Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Relevanta dokument
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Fenomen som undersöks

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Datum för utvecklingssamtalet

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förskolan Sjöstjärnan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan Äppelbo förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Vår verksamhet under läsåret

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Systematiskt kvalitetsarbete

Sagor och berättelser

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Sagor och berättelser

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

De yngsta barnen och läroplanen. Lena Edlund Utvecklingschef Pysslingen förskolor och skolor AB

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Lokal arbetsplan för förskolan

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Verksamhetsplan

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Äggets utvärdering 2014/2015

Verksamhetsplan 2017

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Välkommen till Torps förskoleområde

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Varför, vad och hur?

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Presentation. Gagnef kommuns vision

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Bamses Verksamhetsplan. För

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Transkript:

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser vi och vad hör vi? Vad får vi för tankar? Vart hamnar vi? Träna på att dokumentera för att få syn på det viktiga Lyssnar man mer om man inte har bilder? Vi behöver andras ögon och öron Fokus på barnens lärande Bygga på barnens intressen, inte våra Lärandet sker i samspel med varandra Reflektionen skapar nya funderingar Hur blir föräldrar delaktiga? Att höra sina egna ord blir ett lärande i sig Är vi närvarande eller är vi härvarande pedagoger? Sätta ord på det vi gör Sträva mot samma mål

Tankar innan projekt Insamlandet tog allt för lång tid förra året. Utifrån tidigare erfarenheter vill vi därför redan från start avgränsa vårt insamlande. På så sätt hoppas vi snabbare komma i gång med projektarbetet. Vi kommer att få mycket yngre barn nästa termin och vill därför finna något som barnen enkelt kan skapa relationer till och relationer med. På så sätt hoppas vi även att de lättare kan reflektera med alla sina språk. Det gör att projektet kan leva vidare även genom barnens tankar och det blir inte för allt stort fokus på det talande språket. Vi valde därför redan i våras, utifrån de erfarenheter vi nu gjort med att jobba med yngre barn, att fokusera på avtryck och mönster.

Vårt pedagogiska ställningstagande för avd. Kalven Vår tro på och respekt för det kompetenta barnet skall speglas i vårt förhållningssätt, i våra miljöer och i hela vår verksamhet. Vi vill ge dem möjlighet att visa sina tankar, känslor och möjlighet till att uttrycka sig med så många språk som möjligt för att vi på så sätt kan försöka förstå och tolka den kunskap och det lärande de tillägnat sig. För att kunna göra det använder vi oss av pedagogisk dokumentation som vi ser som en förutsättning för att göra lärandet synligt och hur en fortsatt utveckling av det ska bli möjligt utifrån barnens egna tankar. Ge barnen möjlighet att förstå sin egna betydelse för relationen med andra människor, material, miljöer etc.

Algot hittar prickar på en pall. Han pekar och hoppar med fingret på dem. Han börjar hitta prickar lite överallt, men de han fastnar mest för är gurkprickarna.

Ljuset från projektorn bidrar till att de upptäcker sin skugga. Nyfikenheten och förundran över skuggan förflyttade deras intresse från gurkprickar till ljus och skugga.

Algots gurkprickar kom nu att handla om ljuset och skuggan. Här kunde vi se att det också blev ett större intresse hos fler barn. Ljuset var lockande och något som vi såg att barnen fascinerades av. Jolie blir förtjust över sitt Troll på väggen När hon springer fram mot väggen täcks trollet av hennes skugga Jolie undrar förvånat: Vad hände?

Att förundras tillsammans! Vad hände Kunskap bottnar i aktiv nyfikenhet, reflektion och en kreativ attityd. Det är en permanent process i livet att lära sig att lära (Paulo Freire) Dokumentationen hjälper oss att hitta nya infallsvinklar utifrån det vi har observerat. Vi kan även få syn på oss själva som pedagoger. Vi lär oss tillsammans. Vi utgår från vad barnen kan och gör, inte från vad de ännu inte kan. Dokumentationen ger kunskap. Det synliggör de olika processerna och man ser hur barn lär. Det ska vara ett redskap för lyssnande, reflektion, tolkning och dialog. Något vi kan återkoppla till. Vi tittar tillbaka för att kunna se framåt. Men vi får inte glömma att det tar tid och man måste öva upp sin lyssnande förmåga!

