FILOSOFI HT 2018 SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Filosofi 141 89 Huddinge Tel 08-608 40 00 www.sh.se/filosofi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmän presentation... 1 Filosofin på Södertörn... 1 Utbytesplatser... 2 Uppläggning av A- och B-kursen... 2 Filosofi A, 30 hp... 3 Filosofi B, 30 hp... 6 Filosofi C, 30 hp... 9 Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2)... 11 Övriga fristående kurser Filosofins historia (distanskurs)... 12 Samtida filosofi (distanskurs)... 13 Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå... 14 Gästföreläsningar... 15 Övrig seminarieverksamhet... 15 Presentation av undervisande lärare... 16
ALLMÄN PRESENTATION Ordet filosofi är grekiska för kärlek till visdom. Filosofin växer fram under femhundratalet f.kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi, psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett äldre ideal om visdom (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och systematiskt sätt. FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel, Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på masternivå. Inom ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans med estetik, litteraturvetenskap, genusvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, samt centrum för praktisk kunskap, erbjuds även forskarutbildning. 1
UTBYTESPLATSER Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La Sapienza), Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta ämnessamordnaren (anders.bartonek@sh.se) vid intresse. Information om praktiska arrangemang vid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i Kompassen i F-huset, plan 5. UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt, utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i stort. 2
FILOSOFI A, 30 hp Kursansvarig: Anders Bartonek 1. Etik I, 7,5 hp Termen etik kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska texter från Platon till Arendt. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader. Lånas på bibliotek/inhandlas: Aristoteles, Den nikomachiska etiken, övers. Mårten Ringbom (Göteborg: Daidalos, 2012), böckerna 1, 2, 6, 8 och 10 (s. 20-68, 157-181, 220-248 samt 277-307). Beauvoir, Simone de, För en tvetydighetens moral, övers. Mats Rosengren (Göteborg: Daidalos, 1992), 126 s. Fanon, Franz, kap. 5 ur Svart hud, vita masker (Göteborg: Daidalos, 1997), 30 s. Platon, utdrag ur Sokrates försvarstal, Faidon och Gästabudet i Skrifter, bok 1, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2000), s. 17-21, 31-45, 273-282 samt 181-196, alt. motsvarande textutdrag i Filosofin genom tiderna, 1. Antiken, medeltiden, renässansen, utg. Konrad Marc-Wogau (Stockholm: Thales, 2005), 25 s. Sofokles, Antigone, övers. Jan Stolpe (Lund: Ellerströms, 2003 och 2013), 56 s., alt. Björn Collianders övers. i De grekiska tragedierna (Stockholm: Vertigo, 2005), s. 123-139. Läggs på studiewebben: Arendt, Hannah, Tänkande och moraliska överväganden i Ulla Holm, Eva Mark och Annika Persson, utg. Tanke, känsla, identitet (Göteborg: Anamma, 1997), 15 s. Foucault, Michel, ur Sexualitetens historia 3. Omsorgen om sig, övers. Britta Gröndahl (Göteborg: Daidalos, 2002), 15 s. Kant, Immanuel, ur Grundläggning av sedernas metafysik, övers. Joachim Retzlaff (Göteborg: Daidalos, 1997) i Filosofin genom tiderna. 1600-talet och 1700-talet, utg. Konrad Marc-Wogau (Stockholm: Thales), 16 s. Platon, ur Alkibiades I och Om dugligheten, Skrifter bok 6, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2009), 15 s. 3
Tillkommer: grekiska termer (pdf), två sekundärtexter till Antigone respektive Den nikomachiska etiken (omfång totalt 40 s). Lärare: Ulrika Björk Tid: 3/9-7/9 2. Metafysik I, 7,5 hp Termen metafysik kommer från grekiskans meta ta fysika, efter eller bortom det som rör naturen. Den används först som beteckning på de föreläsningar av Aristoteles som handlar om den så kallade första filosofin. Metafysiken är därmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran om det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia eller ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med världen. Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och samlande vetande som är något mer än vad vi finner inom de vanliga vetenskaperna. I delkursen läses centrala texter ur den metafysiska traditionen, som alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupaste struktur och hur vi kan få kunskap om denna. Litteratur (textfiler på studiewebben): Parmenides, Om naturen, Kris 49-50 (1996), s. 45-55. Platon, ur Staten (Atlantis 2003/2013), s. 293-298, 409-420 (bok VII.514a-518c, bok X.595a-602c). Aristoteles, ur The Metaphysics (Harvard University Press 1980/1933), s. 292-305, 311-319, 337-349, 393-399, 428-433, 445-451, 455-465 (bok VI.1-2, bok VII.1-3, 7-8, 17, bok IX.1, 6, 8-9). Anselm, ur Proslogion, Filosofin genom tiderna I (Thales, 1991), s. 343-346. Descartes, René, ur Betraktelser över den första filosofin, Valda skrifter (Natur och Kultur 1998), s. 91-117. Conway, Anne, The Principles of the most Ancient and Modern Philosophy (Cambridge University Press, 1996). Leibniz, Gottfried Wilhelm, On the Ultimate Origination of Things ( De rerum originatione radicali ), Philosophical Writings (Dent 1973), s. 136-144. David Hume, ur En undersökning av det mänskliga förståndet, Filosofin genom tiderna (Bonnier 1983). Kant, Immanuel, ur Kritik av det rena förnuftet, övers. Jeanette Emt (Thales, 2004), s. 51-108 (Förord A + B, Inledning A + B). Hegel, Georg Wilhelm Friedrich, ur Andens fenomenologi (Thales, 2008), s. 57-101 (Förord). Wittgenstein, Ludwig, ur Tractatus logico-philosophicus (Thales 1992), s. 37-46, 118-122. Heidegger, Martin, ur Vara och tid (Daidalos 2013), 1-8. 4
Butler, Judith, ur Genustrubbel (Daidalos 2007), s. 49-63 Deleuze, Gilles, och Guattari, Félix, ur What is Philosophy? (Verso 1994), s. 1-34 (Introduktion och kap 1). Lärare: Sven-Olov Wallenstein Tid: 8/10-11/11 3. Logik I, 7,5 hp Termen logik kommer från grekiskans logos: språk och förnuft. I antiken förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta slutledningar. I dag är symbolisk eller formell logik en disciplin med nära koppling till såväl språkfilosofi som matematik. Men logik kan också i bredare mening vara ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens, vetenskapens och språkets karaktär. Delkursen ger en inledning till logiken, med nedslag i dess utveckling från Aristoteles fram till Frege. Enklare tekniska aspekter av modern logik presenteras utifrån ett filosofiskt perspektiv. All litteratur tillgänglig som PDF på studiewebb: Anscombe, The First Person, i Metaphysics and the Philosophy of Mind (University of Minnesota Press 1981). Aristoteles, ur Metafysiken och De Interpretatione, i Filosofin genom tiderna. Artikel om Aristoteles logik i Stanford Encyclopedia of Philosophy eller Internet Encyclopedia of Philosophy: http://plato.stanford.edu/entries/aristotle-logic/ eller http://www.iep.utm.edu/aris-log/. Falmagne & Hass (red.), ur Representing Reason. Feminist Theory and Formal Logic (Lanham: Rowman & Littlefield, 2002). Frege, Inledning, i Aritmetikens grundvalar (Stockholm: Thales, 2002), s. 13-27. Frege, 17 kärnsatser om logiken, i Skrifter i urval (Stockholm: Thales, 1995), s. 11-12. Hegel, ur Logikens vetenskap. Heidegger, Vara och tid (Göteborg: Daidalos, 2013), 31-34. Husserl, Introduction och Preparatory Considerations i Formal and Transcendental Logic. Kant, Inledning till Transcendentala Logiken, i Kritik av det rena förnuftet. Leibniz, En dialog, i Valda skrifter. Nye, Words of Power: A Feminist Reading of the History of Logic (NY: Routledge, 1990). Quine, Empirismens två dogmer, i Filosofin genom tiderna. Wittgenstein, ur Filosofiska undersökningar, Förord, 1-23 och 89-133. von Wright, Logik, filosofi och språk, Leibniz och kalkylens idé, Den filosofiska semantiken, Den senare Wittgenstein. 5
