Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?



Relevanta dokument
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar

Reumatisk sjukdom och sex

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Rutin fast vårdkontakt

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Allmänna data de senaste 12 månaderna fram till du fick din hjärtinfarkt

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Vill ge anhöriga partners stöd

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

Prata om sex. Vi jobbar med PLISSIT. Det vill inte patienterna ALDRIG! Det går inte på min arbetsplats. Det gör nog nån. Gärna! Med vem?

Introduktion och innehåll

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Hur jämlik är vården?

Våga prata med din man om erektions problem

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Primärvårdens dag Sexuell hälsa och bemötande

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Riktlinje för bedömning av egenvård

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

SOSFS 2011:9 ersätter

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Vad händer på Socialstyrelsen?

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Rutiner för f r samverkan

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Implementering av fysisk aktivitet

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter - en enkätstudie.

FAQ Samverkan vid utskrivning

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

ARBETSKOPIA

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten Landstingsjämförande rapport


BESKRIVNING AV EGENVÅRD

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Att ställa frågor om våld

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Anvisning för e-tjänsten Journal via nätet

Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson

Läkemedelsförskrivning till äldre

DIVISION Närsjukvård

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Att få barn och bli förälder en omtumlande upplevelse Om samliv och sexualitet med ett nytt barn i familjen Författare och copyright: Birgitta

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB Sollentuna Tel

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Transkript:

XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1

Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas tidning Man ska avdramatisera frågan om sex och samliv. Även om vi är frigjorda är det mycket vi inte vågar ta upp. Sex har ingen ålder. Som anhörig till en hjärtpatient är man orolig hela tiden och det påverkar sexuallivet. Den personal som arbetar med hjärtpatienter borde få utbildning i sexologi. Det borde vara naturligt att läkarna informerar om biverkningar och dess konsekvenser för samlivet. 2

Enligt WHO:s definition är sexualitet en integrerad del av varje människas personlighet och det gäller såväl man som kvinna. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsperspektiv. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa. Blomvist, J. Sexualitet. Nationalencyklopedin. 1995 3

En studien med 3000 personer visade att varannan man och var fjärde kvinna mellan 57 och 85 år är sexuellt aktiva. Hälsa har stor betydelse för att vara sexuellt aktiv. Fysiska och psykiska problem som påverkar samlivet upplevs av fler än 1/3. Av dessa är det endast 30 % av männen och 22 % av kvinnorna diskuterar detta med sin läkare. Lindau ST, Schumm LP, Laumann EO, Levinson W, O'Muircheartaigh CA, Waite LJ. N Engl J Med 2007; 357:762-774. 4

Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig - Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Utgiven 2011 av Socialstyrelsen Ger en samlad beskrivning av lagstiftning, föreskrifter och andra regelverk som gäller patientens ställning och rätten till information, delaktighet och kontinuitet. 5

Vanligt med överbeskyddande partners i samband med hjärtinfarkt. Condon C, McCarthy G. Eur J Cardiovasc Nurs 2006; 5:37-44. 6

Mer än 50 % av de som drabbats av en hjärtinfarkt upplever en reduktion av sexuell aktivitet och tillfredsställelse, vilket framförallt upplevs av kvinnor och yngre personer. Den vanligaste orsaken till minskad sexuell aktivitet är rädslan att trigga en ny hjärtinfarkt vilket i sin tur leder till stress och oro i sex- och parrelationen. Ouldzein H, Aounallah Skhiri H, Zouaoui W et al. Tunis Med 2005;83:Suppl 5:36-40 Vacanti LJ, Caramelli B. Arq Bras Cardiol 2005;85:110-4 7

Vanlig text ur informationsmaterial till patienter som haft hjärtinfarkt. Klarar patienten av att gå uppför två trappavsatser utan besvär så går det att genomföra ett samlag. 8

Information från specialistteam inom hjärtsjukvården om sexuell funktion och samlevnad efter hjärtinfarkt - en svensk nationell studie Bodil Ivarsson, leg ssk, docent (1) Bengt Fridlund, leg ssk, professor (2), Trygve Sjöberg, docent (1) (1) Avdelningen för thoraxkirurgi, Hjärna,Hjärt, Kärl- och lungdivisionen, Skånes universitetssjukhuset, Lund och Lunds universitet (2) Hälsohögskolan, Jönköping 9

Syftet med studien var att beskriva omfattningen av information om sexuell funktion och samlevnad som patienter och deras partners erhåller från specialistteam inom hjärtsjukvård i samband med hjärtinfarkt. 121 hjärtintensivvårds- och hjärtrehabiliteringsenheter i Sverige deltog. 10