Reflektion Hur går vi vidare? Vad är det som är intressant? Ljuset skuggan mörker? Vi fortsätter att bada i ljus. Vi tillför ljuskällor från annat än projektorn. Ficklampor av olika typer, ljusbord, vi önskar en OH.

Tankekarta/mindmap Vi gjorde tidigt en tankekarta som blev till stor hjälp för pedagogerna genom att tydliggöra tänkandet. Se vilket undersökande barnen är inne i vilka sammanhang och vad som hör ihop. Det har varit en bra hjälp till att våga stanna kvar och det har även givit ett helhetsperspektiv.

Barnens upptäckter och utforskande är viktiga och det vill vi synliggöra för alla, så flera kan bli delaktiga. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (s.9) Lpfö - 98

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. (s.7) Lpfö -98 Vi ville låta barnen använda sig av andra sätt än talspråk och kroppsspråk för att vi skulle kunna försöka se deras förståelse för vad en skugga är och var den är.

Hur skapas skugga? Vi är ute en solig dag och solen står lågt vilket skapar tydliga skuggor på marken och husväggen. P Titta på väggen. J Skugga! Skugga! Men var är lampan? P Ja, vart är lampan? J. vänder sig om och tittar bakom sig. Hon ler och pekar på solen. J Där, där är lampan. Flicka 1,8 år Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (s.6-7) Lpfö-98 Jolies lek med ljus och skugga har resulterat i ett lärande och en kunskap om att det behövs någon form av ljuskälla för att en skugga ska skapas. Hon har även förstått att ljuset kommer bakom henne för att hon ska se en skugga.

Ljus och skugga! Jolie går bakom ett skynke och hennes skugga syns på skynket. Hugo tittar på. Han blir nyfiken och går och kikar på vad det är som händer därbakom. De upplever något tillsammans. Vad ger det för tankar till dessa barn? Vilket lärande gör de? kanske gör och upplever de något tillsammans något som också Vygotskij menar är grunden till allt lärande. det inre tänkandet har föregåtts av yttre tänkande tillsammans. (Vygotskij)

Samma material men vi upptäcker att olika presentationer ger olika upplevelser. Vi inser hur viktigt det är att vi tänker på var, varför och hur vi presenterar material och hur betydelsefullt det egna valet är för ett lustfyllt lärande.

Göra ljus prickar. Olika material och olika verktyg, skapar olika prickar och olika mycket ljus. Verktygen kräver olika mycket styrka och olika tekniker. Prickar, ljus prickar

Våga stanna upp! Vi kände att vad är nästa steg, vad vill de gå vidare med, vad har de för intresse Vi pedagoger vill vidare! MEN i våra dokumentationer såg vi att barnen och andra sidan var fortfarande kvar i att bara undersöka ljuset - skuggan och att fånga det.

SKAPA FRAM LJUSET skapa tillsammans Materialet i sig är både lockande och lite spännande. Därför inspirerar det till skapande även för de barn som vanligtvis inte är intresserade av att skapa i färg och form. Här är det Hamza som först iakttagit andra som skapat innan han själv försiktigt petar i sanden. Omedelbart så lyser det upp ljus genom sanden. Han börjar då att rita mer och mer och rita i Jolies spår. - Nej Hamza. Inte rita Jolies, säger hon.

Vad är det vi sett och upplevt? Ljusprickar var något som återkom i vårt undersökande. Ritzomatiskt?! Vi ser att olika ljuskällor lockar till olika undersökande. Ficklamporna till att rikta ljuset och spa-lamporna till att belysa både sig själva och material. Projektorn lockar till att fånga ljuset och även till ett intresse för skugga. Halogenlampan har skapat intresse för skuggan.

