FILOSOFI VT SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Filosofi Huddinge Tel

Transkript

1 FILOSOFI VT 2018 SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Filosofi Huddinge Tel

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmän presentation... 1 Filosofin på Södertörn... 1 Utbytesplatser... 2 Uppläggning av A- och B-kursen... 2 Filosofi A, 30 hp... 3 Filosofi B, 30 hp... 7 Filosofi C, 30 hp Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2) Förteckning över valbara läskurser för studerande på magisternivå Övriga fristående kurser Filosofins historia (distanskurs) Samtida filosofi (distanskurs) Gästföreläsningar Övrig seminarieverksamhet Presentation av undervisande lärare... 16

3 ALLMÄN PRESENTATION Ordet filosofi är grekiska för kärlek till visdom. Filosofin växer fram under femhundratalet f.kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi, psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett äldre ideal om visdom (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och systematiskt sätt. FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel, Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inom ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans med estetik, litteraturvetenskap, genusvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, samt centrum för praktisk kunskap, erbjuds även forskarutbildning. 1

4 UTBYTESPLATSER Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La Sapienza), Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta studierektorn (marcia.cavalcante@sh.se) vid intresse. Information om praktiska arrangemang vid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i Kompassen i F-huset, plan 5. UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt, utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i stort. 2

5 FILOSOFI A, 30 hp Kursansvarig: Charlotta Weigelt 1. Etik I, 7,5 hp Termen etik kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska texter från Platon till Arendt. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader. Litteratur: Lånas på bibliotek/inhandlas: Aristoteles, Den nikomachiska etiken, övers. Mårten Ringbom (Göteborg: Daidalos, 2012), böckerna 1, 2, 6, 8 och 10 (s , , samt ). Beauvoir, Simone de, För en tvetydighetens moral, övers. Mats Rosengren (Göteborg: Daidalos, 1992), 126 s. Platon, utdrag ur Sokrates försvarstal, Faidon och Gästabudet i Skrifter, bok 1, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2000), s , 31-45, samt , alt. motsvarande textutdrag i Filosofin genom tiderna, 1. Antiken, medeltiden, renässansen, utg. Konrad Marc-Wogau (Stockholm: Thales, 2005), 25 s. Sofokles, Antigone, övers. Jan Stolpe (Lund: Ellerströms, 2003 och 2013), 56 s., alt. Björn Collianders övers. i De grekiska tragedierna (Stockholm: Vertigo, 2005), s Läggs på studiewebben: Arendt, Hannah, Tänkande och moraliska överväganden i Ulla Holm, Eva Mark och Annika Persson, utg. Tanke, känsla, identitet (Göteborg: Anamma, 1997), 15 s. Foucault, Michel, ur Sexualitetens historia 3. Omsorgen om sig, övers. Britta Gröndahl (Göteborg: Daidalos, 2002), 15 s. Irigaray, Luce, Sorcerer Love: A Reading of Plato s Symposium, Diotima s Speech, övers. Eleanor H. Kuykendall, Hypatia, vol. 3, nr 3, 1989, s Kant, Immanuel, ur Grundläggning av sedernas metafysik, övers. Joachim Retzlaff (Göteborg: Daidalos, 1997) i Filosofin genom tiderna talet och 1700-talet, utg. Konrad Marc-Wogau (Stockholm: Thales), 16 s. Nietzsche, Friedrich, ur Tragedins födelse, Samlade skrifter, 1 (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2000), 15 s. 3

