplaner som i Skolinspektionens protokoll från 2017 års regelbundna tillsyn och i flera andra underlag. Att fokus har skiftat från hur barn utvecklas i grupp och i samspelet med omgivningen till barns individuella utveckling är en slutsats som Skolverket drog i sin utvärdering av läroplanen för mer än 10 år sedan. Colnerud (2004) beskriver hur värdegrundsbegreppet tenderar att urholkas i skolan. Att värdegrundsbegreppet istället för att skapa samsyn kring samhälleliga värden förskjuts till att handla om att förändra barns individuella beteende. Som en följd uppstår en risk att vi tror att olika värdepedagogiska insatser kan ersätta varandra. Till exempel hänvisar Colnerud till föreställningen att arbetet mot kränkningar, slag, sparkar et cetera, och som regleras i skollagens 6:e kapitel, automatiskt skulle utveckla demokratiska värden hos barnen eller det som Colnerud kallar för offentliga interaktiva värdefrågor såsom solidaritet, mänskliga rättigheter, social och ekonomisk jämlikhet eller annan demokratisk medborgerlig kompetens. Analysen av kvalitetsplanerna visar en sådan tendens vilket skulle kunna indikera ett utvecklingsbehov där frågor om öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar definieras tydligare och blir till en fråga om offentliga interaktiva värden istället för en om individuella värdefrågor. I rapporten från förskoleförvaltningens kvalitetsbesök hösten 2016 8 Materialet Hjärtestunder är framtaget av Malmö stad med Camilla Löf som redaktör och Eva Mathiasson Thorbert som författare och hjälper pedagoger att hitta ett gemensamt förhållningssätt till de frågor som barn i åldrarna 1-5 kan ha om sex och samlevnad. 9 Rädda Barnens material Stopp min kropp syftar till att ge pedagoger stöd i att arbeta med barns sexualitet och mot sexuella trakasserier och övergrepp mot barn. 29 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

konstateras även att [n]är det gäller värdegrundsarbetet med barnen är det fortfarande vanligt att detta inte sker kontinuerligt utan att personalen arbetar med värdegrundsfrågor spontant, till exempel när det uppstår konflikter mellan barn. Arbetet mot kränkande behandling är etablerat och är viktigt att fortsätta utveckla. Det är dock angeläget att värdegrundsarbetet inte reduceras till frågor om barns individuella utveckling utan också främjar barns demokratiska kompetens. Att fokus har skiftat från hur barn utvecklas i grupp och i samspelet med omgivningen till barns individuella utveckling är en slutsats som Skolverket (2014) drog i sin utvärdering av läroplanen för mer än 10 år sedan. Denna problematik har också lyfts i flera granskningar sedan dess, bland annat i en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen (2017). Rapporten pekar på att ett individperspektiv är vanligt förekommande i förskolors jämställdhetsarbete och att ett ökat strukturellt perspektiv hade varit positivt för jämställdhetsutvecklingen. Eidevald (2009) uttrycker det på följande sätt i sin avhandling: Denna förskjutning skulle då även kunna beskrivas som att förskolan, efter läroplanens införande, än mer strävar efter att normalisera barn utifrån vad som förväntas vara ett korrekt beteende även utifrån diskurser om hur flickor och pojkar förväntas vara. (Eidevald 2009: 165) Arbetet mot kränkande behandling är etablerat och är viktigt att fortsätta utveckla. Det är dock angeläget att värdegrundsarbetet inte reduceras till frågor om barns individuella utveckling utan också främjar barns demokratiska kompetens. Fortsatta utmaningar inom normkritik möts med utbildningsinsatser I förra årets lägesbedömning refererade förvaltningen till den tidigare nämnda rapporten från kvalitetsbesöken som identifierade utvecklingsbehov inom förskolornas miljöer och material ur ett normkritiskt perspektiv. För det första poängterades behovet av att se över vilka normer om kvinnligt och manligt som återspeglas i de bilder, litteratur, utklädningskläder och andra föremål som barnen möter på förskolan. För det andra betonades att barn med olika etnicitet eller barn i olika familjekonstellationer ska kunna 30 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

identifiera sig och känna sig representerade i förskolans verksamhet. För det tredje pekade rapporten på att barn i alla åldrar ska kunna uppleva sig som kompetenta, vilket kräver en verksam het som bland annat genom utformandet av miljöerna visar en tilltro till även de yngsta barnens förmåga och lust att utforska sin omvärld. I den senaste kartläggningen av förskolornas pedagogiska miljöer lyfts brister avseende i vilken utsträckning det på förskolorna finns miljöer och material som återspeglar olika familjekonstellationer och levnadsvillkor. Det konstateras i rapporten att förskolorna framför allt arbetat med att utveckla miljöer och material som motverkar stereotypa könsroller: flera förskolor tycks ha bedrivit ett jämställdhetsarbete som handlar om att ge barn möjligheter att utvecklas och att bredda sina lekmönster och intressen. Mot bakgrund av tillgänglig information, dels i utredningen om pedagogiska miljöer, dels i kvalitetsplaner, är förvaltningens bedömning att det fortsatt finns utmaningar i arbetet med miljöer och material ur ett normkritiskt perspektiv. Det konstateras att förskolorna framför allt arbetat med att utveckla miljöer och material som motverkar stereotypa könsroller. Under 2017 har ett skolgemensamt jämställdhets- och antidiskrimineringsarbete, samordnat och utvecklat av Pedagogisk Inspiration Malmö, påbörjat omfattande utbildningsinsatser inom normkritik. Det innebär att samtliga chefer inom skolförvaltningarna och en till två processtödjare per förskoleområde ska utbildas i normkritiskt arbete. Arbetet kan antas öka möjligheterna att på sikt ta upp sådana tendenser som Eidevald påtalar. Signaler om brister i bemötandet En betydande del av förskolornas beskrivningar av arbetet med normer och värden berör, som angivet ovan, likabehandlingsarbetet, i synnerhet Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid årsskiftet 2016-2017 ändrades diskrimineringslagen vilket föranledde förvaltningen att under våren utveckla stödet till förskolorna i deras likabehandlingsarbete. 31 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

I utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna lyfts i flera fall enskilda medarbetares bemötande i relation till både vårdnadshavare och barn som ett område i behov av utveckling. Ett av utbildningsområdena menar att [v]ärdegrundsarbetet är aktuellare än någonsin. Ofta syns bristerna när det gäller bemötandet. Det kan handla om bemötandet gentemot vårdnadshavare eller, i värsta fall, kränkningar mot barn. De nya kraven på aktiva åtgärder mot diskriminering uppmärksammas I rapporten om diskriminering och kränkande behandling konstateras en ökning under de senaste åren av antalet upprättade ärenden om diskriminering och kränkande behandling. År 2014 hade förskoleförvaltningen 51 upprättade anmälningar om diskriminering och kränkande behandling år 2016 var antalet 178. Ökningen kan beskrivas som positiv utifrån antagandet att det innebär att mörkertalet minskar. Därutöver finns det en säsongsvariation som innebär ett högre antal anmälningar under våren än under hösten. Högre arbetsbelastning till följd av fler och äldre barn är en av flera möjliga orsaker. Rapporten konstaterar att omkring 20 procent av anmälningarna innehåller allvarliga handläggningsbrister i form av att de saknar en upprättad anmälan till förskolechef eller huvudman, alternativt att utredningarna dragit ut långt på tiden. En ökning har skett under de senaste åren av antalet upprättade ärenden om diskriminering och kränkande behandling. Ökningen kan beskrivas som positiv utifrån antagandet att det innebär att mörkertalet minskar. Å ena sidan visar rapporten om diskriminering och kränkande behandling att förskolorna i stor utsträckning årligen upprättar planer mot diskriminering och kränkande behandling, å andra sidan visar en stickprovskontroll att de ofta innehåller någon slags brist. Av elva kontrollerade planer var det bara en som helt lever upp till skollagens krav. Däremot hade nio av elva planer formulerat mål och åtgärder för varje diskrimineringsgrund, vilket indikerar att förskolorna uppmärksammat de nya kraven på dokumentation av aktiva åtgärder. Flera förskolor i stickprovsundersökningen har enligt vad som framkommer i planerna inte utgått från en kartläggning (t.ex. trygghetsvandring, samtal med barnen) som underlag till beslutet 32 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