Lärare: Charlotta Weigelt Tid: 12/11-11/12 4. Politik I, 7,5 hp Termen politik kommer från grekiskans polis, stad eller stat. Den politiska filosofin är en gren av filosofin som står etiken nära och som undersöker människans villkor och skyldigheter i egenskap av samhällsvarelse. Inom den analyseras bland annat olika samhälleliga organisationsformer, medborgarskap, våldsutövning, laglighet, rättigheter och frihet. Kursen utgår ifrån Rousseaus avhandling om det sociala kontraktet, som grundar den samhälleliga överenskommelsen i begrepp om universalitet och jämlikhet. Utifrån problematiken om universalitet som norm kommer analysen att utvecklas i förhållande till samtida frågor om det mångkulturella samhället och den postkoloniala situationen. Texter på studiewebben: Ahmed, Vithetens fenomenologi Brown, ur States of injury Butler, ur Genustrubbel Foucault, ur Övervakning och straff Hayden, What Would a Non-Sexist City Be Like? Hegel, ur Rättsfilosofin Hobbes, ur Leviathan Horkheimer, Traditional and critical theory Jacobs, ur The life and death of American cities Jaeggi, What is wrong with capitalism? Luxemburg, ur Reform or revolution Marx, ur Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin Mouffe, ur Om det politiska Platon, ur Staten Rousseau, ur Samhällsfördraget Smith, ur Wealth of Nations Lärare: Anders Bartonek Tid: 12/12-20/1 6
FILOSOFI B, 30 hp Kursansvarig: Anders Bartonek 1. Etik/politik II: Rättvisa, 7,5 hp Kursen undersöker rättvisan som ett på samma gång ett metafysiskt och etisktpolitiskt problem, som en idé om mått, ordning och balans med sina rötter i en mytisk-religiös föreställningsvärld. Den visar hur rättvisa har tänkts både som naturrätt och som mänsklig skapelse, och hur en hänvisning till rättvisa fungerat både som en konserverande ordning och som appell till förändring. Hela (eller större delen av) böcker: Locke, John, Andra avhandlingen om styrelseskicket (Daidalos: Göteborg, 1998), ca 100ss Wollstonecraft, Mary, Till försvar för kvinnans rättigheter (Ordfront, 1999/2012), ca 100s Rawls, John, Vad rättvisan kräver, Grunddrag i politisk liberalism (Daidalos: Göteborg, 2005), ca 100ss Derrida, Jacques, Lagens kraft, del 1 (Symposion: Stehag, 2005), ca 50 ss På kurswebben: Kompendium med kortare utdrag från texter av bl.a. (totalt max 200ss) Platon, Lagarna, Cicero, Lagarna, Bartolome de las casas, Kant, Hegel, Marx, Olympe De Gouge, De Bois Lärare: Hans Ruin Tid: 3/9-7/10 2. Metafysik II Heidegger, Vara och tid, 7,5 hp Kursen behandlar Martin Heideggers genombrottsverk från 1927, Vara och tid, där Heidegger lägger fram sitt så kallade fundamentalontologiska projekt: försöket att på nytt ställa den antika frågan om varats mening, men denna gång utifrån en transcendentalfenomenologisk horisont. Förutom att diskutera Heideggers arbete i relation till såväl den filosofiska traditionen som dess egen samtid, tittar vi också på olika, mer eller mindre samtida försök att vidareutveckla och ta ett kritiskt grepp om Heideggers projekt. Vi tar också upp Heideggers nazistiska sympatier under 30-talet (vilka på senare år har blivit föremål för förnyad diskussion, i och med publicerandet av Heideggers dagböcker, de s.k. Svarta häftena), och ställer frågan om vad det innebär att läsa Vara och tid idag, i ljuset av denna vetskap. Att införskaffa: Heidegger, Martin, Vara och tid, övers. J. Jakobsson (Göteborg: Daidalos, 2013). 7
Övrig litteratur, tillgänglig på studiewebben: Lucas Fain, Heidegger s Cartesian Nihilism, The Review of Metaphysics 64:3 (2011): 555-579. Lisa Guenther, Being-From-Others: Reading Heidegger after Cavarero, Hypatia 23:1 (2008): 98-118. Jill Hargis, From Demonzation of the Masses to Democratic Practice in the Work of Nietzsche, Heidegger, and Foucault, Human Studies 34:4 (2011): 373-392. Aret Karademir, Heidegger and Foucault: On the Relation Between the Anxiety-Engendering-Truth and Being-Towards-Freedom, Human Studies 36:3 (2013): 275-292. Ethan Kleinberg, Back to Where We ve Never Been: Heidegger, Levinas, and Derrida on Tradition and History, History and Theory 51:4 (2012): 114-135. Paul Kockelman, Four Theories of Things: Aristotle, Marx, Heidegger, and Peirce, Signs and Society 3:1 (2015): 153-192. Alexander Ruch, Beauvoir-in-America: Understanding, Concrete Experience, and Beauvoir's Appropriation of Heidegger in America Day by Day, Hypatia 24:4 (2009): 104-129. Lärare: Charlotta Weigelt Tid: 8/10-11/11 3. Logik II Dialektik, 7,5 hp Denna kurs sätter huvudsakligen fokus på centrala dialektiska filosofier ur den moderna filosofihistorien (Hegel, Schelling, Marx och Adorno) för att undersöka vari deras dialektiska karaktär ligger och vad som är dess ändamål. Andra frågor som kommer