6 Platon, ur Alkibiades I och Om dugligheten, Skrifter bok 6, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2009), 15 s. Tillkommer: grekiska termer (pdf) Lärare: Ulrika Björk Tid: 16/1-16/2 2. Metafysik I, 7,5 hp Termen metafysik kommer från grekiskans meta ta fysika, efter eller bortom det som rör naturen. Den används först som beteckning på de föreläsningar av Aristoteles som handlar om den så kallade första filosofin. Metafysiken är därmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran om det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia eller ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med världen. Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och samlande vetande som är något mer än vad vi finner inom de vanliga vetenskaperna. I delkursen läses centrala texter ur den metafysiska traditionen, som alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupaste struktur och hur vi kan få kunskap om denna. Litteratur (textfiler på studiewebben): Anselm, ur Proslogion, övers. Konrad Marc-Wogau, Filosofin genom tiderna I (Stockholm: Thales, 1991), s Aristoteles, The Metaphysics (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1980/1933), s , , , , , , (bok VI.1-2, bok VII.1-3, 7-8, 17, bok IX.1, 6, 8-9). Butler, Judith, Genustrubbel (Göteborg: Daidalos 2007), s Conway, Anne, The Principles of the most Ancient and Modern Philosophy (Cambridge: Cambridge University Press, 1996). Descartes, René, Betraktelser över den första filosofin, Valda skrifter, övers. Konrad Marc-Wogau (Stockholm: Natur och Kultur, 1998), s Hegel, Georg Wilhelm Friedrich, Andens fenomenologi (Stockholm: Thales, 2008), s , (Förord, Inledning). Heidegger, Martin, Vara och tid, övers. Jim Jakobsson (Göteborg: Daidalos, 2013), s ( 1-5). Husserl, Edmund, övers. Jim Jakobsson, Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi (Stockholm: Thales, 2004), s (ur Fundamentalbetraktelsen). Irigaray, Luce: This Sex which is not one (Ithaca: Cornell University Press 1985), s Kant, Immanuel, ur Kritik av det rena förnuftet, övers. Jeanette Emt (Stockholm: Thales, 2004), s (Förord A + B, Inledning A + B). Nietzsche, Om sanning och lögn i utommoralisk mening, Samlade skrifter 4

7 band 2 (Eslöv: Symposion, 2005), s Parmenides, Om naturen, övers. Jim Jakobsson, Kris (1996): Platon, Staten, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2003/2013), s , (bok VII.514a-518c, bok X.595a-602c). Quine, Willard van Orman, On what there is, From a Logical Point of View (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1953), s Wittgenstein, Ludwig, Tractatus logico-philosophicus, övers. Anders Wedberg (Stockholm: Thales, 1992), s , Lärare: Charlotta Weigelt Tid: 19/2-23/3 3. Logik I, 7,5 hp Termen logik kommer från grekiskans logos: språk och förnuft. I antiken förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta slutledningar. I dag är symbolisk eller formell logik en disciplin med nära koppling till såväl språkfilosofi som matematik. Men logik kan också i bredare mening vara ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens, vetenskapens och språkets karaktär. Delkursen ger en inledning till logiken, med nedslag i dess utveckling från Aristoteles fram till Frege. Enklare tekniska aspekter av modern logik presenteras utifrån ett filosofiskt perspektiv. All litteratur tillgänglig som PDF på studiewebb eller på nätet: Anscombe, Elisabeth, The first person, The Collected Papers of G. E. M Anscombe, vol. II: Metaphysics and the Philosophy of Mind (Oxford: Blackwell, 1981) (tillgänglig på voices.uchicago.edu). Aristoteles, ur Metafysiken och De Interpretatione, i Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden Renässansen (Stockholm: Thales, 2005 eller tidigare utgåvor). Artikel om Aristoteles logik i Stanford Encyclopedia of Philosophy alternativt Internet Encyclopedia of Philosophy: respektive Frege, Om mening och betydelse, i Skrifter i urval, övers. S.-O. Wallenstein & D. Birnbaum (Stockholm: Thales, 1995). Hegel, G. W. F., ur Logikens vetenskap, övers. Sven-Olov Wallenstein (manuskript). Heidegger, Martin, ur Vara och tid, övers. Jim Jakobsson (Göteborg: Daidalos, 2013). Husserl, Edmund, Introduction och Preparatory Considerations i Formal and Transcendental Logic, övers. Dorion Cairns (Haag: Nijhoff, 1969) (tillgänglig på scribd.com). Kant, Immanuel, Inledning till Transcendentala Logiken, i Kritik av det rena förnuftet, övers. Jeanette Emt (Stockholm: Thales, 2004). 5