om aktiva åtgärder. Störst behov av förbättring i planerna ligger i att förskolorna behöver dokumentera tillvägagångssättet vid signaler om diskriminering och annan kränkande behandling. Under vintern 2016 och våren 2017 genomfördes utbildningsinsatser om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt om värdegrunden för cirka 900 medarbetare. Därutöver arrangerades ett utbildningstillfälle som riktade sig specifikt till förskolechefer, biträdande förskolechefer och förste förskollärare. Vid dessa utbildningstillfällen presenterades nya förvaltningsgemensamma mallar för plan mot diskriminering och kränkande behandling som följer den nya lagstiftningen. Under hösten 2017 har ett arbete tillsammans med Christian Eidevald, docent och universitetslektor vid Stockholms universitet, inletts för att utvärdera och utveckla förvaltningens arbete mot sexuella trakasserier. Övriga läroplansmål sällan i fokus Det är i låg grad som förskolorna i sina kvalitetsplaner fokuserar på läroplansmålen som handlar om att leva sig in i andra människors situation och etiska dilemman samt respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Arbetet med förmågan att leva sig in i andra människors situation tar sig uttryck i arbetet med till exempel turtagning eller liknande individuella värdepedagogiska insatser. Däremot beskrivs det inte som en del av ett arbete med offentliga interaktiva värden, som till exempel solidaritet. Flera förskolor lyfter olika hinder i att utveckla arbetet med normer och värden, med antidiskriminering och kränkningar, jämställdhet och värdegrunden. Kompetensförsörjningen beskrivs inte sällan som en av de största utmaningarna för att uppnå kvalitet i arbetet med normer och värden främst på grund av hög personalomsättning och sjukfrånvaro. 33 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Teamledarna för utbildningsområdenas specialpedagog- och psykologteam har under året arbetat fram nya och tydligare gemensamma riktlinjer kring alla barns rätt till stöd. Foto: Lina Arvidsson. 34 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Alla barns rätt till stöd Alla barns rätt till stöd har varit ett kommungemensamt utvecklingsområde sedan slutet av 2015. Det har i huvudsak syftat till att utveckla ett likvärdigt arbetssätt när det kommer till skapandet av en utvecklande, inkluderande och tillgänglig förskolemiljö för alla barn. I förra årets lägesbedömning konstaterades ett behov av fortsatt fokus inom området. Det finns ett fortsatt behov av ett aktivt arbete under 2018. Av den anledningen kommer området vara ett kommungemensamt utvecklingsområde även under kommande år. Avsikten är att förankra ett synsätt på barns svårigheter som innebär att stödbehovet relateras till den miljö barnet vistas i och inte betraktas som en egenskap hos barnet. Det gäller oavsett om det handlar om mer tillfälliga eller mer varaktiga behov av stöd. Även barn som har kommit långt i sin utveckling och i sitt lärande har rätt till stöd så att de utifrån sina förutsättningar kan nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Större medvetenhet om att stödbehov ska relateras till miljön Utvecklingsområdet alla barns rätt till stöd ett begrepp som inte återfinns i författningarna markerar att alla barn behöver stöd och individuella anpassningar utifrån sina behov och förutsättningar. Allt stöd i förskolan ska huvudsakligen ges med syftet att barnet ska kunna tillgodogöra sig utbildningen som en i gruppen och ges förutsättningar att utvecklas så långt som det är möjligt inom ramen för förskolans uppdrag. Avsikten är att förankra ett synsätt på barns svårigheter som innebär att stödbehovet relateras till den miljö barnet vistas i och inte betraktas som en egenskap hos barnet. Det gäller oavsett om det handlar om mer tillfälliga eller mer varaktiga behov av stöd. Även barn som har kommit långt i sin utveckling och i sitt lärande har rätt till stöd så att de utifrån sina förutsättningar kan nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det är därmed alla medarbetares ansvar att tidigt uppmärksamma barns behov av stöd eller särskilt stöd och stimulans och att utifrån sin professionella kompetens göra de anpassningar som behövs i den pedagogiska, sociala och fysiska miljön. 35 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Den övergripande bilden som utbildningsområdena tecknar är att utvecklingen av arbetet med alla barns rätt till stöd har gått påtagligt framåt sedan det inleddes. I underlaget till presidiedialogerna återges en medvetenhet om behovet av kontinuerliga anpassningar av olika slag i den pedagogiska vardagen för att tillgodose de olika stödbehov som barnen kan ha. Utbildningsområde norr återger att många medarbetare beskriver sitt arbete med utvecklingsområdet med ett tydligt barnfokus och att de har förstått vikten av att de själva, miljöerna och verksamheterna verkligen möter alla barns behov. Bedömningarna av omfattande stödbehov har decentraliserats Möjligheten att söka centrala medel för barn med omfattande behov av särskilt stöd (tidigare benämnt kommunala tilläggsbelopp ) har begränsats. En förändring av resursfördelningen har skett så att de centrala medlen numera enbart avser barn med mycket omfattande behov av särskilt stöd och att medlen för särskilt stöd i övrigt har överförts till grundbeloppet. Det innebär att stödet ska organiseras inom ramarna för den ordinarie verksamheten, med fokus på anpassningar av den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Bedömningarna av behövliga stödinsatser har decentraliserats till personal som har god kännedom om det enskilda barnets behov. De nya bedömningskriterierna har lett till att de centrala medlen för barn med omfattande behov av särskilt stöd minskat, först till cirka en tredjedel av den högsta nivån (hösten 2016) och sedan med ytterligare 30 procent (hösten 2017). Bedömningarna av behövliga stödinsatser har decentraliserats till personal som har god kännedom om det enskilda barnets behov. Förändringen av resursfördelningen kan ses som en följd av att kostnaderna för den tidigare stödersättningen ökade kraftigt under 2014 och under våren 2015. Förutom de ökade kostnaderna grundades beslutet på faktumet att Skolinspektionen i sin regelbundna tillsyn riktat kritik mot otillräckliga insatser för barn i behov av särskilt stöd i Malmös stads förskolor. Samtidigt var det få förskolor som lyft fram behov av anpassningar och stöd i förhållande till barnens behov som ett utvecklingsområde. 36 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Specialpedagogerna och förste förskollärarna viktiga stöd Förste förskollärarna lyfts fram som nyckelspelare i det vardagliga arbetet. Även specialpedagogers roll betonas likt tidigare år. Inte minst deras funktion som handledare i reflektionen med arbetslagen framhålls som värdefull. Det är en bild som målas upp i såväl förskolornas kvalitetsplaner som i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna. Utbildningsområdenas specialpedagog- och psykologteam har genomfört åtskilliga kompetensutvecklingsinsatser utifrån förskolornas behov och de omnämns ofta i kvalitetsplanerna som betydelsefulla för det verksamhetsnära stödet. Kompetensutveckling inom området pågår Utbildningsområdena har utifrån sina aktuella behov riktat in sina kompetensutvecklingsinsatser på olika sätt under året. I tre utbildningsområden har specialpedagogerna utbildat i TAKK och visuellt stöd. Ett utbildningsområde har använt sig av ett utbildningspaket från Specialpedagogiska skolmyndigheten om autism, utvecklingsstörning samt tal- och språksvårigheter. Ett annat utbildningsområde beskriver ett gemensamt arbete med de pedagogiska miljöerna, vilket anses ha fått en positiv effekt på arbetet med alla barns rätt till stöd. På öppna förskolor har medarbetare fortbildats inom traumamedveten omsorg av utbildningsområdenas psykologer. Två utbildningsområden har arbetat i projektform med bland annat musik, lekgrupper och utvecklingsinsatsen Nu lyfter vi språket efter tillförda medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Förskolorna lyfter behov av fortsatt kompetensutveckling inom området. På ett förvaltningsövergripande plan har Specialpedagogiska skolmyndighetens fortbildningar inom området fortsatt under året med föreläsningar om autism, utvecklingsstörning och grav tal- och språkstörning. Förskolorna lyfter i sina kvalitetsplaner behov av fortsatt kompetensutveckling inom området. Exempelvis nämns att TAKK och visuellt stöd används på många förskolor men att arbetet ytterligare behöver stärkas. Därutöver pekar förskolorna på behov av ökad kompetens inom barnkonventionen, estetisk verksamhet, språkutvecklande arbetssätt, likabehandlingsarbete, pedagogiska miljöer och relationell pedagogik. 37 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Vidare har det framkommit under hösten 2017, utifrån bland annat förskolechefsforums lärgrupper, ett fortsatt behov av framför allt mer verksamhetsnära insatser i syfte att omsätta kunskap och kompetens till pedagogisk handling i vardagen inom området. Medvetenheten om området har växt och insatser genomförs men hur insatserna genomförs och vilken effekt de får är oklart. Även om det finns fog för att påstå att positionerna har flyttats fram inom området så framgår det utifrån kvalitetsrapporterna och kvalitetsplanerna att förskolorna har kommit olika långt i sitt arbete med alla barns rätt till stöd, vilket är en slutsats som drogs redan i förra årets lägesbedömning. De anpassningar som i huvudsak beskrivs är att man formerar mindre barngrupper, i syfte att tydligare kunna uppmärksamma och tillgodose varje barns behov. Likaså beskrivs insatser i form av ett kontinuerligt arbete med att utveckla den pedagogiska miljön mer allmänt och även arbete med den fysiska inomhusmiljön utifrån barns olika behov. I ett utbildningsområde lyfts även arbetet med att skapa en god struktur över dagen, något som antas gynna alla barn. En annan typ av insats som förskolornas beskriver i sina kvalitetsplaner rör medarbetarnas förhållningssätt och bemötande. I flera fall nämns att anpassningarna för barn i behov av särskilt stöd gynnar alla barn. I ett fåtal kvalitetsplaner nämns dock att arbetet med att anpassa och tillgängliggöra miljön till barn som är i behov av särskilt stöd i vissa fall kan försvåra andra barns lärande och utveckling. Det beskrivs i dessa fall som att miljöanpassningarna har resulterat i en förenklad lärmiljö som därmed minskat tillgängligheten för de andra barnen och hindrat dem i deras rätt till stöd och stimulans för utveckling och lärande. Även om det rör ett fåtal fall bör det undersökas vad det kan bero på och hur det kan hanteras. Viss oro från vårdnadshavare och medarbetare för barn i behov av särskilt stöd Även om ett förändrat synsätt har utvecklats och en strävan finns om att tillgodose alla barns rätt till stöd bör det nämnas att det fortfarande förekommer klagomål från vårdnadshavare som rör upplevelser av olika typer av brister relaterade till särskilt stöd. Klagomålsstatistiken för våren 2017 visar att ett tiotal vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd känner oro över att deras barn inte får det stöd de behöver. Oron kan specifikt handla om att barnet inte längre ska få ha en resursperson eller att rutinerna kring resurspersonen inte 38 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