Våra miljöer förändras med projektet

Teorin hjälper mig sätta ord på det som jag önskar göra i praktiken Det väsentligas osynlighet Om vi är intresserad av att undersöka uppkomsten och utvecklingen av den mening barnet bygger upp i sina möten med verkligheten om vi vill veta mer om tanke och handlingsstrategierna som barn använder i sitt lärande då kan vi inte bara dokumentera det som hänt runt barnet, utan framför allt det som hänt i barnet ur Skon och måttbandet av Reggio Children

Mera kopplingar till litteraturen Att reflektera med och om barn som ännu inte har talspråket är en utmaning. I boken Barn och naturvetenskap av Inger Elfström m.fl. kunde vi läsa om att lyssna till handlingar, Elisbeth Nordin- Hultman (2004), och det var något som jag tog fasta på i vårt arbete när vi reflekterade över barnens lärande. Här är det Agnes som undersöker en ljusslinga med hela sin kropp och alla sina sinnen. Visst blir väl även ni nyfiken på vad det är som händer i den kroppen och knoppen, de tankar och känslor som hon får av att undersöka ljuset.

Litteratur som vi läst! Om världen och omvärlden Ljuspunkten Skon och måttbandet formulera

Projekt ger en enklare inskolning? Vi ser inskolningen av nya familjer som en möjlighet till nya upptäcker och nya tankar från andra barn och vuxna. Projektet gör att vi hela tiden försöker forma våra miljöer till att fånga barnens nyfikenhet och locka till utforskande utifrån deras intresse, vilket i sin tur leder till att nya barn väldigt snabbt tycker att det är spännande att vara i våra miljöer och de integreras snabbt in i verksamheten med pedagoger, barn och miljö.

Normer och värden (trygghet ) Barnens nyfikenhet och vilja till att utforska visar tydligt att de känner sig trygga med andra barn, pedagoger och i miljöerna. De inspirerar och inspireras av varandra. Utvecklande lärmiljöer, Vår tredje pedagog Vi har införskaffat och möjliggjort för miljöer som är tillgängliga för barnen. Våra miljöer har utvecklats och ändrats utifrån det intresse vi sett och upplevt med barnen. Projektet har levt under hela dagen och barnen har själva kunnat utforska i sin egna takt. I och med vårt projekt har vi nu mera miljöer som lockar till undersökande av teknik och naturvetenskap. Kunskaper I vårt projekt har barnen tillägnat sig matematiska, språkliga, sinnliga, fysiska, estetiska, tekniska, naturvetenskapliga kunskaper i ett sammanhang. Men framförallt har de fått lära känna sig själva som viktiga och värdefulla individer som samarbetar i en grupp. Där deras tankar, känslor och uttryck tagits på allvar och hur deras relationer till ting och människor är betydelsefulla för att skapa en förståelse för all den kunskap de tillägnar sig. Utveckla sin fulla potential Genom att erbjuda många olika sätt att uttrycka sig på har vi lyckats fånga barnens funderingar och undersökande även utan det talande språket. Barnen har erbjudits och hittat olika sätt att fånga ljuset, att utforska med ljuset på papper, vatten, färg etc. Vi har dansat med våra skuggor och försökt återskapa dem. Barn och elevinflytande Utan barnens intresse och deras glädje över att utforska sin omvärld hade detta projekt, i denna form, inte ens varit möjligt. Det är deras funderingar som legat som grund för vad det är som ska undersökas och hur vi ska gå vidare. Barn i behov av stöd Att delta i projektet har skett efter eget intresse och engagemang. Det har gjort alla kunnat delta efter sin egna förmåga. Att projektet lever under hela dagen underlättar eftersom man då får ta det i sin egna takt.

vägen blir till när vi går Karin Boije