8 Leibniz, G. W. En dialog, i Valda skrifter, övers. Konrad Marc-Wogau (Lund: Natur och Kultur, 1990). Quine, W. V. O., Empirismens två dogmer, i Filosofin genom tiderna: talet, efter 1950 (Stockholm: Thales, 2008). von Wright, Georg Henrik, Leibniz och kalkylens idé, Den filosofiska semantiken, Den senare Wittgenstein, i Logik, filosofi och språk: strömningar och gestalter i modern filosofi (Nora: Nya Doxa, 1993). Wittgenstein, Ludvig, Förord, 1-23, , ur Filosofiska undersökningar, övers. Anders Wedberg (Stockholm: Thales, 1992). Lärare: Sven-Olov Wallenstein Tid: 26/3-27/4 4. Politik I, 7,5 hp Termen politik kommer från grekiskans polis, stad eller stat. Den politiska filosofin är en gren av filosofin som står etiken nära och som undersöker människans villkor och skyldigheter i egenskap av samhällsvarelse. Inom den analyseras bland annat olika samhälleliga organisationsformer, medborgarskap, våldsutövning, laglighet, rättigheter och frihet. Kursen utgår ifrån Rousseaus avhandling om det sociala kontraktet, som grundar den samhälleliga överenskommelsen i begrepp om universalitet och jämlikhet. Utifrån problematiken om universalitet som norm kommer analysen att utvecklas i förhållande till samtida frågor om det mångkulturella samhället och den postkoloniala situationen. Litteratur: Kompendium med texter (på studiewebben), innehållande Platon, ur Staten; Mouffe, ur Om det politiska; Hobbes - ur Leviathan, Smith, ur Wealth of Nations; Rousseau, ur Samhällsfördraget; Hegel, ur Rättsfilosofin, Marx, ur Ekonomiskfilosofiska manuskripten; R. Luxemburg; Horkheimer, Traditionell och kritisk teori; R. Jaeggi; Butler; Ahmed, ur Vithetens hegemoni; Foucault, ur Övervakning och straff; W. Brown; Jacobs, ur Den amerikanska storstadens liv och förfall; D. Hayden. Lärare: Anders Bartonek Tid: 30/4-1/6 6

9 FILOSOFI B, 30 hp Kursansvarig: Charlotta Weigelt 1. Etik/politik II: Religion, politik och gemenskapens grunder, 7,5 hp Kursen ställer frågan om religionens förhållande till politiken, från både ett historiskt och ett systematiskt filosofiskt perspektiv. Den undersöker det religiösas fenomen inte i första hand som en fråga om tro och trossatser utan om skapandet av gemenskaper i en spänning mellan subjektivitet och intersubjektivitet. Det handlar om byggande av ett ethos i korsningen mellan värld och bortomvärld, som också en korsning mellan det inre och yttre i människan. Till dess tematik hör frågan om offer och transcendens, liksom mellan heligt och profant/sekulärt. Vi samläser texter från antiken, moderniteten och samtiden. För det äldre historiska materialet står två källor i centrum, Paulus Brev, som gestaltar en revolutionär religiös utom-politisk gemenskap och Augustinus Gudsstaten som ger ramarna för förhållandet mellan kyrka och stat. Bland moderna filosofer studerar vi Hegel och Schleiermacher som två olika sätt att efter franska revolutionen fånga det religiösas fenomen och ge det en plats inom en demokratisk politisk ordning. Vi bekantar oss även med den samtida aktualiseringen av Paulus (Agamben, Badiou, Zizek, Derrida) och med diskussionen om gränsen mellan religion och politik idag. Litteratur: Paulus, Brev ur Bibel 2000 (Svenska bibelkommissionens översättning, GT o NT, 2000/2016), vi läser ett urval ca 50 ss. Augustinus, Gudsstaten (Civitas Dei), finns i engelsk översättning City of God (i flera versioner, bla Penguin classics, övers Bettinson, men också nedladdningsbar). Vi läser ett urval, ca 100 ss. Kant, utdrag från Religionen inom det blotta förnuftets gränser, övers Ahlberg (N&K, 2004), ca 30 ss. Hegel, utdrag från Tro och vetande (Glauben und Wissen), i engelsk övers Faith and reason, samt från Andens fenomenologi och Rättsfilosofin, ca 75 ss. Schleiermacher, utdrag från Tal över religionen (Reden über die Religion), i sv. övers., ca 50 ss. Heidegger, utdrag från The Phenomenology of Religious Life, övers. Fritsch & Gosetti (Indiana UP, 2010), ca 50 ss. Derrida, Tro och vetande (Foi et savoir), i Religionen, övers. W. Fovet, (som pdf), ca 50 ss. Referenslitteratur: Svenungsson, Jayne & Sigurdsson, Ola, Postmodern teologi (2006). Clack, Beverly & Clack, Brian, The philosophy of religion: a critical introduction (Polity, 1998/2008) Bornemark, Jonna/Ruin, Hans (red.), Ambiguity of the Sacred. Phenomenology, Politics, Aesthetics (Stockholm, Södertörn Phil Stud 2012). Lärare: Hans Ruin 7