fungerar. I drygt en handfull fall förekommer klagomål som rör barn som har blivit utsatta för fysiska eller psykiska kränkningar av andra barn och där vårdnadshavarna kräver att extra resurser sätts in till dessa barn som man upplever är utåtagerande och i behov av stöd. Det bör även noteras att resultatet av Förskoleenkäten 2017 visar att en förhållandevis stor andel av vårdnadshavarna (17 procent) är osäkra (svarar vet inte ) på om personalen bemöter varje barn utifrån barnets individuella förutsättningar. Det förekommer även viss oro från medarbetare om att hanteringen inte gynnar de barn som har störst stödbehov. Det har exempelvis lyfts att verksamheten av ekonomiska skäl inte i önskvärd utsträckning kan tillgodose stödbehovet hos barn med komplicerade medicinska tillstånd såsom diabetes. I delrapporterna och i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna framgår att medarbetare ofta känner sig otillräckliga i att möta dessa barns behov av stöd. Verksamheterna efterfrågar stundom fler resurspersoner/resurstimmar men pekar allt oftare på behovet av högre grundbemanning, samsyn och bättre kontinuitet i arbetslaget. Även utbildningsområdena beskriver i underlagen till presidiedialogerna en rad olika försvårande omständigheter, såsom hög personalomsättning och många vikarier, som bland medarbetarna kan leda till en känsla av otillräcklighet och brist på resurser. Just rörligheten bland medarbetarna betonas som en stor svårighet, för att uppnå kontinuitet i arbetet och i synnerhet för att bygga stabila och trygga relationer med barnen. I utbildningsområde öster upplever förskolorna en ökning av antalet barn i behov av stöd och särskilt stöd och detta trots mångsidiga insatser. I sammanhanget kan det även nämnas att specialpedagog- och psykologteamet i utbildningsområde öster har noterat att förskolorna upplever en ökning av antalet barn i behov av stöd och särskilt stöd och att uppdragen tenderar att bli mer och mer komplexa och detta trots mångsidiga insatser enligt underlagen till presidiedialogerna. 39 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Med tanke på de orossignaler som framkommit och den omställning i förhållningssätt och arbetssätt som pågår inom området så finns det anledning för förvaltningen att försäkra sig om att alla barn får sitt stödbehov tillgodosett genom att noggrant följa upp området. Stödmaterialet reviderat och i behov av förankring i verksamheterna År 2015 togs ett första stödmaterial fram för arbetet med alla barns rätt till stöd. Även om användningen av stödmaterialet tycks ha ökat finns fortfarande en variation. Medan ett utbildningsområde beskriver att stödmaterialet är väl förankrat och används i stora delar av utbildningsområdet så beskriver ett annat utbildningsområde att det är relativt få förskolor som har kännedom om stödmaterialet. I förskolornas kvalitetsplaner är det ett fåtal förskolor som beskriver att de använder hela eller delar av stödmaterialet. Vissa av dessa förskolor använder det regelbundet, andra uppger att materialet är svårt och otydligt. Desto fler förskolor påpekar att de under kommande år ska inleda arbetet med att implementera stödmaterialet. I syfte att göra stödmaterialet mer tydligt och användarvänligt har det reviderats under året. Det reviderade stödmaterialet är i färd med att tas i bruk och har introducerats i utbildningsområdenas ledningsgrupper under hösten. I revideringen har bland annat den pedagogiska och sociala lärmiljöns betydelse markerats på förekommen anledning. För att tydliggöra den övergripande inriktningen har även en policy och genomförandeplan för alla barns rätt till stöd tagits fram. I dokumentet beskrivs huvudmannens, de pedagogiska utvecklingsteamens, specialpedagog- och psykologteamens och förskolornas åtgärder och insatser. Huvudmannens planerade insatser är bland annat att ta initiativ till utbildningar för specialpedagoger och psykologer, vilket förväntas generera spetskompetens inom området. Därutöver ska intranätet uppdateras med relevant material, en dialog ska föras med Region Skåne och förskolornas arbete med alla barns rätt till stöd ska följas upp genom intervjuer med utvalda förskolechefer. 40 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Foto: Lina Arvidsson. På Brandvaktens förskola går barn med flera funktionsvariationer. Här har man satsat på att skapa miljöer för alla sinnen och ett av rummen har inretts med musikinstrument. Inspirationen hämtas från Malmö stads projekt Musiken stärker där Brandvakten är en av tolv förskolor som deltar. 41 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Barns inflytande Skollagen anger att barnen ska ges inflytande över utbildningen och att formerna för detta ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Det framgår även att förskolechefen ansvarar för att det ska finnas forum för samråd på varje förskoleenhet, där barn kan informeras och ges tillfälle att komma med synpunkter kring frågor som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen. Vidare ska barnen ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Förskolans läroplan betonar dessutom att barnen ska ha ett reellt inflytande på verksamhetens arbetssätt och innehåll. I läroplanen betonas i övrigt såväl att barnens intressen ska ligga till grund för planeringen av verksamheten som att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka åsikter, ta ansvar för egna handlingar och att förstå och handla efter demokratiska principer. En viktig utgångspunkt i arbetet med barns inflytande handlar om barnsynen, där barn betraktas som medmänniskor med egna perspektiv och uppfattningar. Arbetet bygger därmed på en vilja och förmåga att närma sig barns perspektiv, det vill säga det som visar sig för barnet, barns intentioner och uttryck för mening (Johansson, 2003: 44). Barns inflytande är ett läroplansområde som är tänkt att genomsyra personalens förhållningssätt och arbetsmetoderna i hela verksamheten. På så sätt är det hela tiden sammanvävt med andra områden i läroplanen. En viktig utgångspunkt i arbetet med barns inflytande handlar om barnsynen, där barn betraktas som medmänniskor med egna perspektiv och uppfattningar. Engagemang för barnens intresse och perspektiv I Malmö stads förskolor tycks det finnas en ambition att utvecklas inom området. Barns inflytande beskrivs som ett framgångsområde av 14 procent av förskolorna, vilket gör det till det näst vanligaste självidentifierade framgångsområdet. Det är 10 procent av förskolorna som arbetar med barns inflytande som ett utvecklingsområde. Flera utbildningsområden beskriver i sina underlag till presidiedialogerna barns inflytande som ett område där det finns ett pågående förbättringsarbete. Samtidigt blir det tydligt, både vid analysen av förskolornas kvalitetsplaner och av utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna, att det fortfarande finns stora variationer när det gäller kvaliteten i arbetet med barns inflytande. 42 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Barnsynen, synen på uppdraget och förmågan att närma sig barns perspektiv tycks vara viktiga grundpelare som förskolecheferna och utbildningscheferna identifierat som behov att arbeta vidare utifrån. Samtidigt lyfts en mängd exempel på hur utvecklingsinsatser genomförs och hur förskolor arbetar för att möjliggöra barnens inflytande. Utbildningsområdena lyfter till exempel fram de förbättringar som sker med personalens ökade intresse för barnens perspektiv. Ofta handlar beskrivningarna av arbetet med barns inflytande just om barnens intressen och perspektiv, och arbetet tycks gå i rätt riktning. Utifrån tidigare nämnd forskning är det positivt att det generella utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i grundläggande frågor istället för i ytligare metodfrågor. Många förskolechefer och utbildningschefer uttrycker ett behov av att arbeta vidare med innebörden av barns inflytande. Medvetenhet, kompetens och samsyn lyfts fram som de främsta behoven i verksamheten. I rapporten till årets upplaga av Förskoleenkäten beskrivs att frågeområdet som rör barnens inflytande är det område som i högst grad besvaras med vet inte. Den höga andelen vet inte -svar uppmärksammades även i 2016 års lägesbedömning, där behovet av att förskolorna förtydligar sitt arbete med barns inflytande gentemot vårdnadshavarna underströks. Utifrån forskning är det positivt att det generella utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i grundläggande frågor istället för i ytligare metodfrågor. Ett sammanhang där barnen ska få möjlighet att göra sina röster hörda är i framtagandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling. I en stickprovskontroll av förskolornas planer hade sju av elva beskrivit barnens delaktighet i arbetet mot diskriminering och åtta av elva inom arbetet mot kränkande behandling (läs mer i avsnittet Normer och värden ). Arbetet riktas in på lärmiljöer, projektinriktat arbetssätt och pedagogisk dokumentation Såväl skollagen som läroplanen betonar barnens möjligheter till inflytande i frågor som rör förskolans verksamhet. I förskolornas kvalitetsplaner och i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna kan framför allt tre områden för barnens inflytande i verksamhetsfrågor urskiljas: lärmiljöer, projektinriktat arbetssätt samt pedagogisk dokumentation. 43 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Barnens inflytande i relation till utformningen av miljön lyfts särskilt i förskolans läroplan. Utbildningsområde öster lyfter fram att det har skett en generell förbättring av förskolornas lärmiljöer som ökar barnens möjligheter för lärande och utforskande på eget initiativ. Även i utbildningsområdena norr och väster understryks betydelsen av tillgängliga, innehållsrika lärmiljöer som är föränderliga utifrån barnens intressen. Tillgängligt material och genomtänkta miljöer som planerats med utgångspunkt i barnens intressen (i en del fall även tillsammans med barnen) är tillsammans med ett generellt tillåtande klimat det som förskolorna vanligen beskriver som sina främsta styrkor i arbetet med barns inflytande. Det är även vanligt att det planerade utvecklingsarbetet kring barns inflytande innefattar förändringar i lärmiljön. Den pedagogiska miljön har därför kommit att utgöra en central aspekt i bedömningarna av barnens möjligheter till inflytande. Hur den pedagogiska miljön utformas speglar dessutom förskolans barnsyn (Eidevald & Wallander, 2016). Tillgängligt material och genomtänkta miljöer som planerats med utgångspunkt i barnens intressen är tillsammans med ett generellt tillåtande klimat det som förskolorna vanligen beskriver som sina främsta styrkor i arbetet med barns inflytande. Arbetet beskrivs vanligen som framgångsrikt, men ett hinder som nämns av utbildningsområde väster är att tillgängliga och innehållsrika lärmiljöer är en större utmaning i åldersblandade barngrupper där barnens åldrar sträcker sig från ett till fem år. Generellt tycks det nu ske en ökning i andelen förskolor som arbetar med åldersnära barngrupper, vilket beskrivs exempelvis av utbildningsområdena norr, söder och innerstaden. Utbildningsområde norr uppger att områdets samtliga förskolor arbetar med åldersnära barngrupper, vilket motiveras med möjligheten att kunna arbeta utifrån barnens intressen och behov. Arbetet med barns inflytande genom lärmiljön kopplas ibland i förskolornas kvalitetsplaner till ett projektinriktat arbetssätt, vilket är ett arbetssätt som bland annat bygger på att barnens intressen tas till vara i organiseringen av verksamhetens pedagogiska innehåll (se t.ex. Elfström, 2013). Det ligger i linje med vad läroplanen anger i fråga om att barnens intressen ska ligga till grund för planeringen av verksamheten. I utbildningsområde öster finns en uttalad ambition 44 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

att förskolorna ska arbeta projektinriktat, men samtidigt lyfts i utbildningsområdets underlag till presidiedialogerna behovet av att arbeta vidare med frågan vad det kan innebära att följa barns intressen, något som kan ta sig vitt skilda uttryck i den konkreta pedagogiska praktiken. Det krävs en genomtänkt avvägning mellan att låta barnens intressen leda utformningen av projekten och personalens uppdrag som är att inspirera, vägleda och utmana för att bidra till barnens utforskande. Även i utbildningsområde väster finns exempel på hur förskolorna strävar efter att utveckla sitt projektinriktade arbetssätt och samtidigt möter svårigheter i vad det innebär att följa barnens intressen. Ett exempel som ges är att personalen upplever utmaningar i arbetet med projekten när barnens intressen upplevs skifta fort. Utmaning att få barn delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet Arbetet med lärmiljöer och ett projektinriktat arbetssätt är dessutom nära kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet. Ett flertal förskolor beskriver hur de strävar efter att använda pedagogisk dokumentation som en del i deras systematiska kvalitetsarbete, och i detta arbetssätt är barnens delaktighet i dokumentationen och reflektionen en viktig beståndsdel (Skolverket, 2012). Det kan kopplas till skollagens krav på barnens möjlighet till delaktighet i kvalitetsarbetet. De pedagogiska utvecklingsteamen har inlett en förvaltningsövergripande fortbildningssatsning med inriktning mot pedagogisk dokumentation, benämnd Barns delaktighet och utforskande. Fortbildningens rubrik förtydligar ett av målen med dokumentationen, nämligen att utveckla verksamheten genom att närma sig barnens perspektiv. Ett antal förskolor lyfter i sina kvalitetsplaner fram ett sådant arbetssätt som en styrka i verksamheten, men flera nämner det som en utmaning och något som de strävar efter. Ett första steg, som många fortfarande tycks arbeta med, är att få den dokumentation som görs att rikta sig mot att synliggöra barnens intressen och perspektiv för att kunna arbeta vidare med dem i verksamheten. Flera utbildningsområden drar även i sina underlag till presidiedialogerna slutsatsen att barnens medverkan i det systematiska kvalitetsarbetet är bristfällig och behöver utvecklas. 45 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