att vara viktiga är: är dialektiken en metod? Är dialektiken en karakterisering av verkligheten? Eller både och, alternativt varken eller? Som andra del av kursen behandlas olika dialektikkritiska filosofiska positioner (t. ex. Nietzsche, Butler och Fanon). Texter att införskaffa: Butler, Judith: Begär, retorik och erkännande i Hegels Andens fenomenologi Marx, Karl: ur Människans frigörelse Texter på studiewebben: Agamben, Giorgio: ur Homo sacer. Den suveräna makten och det nakna livet Adorno, Theodor W.: ur Critical Models: Interventions and Catchwords De Boer, Karin, ur The Sway of the Negative Buck-Morss, Susan: ur The Origin of Negative Dialectics: Theodor W. Adorno, Walter Benjamin, and the Frankfurt Institute Fanon, Frantz, ur Svart hud, vita masker 8
Hegel, G. W. F.: ur Andens fenomenologi, Hegel, G. W. F.: ur Elements of the Philosophy of Right Hegel, G. W. F.: ur The Philosophy of History Irigaray, Luce: ur Je, tu, nous Toward a Culture of Difference MacKinnon, Catherine A., Feminism, Marxism, Method, and the State: An Agenda for Theory Nassar, Dalia, From a Philosophy of Self to a Philosophy of Nature: Goethe and the Development of Schelling s Naturphilosophie Nietzsche, Friedrich: ur Bortom gott och ont/till moralens genealogi Rollins, Judith And the Last Shall Be First -The Master-Slave Dialectic in Hegel, Nietzsche and Fanon Schelling, F. W. J.: Introduction to the Outlines of a System of Natural Philosophy Lärare: Anders Bartonek Tid: 12/11-11/12 4. Uppsatsseminarium, 7,5hp Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys, förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en akademisk framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den litteratur som ingår i de övriga B-kurserna. Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer (Stockholm: Thales, 2010) Lärare: Charlotta Weigelt Tid: 12/12-20/1 9
FILOSOFI C, 30hp Kursansvarig: Anders Bartonek Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av relevans för uppsatsarbetet. Förutom den nedan angivna c-kursen väljs någon av de delkurser som ges på Filosofi B och som går under första halvan av terminen (kurs 1 och 2); detta så att all tid kan läggas på uppsatsarbetet under andra halvan av terminen. I samråd med undervisande lärare utvidgas den aktuella b-kursen med lämplig litteratur. 1. Temastudium Fenomenologisk estetik, 7,5 hp Kursen tar utgångspunkt i en parallellitet mellan den tidiga modernismen och fenomenologin, och utvecklar sedan en serie nyckelbegrepp där fenomenologiska teman konfronteras med exempel från de olika konstarterna. Böcker att skaffa: Rilke, Brev om Cézanne (Raster 1995) F Scott Fitzgerald, Sammanbrottet (flera utgåvor), eller The Crack-Up (flera utgåvor) Övriga texter digitalt på kurswebb eller som länkar: Husserl, Brev till Hofmannsthal, i Edmund Husserl (Axl Books 2011). PDF. Hugo von Hofmannsthal, Ett brev, i Obegripligheten (Kykeon 1992). PDF Jean-Paul Sartre, ur The Imaginary (Routledge, 2004). Länk. Yve-Alain Bois, Painting as Model, i Painting as Model (MIT 1993). PDF Rainer Maria Rilke, Auguste Rodin (Bonnier 1920). PDF Brev om Cézanne (Raster 1995) Dikter i urval. PDF Luke Fischer, ur The Poet as Phenomenologist (Bloomsbury 2015) PDF. August Schmarsow Det arkitektoniska skapandets väsen. PDF. Edmund Husserl Grundläggande undersökningar av det fenomenologiska ursprunget till naturens rumslighet. PDF. Martin Heidegger Bygga bo tänka, i Teknikens väsen och andra uppsatser (Rabén & Sjögren 1977). PDF Maurice Merleau-Ponty, Cézannes tvivel, i Lovtal till filosofin (Symposion 2004). PDF. Rosalind Krauss, Agnes Martin: The /Cloud/, i Bachelors (MIT 1999). PDF. Yve-Alain Bois, Piet Mondrian, New York City, i Painting as Model. PDF Jessica Wiskus, ur The Rhythm of Thought (University of Chicago Press 2014), kap. om Mallarmé och Debussy. Länk. Émile Benveniste, La notion de rythme dans son expression linguistique 10