10 Tid: 15/1-16/2 2. Logik II Horkheimer & Adorno, Upplysningens dialektik, 7,5 hp Kursen behandlar Max Horkheimer & Theodor W. Adornos bok Upplysningens dialektik från 1944, men även ett antal senare texter av Adorno som behandlar frågor som anknyter till teman i boken. Författarna hör till det som kallas Frankfurtskolan (eller Kritisk teori) och Upplysningens dialektik utvecklar en grundläggande kritik av den västerländska civilisationens historia i ett samlat perspektiv på både politik, ekonomin och vetenskap. Avgörande är också bokens kritik gentemot subjektiviteten såsom en bärare av den för västerlandet präglande och problematiska samhälls- och människosynen. Litteratur: Horkheimer, M. & Adorno, T.W., Upplysningens dialektik: filosofiska fragment. (Göteborg: Daidalos, 2012, 3. upplagan). Kompendium (texter på studiewebben) Lärare: Anders Bartonek Tid: 19/2-23/3 3. Metafysik II Värde, pris och värdighet, 7,5 hp Kursen avser en diskussion om värdigheten och värdet av värdsbegrepp idag när olika värden och värderingar underkastas ekonomiseringens principer. Den utgår från Kants praktiska filosofi, hans definition på värde, pris och värdighet och sätter den kantianska filosofiska ramen i en diskussion med Georg Simmels pengafilosofi och Nietzsches omvärdering av alla värden. Litteratur: Kant, Immanuel, Grundläggning av sedernas metafysik (Göteborg: Daidalos, 1997) Kant, Immanuel, utdrag ur Kritik av det praktiska förnuftet (Stockholm: Thales, 2004) Kompendium med texter av Georg Simmel (ur Philosophy of Money), Friedrich Nietzsche och Jacques Rancière Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback Tid: 26/3-27/4 4. Uppsatsseminarium, 7,5hp Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys, förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en akademisk 8

11 framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den litteratur som ingår i de övriga B-kurserna. Litteratur: Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer (Stockholm: Thales, 2010) Lärare: Ulrika Björk Tid: 30/4-31/5 9

12 FILOSOFI C, 30hp Kursansvarig: Charlotta Weigelt Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av relevans för uppsatsarbetet. Minst en av delkurserna bör väljas bland de nedan angivna c-kurserna; den som vill kan också välja någon av de delkurser som ges på Filosofi B (i så fall helst någon dem som ligger under första halvan av terminen, så att all tid kan läggas på uppsatsarbetet under andra halvan av terminen), som i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig litteratur. 1. Verkstudium Mbembe, Critique of Black Reason, 7,5 hp Vi läser hans analys av den sedan länge pågående decentreringen av Europa, och de sätt på vilka andra förnuftsgeografier med nödvändighet träder in på tänkandets och handlandets scen. Om svarthet och ras har varit den ofta förnekade grunden för det moderna kunskapsprojektet, så infinner sig frågor om vilka möjligheter som erbjuds och frambringas av en kritik av det svarta förnuftet. Det som står på spel är mänsklighetens mänsklighet, fragil, ofta svår att få syn på, och världens fortsatta överlevnad - från slavskeppens matris, över Haïti-revolutionen 1804 till dagens nyliberala värld där arbetaren inte längre kan exploateras därför att hen (migranten) redan är överflödig från början. Den afrofuturism som Mbembe m.fl. utvecklat kritiserar upplysningstanken om humanism, men lyfter samtidigt fram en ny människa som tar form utifrån de subalterna erfarenheter av rebell, motstånd som ändå hela tiden har skapat ny kultur. "And if, by chance, in the midst of this torment, Blackness survives those who invented it, and if all of subaltern humanity becomes Black in a reversal to which only history knows the secret, what risks would a Becoming-Black-of-the-World pose to the promise of liberty and universal equality for which the term Black has stood throughout the modern period?" Litteratur: Achille Mbembe, Critique of Black Reason, övers. Laurent Dubois (Durham: Duke University Press) Lärare: Nicholas Smith Tid: 18/1-23/3 2. Temastudium: Diderot och upplysningens paradoxer, 7,5 hp Texter av Diderot: Brev om de blinda till gagn för dem som ser (Atlantis, 2002); slutsåld, men finns på många bibliotek, eller i eng. övers i Tunstall (se nedan) Jean Le Rond D Alembert, Inledning till Encyklopedin, med ett urval av 10