De pedagogiska utvecklingsteamen har inlett en förvaltningsövergripande fortbildningssatsning med inriktning mot pedagogisk dokumentation. Utbildningsområde väster menar att en ökad tillgång till teknisk utrustning har haft positiva effekter på barns möjligheter till inflytande, genom t.ex. att projicera upp dokumentationer för gemensam reflektion och att ge barnen möjligheter att själva fotografera. Från utbildningsområde innerstaden lyfts det digitala verktyget Pluttra 10 fram som ett framgångrikt exempel på hur ett förskoleområde lyckats involvera barnen (och även vårdnadshavarna) i kvalitetsarbetet. Utbildningsområde söder nämner trygghetsvandringar, barnforum, barnintervjuer och barns egen dokumentation som exempel på hur barnen involveras i utvärderingar av verksamheten. Utbildningsområde norr håller på att utveckla en metod för att låta barnens röster komma till tals i kvalitetsdialoger. Alla utbildningsområden är emellertid mer eller mindre samstämmiga om att det finns stora behov av att förtydliga och förbättra barnens delaktighet i kvalitetsarbetet. Tendens till att barns inflytande individualiseras En problematik i arbetet med barns inflytande, som exempelvis lyfts av utbildningsområdena norr och öster, är tendensen att barnens inflytande individualiseras. Flera förskolechefer menar att en svårighet i arbetet är att tillgodose varje barns intresse, särskilt vid situationer med hög arbetsbelastning. Om målsättningen är att alla barn ska få göra det de vill när de vill det så riskerar arbetet med barns inflytande att bli ohanterligt och förlora sin demokratiska ambition när det gäller barnens framtida kompetens att leva tillsammans i ett samhälle. Demokratiarbetet bör givetvis stärka barnens möjligheter till självbestämmande, men andra delar som medbestämmande och solidaritet bör inte förbises (jfr. Klafki, 2005; Westlund, 2011). Samtidigt bör barnen inte behandlas som ett kollektiv där barns perspektiv uppfattas som något homogent. Flera förskolor nämner att de strävar efter att arbeta med både individens och gruppens inflytande (jfr. avsnittet Normer och värden ). 10 Pluttra är ett digitalt dokumentationssystem där också vårdnadshavare har möjlighet att logga in i systemet och studera den dokumentation som görs om deras barn. 46 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Här behöver det understrykas att inflytande och makt bör uppfattas som relationella fenomen som utövas i samspel mellan människor (jfr. Foucault, 1982), snarare än något som innehas av individer eller grupper. Med utgångspunkt i Foucault bör inflytande inte heller ses som något nollsummespel där en ökning av den enes möjligheter till inflytande nödvändigtvis innebär en minskning för den andres inflytande. Att barn får ett ökat inflytande behöver således inte medföra att vuxna lägger över ansvaret för verksamhetens innehåll på barnen. Sättet som de allra flesta förskolor beskriver sitt arbete med barns inflytande i kvalitetsplanerna tyder på en hög medvetenhet om just detta. Förskolorna strävar efter utmanande och innehållsrika verksamheter med aktiva, närvarande pedagoger som samtidigt är lyhörda för det barnen uttrycker och tar initiativ till. Flera förskolor beskriver just hur de arbetar för att ytterligare förbättra pedagogernas medvetna närvaro i barnens aktiviteter och lek för att kunna fånga upp barnens intressen och lärprocesser och bygga vidare på dem. I vissa fall beskrivs hög arbetsbelastning, hög personalomsättning, samt antalet barn i förhållande till den omfattning av stödbehov som finns i gruppen som hinder i detta arbete. Ett flertal förskolor lyfter behovet av att särskilt arbeta för att stärka inflytandet för grupper av barn som av olika anledningar begränsas i utövandet av inflytande. Det kan röra sig om tystlåtna barn, de yngsta barnen eller barn som av andra anledningar inte kommunicerar verbalt. Många förskolor inkluderar kroppsspråk, bildstöd och andra alternativa kommunikationsformer i deras arbete med barns inflytande. Att barn får ett ökat inflytande behöver således inte medföra att vuxna lägger över ansvaret för verksamhetens innehåll på barnen. Oklart hur kravet på forum för samråd med barnen uppfylls När det gäller skollagens krav på forum för samråd uppger ett fåtal förskolor i sina kvalitetsplaner att de antingen har eller planerar att införa någon form av barnråd, eller barnforum som det ibland kallas. Det finns även varianter av detta som exempelvis matråd. Med tanke på hur få gånger detta omnämns kan det finnas anledning för förvaltningen att fortsätta följa upp i vilken utsträckning skollagen följs på denna punkt och hur dessa samrådsformer kan utvecklas för att bidra till ett reellt inflytande för barnen, vilket läroplanen betonar. 47 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Det finns alltid en risk att former för inflytande för barn blir kosmetiska och saknar mening ur barnens perspektiv (Hart, 1992). Därför är det viktigt att följa upp att det sätt som förskolorna arbetar med barns inflytande genom barnråd blir meningsfullt för barnen. Det gäller även andra metoder. Ibland nämns valtavlor, stationer och liknande som en arbetsmetod som förskolorna använder i syfte att öka barnens inflytande. Att syftet är att öka barnens inflytande betyder inte att resultatet blir just detta; det kan även bidra till att barnen upplever sig mer styrda än tidigare (Folkman, 2017). Barns inflytande kan inte begränsas till vissa delar eller moment i verksamheten (som möjligheten att göra förutbestämda val), utan handlar om ett helhetsperspektiv där barnens rätt till sitt perspektiv och sina åsikter genomsyrar verksamheten genom både arbetsmetoder och personalens förhållningssätt (jfr. Westlund, 2011). Det finns alltid en risk att former för inflytande för barn blir kosmetiska och saknar mening ur barnens perspektiv. Risken att metoderna för att möjliggöra barnens inflytande kan komma att sakna reell mening för barnen bör ställas i relation till att flera förskolor uttrycker att det återstår en del arbete med att synliggöra inflytandet för barnen själva. Barnen upplevs då inte uppfatta sitt eget inflytande. Det är då av största vikt att förskolorna ser över huruvida deras verksamhet faktiskt möjliggör reellt inflytande ur barnens perspektiv. 48 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Uppföljning, utvärdering och utveckling Enligt läroplanen ska förskolans verksamhet dokumenteras, följas upp och utvecklas. Samtidigt ska varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att lära och utvecklas. Uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten måste alltså alltid göras i relation till de barn som vistas där (Skolverket 2012a, 2012b). Målen för verksamheten får därmed sin specifika innebörd först när det finns en barngrupp att sätta dem i relation till. Att detta inte är helt oproblematiskt visar såväl forskning (se t.ex. Sheridan & Pramling Samuelsson 2016; Åsén 2015; Eidevald 2017) och Skolinspektionens delrapport från 2017 som Malmö stads kvalitetsdialoger och förskolornas kvalitetsplaner. Målen för verksamheten får sin specifika innebörd först när det finns en barngrupp att sätta dem i relation till. Av lägesbedömningarna från 2014-2016 framkommer att området uppföljning, utvärdering och utveckling är det område som flest antal förskolor identifierat som utvecklingsområde. Likaså var det en majoritet av de förskolor som fick kvalitetsbesök under hösten 2016 som identifierade ett utvecklingsbehov inom området (17 av 24 förskolor). I år tycks dock detta mönster ha förändrats, då området nu hamnar som det tredje mest valda (16 procent av förskolorna har valt området som ett utvecklingsområde). Två slutsatser som drogs i lägesbedömningen 2016 handlade om att (1) förskolornas dokumentation behövde ha ett tydligare syfte och koppling till förskolornas systematiska kvalitetsarbete och (2) att barnen måste bli mer delaktiga i kvalitets arbetet. Sammanfattningsvis visar årets underlag att dessa slutsatser fortfarande är relevanta. 49 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Under året infördes schemalagd tid för verksamhetsutveckling vilket ger medarbetarna bättre förutsättningar att vara med och driva utvecklingsarbetet i förskolan. 50 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017 Foto: Sanna Dolck.

Bättre förutsättningar för utvecklingsarbete men kompetensen ibland otillräcklig Av utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna framgår dock att det skett en viss utveckling på området. Det skildras ett intresse för utvecklingsfrågor och en tydligare systematik och organisatorisk modell för verksamhetsdokumentation och reflektion. Den organisationsutveckling som genomfördes 2016 med de två inrättade tjänsterna förste förskollärare och biträdande förskolechef beskrivs ha gett förskolorna förutsättningar för att aktivt bedriva ett utvecklingsarbete. Likaså uppges tiden för verksamhetsutveckling, som nu är schemalagd, ha skapat bättre förutsättningar för såväl den enskilda medarbetaren som för arbetslaget att driva utvecklingsarbete. I flera fall beskrivs att medarbetare har gått från att tycka till att reflektera i relation till läroplansmålen (Skolinspektionens protokoll för regelbunden tillsyn av Malmö stad). I förskolornas kvalitetsplaner beskrivs att pedagoger och arbetslag befinner sig på olika nivåer och att alla inte tar sitt ansvar för verksamhetsutvecklingen. Något som såväl Skolinspektionens tillsyn som kvalitetsplanerna lyfter fram handlar dock om problematiken som rör medarbetarnas varierande kompetens. I förskolornas kvalitetsplaner beskrivs att pedagoger och arbetslag befinner sig på olika nivåer och att alla inte tar sitt ansvar för verksamhetsutvecklingen. På så sätt blir i vissa fall en grupp medarbetare mindre delaktiga i förskolans utveckling. I utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna framkommer att det finns olika modeller som provas just för att stärka samtliga medarbetares medverkan i det systematiska kvalitetsarbetet. För att alla förskolor i Malmö stad ska kunna bedöma om arbetet på avdelningarna sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som eventuellt behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan pekar de granskade underlagen framför allt på att 51 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

»» varje förskola behöver ha metoder och strukturer för att ta till vara barns flöden av tankar, idéer och åsikter inom ramen för sitt kvalitetsarbete, det vill säga se till att all form av utvärdering utgår från ett tydligt barnperspektiv, och att»» den dokumentation som görs i högre utsträckning behöver användas för att utveckla verksamheten i relation till de nationella målen för verksamheten. Förra årets lägesbedömning pekade bland annat på att det fanns skillnader i hur förskolorna väljer att organisera tiden för verksamhetsreflektioner. Utbildningsområdena framhöll behovet av att i större utsträckning skapa en reflektionskultur på vissa förskolor. I flertalet av de granskade kvalitetsplanerna från i år lyfter förskolorna fram att det finns ett intresse för verksamhetsutveckling i stort och att man har skapat en organisation för verksamhetsreflektion. Flertalet förskolor beskriver att de har utarbetat metoder och verktyg som kan möjliggöra att projekt och temaarbeten dokumenteras och att barns intresse och lärande följs. Den så kallade slingan 11 anges ofta som ett gott stöd i att reflektera kring och utveckla verksamheten. Barnen behöver involveras mer i planeringen Reflektionerna sker ibland tillsammans med barnen men många förskolor lyfter fram i sina kvalitetsplaner att de vill bli bättre på att involvera barnen i att planera verksamheten. Behovet av att göra barnen mer delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet lyfts även fram i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna. Det är för tidigt att dra slutsatser om möjliga effekter som förvaltningens nya riktlinjer för tid för verksamhetsutveckling kan ha på barnens möjligheter till delaktighet och inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet eller på verksamhetsutvecklingen i stort. I flertalet av förskolornas kvalitetsplaner framkommer att förste förskolläraren har blivit en viktig aktör när det gäller uppföljningen av verksamheten. Förste förskolläraren beskrivs ibland som förskolechefens förlängda arm. Inte sällan är det förste förskolläraren som ger återkoppling på dokumentation, ställer utmanande frågor och ger stöd i att koppla det som görs till teori och forskning, tillhandahåller utdrag ur litteratur etc. Denna beskrivning ligger i linje med den uppdragsbeskrivning som förvaltningen tagit fram 11 En slinga är en Powerpoint-mall där förskolan lagt in fördefinierade rubriker eller frågor som arbetslagen använder som stöd i sin reflektion. Mallen används även för att dokumentera reflektionen i, samt för förskolechef och förste förskollärare att ge feedback till arbetslagen. Därmed blir slingan ett verktyg för att dokumentera arbetslagens systematiska kvalitetsarbete. 52 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