(svensk titel?), i Människan i språket (Symposion 1995). PDF. Sergej Eisenstein, Laokoon, i Aisthesis: Estetikens historia, del 1 (Thales 2012). PDF. Gilles Deleuze, ur Cinema 1 och 2 (University of Minnesota Press 1986 och 1989), kap. Montage och The Crystals of Time. Länk. Adorno, ur Estetisk teori kap. 8, Koherens och mening, PDF. Om det samtida förhållandet mellan filosofi och musik. PDF Jean-François Lyotard, ur Discours, Figure (University of Minnesota Press 2011). PDF Gilles Deleuze, serie 21-26, i The Logic of Sense (flera utgåvor). PDF. F Scott Fitzgerald, Sammanbrottet, eller The Crack-Up. Fredrika Spindler, Deleuze: Tänkande och blivande (Glänta Produktion 2013), kap, 11 PDF. Lärare: Sven-Olov Wallenstein Tid: 3/9-11/11 2. Uppsatsseminarium, 15 hp Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång. Björk, Ulrika, Uppsatshandbok (arbetstitel, utkast för granskning i kollegiet i augusti 2018) Lärare: Ulrika Björk Tid: 12/11-20/1 11
MASTERPROGRAM I FILOSOFI, 120 hp (termin 1) Kursansvarig: Charlotta Weigelt Masterprogrammet består av sammanlagt tolv delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp (under termin 4). Den första terminen innehåller två delkurser i filosofins historia, ett forskningsseminarium, samt en valbar kurs. 1. Filosofins historia II: Försokratikerna och uppkomstens gåta I kursen läser vi valda delar av de försokratiska fragmenten, samt av deras antika och moderna reception. I fokus står frågan om hur vi ska förstå naturfilosofins födelse och dess huvuduppgift: att redogöra för naturlig uppkomst och förändring. I vilken mening kan man hävda att försokratikerna introducerar någonting sådant som ett vetenskapligt synsätt på naturen, vilket bryter med tidigare, mytiska förklaringar? Vilka begrepp arbetar de med? Hur förstår de överhuvudtaget natur? Vi diskuterar också frågan om vad vi alls har för slags tillgång till dessa tänkare, samt i vilken mening de utgör början på vår filosofiska tradition. Vi tittar också på hur den tidiga antika filosofin förhåller sig till andra, delvis äldre tanketraditioner. Att införskaffa: Daniel W. Graham, The Texts of Early Greek Philosophy. The Complete Fragments and Selected Testimonies of the Major Presocratics, vol. I (Cambridge: Cambridge University Press, 2010). [Andra utgåvor av de försokratiska fragmenten är också möjliga, som Glenn Mosts utgåva i Loeb.] Övrig litteratur i utdrag: Daniel Graham & Patricia Curd (red.), The Oxford Handbook of Presocratic Philosophy (Oxford: Oxford University Press, 2008). David Jacobs (red.), The Presocratics after Heidegger (Albany, NY: SUNY Press, 1999). André Laks, Claire Louguet & Adomenas Mantas (red.), Qu est-ce que la Philosophie Présocratique? What is presocratic philosophy? (Villeneuve d Asque: Presses Universitaires de Septentrion, 2002). Erin O Connell, Heraclitus and Derrida: Presocratic deconstruction (NY: Lang, 2005). Richard Seaford (red.), Universe and Inner Self in Early Indian and Early Greek Thought (Edinburgh: Edinburgh University Press, 2016). Constantine J. Vamvacas, The Founders of Western Thought The Presocratics: A diachronic parallelism between Presocratic Thought and Philosophy and the Natural Sciences (Dordrecht: Springer, 2009). Ytterligare texter tillkommer som pdf på studiewebben 12
Lärare: Charlotta Weigelt Tid: 3/9-11/11 2. Filosofins historia I: Kant, Kritik av det praktiska förnuftet Syftet med kursen är att genomföra en aktualiserande läsning av Kants kritik av det praktiska förnuftet genom att reflektera över den centrala frågan om lagens lag. Kursen avser en filosofisk diskussion om vilken lag lagen själv lyder under, och detta genom att konfrontera Kants position med samtida filosofiska debatter om lag, form och tilldragelse som förekommer hos bl.a. Hannah Arendt, Judith Butler, Jean-François Lyotard och Jacques Derrida. Kant, Kritik av det praktiska förnuftet, övers. Fredrik Linde (Stockholm: Thales, 2004). Kant, Grundläggning av sedernas metafysik (Göteborg: Daidalos, 1997). Kompendium med texter av bl.a. Arendt, Butler, Lyotard, Derrida. Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback Tid: 12/11-20/1 3. Forskningsseminarium om materia Syftet med forskningsseminariet är att presentera och diskutera dagens forskningsinriktningar vad gäller frågan om materia. I fokus ligger frågan om materia, om materialitet och immaterialitet, om olika former och omformuleringar av materialism, om materialet och materialisering, mm. Seminariet avser följa upp vad som skulle kunna kallas en teoretisk semantik kring ordet materia genom att bjuda in olika forsknings- och kunskapsperspektiv till en teoretisk dialog. Seminariet hålls av olika lärare. Ansvarig: Marcia Sá Cavalcante Schuback Tid: 3/9-20/1 4. Valbar kurs För den valbara kurs som ingår i masterprogrammets första termin kan väljas mellan Hermeneutisk teori och metod, Metafysik i den post-metafysiska traditionen och Grekiska för filosofer. Alla masterstudenter ska senast den 26 augusti mejla sitt val (av valbar kurs) till filosofi@sh.se. Hermeneutisk teori och metod läses på egen hand (som egen läskurs): 13