13 Diderots texter ur Encyklopedin (Faethon 2018, eller PDF om boken inte har kommit) D Alemberts dröm (Faethon 2018, eller PDF om boken inte kommit) Rameaus brorson (Faethon 2108, eller någon flera andra tidigare utgåvor) Jakob Fatalisten (flera utgåvor) Essäer om måleriet (Studentlitteratur, 1971; nyutgåva Faethon 2018, eller PDF på kurswebb om boken inte har kommit) Utdrag ur Salonger, i Aisthesis: Estetikens historia, del 1 (Thales 2012) (PDF) Skådespelaren och hans roll (Norstedt 2015) Kommentarer: Kate Tunstall, ur Blindness and Enlightenment (Continuum 2011) med Diderots Brev om de blinda i engelsk övers som appendix. Tillgänglig på: Hegel, ur Andens fenomenologi (Thales 2008) (PDF) Herbert Josephs, ur Diderots dialog: Språk och gest (Carlsson 1993) (PDF på kurswebb) Jean Starobinski, Diderot in the Painter s Space, i Jean Seznec (red.), Diderot On Art and Artists (Springer 2007) Tillgänglig på: Philippe Lacoue-Labarthe, Diderot: Paradox and Mimesis, i Typography: Mimesis, Philosophy, Politics (Stanford University Press 1998) (PDF) Lärare: Sven-Olov Wallenstein Tid: 15/1-14/3 3. Uppsatsseminarium, 15 hp Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på upp- satser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång. Referenslitteratur: Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer (Stockholm: Thales, 2010). Lärare: Charlotta Weigelt Tid: 27/3-29/5 11

14 MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 2) Kursansvarig: Charlotta Weigelt Magisterprogrammet består av fyra delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. Övriga tre delkurser kan väljas bland ännu inte lästa delkurser som denna termin undervisas på B-kursen och C-kursen, som i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs utifrån något av de tre teman som finns listade nedan. Magisterseminariet träffas ungefär var tredje vecka för att diskutera och ventilera magisteruppsatser. Det sammanfaller delvis med Högre seminariet där lärare vid institutionen och inbjudna gäster presenterar pågående forskning. 1. Magisterseminarium Seminariet träffas regelbundet under hela terminen och skall i första hand fungera som ett stöd för uppsatsskrivandet. Lärare: Hans Ruin Tid: 16/1-22/5 FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDE PÅ MAGISTERNIVÅ Den som vill välja en läskurs i stället för någon av de kurser som undervisas under innevarande termin kontaktar den ansvariga för magisterprogrammet (Hans Ruin) med sitt förslag. I vår erbjuds följande läskurser: * Samtida fransk filosofi (Sven-Olov Wallenstein) * Hermeneutik (Marcia Sá Cavalcante Schuback) * Dialektik (Anders Bartonek) 12

15 ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSER Distanskurser FILOSOFINS HISTORIA, 15 hp Kursen ges på halvfart, webkurs Kursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra teman som utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik, logik, metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi, Medeltid och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den moderna filosofin från Hegel till ca Kursen vänder sig till dig som vill få en kronologisk översikt av filosofins historia, och är helt webbaserad. Litteratur: Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden Renässansen (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2005 eller tidigare utgåvor). Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 2, 1600-talet 1700-talet (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2007 eller tidigare utgåvor). Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 3, 1800-talet (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2008 eller tidigare utgåvor) Konrad Marc-Wogau m.fl. (red.), Filosofin genom tiderna 4, 1900-talet före 1950 (Stockholm: Bokförlaget Thales, ny, reviderad utgåva 2010; tidigare utgåvor går också bra, då heter den bara: FGT 4, 1900-talet) Anna-Karin Malmström-Ehrling (red.), Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, ebok 2010) OBS! elektronisk bok att läsa på skärm alt. skriva ut själv, går inte längre att köpa som vanlig bok i bokhandeln. Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental Political Thought (Palgrave Macmillan, 2006) 337p. [denna finns som ebok genom biblioteket] Richard H. Popkin (ed.), The Columbia History of Western Philosophy (New York: Columbia University Press, 1999/2005) 836 p. Alternativt: Svante Nordin, Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen (Studentlitteratur AB; Stockholm, 2003 eller senare). Lärare: Gustav Strandberg Tid: 15/1-1/6 13