för förste förskollärare, där det tydliggörs att förste förskolläraren ska leda reflektioner kring den pedagogiska verksamhetens innehåll, utveckling samt barns lärande. Flera förste förskollärare deltar också fortlöpande i arbetslagsreflektioner, handleder personalen kring olika målformuleringar och stöttar i uppföljningen och analysen av verksamheten och de satta målen på avdelningsplaneringar och verksamhetsutvecklingsdagar. Dokumentationen behöver bli ett reellt verktyg för verksamhetsförändring Av läroplanen framgår att resultatet av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar ska användas för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. I flera av förskolornas kvalitetsplaner är det otydligt hur förskolorna använder sig av dokumentationen för att utveckla och förändra verksamheten. Precis som vad 2016 års lägesbedömning lyfte fram används dokumentationen inte sällan till att visa gruppens görande, vilket i och för sig kan tjäna ett visst syfte men det är oklart på vilket sätt dokumentationen bidrar till verksamhetsutveckling. Flera förskolor beskriver att det saknas en systematik i det som dokumenteras hur och varför dokumentationen ska främja verksamhetsutveckling. En förskola beskriver i sin kvalitetsplan att de behöver ha en mer kritisk syn på vad som ska dokumenteras och en annan att förskolan behöver se hur den dokumentation och utvärdering som görs faktiskt leder till en högre kvalitet. Kvalitetsbesöken från 2016 visade också att personalen i flera fall upplevde en osäkerhet inför vad det är som ska dokumenteras. Till exempel användes dokumentationen sällan för att analysera måluppfyllelsen inom de utvecklingsområden som förskolan valt i sitt systematiska kvalitetsarbete. Vidare beskriver flera förskolor att det finns en osäkerhet i hur varje barns lärande och utveckling på bästa sätt kan följas och hur denna kunskap sedan kan kopplas till verksamhetsutveckling. Flera förskolor lyfter också fram i sina kvalitetsplaner att de behöver ha en gemensam teoretisk grund kopplad till dokumentation och dess roll i verksamheten. 53 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Viktigt att hitta den röda tråden Av förskolornas kvalitetsplaner framgår att man ofta har barnens intressen i fokus och att dokumentationen utgör ett bra redskap i det arbetet. Däremot är det inte lika framträdande i beskrivningarna hur förskolorna tar steget från att se till att använda det man ser till att utveckla och utmana barnens lärande, något som också framkommer i Skolinspektionens senaste granskningar av förskolan. 12 Det är inte lika framträdande hur förskolorna tar steget från att se till att använda det man ser till att utveckla och utmana barnens lärande. Förskoleförvaltningen har under hösten 2017 satsat på den förvaltningsövergripande utbildningen Barns delaktighet och utforskande att få syn på, uppskatta och utmana barns processer och tankar. Hur gör vi?. Ett av utbildningens mål är att medarbetarna med den pedagogiska dokumentationen som stöd ska kunna följa upp, utvärdera och utveckla den pedagogiska praktiken utifrån ett barnperspektiv. Cirka 260 medarbetare påbörjar utbildningen i år. Förste förskollärarna, som också deltar, kommer ha ett särskilt ansvar för att följa upp hur utbildningen landar i verksamheterna och vilket faktiskt mervärde den får för barnen. 12 Av Skolinspektionens granskningar av det dagliga arbetet i förskolan (2017: 57-58) framkommer också att förskolepersonalen poängterar att de har barns intressen och barnets möjlighet att få välja aktivitet och material själv som utgångspunkt. Skolinspektionen menar dock att ta till vara barns intressen inte primärt handlar om att invänta barnens initiativ och intresse, utan att vuxna ska förstå och respektera barns värld samtidigt som de agerar inspiratörer, intresseväckare och vägledare. 54 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Förskola och hem Föräldrar är idag en självklar del av förskolans arbete. Det framgår av både skollagen och läroplanen, där den senare anger att arbetet med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Föräldrars deltagande i förskolan är gynnsamt för barn och ger positiva effekter för deras utbildning både i förskola och i skola (se t.ex. Lahdenperä, 2017). Studier har dock visat att denna delaktighet villkoras av föräldrars socioekonomiska position och etnicitet (se t.ex. Harju, 2013). I Malmö stad påverkas barn negativt i familjer med svaga ekonomiska och sociala resurser och deras sårbarhet, för bland annat sociala problem, ökar i jämförelse med barn i mer resursstarka familjer (Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, 2013). Därför är förskolornas sökande efter pedagogiska verktyg för ett välfungerande samarbete med hemmen, som inkluderar alla föräldrar, en förutsättning för social hållbarhet. Föräldrars deltagande i förskolan är g ynnsamt för barn och ger positiva effekter för deras utbildning. Studier har dock visat att denna delaktighet villkoras av föräldrars socioekonomiska position och etnicitet. Introduktionen betydelsefull för barnens välbefinnande Förskolan ska enligt läroplanen se till att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion. Även i de allmänna råden om måluppfyllelse i förskolan betonas introduktionens betydelse. Många förskolor pekar i sina kvalitetsplaner på just introduktionen som en styrka, där tid, samtal, material och metoder beskrivs som betydelsefulla för kvaliteten av inskolningsperioden. I utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna framgår också att personal i flera utbildningsområden deltagit i fortbildning i anknytningspedagogik. Eftersom introduktionen är avgörande för barnens välbefinnande kan det dock finnas anledning för huvudmannen att ur ett likvärdighetsperspektiv fördjupa sig i introduktionens kvalitet. Vidare ska personal, tillsammans med vårdnadshavare, minst en gång per år, genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande, det vill säga ett utvecklingssamtal. I förskolornas kvalitetsplaner beskrivs utvecklingssamtalet främst som en styrka. Endast i undantagsfall 55 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

nämns det som en svaghet. I resultatet av Förskoleenkäten 2017 kan det dock noteras en nedgång av andelen vårdnadshavare som svarar att de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal det senaste året. Av de vårdnadshavare som erbjudits samtal märks däremot en ökning av andelen som sedan deltagit i samtalet. I samma enkät anger en majoritet av de vårdnadshavare som deltagit i ett utvecklingssamtal, 80 procent, att personalen har god kunskap om deras barns utveckling och lärande och 70 procent svarar att de, inom ramen för samtalet, kunnat påverka saker som är viktiga för deras barn. Eftersom introduktionen är avgörande för barnens välbefinnande kan det dock finnas anledning för huvudmannen att ur ett likvärdighetsperspektiv fördjupa sig i introduktionens kvalitet. Skilda bedömningar av förskolornas dagliga kontakt med barnens familjer Ytterligare ett område som beskrivs som framgångsrikt i kvalitetsplanerna är personalens ansvar för att utveckla tillitsfulla relationer till barnens familjer. I många fall tycks den dagliga kontakten vara mest betydelsefull. Även i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna framställs den dagliga kontakten mestadels som välfungerade. Samtidigt visar statistiken från både hösten 2016 och våren 2017 att klagomål som handlar om informations- och samarbetsbrister i relation till vårdnadshavare ökar jämfört med tidigare mätningar. Ett trettiotal av vårens 171 klagomål i denna kategori rör den dagliga kontakten, då föräldrar till exempel klagar över att personal inte hälsar ordentligt vid lämningen/hämtningen, eller att informationen vid hämtningen angående mat, toalettbesök och dagens aktiviteter är bristfällig eller obefintlig. Vidare rör ett fyrtiotal klagomål informationsbrister beträffande sjukskrivningar, personalbyten eller andra särskilda händelser. I Förskoleenkäten 2017 svarar också en betydande andel av vårdnadshavarna (omkring 30-40 procent) att de inte blir informerade om händelser som är viktiga för deras barn eller om deras utveckling, lärande och trivsel. Andelen vårdnadshavare som uppger att de inte blir informerade om de tre sistnämnda kategorierna har dessutom ökat sedan året dessförinnan. 56 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Forum för samråd ingen garanti för föräldrars delaktighet Vid varje förskoleenhet ska det enligt skollagen finnas ett eller flera forum för samråd med barn och vårdnadshavare, där de erbjuds möjlighet till inflytande över utbildningen. Forum för samråd innebär att vårdnadshavare informeras om förslag till beslut i sådana frågor som är viktiga för förskoleverksamheten och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna. De ska också ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Vidare beskriver läroplanen att förskollärare ansvarar för att föräldrar ges denna möjlighet till insyn och delaktighet i verksamheten för att inom ramen för de nationella målen kunna utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Förskolornas kvalitetsplaner uppvisar en bild av en närmast obegränsad uppfinningsrikedom vad gäller strategier för samarbete med hemmen. Det nämns till exempel luciasamling, drop-in, drop-out, vårfest, plantering, gemensam kväll, föräldrafixarkväll, föräldrakul, öppet hus, gemensamt firande av förskolans dag, vernissage, 5-årskör, teater, picknick, föräldracafé, grillfest och kakbuffé. Därutöver beskrivs även digitala hjälpmedel som ett sätt att bedriva föräldrasamverkan, såsom bloggar och konton på sociala medier. Det går inte att i underlagen få någon samlad bild av huruvida dessa samarbetsformer är exempel på forum för samråd eller om de fyller något annat skollagskrav eller läroplansmål. Trots att personal i vissa förskolor upplever ett bristande intresse hos vårdnadshavare för gruppbaserade samarbetsformer så väljer de flesta vårdnadshavare som erbjuds ett utvecklingssamtal faktiskt också att ta del av det erbjudandet. Om förskolornas samarbeten med hemmen leder till att föräldrar får möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll går inte att bedöma utifrån kvalitetsplanerna. I resultatet av Förskoleenkäten visar det sig dock att andelen vårdnadshavare som instämmer i att personalen låter dig påverka vad som händer på förskolan och om personalen låter dig delta i förskolans aktiviteter, minskat jämfört med tidigare år. För dessa frågor ökar samtidigt andelen vårdnadshavare som inte instämmer i påståendena. Detta skulle till exempel kunna innebära att forumen för samråd inte alltid fungerar som de är tänkta, då mängden och variationen av samarbetena med 57 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