Cesare, Donatella. Utopia of Understanding. Between Babel and Auschwitz (NY: State University of New York, 2012) Gadamer, Hans-Georg. Sanning och metod (Göteborg: Daidalos, 1997-01) Heidegger, Martin. Vara och tid (Göteborg: Daidalos, 2013) Kosseleck, Reinhart. Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik (Göteborg: Daidalos, 2004) Michelfelder, Diane P. & Palmer, Richard E. Dialogue & Deconstruction. The Gadamer- Derrida Encounter (NY: State University of New York,1989) Ormiston, Gayle L. & Schrift, Alan D. Transforming the hermeneutic context, from Nietzsche to Nancy (NY: State University of New York, 1990) Ricoeur, Paul. Från text till handling. En antologi om hermeneutik. (Göteborg: Symposium, 1991) Risser, James. The Life of Understanding: A Contemporary Hermeneutics (Studies in Continental Thought) (Indiana: Indiana University Press, 2012) Schuback, Marcia Sá Cavalcante Schuback. Lovtal till intet. Essäer om filosofisk hermeneutik (Göteborg: Glänta, 2006) Kursansvariga: Marcia Sá Cavalcante Schuback och Hans Ruin Tid: 3/9-20/1 Metafysik i den post-metafysiska traditionen samläses denna termin med Metafysik II, Heideggers Vara och tid. Grekiska för filosofer ges som fristående kurs (se nedan). 14
FRISTÅENDE KURSER GREKISKA FÖR FILOSOFER, 7,5 hp Kursen syftar till att ge en förmåga att analysera och översätta lättare till normalsvåra filosofiska texter på antik grekiska och att ge grundläggande kunskaper om grekiskans formlära samt en grundläggande förståelse av de viktigaste delarna av det antika grekiska språkets syntax. Textläsning och grammatikstudium löper parallellt under hela kursen. Blomqvist, Jerker, Grekiska för filosofer: en introduktion (Lunds universitet 2002). Kompendiet trycks upp av institutionen. Lärare: Charlotta Weigelt Tid: 3/9-20/1 Distanskurser FILOSOFINS HISTORIA, 15 hp Kursen ges på halvfart, webkurs Kursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra teman som utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik, logik, metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi, Medeltid och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den moderna filosofin från Hegel till ca 1950. Kursen vänder sig till dig som vill få en kronologisk översikt av filosofins historia, och är helt webbaserad. Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden Renässansen (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2005 eller tidigare utgåvor). Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 2, 1600-talet 1700-talet (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2007 eller tidigare utgåvor). Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 3, 1800-talet (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2008 eller tidigare utgåvor) Konrad Marc-Wogau m.fl. (red.), Filosofin genom tiderna 4, 1900-talet före 1950 (Stockholm: Bokförlaget Thales, ny, reviderad utgåva 2010; tidigare utgåvor går också bra, då heter den bara: FGT 4, 1900-talet) Anna-Karin Malmström-Ehrling (red.), Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, ebok 2010) OBS! elektronisk bok att läsa på skärm alt. skriva ut själv, går inte längre att köpa som vanlig bok i bokhandeln. Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental Political Thought (Palgrave Macmillan, 2006) 337p. [denna finns som ebok genom biblioteket] 15