16 SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp Kursen ges på halvfart, webbkurs Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida filosofin, och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt betydelsefulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning på webbkursen Filosofins historia. Litteratur: Richard Kearney & Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy Reader (London: Routledge, 1996) paperback 496 pp. John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp. Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances in Continental Political Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) paperback 337 s. [Part II-III; denna finns som e-bok genom biblioteket] Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford University Press, 2003). Lärare: Nicholas Smith Tid: 15/1-1/6 14

17 GÄSTFÖRELÄSNINGAR Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen. Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utom- stående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14, inom ramen för den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsning- ar kan höra av sig till den ämnesansvarige (Charlotta Weigelt) för att sättas upp på utskickslista. ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under vårterminen några forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontakta Hans Ruin (hans.ruin@sh.se). 15

18 PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992 med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser (Glänta 2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forsknings- projekt "Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för programmet Tid, Minne och representation ( Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på en avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of Repression A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010). Är specialiserad på talets filosofi med inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktion samt psyko- analytisk teori; jobbar även med feministisk filosofi och postkolonial teori. Översättare och fackgranskare av fransk och tysk filosofi (Ricoeur, Nietzsche, Derrida, Husserl); tidigare projektsekreterare för projektet Traditionen som utopi vid SH. Initiativtagare till och delöversättare av Husserls Logiska Undersökningar (Stockholm: Thales, ). Har publicerat ett flertal artiklar i dagspress, nationell och internationell fackpress samt antologier; visiting scholar vid Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat som skribent och co-curator i många konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik och tradition: Gadamer och den grekiska filosofin (2003); red (tillsammans med Jonna Bornemark), Phenomenology of Pregnancy (2014). Medverkar i forskningsprojektet (ÖSS ) Perceptions of the Other: Aesthetics, Ethics and Prejudice. Anders Bartonek disputerade januari 2011 vid Södertörns högskola med en avhandling om Theodor W. Adornos negativa dialektik och begrepp om det ickeidentiska: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos (Würzburg: Königshausen & Neumann, 2011). Bartonek ingår sedan 2014 i forskningsprojektet Hegeliansk marxism (ÖSS) och undervisar för närvarande på filosofiämnet och lärarutbildningen. Bartoneks forskningsintressen omfattar Frankfurtskolans Kritiska teori (framförallt Adornos tänkande, men även Marcuses, Horkheimers och Habermas), Tysk idealism (Hegel och Schelling), teorier om dialektik och kritik, Marx och marxism, Agambens politiska teori liksom politisk ekonomi och teorier om arbete. Bartonek arbetar dessutom på en översättning av Hegels Rättsfilosofi (med Sven-Olov Wallenstein). 16