hemmen inte i sig garanterar att föräldrars synpunkter beaktas inför beslut som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna (jfr. Mardones Larsson & Nilsson 2008). Förskoleenkätens resultat skulle dock också kunna bero på en diskrepans mellan vårdnadshavarnas reella och upplevda möjligheter att påverka, eller vara en konsekvens av att föräldrarna inte deltar vid de erbjudna aktiviteterna i så stor utsträckning. Mariann Enö skriver apropå en utvärdering av grund- och gymnasieskolor i Malmö stad från 2009 att ett utmärkande drag i skolornas samverkan med hemmen är att föräldrar kommer till individuella utvecklingssamtal men däremot inte till möten (Enö 2013). Vi kan av utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna, urvalet av kvalitetsplaner och i resultatet av Förskoleenkäten 2017 ana ett liknande mönster även i förskolan. För trots att personal i vissa förskolor upplever ett bristande intresse hos vårdnadshavare för gruppbaserade samarbetsformer så väljer de flesta vårdnadshavare som erbjuds ett utvecklingssamtal faktiskt också att ta del av det erbjudandet. Förskolorna når ännu inte alla föräldrar I flera av utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna liksom i urvalet av kvalitetsplaner beskrivs föräldrars deltagande på föräldramöten och samverkansformer som lågt. Förskolorna hänvisar till olika hinder såsom föräldrars bristande kunskaper i svenska, eller till den egna förskolans bristande förmåga att nå alla föräldrar. Samtidigt går det att i samma material utläsa en önskan om att finna strategier för att öka detta deltagande. Att prova andra former av samverkan, där inte det talade språket är den enda kommunikationsformen, kan vara en framkomlig väg för att skapa större delaktighet för varje vårdnadshavare oavsett modersmål. I utbildningsområde östers underlag till presidiedialogerna lyfts fester och kulturaktiviteter fram som verktyg för samarbete med hemmen, där fokus ligger på mat, mötestid och meningsfullt innehåll som inte bygger på envägskommunikation och som inte kräver goda kunskaper i svenska. Variationer i föräldrars delaktighet i förskola och skola är beroende av socioekonomisk position och etnisk bakgrund (jfr. t.ex. Harju 2013). Knappa ekonomiska resurser, liksom att inte tillhöra den etniska majoriteten i ett samhälle, villkorar alltså denna delaktighet och kan bli ett hinder i förskolans samarbete med hemmen. Harju (2013) menar 58 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

att ett undvikande av gemensamma föräldraaktiviteter kan vara en strategi för att exempelvis dölja ekonomiska förhållanden. Å ena sidan är förskolans samarbete med hemmen något som ger positiva effekter för barns utbildning (se t.ex. Lahdenperä, 2017) men å den andra sidan kan det samarbete som inte inkluderar alla föräldrar, som utesluter föräldrar från vissa socioekonomiska och etniska grupper, också bidra till att vidmakthålla sociala skillnader. Fester och kulturaktiviteter lyfts fram som verktyg för samarbete med hemmen, där fokus ligger på mat, mötestid och meningsfullt innehåll som inte bygger på envägskommunikation och som inte kräver goda kunskaper i svenska. 59 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Övergång och samverkan Välfungerande övergångar viktiga för barnens kontinuitet och progression Att bytet från förskola till skola och fritidshem övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Det är viktigt för progressionen i barnets lärande och utveckling samt för barnets trygghet och hälsa. För barn i behov av särskilt stöd och anpassning är det extra viktigt att övergångarna är väl förberedda och att verksamheten de kommer till har god beredskap för deras tillfälliga eller varaktiga behov av anpassningar och stöd. Förskolan har tillsammans med grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundsärskolan i uppdrag att samarbeta för att stödja barns och elevers allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. I samband med att läroplanerna reviderades under 2016 förtydligades, skärptes och harmoniserades verksamheternas gemensamma uppdrag att samverka kring övergångar. Trots krav på samverkan vittnar flera verksamheter i Malmö om fortsatt stora svårigheter att få till ett gott samarbete och kunskapsutbyte. Det finns ett fåtal förskolor med goda rutiner för övergång och samverkan men överlag finns stora brister. Underlagen visar att det finns ett behov av en beslutad struktur i arbetet med övergångar. Mot denna bakgrund tog förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen tillsammans fram ett stödmaterial med rutiner för att förbättra övergångarna mellan de avlämnande förskolorna och de mottagande skolorna. Rutinerna presenteras med en tydlig ansvarsfördelning i ett årshjul på generell nivå och ett årshjul på individuell nivå där barn i behov av särskilt stöd och anpassning ges särskild uppmärksamhet. Stödmaterialet kan börja användas under hösten Det framtagna stödmaterialet innehåller riktlinjer och rutiner som är avsedda att börja användas under hösten 2017. I utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna framkommer att samtliga utbildningsområden är positiva till riktlinjerna och att de har påbörjat eller kommer att påbörja arbetet för att implementera dem. 60 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

För arbetet på övergripande nivå har alla kommunala förskolor och skolor delats in i så kallade kluster. I ett kluster arbetar man med pedagogiskt utbyte och med att ge barn i förskolan en chans att bekanta sig med en skolmiljö. För att underlätta arbetet finns det även blanketter som ska följa barnet i övergången mellan verksamheterna. Blanketterna följer barnet vilket kan komma att få särskilt positiv betydelse för de barn som går vidare till skolor som inte ingår i det förutbestämda klustret. Avsikten är att det nya tillvägagångssättet och stödmaterialet ska tas i bruk under hösten 2017 med ett inledande och utvärderings- och planeringsmöte mellan rektor och förskolechef i november. I stödmaterialet lyfts tre riktlinjer som ska prägla förvaltningarnas gemensamma övergångsarbete fram. För det första ska sammanhang, kontinuitet och progression främjas i barnets lärande genom stabila former för samarbete och kommunikation. För det andra ska förskolan och skolan arbeta för att barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga inför nästa steg i skolgången genom en god framförhållning, tydlig information och delaktighet. För det tredje ska särskild uppmärksamhet riktas mot de barn som är i behov av särskilt stöd. I de följande avsnitten kommer dessa tre riktlinjer att användas som en utgångspunkt för en utvärdering av övergångsarbetet. Samarbetet för att uppnå progression i barnens lärande behöver utvecklas Ett fåtal förskolor beskriver i sina kvalitetsplaner att de samverkar med en skola genom att utbyta information om utbildningens innehåll. Ytterligare några beskriver att de har någon form av samarbete med en eller flera skolor. Ytterst få förskolor beskriver att det finns stabila former för samarbete och kommunikation. Någon förskola nämner att samverkan mellan förskola och grundskola ligger på enskilda pedagoger och andra beskriver att de har g jort försök att ta kontakt med skolor men att de inte fått gensvar. I likhet med i fjol vittnar flera förskolor om svårigheter att etablera och upprätthålla en kontakt med grundskolorna. Någon förskola nämner att samverkan mellan förskola och grundskola ligger på enskilda pedagoger och andra beskriver att de har gjort försök att ta kontakt med skolor men att de inte fått gensvar. En skola har meddelat att 61 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

de inte har tid för samarbete det här året. Även i kvalitetsdialogerna beskrivs att samverkan ofta fungerar för förskolor där historiskt samarbete finns och där det av geografiska skäl är naturligt att barnen börjar i samma skola, men att det för övrigt är svårt att få till samarbete. Det är bara enstaka förskolor som nämner fritidshemmen när de beskriver deras övergångs- och samverkansarbete. I de fall där elever byter klasslärare och gruppindelning efter ett år i förskoleklass har fritidshemmet en nyckelroll för att skapa kontinuitet för barnen. Den sociala inskolningen för barnen fungerar delvis Rutiner som är tänkta att skapa trygghet för barn och vårdnadshavare beskrivs i stödmaterialet som den sociala inskolningen. Nära hälften av förskolorna beskriver i sina kvalitetsplaner en eller flera inskolningsaktiviteter som i huvudsak innebär skolbesök. Bland dessa finns exempel på förskolor som endast låter de barn som ska börja i den skola där samarbete är etablerat delta i skolbesök. I likhet med i fjol lyfter flertalet förskolor fram flera olika mottagande skolor som ett hinder för ett fungerande övergångs- och samverkansarbete. I de förvaltningsövergripande riktlinjerna är det tydligt att övergångsarbetet på övergripande nivå inte ska utgå från barnens skolplacering och att minst en inskolningsaktivitet ska ske för alla barn. I kvalitetsplanerna beskrivs sällan hur vårdnadshavare är delaktiga i övergångsarbetet. I de fall vårdnadshavarna beskrivs som delaktiga handlar det t.ex. om avslutningsaktiviteter, avslutningssamtal, informationsmöten och skolbesök. Att göra barn och vårdnadshavare delaktiga i processen är en faktor som Skolverket (2014) identifierar som central i ett framgångsrikt samarbete. I riktlinjerna är det tydligt att övergångsarbetet på övergripande nivå inte ska utgå från barnens skolplacering och att minst en inskolningsaktivitet ska ske för alla barn. 62 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Inga tecken på svårigheter kopplade till barn i behov av särskilt stöd Vad gäller barn i behov av särskilt stöd och anpassning framhålls inga särskilda svårigheter eller hinder för övergångs- och samverkansarbetet, förutom i något fall där sena placeringsbesked beskrivs som försvårande. Generellt sett handlar övergångsarbetet om ett eller flera samtal där personal från förskola och skola deltar. I en del fall beskrivs att även vårdnadshavarna deltar i samtalen. Ett skäl till att inga större svårigheter har noterats är sannolikt att specialpedagogerna haft en aktiv roll. Genom åren har diskussioner förts om övergångarna för de barn som senare kommer att tillhöra grundsärskolan. I grundsärskolan finns ingen förskoleklass men ambitionen är att alla barn ska gå i förskoleklass. Undantag kan göras i enskilda fall utifrån barnets bästa, till exempel om det är säkerställt att barnet kommer gå i grundsärskola och skulle missgynnas av att genomgå flera övergångar inom kort tid. Bedömningarna ska ske i varje enskilt fall och alltid med det enskilda barnets bästa i fokus. Övergångarna för dessa barn berörs inte i förskolornas kvalitetsplaner eller i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna. Ett skäl till att inga större svårigheter har noterats är sannolikt att specialpedagogerna haft en aktiv roll. Övergångarna mellan förskolornas avdelningar nämns inte i läroplanen Något som inte beskrivs i förskolans läroplan, men väl i Skolverkets stödmaterial om övergångar (2014), är interna övergångar, det vill säga övergångar från en avdelning till en annan inom samma förskola, till exempel byten från småbarns- till storbarnsavdelningar. De förskolor som beskriver hur de arbetar med interna övergångar betonar vikten av trygghet, framför allt genom att barnen känner igen de nya lokalerna eller att de möts av känd personal på den nya avdelningen. Öppna dörrar mellan avdelningarna, att en personal följer med till nästa avdelning samt förberedande möten med vårdnadshavare beskrivs som framgångsfaktorer. Hinder för trygga interna övergångar som framhålls är framför allt en hög personalomsättning. Malmö stad kommer under vintern att få möjlighet att yttra sig över förslaget till ny läroplan och det kan då finnas anledning att lyfta betydelsen av de interna övergångarna. 63 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Öppna dörrar mellan avdelningarna, att en personal följer med till nästa avdelning samt förberedande möten med vårdnadshavare beskrivs som framgångsfaktorer. Hinder för trygga interna övergångar är framför allt en hög personalomsättning. Förskolechefens ansvar Det pedagogiska arbetet på förskolenivå ska enligt skollagen ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolechefens ansvar är reglerat i författningarna. Där framgår det bland annat att förskolechefen ansvarar för förskolans kvalitet och att verksamheten ständigt ska utvecklas i riktning mot målen bland annat vad det gäller alla barns rätt till stöd, att utveckla arbetsformerna för barns aktiva inflytande och att se till att det finns forum för samråd med vårdnadshavare och barn. Därutöver framgår att förskolechefen ska vara en pedagogisk ledare för personalen. Av läroplanen framgår att förskolechefen ansvarar för förskolans kvalitet inom givna ramar. Det är huvudmannen som har ett ansvar för att ge förskolechefen sådana organisatoriska, personella och ekonomiska ramar. Mer tid för barnen men fullständig utvärdering av organisationsutvecklingen återstår Den organisationsutveckling som påbörjades i maj 2016 har ännu inte utvärderats till fullo. I maj i år gjordes dock en första uppföljning som överlag visar en positiv bild från förskolecheferna, vilket framgår mer i detalj nedan. Utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna ger en liknande bild. En heltäckande utvärdering av organisationsutvecklingen kommer att göras under 2018 med syftet att ge en mer detaljerad bild av organisationsutvecklingens effekter för barnen, personalen och förskolecheferna. Det är viktigt att utvärderingen kopplas till förskolechefens ansvar enligt läroplanen och till verksamhetens kvalitet. I samtliga utbildningsområden finns uppfattningen att organisationsutvecklingen har haft positiva effekter på förskolechefens förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Det nya sättet att organisera förskolorna i förskolechefsområden och inrättandet av två nya ledningsfunktioner biträdande förskolechefer och förste förskollärare 64 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