Tabell 1. Information om sex och samlevnad till hjärtinfarkt (MI) patienter (n=104) Aldrig Sällan Ibland Alltid MI patienter: Får rutinmässigt muntlig information om sexuell funktion och samlevnad innan de lämnar sjukhuset. Manliga patienter 12 43 40 5 Kvinnliga patienter 18 46 31 5 Får rutinmässigt skriftlig information om sexuell funktion och samlevnad innan de lämnar sjukhuset. Manliga patienter 29 8 8 55 Kvinnliga patienter 29 8 8 55 11

Tabell 2 Information om sex och samlevnad till partners (n=104) Aldrig Sällan Ibland Alltid Partnerinformation: Innan utskrivning från sjukhuset får patienternas partners rutinmässigt muntlig information om sexuell funktion och samlevnad efter hjärtinfarkt Partners till män 46 34 18 2 Partnerss till kvinnor 53 30 15 2 Innan utskrivning från sjukhuset får patienternas partners rutinmässigt skriftlig information om sexuell funktion och samlevnad efter hjärtinfarkt Partners till män 56 17 12 15 Partners till kvinnor 57 18 10 15 12

Tabell 3 Information om ökade påfrestningar och frågor kring sexuell funktion och samlevnad Aldrig Sällan Ibland Alltid Relation och funktion: Vid utskrivningen från sjukhuset av patienter med hjärtinfarkt diskuteras rutinmässigt risken för ökade påfrestningar i deras partnerrelation (pga trötthet, nedstämdhet, oro, osv) Manliga patienter 7 30 46 17 Kvinnliga patienter 9 29 45 17 Rutinmässiga frågor om sexuell funktion och samlevnad ställs vid första återbesöket efter hjärtinfarkten Manliga patienter 14 29 46 11 Kvinnliga patienter 21 28 41 10 13

"Patienterna tillbringar väldigt lite tid på sjukhus, vilket innebär att möjligheterna att ge information är begränsade.... Det är inte att hoppas på att patienter kan absorbera all information. Det kan kännas mer viktigt att patienten vet hur nitroglycerin ska användas än att informera om eventuella sexuella problem " 14

När ska information om sex och samlevnad ges? I samband med sjukhusvistelsen? I samband med återbesök? 15

1. Har hälso- och sjukvårdspersonal tillräcklig kompetens i sex- och samlevnadsfrågor? 2. Finns tillräckligt med informationsmaterial om sex och samlevnad? 16

Tabell 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och rutiner för samarbete Vet ej Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer nästan helt Instämmer helt Teamet som arbetar med patienter som drabbats av hjärtinfarkt har tillräcklig kompetens i sex- och samlevnadsfrågor 8 38 42 9 3 Rutiner saknas Aldrig Sällan Ibland Alltid Upparbetade rutiner för samarbete med andra verksamheter som är experter på sexuell funktion och samlevnad för patienter som drabbats av hjärtinfarkt används. Manliga patienter 80 4 2 10 5 Kvinnliga patienter 83 8 0 9 1 17

Framgångsfaktorer för sjuksköterskor för att informera om sex och samlevnad Påbyggnadsutbildning Lång arbetslivserfarenhet Saunamäki, N et al (2010) Journal of Advanced Nursing, 66, 6, 1306-1316. Özdemir, L & Akdemir, N (2008) Australian Journal of Advanced Nursing, 26, 1, 42-52. 18

Tabell 6 Informationsmaterial Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer nästan helt Instämmer helt För patienter som drabbats av hjärtinfarkt och deras partners har enheten där Du är verksam tillräckligt med informationsmaterial om sex och samlevnad Skriftligt informationsmaterial 57 37 3 4 Videofilmer/CD-rom 90 9 1 0 Internetsidor 90 8 2 0 19

En studie har visat att patienter som söker information om sex och samlevnad på Internet hamnar på pornografiska sidor Smith M, Gertz E, Alvarez S, Lurie P. Health Educ Behav 2000; 27:684-694. 20

Broschyren beskriver olika ämnesområden som lust, olust, känslighet och känslor. Även områden som äldre och sex, homosexualitet, ensamhet och hur sexualitet påverkar hälsan berörs. Broschyren innehåller både generella och specifika tips och råd, samt information direkt riktad till transplantationspatienter med GvHD (Graft-versus-Host- Disease) vilket gör den helt unik. christel.wendt@skane.se eller solvi.vejby@akademiska.se 21

Specialistteamen inom hjärtsjukvård bör öka uppmärksamheten avseende hjärtinfarktpatienters och deras partners behov av information angående sexuell funktion och samlevnad. Ett sätt att arbeta fram informations-material kan vara att ta fram vanligt förekommande frågor genom ett samarbete mellan hälsooch sjukvårdspersonal, hjärt- lungsjukas förening och patienter och partners med tidigare erfarenhet. Ett annat sätt är att arbeta fram en användarvänligt evidensbaserad Internetsida som hälso- och sjukvårdspersonal kan hänvisa till. 22