19 Sven-Olov Wallenstein, professor, har specialiserat sig på modern europeisk filosofi och estetisk teori med betoning på bildkonst och arkitektur. Har bland annat publicerat Heideggers väg (med Daniel Birnbaum, 1999), Arkitekturteorier (red. 1999), Bildstrider: Föreläsningar om estetisk teori (2001), Den sista bilden: det moderna måleriets kriser och förvandlingar (2002), Den moderna arkitekturens filosofier (2004), Minimalism och postminimalism (red. 2005), Konceptkonst (red. 2006) Essays, Lectures (2007), Thinking Worlds: The Moscow Conference on Philosophy, Politics, and Art (red. med Joseph Backstein and Daniel Birnbaum, 2007), Deleuze och mångfaldens veck (red. med Helena Mattsson, 2008), Koreografier (red. med Cristina Caprioli, 2008), The Silences of Mies (2008), 1930/31: Swedish Modernism at the Crossroads (med Helena Mattsson, 2009), Biopolitics and the Emergence of Modern Architecture (2009), Svar på frågan: Vad var det postmoderna? (red. 2009), Swedish Modernism: Architecture, Consumption and the Welfare State (red. med Helena Mattsson, 2010), Nihilism, Art, Technology (2011), Edmund Husserl (red. 2011), Aisthesis: Estetikens historia del 1 (red. med Sara Danius and Cecilia Sjöholm, 2012), Translating Hegel: The Phenomenology of Spirit and Modern Philosophy (red. med Brian Manning Delaney, 2012), Foucault, Biopolitics, and Governmentality (red. med Jakob Nilsson, 2013) och Heidegger, språket och poesin (red. med Ola Nilsson, 2013), Madness, Religion, and the Limits of Reason (red. med Jonna Bornemark, 2015), Architecture, Critique, Ideology: Writings on Architecture and Theory (2016), och Foucault och antiken (red. med Johan Sehlberg, 2017), G W F Hegel: Den dramatiska poesin (övers och efterskrift, 2017), och Glasarkitektur: Paul Scheerbart, Bruno Taut, Walter Benjamin (red, övers och inledning). Han är redaktör för tidskriften Site samt verksam som översättare av bl.a. Baumgarten, Winckelmann, Lessing, Kant, Hegel, Frege, Husserl, Heidegger, Levinas, Derrida, Deleuze, Foucault, Rancière and Agamben. Pågående arbeten är en bok om Lyotard och utställningen Les Immatériaux (med Daniel Birnbaum), en bok om Adorno, samt översättningar av Adornos Negative Dialektik och Ästhetische Theorie, och Hegels Grundlinien der Philosophie des Rechts och Wissenschaft der Logik. Ulrika Björk, lektor, disputerade i filosofi vid Helsingfors universitet 2009 på en avhandling om subjektivitetens och det litterära uttryckets tematik i Simone de Beauvoirs tänkande (Poetics of Subjectivity: Existence and Expressivity in Simone de Beauvoir s Philosophy). Hennes pågående forskning handlar om Hannah Arendts politiska fenomenologi med särskild uppmärksamhet på begreppet försoning. Ulrika Björk har gett ut antologierna Kropp, kön och andrahet. Tolv essäer i feministisk filosofi (Daidalos 2010, med Lisa Folkmarson Käll) och Konsten att handla konsten att tänka. Hannah Arendt om det politiska (Axl Books 2011, med Anders Burman) samt skrivit artiklar inom fenomenologi och fransk existensfilosofi. Hon har varit verksam som forskare och lärare vid Uppsala universitet och gästforskat i Italien (Verona) och USA (Penn State och Tulane). Hans Ruin, Professor, huvudsakliga forskningsintressen är fenomenologi och hermeneutik (särskilt Heidegger), Nietzsche, modern fransk filosofi (särskilt Derrida), antik filosofi, historieteori och teknikens filosofi. Har författat och redigerat ca tio böcker, omkring hundra artiklar, essäer och kapitel i böcker, bl.a. i 17

20 Research in Phenomenology, Husserl Studies, Continental Philosophy Review, Epoche. Medredaktör för den svenska utgåvan av Nietzsches Samlade skrifter. Medlem i redaktionsråd för tidskrifterna Nietzsche Studien, Hermeneutische Jahrbuch, samt medredaktör för skriftserien Södertörn Philosophical Studies. Översatt till svenska texter av bland annat Derrida, Husserl och Heidegger och Herakleitos. Har lett det stora mångdisciplinära forskningsprogrammet Tid, minne, representation ( Gustav Strandberg, lektor, disputerade i filosofi vid Södertörns högskola 2017 med en avhandling om den tjeckiske filosofen Jan Patočkas politiska tänkande: Politikens omskakning Samexistens, frihet och negativitet i Jan Patočkas tänkande (Stockholm: Södertörn Philosophical Studies, 2017). Strandbergs forskningsområden innefattar fenomenologi, politisk filosofi, marxism, post-marxism, estetik och historiefilosofi. Han är även verksam som översättare av bland andra Jean-Luc Nancy, Georges Bataille, Slavoj Žižek och Judith Butler. Charlotta Weigelt, ämnessamordnare och docent, disputerade 2002 vid Stockholms Universitet på avhandlingen The Logic of Life: Heidegger s Retrieval of Aristotle s Concept of Logos. Har publicerat olika artiklar om fenomenologi och antik filosofi. Har även översatt Aristoteles Fysik. Arbetar för närvarande med en nyöversättning av densammes Nikomachiska etiken, samt med att färdigställa ett arbete om Sokrates som filosofisk gestalt hos Platon, plus ett annat arbete som behandlar framväxten av naturbegreppet inom det antika tänkandet. 18

21 19