upplevs som en styrka. Förskolecheferna upplever generellt att de har fått bättre förutsättningar att arbeta strategiskt, övergripande och långsiktigt. En heltäckande utvärdering av organisationsutvecklingen kommer att göras under 2018 med syftet att ge en mer detaljerad bild av organisationsutvecklingens effekter för barnen, personalen och förskolecheferna. Organisationsutvecklingen skapar också nya möjligheter för ett gemensamt och nära ledarskap där även biträdande förskolechefer och förste förskollärare kan vara delaktiga i förskolans planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Underlagen uppvisar även en samstämmighet bland både förskolechefer och övrig personal i hur organisationsutvecklingen upplevs ha bidragit till att medarbetarna avlastats administrativa arbetsuppgifter och att detta i sin tur skapat ett utökat handlingsutrymme i form av mer tid för reflektion och planering och även mer tid för arbete med barnen. Ökade möjligheter till stöd i det pedagogiska ledarskapet Förskolecheferna upplever generellt en större professionalitet i den nya verksamhetsnära organisationen och en ny medvetenhet om behovet av att tillsammans planera verksamheten. I det här sammanhanget framhålls utbildningsområdenas pedagogiska utvecklingsteam och specialpedagog- och psykologteam som viktiga stöd, inte minst i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Även placeringsenhetens sätt att arbeta med nära stöd åt förskolechefernas ledningsgrupper framhålls som en styrka där det strukturerade samarbetet underlättar planeringen av barngrupperna. Den pedagogiska utvecklingsorganisationen lyfts i flera sammanhang fram som ett viktigt stöd för förskolecheferna och förskolorna som helhet. Det framkommer exempelvis att de pedagogiska teamledarna och även de administrativa teamledarna bidrar med värdefull kompetens och nya infallsvinklar i utbildningsområdenas ledningsgrupper. 65 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Kollegialt lärande inom ramen för förskolechefsforum Förskolechefsforum och förskolechefernas lärgrupper, som organiseras i anslutning till förskolechefsforum, nämns som viktiga mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande. I förskolechefsforum behandlas centrala delar av förskolechefens uppdrag med stöd av expertis och även utifrån diskussioner och reflektioner förskolechefer emellan. Under hösten 2016 och 2017 har barngruppernas organisering fungerat som ett sammanhållande tema. Även perspektiv på förskolechefernas ledarskap har diskuterats. Externa föreläsare har bidragit med teoretiska infallsvinklar. I såväl utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna som i muntliga utvärderingar av genomförda förskolechefsforum framgår det hur intryck och nya kunskaper från förskolechefsforum har kommit till praktisk användning och att det har berikat förskolecheferna i deras ledarskap. Även om det nära ledarskapet framhålls som en framgångsfaktor i arbetet på enhetsnivå lyfts tillgången till utbildad personal och även den befintliga personalens erfarenheter och kompetens fram som kritiska faktorer. Viss osäkerhet inför den nya strategiska rollen Underlagen visar att det också finns en del utmaningar. Bland annat upplever vissa förskolechefer en osäkerhet i den nya chefsrollen som i högre grad än tidigare kräver strategiska beslut på enhetsövergripande nivå. Det är oklart om osäkerheten är kopplad till uppdraget som pedagogisk ledare enligt målen i läroplanen eller till den nya chefsrollen som bland annat innebär att leda ledare. Det har även visat sig vara svårare att skapa ett nära ledarskap i de förskoleområden som består av ett större antal förskoleenheter. I flera av utbildningsområdena konstateras ett behov av kompetensinsatser för att stärka förskolecheferna i deras ledarskap. Utöver förskolechefsforum och förskolechefernas lärgrupper har direkta stödinsatser satts in i vissa utbildningsområden för att stötta förskolecheferna. 66 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Även om det nära ledarskapet framhålls som en framgångsfaktor i arbetet på enhetsnivå lyfts tillgången till utbildad personal och även den befintliga personalens erfarenheter och kompetens fram som kritiska faktorer. I de fall där tillgången till kompetent personal är bristfällig ställer detta särskilda krav på förskolechefernas ledarskap. Sammanfattningsvis ger förskolecheferna en i det stora hela positiv bild av organisationsutvecklingen. Slutsatser om organisationsutvecklingens effekter får dock vänta på den utvärdering som ska genomföras under 2018. Utvärderingen ger möjligheter att bättre kunna följa upp förskolechefens ansvar enligt läroplanen. Erbjudande av plats Förskoleplatser erbjuds inom fyra månader i enlighet med lagen Kommunen ska erbjuda förskoleplats inom fyra månader från att en vårdnadshavare anmält sitt önskemål. Förvaltningen gör bedömningen att det kommer att vara möjligt att erbjuda plats till samtliga barn vars vårdnadshavare har anmält önskemål om plats inom den lagstadgade tiden under resterande delen av 2017 samt under 2018, vilket är så långt den nuvarande bedömningen sträcker sig. För att nå detta mål under första halvåret 2018 kommer förvaltningen likt föregående år arbeta med så kallade vårförskolor 13 och tillfälliga utökningar i befintligt bestånd. Det innebär dock fortfarande att inte alla barn får plats på önskad förskola. Antalet barn i Malmös förskolor har ökat årligen under den senaste treårsperioden. Att döma av befolkningsprognosen väntas dock ökningstakten avta något kommande år. En övergripande utmaning för förvaltningen är alltjämt att erbjuda förskoleplats inom lagstadgad tid och samtidigt utveckla verksamhetens kvalitet. Det ställer fortsatt höga krav på arbetet med lokaler, effektiviteten i användningen av de ekonomiska resurserna, verksamheternas bemanning och kompetensutvecklingen för medarbetarna. 13 Vårförskolor innebär en möjlighet för vårdnadshavare att först få en tillfällig placering på en vårförskola under våren och sommaren, då efterfrågan på förskoleplatser är stor, som därefter i augusti-september, då tillgången till förskoleplatser är större, övergår till en permanent plats på en förskola som vårdnadshavarna har önskat. 67 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Antalet barn i Malmös förskolor har ökat årligen under den senaste treårsperioden. Att döma av befolkningsprognosen väntas dock ökningstakten avta något kommande år. Antalet placerade barn i förskolan varierar över året. Variationen uppgår till ungefär 10 procent och den största förändringen sker mellan juni och augusti varje år till följd av att de äldsta barnen övergår till förskoleklass efter sommaren (läs mer i avsnittet Organisatoriska förutsättningar ). Den årliga volymvariationen ställer ytterligare krav på förvaltningens resurs- och bemanningsarbete. Alla vårdnadshavare erbjuds flexibel inskolningsperiod I fjol initierade förvaltningen ett försök med flexibel inskolningsperiod, en möjlighet som erbjöds vårdnadshavare som önskade förskoleplats mellan den 1 juli och 15 september 2016. Det här försöket föll väl ut och sedan den 1 mars i år har det permanentats. Sedan detta datum kan alla vårdnadshavare som ansöker om plats välja en period om 21 dagar då de kan starta sin inskolning. Detta är i linje med de önskemål som framkommit från många vårdnadshavare som uppger att de har svårt att välja ett exakt datum för sitt barns förskolestart. För verksamheten innebär den ökade flexibiliteten att inskolningsarbetet underlättas. 68 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Annan pedagogisk verksamhet Annan pedagogisk verksamhet är ett begrepp som regleras i skollagen och som innefattar verksamheterna pedagogisk omsorg, öppen förskola och omsorg på kvällar och helger. Kommunen ska sträva efter att erbjuda annan pedagogisk verksamhet till alla barn som så önskar. Pedagogisk omsorg liten men otillräckligt uppmärksammad verksamhet Till skillnad från i förskolan är läroplanen enbart vägledande inom pedagogisk omsorg. De kvalitetskrav som gäller framgår av skollagen och handlar bland annat om att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet samt främja och stimulera barnens utveckling och lärande. Därutöver ska verksamheten bedrivas i ändamålsenliga lokaler i barngrupper av lämplig sammansättning och storlek. Personalen ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Den kommunala pedagogiska omsorgen i Malmö består i dagsläget av sex dagbarnvårdare fördelade på utbildningsområdena väster (fem dagbarnvårdare) och söder (en dagbarnvårdare). Totalt sett omfattar den kommunala pedagogiska omsorgen 25 barn. Verksamheten bedrivs till betydande del i dagbarnvårdarens egna hem och dagbarnvårdaren är då ensam med barngruppen. Organisatoriskt sett tillhör dagbarnvårdarna inom respektive utbildningsområde en förskoleenhet och det finns en ansvarig förskolechef som tillsammans med utbildningschefen ansvarar för att hålla samman verksamheten. I utbildningsområde väster besöker dagbarnvårdarna regelbundet en närliggande leklokal som finns i anslutning till en av utbildningsområdets förskolor. Det uppges tillföra en extra kvalitet till verksamheten och barnen. I utbildningsområde söders underlag till presidiedialogerna beskrivs den kommunala pedagogiska omsorgen som kostsam och sårbar. Det konstateras att möjligheterna till insyn i denna verksamhetsform är begränsade. Inom utbildningsområde väster planeras fortbildningsinsatser för dagbarnvårdarna, bland annat gällande 69 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