Richard H. Popkin (ed.), The Columbia History of Western Philosophy (New York: Columbia University Press, 1999/2005) 836 p. Alternativt: Svante Nordin, Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen (Studentlitteratur AB; Stockholm, 2003 eller senare). Lärare: Gustav Strandberg Tid: 3/9-20/1 SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp Kursen ges på halvfart, webbkurs Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida filosofin, och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt betydelsefulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning på webbkursen Filosofins historia. Richard Kearney & Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy Reader (London: Routledge, 1996) paperback 496 pp. John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp. Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances in Continental Political Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) paperback 337 s. [Part II-III; denna finns som e-bok genom biblioteket] Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford University Press, 2003). Lärare: Nicholas Smith Tid: 3/9-20/1 16
GÄSTFÖRELÄSNINGAR Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen. Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14, inom ramen för den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningar kan höra av sig till ämnessamordnaren (Anders Bartonek) för att sättas upp på utskickslista. ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under vårterminen några forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontakta Hans Ruin (hans.ruin@sh.se). 17
PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992 med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser (Glänta 2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forskningsprojekt "Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för programmet Tid, Minne och representation (www.histcon.se). Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på en avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of Repression A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010). Är specialiserad på 1800-2000-talets filosofi med inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktion samt psykoanalytisk teori; jobbar även med feministisk filosofi och postkolonial teori. Översättare och fackgranskare av fransk och tysk filosofi (Ricoeur, Nietzsche, Derrida, Husserl); tidigare projektsekreterare för projektet Traditionen som utopi vid SH. Initiativtagare till och delöversättare av Husserls Logiska Undersökningar (Stockholm: Thales, 1998-2003). Har publicerat ett flertal artiklar i dagspress, nationell och internationell fackpress samt antologier; visiting scholar vid Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat som skribent och co-curator i många konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik och tradition: Gadamer och den grekiska filosofin (2003); red (tillsammans med Jonna Bornemark), Phenomenology of Pregnancy (2014). Medverkar i forskningsprojektet (ÖSS ) Perceptions of the Other: Aesthetics, Ethics and Prejudice. Anders Bartonek (ämnessamordnare), lektor, disputerade januari 2011 vid Södertörns högskola med en avhandling om Theodor W. Adornos negativa dialektik och begrepp om det icke-identiska: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos (Würzburg: Königshausen & Neumann, 2011). Bartonek ingår sedan 2014 i forskningsprojektet Hegeliansk marxism (ÖSS) och undervisar för närvarande på filosofiämnet och lärarutbildningen. Bartoneks forskningsintressen omfattar Frankfurtskolans Kritiska teori (framförallt Adornos tänkande, men även Marcuses, Horkheimers och Habermas), Tysk idealism (Hegel och Schelling), teorier om dialektik och kritik, Marx och marxism, Agambens politiska teori liksom politisk ekonomi och teorier om arbete. Bartonek arbetar dessutom på en översättning av Hegels Rättsfilosofi (med Sven-Olov Wallenstein). Sven-Olov Wallenstein, professor, har specialiserat sig på modern europeisk filosofi och estetisk teori med betoning på bildkonst och arkitektur. Har bland annat publicerat Heideggers väg (med Daniel Birnbaum, 1999), Arkitekturteorier 18