kränkande behandling och alla barns rätt till stöd. I underlaget från utbildningsområde väster konstateras ett behov av fördjupade diskussioner om verksamhetens kvalitet. Enligt skollagen ska verksamheten utformas så att den främjar allsidiga kontakter och barnens behov av social gemenskap. I utbildningsområde söder är den pedagogiska omsorgen organiserad så att barnen två dagar i månaden är på en av utbildningsområdets förskolor. Syftet är bland annat att ge barnen möjlighet till kontakter med andra barn och vuxna i ett annat pedagogiskt sammanhang. I utbildningsområde väster besöker dagbarnvårdarna regelbundet en närliggande leklokal som finns i anslutning till en av utbildningsområdets förskolor. Det uppges tillföra en extra kvalitet till verksamheten och barnen. För dagbarnvårdarna innebär leklokalen en möjlighet till erfarenhetsutbyte och reflektion tillsammans med andra dagbarnvårdare. Under hösten kommer en förste förskollärare att finnas som stöd åt dagbarnvårdarna när de besöker leklokalen. Det är utifrån underlagen svårt att dra slutsatser om innehållet och kvaliteten i verksamheterna, exempelvis hur dagbarnvårdarna arbetar med barnens språkutveckling, hur dagbarnvårdarna utmanar barnen i deras lärande eller hur innehållet i verksamheten, material och miljöer anpassas för att möta barnens behov. Huvudmannen har ett ansvar att se till att det finns förutsättningar att bedriva verksamheten och behöver fördjupa kunskapen om exempelvis barngruppernas sammansättning, barnens närvarotider, personalens kompetens och behov av kompetensutveckling samt lokalernas ändamålsenlighet. Nyligen framtagen kvalitetsmodell för pedagogisk omsorg Som en följd av att huvudmannen haft en begränsad insyn i verksamhetens kvalitet initierades i fjol en utredning med syftet att ta fram möjliga modeller för organisering, styrning och ledning av verksamheten. En del av utredningen har handlat om att arbeta fram underlag för uppföljning, analys och planering av verksamheten. Under 2017 har en modell arbetats fram för uppföljning och planering både på enhetsnivå och på huvudmannanivå. Den nya modellen, som förutsätter dialog mellan dagbarnvårdare och ansvarig förskolechef, och även mellan förskolechef och ansvarig utbildningschef, sätter fokus både på verksamhetens förutsättningar och särskilda utvecklingsområden såsom normer och värden, barnens inflytande, barnens säkerhet, omsorg och stimulans av barnen utveckling 70 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

och lärande. Modellen lyfter även fram huvudmannens ansvar för barnets särskilda rättigheter och personalens förutsättningar och kompetensutveckling. Förvaltningens ledningsgrupp fattade i september 2017 beslutet att den förvaltningsgemensamma modellen för uppföljning, analys och planering av den kommunala pedagogiska omsorgen ska användas. Detta skapar bättre förutsättningar för att följa upp hur väl den kommunala pedagogiska omsorgen lever upp till kraven i skollagen. Utveckling av det pedagogiska innehållet i den öppna förskolan Den öppna förskolan ska enligt skollagen erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt som de ges möjlighet till social gemenskap. Kraven vad gäller ändamålsenliga lokaler, lämpliga barngrupper och personalkompetens är desamma som i pedagogisk omsorg. Det finns idag nio kommunala öppna förskolor i Malmö. En av dessa Hera är särskilt inriktad på nyanlända familjer. De öppna förskoleverksamheterna organiseras under ledning av två förskolechefer och en utbildningschef med funktionsansvar. Dessutom arbetar två biträdande förskolechefer som stöd åt förskolecheferna i det verksamhetsnära ledarskapet. I och med utredningen om etableringen av fler familjecentraler genomfördes en översyn av den öppna förskoleverksamheten i Malmö. Utredningen konstaterade att det finns skillnader i öppna förskolans organisation och bemanning och även i personalens kompetens och sätt att arbeta. Under våren 2016 initierades därför ett utvecklingsarbete som omfattade samtliga kommunens öppna förskolor. Bland annat togs uppdragsbeskrivningar för medarbetarna fram och det fattades även principbeslut om verksamhetens öppettider och bemanning. Det finns en ambition på de öppna förskolorna att mer systematiskt än tidigare organisera föräldraträffar för att informera om förskolans verksamhet. 71 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Utvecklingsarbetet har fortsatt under 2017 med ett stärkt fokus på det pedagogiska innehållet i verksamheten. Med utgångspunkt i uppdragsbeskrivningarna för medarbetarna förs en dialog om förväntningar och krav på personalen. Dialogen förs både på enhetsnivå och i samverkan mellan enheterna. Ett arbete med att se över de pedagogiska miljöerna har påbörjats. Samarbetet med närliggande förskolor prioriteras. Det finns en ambition på de öppna förskolorna att mer systematiskt än tidigare organisera föräldraträffar för att informera om förskolans verksamhet och om hur förskolorna arbetar för att möta nya barn och även vårdnadshavarnas behov av stöd, t.ex. i samband med inskolning. På Hera genomfördes en omfattande utbildningsinsats för personalen under en vecka i oktober 2016 i syfte att stärka personalens kompetens när det gäller att möta nyanlända familjer som varit på flykt. Utbildningen innehöll bland annat moment som belyste områden som traumamedveten omsorg, anknytningsteori, grupputveckling, pedagogiska miljöer/innehåll och uppsökande verksamhet. Vid en utvärdering av utbildningsinsatserna konstateras att personalen upplever att utbildningen lett till ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam barnsyn. I dagsläget sker uppföljning, analys och planering av den kommunala öppna förskolan framför allt på enhetsnivå med utgångspunkt i lokala behov och förutsättningar. Arbetet med att ta fram en kommungemensam modell för det systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats. Syftet är att etablera en modell motsvarande den som finns inom förskolan med årlig kvalitetsdokumentation och kvalitetsdialoger mellan olika nivåer i organisationen. De öppna förskolorna som del av familjecentraler ska bli fler Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lyfte i sin slutrapport fram att familjecentraler kan bidra till att skapa bättre och mer jämlika uppväxtvillkor för Malmös barn. Arbetet på en familjecentral tar sin utgångspunkt i barnet och barnets familjeförhållanden och livsvillkor. Verksamheten bygger på samverkan mellan den öppna förskolan, socialtjänsten, barnhälsovården och mödravården. Den öppna förskolan har inom familjecentralssammanhanget ett uppdrag att bedriva uppsökande verksamhet. Två nya familjecentraler är på gång under 2018: en på Värnhem och en i Lindängen. 72 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Förskolenämnden beslutade i februari 2016 att antalet familjecentraler i Malmö ska öka. Det finns i nuläget fem familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter. Under 2017 har en avsiktsförklaring för etableringen av nya och utvecklingen av befintliga familjecentraler tagits fram tillsammans med samarbetsaktörerna arbetsmarknads- och socialförvaltningen och Region Skåne. Utgångspunkten i det fortsatta planeringsarbetet är att det fram till år 2020 ska öppnas en ny familjecentral varje år. Två nya familjecentraler är på gång under 2018: en på Värnhem och en i Lindängen. Utbildningsområde väster pekar i sitt underlag till presidiedialogerna på att det i vissa delar av utbildningsområdet är angeläget att få till stånd en familjecentral även där, med hänvisning till att det finns ett förhållandevis stort antal barn och vårdnadshavare som kommer från socioekonomiskt utsatta boendemiljöer. Behov av att uppmärksamma omsorg på kvällar och helger Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. I dagsläget saknas systematisk uppföljning och analys på huvudmannanivå av den kommunala omsorgen på kvällar och helger. Under 2017 har en utredning initierats för att se över organisationen och även ta fram en kommungemensam modell för uppföljning och planering av verksamheten. 73 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Förutsättningar Detta kapitel syftar till att ge en bild av de strukturella förhållanden som förskolorna bedrivs under. Kapitlet delas in i fyra avsnitt: ekonomiska, personella, organisatoriska och materiella förutsättningar. Det sistnämnda avsnittet analyserar också förskolornas arbete med de pedagogiska miljöerna. Ekonomiska förutsättningar Strukturersättning i syfte att utjämna strukturella ojämlikheter Nämndens ersättningsmodell 2017 är oförändrad mot tidigare år och syftar till att skapa likvärdighet och ökad kvalitet i Malmös förskoleverksamhet. Modellen, som omfattar såväl kommunal som fristående förskoleverksamhet, består av en grundersättning och en strukturersättning. Grundersättningen utgör 96 procent av den totala ersättningen och är lika för alla förskolor. Strukturersättningen, som utgör 4 procent av ersättningen, baseras på olika socioekonomiska kriterier. För 2017 är grundersättningen för ett barn som är 1-2 år 108 823 kronor per år och för ett barn i åldern 3-5 år 87 058 kronor per år. År 2017 är strukturersättningen i medeltal 3 750 kronor per barn och år. Långa vistelsetider för barnen är resurskrävande för verksamheten utifrån en bemanningssynpunkt vilket upplevs försvåra planeringen av till exempelvis planerings- och reflektionstid för medarbetarna. En begränsning i nuvarande modell, och som lyfts i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna, är att vistelsetid inte är ett kriterium som påverkar storleken på strukturersättningen. Långa vistelsetider för barnen är resurskrävande för verksamheten utifrån en bemanningssynpunkt vilket upplevs försvåra planeringen av till exempelvis planerings- och reflektionstid för medarbetarna. 74 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Grundbeloppet uppfattas ibland som lågt men fler faktorer påverkar I utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna anges det i något fall också att grundbeloppet uppfattas som lågt. Detta kan minska förskolechefens möjligheter till att organisera sin verksamhet på ett effektivt sätt och hämma möjligheten att finna kreativa lösningar, vilket i slutändan påverkar barnens situation. Samtidigt finns det ett behov av att undersöka hur befintliga resurser används i arbetet med barnen. Att arbeta med kartläggningar av barnens faktiska närvarotid samt ett riktat arbete med bemanningsfrågor är processer som är viktiga för att få en resurseffektivisering. Det kan också ge nämnden ett tydligt underlag gällande aspekten vistelsetid i förhållande till ersättningsnivåerna. Samtidigt påpekas det i utbildningsområdenas underlag till presidiedialogerna att det inte enbart är tilldelningen av de ekonomiska resurserna som påverkar förutsättningarna för förskolorna och förskolechefernas möjligheter att utveckla förskolans kvalitet. Till exempel lyfts det fram att en hög kompetens i personalgruppen är en känd faktor för en förskolas kvalitet. I nuläget är det inte klarlagt på vilket sätt förskolor med hög strukturersättning använder resurserna för att förbättra kvaliteten. Sammantaget uppmärksammar utbildningsområdenas underlag ett behov av en fördjupad analys av hur såväl grundbeloppet som strukturersättningen används och vilka effekter som strukturersättningen har för att öka likvärdigheten och kvaliteten. 75 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017

Alla yrkesgrupper är viktiga för att skapa en förskola av hög kvalitet. Under året värvades arton ambassadörer som ska vara ansiktet utåt och berätta om fördelarna med att jobba i förskola. Bland ambassadörerna finns barnskötare, förskollärare, pedagoger och en kock. Foto: Rebecca Gustafsson, Apelöga. 76 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2017