(red. 1999), Bildstrider: Föreläsningar om estetisk teori (2001), Den sista bilden: det moderna måleriets kriser och förvandlingar (2002), Den moderna arkitekturens filosofier (2004), Minimalism och postminimalism (red. 2005), Konceptkonst (red. 2006) Essays, Lectures (2007), Thinking Worlds: The Moscow Conference on Philosophy, Politics, and Art (red. med Joseph Backstein and Daniel Birnbaum, 2007), Deleuze och mångfaldens veck (red. med Helena Mattsson, 2008), Koreografier (red. med Cristina Caprioli, 2008), The Silences of Mies (2008), 1930/31: Swedish Modernism at the Crossroads (med Helena Mattsson, 2009), Biopolitics and the Emergence of Modern Architecture (2009), Svar på frågan: Vad var det postmoderna? (red. 2009), Swedish Modernism: Architecture, Consumption and the Welfare State (red. med Helena Mattsson, 2010), Nihilism, Art, Technology (2011), Edmund Husserl (red. 2011), Aisthesis: Estetikens historia del 1 (red. med Sara Danius and Cecilia Sjöholm, 2012), Translating Hegel: The Phenomenology of Spirit and Modern Philosophy (red. med Brian Manning Delaney, 2012), Foucault, Biopolitics, and Governmentality (red. med Jakob Nilsson, 2013) och Heidegger, språket och poesin (red. med Ola Nilsson, 2013), Madness, Religion, and the Limits of Reason (red. med Jonna Bornemark, 2015), Architecture, Critique, Ideology: Writings on Architecture and Theory (2016), och Foucault och antiken (red. med Johan Sehlberg, 2016). Han är redaktör för tidskriften Site samt verksam som översättare av bl.a. Baumgarten, Winckelmann, Lessing, Kant, Hegel, Frege, Husserl, Heidegger, Levinas, Derrida, Deleuze, Foucault, Rancière and Agamben. Pågående arbeten är en bok om Lyotard och utställningen Les Immatériaux (med Daniel Birnbaum), en bok om Adorno, samt översättningar av Adornos Negative Dialektik och Ästhetische Theorie, och Hegels Grundlinien der Philosophie des Rechts och Wissenschaft der Logik. Ulrika Björk, lektor, disputerade i filosofi vid Helsingfors universitet 2009 på en avhandling om subjektivitetens och det litterära uttryckets tematik i Simone de Beauvoirs tänkande (Poetics of Subjectivity: Existence and Expressivity in Simone de Beauvoir s Philosophy). Hennes pågående forskning handlar om Hannah Arendts politiska fenomenologi med särskild uppmärksamhet på begreppet försoning. Ulrika Björk har gett ut antologierna Kropp, kön och andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi (Daidalos 2010, med Lisa Folkmarson Käll) och Konsten att handla konsten att tänka. Hannah Arendt om det politiska (Axl Books 2011, med Anders Burman) samt skrivit artiklar inom fenomenologi och fransk existensfilosofi. Hon har varit verksam som forskare och lärare vid Uppsala universitet och gästforskat i Italien (Verona) och USA (Penn State och Tulane). Hans Ruin, Professor, huvudsakliga forskningsintressen är fenomenologi och hermeneutik (särskilt Heidegger), Nietzsche, modern fransk filosofi (särskilt Derrida), antik filosofi, historieteori och teknikens filosofi. Har författat och redigerat ca tio böcker, omkring hundra artiklar, essäer och kapitel i böcker, bl.a. i Research in Phenomenology, Husserl Studies, Continental Philosophy Review, Epoche. Medredaktör för den svenska utgåvan av Nietzsches Samlade skrifter. Medlem i redaktionsråd för tidskrifterna Nietzsche Studien, Hermeneutische Jahrbuch, samt medredaktör för skriftserien Södertörn Philosophical Studies. Översatt till svenska texter av bland annat Derrida, Husserl och Heidegger och Herakleitos. Har lett 19
det stora mångdisciplinära forskningsprogrammet Tid, minne, representation 2010-2015 (www.histcon.se). Gustav Strandberg, lektor i filosofi, disputerade ht-17 på avhandlingen Politikens omskakning Samexistens, frihet och negativitet i Jan Patočkas tänkande. Strandbergs forskningsområden innefattar fenomenologi, politisk filosofi, marxism, postmarxism, estetik och historiefilosofi. Han är även verksam som översättare av bland andra Jean-Luc Nancy, Slavoj Žižek och Judith Butler. Charlotta Weigelt (samordnare för masterprogrammet), docent, disputerade 2002 vid Stockholms Universitet på avhandlingen The Logic of Life: Heidegger s Retrieval of Aristotle s Concept of Logos. Har publicerat olika artiklar om fenomenologi och antik filosofi. Har även översatt Aristoteles Fysik (2017). Arbetar för närvarande med en nyöversättning av densammes Nikomachiska etiken, samt med att färdigställa ett arbete om Sokrates som filosofisk gestalt hos Platon, plus ett annat arbete som behandlar framväxten av naturbegreppet inom det antika tänkandet. 20
21
22